. ' ·fljorthagens rka SVERIGES KYRKOR BENGT O H JOHANSSON STOCKHOLM MARIAN ULLEN Hjorthagens kyrka l-fjorthagenskyrka STOCKHOLM BAND IX: 3 Av BENGT O H JOHANSSON och MARIAN ULLEN VOLYM 182 A V SVERIGES KYRKOR , KONSTHISTORISKT INVENTARIUM GRUNDAT AV SIGURD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL UTGIVET AV RIKSANTIKVARIEÄMBETET OCH KUNGL. VITTERHETs HISTORIE OCH ANTIKVITETs AKADEMIEN Almqvist & Wiksell International Stockholm 1980 REDA K TIONSKOMMITTE: ARON ANDERSSON, EV ALD GUSTAFSSON , STEN KARLING, R. AXEL UNNERBÄCK UTGIVET MED ANSLAG FRÅN HUMANISTISK-SAMHÄLLSVE TENSKAPLIGA FORSKN INGSRÅDET FOTO ROLF HINTZE 1977-79 (kyrkobyggnaden) GABRIEL HILDEBRAND (ritningar och skisser) Beskrivningen av Hjorthagens kyrka är avslutad i september 1979. Översättningen till engelska har utförts av Albert Read och Louise Setterwa/1. Bildmaterial och excerpter förvaras i ATA. Omslagsbilden visar en detalj av fig 21. ALMQYIST & WIKSELL, 1980 ISBN 91 -7402-089-7 Innehåll HJORTHAGENS KYRKA Förord 7 Inledning 9 FRÅN FÖRSLAG TILL UTFÖRANDE av Bengt O H Johansson Förhistoria 13 Arkitekttävling 15 KYRKOBYGGNADEN av Marian Ullen Läge och omgivningar 45 Byggnadsbeskrivning 48 Dekorativ utsmyckning 65 Inredning och inventarier 73 NOTER 89 BILAGOR 92 KÄLLOR OCH LITTERATUR 95 FÖRKORTNINGAR 96 SUMMARY 96 Förord Med föreliggande volym om Hjorthagens kyrka har ytterligare en av de kyrkor som uppfördes i Stockholm omkring sekelskiftet blivit dokumenterad och beskriven. Den se­ nast behandlade stockholmskyrkan i serien Sveriges Kyrkor var Oscarskyrkan, uppförd 1897-1903, endast ett fåtal år före Hjorthagens kyrka och inom samma församling , Hedvig Eleonora. Redan 1906 genomfördes dock den församlingsdelning varigenom Oscars och Engelbrekts församlingar tillkom och Hjorthagen tillfördes Engelbrekts församling. Initia­ tivet till uppförandet av såväl Oscarskyrkan som Hjorthagens kyrka, invigd 1909, och Engelbrekts kyrka, invigd 1914, hade alltså utgått från Hedvig Eleonora kyrkoråd. Det är utgivarnas förhoppning att den sista kyrkobyggnaden inom denna arkitektoniskt och stil­ historiskt intressanta trio, Engelbrektskyrkan, även ska kunna publiceras inom en inte alltför avlägsen framtid. Den av Carl Bergsten ritade kyrkan i Hjorthagen är ett av de intressantaste och mest välbevarade exemplen på jugendstilens kyrkliga arkitektur i landet. Det är därför speciellt glädjande att här kunna presentera en stor del av det rika ritnings- och skissmaterial, som har bevarats i kyrkoarkivet och i Bergstens eget arkiv, numera i Arkitekturmuseet i Stockholm. Byggnadens utdragna och bitvis dramatiska historia från förslag till utförande skildras och analyseras av nuvarande länsantikvarien i Kalmar, fillic Bengt O H Johans­ son, som ingående sysslat med Carl Bergstens arkitektur och verksamhet. Avsnittet är hämtat ur hans licentiatavhandling »Carl Bergsten och svensk arkitekturpolitik under 1900­ talets första decennium>> , men har delvis omarbetats inför publiceringen i Sveriges Kyrkor. Även de personhistoriska uppgifterna om Bergsten samt förteckningen över hans verk har tidigare sammanställts för avhandlingen. För beskrivningen av byggnaden och dess inred­ ning och inventarier svarar verkets ordinarie medarbetare, antikvarien fil lic Marian Rittsel-Uilen. För bilddokumentationen av kyrkan har vi haft förmånen att få anlita den skicklige arkitekturfotografen Rolf Hintze vid riksantikvarieämbetet ochstatens historiska museer. Genomfotograferingen av ritningsmaterialet har utförts av fotografen vid ämbetet Gabriel Hildebrand. Tyvärr har det inte givits ekonomiska möjligheter att avbilda t ex någon av de utsökt akvarellerade ritningarna i fårg . l samband med utarbetandet av avhandlingen om Bergsten fick författaren värdefull hjälp av Carl Bergstens nu framlidna hustru Agnes Bergsten och döttrarna Ulva Gull­ brand och Linner Reinius. För beskrivningen i Sveriges Kyrkor har också värdefull hjälp lämnats författarna av tjänstemän vid Arkitekturmuseet. Ett varmt tack riktas också till musikdirektör Lars Olof Kyndel i Hjorthagen, som med stor entusiasm följt arbetet och bidragit med många viktiga upplysningar och synpunkter. Stockholm i januari 1980 Aran Andersson Evald Gustafsson Sten Karting R Axel Unnerbäck HJORTHAGENs KYRKA Engelbrekts församling, Stockholm Stadsdelen Hjorthagen vid Lilla Värtan uppstod som förstadsområde omkring sekelskiftet. Denna del av Norra Djurgården hade dessförinnan sedan 1829 funge­ rat som en 150 tunnland stor inhägnad för den kungliga djur- och jaktparkens resterande hjortstam. Funktio­ nen gav namnet Hjorthagen, som ersatte den äldre benämningen Husarhagen efter gården Husarne. Då hjortarna 1889 flyttades till Gripsholm inköptes marken av Stockholms stad för industribebyggelse. Stockholms industriella expansion i detta område hade påbörjats något decennium tidigare. 1879--86 byggdes V ärtahamnens första del. 1882 hade järnvägen dragits ut till Värtan, där ett litet samhälle vuxit upp kring stationsbyggnaden . I Hjorthagen anlades 1890-93 Stockholms gasverk väster om det bergiga området Stora och Lilla Jägarebacken. Öster därom uppfördes 1900 Elektricitetsverket. På Stora Jägarebacken eller Jägareberget och dess sluttningar byggdes bostäder för de hamnarbetare, kolarbetare och gas- och elverksar­ betare, som sysselsattes i de nya anläggningarna och i Värtahamnen , och för deras familjer. Det nya samhället på berget ovanför arbetsplatserna fick en struktur, som motsvarade de gamla brukssam­ hällenas . Kvarteren bebyggdes med hyreskaserner av trä i två våningar utefter några få grusgator , som ur­ sprungligen endast hade nummer i stället för namn (fig 3) . Klassgränserna var tydligt markerade och för tjäns­ temännen byggdes villor i Rops ten . I det både topogra­ fiskt och klassmässigt hårt avgränsade Hjorthagen fanns år 1900 något över 700 invånare. Bebyggelsen var huvudsakligen koncentrerad till Jä­ garberget ända till mitten av 30-talet, då det nya områ­ det >Abessinien >> på Lilla Jägarebacken tillkom efter Fig l . Kyrkans sydvästra fasad. The southwestfront of the church. initiativ frän gasverksarbetareklubben. Bostadsbebyg­ gelsen i funkisstil ritades av arkitekten Hakon Ahlberg och utgör ett av de tidigaste exemplen på denna typ av moderna bostäder. 1939 byggdes också de s k barnrike­ husen. Befolkningen utgjordes 1930 av 2 736 personer, men hade genom nybyggnaden ökat till 4 811 personer år 1940. Av den ursprungliga träbebyggelsen äterstår efter 1950- och 60-talens saneringar endast skolbygg­ naden , uppförd 1902. De senaste decenniernas bebyg­ gelse , som liksom tidigare utgörs av hyreshus, har dock begränsats till två- och trevåningshus. Folkmängden utgör idag ca 2 400 personer. I kyrkligt avseende hörde Hjorthagen ursprungligen till Hedvig Eleonora församling och initiativet till en kapellbyggnad i det nya bostadsområdet togs redan på 1890-talet av församlingens kyrkoherde G O Lager­ ström. Planerna började dock konkretiseras först under de första åren av det nya århundradet och kyrkobyggnaden på Jägarbergets högsta punkt (fig l, 2) uppfördes åren 1907--09 efter ritningar av arkitekten Carl Bergsten. År 1906 hade Engelbrekt utbrutits ur Hedvig Eleonora som självständig församling och Hjorthagen kom därmed att ingå i denna nya försam­ ling. Före kyrkans tillkomst firades gudstjänsterna i byggmästare A Johanssons villa i Ropsten eller i skol­ salen samt från 1904 i det nybyggda församlingshusets kyrksal (se nedan). Under åren 1909-1914, fram till den nya Engelbrektskyrkans invigning, fungerade Hjortha­ gens kyrka som församlingskyrka för hela Engelbrekts församling. Kyrkan var officiellt registrerad som kapell och ännu på 1930-talet förekommer benämningen Hjorthagenkapellet. Numera används namnet Hjort­ hagskyrkan. 10 HJORTHAGENS KYRKA J'arli af lijorlhagen. .. INLEDNING Il Kykobygget i Hjorthagen hade knappast stöd frän invånarna. I den tid av växande klassmotsättningar, som ledde fram till storstrejken 1909, säg arbetarrörel­ sens folk i den fattiga stadsdelen den nya kyrkan , som reste sig över den enkla träbebyggelsen, som ett ut­ tryck för överhetens förtryck. Till invigningen 1909 presenterades också kyrkan i tidningen Social-Demo­ kraten som »en kyrka, som icke behövs >> (not 1). Trots den relativt ringa folkmängden planerades kyrkan frän början för 750 personer med möjlighet till utbyggnad för ytterligare 200. Ä ven dä platsantalet senare reduce­ rats till 500 förblev kyrkorummet kraftigt överdimen­ sionerat för stadsdelen, som först pä 1930-talet passe­ rade 3 000 strecket. Kyrkan i Hjorthagen uppfördes enligt kyrkorådets planer, men som den följande historiken ska visa, blev det en kyrka av en modernare karaktär och av en helt annan arkitekt än byggnadskommitten egentligen ön­ skade. Carl Bergstens arkitektoniskt avancerade och genomarbetade byggnad har förblivit ett av de intres­ santaste verken inom det tidiga 1900-talets arkitektur i Sverige. Under de gångna 70 åren har också kyrkan blivi t en del av Hjorthagens och hjorthagsbornas histo­ ria. 1 Fig 2. Utsikt över Hjorthagen 1909. Bilden tagen frän elverkets skorsten. Kyrkan är just färdig­ byggd. I förgrunden t h församlingshuset. Pä redden utanför gasverket ligger torpedkryssaren Örnen pä vakt med anledning av storstrejken . Foto i Stockholms stadsmuseum. View of Hjorthagen in 1909. The piet u re was taken from the chimney of the electricity-works . The church had just been completed. The parish hall is to the right in the foreground. At the quay outside thegas-worksis the cruiser Örnen on guard on account of the general strike. Fig 3. Artemisgatan pä 1910-talet. Vykort i Stockholms stadsmuseum. Artemisgatan in the 1910's . Picture postcard. 12 HJORTHAGENS KYRKA FRÅN FÖRSLAG TILL UTFÖRANDE av BENGT O H JOHANSSON Förhistoria År 1900 uppdrog kyrkorådet i Hedvig Eleonora försam­ ling åt två ledamöter, dockmästaren Feodor Werner och grosshandlaren Karl Lundström, att utreda frågan om en kapellbyggnad i Hjorthagen samt kontakta lämp­ lig arkitekt för förslagsritningar. Vid denna tid höll församlingen redan på med ett annat kyrkobygge av högsta ambition: den nya Oscarskyrkan i mötet mellan två av det nya Stockholms förnämsta gator, nämligen Narvavägen och Strandvägen. Werner var redan verk­ sam i den 1896 utsedda byggnadskommitten för Oscarskyrkan och fungerade där som den drivande kraften fram till byggnadsföretagets avslutning 1903. För Hjorthagens del kunde inte en ekonomisk och konstnärlig satsning motsvarande Oscarskyrkan kom­ ma ifråga. Det hade annars kunnat tyckas naturligt att Werner och Lundström i valet av arkitekt skulle ha vänt sig till Oscarskyrkans upphovsman , arkitekten Gustaf Hermansson. 2 I stället valde man kontrollanten vid detta kyrkobygge , byggnadsingenjören Erik Lund­ roth.3 Historien om byggandet av Hjorthagens kyrka är härifrån berättelsen om hur kyrkorådet och dess bygg­ nadskommitte undan för undan tvingades acceptera en kyrkobyggnad med helt andra konstnärEga pretentio­ ner, av en helt annan arkitekt och i en stil som var djupt främmande för rådets medlemmar. Till en början föreföll emellertid allt utveckla sig normalt med byggnadsplanerna. Lundroth överlämna­ de år 1902 ett preliminärt byggnadsförslag omfattande val av tomtplats samt ritningar till kapell och försam­ lingshus . Förslaget presenterades för kyrkorådet den 26 maj. En byggnadskommitte tillsattes där Werner och Lundström kompletterades med riksantikvarien Hans Hildebrand, ordförande även i Oscarskyrkans bygg­ nadskommitte . 1904 inträdde också konsul G L Ahl­ ström, Ahlströmska skolans grundare och framgångs­ rik byggmästare, som suppleant. Slutliga ritningar före­ låg i oktober 1902 och antogs av kyrkorådet (kr prot 31.10 1902). Församlingshuset , som även innehöll prästbostad, påbörjades snabbt. Första söndagen i ad­ vent 1904 kunde kyrksalen invigas för att fungera som tillfällig gudstjänstlokal (se nedan). I fråga om själva kapellbyggnaden återstod däremot åtskilliga turer. Erik Lundroths förslag Lundroths ritningar (fig 5 a-b) visar en kapellbyggnad i nygotisk stil av det slag som tjugo till trettio år efter sin verkliga glanstid fortfarande kunde förekomma i t ex frikyrkliga byggnadsuppgifter. Planen är också upp­ byggd som en predikolokal kring ett grekiskt kors med fri sikt från alla platser till predikstolen - men inte alltid till altaret. I öst och väst har sakristia respektive förhall lagts till korsarmarna. Dessa tillägg kan dock inte upplevas från kyrkorummet som har en mycket stark centralkyrkokaraktär. Det är givet att koret ändå på något sätt måste framhållas . I Lundroths plan har det skett genom att ett par trapphus på ömse sidor om koret tillåtits tränga samman koröppningen och genom att korgolvet givits en blygsam förhöjning om ett par trappsteg. På denna plattform ryms såväl dopfunt som predikstol vid sidan av själva altaret. Det förefaller som om på gammalt maner en predikaplats även förutsetts ovanför altaret - det är åtminstone den vägen, via en dubbeltrappa, som prästen lättast når sakristian. De tre övriga korsarmarna fylls av var sin läktare, något som skulle ha givit kyrkan en betydande kapacitet och ut­ ökat kyrkorummets 500 sittplatser med ytterligare 250. Genom tillbyggnad skulle ytterligare 200 personer kun­ nat beredas plats. Över läktarna skulle stora fönster­ öppningar i norr och söder ha släppt in ett likformigt ljus utan betoning av någon särskild del av rummet. I exteriören markeras centralkyrkakaraktären hos byggnaden av en tornspira över korsmitten. Spiran är i Fig 4. Korsningen Kolaregatan och Dianavägen. Foto från omkr 1910 i Stockholms stadsmuseum. The junction ofKolaregatan and Dianavägen. c 1910. 14 HJORTHAGENS KYRKA Ii? i TNING TIU. KAPeLL2>yg!NAD U:j)ORTHAGEN RiTNING Till. KAPtLLE>yGGNAD i f-jjORTHAGC:N_ r:r: !! Il j Il Il cc, l l l l t l l j l rrrrr'' ' '''' ' · .. y., . Fig 5 a-b. Ritninga r till kapellbyggnad i Hjorthagen av E Lundroth. Daterade 18/4 1902. Ej s tad - fästa av K Majt. RA. Foto RA. Drc11vings for a chapel at Hjorthagen, by E Lundroth, dated 18 April 1902. Not approved by the Cro111 11 . sin bas genombruten av ett kolonettgalleri som minskar dess visue lla tyngd . I övrigt domineras fasaden av läk- tarväningens höga fön steröppningar i kontrast mot den låga och slutna sockelväningen. Fasaderna har på rit- ningen redovisats som klädda med tegel och med sol- bänkar och kontreforter i natursten (eller cement?). I verkligheten sku ll e kyrkan ha varit putsad (se nedan). När Lundroths ritningar sändes in till Överinten- dentsämbetet för granskning och godkännande mötte de dock oväntat motstånd. Ämbetet vägrade godkänna ritningarna under hänvisning till att de inte uppfyllde de estetiska krav, som man borde lägga pä en kyrka i en större stadsdel, och att de gotiska formerna inte tillät ett utförande , som avs ikten var, i puts." Den arkitekt , som på Överintendentsämbetet hand- lade ärendet var Gustaf Hermansson . Trots sina gamla kontakter med församlingen underkastade denne Lundroths ritningar en betydande omarbetning, både vad gäller planer och fasader. Bl a ändrades interiörens valv till öppen taksto l och i exteriören ersattes spets- bägarna med rundbågar och ell ipsbägar , vilket Her- mansson ansåg vara mera lämpligt för putsarkitektur. Hermanssons omarbetning är endast bevarad i skriftlig form (ÖIÄ, RA). En jämförelse med Hermanssons egen Sofia kyrka , ritad 190 l , kan ge en viss uppfattning om hans intentioner, särskilt som Lundroths plan re- dan i s ig själv var en upprepning av huvuddragen i Sofiakyrkans plan. ; Till de av Överintendentsämbetet, genom Hermans- son, föreslagna förändringarna ställde sig både Lund- 15 roth och kyrkorådet oförstående och vidhöll i allt vä­ sentligt det första förslaget (kr prot 25.5 1903). Då också Överintendentsämbetet vägrade att frångå sina krav, blev följden att Kungl Majt inte ville stadfästa församlingens ritningar (kr prot 29.9 1903). Ämbetets avstyrkan i skrivelse till Kungl Majt 28.7 1903 var synnerligen skarpt formulerad och kan förtjäna åter­ ges: >> Då nu uppförandet av en kyrkobyggnad enligt församlingens förslag, vare sig det ursprungliga, eller det förändrade, skulle förutom att det komme att med­ föra en del praktiska olägenheter, bära vittnesbörd om en synnerligen låg ståndpunkt hos vår tids och vårt lands kyrkobyggnadskonst, samt då vidare församling­ en torde, åtminstone enligt vad handlingarna utvisa, finna de genom hennes försorg uppgjorda ritningarna i befintligt skick så tillfredsställande, att ett ytterligare förslag från ämbetets sida till ändringar däri väl icke skulle tillvinna sig hennes gillande, finner sig ämbetet allenast böra hemställa, det täcktes Eders Kungl. Majt finna församlingens ifrågavarande förslag icke kunna vinna nådig stadfästelse. >> Att en kapellbyggnad efter Lundroths ritningar skul­ le ha vittnat om >>en synnerlig låg ståndpunkt>> hos tidens svenska kyrkobyggnadskonst är ett väl hårt om­ döme som får ses i ljuset av den högskoleutbildade arkitektens inställning till stil och material. De torra och tämligen fantasilösa ritningarna tyder dock på att uppgiften var för stor för Lundroth , som vanligen syss­ lade med villabyggnader (se not 3). Arkitekttävlingen Kyrkorådet valde i den situation som uppstått efter Överintendentsämbetets vägran att godkänna Lund­ roths ritningar att utlysa en allmän arkitekttävlan att bedömas av en jury (kr prot 30.10 1903). Denna kom att bestå av dockmästaren Werner, riksantikvarien Hil­ debrand samt en representant för Teknologföreningen - de högskoleutbildade arkitekternas intresseförening - hovintendenten Gustaf Lindgren. 8 Den arkitekt som först utvalts var arkitektkårens obestridde ledare , pro­ fessor I G Clason. Ciason uppställde dock vissa för kyrkorådet oantagliga villkor för sin medverkan, näm­ ligen att någon av de två tävlingsformer som han före­ slagit skulle användas . Mot bakgrund av den tidigare kompetensstriden hade han sålunda bl a begärt att pris­ summan skulle höjas väsentligt och att uppdraget skul­ le garanteras förstepristagaren . Programmet (bil l ) presenterades kortfattat och kri- FRÅN FÖRSLAG TILL UTFÖRANDE Det finns skäl att misstänka att reaktionen från Över­ intendentsämbetet till ganska stor del också var ett led i en löpande kompetensstrid, som gällde vilken utbild­ ning som borde krävas för arkitektyrket. Överinten­ dentsämbetet hade således under en längre tid försökt hävda de högskoleutbildade arkitekternas företräde till viktigare uppdrag. Den för Hjorthagen anlitade Lund­ roth var inte arkitektutbildad utan hade endast en lägre teknisk utbildning som byggnadsingenjör (not 3). Ett inlägg i arkitektkårens facktidskrift, Arkitektur, om Hjorthagens kapell stöder detta antagande om bak­ grunden till kritiken mot Lundroth. Det är arkitekten Rudolf Enblom,6 som uttrycker sin olust inför försam­ lingens åtgärder i kapellbyggnadsfrågan: >> Förhistorien börjas ju med , att vår hufvudstads rikaste församling för ritningar till en så pass monumental byggnad som ett kapell vänder sig till en arkitektoniskt så obskyr person , att kyrkorådet ej ens funnit lämpligt nämna hvem det var, utan blott i pressen med indignation förklarade, att han ej var plåtslagare>> (Arkitektur 1904, s 34).7 Det var inte första gången Lundroth råkat in i denna kompetensstrid. Att han , som enbart var byggnadsin­ genjör, fått hand om restaureringen av Djursholms slott 1890, hade på sin tid väckt djup indignation bland arki­ tekter (not 3, a a) . Slutet på striden om Lundroths ritningar till Hjortha­ gens kyrka blev att kyrkorådet fick vända sig till en annan arkitekt. tiserades samtidigt hårt i Teknisk Tidskrift av arkitek­ ten Rudolf Enblom (Arkitektur 1904, s 18): >>Af pro­ grammet, som är ytterligt slarfvigt ihopkommet, fram­ går, att man vill hafva ett kapell af sten , hvälfdt eller med träpaneladt innertak, med 600 sittplatser , sakristia och dubbla fönster samt anordningar för ventilation och uppvärmning, belysningsanordningar, altarpryd­ nad och orgel eller möjligen blott ett bättre harmonium, allt detta och grunden för högst kr. 125 000. Man for­ drar före den 15 mars 1904 ritningar, planer, fasader och skärningar och perspektiv i skala 1/200, och så en situationsplan med förslag till planering. Dessutom ett detaljerat kostnadsförslag, helst baseradt på anbud .> Prissummorna var kr 800 och 400. Lindgren ansåg sig föranlåten att försvara sin med­ verkan och i det följande numret av tidskriften (s 33 f) påpekar han, att ett tidigare uppgjort program >> i vä­ 16 HJORTHAGENS KYRKA sentliga punkter>> modifierats pä hans begäran. Bl a hade antalet s ittplatser sänkts frän 800 till 600, frihet lämnats att konstruera byggnaden med antingen valv eller synligt trätak, skalan pä ritningarna sänkts frän l : 100 till l : 200 och kravet pä kostnadsförslagets utför­ lighet minskats. Beträffande sittplatsantalet tycks kyrkorådet ha hyst överdrivna förväntningar rörande den lilla arbetar­ stadsdelens kommande..befolkningsökning och kyrk­ samhet (jfr Inledning). ­ Av de av Lindgren begärda förändringarna har frå­ gan om innertakets utformning ett speciellt intresse. Kyrkorådet fick här gä med pä att lämna frågan öppen om kyrkan skulle ha synlig takstol eller valv , en fråga som man tidigare stridit med Överintendentsämbetet om genom att vägra acceptera, att ämbetet ändrat Lundroths valv till öppen takstol. I ännu en kritisk kommentar till tävlingen framförde Enblom starka tvivel pä att förstapristagaren någonsin skulle fä rätt att utföra uppdraget (Arkitektur, s 34). Antingen det nu berodde pä att arkitekterna i gemen delade Enbloms tvivel eller pä att den viktiga tävlingen om Stockholms rädhus pågick samtidigt, hade endast elva förslag inkommit när tävlingstiden utgick efter förlängning den 31 mars 1904. Första pris tilldelades tävlingsförslaget med märke >>Kvadrat med fyra prickar>>, vilket var utfört av Carl Bergsten. Andra pristagare blev N A Ewe med försla­ get >125.000>> . Senare inköptes även ett tredje förslag , >> I rätt tid>>, utfört av Emil Hedström. Carl Bergstens förslag Carl Bergsten9 var är 1904 endast 25 är gammal och hade just startat eget arkitektkontor. Året innan hade han lämnat Konstakademiens arkitekturskola med dess högsta belöning, Kungliga Medaljen. En kort tid arbe­ tade han sedan pä Erik Lallerstedts arkitektkontor. Hans första arbeten , till vilka tävlingen om Hjortha­ gens kyrka hör, visar också att han hämtat starka im­ pulser frän Lallerstedt10 (se nedan). Bergstens förslag (fig 6 a-e) visar en tväskeppig kyr­ ka med huvudskepp och sidoskepp , förhöjt kor och asymmetriskt placerat östtorn. Redan denna, frän ny­ are engelsk kyrkobyggnadskonst hämtade tornplace­ ring, gör att Bergstens förslag befinner sig längt frän den traditionella form , som föresvävat kyrkorådet. Och det märke, som han valde som tävlingsförslagets signatur, förrädde en orientering ät modernistiskt häll. Märket utgjordes av fyra punkter inom en kvadrat , dvs ett ornament frän den abstrakta motivkrets som hörde hemma närmast hos secessionisterna i Wien. Planlös- ningen däremot kan med bortseende frän tornets place­ ring pä ett sätt sägas vara traditionellt utformad i den meningen att Bergsten följt den akademiska traditionen att komponera en byggnad av klart skilda delar. Vid akademier och arkitekturskolor hörde det således till undervisningens hörnpelare att träna eleverna i kom­ position. Och att komponera det var att sätta samman hävdade man . 11 Både Bergstens planer och fasader har i denna anda en starkt additiv karaktär och präglas av att del fogas till del. Man kan tala om en genomförd funktionsdifferentiering där kor, sakristia, torn och en­ treparti är självständiga delar , som fogats till kyrko­ rummet. Men till skillnad frän den akademiska skolan saknas de genomförda symmetriaxlarna och to rnet har som redan framhällits placerats vid sidan av byggnads­ kroppen. Kyrkan tänktes uppförd av ljusrött , maskinslaget fa­ sadtegel med grönskimrande tak, troligen i skiffer. Te­ gelfasaderna skulle livas upp av stora, vitputsade vägg­ falt med insatta rader av orangefärgade fajansplattor. Samma dekorativa system använde Bergsten för en vattenkraftscentral, som uppfördes 1904 för P Swarz i Norrköping, och i ett förslag 1903 till rädhus i Norrkö­ ping. Det höga tornet är en bearbetning av det som fanns pä sistnämnda förslag. I nya varianter skulle det senare äterkomma i Bergstens sista tävlingsförslag till Stockholms rådhus, liksom i tävlingsförslaget t ill Norrköpingsutställningen (se nedan samt bil Il). Detta slanka, i s in nederdel närmast spartanskt enkla kyrktorn ville Bergsten avsluta med en mycket ener­ giskt utformad huv, det kraftfullast formade partiet i hela kyrkan. Här har samlats ett uppbåd av tornur, vat­ tenkastare, ljudluckor och, pä själva krönet , en helt fritt hängande kyrkklocka. Den oundvikliga åskledaren har givits en fullt självständig form och dragits upp vid sidan av tornet som en vindflöjelbärare. Inte minst detta torn med sin åskledare visar, hur intresserad Bergsten var att utvinna specifika former ur byggnads­ förutsättningarna. Man kan peka pä flera lösningar av detta slag: de synliga balkar som bär innertaket av trä har förts ut i exteriören, där balkändarna utgör ett ornamentalt inslag efter samma principer som i det swarzska kraftverket. I exteriören kommer också ar­ kadmuren mellan huvudskepp och sidoskepp till synes som en blind kleristorievägg, och det är ur den som takbjä lkarna sticker fram. Det är inte svårt att konstatera vad som varit Berg­ stens närmaste förebild för detta tävlingsförslag. Redan korgaveln påminner starkt om Erik Lallerstedts upp­ märksammade frikyrka i Stockholm, St Peter. l en annan av Lallerstedts stockholmskyrkor, nämligen Fig 6 a-e . Tävlings ritningar till kapellbyggnad i Hjo rthagen av C Be rgste n 1904 under signa turen »K vadrat med fyra prickar >> . E ngelbrekts kyrkoarki v. Competition drmving fo r a chapel at Hjorthagen by C Berg- sten, / 904, under the signature »Square IVith fo ur dots». • 2- 805629 Hj011hagens kyrka ~ f.x~:~:· _: ~.M ·.~ L~Y~.J;-.~::.~ o TiOl I!!J FRÅN FÖ RSLAG TILL UT FÖRANDE 17 r:i -D !8 HJ ORTHAGENS K YR KA Fig 6 c-e. Jfr fig 6 a-b. Cjjigures 6 a- b. }Ii l 1- l J l l l l i'" r ,, r l· " ,,.:.,,, "" '· g P. ~. C\ ., / · l AJf! l · : )1., ·· _v.: . ·r· ·' -Q. ·1 •.. l ·FJ:!StlD • M2T· · :""'1-'D -~~T- l~ lt. :!'i?TT'J. L:l: L -1 l j Matteuskyrkan (se not l O a a), kan man finn a en med Bergstens tävlingsförs lag överensstämmande tvåskep- pig planlösning med likartad tornpl ace ring och till yt- termera visso återkommer där en dekorativ-konstruk- tiv , materia lbesparande detalj: takbjälkarna har dubb- le rats för att därmed kunna gö ras slankare. Man kan förvå na s ig över att Bergsten verkligen utsågs till fö rste pristagare med detta okonventionell a förslag. Orsaken är inte a tt söka i at t pri snä mnden skulle vara så annorlunda rek ryterad än kyrkorådets byggnadskommitte. Tvärtom var två av ledamöterna i pri snämnden hämtade ur denna och den tredje , hovin- tendenten Lindgren , var förvi sso ingen repre sentant för en radikala re a rkitektur. Orsaken kan bara vara den att de övriga förslagen bedömdes som allt för svaga för en sådan belöning, en förmodan som knappast motsä- ges av de tävlingsförslag som bevarats (se nedan). l och fö r s ig borde dock dessa med s in ankn ytning till före- bilder ur romanik, renässans och barock (fig 7-9) ha legat bättre till för prisnämnden, men inget av dem är tillnärmelsevis så genomarbetat som det bergstenska förslaget. Prisnämndens protokoll markerar inte heller någon entusiasm över tävlingsresultatet. Det meddelas, att Bergstens förslag närmast uppfyller programmets for- FRÅN FÖRSLAG TILL UTFÖRANDE 19 · Fs;ei;;;:..Min· . N::· dringar , men man fortsätter: »l sammanhang härmed vilja vi dock giva uttryck åt den uppfattningen , a tt intet av de prisbelönta förslagen kan utan ä ndringar antagas till utfö rande » (kr pro t 17.5 1904). Carl Bergsten kommenterar själv beslutet i ett pri- vatbrev: >> Nu äntligen har pri snäm nden varit så snä ll och s lutbedömt med resultat du redan känner. Nu åter- står det blott att se om jag får utförandet, ty i annat fall anser jag det vara klent beställt med tävlan. Jag hade inga svåra medtävlare skullejag tro , att döma av andre pristagaren, en yngling frå n Akademien , en medelmåt- ta (N A Ewe). Emelle rtid tror jag ej jag behöver skäm- mas för mitt förslag, ty det anserjag själv för ett av dem jag lyckats bäst med .»12 De ändringar , som prisnämnden föreslog beträffande Bergstens förslag , rörde främst tornet, vilkets utform- ning inte väckt någon entus iasm. De ändringar som ansågs nöd vänd iga var: >>at t den över tornspiran upp- hängda klockan borttages och spiran ombildas med åskledaren på spetsen i st. f. bredvid tornkroppen, att förhallen utvidgas åt söder, så att ännu en dörr från sidoskeppet kan upptagas, och a tt korets inredning ändras, så att en katafalk kan uppställ as framför alta- ret>> . Byggnadskommitten var inte helle r beredd att utan vidare antaga något av de prisbelönta förslagen (kr 20 HJORTHAGENs KYRKA ·1ÄFliM~Ölll.~· ~·Kil!l>LlL·i ·lHSo:RIHI\~M • --l :=~=-~_-: ' .----- Fig 7 a-b. Tävlingsritningar av C A E we 1904. Signatur » 125 000>> . Engelbrekts kyrkoarkiv. Campelitian drawings by C A E we, 1904. Signature »125 000 ». prot 30.8 1904). Mot Bergstens förslag tillade bygg- nadskommitten följande anmärkningar: >> att bänkarna gä intill väggarna, att fönstren ä sidoskeppet icke hafva nägon kyrklig stil, att värmeledningsskorstenen är syn- nerligen ful och att organisten är placerad sä att han icke kan se församlingen eller ses av densamma >> (prot 9.6 1904). Ewes och Hedströms förslag Den negativa inställningen till Bergstens förslag hos kyrkorådet föran ledde att man även beslöt att inköpa ett tredje tävlingsbidrag, som visade sig vara utfört av arkitekten Emil Hedström , Berlin. Det hade vid pris- bedömningen inte kunnat komma ifråga därför att det inte hällits inom kostnadsramen. Andrepristagaren Nils August Ewes''3 förs lag (fig 7 a-b) visar en längkyrka i tegel med enkelt sidoskepp och asymmetriskt placerat västtorn - allt i en närmast Nyrop-inspirerad romansk stil.' ·' Kyrkans entre- arrangemang med i plan utspringande entrepartier i varje hörn av länghuset är ett motiv som kom att inar- betas i Bergstens första omarbetning av sitt tävlings- förslag. Det är f ö troligt att en säd an omarbetning be- gärts av kyrkorådet dä även Lundroths förslag hade ett flertal entreer. Emil Hedströms' 5 förslag (fig 8a-b) med mottot >> l rätt tid >> visar en kupolkrönt centralkyrka med västtorn med utbyggt halvrunt trapptorn. Fasaderna är slätput- sade och skurna i mjuka jugendbetonade former som kan påminna om Boberg16 eller Wickman. 17 Härutöver finns ett fjärde, ännu anonymt förslag be- varat (fig 9 a-b). Det hade försetts med mottot >> Petrus >> och visar en bred treskeppig hall kyrka i tegel. Dess imposanta västtorn växer upp ur en tvärlagd bygg- nadskropp , närmast ett stenhus av renässanstyp i tvä våningar. Detta döljer emellertid endast trapphusen till FRÅN FÖRSLAG TILL UTFÖRA DE 21 r 1 ~...(. ~ , " --!:r-f-±:±±: J ! +L~ - - -:-_ t -::. Fig 8 a-b. Tävlingsritningar av E Hedström 1904. Signatur , J rätt tid >> . Engelbrekts kyrkoarkiv. Competition drmvings by E Hedström, 1904. Signature »At the right mom en t». läktarna. Portalen pryds av en rikt skulpterad stenom- fattning av barocktyp. Den som fick uppgiften att slutligt granska de tre utvalda förslagen och se om något av dem kunde kom- ma i fråga för utförande var hovintendenten Lindgren. Undersökningen utföll dock negativt. Det enda enligt Lindgren tänkbara förs laget, det av Hedström , visade sig trots allt för dyrt. Bergstens förhållande till uppdragsgivaren Kyrkorådet föreslog i detta läge att byggnadskommit- ten skulle engagera Gustaf Lindgren själv som arkitekt för kyrkobygget. I protokoll frän den 12 oktober 1904 uppges att >> Då den utlysta pris tätlingen med ritningar till kapell i Hjorthagen icke lämnat önskat resultat be- slöt kornitten på uppdrag af kyrkorådet den 29 septem- ber sistl. att hos Hofintendenten G . Lindgren framstä l- la förfrågan , huruvida han skulle vara villig att mottaga uppdrag att utarbeta i fråga varande ritningar i enlighet med det för pristäflingen utfärdade programmet och i sådant fall inom hvilken tid han ansåg s ig kunna utföra uppdraget>. Därmed hade kyrkobyggnadsfrågan kom- mitjust i det läge, som Enblom förutspätt i sin nämnda polemik i Tekn isk Tidskrift, nämligen att försteprista- garen inte skulle fä rätt att utföra arbetet. Måhända erinrade sig Lindgren kommentaren i tidskriften när han mottar uppdraget med förbeh å llet att han önskade >> Utföra nya ritningar till kapellbyggnaden i samarbete med arkitekten C. G. Bergsten , som vid tätlingen om kapellet erhöll första priset, men h vars förslag af bygg- nadskomiterade icke ansägs motsvara deras uppfatt- ning om försam lingens behof, och kommer vi gemen- samt aflämna nytt förslag före 15 J an 1905 >> . Byggnads- kommitten vidhöll sitt beslut och gav Lindgren upp- draget att, >> oafsedt det biträde han må finna lämpligt att anlita , utarbeta ritningar till kapellet i Hjorthagen i 22 HJORTHAGENS KYRKA .!Tör J fag fiff eff J( aperr i J5jorfhage11. J3~ovig &leonora $i r J. j Jfochbofm. Fig 9 a-b. Täv lingsritningar med signa turen »Petru s » 1904. Engelbrekts kyrkoarki v. Compe ririon dn11vings signed »Petrus », /904. enlighet med det för pri stäflingen utfä rdade program- met , mot ersättning efter a rkitekttaxan» (prot 3.11 1904). Denna överenskommelse var en lösning , som kunde tyckas smidig , nä r kyrkorådet uppenbart mi sstrodde kapaciteten hos sin förstepristagare , men för Bergsten var anbudet djupt kränkande och han kommenterar det i ett brev på följ ande sätt : »Men jag har varit ute för en annan jordbävning och det ä r i kapellfrågan på Hjort- hagen, du vet. Häromdagen stötte jag ihop med hovin- tendenten L indgren , som satt som arkitekt i prisnämn- den. Han frågade mig om j ag tillsammans med honom skulle vilj a utföra kape llet. Det ä r att ha mage det. Nu har han drill at frågan därhän att kyrkorådet vänt sig till honom för att uppgöra ritningarn a , och nu bötjar sam- vetet a tt vakna hos honom . Nu ä r han rädd för allt obehag han får om han tar uppgiften och nu vill han på detta vis ställa sig väl med mig för a tt döda oppositio- nen . Han erbjöd mig mycket dåliga villkor och jag förkastade dem, men sen var detj ag som erbjöd honom $ t:>! ag Ii({ e/f _]{apeff i..JJjorlhagw J3~()vig &&ouora .JOo. iJfodihofm. ~~f 1.' 'J ~ gå med på mina villkor, enligt vilka j ag ska ll göra a llt ritarbete och han endast komma att stä som ett s lags smakräd för mig och för detta besvär avstå r j ag några procent av a rvodet. Jag har ej fått definitivt svar härpå ännu , så ännu vet j ag intet med säkerh et. Emellert id tror jag , j ag fö rekommit att han tar det ensam, ty j ag sade honom tämligen oförblommerat , vad jag tänkte om ett dylikt beteende. >> Arbetet kom till en bötjan att bedrivas som Bergsten föreslagit , sedan Lindgren efter någon tid funnit för gott att acce ptera hans ultimatum . Men församlingens byggnadskommitte vägrade i det längsta att ha att göra med Bergsten, trots att man var väl medveten om att denne svarade för en väsentlig del av arbetet. Bergsten fick endast en gäng i mars 1905 företräde för att de- monstrera sin andra omarbetn ing av täv lingsförslaget (prot 20.3 1905). Det var Lindgren , som uppträdde på sammanträdena som arkitekt , och när hans namn en gäng saknades vid sidan av Bergstens under ritningarna ä tersändes de till Lindgren med påpekandet att bygg- 23 nadskommitten ansåg sig ha med ,, Eder och ingen an­ nan i detta ärende att skaffa>> (skri v el se 4.7 1905). Detta förhällande upphörde inte förrän under hösten 1906, efter församlingens delning, då Hjorthagen tillföll den nybildade Engelbrekts församling. Först då började Lindgren behandlas som enbart sakkunnigt biträde i kommitten (kr prot 18.9 1906). Fortfarande var det dock han och inte Bergsten som uppträdde inför kyrko­ rådet. Då hade ändå sedan länge även det blygsamma samarbete, som etablerats mellan Bergsten och Lind­ gren, upphört. Den 12 mars 1905 kommenterar Berg­ sten detta i ett privatbrev: >>N u har jag brutit med Hovintendenten Lindgren så nu har jag kyrkan på egen hand och skall på egen hand söka komma överens med det bångstyriga Kyrkorådet. Det blir nog ingen lätt sak. Jag ger ej med mig, och får jag ej min vilja igenom så avgår jag. De komma med alla möjliga orimliga for­ dringar bara för nöjet att fä opponera sig. Nu sist vill de flytta tornet till ett annat hörn av kyrkan och det är dettajag ej kan gå med på.>> Det framgår lika klart av protokollen, att kapellet kom att byggas i en form som föga motsvarade kyrko­ rådets önskningar och att kyrkorådet föga lyckades påverka Bergstens ritningar. Man framtvingade visser­ ligen mellan åren 1904 och 1907 inte mindre än sex omarbetningar av det ursprungliga tävlingsförslaget, men de förändringar som åstadkoms mellan vaije rit­ n-ingsomgäng var allra mest beroende av Bergstens egen utveckling som arkitekt. Kyrkorådets och dess byggnadskommittes ingripanden bestod huvudsakligen i yrkanden på förenklingar, som både kunde minska byggnadskostnaderna och avlägsna de i deras ögon mest bisarra uttrycken för arkitektens ornamentala fan­ tasi, men i stort sett hade de givit upp den Iängdragna kampen om detta bygge och tycks endast ha önskat att fortast och billigast möjligt avsluta företaget. Kapellet skulle ju också ligga i en avlägsen och föga ansedd del av församlingen och trots en i det längsta vidhällen invändning, att kapellets tegelmurar skulle kunna leda till förväxling med det närliggande elektricitetsverket (se nedan), godtog man till sist i allt väsentligt Berg­ stens förslag. Samtidigt hade man engagerat sig för en ny och större kyrkobyggnad, som omgavs med helt andra ambitioner, den nybildade församlingens blivan­ de moderkyrka, Engelbrektskyrkan. När ritningarna till Hjorthagskapellets inredning till sist skulle godkän­ nas och det blev fråga om själva altaruppsatsens utse­ ende, blev dock arkitektens originalitet för stark för kyrkorådet. Man anmodade då den nyblivne ledamoten av kyrkorådet, arkitekten Erik Lallerstedt (not 10), att vägleda Bergsten i omarbetningen. Till protokollet an- FRÅN FÖRSLAG TILL UTFÖRANDE tecknades helt torrt (6.3 1908): >>Efter granskning av förslagen till altare, predikstol, orgelläktare och övrig inredning beslöt kyrkorådet, som ansåg sig icke kunna godkänna särskilt förslaget till altare, att uppdraga åt Professor Lallerstedt dels att samråda med arkitekten i syfte att erhålla ett nytt mera lättfattligt förslag till altare, dels ock att överse jämväl de övriga förslagen och däri vidtaga de förändringar som han kunde anse lämpliga>> Ufr nedan Inredning och inventarier). Sex stadier i kyrkans tillblivelse Den 16 januari 1905 kunde Lindgren för byggnads­ kommitten demonstrera två alternativa omarbetningar (fig 10-11) av Bergstens tävlingsförslag, av vilka kom­ mitterade beslöt att låta kostnadsberäkna det billigaste (prot 16.1 1905). Dessa nya ritningar, som Bergsten utarbetat under senhösten 1904 och kring årsskiftet, skiljer sig från tävlingsförslaget i fråga om planens ut­ formning (fig 10 b). Det har nu blivit en treskeppig kyrka med smala sidoskepp, och i enlighet med de önskemål som prisnämnden framställt har förhallen omarbetats. Tornhuven har av samma anledning, helt ritats om och utgörs nu av en enkel utdragen kon. Men fasaderna har i stort samma karaktär som tävlingsför­ slaget med ljusrött maskinslaget tegel och vit putsfris under taklisten med glest insatta färgade kakelplattor. I det billigaste förslaget är exteriördekoren något förenk­ lad. Huvudskillnaden gäller interiören, där det dyrare alternativets brutna trätak ersatts med ett trätunnvalv som bärs av gördelbågar (fig Il a-b). Det sistnämnda förslaget genomgick därefter succes­ siva förenklingar i en serie på ytterligare fem omgångar fullständiga skissritningar. Kort efter sammanträdet i januari 1905, där Bergstens två alternativa förslag fram­ lagts och där man beslutat att vidare utreda det billigas­ te alternativet, utarbetade dockmästaren Werner, som frän början varit den i byggnadsfrågan mest engagera­ de, en utförlig PM med kritik av Bergstens ritningar (PM 7.2 1905). På inte mindre än 24 punkter önskade han kompletteringar och omarbetningar. På hans lista förekom förslag motiverade av praktiska och ekono­ miska skäl, men vissa önskemål var alldeles tydligt dikterade av estetiska skäl och syftade till att ge kapel­ let en mer traditionellt kyrklig form: »l. Markhöjden på fasaderna synes ej stämma med afvägningshöjden på situationsplan. - 2. Utstakning på platsen bör göras för att kunna bedöma, huru kapellet bör läggas och för att kunna beräkna kubikmassan, som skall sprängas. - 3. Onödigt dyrbara trappanordningar synes vara gjorda till orgelläktaren, då dit äro förlagda 2 ne trappor. - 4. En bänkrad närmast stora irrgången bör borttagas, så 24 HJORT HAGE NS KYRKA FAW>·M2T ~YDVÄ~T ·nr· 1 , • 1 1 , 1 , r 'i , l l l l / l l Ell5Kl~H•ll 'BYCi> (kr prot 28.4 FRÅN FÖRSLAG TILL UTFÖRANDE 29 rAIAD: MQT : nQI!l>vtST 1905) , fick denne i uppdrag att låta förstora skisserna, så att de kunde sändas till granskning i Överintendents- ämbetet. Vid detta arbete passade Bergsten på att göra en del smärre förändringar av ritningarna (fig 15 a-c). Det förtjänar att anmärkas att interiören nu i stort sett fick sin slutliga form med trätunnvalv buret av parabelformade gördelbågar (fig 15 c). Innan rit- ningarna kom till Överintendentsämbetet underställdes de ännu en gång byggnadskommitten , som åter fram- höll för Lindgren , att han hade att tillse , att de ändra- des till att gälla putsade fasader. När man nu kunde studera fasadritningarna i större skala, upptäckte man att vissa för kommittens medlemmar mer ovana förslag till dekorationer omöjligt kunde tillåtas passera och man begä rde att bl a »vingarna» uppe vid tornspetsen skulle utplånas , innan ritningarna sändes vidare. De på kartong utförda huvudritningarna är daterade i juni 30 HJORTHAGENS KYRKA • • = ___ ·_; . .., l ------ \[KTION ·, ,·:. 1: ...--.~. -L --- -~ . ~..:._ ----. t .. -'-' t ,t il . J ~;_:: •' :.,_;_ .;_._ -· :_;_:.....r._ __;._ l ....... ~ ' ;;· T*' 1 • H H- l t ~ • 11}--.0 D(. PlAn l LÄJ<.TARHöJD• - ·_ ··~ ·:-·-· -. ,. ) l ~ l r:- ~·· l .. """'' .. :a. • . -,(' . ,!. Fig 15 b-c. Plan och tvärsektioner. Enligt stämpel godkända i Överintendentsäm- betet I6janua1i 1906. Plan and cross see- tians. Approved, ac- cording to a stamp, in the Cen tral Board of Buildings 16 January 1906. FRÅN FÖRSLAG TILL UTFÖRANDE 31 !MI )[ KTION· i.·: 1'\ .. , •• t - .• • • • , t' r" _, Fig 16 a-b. Tvärsektioner, juni 1905. l b senare tillfogad ändring i tusch på väv. Engelbrekts kyrkoa rkiv. Cross sections , Jun e 1905./n b later alterations ha ve been made in Indian ink ontracing linen . 1905 och de tillfogade ändringarna har skett genom lappar, fås ta över de ursprungliga detaljerna (fig 16 a- b). Ritningarna renritades senare (fig 17 a-e). Detta sammanträde hade ägt rum i bö1jan av juli 1905 . l augusti hade det kommit till byggnadskommit- tens kännedom att Bergsten endast till en del brytt sig om att modifiera ritningarna och bl a framhärdade i fråga om sina tegelfasader. l protokollsutdrag delgavs därför Överintendentsämbetet byggnadskommittens önskemål (prot 9.8 1905). Den tjänsteman som på Överintendentsämbetet fick handlägga ärendet var Erik Lallerstedt , vilken Berg- sten sedan gammalt hade goda förbindelser med och vars arkitektur även spelat en viss roll i Bergstens utveckling. På Lallerstedts förslag (prot 18. Il 1905) gjordes ytterligare några strykningar i utsmyckningen, varvid de breda fålt av kraftigt fårgade kakelplattor, som Bergsten senast tänkt sig i västfasaden (fig 15 a), fick utgå. Dessutom omarbetade och förenklade Berg- sten nu också tornpartiet. Det i fråga om utsmyckning- en sålunda nedskurna förslaget till kapell i Hjorthagen (fig 17 a-e) godkändes av Överintendentsämbetet i slu- tet av december 1905 med denna motivering (skrivel se 27.11 1905): » ... Överintendentsämbetet [har] väl fun- nit det föreliggande förslaget förete åts killiga för en kyrkobyggnad mindre vanliga detaljformer, men tvekar dock icke att, sedan numera vissa ändringar och jämk- ningar avseende att betrygga byggnadens stabi litet , öka dess soliditet samt något inskränka ett visst före- kommande effektsökeri i behandlingen av kyrkans )ltt- re , blivit ... gjorda ... för s in del förorda ritningarna till nådigt gillande. Och får Överintendentsämbetet ... [framhålla] att tegelytor bättre än puts passa för kapel- lets stilhå llning och att om lämplig fårg på teglet väljes, 32 HJ ORTH AGENs KYRK A l NAD,_~,R GILLAD ,. t--.--t----~- Fig 17 a-e. Ritningar , stadfasta 27 april 1906. Signerade G Lindgren och C Bergsten , juni 1905 . Samtliga RA. Foto RA. - a. Fasad mot nordväs t. Omarbetad i samråd med E Lallerstedt under Överintendentsämbetets handläggning. Drmvings, approved 27 April 1906 . Signed G Lindgren and C Bergsten , June 1905 . -a. Frontlaoking nortl11vest. Revised in eonsu/tatian with E Lallerstedtunder the supervision of the Central Board of Building s. Fig 17 b-d. Pl an, tvärsektioner och längdsektion . Ritningarna är daterade i juni 1905 men är senare reviderade och renritade i januari 1906. Plan, cross seetians and longitudinal section . Th e dra wings are dated in Jun e 1905 , but were revised and redra wn in January 1906. t IIÅDER GILLAD - · 3- 805629 Hjonhagens kyrka ~ t l \ FRÅN FÖ RSLAG T ILL UT FÖRANDE 33 l NÅDER GILLAD 4., .... l NÅDER GILLAD 4 ll.ft. .a 34 HJORTHAGENs KYRKA • 5 268 --7- l NÅDER GillAD "'"''"' f ig 17 e. Fasad mot sydväst. Jfr f ig 17 a-d. Front Iaoking south- IVes t. Cfjigures 17 a-d. Fig 18. Perspektiv- skiss. Utförd av C Bergsten sommaren eller hösten 1906. Bergstens a rkiv , Arkitekturmuseet. Perspective sketch , made by C Bergs ten in the summer or au- tum n of 1906. FR ÅN FÖRSLAG TILL U T FÖRAN DE 35 ,. ' .. .L Fig 19 a-e. Slu tliga ritningar. Daterade i januari 1907. Signerade C Bergsten genom Axe l Sjögren. RA. Foto RA . - a . Fasad mot nordväst. Final dra winf?s , dated in January 1907. Signed C Bergsten by Axel Sjögren. - a . Front Iaoking northwest . 36 HJORTHAGENs KYRKA Fig 19 b S . . . -e. lu tliga ntnmgar 1907 Jf r· ~--- 19 a. · r Ig Fll1al drawings 190l Cffigure 19 a. · ~ \ 37 FRÅN FÖRSLAG TILL UTFÖRANDE ,------------­ \ \ \ \ r. ) lY 38 HJORTHAGENS KYRKA någon förväxling med kringliggande byggnader ej lära behöva befaras ...» Att Överintendentsämbetet, vars yttrande under­ skrivits av Clason, obetingat skulle stödja Bergsten i hans krav på att fä använda synligt tegel i fasaderna var närmast självklart. Därmed hade Bergsten fått det auk­ toritativa stöd han behövde i sin strid för denna sak. Byggnadskommitten meddelade 5. l 1906 att man inte hade något att invända mot ritningarna i den form de hade när de ätersändes frän ämbetet. Ritningarna god­ kändes den 16.1 1906 av Överintendentsämbetet och stadfåstes av Kungl Majt 27.4 1906. Kapellbyggnadsfrågan vilade därefter nästan ett helt är. Först på senhösten 1906 stod en ny byggnadskom­ mitte med helt nya medlemmar, nu inom Engelbrekts församling , redo att äterupptaga arbetet. I denna ingick vice pasto r C A Rehn, 18 kyrkvärdarna kassör Westman och apotekare Kaijser samt byggmästaren Johansson . Hovintendenten Gustaf Lindgren fortsatte att vara sakkunnigt biträde. Kommittens fö rsta åtgärd var att erkänna Bergsten som kapellets arkitekt och uppdraga ät honom att omedelbart fårdigställa entreprenadrit­ ningar (prot 11.12 1906) . De nya ritningarna (fig 19 a-e) var färdiga i januari 1907. Halvtannat är hade dä förflu­ tit sedan föregående ritningar uppgjorts och under mel­ lantiden hade Bergsten hunnit utbilda den självständiga byggnadsstil , som präglade St Olofssko lan och skandi­ naviska banken i Norrköping och som närmast kan karaktäriseras som en syntes mellan Wiener Werkstät­ testil en och den moderna svenska tegelbyggnadskon­ sten (jfr nedan). När Bergsten äterupptog arbetet med Hjorthagens kapell innebar det därför, att han ånyo omarbetade fasadritningarna och underkastade dem yt­ terligare en stark åtstramning. De starka färgkontraster mellan ljusrött maskinslaget tegel , puts och glänsande kakelfriser som förut väsentligen karaktäri serat fasa­ derna, tänktes nu utbytta mot de mörka skiftningarna inom det handslagna Minnesbergsteglet , endast vari­ erat av enstaka putsade och frän fasadlivet djupt in­ dragna få lt (arbetsbeskrivn ing, bil till prot 12.2 1907). Exteriören uppnådde därigenom en lugnare och klarare indelning i stora sammanhållna volymer. Intrycket blev visserligen additivt men i längt mindre grad än i tidigare förslag, som präglats av starka formmotsättningar. I den form som dessa ritningar visade (fig 19 a-e) började kyrkan uppföras sommaren 1907 sedan några mindre uteslutningar gjorts i besparingssyfte i arbets­ beskrivningen. Invigningen ägde rum den 25 mars 1909. Totalkostnaden för kyrkan och dess inventarier redovisades i november 1910 och uppgick till 236 273 kronor. Konsthistorisk ställning Carl Bergstens utbildningstid vid Tekniska högskolan och Konstakademien sammanföll med genombrottsti­ den för de internationellajugendströmningarna i Sveri­ ge. Här korsades sinsemellan rätt olika impulser frän England, Tyskland, Frankrike-Belgien och Österrike och tog sig uttryck i tidens byggande liksom i diskus­ sionen i tidsk rifter och på konst- och arkitekturskolor. A v detta rika utbud kom Bergsten och ett par av hans akademikamrater - Gunnar Morssing19 och den tidigt bortgångne Sven Silow20 - främst att intressera sig för vad som hände i Wien bland secess ionister och bland den s k wagnerskolans arkitekter. Denna österrikiska arkitektur och inredningskonst , som flitigt publicerades i The Studio och liknande in­ ternationella tidskrifter utmärktes av ett intensivt ex­ perimenterande med ofta brutala sammansättningar av olika fårger och material som järn, glaserat kakel i olika lysande färger, marmor och mönstrad puts. Mänga av de byggnader som tillhör denna skola vittnar om sina upphovsmäns bestämda vilja att finna en mo­ dern , avantgardistisk byggnadsstil som sä mycket som möjligt skulle skilja sig frän traditionell byggnads­ konst. 21 Det är lätt att se att de första förslagen av Bergsten till kapellet i Hjorthagen är mycket klart på­ verkade av dessa försök. Bergsten gjorde sommaren 1904 ett kort studiebesök i Wien . Frän denna tid kom han att mycket tydligt influeras av arbetena frän konsthantverkssammanslut­ ningen »Wiener Werkstätte». Denna sammanslutning gjorde inte på samma sätt som secessioni sterna front mot trad itionen. Tvärtom ville man knyta an till det tidiga 1800-talets utveckling , till biedermeierstilen ­ som man med tidens konstteoretiker säg som den sista »äkta >> sti len , före nyrenässans och nygotik och de 22andra >> nystilarna >> . Wiener Werkstättes möbler och övriga konsthant­ verksföremäl blev utpräglat enkla i form men exklusiva i ytfinish och materialvaL Man sökte rena former: ku­ ber, kvadrater, cylindrar, cirklar- allt i en mycket klar reaktion mot den äldre överlastade jugendsti len. Bergsten gjorde efter sin hemkomst ett antal möbler, främst ti ll sin egen bosättning , av detta kynne. Ganska sna rt började emellertid »werkstätte»-formerna prägla också hans byggnader. Denna utveckling kan studeras i de ständigt omarbetade ritningarna till Hjorthagens kyrka. Det första klara uttrycket för Bergstens stilsträ­ vanden blev emellertid de märkliga paviljongerna till Norrköpingsutställningen 1906 som han ritade i kom­ panjonskap med Gunnar Morssing . Här finns arkitek­ toniska former som mycket starkt påminner om upp­ 39 FRÅN FÖRSLAG TILL UTFÖRANDE Fig 20. Exteriör av den nyuppförda kyrkobyggnaden. Foto i Stockholms stadsmuseum. Ex t e rior ofthe new/y erected church. förstorade konsthantverksföremål för Wiener Werk­ stätte. Bergstens arkitektur kom nu under några produktiva år mellan 1906 och 1909 att utmärkas av en mycket personlig bearbetning av dessa wienermotiv. Hans byggnader ter sig som sammansatta av stora klart av­ gränsade volymer hämtade från de stereometriska grundformerna: cylindern, kuben etc . Sammanfog­ ningarna sker i regel additivt, men ibland också mer komplicerat. Ibland kan formc:rna ses tränga igenom varandra, man anar grundformens fortsättning inne i byggnaden - stundom finns de också markerade i plan­ utbildningen. I fråga om fasadmaterial skiljer sig den­ na epoks bergstenska byggnader från de kontinentala förebilderna. Där man i Wien föredrog släta, abstrakta fasader i puts eller av marmorskivor med inkrustering­ ar i glänsande kakel eller koppar tog Bergsten upp den svenska nationalromantikens mest älskade material: det mörka handslagna teglet som fogströks och helst skulle hämtas från Minnesbergs tegelbruk . Till skillnad från nationalromantikerna berikade Bergsten dock gär­ na sina tegelfasader med komplicerade mönstermur­ ningar, utkragningar och inmurning av avvikande ma­ terial som runda markstenar, plattor av majolika eller överputsning av vissa fasadpartier. Den syntes mellan Wiener-werkstätte-stilen och den moderna svenska tegelbyggnadskonsten som Bergsten på detta sätt arbetade fram är svår att finna motstycken till i samtida byggnadskonst. Inte ens den stereomet­ riska arkitekturen hade ännu många motsvarigheter på kontinenten. Wiener Werkstättes ledare Josef Hoff­ mann23 gjorde själv endast få försök att omsätta sin abstrakta inredningsstil till ytterarkitekturen; det är bara i två byggnader man verkligen kan finna ansat­ ser åt det hållet, i Purkersdorfsanatoriet utanför Wien (1903-1904) och i Palais Stoclet i Brussel (1905-1911). 40 HJORTHAGENS KYRKA Fig 21. Perspektivteckning av C Bergsten . Tusch pä kartong. Publicerad i Auswahl von schwedisher Arkitektur der Gegenwart , 1908. Bergstens arkiv , Arkitekturmuseet. Perspective drawing by C Bergsten. Published in Auswah/ von schwedisher Arkitektur der Gegenwart , /908. Palais Stoclet , som i sin mer komplicerade formupp­ byggnad står närmast Bergstens kompositionssätt , var ännu varken känt eller uppfört då Hjorthagens kapell skapades. En li sta på övriga byggnader med liknande additiv stereometrisk uppbyggnad från denna tid kan inte bli lång . Hit hör emellertid Olbrichs secess ionist­ palats i Wien (1897) och några av Behrens' byggnader omkring 1905 , varibland särskilt utställningspav iljong­ erna i Dresden ( 1905) bör nämnas . I England kunde t ex Voysey ställ a ett framspringande triangulärt gavel­ stycke oförmedlat på ett runt burspråk och i Amerika arbetade (t v okänd för europeiska arkitekter) Frank Lloyd Wright, på grundval av shingle-stilen, med ett säreget formspråk, där byggnaderna föreföll vara sammansatta av skivor och klossar i allt mer komplice­ rade bindningar och genombrytningar. Kritiken Hjorthagens kapell anmäldes i Teknisk Tidskrift av arkitekten Cyrillus Johansson24 med stor entusiasm (Arkitektur 191 0/2). Johansson betraktade kyrkan som Bergstens dittill s bästa arbete och som ett bevis på att den protestantiska kyrkan kunde tillgodogöra sig den moderna byggnadskonsten. l artikelns avslutning kommer han in på byggnadens förhållande till den svenska byggnadskonsten , och man förstå r av hans formuleringar , att den verkat utmanande på äldre före­ trädare för den nationalromantiska skolan. Johansson vill föra de yngres talan - deras talan, vilka ansåg Bergstens kyrka riktgivande för den nya arkitekturen : >> Då redaktören gav mig det svåra uppdraget att med några orienterande ord införa bilderna av denna kyrka , så har jag helt och hållet sökt se den från vår, de 41 yngres . synpunkt och med den fulla förståelse vi ge den ; något fackmässigt bedömande hade a llraminst un­ dertecknad tänkt presente ra. Det lärde vi i våra stu­ dier: att inte bindas av än så riktiga »recepter» och hi stori ska dogmer och inga andra band heller, nej för all del ... Optimistiskt tänker jag med glädje på de mänga goda byggnadsverk, somjust för närvarande här i landet nalkas sin fu llbordan ; genom enkelhet och ekonomisk naturlighet tycker jag de i särskilt hög grad sarnJa s ig till en fr isk, svensk byggnadskonst. Vi yngre räkna denna lilla kyrka dit , här ha vi ock mycket att lära och studera; vi äro Bergsten tacksamma för att han berikat vå r byggnadskonst med en modern konstnärligt utformad kyrkobyggnad .>> För Bergstens personliga karriä r ble v emell ertid hans avvikande formsträvanden mindre lyckliga . Den libera­ la instä llning till sti lfrägorna, som hade rätt under hans utbildningstid , slog plötsligt hos de ledande arkitekter­ na och kritikerna över i militanta krav på >> svenskhet >> i arkitekturen. Omslaget har ett kl a rt politiskt samband med den uppflammande nationalismen vid unionkri sen 1905.25 Med dessa nya riktningar kom Bergsten gravt i otakt. Synpunkten att kyrkan skulle vara osvensk kom i den infl ytelserike August Brunius ' kritik i Svenska Dagbladet (22.3 1910). Brunius26 hade som Sveriges le­ dande arkitekturkritiker påtagit sig den konstpolitiska FRÅN FÖRSLAG TILL UTFÖRANDE rollen att propagera för den nationa lromantiska arki­ tekturstilen av Carl Westmans och Ragnar Östbergs märke. Hans inställning till byggnaden var dock över­ vägande positiv , även om den tycktes honom a llt för skelettartat enkel. Huvudanmärkningen gällde just frå­ gan om svenskheten , som han tar upp i slutorden: »Vad man saknar hos Hjorthagskapellet och i a llmän­ het hos arkitekten Bergstens djärva och kraftiga bygg­ nader ä r svenska egenskaper: de fruktbringande stu­ dierna av nytysk byggnadskonst ha ännu icke omfor­ mats till fullt personlig och på nationell grund val byggd stil. >> Samma kritik äterkom i en artikel av Brunius något senare vid en granskning av några Bergstenska byggnader i Norrköping (14.10 1910): >> Men hu r ut­ ländskt mycket verka r ... arkitektens formspråk bry­ ter i allmänhet starkt på tyska. » Kyrkaark itekturen kom endast att bli ett kort mel­ lanspel fö r Bergsten. Strax efter Hjorthagskyrkans fullbord an uta rbetade han ett tävlingsförs lag till Sven­ ska kyrkan i Pa ris, ett projekt som be lönades med andra pris men ej utfördes. 1909 tillkom också ritning­ arna till Sandbyhovs sjukhuskapell i Norrköping och 1913 ritningarna till E nskede kyrka27 i det nya villaom­ rådet söder om Stockholm. I fortsättningen dominera­ des Bergstens verksamhet helt av profanarkitek turen och inredningsarbeten (se bil II) . FRÅN FÖRSLAG T ILL UTFÖRANDE 43 Fig 23 . Utsikt mot Hjorthagen från Lidingö. I bakgrunden skymta r Engelbrektskyrkan och längs t till vänster Johannes kyrktorn. Vie w of Hjorthagen from Lidingö. In the background Engelbrekt' s Church and far left the to we r of Johannes' s Church. Fig 22 . Utsikt mot Hjorthagen. I förgrunden Yärtae lverket. View of Hjorthage n. In the foreground V ärtae/verket (the electricity-works). 44 HJORTHAGENS KYRKA Fig 24. Exteriör mot söder. Exterior Iaoking south. Fig 25. T h. Exteriör mot väster. Exterior Iaoking west (right). KYRKOBYGGNADEN av MARIAN ULLEN Läge och omgivningar Hjorthagens kyrka är belägen på Jägarbergets högsta del i kvarteret Hjorthagen . Byggnaden är placerad efter en något sned öst-västlig axel med koret i sydost. Kyr- kogården, som utgörs av en parkanläggning och ej an- vänds för begravningar, begränsas i sydväst av Diana- vägen och i nordväst och sydost av Hjorthagsparken respektive Dianaparken (fig 26). Bebyggelsen i kvarte- ret mitt emot kyrkan utgörs av trevånings bostadshus i rött tegel, uppförda i början av 1960-talet. Den ur- L ÄGE OCH OMGIVN INGA R 45 sprungliga bebyggelsen utgjordes av trähus i två vå- ningar (fig 2, 26). Den terrasserade kyrkogården begränsas mot Dia- navägen och Hjorthagsparken av en mur av råhuggna granitkvadrar i bruk med överliggare och portstolpar av krysshamrad granit. Ä ven terassmurar, trappor och trappbarriärer är utförda av granit. Som begränsning mot Dianaparken används en häck . Kyrkogårdens båda ingångar är placerade i muren 46 HJORTHAGENs KYRKA //"-.....,~/-~',,,.,. :;;~--//,/ Fig 26. situationsplan, l: 2 000. G Wiren, 1976. Prickade linjer markerar den ursprungliga träbebyggelsen . General plan, sca/e l :2000. Fig 27. Grindar i järnsmide, sydöstra ingången. Ritade av G Lindgren 1925. Foto P Rittsel 1977. Wrought iron gales, southeast entrance. Designed by G Lindgren 1925. 47 LÄGE OCH OMGIVNINGAR Fig 28. Skisser till utvändiga lyktor av C Bergsten . Bergstens arkiv, Arkitekturmuseet. Sketchesfor external/anterns by C Bergsten. mot Dianavägen och stängs av smiddajämgrindar. Den västra, fyrdel ade grinden utgör huvudingång och kan även användas som inkörsport. Grindarna är försedda med monogrammen HK (= Hjorthagens kyrka) och EF (= Engelbrekts församling). Den södra, tvådelade grindens dekor utgörs av löpande hjortar i silhuett (fig 24, 27). Grindarna uppsattes 1925 och är utförda efter ritningar av hovintendenten G Lindgren (jfr ovan). De äldre grindarna utgjordes av vitmålade trägrindar med gallerverk, utförda efter ritningar av C Bergsten 1908. Kyrkogården är planterad med gräs, buskar och lövträd. Samtliga gångar är grusade. Mitt framför kyr­ kans huvudingång har på muren mot Hjorthagsparken placerats en lykta på en hög granitsockel (fig 29). Lyk­ tan har smidda järnspröjsar och täcks av en huv av koppar. Glaset utgörs av blyinfattat antikglas och fär­ gat glas. Lyktan är utförd 1925 efter ritningar av G Lindgren. En lykta finns även direkt i anslutning till huvudingången (fig 31 ). Ytterligare en var ursprungli- Fig 29. Lykta på terrassen vid huvudingången. Uppsatt 1925. Lantern on the terrace at the main entrance. From 1925. gen placerad vid entren till sakristian. Av denna åter­ står nu endast kopparhuven. Dessa båda lyktor är ri­ tade av Carl Bergsten (fig 28). Belysningen på kyrko­ gården utgörs i övrigt av ordinär parkbelysning. För fasadbelysning och belysning av korets glasmålningar används strålkastare, anskaffade i samband med res­ taureringen 1967. Församlingshuset öster om kyrkan (fig 2, 26) inrym­ mer bostäder för präst och organist samt kyrksal , pas­ torsexpedition och ungdomslokal. Det byggdes ur­ sprungligen efter ritningar utförda av E Lundroth 1902 (jfr ovan) och slutbesiktigades i juli 1904. Det inrymde då bostäder för präst, diakonissa och kyrkväktare samt lässal för 100 läsbarn. Lässalen invigdes första sönda­ gen i advent 1904 som tillfällig gudstjänstlokal och fun­ gerade som sådan fram till dess kyrkan kunde tagas i bruk 1909. Byggnaden är numera delvis förändrad och moderniserad. Lässalen är dock bevarad och används som församlingssal. 48 HJORTHAGENS KYRKA l i Byggnadsbeskrivning Plan och typ Kyrkobyggnaden präglas i fråga om planlösningen av en tydlig funktionsdifferentiering . Planen är symmet­ riskt uppbyggd och de olika biotrymmena och ingång­ arna till gudstjänstrummet har förlagts till byggnadens sydöstra och nordvästra partier (fig 30). De olika entre­ erna har dock sinsemellan getts en varierande plan och uppbyggnad. Själva kyrkorummet har basiiikal form och utgörs av ett brett , tunnvälvt mittskepp med klere­ storium, flankerat av låga och smala sidoskepp, som fungerar som sidogångar. Dessa sidogångar är dragna genom de tre breda, utskjutande kontreforter, som i exteriören motsvarar det tunnvälvda mittskeppets pa­ rabelformade gördelbågar. Till det korta, tvärrektangu­ lära koret har lagts en vid absid av samma bredd. Koret flankeras i öster av en sakristia med separat entre och i söder av ett högt, kvadratiskt torn, vars bottenvåning utgör vindfång och är försett med en ut­ byggd, täckt entre. Till kyrkorummet har i nordväst fogats ett parti av motsvarande bredd innehållande hu­ vudentre med vindfång och uppgång till läktaren samt som flankerande utrymmen ett separat vindfång med utbyggd, täckt entre i väster och i norr ett kapell med utskjutande absidial avslutning samt ytterligare ett se­ parat vindfång med utbyggd , täckt entre. Kapellet upp­ fördes ursprungligen som begravningskapell (se ne­ dan). I souterrängvåningen i detta parti inryms bisätt­ ningsrum med direkt ingång samt förrådsrum och pannrum. Planen är oförändrad frånsett kapellpartiet, som de­ lades i två våningar vid restaureringen 1967, och mot­ svarar den slutliga huvudplanen, som är daterad i janu­ ari 1907 (fig 19 b). Den i aprill906 stadfåsta huvudpla­ nen uppvisar däremot en annorlunda planlösning och utformning av huvudentre och omgivande utrymmen i kyrkans nordvästra del (fig 17 b) . Någon souterrängvå­ ning förekommer inte här. Istället upptas utrymmet norr om huvudentren av en värmekammare medan ka-­ pellet, som här fortfarande har beteckningen likbod, förlagts till en rektangulär utbyggnad med separat en­ tre . Kyrkorummets grundplan finns emellertid utbildad 49 Fig 30. Plan och sou­ terrängplan l : 300. G Wiren 1977. Plan, sca/e l: 300. redan i Bergstens förslag från januari 1905 (fig l O b) och de senare omarbetningarna av huvudplanen gäller de flankerande utrymmena (fig 13, 15 b). 1905 har också tornet fått den placering söder om koret som sedan bibehållits. Bergstens tävlingsförslag från 1904 (fig 6 a-e) skiljer sig däremot helt från de senare planlösning­ arna genom den markerat asymmetriska grupperingen av byggnadsdelarna. Kyrkorummet är här också för­ sett med endast ett sidoskepp (jfr ovan). Material och teknik Kyrkobyggnaden är uppförd i rött tegel på betonggrund och med bärande balkar av armerad betong. Även den breda taklisten är konstruerad i armerad betong. Soc­ keln är utvändigt utförd i s k råkopp av granit utan skol­ ning och med huggna fogar samt murad med cement­ blandat kalkbruk. Över sockeln ett stänkskift i kalk­ sten. Sten till sockeln har delvis tagits på platsen och i dekorativt syfte har även markstenar av olika form och farg murats in i ytskiktet (fig 32). Murarna är uppförda av Haga småtegel med fasad­ murning i kryssförband av Minnesbergs handslagna te­ gel. I vissa partier av fasaderna förekommer mönster­ murning (fig 32) och enstaka, spritputsade ytor, avfär­ gade i grått. Kontrefarternas och pelarnas nedre delar, upp till ca 2 m över golvet, är murade av hårdbräut 4 - 805629 Hjorthagens kyrka BYGGNADSBESKRIVNING tegel i cementbruk (arbetsbeskrivning). Kontrefarterna står i fasaden med en bas av granit på kraftiga markste­ nar (fig 33). Mittskeppets höga takfall är täckta med enkupigt Börringetegel, på kor- och absidtak används tyskt s k spån- eller fjälltegeL Sidoskepp och sakristia var ur­ sprungligen täckta med rödmålad, galvaniserad plåt, som senare har ersatts med kopparplåt. Även kapellets tak är täckt med kopparplåt liksom tornhuven. Kop­ parplåt har också använts till avtäckning av nockar, skorstenar, kon treforter och till vindskidor och sol­ bänkar samt hängrännor och stuprör. Innertaket i kyrkorummets mittskepp utgörs av ett kassetterat trätunnvalv medan korets och kapellets valv är slagna i tegel. Valvet över orgelläktaren är utfört i s k rabitz på järnstomme. Samtliga fönster har karmar, bågar och spröjsverk av vitmålat trä. Glaset utgörs i allmänhet av s k katedral­ glas med sparsamma effekter av färgat glas. Såväl yt­ ter- som innerdörrar utgörs av trädörrar av varierande utformning (fig 52). Till samtliga yttertrappor har an­ vänts krysshamrad granit. Exteriör Kyrkans exteriör följer frånsett vissa smådetaljer Berg­ stens ritningar från 1907 (fig 19 a-d). Huvudfasad är den nordvästra fasaden (fig 19 a, 25), där huvudingång­ en är belägen. Ingången är placerad i fasadens mittaxel med dörrarna indragna i murens innerliv (fig 31). Den sluttande terrängen har utgjort förutsättningen för den monumentala granittrappa i två avsatser, som leder upp till ingången. Även barriärerna är murade i granit samt försedda med hållare i järnsmide. På den högra barriären står vid ingången en stor lykta på en hög granitsockel (fig 28, 31). Ingången stängs av pardörrar av ek med en sparsam , skuren ornamentik. Dörrarna är fernissade och skyddas nedtill av sparkskydd av kop­ parplåt (fig 31, 52). Mittaxeln accentueras i fasaden ytterligare genom ett indraget, rektangulärt fält ovanför portalen, vilket sträcker sig upp till den mönstermurade gavelspetsen. Väggfältet, som är putsat och avfärgat i grått, artikule­ ras genom två likaså putsade lisener, som ovanför por­ talen vilar på två ansiktsmasker, skulpterade i täljsten (se nedan). I fältets övre del har infogats ett genom lisenerna tredelat fönster med dekorativt, vitmålat spröjsverk. Den höga mittskeppsgaveln har smala vindskidor av kopparplåt med uddad kantlinje. Ga­ velns höjd betonas ytterligare genom att en skorsten placerats direkt på gavelnocken. l fasadens högra del återkommer ett indraget, rek­ 50 HJORTHAGENs KYRKA Fig 31. Huvudingången i nordvästra fasaden. The ma in entrance , northwest ji-ont. Fig 32. Detalj av huvudfasaden. Detail of the mainfront. Fig 33. Kontreforternas sockel. The plinth of the buttresses. 51 BYGGNADSBESKRIVNING Fig 34. Skiss till mönstermurning pä huvudfasaden av C Bergsten. Bergstens arkiv , Arkitektur­ museet. Sketch for decaralive masonry of the main front by C Bergsten . Kt,P-1:-ET ) H QRTnAGli~ l"iiliSiUtML~ IN~tk A· f i'Q.Mf1<5AOEN . .. \ . , •.J l,> . - I ett tillägg påpekas att ny a lta r- r ing av ek ä r önskvärd liksom o mordning av sakri stian . Fig 54. l nteriör av kapellet efter restaureringen 1967. Int erior of the chapel qfier the restoration in 1967. Restaureringsfrågan bordlades dock av kyrkorådet tills vidare och den enda modernisering, som kom att genomföras, gällde uppvärmningssystemet , vilket ut- gjordes av en kombination av varmluft frän ett värme- batteri i pannrummet och - radiatorer i kyrkorummet. Varmluften , som spreds via en öppning i väggen under läktaren (fig 42) och öppningar under de bakersta, väggfasta bänkarna , slopades 1943 och lågtrycksångan ersattes av varmvattensystem med oljee ldning. Restau reringsfrågan togs upp till förnyad prövning först på 1950-talet. Vid biskopsvis itationen 1952 påta- lade biskop Manfred Björkquist att en restaurering av kyrkorummet måste betraktas som ett angeläget ön- skem ål, något som också tv ä är senare underströks av den nytiiiträdde biskopen Helge Ljungberg. Inför pla- neringen av en restaurering lämnade Byggnadsstyrel- sens kulturhistoriska byrå 1956 genom S Söderholm och Å Tengelin på församlingens önskan ett utlätande om kyrkans tekniska tillständ och konstnärliga värde. Man betonar här att kyrkan tekniskt befann sig i gott sk ick fränsett vissa putssprickor och att den kon stnä r- ligt måste anses som >>e tt in i minsta detalj väl och konstnär ligt genomstuderat byggnadsverk och ett av de vackraste exemplen inom landet på kyrklig arkitektur frän sekelskiftet >> . Några direkta förändringar av kyr- korummets inredning, dekor och färgska la borde där- för ej ske. En första förändring i detta skede gällde orgeln, som man redan på 1930-talet velat ersätta med ett nytt och större orgelverk. Den 5 maj 1958 beslöt kyrkorådet om att ett nytt orgelverk frän Grönlunds orge lfabrik i Gammelstad skulle ersätta den ursprungliga orgeln. Fasaden utformades en ligt förslag av a rkitekten L J Stalin, godkänt av Byggnadsstyrelsen den 4 juni 1958. Installeringen av orgeln skedde 1961. Inga detaljer av den ursprungliga orgelfasaden eller inredningen på läk- taren sparades . K yrkorädet hade 1959 ä ven tillsatt en kommitte för vidare utredning av frågan om kyrkans restaurering. Som arkitekt anlitades Jan Wahlman, vars >P. M. betr. vissa renoverings- och ändringsarbeten i Hjorthagens kyrka >> är daterad den l september 1959. De föreslagna åtgärderna bestär framför allt av olika underhällsarbe- ten och med tanke på kyrkorummets karaktär är för- slaget äterhäll samt beträffande förändringar av inte- riören. Åts killiga detaljer före släs dock ändrade av BYGGNADSBESKRIYNING 63 Fig 55. Interiör av det ursprungliga begravningskapellet. Foto i Arkitektur 1910/2. In terior of the origina l bu ria l chapel. l l 64 HJORTHAGENS KYRKA estetiska skäl , däribland bänkinredningens färg , korets inredning och armaturen. I samband med nödvändig rengöring eller ommålning av de putsade eller målade ytorna i kyrkorummet påpekas att, >vid ommålning av bänkarna torde en något , dock obetydlig, dunklare samt mattare farg vara motiverad. Bänkarna komma därigenom att framstå något friare i förhållande till rummet varigenom detta kommer att verka högre och helare. Av samma skäl torde en något ljusare och lug­ nare ton på korabsidens nedre väggparti vara motive­ rad. >> l fråga om armaturen föreslås förändringar bl a i korets belysning genom att valvkupornas lampor slo­ pas . Likaså anses ljuspunkterna i triumfbågsväggens utsmyckning kunna slopas liksom lamporna på kyrkans bakre vägg. Bland förändringarna ingår vidare slopan­ de av panelinklädnaden på pelarna samt borttagning av de »omotiverade sekundärfönstren >> i korväggen mitt emot predikstolen. Den sistnämnda förändringen åter­ fanns även i 1936 år restaureringsförslag. I fråga om predikstolen föreslås att trappbarriären ersätts av >> ett lättare räcke, förslagsvis i smide>>. Liksom 1936 anses en ny altarring önskvärd . Denna bör göras genombru­ ten >> för att förbättra insynen till altaret> och förses med klädsel i »antingen en varm gulgrå ton eller möjli­ gen naturfårgal sadelsåpat kalvskinn. » Då altarringens röda sammet byts bör också kyrkorummets röda mat­ tor ersättas av mattor i varma gula eller grå färger. I fråga om koret föreslås slutligen också att de ljusbä­ rande änglarna ersätts av kandelabrar. I fråga om kyrkans övriga utrymmen föreslås omfat­ tande moderniseringar och delvis ny användning. För sakristian föreslås helt ny inredning. För begravnings­ kapellet föreslås inläggning av ett bjälklag i höjd med kyrkorummets golv, varigenom två rum bildas , det öv­ re avsett för vigslar och dop, det undre för tillfålliga bisättningar. Förbindelse anordnas mellan vigselrum­ met och huvudentren. Samtidigt slopas trappan från det västra vindfånget till källarplanet och utrymmet här tas i anspråk för toalett medan själva vindfånget inreds som brudkammare. Vidare föreslås att utrymmet på och bredvid orgelläktaren omdisponeras för att kunna utnyttias som notarkiv, kapprum m m. Fönstret över läktaren bör samtidigt slopas och armaturen ersättas av ny. En kompletterande PM upprättades den 28 mars 1960 och ärendet handlades efter hörande av riksanti­ kvarieämbetet och domkapitlet av Byggnadsstyrelsen den 6 december 1960. En ytterligare komplettering av förslaget , där flertalet förändringar i själva kyrkorum­ met strukits, inlämnades den 20 april 1965 . Den 31 augusti 1965 godkänner Byggnadsstyrelsen »de arbeten som berör sakristian , ,nuvarande gravkoret samt rum­ met intill orgelläktaren. Beträffande tilltänkta åtgärder i koret får styrelsen med hänsyn till kyrkans synnerliga konstnärliga värde framhålla att varje så att säga korri­ gering av estetiska skäl i kyrkans ursprungliga utform­ ning måste bedömas som ytterst tveksam. Enligt sty­ relsens uppfattning bör därför någon förändring ej vid­ tagas i koret. » Restaureringen genomfördes 1967 och omfattade de planerade förändringarna i biutrymmena (se ovan Byggnadsbeskrivningen) samt vissa yttre och inre un­ derhållsarbeten. I kyrkorummet skedde ommålning el­ ler rengöring av putsade och målade ytor och dekora­ tionsmålningarna behandlades av konservator Sven Dalen. Vid målningsarbetena eftersträvades full över­ ensstämmelse med den ursprungliga fårgen både till typ och nyans. Bänkinredningen målades dock som före­ slagits i en dunklare grå nyans. Vidare inlades ny kork­ linoleummatta i bänkkvarteren , som mot koret korta­ des med två bänkrader. Det nya golvutrymmet belades med kalkstensplattor. Förändring genomfördes också av nummertavlorna som försågs med nya pannåer och stålstift. De separata siffertavlorna borttogs även. Ar­ maturen moderniserades i enlighet med anvisningar från Elektriska prövningsanstalten. 65 DEKORATIV UTSMYCKNING Fig 56. Huvudentrens skulpterade konsolhuvuden , utförda av T Strindberg efter skisser av Bergsten . The earved braeket heads of the main entrance, executed by T Strindberg, .fi·om sketelles by Bergs /en. Bergs ten . Dekorativ utsmyckning Fasadutsmyckning Kyrkobyggnadens röda tegelfasader har som dekorati­ va element endast en mycket sparsam mönstermurning samt enstaka putsade falt Ufr beskrivningen av fasa­ derna ovan) . Bergstens äldre förslag vi sar en större förkärlek för dekorativa detaljer än det slutliga försla­ get från 1907. De dekorativa element , som Bergsten där labore rar med , ä r putsade friser samt fargal kakel. Ifrå­ ga om fasaderna hade byggnadskommitten krävt att •• puts sku lle användas utvändigt för att icke kapellet må framstå såsom ett annex till Gasverksbyggnaderna» och Bergsten fick kämpa hårt för att driva igenom sitt krav på synligt tegel. Det är troligt att denna putsstrid Ufr ovan) påverkade Bergstens beslut att i det slutliga 5-805629 Hjonhagens kyrka förslaget inskränka de putsade ytorna till ett minimum. Den slutliga åtstramningen av huvudfasaden skedde troligen också, som tidigare påpekats, under inflytande från Lallerstedt. l besparingssyfte var byggnadskom­ mitten negativt inställd till exteriörskulptur. l det stad­ fasta förslaget till huvudfasad 1906 (fig 17 a) redovisar Bergsten ett dekorativt utformat tympanonfalt ovanför portalen samt en figurskulptur i nisch . l det slutliga förslaget (fig 19 a) redovisas under mittfaltets lisener två skulpturalt utformade konsoler samt i fa lten ovan­ för tre reliefplattor. Endast de båda konsolerna kom att utföras. De följer till s in utformning en bevarad skiss (Bergstens arkiv) och pryds av två kraftfullt skulptera­ 66 HJ ORTHAGENS KYRKA de mas karoner, ett mans- och ett kvinnohuvud , i tälj- sten (fig 56). Den skulptör som anlitades var den unge Tore Strindberg. ~H som också utförde altarpryd naden (se nedan). Ytterligare en fasadskulptur i tälj sten , en duva (fig 37), har placerats över det väst ra vindfå ngets öppning. Som dekorativa element i fasaden ingår också den ri stade och målade rankdekor , som å terfinns på det norra vindfångets fasad , ru nt det väst ra vindfångets dörr och på pelarna i tornets förhall (fig 36, 38). Dekorationsmålningar l progra mmet för tävlingen om kapellbyggnad 1904 an- gavs att inga kostnader bör >> beräknas för dekorativ målning, utöfver enkelliniedekorat io n på kalkfarg >> (b il 1). l Bergstens täv lingsfö rslag anges också endast de- kor i anslutning till triumfbågen och till s idoskeppsar- kaden (fig 6d). l förslaget från 1905 (fig IO c) har tri- umfbågsväggen markerats ytte r! igare och korabs iden försetts med en rik dekor. l det stadfästa förslaget från 1906 (fig 17 c) ä r en dekor i detta parti endast antydd. l det slutliga förslaget 1907 ä r abs idens dekor fortfa rande endas t antydd genom rundl ar medan en rankdekor markera ts på tribun- och triumfbågar samt i utrymmet i anslutning till orgelläktaren (fig 19 e). En ornamental markering förekommer också på parabelbågarna . l in- teriörski ssen i fig 5 1, utfö rd sannolikt i juni 1908, ä r principerna för kyrkorummets dekorationsmålningar klara . Parabelbåga rna och murarna mell an kleresto- riets fön ster markeras genom en kraftfull rankdekor och på traditionellt sä tt utgör triumfbågsvägg och korabsid centrum för utsmyckningen . Bergstens förslag till dekorering av kyrkan antogs den 16 no vember 1908. Arbetet efter Bergstens förlagor utfördes av dåtidens mest anlitade dekorationsmålare , Filip Månsson. 2 !J Målningarna kom att utökas och även något förändras und er arbetets gång. Den 14 december godkändes Bergstens förslag att måla >> hjortarna vid kä llan> över stora ingångsdörren (fig 60) och den 20 januari 1909 beslöts om ytterligare bibelord över dör- rarna. Bergsten var emellertid inte helt nöjd med effek- ten av korets utsmyckning , som tydligen var för lätt och ljus i förh ållande till korfönstrens lysande fårger , och den 5 februari 1910 beslöts att >> enligt B:s förslag Fig 57 . Detalj av länghu sets dekorationsmälningar, utförda av F Mänsson efter Bergstens skisser. Jfr interiörbilderna fig 41-44. Detail of the deca ralive painting in the na ve, executed by F Månsson from sketches by Bergs /en. Cf the interior pictures in figures 41-44 . DEKORATIV UTSMYCKN ING 67 Fig 58. Detalj av triumfbågsväggens dekor med inkompone- rade glöd lampor. Detail of the decoration of the chancel arch with elecrric /amps as par r of the composirion. Fig 59. Deta lj av triumfbågens dekorationsmälningar. De ta il of rh e decaralive painring of the chance/ arc/1. 68 HJORTH AGENS KYRKA Fig 60. Skiss av C Bergsten till de målade hjortarna över lång- hu sets hu vudentre. Jfr fig 45. Bergstens arki v, Arkitektur- museet. Sketch by Bergs ten fo r the painled deer above the main en trance of the n ave . C f flgure 45 . Fig 61. Skiss av C Bergsten til l dörrar och målat tympanon- falt i hu vude ntrens vindfä ng mot långhuset. Jfr fig 62. Berg- stens arki v, Arkitek turmuseet. Sketch by Bergsten for the doors and painled tympanum in the porch of the main entrance inta the nave. C.f.figure 62. ~r=~·~· ~~-=========~==============~ l +-.-----·t---· t [~ : i,' l' l t l l ,l ~L~ - l l l -----------~----~- må la om pa ne lväggen i kore t med svartprickig förg yll- nmg >> . Dekorationsmålningarna (fig 41-44) ä r utförda med e n tunn , lase rand e kalkfärg direkt på den grova putsen och utgörs av e n yppig väx to rn amentik kombinerad med e n geometrisk linjedekor. Färgskalan ä r e nhetlig och uppbyggd av ett fåtal toner. De uppsvällda , tå ng- liknande bladformationerna och a kantusartade sl ingo r- na ä r grå med svagt zinnobe rröda, blås liknande fruk- ter. De vita, modellerande gla nsdagra rna är ås tadkom- na ge nom förtunning av fä rge n och utsparningar. De- korens e leganta och graciösa karaktär ä r fra mhävd med hjä lp av en svart , tunn och mycket precis konturteck- ning (fig 57) . Långhusets må lningar är såsom nämnts koncentre- rade till parabelbågarna och murytorna me ll an mitt- skeppets fö nste r. Må lade fält bildar också konsoler ti ll s idoskeppets valvbågar (fig 44). En spröd ra nka utgör begrä nsning för det blågrå panelfältet och tunnvalvets lä ngsgående ribbor markeras av e n o rn amenta l kantde- kor. l bården runt tr iumfbågen, på va rd e ra s idan av- slutad med ett stort , hoprull at blado rn ament med inkomponerade ljuspunkter i fo rm av nakna glöd lam- por (fig 58), ingå r texten >> Ära vare G ud i höjde n och fr id på jorden ». Den nordvästra väggens motståe nd e bågö ppning till o rgell äktaren markeras av en blad- ranka. l dekoren har hä r inkompone rats även orge l- läkta re ns fasad och väggens lampor ingå r som accen- ter i det mö rka väggfältets avs lutningsbård (fig 42). Ingången markeras ge no m det tidigare näm nd a må lade tympanonfä ltet med två vil and e hj o rta r och texten »Så so m hj o rte n längtar efte r vatten , så lä ngtar min sjä l, o G ud , efter dig» (fig 45, 60). Korets vitputsade kryssvalv är försett med en spröd ra nkd e ko r , och Bergsten ha r också här a nvänt belys- ningsarmature n som dekorativa e lement (fig 43). Vägg- fci ltet und er det stora korfönstret mo t sakristian marke- ras genom ett rekta ngul ä rt inskriftsfält med texten »De so m vänta efter He rren få e n ny kraft». Korets dekor • har i övrigt getts e n mö rkare, guldto nad färgskala som kontrast till de t ljusa ky rko rumme ts gråskala. Abs idens a kantuslikna nde, yttäckande rankor ä r må lade direkt på den vita putsytan och den gy lle ne tonen har åstad- kommits genom at t fonden me lla n rankarna försetts med ock ragul a rundlar, uppbyggda av linj e r och pric- kar. Dessa tycks ha tillkommit vid den förändring som skedde på Bergstens initiat iv 19 1 O, då ko rets och absi- dens pane lfält må lades i den nuvarand e varmt koppa r- bruna tonen med små, o regelbundna fläckar i svart och guld. Såsom nä mnts i beskrivningen av interiören före- kommer också dekorativ må lning i hu vudentrens och tornets vindfå ng. l tornets vindfå ng ha r det stora båg- fä ltet över ingångsdörra rna till kyrkorummet dekore- rats med akantusl iknande ornament av samma typ som i abs iden men med ockragu la frukter. l hu vudentrens vindfång anvä nder s ig Bergsten däremot av en helt annan typ av växto rn amentik men inom samma gråska- la som tidigare. Över ingångsdö rra rna till kyrkorummet har det målade tympanonfältet byggts upp av snötyng- da trädformationer inom ram och texten >> Bered dig att möta din Gud » (fig 62 a). l utkastet till denna dekor hade Bergsten dock tänkt sig en ann an , längre insk rift nämligen >> Huru ljutliga äro dina boningar Herre Zeba- ot» (fig 6 1 ). Det gråb lå panelfältet avs lutas hä r av en bred bård , även den komponerad av snötyngda grenar med röd a frukter och de båda rektangulära fålten ne- danför bågen till korridoren till det väs tra vindfånget pryds av snötyngda granar med röda grankottar (fig 62 b) , en dekor som Bergsten ursprungligen tänkt s ig för mittskeppets 24 fönster (fig 67). Glasmålningar Kyrkorummets fönster ha r getts en sparsam dekor i fårgat glas, som samverkar med den målade dekoren . l det stora korfönstrets översta fålt ses den Helige andes duva, tecknad med bl yspröj sar i det ofårgade kate- dralglaset (fig 63). End ast ögonen och den svagt röd a näbben är markerade med farg. Färgat glas i violett och orange har anvä nts för de nedersta fåltens rundlar. Samma violetta glas å te rkommer i mittskeppsfönstrens graciösa dekor av rundlar och blyspröj sar (fig 64) me- dan de t orangefärgade glaset använts för sidoskepps- fönstrens mittornament (fig 65). l det stora trappfön- stret i huvudfasaden (fig 32, 66) bildas korsorn amentet av guldfårgal och violett glas. Det orangefärgade glaset har också använts till kapellets fönster (fig 54) och i dörrarnas glasade partier, som också i vissa fall fått en spa rsam blad- och blomdekor (fig 47, 53) . I sina förslag och sk isse r redovisar Bergsten flera olika ideer ifråga om fönstrens dekorationer (fig 19 e, 50, 51). Liksom i fråga om de dekorativa e lementen över huvud taget sker en förenkling och å tstramning i slutskedet. l fig 67 ses en förlaga av Bergsten till korets fönster och till det fönster på orgelläktaren som bort- togs i samband med restaureringen 1967. Den snötyng- da granen kom såsom nämnts att istä llet omsättas i dekorationsmåleri i huvudentrens vindfång. Den tredje teckningen i fig 67 visar ett förslag till samma vindfå ngs glasade dörrfålt (fig 53). Den dekorativa utsmyckningen av kyrkorummet kulminerar i korabsidens glasmålningar (fig 41, 43, 68- DEKORATIV UTSMYCKN ING 69 Fig 62 a-b. Detaljer av dekorationsmålningarna i huvud- entn!ns vindfång. Delails of rhe painrings in rhe porch of rhe main enrrance. 70 HJORTHAGE S KYRKA Fig 63 . Koret s fönster mot nordost. Th e chance/window Iaoking northeast. Fig 64. Detalj av klerestoriefönstren i långhuset. Detail of the clearstorey windows in the nave . Fig 65. Ett av sidoskeppens fö nster. A 1vindow in on e of the aisles . Fig 66. Fönster i huvudfasaden . Jfr tig 32 . Window in the ma in front. C .f .figure 32. 71 DEKORATIV UTSMYCKNING Fig 67. Skiss av C Bergsten till dekora­ tiv utformning av kyrkans fönster. Jfr fig 62 b, 53 , 63 , 82. Bergstens arkiv , Arkitekturmuseet. .L!7r. A . 24-. ST. _LITr. .Jj. 1.sr.Sketch by C Bergs ten for the decoration of the church windows. Cfjigures 62 b, 53 , 63 , 82. ~DrJ ~DD ~DrJ 70). Liksom i fråga om skulpturutsmyckningen gavs uppdraget åt en ung konstnär av Bergstens egen gene­ ration , Eigil Schwab.30 I fönstret mitt över altaret ses en högrest Kris tusgestalt med handen höjd till välsig­ nelse medan de sex omgivande fönstren visar tillbed­ jande människor i ol ika å ldrar, närmast en ung pojke och en ung flicka, därefter en man och en hustru med s ina barn och slutligen en åldrad man och kvinna . Glasmålningarna är utförda i lysande blå tt , rött, grönt och gult. I sidofönstret längst till höger med den gamla kvinnan (fig 69) anges: >> Efter kartonger af E. Schwab, utförd! i Stockholms Glasmåleri. NEUMANN & VO­ GEL. 1909>>. Redan i de 1906 stadfästa ritninga rna har Bergsten markerat en figural utsmyckning av korets fönster (fig 17 c) , något som också återkommer i de slutliga ritning­ arna (fig l9e). Den 3 mars 1908 avlämnade Bergsten specialritningar till altarprydnad m m . I protokollet på­ pekas att >> Fönstret öfver altaret skulle dock af Arki­ tekten underkastas förnyat studium, i syfte att få det­ samma så enkelt, men på samma gå ng värdigt som möjligt, hälst så, att i fön stret kan inramas en Kristus­ bild i minst naturlig storlek, hvilket enligt Kornitens ofta uttalade åsigt bäst komme att motsvara Kapellets ändamål». Den 20 maj förevisades ett nytt förs lag med målade fönster, »förestä llande Kristus i midten, omgif­ ven af en tillbedjande mensklighet i dess olika åldrar och beslöt Korniten att infordra kostnadsförslag för behandling i Kyrkorådet». Den 16 juni beslöt man så att antaga förslaget. I interiörskissen i fig 51 finns dessa motiv tydligt angivna. Med Bergstens ideskisser som underlag utarbetades därefter kartonger till glasmål­ ningarna av konstnären Eigil Schwab. Kartongerna fö­ relåg i januari 1909 och granskningen överläts åt hov­ intendenten Lindgren , som fortfarande fungerade som sakkunnig å t byggnadskommitten (jfr ovan). Invänd­ ningar riktades framför allt mot Schwabs gestaltning av Kristushuvudet och detta parti av mittfönstret omarbe­ tades i ett par omgångar. 72 HJORTHAGENS KYRKA Fig 68-69. Glasmål­ ninga r i koret , utförda av Neuman & Vogel efter kartonger av E Sch w ab 1909. J fr fig 41 , 43 och 70. Stained glass in the chance/, exec·uted by Neuman & Vage l from eartoans by E Schwab , / 909. Cf figures 41, 43 and 70. Fig 70 . Altarpartiet. The altar. 73 INREDNING OCH INVENTARIER Fig 71. Altaruppsats i murbruk med polykroma reliefscener. Utförd av T Strindberg efter Bergstens skisser. Jfr fig 72 . Altar-piece in mortar with po/ychrome reliefs. Executed by T Strindberg from sketehes by C Bergsten . Cffigure 72. Inredning och inventarier sekelskiftets av jugendstilen influerade miljökonst in­ nebar att arkitekten såg som sin uppgift att gestalta en helhet. Ä ven varje föremål i byggnaden skulle formas i konstnärlig medvetenhet. Till alla de ursprungliga in­ redningsdetaljerna i Hjorthagens kyrka finns därför skisser eller ritningar av Carl Bergsten. Också för den utsmyckning, som lämnades över till andra konstnärer - dekorationsmålningarna, glasmålningarna, altarupp­ satsen, skulpturerna - utgör Bergstens skisser grun­ den. I tävlingsprogrammet 1904 anges, att >>Allt hvad till kapellets inre utrustning hörer, såsom altare med till­ behör, predikstol, orgel, läktare , bänkar, belysnings­ armaturer skall hållas enkelt>> (bil I) . I Bergstens täv­ lingsritningar är endast en konventionell inredning an­ tydd (fig 6d). I skisserna från 1905 (fig 14c) har dock altarparti och predikstol fått en speciell gestaltning och i de 1906 stadfästa ritningarna redovisas sådana detal­ jer som dörrar, predikstol , altarparti, nummertavla och orgelfasad i sektionerna (fig 17 c-d) liksom i de slutliga ritningarna från 1907 (fig 19e). I interiörskisserna i fig 48-50 kan man följa delar av Bergstens arbete med totalgestaltningen av kyrkorummet. Förslagsritningar till inredning förelåg i början av 1907, men godkändes ej av byggnadskommitten, som uppdrog åt hovintendenten Lindgren att vidtala arki­ tekten . Bergsten befann sig 1907 utomlands på stipen­ dieresa, men ätervände tillfälligt till Stockholm i juli för att den 23 förevisa förändrade ritningar till kyrkomöb­ ler. Kommitten önskade dock ytterligare förändring­ ar, särskilt i fråga om altare och predikstol. Den 15 januari 1908 beslöts att ålägga Bergsten , >som lär vistas i Paris, att senast l februari insända nya inredningsrit­ ningar». Den l l februari prövades och beställdes med vissa ändringar ritningar till orgelfasad , predikstol, bänkar och altare. De inredningsritningar, som stadfås­ tes den 18 september 1908, är daterade i mars och juli detta år (fig 72, 78). Altaranordning Altaret (fig 70) , som är placerat i absiden , är murat av rött tegel och putsat. Framsidan dekoreras av sex lise­ ner i rött tegel. Altarskivan är utförd i polerad kalksten. l altaret har lämnats utrymme för en radiator och varm­ luften cirkulerar genom en öppning i vardera kortsi­ dan. Altarets utformning följer den stadfåsta ritningen (fig 72) frånsett att pilastrarna här tänks dekorerade med mosaik . Vid restaureringen 1967 uppsattes en piscina av kalksten till vänster om altaret. Altaret pryds av en altaruppsats (fig 71), gjuten i murbruk och med polykroma reliefscener.'3' Ramver­ ket har getts mosaikeffekt genom nedsänkta, kvadra­ tiska fålt och är försett med lister av oxiderad mässing. 74 HJORTHAGENS KYRKA .. • l-l l NÅDER GiLLAD d. I':;::P: Q ...... .. ·~·-.,--..., ,.__J.......I­ F=' AIJl\!Willffl ~268~~~~~~~ - ; 7 ~~----=-=- l l Fig 72. Ritning till a ltare , a lta rprydnad och altarring . Daterad och s ignerad av C Bergsten i juli 1908 . Stadfast 18 september 1908. RA. Foto RA. Drawing for the altar, a/tar·piece and communion rails . Dated and signed by C Bergs ten in Ju/y 1908 . Approved 18 September 1908 . • 75 INREDNING OCH INVENTARIER Uppsatsen, som mäter 74x 283 cm, vilar på en likaså gjuten predella, där mosaikeffekten åstadkommits ge­ nom rutmönster och rundlar. På predellan har fastsatts fyra cylindriska kalkstensornament med reliefkors. Altaruppsatsens tre reliefscener skildrar Jesu födelse i Betlehem och händelser i samband med denna. l det bågformade mittfaltet ses den nyfödde omgiven av Ma­ ria och Josef. I det högra fältet avbildas en herde med sin hjord och de tre vise männen med sina gåvor till barnet medan det vänstra fältet upptas av kung Hero­ des och en svärdbärande tjänare på väg till Betlehem för att förgöra barnet. Färgerna i dräkterna utgörs av rött , blå tt och guld. Himlen är kraftigt blå, gräs och träd blågröna. . Altaruppsatsen ä r utförd av skulptören Tore Strind­ berg (not 28), som också anlitades för portalernas skulpturer och Hubertushjorten (fig 36, 56, 76), och föl­ jer i fråga om uppbyggnaden de stadfästa ritningarna (fig 72). l fråga om figurscenerna har Strindberg där­ emot gjort vissa ändringar i förhållande till Bergstens ritning, där motiven endast är skisserade. Överens­ stämmelserna är dock påfallande många och ifråga om scenen med den ridande Herodes är Bergstens ritning en direkt förlaga. Altaruppsatsen uppges vara fårdig­ modellerad den 20 januari 1909, då man i sammanträde med byggnadskommitten beslöt att förse den med en ram av stuckornament och en skyddande kant av oxi­ derad metall. Före byggnadskommittens godkännande av det slut­ liga förslaget hade Bergsten presenterat flera varianter till altarutsmyckning och olika ideer redovisas också i ritningarna till kyrkobyggnaden. l tävlingsförslaget pryds a ltaret av en stor altarupp­ sats (fig 6 d). I det följande förs laget och alternativa skissen från januari 1905 (fig l O c, Il a) anges på varde­ ra sidan om altaret två stående änglar, troligen tänkta som polykroma träreliefer. Dessa änglar finns kvar också i skisserna från april (fig 14 c) men har i de i juni daterade ritningarna ersatts av ett stort krucifix , place­ rat på altaret (fig 15 c). Krucifixet finns kvar i såväl det stadfästa som det slutliga försl aget från januari 1907 (fig 17 c , 19 e). l interiörskissen i fig 48 pryder också samma krucifix altaret. l mars 1907 uppvisades Bergstens förslagsritningar till inredningen , däribland till altare och altarutsmyck­ ning, vilka emellertid ej godkändes av byggnadskom­ mitten. Nya ritningar förelåg i början av 1908, men godkändes inte heller då. Bland Bergstens efterlämna­ de ritningar ingår tre olika, odaterade förslag (fig 73­ 75). Den i fig 73 återgivna skissen i blyerts , som också finns i en variant där även sektioner ingår, är troligen 'l-r--­ L . Fig 73. Förslag till altare och altarprydnad av Bergsten , sannolikt mars 1908. Bergstens arkiv , Arkitekturmuseet. Proposal for altar andreredos by Bergs/en , probah/y March 1908. identisk med det förslag från mars 1908, som föranled­ de byggnadskommitten >> att uppdraga åt Professor Lal­ lerstedt att samråda med arkitekten i syfta att erhålla ett nytt mera lättfattligt förslag till altare (jfr ovan av­ snittet Bergstens förhållande till uppdragsgivaren) . På a ltaret har placerats en rektangulär uppbyggnad med bågfält ovanför vilken centrum utgörs av korets mitt­ fönster med en stor Kristusgestalt, tänkt att utföras som glasmålning. På vardera sidan av a ltaret har place­ rats två gestalter i friskulptur, en man i arbetskläder och en kvinna med ett spädbarn , som räcker varandra handen över altaret. l den andra varianten vilar deras händer på en uppslagen bibel. Förebilden är Den Heli­ ga familjen, Josef, Maria och Jesusbarnet , som av Bergsten omvandlas till en vanlig arbetarfamilj med ursprung i arbetarstadsdelen Hjorthagen . Bergstens följande förslag, fig 74, har helt utelämnat 76 HJORTHAGENs KYRKA Fig 74. Förslag till altarprydnad av Bergsten våren 1908. Bergstens arkiv , Arkitekturmuseet. Proposa/ for areredos by Bergs ten, the spring /908. Fig 75. Skiss till altare och altaruppsats av Bergsten , juni 1908. Bergstens arkiv , Arkitekturmuseet. Skerchfor altar and altar-piece by Bergs ten, June /908. / 77 Fig 76. Hubertushjort . Träskulptur av T Strindberg efter skiss av Bergsten. Utförd 1910. St. Hubert stag. Wooden sculpture by T Strindberg after a sketch by Bergste11. Executed in 1910. den för byggnad skommitten kontroversiell a skulptur­ gruppen. De flankerande gestalterna utgörs i stället av två traditionella , tillbedjande änglar. Också dessa bör vara tänkta som polykroma träskulptu rer. l denna skiss går Bergsten tillbaka på den ide till a ltarutsmyc kning , som redovisas i ritningarna från början av 1905. I inte­ riörskissen i fig 49 har Bergsten också infogat änglarna i deras tänkta sammanhang. Under senvåren 1908 ut­ formar Bergsten det slutliga förslaget , en tript yk med figurscener (fig 75). Det tidigare förslagets tillbedjande änglar har här fått flytta upp till altaruppsatsens sido­ Hilt , där de flankerar en framställning av den sörj ande Maria och Johannes vid Kristi döda kropp . l Bergstens interiörbild i fig 51 har triptyken placerats in i koret. Bergstens försl ag antogs den 16 juni 1908 , >> dock med utbyte af Kristi döda kropp mot t. ex. Bebådel sen >> . Motivet utbyttes mot Kungarnas tillbedjan och Hero­ des i den utformn ing, som sedan fungerade som före­ bild för skulptören (fig 72). Den öppna a ltarringen , som har bruten planform , följer den stadfasta ritningen (fig 72) utom i fråga om INREDNING OCH INV ENTA RI E R fyllningarna , som på a ltarringens framsida gjorts rek­ tangulära. Ritningens snedställda kvadrater å terkom­ mer däremot i fyllningarna på altarringens baksida. A ltarringens ramverk ä r må lat i grått. Fyllningsfälten på framsidan ä r dekorerade med målade ornament, utformade i samstä mmighet med kyrkorummets dekor i övrigt, och även ramverket har hä r getts en sparsam dekor i svart (fig 43). Knäfall och överliggare är klädda med röd sammet. Separata alta ren finns också i sakristian och i kapel­ let (fig 54), tillkomna vid restaureringen 1967 . Skulptur En stor skulptur , föreställande en Hubertushjort , ä r placerad i koret vid triumfbågen mitt emot predikstolen (fig 76). Den stora hjorten , höjd 173 cm, ä r skuren i trä samt förgylld . Korset och stråisolen mell an hornen är försilvrade. Hjorten är modellerad av skulptören Tore Strindberg (not 28) , som även utfört altaruppsatsen och porta l skulpturerna , och skuren av träsnidaren Per Kers 1910. 78 HJORTHAGENs KYRKA Hubertushjorten förekommer i en interiörskiss av Bergsten (fig 77) , utförd något efter den troligen i juli 1908 tillkomna skissen i fig 51 . Hjorten är placerad som pendang till predikstolen på ett högt podium i liv med triumfbågsväggen. På väggytan under skulptu ren har Bergsten antytt en nummertavla . Förslaget till skulp­ turutsmyckning av koret bordlades av ekonomiska skäl av byggnadskommitten i april 1909. Det skisserade väggpartiet hade dock utförts , men på sammanträde den J7 juni beslöt man att riva detta eftersom det skymde koret. Förslaget togs upp på nytt den 5 februari 1910 och godkändes för utförande sedan kyrkvärden, friherre Evald Uggla erbjudit sig att bekosta skulptu­ ren. Koret pryds även av två knäböjande, ljusbärande änglar, placerade på tegelmurade plintar med skiva av polerad kalksten (fig 76). skulpturerna, höjd 86 cm, är gjutna i gips och patinerade i terrakottafårg. Försedda med stämpel samt »made in Italy>>. Inköpta 1909 ge­ nom Hallins Konsthandel . Ovanför kyrkorummets huvudingång i nordväst har placerats en i täljsten skulpterad ängel (fig 45), utförd av bildhuggaren N A Sandin (jfr dopfunt). Predikstol Predikstolen är placerad vid triumfbågsöppningen (fig 4 I) och vilar på ett murat och putsat underrede, av­ färgat i blågrått. Korgen är av helren furu med skurna detaljer samt dekorativ målning (fig 79) . Korgen är Fig 77 . Interiö rski ss av Bergsten 1908, visande bl a Huber­ tushjorten och dess tänkta placering. Bergstens a rkiv , Arkitekturmuseet. Sketch of the in terior by Berg sten, / 908 . showing, among other things, the possible position of the St. Hubert stag . laserad i lj ust grönt och målningsdekoren i grått , zin­ noberrött och svart är samstämd med kyrkorummets dekorationsmålningar. Uppgången till pred ikstolen sker från koret. Trätrappan har murad och putsad bar­ riär med ramverk av trä . Predikstolskorgen är utförd av Tranås Snickerifabrik efter ritningar av Carl Bergsten . Predikstolens form och dekor följer dock inte den i september 1908 stad­ fåsta ritningen (fig 78), som är daterad redan i mars 1908. l Bergstens interörskisser i fig 51 och 77 har däremot predikstolen fått en utformning som överens­ stämmer med det slutliga utseendet. Bänkinredning Den öppna bänkinredningen är placerad i två kvarter i mittskeppet (fig 41 , 42). Bänkarna har genombrutna ryggstöd och gavlar med skuren ornamentik (fig 80). Mot mittskeppets kortvägg är två väggfasta bänkar placerade. Utrymmet under dessa bänkar fungerade ursprungligen som varmluftskanal och döljs av ett trä­ galler. Rummets tre kraftiga pelare, som skjuter in i bänkkvarteren, är upp till samma höjd som bänkgav­ larna inklädda med träpanel. Såväl bänkarna som pane­ len är målade i ljust grått. Bänkinredningen, som är utförd av Tranås Snickeri­ fabrik , fö ljer de år 1908 stadfästa ritningarna (fig 78). A v Bergstens interiörskiss i fig 51 framgår att han ur­ sprungligen även tänkt sig bänkkvarteren inramade av en dekorativt utformad , genombruten barriär mot sido­ 79 INREDNING OC H INVENTARI E R Fig 78. Ritningar till predikstol , bänkar och panel av C Berg­ sten mars 1908. Stad­ fäst 18 september 1908. RA. Foto RA. Ormvings f or the pul­ pit , pe1vs and panell­ ing by C Bergs/en, March /908. Ap­ proved /8 S eptember 1908. r-r 1 NÅDER GiLLAD .. ...... ~- 1 fr! tf! J! 1 r"'"" l l ,r­ skeppen . Bänkinredningen var ursprungligen laserad i ljust grönt i samma nyans som predikstolskorgen och läktaren men ommålades 1967. Läktare Den i nordväst placerade orgelläktaren (fig 42) har framspringande, bruten barriär av stående furupaneL Barriären är laserad i ljust grönt och pryds av målad dekor, samstämd med kyrkorummets dekorationsmål­ ningar. Ä ven bågöppningen mot det bakomliggande läktarrummet markeras av målad dekor. Läktarrum­ met har putsade väggar, som nu är avfargade i ljust violett, och täcks av ett valv. I valvet fanns ursprungli­ gen ett dekorativt utformat fönster (fig 67, 82), som borttogs i samband med det nya orgelverket 1961. Uppgången tillläktaren sker via en trappa från huvud­ entrens vindfång. Utrymmet på den andra sidan om läktarrummet inreddes 1967 med skåpinredning för förvaring av noter m m. Orgel Orgelfasaden (fig 42) är utförd efter ritningar av arki­ tekten L J Stalin 1958 i laserad ek med detaljer i grått, ljust grönt och guld. Orgelverket, som omfattar 21 80 HJORTH AGENs KYRKA Fig 79. Predikstol av trä med sku ren och mä l ad dekor. Jfr fig 77 . 78. Wooden pulpit willl earved and painled d ecoralion . Cfjigures 77. 78. Fig 80. De ta lj av bänkinred ningen. Delail of lhe pell's. stämmor och två ma nua le r och pedal , ä r byggt 1960- 1961 av Grön lunds o rgelfab rik efter di sposit ionsfö rslag av professo r Alf Linder. '12 Orgeln invigdes första sö n- dagen i Advent 1961 . Den ursprungliga o rge ln va r utförd 1909- 19 10 av E A Setterquist & Son och omfattade 12 stämm o r fördelade på två ma nu aler och pedal. 33 Fasaden var utfö rd i brun- lase rad furu med deta ljer i rött. Ma n hade ursprunglige n avsett att förse ky rkan med ett mindre orgelverk om endast sex e lle r sj u stämmor. På samma nträde med byggnadskommitte n den 9 sep- tember 1908 framhöll e mellertid den kontrakterade orge lbyggaren, direktör Zetterqvist , a tt den bestä llda orgeln enligt hans ås ikt inte var s tor nog för kyrko- rummet. Kommitten beslöt därför att också höra två sakkunniga, klockaren i Hedvig Eleonora församling , mus ikdirektöre n J Moren och organisten i Kla ra för- samling , mus ikdirektö ren G Hägg. l en ge mensam Fig 8 1. Ritning till orgelfasad. Signerad och daterad C Bergsten mars 1908. Stadfåst 18 september 1908. RA. Foto RA. Ormving for the organ fi"ont. Signed and dated by C Bergs ten in March 1908. Approved /8 September /908. skrivel se på pekar dessa, att »en orgel om 6 stämmor a lldeles icke motsvarar hva rken kapellets s torlek och därmed sammanhängande kraf på ett fulltonigt in stru- ment, ej heller de mest blygsamma fordringar på ett kyrkligt tonverktyg i vår tid ». Bergstens ritning till orgelfasad ä r daterad i mars 1908 och stadfås tes den 18 september samma ä r (fig 81 ). Fasaden kom dock a tt se na re förändras i vissa detaljer (fig 81-83). Ett orgelharmonium ä r uppstä llt i kapellet. T idigare anvä nt i dopkapellet vid Allmänna BB. Överfört 1975 . En se pa rat ko rorgel om 3 stämmor anskaffades 1976. Utförd av Åkerman & Lund. Nummertavlor Nummertavlorna utgö rs av två ovala tavlor av trä med skuren och målningsdeko rerad ram (fig 79) , placerade på var sin s ida om triumfbägsöppningen. S iffertavlan är 6- 805629 Hjonhagens kyrka INREDN ING OCH INVENTARIER 81 _, l - ---=; """ ·4r ...... målad i gråvitt. Ramens må lade dekor ä r samstämd med predikstolens färgsättning. Siffror av oxiderad mäss ing. Nummertavlorna följer till utformningen den stadfås- ta ritningen (fig 78). Under vardera tavlan fanns ur- sp rungligen ett rektangulärt , dekorativt utform at siffer- ställ (foto i A T A) . Dessa bo rttogs vid restaureringen 1967 och s iffrorna ersattes av mindre s iffror. Dopredskap Dopfunt av Handölstäljsten med rik reliefdekor (fig 86). Den tres idiga foten bär upp ett skaft i form av tre trädstammar , vilka förenas i den rund a cuppans löv- verk. På cuppans ovans ida inskriften >>Läten barnen komma till mig >> i versa le r. Höjd l 00 cm, cuppans d iameter 45 cm. Dopfunten ä r utförd av bildhuggaren N Arthur San- din efter ritning av Carl Bergsten (fig 84). Bergstens 82 HJORTHAGENS KYRKA Fig 82. Interiör mot nordväst med ursprunglig orgelfasad och takfönster. Förändrad 1961. Jfr fig 42. Foto A Swinhufvud , ATA. Int erior looking nortlnvest with th e original organ front and roofwindow . Changed in 1961. Cff/g 42. ritning godkändes av byggnadskommitten den 22 april 1909, >>dock med borttagande af locket >> . Locket var enligt ritningen avsett att utföras i metall. I en tidigare skiss (fig 85) hade Bergsten tänkt s ig dopfuntens skaft som en kraftig trädstam med tre grenar, uppbärande en tresidig cuppa. Ä ven här förekommer lock , liksom i interiörskissen fig 77 , där dopfunten är försedd med ett stort kronformat lock. Den tillhörande dopskålen är utförd i nysilver och bär på brättet inskriften >> Engelbrekts församling 19 l /5 06 >> . Höjd med fot 13 ,5 cm , diameter 27 cm. Enligt stämplarna tillverkad av A G Dufva . Fig 83 . Detalj a v den ursprungliga orgelfasaden . Foto P A Thunq vist. Engelbrekts kyrkoarkiv. Det a il of the original organ fi'ont. En dopfunt av järnsmide anskaffades vid restaure- ringen 1967 till kapellet (fig 54) . Utförd efter ritningar av arkitekten Jan Wahlman. En dopfunt av terrakotta , tidigare använd i dopkapellet vid Allmänna BB , över- förde s 1975 till kyrkan. Nattvardskärl En uppsättning nattvardskärl skänktes till kyrkans in- vigning 1909 av byggmästaren och medlemmen i bygg- nadskommitten Alfred Johansson och hans hustru Hulda. Nattvardskärlen (fig 87) består av: Kalk av förgyllt silver. Rund fot, runt skaft med nod , stor cup- pa. På cuppandrivet ornament i form av druvklase och veteax samt inskriften >> Hjorthagens kyrka å r 1909». På foten inskriften » Skänkt af H. A. Johansson i Hjort- hagen >> . Enligt stämplarna tillverkad av K Andersson , Stockholm, 1908. Höjd 24 ,5 cm. - Paten i förgyllt silver. Försedd med fot. På fatet samma ornament och inskrift som på kalkens cuppa. Motsvarande inskrift även på foten . Samma stämplar. Höjd 6,5 cm , diameter 17 cm. - Oblatask av förgyllt silver. Rund ask på fot 83 INREDNING OCH INVENTARIER o +1--+1­1 -lt-,_-+11--i~D/'\ Fig 85. Skiss till dopfunt av C Bergsten. Bergstens arkiv , Arkitekturmuseet. Sketch for the fon t , by C Bergs ten. Fig 84. Ritning till dopfunt av C Bergsten. Avbildad i Arkitek­ tur 1910/2. Ormving for the fon t, by C Bergs ten. Fig 86. Dopfunt av täljsten. Utförd av N A Sandin efter rit­ ning av C Bergsten. Soapstone baptismalfont. Made by N A Sandin after designs by C Bergsten. 84 HJORTHAGENs KYRKA med profilerat skaft. Kupigt lock med fyra hankar. Drivet mittornament motsvarande kalkens och pate- nens. Samma inskrifter och stämplar. Höjd 12 ,5 cm , askens diameter 17 cm. - Vinkanna av förgyllt si lver. Rund fot , bukigt li v, locket krönt av en bladknopp. Pä livet drivet ornament motsvarande de övriga kärlens. Samma inskrifter och stämplar. Höjd 35 cm. Natt- vardskärlen uppges vara ritade av arkitekten Erland Heurlin. Kalk av nys il ver, delvi s förgylld . sexpassfo rmad fot med rankdekor, skaft med god ronnerad nod , vid cup- pa. Höjd21 cm. Ljusredskap K yrkans elektri ska a rmatur ä r utförd efter ritningar av Carl Bergsten. Mittskeppet ä r försett med sex takkro- nor med deta ljer av ox iderad mäss ing och kupor av glas (fig 88). Av Bergstens skiss i fig 89 framgå r att han ursprungligen tänkt s ig a tt kronorna skulle prydas av nedhä ngande kläppar. De låga sidoskeppen ä r endas t försedda med lampor i mäss ingshä ll are (fig 44). Den ursprungliga takkronan över orgell äkta ren (fig 83) ä r nu borttagen. Länghusets belysn ing kompletteras av väggbelys- ning i ol ika utformning . l bågen till läktarrummet finns en ramp av glöd lampor i mässingshälla re (fig 83). Pä väggen under läktaren har dekora tiva mäss ings hä ll are med lampor komponerats in i den målade bården (fig 82). Glödla mpor ingår äve n i triumfbågsväggens sto ra F ig 87. Nattvardskärl av förgy llt s il ver. Till ve rkade 1908 av K Andersson , Stockho lm . Ritade av E Heurlin. Silver-gill communion vessels . Made in 1908 by K Andersson , designed by E Heurlin. Fig 88. Takkrona av oxide rad mäss ing med la mpkupor av glas . I långhuset. Lighting u nit of oxidised brass with glass globes. In the nave . , •t 1'", . f ( l ' l III l {f ' \ '-'<(,. [., . ,4 .. ,. o • Fig 89. Skiss till långhusets takkronor av C Bergsten. Berg- stens arkiv , Arkitekturmuseet. Ske tch for the lighting u nits fo r the nave, by C Bergs ten. ornament (fig 58). Pelarnas dekorativt utformade lam- petter av oxiderad mäss ing (fig 91) har likaså inkompo- nerats i den målade dekoren . Korets takbelysning utgörs av lyktor, placerade i valvkuporna och omgivna av målade ornament (fig 90). Lyktan i valvkappan nä rmast koret , vilken är synlig frän långhuset , har getts en extra markering genom den målade dekoren samt försetts med gult glas med svart ornamentik (fig 90) . På tribunbågens insida finns en ljusramp av glödlampor. Lampor i mässingshällare är även placerade i absiden mellan fönsteröppningarna. Också armaturen i övriga utrymmen är i allmänhet ursprunglig. De utvändiga lyktorna vid entreerna (fig 28) är även ritade av Bergsten (se ovan). Ljusstakar: l . Kandelaber för tre ljus , av gju:en mäs- sing. Ett par. Höjd 57 cm. - 2. Av gjuten mäss ing. 7- 805629 Hjorthagens kyrka INREDN ING OCH INVENTARI ER 85 Fig 90. Korets takbelysning. Ritad av C Bergsten och inkom- pone rad i den målade valvutsmyckningen. Th e ceiling lighting in the chan ce/. Designed by C Bergsten and incorporated in the painled vau/t decoration. Fig 91. Lampett av oxiderad mässi ng med la mpkupor av glas. På långhusets pelare. Ritad av C Bergsten. Sconce, oxidised brass with glass globes, on the pillar in the nave . Designed by C Bergs ten. 86 HJORTHAGENS KYRKA Rund fot, profilerat skaft med mellanbricka. Ett par. Höjd 18 cm. - 3. Av silver. Åttkantig fot. Ett par. Stämplade Norge 458 A. Höjd 8,5 cm. Textilier Altarbrun, tresidiga: l . Vitt. Hopsydda rutor av linne­ band i naturfårg och grått. På framsidan kors inom rektangulära fålt samt ornament broderade i olikfårgat lingarn och guld. Kantband i violetta nyanser. Signerat AL-SWl1967lAL. - 2. Grönt. Hopsydda rutor i olika gröna och grönblå nyanser på naturfårgat linne. På framsidan fem kors. Mittkorset markerat genom guld­ band. Signerat AL-SWI1967IDL AL. - 3. Rött. Röd, melerad linnevävnad med applicerade röda band samt broderier i gula, röda och violetta nyanser samt guld . På mitten kors omgivet av krona och kalk. Signerat AL-SWI1967IDL. - 4. Violett. Violett yllevävnad med applicerade band och broderier. På mitten kors. Signe­ rat AL-SWI1968IDL. - Signaturerna avser Alice Lund, Sofia Widen, Dagmar Loden. Antependium av sandfårgad sammet med violett sa­ tinfoder. Applicerade svarta band, nedtill svart frans. Upptill bård i applikation och silkebroderi i grönt, vio­ lett, rött, gult och svart. Motivet utgörs av vinranka med medaljonger med brinnande hjärta och törnekrans samt kors och ankare (fig 92). Utfört 1909 på Systrarna Hultgrens textilatelje, Stockholm, efter ritningar av M Hultgren. - Ett antependium, som använts i dopkapel­ let på Allmänna BB, överfördes 1975 till kyrkan. Ska­ dat. - Som textil altarprydnad används numera endast altarbrunen (fig 70). Mässhakar: 1-2. A v violett sammet med applikatio­ ner i gul filt samt broderier i gult silke (fig 93). På Fig 92 . Antependium av sandf:irgad sammet med broderier. Systrarna Hult­ grens textilatelje , Stockholm, 1909. Antependium of sand-ca/oured velvet with embroidery. Made at the Sisters Hultgren Textile Studio , Stockholm /909. Fig 93. Mässhake i violett sammet med broderier. Systrarna Hultgrens textilatelje , Stockholm, 1909. Chasuble, viafet velvet with embroidery. Made at the Sisters Hultgren Textile Studio, Stockholm 1909. INREDNING OCH INVENTARIER 87 ' " ' ,, Fig 94. Skiss till altardukens broderier av C Bergs ten. Bergstens ark iv, Arkitekturmuseet. Sketch for the embroidery on th e altar cloth by C Bergste11. ryggen kors med vinranka , på framsidan fyrpass med strålkrans och alfa och omega. Vävt kantband , violett sidenfoder. Knäppning på axeln . Utförda 1909 på Sys- trarna Hultgrens textilatelje , Stockholm , efter ritning- ar av M Hultgren. - 3. Vit. Vävnad i linne och silke med inslag av gu ldtråd. På ryggsidan applicerat kors i guldfärgad sammet med broderier i guldtråd , silver och blått silke. På framsidan Lutherros med hjärta och kors, broderat i guld , si lver och gu lt silke. Blått foder. Ingen signatur. Anskaffad 1933.- 4. Grön. Grönt linne med grått foder. Applicerade band i mönstervävt , grått linne. På ryggsidan kors med broderade röda kors samt Kristi monogram och alfa och omega. På framsidan strödda, broderade kors. Signerad SSKT-1949-SBS (= Södra Sveriges Kyrkliga Textil - Sigrid Birgitta Syn- nergren). - 5. Röd. Rött , mönstervävt linne med grått s idenfoder. Applicerad mittribba i rött och gult samt broderier och appl ikat ioner i olika färger. På ryggsidan kors och strålar, på frams idan tre rundlar som treenig- hetssymboL Signerad >> Komp MG (=Märta Gahn) utf KK », samt »Till Hjorthagskyrkan vid dess 50-årsjubi- leum 15-3 1959 från Värtans missionskrets». I skruden ingår även stolor i de liturgiska färgerna. Kalkkläden: l . Grönt. Mönstervävt ylle och lin. Ringkors i gu ldbroderi. Grönt sidenfoder. Signerat Libraria. - 2. Vitt. Gråvitt siden , vitt foder. Broderat ringkors i guld och tegelrött. Signerat Libraria. - 3. Rött. Rutmönstrat siden. Broderat ringkors i guld och rött. Signerat Libraria. - 4. Violett. Siden, broderat silverkors. Predikstolskläden : Fyra stycken i de liturgiska fär- gerna: Material och teknik motsvarande altarbrunen (se ovan). I mittpartiet kors av olika utformning omgi- vet av broderier. Signerade AL-SW/ 1967/DL (se ovan). En kormatta i flossa anskaffades 1977. Abstrakt mönster i röda och orange toner. Komponerad av Maja Lundbäck. Samtidigt ersattes mittgångens bruna mat- ta, inlagd vid restaureringen 1967, av en· röd matta Ufr ovan). Till de 1909 anskaffade textilierna från Systrarna Hultgrens textilatelje hörde även ett bokställ klätt med sandfärgad sammet och med vinbladsranka och Kris- tusmonogram i applikation och broderi samt en kalk- duk av vitt linne med vindruvsklasar i vitt silkebroderi . En altarduk av vitt linne med silkebroderi i svart och vitt efter skisser av Bergsten (fig 94) utfördes och skänktes 1909 av sjuksköterskan Hulda Svensson. 88 HJORTHAGENs KYRKA Övriga inventarier Votivskepp, placerat på trappbarriären till predikstolen (fig 95). Skuret i trä, riggat, helt förgyllt. Skänkt av pastor C A Rehn (not 18) 1909 och utfört av sjömannen Rydberg. På en ritning till skeppets rigg står angivet: >>Skeppet är förfårdigadt af en gammal sjöman, Ryd­ berg från Vaxholm. Han hade seglat jorden rundt åt­ skilliga gånger. Han tillbrakte sina sista år på Stock­ holms sjömanshem. För honom visade tjänster, bl. a. att skaffa honom nytt prästbetyg, som förkommit, gaf han pastor Rehn skeppet. Med arkitektens fulla gil­ lande skänkte pastor Rehn skeppet till Hjorthagens kyrka vid dess invigning, där det fick sin plats å pre­ dikstolen. Han omnämnde i sin predikan seden i Rosla­ gen att uppsätta skepp i kyrkorna och talade ofta om vi församlingsbor, som hafva våra hem här ute vid sjö­ stranden>>. Mullskål , rektangulär, på stativ av järnsmide med tillhörande dekorativt utformad skovel. På skoveln fjä- Fig 95. Votivskepp. Skänkt 1909. Utfört av en gammal sjö­ man. Votive ship . Donated 1909. Made by an old sailor. ril, triangel med strålkrans samt inskriften Hjorthagens kyrka. Stämplad med PF i monogram, vilket avser konstsmeden Petrus Forsberg, samt årtalet 1912. In­ gick ursprungligen i begravningskapellets inredning (jfr ovan). Klockor Kyrkans två klockor är placerade i tornet. Storklockan bär följande inskrifter i versaler: >> Kommen till mig, I alla, som arbeten och ären betungade. Jag vill veder­ qvicka Eder och I skolen finna ro till Edra själar>>samt >>År 1908, konung Gustaf V:s första regeringsår, gjuten för Hjorthagens kyrka af Joh . A. Beckman & Comp. i Stockholm>> . På lillklockan står: >> Tänk på, att du hel­ gar hvilodagen>> samt samma ursprungsbeteckning som på storklockan. Kyrkans tornur utfördes 1909 av Tornbergs Ur­ fabrik. Noter l. Om stadsdelens och församlingens historia se: Engel­ brekts församling tjugofem år. Minnesskrift 1931 , Sthlm u å . - J Nilsson, Omkring en kyrka. Engelbrektskyrkan 50 år. Sthlm 1964. -L Norrman och M Rehn , Boken om Värtan. En idrottsklubbs framväxt i Hjorthagen under 1900-talet , s 9 ff. Utgiven till Värtans IK:s 50-årsjubileum 1974. - Program för bevarande, sanering och nybyggna­ tion i Hjorthagen är för närvarande under utarbetande i samråd med stadsdelens invånare. Se: Program och plan­ arbete i Hjorthagen. Lägesrapport från arbetsgruppen i kommunens fältkontor i Hjorthagen. Utgiven 79-06-06 av Sthlms fastighetskontor m fl; Hur skall vi förbättra Hjort­ hagen? Underlag för samråd utarbetad av arbetsgruppen i kommunens fållkontor i Hjorthagen hösten 1979. - Ett intressant dokument, som speglar det tidiga 1900-talets sociala och ideologiska motsättningar, är Anna Lindha­ gens artikel, Kyrkoinvigning i Hjorthagen av en kyrka, som icke behövs, i Social-Demokraten den27 mars 1909. Kommunal- och socialpolitikern Anna Lindhagen (f 1870, d 1941) böJjade som barnavårdsinspektris vid Stock­ holms fattigvårdsnämnds utackorderingsbyrå 1902, var 1902-1915 ordförande i Stockholms förening för kvinnans politiska rösträtt , 1911-1916 redaktör för den socialde­ mokratiska kvinnotidningen Morgonbris och 1911-1923 stadsfullmäktigeledamot. Hon kom också att få direkt anknytning till Hjorthagen som vicevärd i Stockholms stads Hyreskontor och ansvarig för stadens fastigheter i Hjorthagen, där hon själv bosatte sig. I sina >> Reflexioner Maria bebådelsedag» vid kyrkans invigning påpekar An­ na Lindhagen att området endast beboddes av ca 260 familjer och att kyrkan byggts för 500 personer trots att den befintliga kyrksalens 150 platser visat sig vara långt mer än tillräckliga. Hon skriver vidare: »Den stora, över­ väldigande majoriteten där ute de ha åter i Hjorthagen ej haft någon samlingslokal alls; nu reses äntligen med oer­ hörda ansträngningar och beundransvärd energi ett Fol­ kets Hus. Men det får nöja sig med 240 platser. - Den stora, överväldigande majoriteten måste nöja sig med hälften så stort utrymme i den samlingssal den önskar som bestås de få troende i Hjorthagen av en triumferande statskyrka . Dessa siffror plus kostnadssiffrorna (12 000 eller något däröver för Folkets Hus, 173 000 kr för kyr­ kan) tala för sig själva om disproportionen mellan kyr­ kans , stödd av en härskande överklass, ekonomiska möj­ ligheter och arbetarrörelsens , rörelsen med jämlikhet till mål, vilken således tycks vara rätt avsevärt mer i släkt med kristendomsgrundläggaren än kyrkan själv ... Ty det verkar lindrigt sagt stora, tomma åthävor när det religiösa och fina Östermalm med ärkebiskop och en massa uppsatt folk kommer ut och förbarmar sig över det stackars Hjorthagen och påstår att de måste komma ut för dess befolknings skull - låta påskina att de äro efterlängtade ­ när de väl veta att kyrkan av den stora majoriteten därute ej är önskad. - Det är icke goda gärningar a tt veta att änkor och faderlösa blott i bittraste nöd kunna draga sig fram i denna staden på grund av dyra hyror och ej bygga behövliga bostäder i stället för ej behövlig kyrka. I Hjort­ hagen av staden beslutade bostäder , ännu ej grundlagda, förslå icke . Tänk om där i stället för 173 000 kr byggts billiga bostäder för änkor och faderlösa inom Engelbrekts förs amling. Det hade ej heller givit de allra fattigaste billiga bostäder , men kyrkan hade dock på ett påtagligt sätt försökt s ig på praktisk kristendom ... » Bergstens ut­ formning av kyrkan finner Anna Lindhagen däremot till­ talande: »En liten tröst fanns emellertid , kyrkan är riktigt vacker, ej i varenda detalj kanske , men på det hela taget .. . » 2. GustafHermansson, f 1864, d 1931 , arkitekt. Bland hans viktigare arbeten märks , vid sidan av Oscarskyrkan, ky r­ kor i Sundsvall (J 889), Helsingborg (J 895) och Sofiakyr­ kan i Stockholm (1899) . Om Oscarskyrkans uppförande se K Malmström, Oscarskyrkan. Sv K , volym 160, Sthlm IX: 2. Om Sofiakyrkan se J Rose/l, Sofia kyrka . Sv K , volym 89, Sthlm VII: 3. 3. Erik Lundroth , f 1856, hade genomgått Tekniska skolan i Örebro och därefter praktiserat som ritare på C A Flod­ quists arkitektkontor. Han etablerade sig senare som byggmästare och stod som sådan för uppförandet av bl a Östermalms saluhall (1888). Från 1893 titulerade han sig arkitekt. Bland hans arbeten märks restaureringen av Djursholms slott 1890 , villor för Djursholmsbolaget , Bru­ zelius villa i Högudden , Lidingö, hyreshus Storgatan 48 (1889). En biografi över Lundroth ingår i B Holmgrens o S Wahlsteins uppsats om professor Bruzelius villa (exa­ mensuppgift , Konstakademiens arkiv). Se även Hessel­ man, Historik över byggnadsyrket i Stockholm, s 137. 4. Bakom den sis tnämnda anmärkningen låg en långvarig intern diskussion inom arkitektkåren - en diskussion som knappast kan ha varit särskilt bekant för kyrkorådet. Diskussionen hade för Sveriges del nått sin höjdpunkt redan under 1880-talet då en historiskt-realistisk smak­ riktning slagit igenom med slagord om sanning och äkthet i arkitekturen. Denna skola , vars främste representant var arkitekten /sak GustafCiason, krävde att få använda beständiga material som sten och tegel i fasaderna och hävdade att formspråket borde lämpas efter materialens egenskaper. Av de hi storiska arkitekturstilarna - ty om sådana var det till en böJjan fråga - skulle de väljas som bäst svarade mot material, teknik och ändamål. Omvänt ansågs de stora arkitekturstilarna ha sprungit fram som en logisk konsekvens av framförallt byggnadstekniken . Denna »materialisti ska» inställning tycks ha dominerat 90 HJORTHAGENS KYRKA undervisningen vid Europas arkitekturskolor under 1800-talets senare del och långt in i 1900-talet. - Se R Banham , Theory and Design in the First Machine Age , London 1960, s 23 ff. Vid Tekniska Högskolan i Stock­ holm rekommenderade, enligt vad hans elev Sigurd Cur­ man berättat för mig i en intervju 1%5, arkitekturprofes­ som I G Ciason vid denna tid starkt sina elever att studera A C hoisys stora arbete Histoire de l' Architecture. Choi­ sys lärobok domineras av denna stiluppfattning som drivs med betydande pedagogisk talang. Jfr även Ciasons arti­ kel Hvalf i Nordisk Familjebok 2:a uppl. 5. Om Sofiakyrkan se not 2 a a. 6. Rudolf Enblom, f 1861, d 1945. Utbildad i Köpenhamn . Från 1887 praktiserande arkitekt i Stockholm och Djurs­ holm. Överlärare vid Tekniska skolan 1899- 1932. 7. Diskussionen är ett utslag av yrkeskå rens stiävan till pro­ fessionalisering - ett fenomen som även upptog bl a läka­ re och advokater vid denna tid . I en sådan strävan intar kravet på legitimering av yrkesutövare en framträdande plats. Legitimering antages samtidigt förutsätta enhetlig högskoleutbildning med bestämda kunskapskrav , vilka formuleras av yrkeskåren själv. Kompetensstriden kan ytterligare belysas med följande redaktionella kommentar i samma tidskrift 1905 (s 51) till de engelska och franska arkitektföreningarnas fördöman­ de av att ingenjörer anförtrotts kommunala byggnadsupp­ drag: >>l en tid , då arkitekterna fra mgångsrikt , om ock med möda, arbeta sig fram till den ställning, som dem efter deras bildning och ansvar böra tillkomma i samhäl­ let, därvid gradvis afväpnande de skadliga element , som utan vederbörlig utbildning eller förmåga utöfva arkitek­ tens yrke, är det intressant att se nästan identiskt lika yttringar af samma strävan i olika kulturländer. >> Vi skall inte glömma att det är just vid denna tid som många av de ledande arkitekterna söker en konstnärlig framtoning , både i umgänge och klädvanor såväl som i yrkesutövning. Det som starkast skilde arkitekten från hans närmaste konkurrent, ingenjören, var ju just konst­ närligheten. 8. Gusta; Axel Herman Lindgren, f 1863, d 1930, arkitekt. Arkitekt i Överintendentsämbetet 1887, hovintendent 1899. 1905-30 lärare i arkitekturens his toria vid Tekniska Högskolan. Bland Lindgrens arbeten märks Rådhuset i Motala (1894), Polishuset på Kungsholmen i Stockholm (1903- 11), ett flertal fangelsebyggnader samt restaure­ ringen av Riddarholmskyrkan i Sthlm tillsammans med Martin Olsson 1914-22. 9. Carl Bergsten, f 10 maj 1879 i Norrköping, d 22 april 1935. Arkitekt. Föräldrar: med dr Per Wilhelm Bergsten och Octavie Sophie von Koch. 1897-01 elev på Kgl Tekniska Högskolan , Stockholm; 1899 sommarpraktik hos E Sten­ hammar; 1901 sommarpraktik hos I G Clason; 1901-03 elev vid Konstakademien, erhöll Kgl medaljen vid av­ gångsexamen; 1903 praktik hos E Lallerstedt; 1903 öpp­ nar eget arkitektkontor; 1903 s tudieresa till Tyskland, Frankrike, Belgien, Holland ; 1904 studieresa till Tysk­ land och Österrike; 1905-06 kompanjon med Gunnar Morssing; 1907 studieresa till Italien , Grekland , Turkiet, Frankrike och Danmark som statsstipendiat; 1908 del­ tagare i svensk arkitekturutställning i Österrike; 1910­ 11 sekreterare i Svenska Teknologföreningens avdel­ ning för husbyggnadskonst; 1910-12 lärare vid privat arkitekturskola , »Klara skola», tillsammans med arkitek­ terna Tengbom, Östberg och Westman ; 1911-1 2 assistent i arkitektur vid Kgl Tekniska Högskolan ; 1912 placerad i tredje förslagsrummet till professur vid Konstakademien ; 1912 konstnä rlig rådgivare för Permanent utställning för kyrklig konst ; 1912-15 redaktör för tidskriften >> Arkitek­ tur och dekorativ konst•• ; 1913 studieresa i Tyskland ; 191 6-17 lärare i ornamentik vid Kgl Tekni ska Högskolan; 1917 en av initiativtagarna till slöjdföreningens Hemut­ ställning och juryman; 1919-20 ordförande i standardise­ ringskommitten för byggnadsmaterialier; 1918 jurymed­ lem i Svenska Slöjdföreningens förmedlingsbyrå; 1920 medlem av Svenska slöjdföreningens styrelse; 1920 representant för Svenska Teknologföreningen vid inter­ nationell bostadskongress i London; 1920 biträdande sak­ kunnig för avgivande av förslag ang bostadssociala ford­ ringar på smålägenhetsproduktionen; 1921 tf professor i arkitektur vid Konstakademien; 1921 placerad i a ndra förslagsrummet till professur vid Konstakademien ; 1921­ 22 vice ordförande i Svenska teknologföreningens avd för husbyggnadskonst; 1923-28 vice ordförande i Sven­ ska Slöjdföreningen; -1924 medlem av Stockholms stads­ planenämnds generalplane- och slussdirektion; 1925­ 31 byggnadsråd vid Kg! Byggnadsstyrelsen, chef för Utredningsbyrån; 1926--28 ordförande i Svenska Slöjdför­ eningens arbetsutskott; 1931-35 tf professor i arkitektur vid Konstakademien . - Verk av Carl Bergsten, se bilaga II . Bergstens ritningsarkiv har tillförts Arkitekturmuseet, Stockholm. - Se vidare BOH Johansson, Carl Bergsten och svensk arkitekturpolitik under 1900-talets första de­ cennium, licavhandling i konstvetenskap vid Uppsala uni­ versitet, 1%5 samt Densamme, Carl Bergsten 1879-1935. Katalog till Minnesutställning sommaren 1964, Norrkö­ pings museum. lO. Erik Julius Lallerstedt, f 1864, d 1955, arkitekt. Professor vid Tekniska Högskolan 1907-1927. Se artikel av F Be­ doire i Svenskt biografiskt lexikon XXII, s 190ff. Laller­ stedts kyrkobyggnader Matteus kyrka och Jäts kyrka be­ handlas iE Bohm, Matteus kyrka, SvK, volym 60, Sthlm V:3 samt A Liepe, Jäts kyrkor, SvK, volym 173, Sm V:2. - Matteus kyrka publicerades i Arkitektur 1903 s 65 f och pi 3. G Lindahl har i sin bok Högkyrkligt, lågkyrkligt, frikyrkligt i svensk a rkitektur 1800-1950, s 123, påpekat överensstämmelser mellan den fardiga kyrkans torn i Hjorthagen och Matteus kyrkas torn. Il. JfrBanham, aa, kapitel!. 12. Brev till fastmön Agnes Moberg 25/10 1904 (hos fåmiljen). 13 . Nils August Ewe, f 1875, d 1956, arkitekt. Studerade vid Tekn. Hochschule i Berlin-Charlottenburg 1898-1902, elev vid Konstakademien 1902-05, praktiserande arkitekt NOTER 91 i Malmö frän 1905, delägare i arkitektfirman E we & Me lin 1906-23. 14. Martin Nyrop , f 1849, d 1921, dansk arkitekt. Utbildad 1870-76 vid Konstakademien i Köpenhamn , professor där 1906-19. Nyrop har haft ett mycket stort inflytande på den nationalromantiska byggnadskonsten i Danmark, Norge och Sverige. Bland hans arbeten märks främst Rädhuset i Köpenhamn, uppfört 1892-1905. 15 . Emil Nedström, arkitekt, bosatt i Berlin. Uppgifter om Hedström saknas i svenska matriklar. 16. GustafFerdinand Boberg, f 1860, d 1946, arkitekt, konst­ hantverkare. l sin verksamhet i flera avseenden en radikal förnyare och stilbildare i svensk konst. Hans arkitektur kännetecknas av kraftiga byggnadsmassor livade av en fantasifull ornamentik. Bland hans byggnadsverk frän ti­ den omkr sekelskiftet märks gas- och elektricitetsverket i Sthlm (1892) , villor och privatpalats, Rosenbad (1902), Waldemarsudde (1904), Posthuset i Sthlm (1904), Thielska galleriet (1905). Se Svenskt biografiskt lexikon samt Svenskt konstnärslexikon. 17. Gustaf Wickman , f 1858, d 1916, arkitekt. Verksam i Sthlm, 1913 medicinalstyrelsens arkitekt. Wickman ska­ pade vid 1890-talets mitt en personlig stil under inflytande frän l'Art Noveau och med starka drag av senbarock. Han blev sin generations flitigaste bankarkitekt och hans pa­ lats för Skänes enskilda bank i hörnet av Fredsgatan och Drottninggatan i Sthlm 1896-1900 är en av de första sven­ ska klart jugendinspirerade byggnaderna. Se F. Bedoire, Arkitekten Gustaf Wickman , Sthlm 1969 samt Densam­ me, Kiruna kyrka, Sv K, volym 153, Lappland l: l. 18. Carl Abraham Rehn, f 1865, d 1913 , kyrkoherde. Först verksam i Hedvig Eleonora församling, efter försam­ lingsdelningen 1906 vice pastor i Engelbrekts församling och verksam i Hjorthagen. 1912 utnämnd till kyrkoherde i Engelbrekts församling . Ordförande i byggnadskommit­ ten för Hjorthagens kapell frän 1906, ledamot och sekrete­ rare i byggnadskommitten för Engelbrekts kyrka. Se A Granfelt, C. A. Rehn , En minnesteckning, Sthlm 1916. 19. Per Gunnar Morssing, f 1878, d 1946. Elev vid Tekniska Högskolan 1897-1901. Utexaminerad från Konstakade­ mien 1904 med hertiglig medalj . studiekamrat med Carl Bergsten (not 9) . Morssing var under studietiden starkt påverkad av wagnerskolans arkitektur , vilket framgår av både hans examensarbete vid Konstakademien och hans samling av secessionisttidskrifter (t ex Ver Sacrum). Var 1905-1906 kompanjon med Bergsten i dennes nyöppnade arkitektkontor och ritade tillsammans med Bergsten pa­ viljongerna till Norrköpingsutställningen 1906 och el­ verksbyggnad i Västervik 1905-1906. Ingick 1910 i arki­ tektkontoret Höög & Morssing (tidigare Dorph & Höög). Firman verkade framför allt som leverantör av ritningar till ett hundratal hyreshus i Stockholm. Bland kyrkliga byggnader av Morssing kan nämnas Immanuelskyrkan i Katrineholm 1911 och Emauskyrkan i Stockholm 1914. Morssings ritningsarkiv och arkitekturboksamling förva­ ras på Arkitekturmuseet, Stockholm. - Se vidare bio­ grafisk artikel i Svenska män och kvinnor , Sthlm 1949. 20 . Sven Henrik Silow, f 1877, d 1909. Elev vid Tekniska Högskolan 1900-1904 och vid Konstakademien 1904­ 1907. Praktiserande arkitekt i Stockholm 1904-1909. Si­ lows av den wienska >>Wagnerskolan>> inspirerade elevar­ beten gjorde ett djupt intryck på hans studiekamrater. Se nekrolog i Arkitektur, 1909, s 80-81, av Cyrillus Johans­ son med avbildningar av Silows examensarbete 1906­ 1907 vid Konstakademien. 21. Se t ex Wiener Aufbau 1964, specialnummer med anled­ ning av utställningarna »Wien um 1900.» 22. Wiener Werkstättes arbeten publicerades flitigt i samti­ dens många tyskspråkiga arkitektur- och inredningstid­ skrifter, t ex V er Sacrum (Wien) och Das Interieur (Wien). I den sistnämnda tidskriftens årgångar frän seklets början beröms ofta biedermeierstilen som ett mönster av enkel­ het och saklighet. Den berömde konstpedagogenA Licht­ wark gör liknande uttalanden i Palatsfenster und Fliigel­ thiir (s 140f) , 2:a upplagan 1901. 23 . Josef H offman n, österrikisk arkitekt, var i Wien tillsam­ mans med sin lärare Otto Wagner ledare för reaktionen mot den stilimiterande arkitekturen och har haft stort inflytande på utformandet av den wienska jugendstilen. Var 1903 med om att grunda hantverksgillet Wiener Werkstätte och grundade 1912 Österreichischer Werk­ bund. 24. Cyrillus Johansson, f 1884, d 1959, arkitekt. Utexamine­ rad vid Chalmers institut 1905 . Frän 1910 egen verksam­ het i Stockholm. Bland hans större arbeten märks Värm­ lands museum i Karlstad samt stadshusen i Ludvika och Mjöl by. Hans ritningar finns nu i Arkitekturmuseet , Stockholm. 25. Se B O H Johansson, Svensk arkitekturpolitik under 1900-talets första decennium , i: Sju uppsatser i svensk arkitekturhistoria, Ars Suetica 2, Uppsala 1970. 26. August Brunius , f 1879, d 1926, skribent, författare . Var 1902-1918 verksam i Svenska Dagbladet som litteratur-, konst- och teateranmälare, 1919-1924 i Göteborgs Han­ dels- och Sjöfartstidning, 1924-1926 äter i Svenska Dag­ bladet. 27. Om Enskede kyrka se G Lindqvist o A Tuulse , Brännkyr.. ka , S. Sigfrids och Enskede kyrkor. SvK , vol 102 . - M Ullen , Enskede kyrka. En vägledning , 1975. - CarlBerg­ stens originalritningar till Enskede kyrka förvaras i Säll­ skapets för främjande av kyrklig själavård arkiv samt i Bergstens arkiv , Arkitekturmuseet. 28. Tore Strindberg, f 1882, d 1968, skulptör, medaljgravör, grafiker. Utbildade sig 1898-1902 till medaljgravör vid myntverket i Stockholm. Studier vid Konstakademien 1902-1907. Deltog redan som akademielev i »De fries » utställning i Stockholm 1904. Utställde 1909 med Konst­ närsförbundet. Arbetena i Hjorthagens kyrka 1908­ 1909, som omfattade portalskulpturer, altaruppsats och Hubertushjort, tillhör Strindbergs första offentliga upp­ drag. Altaruppsatsen i Hjorthagen och dess teknik pre­ senterades av Strindberg i Arkitektur 1910/2. 1911-1912 92 HJORTHAGENS KYRKA arbetade Strindberg med dekorativa stuckreliefer för Engelbrektskyrkan i Stockholm, för vilken han även ut­ förde en Kristusskulptur i trä. Om Strindbergs omfattan­ de verksamhet se vidare Svenskt konstnärslexikon. 29. Karl Filip Månsson, f 1864, d 1933, dekorationsmålare, etsare. Studier vid Konstakademien 1887-1891 och 1895­ 1896. Företog under studietiden bl a en resa till England , där han influerades av Morrisrörelsen . Blev en av sekel­ skiftets mest anlitade dekoratörer och samarbetade under många år med de ledande arkitekterna. Bland Månssons talrika.-·a:rbeten märks utsmyckningarna i Stockholms rådhus, kyrkan i Sundbyberg, Högalidskyrkan, Engel­ brektskyrkan. Se vidare Svenskt konstnärslexikon. 30. Eigil Wilhelm Schwab, f 1882, d 1952. Målare, tecknare, grafiker, keramiker och bokkonstnär; professor, skrift­ ställare. Studier vid Konstakademien 1901-1906. Kar­ tongerna till glasmålningarna i Hjorthagens kyrka 1908 tillhör Schwabs tidigaste offentliga uppdrag. Se vidare Svenskt konstnärslexikon. 31. Se T Strindbergs ovan nämnda artikel i Arkitektur 1910/2. Bilagor 32. Disposition: Huvudverk. l. Principal 8' . - 2. Rörflöjt 8' . - 3. Oktava 4'. - 4. Blockflöjt 4'. - 5. Oktava 2'.- 6. Mixtur 4 chor. - 7. Dukian 16' . - Bröstverk. 8. Gedackt 8'.- 9. Principal 4'.- 10. Rörflöjt 4 ' .- Il. Waldflöjt 2'.- 12. Sesquialtera 2 chor. - 13. Scharf 3 chor. - 14. Vox humana 8'. Tremulant. Pedalverk. 15. Subbas 16' . - 16. Oktava8' . - 17. Gedacktpommer8'.- 18. Koppel­ flöjt 4'. - 19. Kvintactena 2'. - 20. Fagott 16' . - 21. Skalmeja 4' . - Koppel. BY/HY, HY/P, BY/P. Mekanisk spel- och registertraktur. - Dulcian 16' i fasaden byttes 1976 mot Trumpet 8'. 33. Disposition: Första manualen . l. Principal 8'. - 2. Bor­ duna 16' .- 3. Flute harmonique 8'.- 4. Gamba 8' . - 5. Octava 4' . - 6. Trumpet 8'. - Andra manualen. - 7. Violin principal 8'. - 8. Salicional 8' . - 9. Rörflöjt 8'. - 10. Flute octaviante 4'. - Il. Violin 8'. - Pedalen. ­ 12. Subbas 16' . - Diskussionerna kring orgelns storlek och disposition kan följas i kyrkarkivalierna. Se Hjort­ hagens kyrkobygge 1902-1911 . Protokoll (KV a: 1.) 16.6, 9.9, 22.9 1908; 17.6 1909; 5.2 1910. I. Program för tätlan mellan svenska arkitekter om skissritningar med kostnadsförslag till ett kapell i Hjorthage n, Hedvig Eleonora församling i Stockholm. På tomten Litt . I i Hjorthagen, vester om det derstädes redan uppförda boställshuset skall uppföras en kapellbyggnad af sten, rymmande omkring 600 fasta platser för en byggnads­ och utrustningskostnad af 125 000 kronor , inberäknad t grund­ läggningen. Tätlingen skall omfatta: l . Kapellet i fullständigt skick med torn för urverk och en ringklocka. 2. Kapellbyggnadens lämpliga inordnande på tomten. 3. Den kapellet omgifande platsens planering och inhägnad: dock ingår kostnaden härför icke i ofvannämnda summa. Ifrågavarande byggnadsföretag afser framför allt att på ett enkelt men ändamålsenligt sätt tillgodose behofvet af guds­ tjenstlokal för denna del av församlingen. Valet af stillemnas de täflande öppet. Kapellet skall beräknas att på sockel af granit uppföras af fogstruket eller putsat tegel med hvälfdt eller träpaneladt innertak och yttertak af skiffer, tegel eller svart plåt samt ytter- och innanfönster, de förra af antikglas. Allt hvad till kapellets inre utrustning hörer, såsom altare med tillbehör, predikstol , orgel, läktare, bänkar, belysnings­ armatur skall hållas enkelt och böra inga kostnader beräknas för dekorativ målning, utöfver enkel liniedekoration på kalk­ färg . Orgeln kan inskränkas till ett bättre orgelharmonium. Tillräckligt antal utgångar bör afses ; måtten på för allmän­ heten afsedda portar, gångar, läktaretrappor må icke under­ stiga l ,5 meter. Hufvudingång erfordras . Inom gemensam tambur förläggas ett större rum för sak­ ristia med skåp för messkläder; ett mindre brandfritt arkiv samt klosett. Byggnaden skall förses med åskledare. För uppvärmning och ventilation samt för artificiell belys­ ning sörjes genom tidsenliga anordningar, deri ingående käl­ lare för bränsle. Vid indelande! af bänkplatser iakttages att afståndet bör vara minst 80 cm.mellan bänkarnas ryggar. Täflingsritningarna skola vara följande: fullständiga planer och fasadritningar samt erforderliga genomskärningar och ett perspektiv, samtliga i skalan l : 200. Kapellets planform bör inritas på medföljande tomtkarta och förläggas inom den plan, hvarpå afvägningssiffror äro utsatta samt omkring 7 m. från vestra tomtgränsen. Kostnadsförslagen bör vara detaljerade och noggrann! upp­ rättade samt åtföljas af vägledande beskrifning. Der de i någon detalj kunna vara stödda på anbud är sådant önskvärd!. Ritningarna med bilagor skola, i orulladt skick samt märkta och åtföljda af förseglad namnsedel senast den 15 Mars 1904 Kl. 12 midd. vara aflemnade i Hedvig Eleonora församlings pastorsexpedition, N :o 7 B. Jungfrugatan. 93 Förslagens bedömande har församlingens kyrkoråd anför­ trott å t en prisnämnd , sammansatt af herrar Riksantiqvarien H. Hildebrand , Dockmästaren F. Werner och Hofintendenten G. Lindgren. För de förslag pri snämnden finner bäst motsvara ändamålet utbetalas ovillkorligen till resp. författare eller deras rättsinne- II . Verk a v Carl Bergsten Sammanställning av B O H Johansson * ej utfö rt projekt ; ?osäkert om projektet utförts 1900 Om- och tillbyggnad av bondstuga till sommar­ vi lla för A Sääf i Jursla , K villinge sn, Ög . * Tävlingsförslag till Slöjdföreningens skola och konsthantverksmuseum i Göteborg. Obelö­ nat. 1902 * Tävlingsförslag till stadshotell i Piteå . Tredje pri s. 1903 * Trozellianum (bibliotek, hörsal, museer) , Norr­ köping. Uppdrag för E Ringborg. 1903 * Förslag till rådhus i Norrköping. Uppdrag av E Ringborg. 1903-{)4 Restaurering av Jonsbergs kyrka , Ög. Förstörd. 1903-{)8 St O tofs folkskola, Norrköping. 1904 Vattenkraftscentral för P Swartz , Långåsen, Norrköping. Riven . 1904 Tävlingsförslag till kapell i Hjorthagen, Stock­ holm. Första pris, uppdrag. 1904 * Tävlingsförslag till Stockholms rådhus. Utvalt fö r omtävlan. 1904 Tävlingsförslag till byggnader för Konst- och Industriutställningen i Norrköping 1906. Första pris, uppdrag. 1904 ? Villa i Södertälje för C Krafft . 1904-{)5 * Magas insbyggnad för P Swartz, Norrköping. 1904-{)6 Sommarrestaurang, Strömsholmen , Norrköping. Nedbrunnen. 1904-{)9 Hjorthagens kapell, Stockholm. 1905 * Omtävlingsförslag till Stockholms rådhus . Delat tredje pris. 1905-{)6 Byggnader för Norrköpingsutställningen 1906 utförda i samarbete med G Morssing (härav återstår Jaktpaviljongen och delar av biljett­ kioskerna. (Se B O H Johansson, Katalog till Minnesutställning , 1964.) 1905-{)6 Transformatorstation i Västervik (tillsammans med G Morssing). 1905 ? Sommarvilla åt grevinnan Lagercrantz. 1905 ? Villa åt kamrer W inblad i Västervik (tillsammans med G Morssing). 1906 Kakelugnstyp för Rudholms fabrik , Norrköping (ett ex i Villa >>Flora>> , Norrköping) . 1906-{)8 Skandinaviska kreditbanken , Norrköping. 1907 * stadsbibliotek och museum i Norrköping (Tro­ zellianum) . BILAGOR hafvare två pris , ett första å 800 kr. och ett andra å 400 kr. och blifva de sålunda belönade förslagen församlingens egen­ dom. Stockholm den 27 november 1903 Kapellbyggnadskomiten 1907 1907-{)8 1908 1909 1909 1909 1909-11 1909-11 1909-12 1910-11 1910-12 1911 1911 1911 1911-16 1912 1912 1912 1912 1912-14 1913 1913 1913 1913 1913 1913 * Tävlingsförslag till rådhus i Östersund. Andra pris. Hyreshus i kv Skravelberget större , Nybro­ gatan , Stockholm. * Villa i Finspång fö r disponent Huldt. * Tävlingsförslag till Svenska kyrkan i Paris. Andra pris, omtävling. * Paviljonger för mentalsjukhuset vid Sandbyhov, Norrköping. * Kapell för mentalsjukhuset vid Sandbyhov , Norrköping. Sammanbyggt enfamiljshus för konsul Dahl , kv Enväldet 3D, Vattengränd , Norrköping. Rivet. Fabriksbyggnad för Litografiska AB , Norr­ köping. Skånska Handelsbanken , Lund. Hyreshus i kv Österbotten , Birger Jarlsgatan , Stockholm med lokal för Intima teatern (teatern senare helt ombyggd). Egen villa, kv Kaptenen 19, Stocksund (senare delvis ombyggd). ? Villa i Ludvika. Ombyggnad av teknologföreningens hus, Stock­ holm. * Ombyggnad av fastighet i kv Tulpan av Dals- kvarteret, Norrköping. Villa Solbacken, Kalmar. * Villor i kv Falken l och 2, Norrköping . Villa i kv Fjället , Lidingö. * Tävlingsförslag till byggnader för Tekniska Högskolan i Stockholm. Obelönat. ? Arbetarbostäder i Täby. Villa å Beritta Gurislyckan 9 och JO, Malmö, för direktör S Huldt. Enskede kyrka. Tävlingsförslag till Liljevalchs konsthall, Stock­ holm. Delat första pris, uppdrag. * Tävlingsförslag till utvidgning av Göteborgs råd­ hus. Inköp . Ombyggnad av Blancheteatern, Stockholm. Riven . * Villor i Diplomatstaden , Stockholm. * Förslag till uppfartsvägar från Slussen till Söder­ malm . 94 1913-14 1913-14 HJORTHAGENS KYRKA 1913-14 1913-17 1914 1914 1914 1914 1915 1915 1915-17 1916 1916 1916 1916-25 1917 1917 1917 1917-18 1917-21 1917-25 1920 1920-21 1920-32 1921-25 1922 1922 1922 1922 1922-24 1923 1923 1923 Ombyggnad av Johannes kyrka , Norrköping, till hörsal. Ombyggnad av tvåvåningshus i kv Hansroten, Visby. Villa för dr Ekman, kv Läkaren, Motala. Liljevalchs konsthall, Stockholm. Möbler för NK på Baltiska utställningen, Malmö (nu i Malmö museum). Ombyggnad av hyreshus, Vattugatan 2, Stock­ holm. * Ombyggnad av hus vid Gamla Torget (nr 31), Norrköping. Ombyggnad av Gripenbergs slott , Sm. * Villa för ingenjör Elis Mossberg , Ludvika. Villa »Landsvägsbacken >>. Samariterhemmets elevhem, Uppsala. Ombyggnad av villa Sperata, Narevägen 9, Djursholm, för dir T Jeansson. Ombyggnad och inredning av Gripenbergs slott, Sm. Villa i kv Akasian 3, Kalmar. Ombyggnad av gravkapell , Västanfors. * Tävlingsförslag till Svenska Teknologför­ eningens nybyggnad , inköp . * Tävlingsförslag till Götaplatsens ordnande, Göteborg (tillsammans med H Bergsten och S Branzell). Andra inköp. Ombyggnad av Berns salonger. Ombyggnad av villa vid Walla , Ludvika, för ingenjör Mossberg, Ludvika. Inredningar av Hasselbackens restaurang, Stockholm, Örebro Stadshotell och Grand Hotell Haglund, Göteborg, för Nordiska Kompaniet. Tillbyggnad av Samariterhemmet , Uppsala. * Nytt förslag till uppfartsvägar från Slussen till Södermalm, Stockholm. Villa för löjtnant Jeansson, Kalmar. Ombyggnader och inredningar av Svenska Tek­ nologföreningens lokaler, Stockholm. Ombyggnad av Trädgårdsföreningens restau­ rang, Göteborg. * Stadsplan för Fåfangan, Stockholm. Stuga för vilohem i Marielund. * Hyreshus i kv Spetsbergen 1-4, Djurgården. Stuga vid Bergsstigen i kv Kaptenen, Stock­ sund. * Parkeringsgarage under Brunkebergstorg, Stock­ holm. Inredning av Hotell Savoy, Malmö . * Plan för Riddarhustorgets ordnande, Stockholm. Ombyggnad av villa, kv Utsikten, Stocksund, för direktör Marchander. Ombyggnad för Sällskapet, kv Persenska teras­ sen 3, Stockholm. Möbler för NK till Göteborgsutställningen. 1923 1923-24 1924 1924 1924 1924 1924 1924-25 1924-25 1925 1925 1925 1925-26 1925-26 1925-27 1925-29 1926 1926 1926-27 1927-29 1927-29 1927-34 1928-29 1929 1929-30 1930 1930-35 1931 1931 1931 1933 1934 1935 1935 1935 Ombyggnad av Norra Freberga. Villa Lillabjörka , Bergslund , Bergs sn , Sm, för Eli n Wägner. Tävlingsförslag till svensk paviljong på Paris­ utställningen 1925. Uppdrag. Tävlingsförslag till Göteborgs stadsteater. Obe­ lönat. Förändring av Strömparterren , Stockholm. Garaget Duvan, Norrköping (tillsammans med dir Moberg). Ombyggnad av Mosebacke terrass, Stockholm. Ideplan för Stockholms stads hantverksför­ enings jubileumsutställning i Liljevalchs konst­ hall. Svensk paviljong på Parisutställningen 1925. Villa för löjtnant Jeansson , Kalmar. Ombyggnad av fru L Crafoords villa. Festdekor för Erik Dahlbergsminnet i Riddar­ holmskyrkan, Stockholm. * Hyreshus i kv Furiren 14, Tysta gatan, Stock­ holm. Villa för löjtnant Jeansson , Kalmar och ombygg­ nad av äldre villa på samma tomt för konsul J Jeansson. Ombyggnad av Liljevalchs konsthall . * Ombyggnad av egen villa i Stocksund . Villa i kv Midgård , Vendevägen, Djursholm, för Gregor Paulsson. * Villor i kv Midgård, Djursholm. Inredning för utställningen i New York 1927. Villa i k v Bagaren l , Motala, för tandläkare Eklundh. Inredning av Svenska Amerikalinjens >> Kungs­ holm >>. stadsteater i Göteborg . Om- och nybyggnad av Törnerums gård . Villa i kv Ekbacken 7 och 8, Danderyd , för advokat Eva Anden. Villa på stockholmsutställningen (flyttad till kv Grinden 4, Stocksund). Möbler för NK på stockholmsutställningen. * Krematorium, Norrköping. Ombyggnad av östra Riddarhus-flygeln, Stock­ holm, till egen bostad med kontor. * Inredning för National Breweries Ltd, Montreal. * Paviljong för Biennalen i Venedig. * Tävlingsförslag till stadsteater i Malmö. Obe­ lönat. ? Paviljong på Salonikimässan. * Tävlingsförslag till utvidgning av Skansen , Stockholm. Obelönat. Garage till villa i kv Midgård 5, Djursholm. Möbler för Nationernas Förbund , Geneve (tills med H Bergsten). 1923 1923 Källor och litteratur OTRYCKTA KÄLLOR Stockholm RA: ÖIÄ:s arkiv . Förslag till kapell i Hjorthagen av E Lund­ rot h. 5 ritningar, blyerts på kartong, omfattande 2 fasader, l sektion , 2 planer (bottenplan och plan l tr). - 7 ritningar, tusch på väv, daterade 18/4 1902, omfattande situationsplan, 2 planer, l sektion , 3 fasader. Ingår bland Icke godkända ritningar. - S 268/1~. Ritningar av G Lindgren och C Berg­ sten, stadfasta 27 april 1906, omfattande situationsplan, plan, längdsektion, tvärsektioner, fasad mot nordväst, fasad mot nordost, fasad mot sydväst, fasad mot sydost. - S 268/9-14. Signerade Stockholm i januari 1907 av C Bergsten genom A Sjögren, omfattande plan, längdsektion och tvärsektioner, fasad mot nordost , fasad mot sydväst , huvudfasad , fasad mot sydost. - S 268/15-18. Signerade av C Bergsten, stadfasta 18 september 1908, omfattande korpartiet, inredning (predikstol , bänkar, omklädnad av pelarna), altaret och altarrunden, orgel.- Handlingar 1902, 1903, 1905, 1906, 1907, 1908. ATA: Manuskript till kortfattad beskrivning av Hjorthags­ kyrkan för SvK av E Salven, reviderat av S Hedlund 1935; hand! ang rest 1959-67. - K-byråns arkiv: hand! ang orgel 1957- 58; han dl ang rest 1959--()7. Ritningar till orgel och orgelfasad av L J S talin 1957 (S 268/19-23); ritningar till in­ vändig ombyggnad av begravningskapellet samt sakristian av J Wahlman (S 268/24--29). Arkitekturmuseet: Allmänna arkivet. Carl Bergstens arkiv (ritningar och skisser till kapellbyggnad i Hjorthagen där­ ibland även till inrednings- och utsmyckningsdetaljer. PÅ, Engelbrekts fOrsamlings kyrkoarkiv: Tävlingsritningar 1904: >> Kvadrat med fyra prickar>> (C Bergsten). 5 ritningar, tusch och blyerts eller blyerts och akvarell på kartong, mon­ terade på mörkbrun kartong. Omfattar perspektiv, 3 planer, längdsektion, tvärsektion, 4 fasader samt situationsplan in­ ritad på ljuskopia av karta.- 2. >> 125000» (N A Ewe) . 6 rit­ ningar, tusch på kartong, monterade på brun kartong. Omfat­ tar perspektiv, 2 planer, huvudfasad , längdfasad , korfasad, längdsektion, 2 tvärsektioner, - 3. >> I rätt tid>> (E N edström). 8 ritningar, tusch på kartong. Omfattar perspek­ tiv, 2 planer, längdsektion , tvärsektion , 3 fasader samt situa­ tionsplan inritad på ljuskopia av karta. Skriftlig beskrivning med kostnadsförslag. - 4. >>Petrus .>> 4 ritninga r, tusch på kar­ tong. Omfattar perspektiv, 2 planer, längdsektion, tvärsek­ tion , 3 fasader , situationsplan. Skriftligt kostnadsförslag. ­ Byggnadsritningar 1905-1908: l. 3 ritningar, tusch på väv. Daterade Stockholm i januari 1905, signerade G Lindgren och C Berg sten. Omfattar plan och fasad mot nordost, fasader mot sydost och sydväst , tvärsektion och längdsektion. - 2. 3 rit­ ningar, tusch och blye rts på kartong. Ej signerade och date­ rade. Alternativ 1905. Omfattar fasad mot sydväst, fasad mot sydost, tvärsektion. - 3. l ritning, blyerts och akvarell, mon­ terad på kartong. Signerad med C Bergstens monogram och 1.5 .05. Omfattar fasad mot nordost . - Till samma period hör sannolikt 4 ljuskopior med raderingar och ändringar, omfat­ tande plan, sektioner och fasader. - 4. 4 ritningar, tusch på kartong. Signerade G Lindgren och C Bergsten. Omfattar plan, fasader mot sydost och nordost , fasader mot nordväst (akvarellerad) och sydväst, tvärsektion och längdsektion. ­ 5. l ritning, tusch på väv. Ej signerad och daterad. Omfattar fasad mot nordväst. Påskrift i ÖlÄ 16 januari 1906. Stadfäst 27 april 1906 tillsammans med 7 ritningar, daterade Stock­ holm i juni 1905 och signerade G Lindgren och C Bergs/en. Dessa omfattar fasad mot nordväst i tusch och akvarell på kartong samt fasad mot sydväst , fasad mot nordost, fasad mot sydost, längdsektion och 2 tvärsektioner i tusch på kartong. Ändringar på fasthäftade lappar i tusch på väv . - 6. 4 ljus­ kopior av ritningar daterade Stockholm i januari 1907 och signerade C Bergs/en . Omfattar fasad mot sydväst, fasad mot sydost, huvudfasad, fasad mot nordost. - 7. 3 ritningar, tusch och färgkrita på väv. Daterade Stockholm den 2 mars 1908 och signerade av C Bergsten. Omfattar korpartiet, inredning (predikstol , bänkar, omklädnad av pelare), orgel. Enligt stämpel anmälda i ÖIÄ 21 juli 1908. - l ritning, tusch och färgkri ta på väv . Daterad Stockholm i juli 1908 och signerad C Bergsten . Omfatta r altare och altarrund . Påskrift av ÖIÄ 21 juli 1908, stadfäs t 18 september 1908. - 8. Ljuskopia av rit­ ningar till grindar, date rad 3/11 1908, C G Bergstens arkitekt­ kontor - 9. 6 ljuskopior av byggnadsritningar med marke­ ringar för ledningsdragning. Elektriska Undersökningsbyrån mars 1907. - Handlingar: Hjorthagens kyrkobygge 1902-11. K Va : l (protokoll); a: 2 (skifvelser); a : 3 (entreprenadanbud m m) - Senare räkenskaper och protokoll samt handlingar rörande restaurering 1936 och 1958--()7. TRYCKTA KÄLLOR OCH LITTERATUR Auswahl von schwedisher Architektur der G