Kalmar Domkyrka SVERIGES KYRKOR INGRID ROSELL SMÅLAND ROBERTBENNETT Kalmar domkyrka Kalmar Domkyrka o SMALAND BAND III:4 Av INGRID ROSELL och ROBERT BENNETT MED BIDRAG AV ANNA BORGGREN och R AXEL UNNERBÄ C K VOLYM 209 AV SVERIGE S KYRKOR , KONSTHISTORISKT INV E NTARIUM UTGIVET A V RIKSANTIK VARJEÄMBETET OCH KUNGL VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETsAKADEMIEN Almqvist Wiksell International Stockholm REDAKTIONSKOMMITTE: ERIK CINTHJO, ALLAN ELLENIUS, EVALD GUSTAFSSON, R AXEL UNNERBÄCK TRYCKNINGEN BEKOST AD A V BAROMETERNs FÖRLAG med bidrag av KALMAR DOMKYRKOFÖRSAMLING och MAGNUS BERGVALLS STIFTELSE HUVUDFOTOGRAF: ROLF NILSSON. Kalmar Större delen av inventarierna foto ÖSTEN CHRISTIERNSSON. Atelje Olsson. Kalmar Översättning till engelska av Roger Tonner (Kyrkobyggnaden) och William M Pardon (Inredning och inventarier). Bildmaterial och excerpter förvaras i A T A. Omslagsbilden återger Kalmar dornkyrka från norr med utblick över sundet. Foto Rolf Nilsson 1987. På omstående sida Kalmar domkapitels sigill. BAROMETERN TRYCK. KALMAR 1989 IBSN 0284-1894 IBSN 91-7192-771-9 (inb) ISBN 91-7 192-772-7 (häft) Innehåll l. KYRKOBYGGNADEN A v Ingrid Roseli Inledning 9 Kalmar stift. Domkyrkorådet 12 Källmaterial, fors kningsläge 14 Byggnadsbeskrivning 19 Byggnadshistoria 38 s tadsplanerna 38 Kyrkogårde n 44, Prostgården 45 , Inte rimskyrka 46, Klockstapel 46 Projekteringsstadiet 48 Säkra årta l 53, Ritningsserien 56, A braham Svanskö ld 69 Rumsgestaltningen och den religiösa bakgrunden 73 Analys och arkitekturhistorisk ställning 75 Domkyrkans uppförande. Första bygg- nadsetappen (1660- J 670-talet) 80 A ndra byggnadsetappen (1678- 1682) 82 Tredje byggnadsetappen (1 692 - 1703) 87 Byggningsfo lk 88, Krono logi 89, Bygg- nadsmaterial 89 , 92, Byggnadshyttan 93, Ste nhuggararbeten 93, Takarbeten , valvslagning, fö nste r , golv, läktarano rd- ningar 98, Måleria rbeten , färgsättning 99, Arkitektens (Svansköld) och bygg- mästarens (Bientz) memo rial 100. Restaureringar och kontinuerligt underhåll 102 1700-ta let: Restaureringen 1783 104, N ya läktare i norr och söder 1790 107 , Krono logi 1700-talet 107. 1800-talet: Restaureringe n 1831-34 111 , 1850-60-talen 113, J F Åbom läkta rfö r- slag 1876 115, H Zette rvall !äk tar- och kupo lfö rslag 1879 117, F Zette rva ll ku- po lfö rslag 1891 121, Sammanfa ttning och krono logi 1800-ta let 132. 1900-ta let: A Lindegren restaurerings- förslag 1904 med kupo l 13 1, G Hag- ström och F Ekman restaureringsförslag 1905 med kupol och kyrkogård 132, l G Ciason förs lag 1907 till tornöverbyggnad 132, Restaure ringen 1910- 14 133, Res- taureringen 1928- 32 134, Kupo lfö rslag av R Östberg 1937, E Kjellin 1945, se- nare restaure ringar och projekt , resta u- re ringen 198 1-82 135, Kronologi 1900-ta let 136. NOTER 144 Inledning, byggnadsbeskrivning 144, stadsplanerna , projekteringsstadiet , rumsgestaltningen, ritningsserien, ana- lys 145, fö rsta byggnadsetappen 147, andra byggnadsetappen 147 , t redje byggnadsetappen 149, restaureringar och kontinuerligt underhå ll 150. BILAGOR 153 f . Kungligt brev f 658 m ed tillstånd att sök a hjälp till domkyrkobygget i alla stift 2. A Svansköld och R Bientz , beräkning av material och arbetslöner vid domkyr- kans f ullbordande 1697 3. A Svansköld, rapport om domkyrk a- arbetet (1 698) 4. H Z ettervall, restaureringsförslag 1879 5. A Lindegren, restaureringsförslag 1904 6. R Josephson , skrivelse ang R Östbergs kupolförslag / 938 KÄLLOR OCH UTIERA TUR !57 FÖRKORTNINGAR 161 SUMMAR Y 161 2. INREDNING OCH INVENTARIER A v Robert Bennett 165 Altaranordning 166, skulptur 172, pre- dikstol 172, bänkinredning 180, dopred- skap 192, nummertavlor 195 , nattvards- kärl 196, brudkrona 201 , ljusredskap 201, epitafier 216, begravningsvapen 223, gravhällar i golvet 227, tavlor och porträtt 239, böcker 242 , möbler 243, övriga inventarier 244, klockor 246. Orgel av R Axel Unnerbäck 180-192 Textilier av Anna Borggren 206-216 NOTER 248 KÄLLOR OCH LITTERA TU R 253 SUMMARY 254 3. PLANSCHER Uppmätningar av J Fred Olson 1910-12 (1-8, 10), Takplan odat, osign (9) l. KYRKOBYGGNADEN A v Ingrid Roseli • KALMAR DOMKYRKA Småland, Kalmar län , Växjö stift, norra Möre kontrakt Inledning Kalmar domkyrka med sina åt alla sidor upplyfta gavel- fasader , flankerade av torn , var förr mer än nu synlig vida över staden och från sundet. Domkyrkans arki- tekt , Nikodemus Tessin d ä, har vid utformningen av kyrkan funnit e n unik lösning på problemet att förena byggnadsideer från Italien med e n evangelisk-luthe rsk rumsgesta ltning. I kyrkaarkitekturens historia finns det skeden, då nya stilar når oss och åstadkommer en snabb och dramatisk fö rändring. Till de mest omvälvande hö r barockklassi- cisme ns genombrott i vårt land vid 1600-talets mitt. Kalmar domkyrkas ritningsserie speglar det komplice- rade samspelet mellan den nya stilen, liturgiska hänsyn, traditionen och fästningsstadens krav. Domkyrkans arkitektur har väckt uppmärksamhet hos fo rskare genom å re n. Man har sökt förebilder till kyrkans utfo rmning i renässansens och barockens kyr- kor i Ita lien, framfö r allt i Rom. I likhet med varje stort konstverk har utformningen av kyrkans arkitektur en utvecklingshistoria, som leder fram till den slutliga lös- ningen . Tessins slutgiltiga ritning ä r sammansatt av skil- da intryck , som omtolkats efter platsens specifika vill- kor och gett kyrka n e n egen ka raktär och originalitet. Det på alla sidor upprepade gaveltemat är ett nytt sakralt te ma i svensk kyrkoarkitektur. Dess ursprung, den upplyfta tempe lgaveln , har här tillämpats med pal- ladiansk allsidighet och ger verket dess storslagenhe t och värdighet. Försöken att tränga in i arkitekte ns tankeprocess un- derlättas, om man känner villko ren för hans gestaltan- de. Den histo riska bakgrunden ger svar på flera frågor. En av målsättningarna i detta arbete är att skildra byggnadsverksamheten vid detta monumentala kyrko- bygge unde r 1600-talets andra hälft. Arbetet påbörjades 1660 och avslutades några å r in på följande århundrade . Det finns ett unikt material om sjä lva byggandet, dom- kyrkohyttan , med dess sjudande liv. E nskildhete r speg- lar den sto ra byggnadsprocessen och dess bakgrund: mate ria ltransporte r sjöledes, den fö r domkyrkan så vik- tiga stenhuggarverksamheten , a rkitekter , byggmästare och byggningsfolk. Detta ger möjligheter att träda ar- betet nära och få en helhetsbild av byggnadsförloppet. Här finne r man också olika villkor, som gett byggnaden dess karaktär. Stormaktstiden betydde ett uppsving för städerna. Under G ustav Il Adolfs och Kristinas regeringar grun- dades nitton städer i Sverige och e lva i Finland. ' I flera fall diskuterade man flyttningar av städer till nya om- råden , bl a av befästningstekniska skäl. Ur fortifikato- risk synpunkt ansågs det o lämpligt att Ka lmar stad och slott låg så nä ra varandra . En flyttning av staden plane- rades reda n 1639 och ett fl ertal stadsplaner upprättades Fig l. Kalmar domkyrka, fasad mot Stortorget. De på alla sidor högt uppdragna skärmgavlarna är ett huvudtema i fasadgestaltningen. Foto Rolf Nilsson 1987. Kalmar Cathedra/, from Stortorget. The steep gables on all sides are a principal theme of the fw;ade design. Fig 2. I tak- och to rnpa rtie r spelar domkyrkan ut en serie fint utformade arkitekture lement, joniska kapitäl , volute r, urno r och kande labra r. De övre partierna utfö rdes unde r ledning av Abra ha m Svan- sköld och Rudo lf Bie ntz unde r 1692 - 1700-talets första år. Foto Rolf Nilsson 1987. The roof and towers are an interacting sequence of fine/y balw1eed architectural elements, Ionian capi- ta/s , volutes, urns and candelabras. unde r 1640-ta let och början av 1650-ta let. Ett särskilt studium ägnas kyrkans placering och utfo rmning. Un- der den långa tid , som fö rra nn innan planerna tog slut- giltig fo rm, kom nya form- och funktionsideer in och ändrade kyrkans utformning. Beträffande själva staden hö ll man fast vid stadsplanernas renässanskaraktär. E nligt detta mönster låg kyrka och rådhus mitt emot varandra med e n fontän mitt på torget. Överflyttningen av den gamla stade ns invånare var i stort sett avslutad 1658. Planerna på kyrkan började ta slutgiltig form. Stade ns karaktär krävde en kyrka i de n nya stora stile n , som i Stockholm hade fått sitt första exempel i Katarina kyrka, påbörjad 1656 och uppförd med stöd av Ka rl X G ustav . För Tessin var efte r viste l- sen i Italien den nya sti le n den förnämsta. Denna åsikt delades av kungen och adeln . Staden med sina slutna kvarter behövde en samlande mede lpunkt , motsvaran- de slottet i den gamla stade n. Under kyrkans långa byggnadstid samverkade o lika krafte r till dess fullbordande i e nlighet med arkitektens ritningar. Efter Tessins avfärd och brist på mede l och arbetskraft avstannade a rbetet strax efter grundlägg- ningen. Hösten 1679 omedelbart efter skånska krigets slut beslöt Karl XI att bygga sin nya huvudstation för flottan vid blekingekuste n , Karlskrona. Samtidigt åte rupptogs I I arbete t med domkyrkobygget och avslutades 1682 . När kyrkan invigdes de tta år , var eme lle rtid byggnaden blott e n to rso. Murarna hade nått upp t o m den första vå- ningens fönste r. Ett provisoriskt tegeltak lades på de n halvfärdiga byggnaden. En fristående klockstapel hade uppförts på det då ännu inte sten lagda torget. Efter ytterligare ett decennium kom emellertid nya krafter och krävde att kyrkan skulle fullbordas enligt fastställda ritningar. På Karl XI:s befallning övervakade amiralgene ral Hans Wachtmeiste r byggnadens slutliga fullbordande . Tiden omkring 1600-talets mitt var på många sätt en brytningstid . Medeltidens samhälle var en sluten värld , Il l III ~ =:III ... l III Il III Il III Il~ III III II III III III II som nu brutits upp . De naturvete nskapliga upptäckte r- na förändrade världsbilde n och de ark ite kter som gjor- de utländska studie resor fick me ra fö rdragsamhet med andra trossamfund . Men nä r a rkitekterna kom hem med nya intryck från kontinente n, mötte de ett sam- hälle , som fortfa rande hö ll fast vid gammal tradition . Det fanns i församlingarna e n sta rk opposition mot de n nya kyrkotype n. Utformni ngen av Kata rina kyrka möt- tes redan från början av starkt motstånd av de n litur- giskt konservativa fö rsamlingen. D å H edvig Eleonora kyrka byggdes , ville församlingen inte fu llbo rda de n på grund av dess underliga utformning. Under 1600-tale ts sista å rtionden präglades guds- 12 IN LEDNING tj änstlivet av Karl XI: s stränga o rtodoxi. Kravet på ett evangeliskt-lutherskt kyrkorum var starkt under denna tid. Vid sidan av de sakrala betonades de praktiska syn- punkterna. Målet när det gällde gestaltandet av dom- kyrkans inre var ett enhetligt kyrkorum med samman- hängande rymd. Församlingens delaktighet i gudstjäns- ten var väsentlig för rummets utfo rmning. E nhetlig bänkinredning marke ras på samtliga planer. För att fyl- la det ökade behovet av bänkplatser uppbyggdes läktare i södra och norra korsarmarna. På samma sätt fick Maria Magdalena kyrka i Stockholm på 1670-talet en ligt Tessins ritningar ett kraftigt vidgat kyrkorum med plats fö r läktare i tillbyggda gavelfö rsedda korsarmar. Har gesta ltningen av kyrkans inre varit avgörande även för kyrkans yttre utformning? He la takets lyftning fordrades för att gestalta ett kyrkorum med samman- hängande rymd. I det yttre fick detta sitt genomslag. Ett högt närmast profant svenskt säteritak förenades med gavelfasade r , indelade av pilastrar e nligt mönster från Italien. Taket doldes bakom de uppdragna skärm- Kalmar stift. Domkyrkorådet Kalmar stift sammanslogs med Växjö stift 19 15. I ställe t de lades Härnösands stift och ett nytt stift inrättades med biskop i Luleå . I en översikt över Ka lmar domkyr- kas förvaltningshistoria visar Oloph Bexell, att Kalmar domkyrka även efter stiftssammanslagningen har stats- rättslig ställning som domkyrka. Domkyrkorna var fö re reform atione n stiftets gemen- samma egendom med egen eko nomi. Efte r reformatio- nen kvarstod domkapitlen som stiftens styrelse . Kalmar försam ling nämns tidigast 1278, då Magnus Ladulås tillerkände patronatsrätten i Ka lmar församling åt dekanatet vid Linköpings domkyrka. Denna ordning varade till reform atione n, då församlingen återfick egenskapen som regalt gäll . I Kalmar gamla stad låg Sto rkyrkan, som på 1400-ta let omtalas som " domkyr- ka" . Erik av Pomme rn hade inrättat ett kanikdöme i staden . År 1558 tillkom Supe rintendentian i Kalmar, föregångare till det senare Kalmar stift. Kalmar super- identia avskildes 1603 från Linköpings stift och upphöj- des 1678 till självständigt stift med egen biskop.' Gustav II Adolf bevi ljade 1616 Storkyrkan s k dom- kyrka tunnor. bidrag av församlingarna i stiftet till kyr- kans underhåll . I kungligt brev de n 24 maj 1699 utfärdade Karl XII stat för kyrkan i Ka lmar , vilken här betecknas domkyr- ka. gavlarna, som blev ett huvudtema i fasadgestaltninge n . Med denna lösning överbryggades klyftan mellan bygg- nadsicteerna från Italien och vår religionsinriktning. Byggnadens inre budskap fick bestämma utformningen av det yttre. Kalmar domkyrka är ett unikt byggnadsverk från vå r stormaktstid med flera obesvarade frågor. Finns i det bevarade ritningsmaterialet några reminiscenser från den ursprungliga iden till kyrkans utformning? Frågan om en kupolavslutning i Tessins första utformning av domkyrkan har väckt a rkitekturhistorisk debatt. Med sina tunga former och vilande karaktär , sin enhetligt vita interiör och sitt ljus från fönsteröppningar även i den nedre våningen skiljer sig byggnaden från pa ralle l- ler i italiensk kyrkoarkitektur. Av Tessins många kyrka - projekt blev blott ett fåtal fullföljda, av de större en- dast Kalmar domkyrka, som därmed har e n unik stä ll- ning i vår kyrkoarkitektur. Byggnaden ha r ej he lle r som flera av våra domkyrkor fö rändrats unde r senare resta u- re ringar. Till domkyrkans fo rtlö pande unde rhåll och extra or- dinarie utgifter skulle å rligen anslås " domkyrkotunnan , som utgöres av alla försam lingar i stiftet, belöper med Christvalla socken inräknadt , nem!. 60 112 tunna span- nemål med spillekoppa rne. Tionden af stadens åkerlyc- kor samt Calmar socken , uppföres på förslag , nem!: 20 tr spannemål. Kyrkans egna inkomster för ringning, grafställe n och de ras öppning samt båårkläde n med håfw- och bötespenningar och annat extraordinarie som vid kyrkan kan falla . Hvilka alla böra kyrkan noga till uppbörd beräknas" . I 1699 års stat nämns landshövdingen , biskopen , domprosten och konsistoriets representanter samt oeco- nomus (kyrkoförestå nda re) svara för kyrkans fö rvalt- ning. Enligt 1686 års kyrko lag fö rvaltas domkyrkorna i Sverige av landshövding och biskop med konsistorium. En fråga nä r det gäller Kalmar domkyrka var dock magistratens deltagande i domkyrkorådet. Enligt sta- de ns privilegier 1620 och Kunglig Maj:ts resolution den 27 septembe r 1675 ägde magistrate n rätt att delta. Slut- ligen bestämdes att så skulle ske. Med landshövdingen som ordförande hö lls första gången kyrkoråd den 4 no- vember 1705. Landshövding Re inhold Rehbinder, bis- kop Henning Schiitte, borgmästare D Miihlenbruch, fyra lektorer från konsistoriet , landskamreraren och landssekrete raren deltog i sammanträdet. Skötseln av KALMAR STIFf 13 Fig 3. Protestmöte på Stortorget 1903 mot indragningen av Kalmar sti ft. Foto H Sandberg, Kalmar. NordM . Pro1es1 meeling in SIOrlorgel in 1903, agaii1SI 1he dissolwion of 1he Diocese of Kalmar. kyrkans ekonomi överlämnades åt en kyrkoförestånda- re.• Vid sockenstämma december 1830 beslöt man ingå till Kungl Maj:t med en anhållan att domkyrkorådet skulle utökas med representante r från stads- och lands- församlingen. Kungl Maj :t biföll den 12 februari 1831 denna anhållan . Domkyrkorådet kom från denna tid att bestå av landshövding, biskop, sex lektorer från konsis- to riet , en ledamot från magistraten , fem från stadsför- samlingen samt en från landsförsamlingen. stiftssammanslagningen 1915 innebar att biskopsäm- betet i Kalmar drogs in och kyrkoherdetjänsten utlystes på vanligt sätt. Innehavaren skulle inte längre benäm- nas domprost. Sammanslagningen skedde inte utan op- position. År 1903 hade ett protestmöte anordnats på Stortorget. 11 000 personer deltog och 22 000 namnun- derskrifte r insändes. Domkyrkasysslomannen Per Vale- rius Olsson tog bl a initiativ till 1903 års protestaktio- ner. Som riksdagsman lyckades han 1925 genomdriva att Kalmar domkyrka även för framtiden skulle ha rätts- lig ställning som domkyrka. E nligt riksdagsbeslut 1925 vidtogs inga förändringar av Kalmar domkyrkas juridiska, förvaltningsmässiga och ekonomiska status. Kyrkan är sålunda domkyrka ännu idag. Detta konstaterades senast i ett statligt be- tänkande SOU 1949:63, framlagt av 1948 å rs domkyr- kosakkunniga . Härmed definie rades kyrkans statsrätts- liga ställning. Efter stiftssammanslagningen har utnämningsrätten av domkyrkosyssloman övergått till biskopen i Växjö. Domkyrkasysslomannen är stiftschefens personlige kontaktman och har ansvar för domkyrkans vård , drift och förvaltning och företräder den i kontakten med kyrkliga, kommunala och statliga myndigheter. 14 KYRKOBYGGNADEN Källmaterial, forskningsläge Källmate rialet om domkyrkan är omfattande och spritt i fl e ra arkiv. So m framgår av fö regående avsnitt , var de organisato riska fö rhållandena unde r 1600- och 1700-ta le n invecklade . Ställer vi samman uppgifte r ur skilda arkiv, framträde r en samlad bild av domkyrkans byggnadshisto ria. Unde r kyrkans projekteringsstadium är det skriftliga materiale t bristfälligt. Kungliga brev angående mede l till byggnade ns uppfö rande i Ka lmar domkapite ls arkiv (även i riksregistraturet) och uppgifter i domböcke rna i Ka lmar rådhusrätts- och magistrats arkiv (VaLA) ger dock e n stomme av säkra årta l. För de nna pe riod finns även ett rikt ritningsmaterial att a rbe ta med. stadspla- nefö rslag (KrA) och Nikodemus Tessin d ä :s projekt till domkyrkans utfo rmning (Nationalmuseum , KB , Kr A ) ger tillsammans med kopparsticken och teckning- a rna för Sveciaverket en ovärderlig kunskap om de n nya stade n på Kvarnholme n och dess kyrka. Martin Olsson har i " Kalmar slo tts histo ria" särskilt de l l II 1965 samt i " Ritningar" 1944 åte rgett flertale t av de ä ldre stadsplane rna. l denna undersökning kom- ple tte ras mate ria le t och behandlas ur en annan syn- vinke l - de på stadsplane rna marke rade kyrkornas pla- cering och utfo rmning. Ställe r ma n samman ritningsmate riale t med de skrift- liga källo rna, växe r e n ritningsserie fram. En källkritisk granskning av domböcke rnas proto ko ll ger unde rlag fö r en serie projekt i krono logisk o rdning. Ritningar upp- rättades unde r a rbete ts gång (Värnanäs a rkiv) . Kon- struktionsritningar (ÖIÄ) ingår i ritningsmate rialet. Det tillhö r ovanligheten att dylika ritn ingar från bygg- nadsskedet unde r de nna tid ä r bevarade. Det komplicerade samspe le t me llan a rkitektens ide, fästningsstade ns och kyrka tomtens specifika villko r är en av huvudpunkte rna fö r de nna unde rsökning. E n suc- cessiv anpassning till o lika krav kan fö ljas i ritningsma- te rialet. Det skriftliga mate ria let från domkyrkans byggnads- tid 1660 till omkring 1703 är omfa ttande och splittrat på fle ra arkiv. Mate ria let ger unde rlag för en uppde l- ning av de nna långa period i tre byggnadsetappe r 1660- 1670-talet , 1678-1682. 1692- 1703. För den fö rsta etappen är mate rialet fragmentariskt. Stundom nödgas man konstate ra att vår kunskap inte kan nå lä ngre på grund av materia le ts otillräcklighet. G rundläggningstiden var utdragen och det dröjde, 111- nan byggnadsve rksamhe ten kom i gång. Under den andra etappe n är a rkivalierna me ra om- fattande. Arbetena ledde 1682 fram till en provisoriskt avslutad byggnad. I Ka lmar rådhusrätts- och magistrats arkiv finns räkenskaper från byggnadstide n med vissa lucko r. Mate rial fö r åren 1677-81 saknas. De tta ha r påträffa ts i en ännu inte inordnad leverans från Kalmar läns landskontor (VaLA ). Dessa för andra byggnads- etappe n viktiga år kan därfö r nu skildras detaljerat. Räke nskapsmaterialet fö r tredje etappen är mycket stort och splittrat på skilda arkiv. l landskonto rets landsböcker för 1690-talet och 1700-talets fö rsta å r finns utfö rliga räke nskaper. Räkenskaper från denna tid finns även i landskontorets ovannämnda ej inordnade leve rans (1696) . E tt unikt mate ria l har påträffats i Kr A . Bland oordnade handlingar ur Amiralitetsko llegii arkiv finns materia l från Kalmar kyrkobyggnads inspektors arkiv 1680- 170(3). Räkenskapsmaterialet komplette- ras här av kostnadsfö rslag, be räkningar och me morial av arkitekten under denna pe riod Abraham Svansköld och byggmästa ren Rudolph Bientz . Här har ma n möj- lighet till en källkritisk prövning av vad som genom- fö rdes av planerade arbeten. Kostnadsförslag och be- räkningar ka n stä llas mot räkenskaperna . Det är ett vik- tigt mate rial, ty i detta klarläggs vilke n roll Svanskö ld spelar vid domkyrkans fullbo rdande. Den av Karl XI utsedde amiralgene ralen H ans Wachtmeisters öve rvak- ning av kyrko byggets fullfö ljande är av stor be tyde lse fö r mate rialets fullständighet. Vilken info rmation bör sökas i källmateriale t fö r de n- na unde rsökning? H andlingarna från byggnadstide n har systematiskt genomgåtts med syftet att teckna bygg- nadsverksamheten : mate rialanskaffningar , byggnads- ledning och byggningsfolk. Vilke t arbete utfö rdes? Var- ifrån anskaffades mate ria!? Vilka utförde arbetet? Byggnadstide n var utdragen och a rbetsledning och byggningsfo lk skiftade under kyrkobyggets o lika etap- per. Sammanfatt ningsvis kan man konstatera, att kä llma- te riale t från domkyrkans byggnadstid är osedvanligt rikt. Detta material har inte tidigare till fullo genom- gåtts ur byggnadshistorisk synvinke l. Räkenskapsmate- riale t ä r spri tt men detalje rat och har stort källvärde . Sammanstä llt från olika håll bildar det e n full ständig serie . T illsammans ger mate ria let en unik bild av en byggnadshytta vid en monumental byggnad vid 1600-ta- le ts slut och 1700-talets fö rsta år. Kriget , o lycko rna 1709-10, missväxt och peste ns KÄLLMATERIAL 15 Fig 4. Beräkning av mate rial och arbetslöner vid kyrkans fullbo rdande. Av Abraham Svansköld och Rudolf Bientz 1697. Detta uppslag gäller bl a kyrko rummets välvning och ste nhuggara rheten (se vida- re bi laga 2). KrA. Calculation of material and wage costs for the completion of the Cathedra/, dra w n up by Abraham Svan- sköld and Rudolf Bientz 1697. härjningar skapade inte gynnsamma villkor fö r den fort- satta byggnadsverksamheten. E n volym domkyrka- handlingar från 1600-talets slut och 1700-talets första hälft tillhör en leverans från Kalmar läns landskontor (VaLA). Här kan man fö lj a det utdragna arbetet med byggnadens fullbordande och de underhållsarbeten som nu påbörjas . Domkyrkasysslomannens (domkyrkorådets) i Kal- mar a rkiv är nu levererat till VaLA . E n volym hand- lingar angående domkyrkans byggnad och underhå ll innehåller besiktningsinstrument , kostnadsförslag och handlingar angående reparatione r 1783- 1913. Dom- kyrkorådets protokoll och räkenskaper fra m till 1800-talets slut kan följas i domkyrkasysslomannens 16 KYRKOBYGGNADEN arkiv. Senare handlingar tillhörande nämnda arkiv för- varas i domkyrkan . Kalmar stadsförsamlings arkiv (1989 Kalmar dom- kyrkoförsamling) är påfallande dåligt bevarat med tan- ke på stadens betydelse. Av intresse för kyrkobyggna- der är vissa uppgifter i sockenstämmoprotokollen. Handlingar rörande domkyrkan har överförts till dom- kyrkasysslomannens arkiv. I ritningsarkiven i ÖIÄ, AT A, stadsbyggnadskonto- ret och domkyrkan i Kalmar finns material om restaure- ringar samt restaureringsförslag. Från tiden 1840 och framåt återfinns handlingar kring ritningarna i Eckle- siastikdepartementets konseljakter. För tiden före 1840 ligger motsvarande material i serien skrivelser till Kungl Maj:t. När det gäller restaureringarna är de många kupolförslagen av centralt intresse. De uppgjor- des av flera framstående arkitekter som Helgo Zetter- Forskningsläge I samband med en restaurering i början av 1900-talet genomgick kalmarforskaren Fabian Baehrendtz, docent i historia och lektor i staden, det skriftliga källmateria- let om domkyrkan . På grundval av denna genomgång utgav han ett anspråkslöst publicerat arbete "Anteck- ningar om Kalmar domkyrka", utkommet 1912. Ännu en skrift 1918 av samma författare behandlar i huvudsak kyrkans inredning och inventarier. Huvudvikten i avsnittet om kyrkans uppförande har lagts på den ekonomiska bakgrunden till byggnadsar- betet. Själva byggandet har inte varit huvudsaken och uppgifter om detta hänförs ofta till noterna. Då upp- gifterna från byggnadsverksamheten är rikt flödande har jag gått igenom källmaterialet ur byggnadshistorisk synvinkel. Fabian Baehrendtz var historiker och har inte närma- re behandlat domkyrkans konsthistoriska ställning. Vid 300-årsjubileet 1982 av domkyrkans invigning höll Sten Karting ett av högtidstalen. Uppgiften var att sätta in domkyrkan i dess konsthistoriska sammanhang. Ar- betet kompletterades under fördjupade studier och re- sulterade i en mindre skrift om Kalmar domkyrka och Nikodemus Tessin d ä. Skriften ger en värdefull sam- manfattning av forskningen kring domkyrkan och en samlad bild av Nikodemus Tessin d ä:s verksamhet. En mera omfattande och inträngande skildring i likhet med Ragnar Josephsons arbete om Tessin d y saknas. Ritningsfrågan ger anledning till utblickar över Tessin d ä:s verksamhet. Karting har genom sina mångåriga vall, Isak Gustaf Ciason och Ragnar Östberg från 1870- - 1930-talet. Från och med 1918 förvaras ritningar och handlingar kring restaureringarna i kulturhistoriska by- råns arkiv, nu i Raä (1975 övertaget från byggnadssty- relsen) samt i myndighetens ämbetsarkiv. I de topogra- fiskt ordnade handlingarna finns fotografier av domkyr- kan från 1800-talets senare del och framåt. Äldre foto- grafier och senare handlingar kring domkyrkan ingår dessutom i Kalmar läns museum. Excerpter ur äldre material är även samlade i A T A . Prästen och fornforskaren Nils Isak Löfgrens anteck- ningar om Kalmar domkyrka " Kalmar och dess stift 1826-39" förvaras i ATA. Här finns även excerpter ur arkiv rörande domkyrkan av Fabian Baehrendtz. forskningar på detta område en enastående kringsyn. Han sammanfattar i skriften egna och andras insatser i forskningen kring Tessin och domkyrkobygget. Som Karting visar blev Kalmar domkyrka tidigt före- mål för forskningens intresse. Ölandsprästen S Hult- berg nedskrev 1757 några latinska strofer "Templi Cat- hedralis , quod Calmariae eminet descriptio". Här be- skrives domkyrkans interiör med stor inlevelse. Kyrkans italienska karaktär uppmärksammades re- dan 1785 av CC Gjörwell. N I Löfgren utgav 1828-30 sitt arbete "Kalmar och dess stift i Småland" med upp- gifter om domkyrkan. G V Sylvander behandlar 1865 byggnaden i sitt stora arbete "Kalmar stads byggnads- historia och samhällsförfattning" . Med 1900-talets ingång får studierna kring Kalmar domkyrka större omfattning. Den första inträngande analysen ger G Upmark d ä 1904 i "Svensk byggnads- konst 1530-1760". O Siren studerar ingående byggna- den i en artikel "Tessinska kyrkobyggnader" i Nordisk tidskrift 1912. Han stöder sig på Baehrendtz detta år utkomna skrift samt på uppgifter av Sylvander. I olika arbeten har skilda forskare som A Romdahl 1927, J Roasval 1935, H Cornell 1944, P G Hamberg 1955 uttalat sig om domkyrkans arkitektur. M Hofren utgav 1952 första upplagan av en vägledning om dom- kyrkan och publicerade även ritningar i arbetet " Kal- mar. Karolinska borgarhus i sten" 1970. I en opublicerad uppsats av W Aronowitsch om Kal- mar domkyrka 1959, framlagd vid Konstvetenskapliga KÄLLMATERIAL 17 Fig 5. Vy från hamne n . Teckning av N l Lö fgre n 1830-ta le t. ATA. View f rom the harbour, 1830s. institutionen, Stockholms universitet , behandlas fram- för a llt ritningsmate riaL Fle ra e j publice rade ritningar framdras här för första gången. Viktiga ritningar publiceras 1966 av G Eimer i den omfångsrika artike ln " Romerska centralise ringsideer i Sveriges barocka kyrkobyggnadskonst". Domkyrka- projektens samband med Rainaldis förslag för den ro- merska kyrkan S Agnese vid Piazza Navona framhålle r Eimer i det stora arbetet " La fabbrica d S. Agnese in Navona" 1970. I samband med 300-årsjubileet utgavs arbetet " Kal- mar domkyrka i bild" av Barometern med text av P Edwall . Å rsboken Kalmar län 1982 innehålle r även en artikel av P Edwall " Kalmar domkyrka 300 år" . 2 - Kalmar Domkyrka T Fulton utgav 1987 en omfattande recension av Kar- lings ovan nämnda arbete om Kalmar domkyrka och hänvisar till e tt stort antal förebilde r (Kyrkohistorisk årsskrift) . BYGGNADSBESKRIVNING 19 Byggnadsbeskrivning Kalmar domkyrka är belägen i stadens centrum vid stortorgets norra sida. Genom sin monumentalitet, ut- formning och proportioner med väldiga mått skiljer sig kyrkan från bebyggelsen i de omgivande kvarteren . Till de betydande byggnaderna runt torget hör rådhuset från 1600-talets slut, stadshuset från 1830-talet och stadshotellet från 1900-talets början. En stor del av be- byggelsen på Kvarnholmen härrör från 1700-talet, bl a tre byggnader med högt brutet tak vid torgets södra si- da.• Trots flera senare tillkomna affärsbyggnader, bank m m har miljön omkring kyrkan med sina regelbundet indelade kvarter kvar sin 1600-talsprägel. Kyrkan har ingen omgivande kyrkogård. Inhägnade grönområden planerades från början i öster och väster. Längsgående murar och även kyrkogård norr om kyr- kan markeras på projekt och kartor från 1600- och 1700-talen (fig 33,34). Kyrkan är inte rakt orienterad i öst-västlig riktning utan något förskjuten åt nordost- sydväst (nedån användes dock beteckningarna norr, söder, öster och väster). Orienteringen är dikterad av den på 1640-talet uppgjorda stadsplanen (fig 31). En rektangulär tomt vid torgets norra sida reserverades för kyrkan . Plan Kyrkobyggnaden har korsformad plan med längre kors- armar i öster och väster, absidformigt avslutade. I vink- larna mellan korsarmarna är inställda kvadratiska hörn- paviljonger, upptill avslutade som torn (pl 1). Planen är symmetrisk med de respektive östra och västra samt norra och södra delarna likartat utformade. Planen är även diagonalt delbar med likformiga delar. Material Byggnaden står på hög sockel av granitblock med inslag av kalksten. Murarna är ovan jord uppförda av ölands- kalksten med gotlandssandsten i detaljer och dekoratio- ner. Valvsystem och omfattningar till fönster och porta- ler är utförda i tegel. Materialet är delvis återanvänt från den äldre kyrkan i gamla staden, Storkyrkan. I det sydvästra tornets oputsade innermurar kan mur- verket av råhuggen kalksten studeras. Tegel förekom- mer i avlastningsbågar och kring fönsteröppningar. Tor- nens lanterniner är utförda i trä och kröntes ursprungli- gen av urnor i samma material. På grund av vittring utfördes sandstens- och kalkstensarbeten delvis med nya delar under 1900-talets första årtionden. "' Exteriör Södra långsidan är vänd mot Stortorget och utgör där- med kyrkans huvudfasad (fig l ,6) . Norra sidan är lik- formigt uppbyggd med undantag för en enklare utförd portal. Östra och västra sidorna har likaledes identisk uppbyggnad med undantag för västsidans portal (portal anges på ett projekt även i öster, pi 3, fig 43). Murarna indelas i nedre våningen av doriska pilastrar som omger växelvis fönster, växelvis smala fasadpartier; i hörnen kopplade pilastrar. Pilastrarna uppbär ett kraftigt enta- blement med arkitrav, fris och gesims; på frisen ur- sprungligen en förgylld inskrift. Ovanför frisen följer ett starkt profilerat parti med förkroppningar av pilas- trarna. På dessa vilar den övre våningens smalare pilas- trar och socklar till dekorativa detaljer. Gavlarna och tornen har tvåvånig uppbyggnad. De norra och södra korsarmarnas gavelfasader är något framskjutna framför tornen . Den övre våningen är uppdragen som skärmfasad framför det höga taket. Fasaden indelas av joniska pilastrar, som flankerar ett stort mittfönster, samt två nischer (ursprungligen föns- ter) på ömse sidor om detta. Gavelfasaden omges av voluter, krönta av eld urnor. Pilastrarna uppbär ett pro- filerat listverk med trekantsgaveL Brinnande eldslågor uppstiger från på socklar placerade kandelabrar. Absidernas tak är sammanbyggda med skärmgavlar, som upprepar de norra och södra gavlarnas komposi- tion (fig 10). Mittfönstret och delvis nischerna döljs dock här av absidtaket. De fyrsidiga hörntornens övre våning är inordnad i fasadkompositionen (fig 6). Murarna indelas av joniska pilastrar flankerande fönster, i hörnen kopplade. De Fig 6. Domkyrkans huvudfasad utformades med tanke på den vida förplatsen mot söder. På stadspla- nerna med dess slutna kvarter bildar Stortorget en kvadratisk öppning. Anslutningen till platsen var viktig. Kring torget skulle samlas byggnader av dignitet. Foto Rolf Nilsson 1987. The main far;ade of the Cathedra/ was designed with the extensive southern piazza in mind. Stortorget forms a square opening, in contrast to the ene/osed blocks of the city plans. uppbär ett listverk, som ligger i linje med gavelfasader­ nas. Tornen har åttasidiga lanterniner med karnissväng­ da huvar och åttasidiga krön ; överst eldurnor Större delen av lanterninerna och en ringa del av fasadernas gavelspetsar överstiger takets höjd. Byggnaden täcks av ett högt ärggrönt kopparklätt tak med två fall (fig 1) . Mellan takfallen är ett rakt parti , ursprungligen med fönstergluggar Taket erinrar om ett svenskt profant säteritak, men det nedre taket har en brantare lutning än vad som kännetecknar denna tak­ typ. Absidernas tak är format som en halvkupol med takkrön, sammanbyggt med skärmgaveln. Takets kop­ parbeklädnad härrör från en restaurering 1910-14. Ta­ ket var tidigare klätt med svartmålad plåt (järnplåt och delvis kopparplåt). Även rödfärgning av taket förekom­ mer i handlingarna. Den 1682 provisoriskt avslutade byggnaden försågs med tegeltak. Kyrkan har i söder, väster och norr ingångar med portaler av olika utformning. De södra och västra porta­ lerna tillhör kyrkans byggnadstid . Den norra härrör från 1834. Huvudingången från torget är rikast utfor­ mad och omges av kolonner med kompositakapitäl (pi 2)." De uppbär ett profilerat listverk med en rektangu­ lär inskriftssten , flankerad av voluter samt krönt av Karl XI:s namnchiffer, ett dubbelt C inom lagerkrans under kunglig krona. Ovanför ingången är även infattad en rektangulär inskriftssten flankerad av voluter Sten­ arna har följande inskrift : REGNANTE CAROLO GUSTAYO COEPTUM SUB CAROLO X I MAXIMA PARTE AUCTUM l FE­ LICI CAROLI XII AEYO ACCEPTAM REFERT l HOC OPUS CONSUMMATfONEM l REGNANTE GUSTAYO Y RENOYA­ TUM ( = Påbörjat under Karl Gustavs regering, under Karl XI till största delen uppfört , har detta byggnads­ verk Karl XII:s lyckliga tid att tacka för sin fullbordan ; BYGGNADSBESK RIVNING 21 restaurerat under Gustav V:s regering) . Inskriften till- kom vid restaureringen 1910-14 och ersatte den då ut- plånade texten på fasadens listverk utökad med en upp- gift om den fullbordade restaureringen. Inskriften är förgylld , namnchiffret målat och förgvllt. Ingången i väster omfattas av kolonner med rikt ut- formade joniska kapitäl (tig 47). Kolonnerna uppbär ett listverk. Ovanför ingången är infattad en rektangulär inskriftssten, krönt av mussla samt med följande in- skrift: OPERIS PERFICIENDI l CURAM INDEFESSUS GESSIT l SAE RAE MS l SENATOR ET ARCHITALASS l COM JOH: WACHTMEISTER (=Hans Kungl Maj:ts råd och amiral- general greve Johan (Hans) Wachtmeister har med oförtröttat nit övervakat arbetets utförande) . Norra portalen omfattas av doriska kolonner. Ko- lonnordningarna markerar porta lernas olika dignitet enligt värdeskalan: korintisk, jonisk och dorisk ord- ning." I ingångarna pardörrar, 1928 klädda med kopparplåt och indelade i speglar. Till ingångarna leder trappor av granit. Den nedre våningen har höga rektangulära fönster- öppningar ovanför en mezzaninvåning med mindre rek- tangulära fönsteröppningar. Rundfönster är upptagna ovanför de tre ingångarna . Ett motsvarande rundföns- ter fanns ursprungligen i öster (nu blindfönster). Gavelfasadernas övre våning har i no rr och söder i mit- ten en stor stickbågig fönsteröppning med profilerad Fig 7. Domkyrkan och den omgivande staden , i bakgrunden Ka lmarsund . Foto Ro lf Nilsson 1987. The Cathedra/ and the surrounding city, with Kalmar Sound in the background. Fig 8. situationsplan, l :2000. Stadsarkitektkontoret. Ritad av A Hildebra nd. General plan. Fig 9. Södra gaveln med rundbågiga nischer, tidigare fönster- öppningar nu igensatta vid restaureringen 19 10- 14. Foto Rolf Nilsson 1987 . (s 22). The south gable, with round-arehed niches, former/y window apertures. (p 22). Fig 10. Absidernas halvkupoler är sammanbyggda med gavlar, som upprepar de södra och norra gavlarnas komposition. Foto Rolf Nilsson 1987. (s 23). The semi-cupo/as of the apses are united with gables, reiterating the composition of the south and north fronts. (p 23). omfattning med slutsten, uppbärande en profile rad ho- risontal list. De rundbågiga nischerna på båda sidor om mittfönstret tillkom vid restaure ringen 1910- 14 vid igensättningen av de tidigare fönsteröppningarna. De har profilerad omfattning och kröns av rektangulära speglar med horisontal profilerad list. Tornens övre vå- ning har rektangulära fönster; ovanför dessa mindre rundfönster (blindfönster). I sydvästra tornet (klocktor- net) är insatta visartavlor i två av rundfönstren. " Detta torn ha r ovala ljudgluggar för klockorna. Övriga torn har blindgluggar. Fönstren ha r brunmålade ytterbågar av trä och är av träspröjsar indelade i rutor. solbänkar av kopparplåt. Yttermurarna har spritputsade fasadpartier , vid en restaurering på 1980-talet avfärgade i le jongult enligt framtagningsprov av 1834 års färgskikt. 1 Fönsteröpp- ningarna har slätputsade omfattningar i grå färgton. Tidigare var fasadpartierna avfärgade i skilda nyanser av gult, ursprungligen sannolikt i ljust grått e ller gult , före 1980-tale ts restaurering gulbrunt .1 Pilastrarna av " ölandskalksten är oputsade men var fram till 1900-talets början putsade. Samtliga huggstensdetaljer var målade med oljefärg i gråvit färgton lik gotlandssandsten . Den- na behandling förnyades successivt efter behov. o 100 zoo JOO 400 500..-'t \ 7 sTORTORGET -" 7 -z- 24 KYRKOBYGGNADEN Interiör Interiören domineras av joniska kolossalpilastrar, som uppbär ett kraftigt entablement (arkitrav, fris, tandsnitt och gesims), som löper runt hela kyrkorummet. De jämnhöga valven och den enhetligt vita färgsättningen av interiören har sammanhållande verkan. I de absid- formiga avslutningarna är inredda kor i öster, orgelläk- tare och ingångshall i väster. Härigenom betonas röret- Fig 11 -12. Kande labrar och e ldurnor av gotlandssand- sten, ursprungligen målade med gråvit o lje färg och för- gyllda flammor. "Målningen förnyades successivt vid be- hov. Foto Rolf Nilsson 1987. Candelabras and urns wilh fiames of Golland sands10ne. seriktningen mot altaret. Längdaxeln förstärks av att läktare är uppbyggda i de norra och södra korsarmarna. Kolossalpilastrarna är oftast parställda men anhopas i koret , där de överlagrar varandra. Denna anordning är utförd i centra liserande syfte. Koret pressas samman genom anhopningen av pilastrar och gördelbågar , som fortsätter via det förkroppade listverket i valven. BYGGNADSBESKRIYN ING 25 Centraliseringstendensen förstärks genom ljusföring- en . Den ljusgenomströmmade korsmitten med de kor- tare korsarmarna framhävs framför de dunkla korsar- marna i öster och väste r. Rummet var ursprungligen genomkorsat av ett diagonalt riktat ljus från gavelfasa- dernas övre våning ned mot koret. A v gavlarnas övre fönste r är nu fyra igensatta . Av kore ts fönster är två igensatta och rundfönstret förbyggt av altaret. Över korsmitten är spänt ett ribblöst kryssvalv med en hjässhöjd av 23 m. Korsarmarna har tunnvalv med markerade gördelbågar. I korabsiden strålar gördel- bågarna samman i en stjärnfo rmig avslutning (saknas i väst ra absiden) . Väggarna artikuleras i de östra och västra korsarmar- 26 KYRKOBYGGNADEN Fig 13. Gavelmurarna indelas i övre våningen av joniska pilas- trar , i hörnen kopplade. Nedre våningen har doriska pilastrar. Foto Rolf Nilsson 1987. The gable walls are divided in the upper storey by Ionian pilas- ters, coupled at the corners. The lo we r story has Doric pilasters. na av djupa fönsternischer och rundbågiga nischer i höjd med mezzaninvåningens fönster. Ett slätt vertikalt band löper nedanför dessa runt kyrkorummet. Fönstren har innerbågar och spröjsar av vitmålat trä . Korets föns- ter har innanfönster av katedralglas med blyinfattade smårutor. Mot den vita färgen kontrasterar läktaruppbyggna- derna med knippevis ställda korintiska kolonner , mar- morerade i brungrönt med förgyllda kapitäl och den grågrönmålade träinredningen med fö rgyllda detaljer. Den nuvarande läktaranordningen tillkom 1882-83 en- ligt förslag av Helgo Zettervall. Den tidigaste orgelläk- taren uppfördes 1696. sidoläktarna byggdes 1701-04 (fig 84). Endast orgelläktare markeras på de ursprungli- ga planerna (fig 41) . Golvet är belagt med kvadrar av ölandskalksten med gravstenar i kor och mittgång, delvis överförda från Storkyrkan . Bänkkvarteren har golv av furu . I öster , väster och norr är inredda ingångshallar med träinredning, vid 1980-talets restaurering målad i olika toner av blågrått Tidigare hade fä rgsättningen samma grågröna nyans som kyrkorummets träinredning. Till ingångshallen i väster leder tre pardörrar , i mitten med snidat ramverk med blommor målade i gult mot blå botten. Dörrarna vid sidorna är krönta av rektangulära fält i blått med fö ljande förgyllda inskrifter ; i söder: INTROITE PORTAS EIVS IN CONFESSIONE l ATRIA EIVS IN HYMNIS: CONFITEMINI IL LI : l LAVDATE NOMEN EIVS l PS c IV ( = G ån in i Hans portar med tacksägelse, i Hans gårdar med lov, tacken honom lova Hans namn . Psalta- ren 100:4.) I norr: BEATI QUI H ABITANI IN DOMO TYA l DOM INE IN SECYLA SECYLORUM l LA VDABVNT TE l PS LXXXIV: V ( = Saliga äro de som bo i Ditt hus; de lova Dig beständigt . Psaltaren 84:5.) Hörnpaviljongerna i vinklarna mellan korsarmarna är inredda i sydost till andaktsrum , Kristofferkoret , i nordost till sakristia, i sydväst som fö rrådsrum och upp- Fig 14. Hörntornen har karnissvängda huvar med mångsidiga krön med eldurnor. Foto Rolf Nilsson 1987. Corner towers. Domkyrkan från norr med utblick över sundet. Den blev en samlande medelpunkt i staden på Kvarn- holmen och gav den nya staden dess karakteristiska profil. Foto Rolf Nilsson 1987. The Cathedra/ from the north, overlooking the Sound. In it the city acquired a gathering point on the is/and of Kvarnholmen, as we/l as a dislinelive skyline. Fig 15. Den övre våningens dignite t fö rstärks genom vale t av kolonnordning och även i hantverksmäs- sigt finare deta ljutfö rande. Intresset ko ncentre ras till byggnadens övre parti med det upprepade gavelte- ma t. Kyrkan var förr mer än nu synlig från alla håll vida över staden och från sundet. Foto Rolf Nils- son 1987. The dignity of the upper storey is reinforced by the choice of column order and a/so by the superior craft- manship of the detailing. Interest is made to focus on the upper part of the building, with its reiterated gable theme. The church used to be more conspicuous from all directions, both over the city and f rom the Sound. gång till klocktornet , i nordväst arkivrum och kläd- kammare . Kristofferkoret har direkt ingång från kore t. Det när- maste kvadratiska rummet , som sträcker sig genom två våningar , täcks av ett kryssvalv. Golvet är belagt med grå och röda kalkstenskvadrar i schackmönster . På 1980-talet har rummet nyinretts och väggarnas nedre del försetts med panel av vitmålat trä . s akristian har ingång från koret och norra korsar- men. I likhet med Kristofferkore t sträcker sig rummet genom två våningar och täcks av ett kryssvalv (fig 22,23). Golvet är belagt med kalkstenskvadrar. Väggar- nas nedre del har spegelindelad träpanel , målad i o lika grå toner. År 1864 inreddes ett nytt rum i nordvästra tornet , nu arkivrum. Väggarna i detta rum samt i sakristian mar- morerades vid samma tillfälle ." Uppvärmning, belysning Varmluftsanläggning installerades 1960 enligt förslag av Värmetekniska byrån , Kalmar. Två oljeeldade varm- luftspannor insattes ." Vid restaureringen 1910-14 in- stallerades värmeledning i kyrkan samt framdrogs vat- ten- och avloppsledningar. " Kyrkan hade tidigare uppvärmts av fyra G urneyska ugnar, som tillkom 1899. " En kakelugn uppsattes 1864 i domkyrkorådets rum (Kristofferkoret). Den ersattes 1898 av en ny kakelugn , varvid den gamla deponerades i Kalmar läns museum. 2 Elektrisk belysning installerades vid restaureringen 1910-14. Kyrkan hade tidigare gasbelysning, som till- kom 1864 enligt förslag av Kalmar gasverkskontor. 22 1910-14 anordnades även elektrisk klockringning. Särskilda " ringkarlar" hade tidigare skött klockring- ningen (t ex 1804 sex till antalet) .23 Fig 16. Interiör mot koret. Interiören domineras av joniska kolossalpilastrar, som uppbär ett kraftigt entablement runt hela kyrkorummet. Foto Rolf Nilsson 1987 The interior, facing the choir. Inside, the Cathedra/ is dominated by lonic colossal pilasters, supporting a massive entablature which encircles the entire building. Fig 17 Kolossalpilastrarmi är oftast parställda men anhopas i koret, där de överlagrar varandra. Foto Rolf Nilsson 1987 The colossal pilasters are most/y in pairs, but in the choir they are grouped c/oser together. Fig 18-21. Interiörer mot norr och väster. Läktaren av Helgo Zettervall uppbärs av marmorerade korintiska kolonner med förgyllda kapitäl. Foto Rolf Nilsson 1987 (s 32- 35). lnteriors, Iaoking north and west. The gallery, by Helga Zettervall, is supported by marb/ed Corinthian columns with gilded capita/s (p 32-35). BYGGNADSBESKRIVNING 31 34 KYRKOBYGGNADEN BYGGNADSBESKRIVNING 35 36 KYRKOBYGGNADEN Fig 22. Sakristians interiör. Foto Rolf Nilsson 1987. Inside the vestry. BYGGNAOSBESKRIVNING 37 Fig 23 . Kristofferkoret. Genom hörnpaviljongerna mellan korsarmarna skapades avskilda birum för olika ändamål. Rummet i sydost används som andaktsrum . Foto Ro lf Nilsson 1987. The Christopher Chapel, for private devotion. Sec/uded spaces for various purposes we re c rea t ed by inser- ting earner pavilions between the arms of the cross. 3R BYGGNADSHISTORIA Fig 24. Vy över staden från sundet. Erik Dahlbergs förlaga till Sveciasticket omkring 1695. Kyrkan har fyra hörntorn , på en tidigare skiss endast ett (fig 68). Nescherska saml, KB . The city from the Sound. Erik Dahlberg's drawing for the Svecia Collection, I690s. Byggnadshistoria stadsplanerna Kalmar var en av Sveriges viktigaste städer under me­ deltiden. Den medeltida staden låg på fastlandet i slot­ tets omedelbara närhet. Som så många medeltidsstäder i Europa växte staden upp i hägnet av en borganlägg­ ning. Under Kalmarkriget 1611 förstördes en stor del av staden. Riksrådet beslöt 1640, att staden av försvarstek­ niska skäl skulle flyttas till den närmast obebyggda Kvarnholmen , den medeltida Systraholm nordost om den gamla staden. ' Vid 1600-talets början synes holmen i det närmaste ha varit obebyggd (fig 25) . Det äldsta kända förslaget till ny stad på Kvarnholmen är daterat 1639.' Därefter följer ett antal stadsplaneförslag under 1640-talet och början av 1650-talet. Flertalet av förs la­ gen förvaras i krigsarkivet. Martin Olsson har i arbetena _Kalmar slotts historia, del III 1965 och Ritningar 1944 redovisat stadsplaneförslagen. stadsplanerna behandlas vidare av Gerhard Eimer i hans avhandling Die Stadt­ planung in schwedischen Ostseereich 1600-1715. Den äldsta stadsplanen med gatu- och kvartersindel­ ning är upprättad av Johan Wärnschöld på 1640-talet. På denna plan anges inte någon kyrka. Olika förslag visar, att man övervägde kyrkans placering och ut­ formning . En plan av Johan Wärnschöld daterad till 1640-talet placerar kyrkan vid torgets södra sida (fig 26). På en stadsplan daterad till omkring 1650, har kyr­ kan förlagts till norra sidan av torget (fig 31) . Kyrkan markeras i båda fallen med en treskeppig kyrkaplan av samma typ som Storkyrkan, Kalmar domkyrkas före­ gångare i den gamla staden, beskriven av Martin Olsson (SvK, vol 158) . Samma kyrkaplan återfinns nordost om torget på ett förslag , stadfäst av drottning Kristina 1651. STADSPLANERNA 39 På en stadsplan 1647 med numrerade tomter i Värnanäs arkiv är en rektangulär domkyrkaplan avdelad vid tor- gets norra sida (se nedan förteckning över stadsplaner- na). Beslut om stadens flyttning fattades i rådet 1640, men invånarna i staden underrättades först 1647.3 I ett kung- ligt brev detta år beordrades de att flytta staden till Kvarnholmen. Axel Oxenstierna var en drivande kraft till stadens flyttning. Han önskade, att staden på Kvarn- holmen skulle bebyggas med gavelhus i likhet med de städer, som han hade studerat under sin långa vistelse i Tyskland. Vid diskussioner i riksrådet återkommer han upprepade gånger med samma yrkande om gavel- hus med gavlarna vända åt gatan och anger höjden på husen. 3 Av intresse i detta sammanhang är en av stads- planerna med gavelfasaderna noggrant utritade (fig 28,29) . Stadens centrum, Stortorget med kyrka och råd- hus, ligger mitt på holmen. Fasaden till kyrkan vid söd- ra sidan av torget och rådhuset mittemot vid dess norra sida återges detaljerat. Kyrkans tornförsedda tvärskepp betonar mittlinjen på torget och har sin motpol i det flygelförsedda rådhusets mittorn. Kyrkan består av långhus med smalare tresidigt kor och har tornförsedda tvärskepp. Byggnaderna är rödfärgade, återgivande te- gel. Förutom en regelbunden stadsplan var stenhus- bebyggelse ett av kraven vid den nya stadens tillkomst. Mitt på torget finns en fontän. Ett nytt befäst slott pla- neras på en holme framför staden, Kampen eller Södra Knarren . Ett mindre torg är vänt mot fastlandet med dess broförbindelse med Kvarnholmen . Det som skiljer denna stadsplan från de övriga är framför allt planeringen av stortorget med dess axiali- tet, som synes vara uttryck för en skolad arkitekts kom- positionsprinciper. Gerhard Eimer tillskriver planen Nikodemus Tessin d ä ocn daterar den till 1648. Planer- na på stadens flyttning hade fått ökad aktualitet efter en eldsvåda 1647 och man synes ha vänt sig till Tessin d ä, som 1646 hade upprättat en stadsplan för Gävle. Fig 25. Den gamla stade n på fastlande t växte upp i slottets hägn . Stadsplanen visar den medeltida kyr- kan , Sto rkyrka n , som revs 1678. De kvarstående murarna sprängdes. Stora mängder byggnadsmaterial återanvändes i den nuvarande kyrkan . T h ses den närmast obebyggda Kvarnholme n. Swensche Plan te- boken, KrA . The old ciry of rhe main/and grew up in rhe Iee of rhe casrle. This rown plan shows rhe medieval Town Church, demolished in 1678. On the right can be seen the almost uninhabited is/and of Kvarnholmen, the si te ehosen for the new city. 40 BYGGNADSHJSTORIA ------' _ _ ____.,;.._______ . . O . . l lo~--~- STADSPLANERNA 41 ,..·· Fig 26. E n serie stads- och fästningsplaner visar den plane rade kyrkans läge och utfo rmning. På en plan av Jo han Wärnschö ld, date rad till 1640-talet, placeras kyrkan vid torgets södra sida. Treskeppig kyrkoplan med smala re kor i likhe t med Storkyrkan, den medeltida kyrkan i den gamla staden. För- bude t att åte ruppföra Storkyrkans höga torn synes ha varit vägledande även vid den nya kyrkans ut- formning. Stads- och fästningsplane r, 52 a , Kr A. The position and design of the intended cathedra/ are shown in a sequence of town and fortification plans. In one town plan, f rom the 1640s, the Cathedra/- a three-aisled church with a narrower choir- placed on the southside of the square. Fig 27. Kyrkoplan med tvärskepp och smalare ko r vid to rgets södra sida. Stads- och fästningsplane r 53 a, KrA. Ground plan of the Cathedra/, with transept and narrower choir. Fig 28. Stadsplan med fingerad bebyggelse, tillskriven N Tessin d ä 1648. Husen i rött tegel har gav- larna vända mot gatan enligt Axel Oxenstiernas ö nskan. Under den långa vistelsen i Tyskland hade han stude rat likartade gave lhus. Ett nytt befäst slott plane ras på en ho lme utanfö r staden. Stads- och fästningsplaner 53 b, Kr A. Town plan with fictional buildings, auributed to N Tessin the E/der, 1648. The gables of the red-brick houses face the street, as recommended by Axel Oxenstierna. A new fortified castle is to be built on an is/and outside the city. 42 BYGGNADSHISTORIA Fig 29. Stadens centrum. Stortorget med kyrka och rådhus lig- ger mitt på Kvarn holmen. Fasaden till kyrkan vid to rgets södra sida tecknas detaljerat. Kyrkans tornförsedda tvärskepp beto- nar mittlinjen och har sin motpol i det flygelförsedda råd- husets mittorn. Detalj av fig 28. The city centre. Stortorget (the main square) , with its church and town hall, is set in the middle of Kvarnholmen. The church fm;ade overlooking the southside of the square is drawn in detail. The to we red transept of the church accentuates the central axis and is counterbalanced by the central tower of the winged town hall. Även Ragnar Josephson hänför stadsplanen till Tessin, som dessutom var i Axel Oxenstiernas tjänst på 1640-ta- Jet. Martin Olsson daterar planen till 1640-talets senare del men lämnar frågan om dess upphovsman öppen. I sitt arbete "Kalmar domkyrka och Nikodemus Tes- sin d ä" hävdar Sten Karling i likhet med Eimer att ut- formningen av de officiella byggnaderna på nämnda stadsplan har så stora likheter med Tessins stadsplan för Gävle , att de säkerligen kan tillskrivas denne. Kyrkan företräder samma postgotiska kyrkotyp som Jakobs kyrka i Stockholm och Kristinekyrka i Falun, den sena- re enligt en gammal tradition ritad av Tessin d ä (s 21). Det blev Johan Wärnschölds plan från 1640-talets senare del som slutgiltigt approberades av drottning Kristina 1651. Här markeras en kyrkoplan av samma typ som Storkyrkan i ett rektangulärt kvarter nordost om torget. stadsplaner med kyrka KrA, Sverige, Stads- och fästningsplaner , nr 144 "Plan- ta aff nya Calmar" av A Loffman 1650. Kyrka markerad i ett rektangulärt kvarter vid norra sidan av stortorget. Treskeppig kyrkoplan med smalare kor. Ibidem 52a. J Wärnschöld 1640-talet. Kyrka markerad i rektangulärt kvarter vid södra sidan av stortorget. Kyrkoplan som föregående . Ibidem 53a. 1648. Kyrka markerad i rektangulärt kvar- ter vid södra sidan av Stortorget. Kyrkoplan - långhus med tvärskepp och smalare kor. Ibidem 53b. Samma stadsplan som föregående men med fingerad bebyggelse. Fasad av kyrka av rött tegel med höga fönster , tornförsett tvärskepp och takryttare i väster. Tillskriven N Tessin d ä. Ibidem 56. Omkring 1650. Kyrka markerad vid stortor- gets norra sida. Kyrkoplan som 144 och 52a. Ibidem 57 a. Wärnschöld omkring 1647 stadfäst av drott- ning Kristina 1651. Kyrka i rektangulärt kvarter nordost om torget. Kyrkoplan som 144, 52a och 56. Kalmar stadsbibliotek, Värnanäs arkiv nr 11, Geomet- risk karta öfwer CaJmar stads Byggnings Platsernas För- delning uti Fästningen. Anlag år 1647. Renritat år 1821 af Carolus Humbla. Rektangulär " Domkyrkoplan" markerad vid torgets norra sida. Storkyrkan blev svårt skadad under Kalmarkriget 1611, då bl a dess västtorn raserades. Den äldsta avbild- ningen av kyrkan , daterad 1611 , visar att den hade ett brett torn av försvarskaraktär. Försvarskyrkor upp- fördes på Öland och längs kalmarkusten för att skydda landet mot attacker från andra sidan Östersjön (SvK, vol 158, s 175ff). En restaurering av Storkyrkan påbör- jades 1615, varvid tornet dock ej återuppbyggdes. År 1636 utgick en kunglig befallning att tornet i dess fulla STADSPLANERNA 43 cc, t.· ·- l ' .,. 1-"i ~ r-- -f- r- ; , .~k" Fig 30. Kyrkaplan vid torgets södra sida. Detalj av fig 27. Ground plan of a church on the southside of the square. Fig 31. Treskeppig kyrkaplan med smala re kor vid torgets norra sida. Omkring 1650. Stads- och fäst- ningsplaner 56, Kr A . Ground plan of a three-aisled church with a narrower choir, on the northside of the square. C. 1650. Fig 32. Storkyrkan i den gamla staden på 1670-tale t. Erik Dahlberg, handteckning, KB. Storkyrkan (the Town Church) , precursor of the Cathedra/, in the Old Town in the 1670s. 44 BYGGNADSHISTORIA höjd inte skulle återuppföras. Kommendanten på Kal- mar slott Nils Ribbing hade vänt sig till krigskollegiet med denna anhållan. Tornet kunde utgöra en stor fara för slottet, då fienden kunde bita sig fast i tornet (SvK, vol 158, s 257). Förbudet att återuppföra storkyrkans västtorn synes ha varit vägledande vid projekteringen av kyrkan i den nya staden. Kyrka markeras på flera av stadsplaneför- slagen med en treskeppig kyrkaplan lik storkyrkans dock med avsaknad av torn. På stadsplanen 1648, till- skriven Tessin d ä, är kyrkan detaljerat utformad. För- slaget visar lägre torn, en takryttare i väster och ett torn på vardera tvärskeppsarmen (fig 29). Samtliga kyrka- planer saknar således högre torn , vilket även bör vara en faktor att räkna med vid den nuvarande kyrkans pro- jektering (se nedan). Kyrkans södra sida bildar en bred huvudfasad mot torget. Denna ide vidareutvecklades vid utformningen av 1650-talets projekt till domkyrkan . Till dess stadens flyttning verkställts och den nya staden fått kyrka, skulle man nyttja den gamla kyrkan (SvK, vol 158, s 262f) . Efter stadsbranden 1647 skedde flyttningen av staden i långsamt tempo. Utflyttningen av den gamla stadens invånare sträckte sig över en tioårsperiod. Särskilt trögt gick det med uppförandet av stadens officiella byggna- der, kyrka och rådhus. Staden borde förses med sten- hus. Borgerskapet föregick med gott exempel. Borg- mästaren Johan Rosenlund, stenhuggarmästaren Basi- hus Galtschmit och fortifikationsingenjören Anders Bergh började uppföra hus av sten. Den senare hade 1647 av Kungl Maj :t 1647 sänts till Kalmar för att utsta- ka tre bastioner. Vid sidan av de ordinarie uppdragen för fortifikationen var Bergh en av ledarna för stadspla- nearbetet och verkade i stort sett även som stadsarki- tekt. Han förekommer även i samband med arbeten för domkyrkan och planer på en interimskyrka av trä (se nedan). På samtliga ovan nämnda förslag avsätts ett rektangu- lärt kvarter för domkyrkan. Placeringen av detta varie- rar. På tre stadsplaneförslag ligger domkyrkatomten vid torgets södra sida (fig 26, 27, 28), på ännu ett vid dess norra sida (fig 31). På den 1651 approberade stadspla- nen är kyrkan förflyttad nordost om torget. Det förslag , som tillskrives Tessin visar såväl kyrkaplan som fasad vid torgets södra sida (fig 28). stadsplanen åskådliggör som nämnts ideer av Axel Oxenstierna, som även hade anlitat Tessin för egna projekt. Oxenstierna var emel- lertid under en period vid 1640-talets slut i onåd hos drottningen . Detta kan vara en förklaring till att den 1651 approberade planen inte tar hänsyn till kyrkans placering och torgets utformning. Under renässansen var platsgestaltningen angelägen vid en stads planering. Den renässansmässigt planerade staden med strikt geometriskt indelade kvarter hade även ett torg, utformat enligt renässansens mönster. Då Tessin på 1650-talet planerade Kalmar domkyrka var stadens mönster redan utstakat och gatorna hade börjat kantas av höga stenhus med utsirade gavlar. Ett stadsplaneprojekt av Tessin för Landskrona stad 1659 visar en annan planering. Här strålar gatorna samman mot kyrkan mitt på torget.• Kyrkogården Den rektangulära kyrkotomt, som utstakats på stads- planerna, utgick från en långsträckt kyrkobyggnad. Ett grönområde omkring kyrkan markeras på 1648 års stadsplan (fig 29) . På 1650-talets projekt till kyrkan och den slutliga ritningen till denna markeras kyrkogårds- murar i kyrkans längdriktning (fig 37). Dessa blev ka- rakteristiskt utformade och har blivit ett igenkännings- tecken , när det gäller att identifiera projekt till domkyr- kan. Kyrka med omgivande kyrkogård låg sedan medelti- den i städernas centrum. Denna tradition synes ha gjort sig gällande även vid Kalmars domkyrka. En relief- modell, utförd av M G Craelius 1682, visar hur långt bebyggelsen fortskridit vid denna tid . ' Kyrkobygget har provisoriskt avslutats. Runt kyrkan anges inte någon Fig 33. Domkyrkan med o mgivande kyrkogård , omkring 1697-98. De karakteristiska kyrkogårdsmu- rarna , utgående från kyrkans sydfasad, ä r här ma rkerade. Ett o mråde norr om kyrkan har införlivats med kyrkoto mte n. Stads- och fästningsplaner 7 la, Kr A. The Cathedra/ and its precincts, 1697- 1698. Fig 34. Stadsplan 1750 med kyrkogård kring domkyrkan. Ett område norr om kyrkan markeras på pla- nen . Huvudingången ligger fri mot Stortorget. Värnanäs arkiv, Kalmar stadsbibliotek. Town plan, 1750, showing the Cathedra/ precincts. 'KYRKOGÅRDPROSTGÅ RD ~ kyrkogård. En stads- och fästningsplan från omkring 1697-98 visar kyrkan under den tredje byggnadsetap- pen. 8 De karakteristiska kyrkogårdsmurarna, utgående från kyrkans sydfasad, är här markerade (fig 33). Vida- re ha ett område norr om kyrkan införlivats med kyrka- tomten. Samma område runt kyrkan markeras på en ritniPg i Värnanäs arkiv (fig 34).9 Området norr om kyrkan har senare införlivats med staden. I Kalmar låg den gamla kyrkogården kvar i den gamla staden. Att kyrkogårdarna låg utanför staden blev regel under det senare 1700-talet. År 1781 an- modade sålunda Kungl Maj:t stadsförsamlingarna att flytta sina kyrkogårdar ut ur städerna. 10 På stadsplanerna med dess slutna kvarter bildar Stor- torget en kvadratisk öppning. Kring torget skulle samlas byggnader av dignitet. Som bostadsområde kom torget vid den första bebyggelsen att bli centrum för stadens styresmän, kyrkans och skolans folk. Kalmar Stortorg i våra dagar erkänns allmänt som en intressant stadsmiljö.' 2 Vid södra sidan av torget finns förutom rådhuset en rad borgarhus i trä från 1700-talets mitt. Vid dess östra sida ligger C F Sundvalls gymna- sium, uppfört i empirestil, nu stadshus. Prostgården År 1791 inköptes stadspresidenten Christopher Grubbs gård vid Lilla torget-Ölandsgatan till kyrkoherdebo- ställe (fig 35 a). Manne Hofren redogör i sitt arbete om , - fJ>xpLUa.Eio " . J'ta.ct. Ji~r~w•mul cl.t~ .-;r.,,·ttio 3 a't·d . / •. • llu1tfs b&LII;t . lilrihtF ni.t: ·trAL/'fA,(l·J::J(Y'ItrY.,aHA· En slutledning av dessa iakttagelser är att fasadrit- ningen i Sveciaverket ej är den ursprungliga ritningen utan en förändrad version. Myndigheterna i Kalmar bad 1670 Tessin att förenkla ritningarna (se nedan) . Efter- som grunden var lagd och murarna påbörjade, bör för- enklingen gälla kyrkans övre partier. Ett äldre och kost- sammare förslag med ett rikt utformat övre parti har således förelegat. Den ursprungliga fasadritningen till domkyrkan har inte påträffats. I förslagen till Finska kyrkan på Hel- geandsholmen upprättade mellan åren 1663-67, Järlåsa 'Fig 54. Planskiss till domkyr- kan , blyerts. Arbetsritning från tredje byggnadsetappen under ledning av Abraham Svansköld och Rudolf Bientz. Arkitekturritningar; KB. Ground plans sketch. War- king drawing from the third building campaign. kyrka i Uppland 1663-69 och Drottningholms slotts- kyrka ca 1665-70 finns en utvecklingslinje , som kan ledas tillbaka till tidigare projekt. Den ursprungliga fa- sadritningen till Kalmar domkyrka bör vara ett steg på vägen i denna utveckling. Tessin arbetade på 1660-talet med rikt utformade takpartier. Ett förslag till Finska kyrkan visar en komplicerad takutformning med låg mittkupol, flankerad av lägre hörntorn , samt med kor- kupol och dubbeltornsfasad mot en sluten gård (tig 58). Härifrån kan man dra linjen vidare till Drottningholms slottskyrka, en cirkelrund kupolbygnad med fram- springande fasadpartier och gavelfasad mot en sluten gård . En fasad med smäckra dubbeltorn visar en kopia av ritningen till Järlåsa kyrka , en kupoltäckt oktogon." Kupolkyrkan dominerar på 1670-talet fortfarande i Tessins produktion, men det förekommer även andra takformer. Ett kyrkoprojekt , THC 1214, 1229, är enligt Eimer sannolikt avsett för den svenska hugenottstaden Carlsburg, vilkens bebyggelseplan Tessin utarbetade (tig 60) ."' Gavelfasaderna har förts upp som skärmfasa- der framför det höga valmade taket. Planen, den ut- dragna oktogonen, visar en vidareutveckling av försla- gen till Finska kyrkan . Detta gäller även kyrkorummets 5 - Kalmar Domkyrka RITNINGSSERIEN 65 utformning med dess genomkorsning av ljusaxlar. Tes- sin använde en likartad ljustöring i rumsgestaltningen av Kalmar domkyrka. Genom att gavlarna i den slut- giltiga fasadgestaltningen förhöjts kunde dessa ljusaxlar införas. Ljuset från tre stora fönsteröppningar i gavelfa- sadernas övre våning upptogs av motljuset från det av flera fönster genomlysta koret. Domkyrkans fasadgestaltning skapades vid en tid- punkt då Tessins formspråk var som rikast. Tessin upp- rättade på 1670-talet den fastställda ritningen till Karo- linska gravkoret vid Riddarholmskyrkan, som ställde höga krav på anpassning vad beträffar läget vid kyrkan och gravkorets utformning. • Vid ombyggnaden av Maria Magdalena kyrka i Stockholm avslutades tvär- skeppen med tvåvåniga gavelfasader enligt samma mönster som Kalmar domkyrkas .60 De förhöjda gav- larna med flankerande torn blev Kalmar domkyrkas huvudmotiv. Genom att använda den förhöjda fronto- nen - tempelgaveln - lyfta upp den och upprepa den på alla sidor gav Tessin byggnaden en sakral karaktär. Den slutgiltiga fasadritningen är ett exempel på frigörel- se från konventionen - friheten att söka sig fram till en möjlig lösning utan de vanliga sakrala attributen. 66 BYGGNAOSHISTORIA Fig 55. Den absidformiga avslutningen i öster , som inrymmer kyrkans kor. Plan, sektion och profil. En gravkrypta för landshövding Blechert Wachtmeister och hans familj är byggd under a ltaret. Stads- och fästningsplaner 223c. Kr A. The apsidal east end, incorporating the choir. Ground plan, seetian and profile. RITNINGSSERIEN 67 Fig 56. Den absidfo rmiga avslutningen i väster med orgelläktaren. Plan och sektion. Stads- och fäst- ningsplaner 223b. KrA. The apsidal west end, inc/uding the organ loft. Ground plan and section. 68 BYGGNADSHISTORIA . m: m~r ___ ____J ,. l . \- ~-~~~~~~~~~~ l . .. RITNINGSSERIEN 69 Kyrkaprojekt 1660-1680-talet med anknytning till Kalmar domkyrka Finska kyrkan på Helgeandsholmen i Stockholm. 1663: Förslag I. Närmast oval form, THC 4875. 1667: Förslag II. Utdragen oktogon. Tvåvånig gavelfasad dubbel- tornsfasad mot gården, absidformad koravslutning med kupol. THC 8219, 8220, 8221. 1663-69. lärlåsa kyrka i Uppland. Kupoltäckt okto- gon, dubbeltornsfasad i väster. I stambok, ULA. Ca 1665-70. Drottningholms slottskyrka. Projekte- ringsskede III. Cirkelform med insmält kors. Gavelfa- sad mot sluten gård. THC 4350, Celsingska sam! 43. 1674. Maria Magdalena kyrka i Stockholm. Ombyggnad med tvåvåniga tvärskeppsgavlar och ny tornavslutning. Sveciaverket. 1674. Kyrkaprojekt sannolikt för Carlsburg. Utdragen oktogon med sakristia i öster, dubbeltornsfasad i väster, tvåvånig gavelfasad, högt valmat tak . THC 1214, 1229. 1680. Stadsplan för Karlskrona med kyrkoplan. KrA. Eventuellt ursprungliga projekt till kyrkor av Tessin d ä i Karlskrona. 1689. Kung Karls kyrka i Kungsör. Kupoltäckt oktogon med framskjutande korsarmar. Sannolikt efter ur- sprunglig ide av Tessin d ä. Abraham Svansköld Under domkyrkans tredje byggnadsetapp, som inleddes 1692, svarade Tessins styvson Abraham Svansköld för arbetsledning, upprättande av ritningar m m. I ett me- morial (1698) uppger han , att "deseins förfärdigande mest ankommer på mitt ans war"."' En fråga som inte tidigare diskuterats är i vad mån Svansköld förändrade Tessins ritningar till domkyrkan. I Värnanäs arkiv förvaras några ritningar, som gör intryck av att vara upprättade under arbetets gång: dels fasadritningar från söder och väster, dels en plan av kyrkan, frånsett koret (fig 46-48).62 sydfasadens portal har en rik utformning med skulpterade änglafigurer, som flankerar krönets mittkartusch. Takets övre fall är rakt avslutat åt öster och väster. En rad runda fönster- gluggar upptas i det raka partiet mellan takets båda fall. Dessa detaljer avviker från Sveciasticket. På planen är valvet över korsmitten , gördelbågar och valvribbor utri- tade . Portal med kolonner anges även i norr. Ritningar- na bör tillhöra domkyrkans tredje byggnadsetapp, då portaler och välvning kom till utförande (se nedan). Svansköld var från början utbildad till ornamentteck- nare , vilket måhända bidrog till att han så noggrant följ- de Tessins ritningar i alla detaljer. Han ritade sålunda förlagor till skulpturutsmyckning av flottans fartyg i Karlskrona under skeppsbyggmästare Francis Sheldons ledning.63 De änglafigurer, som flankerar Värnanäsrit- ningens sydportal, torde kunna betraktas som ett arbete av Svanskölds hand. Av domkyrkans interiör har inga ritningar tidigare publicerats. Två sektionsritningar av korpartiet och kyr- kans västparti med orgelläktaren förvaras i KrA, 223b och c (fig 55, 56). I korpartiet flankerar höga rektangu- lära fönster och mezzaninfönster altaret (nu försatta). Ett rundfönster är upptaget ovanför altaret (nu blind- fönster) . Trappor leder ned till en gravkammare under koret. Ritningen till kyrkans västparti synes tillkommit i samband med uppförandet av ny orgelläktare 1700. Plan med valvmarkering bör ha varit aktuell under 1690-talets senare hälft , då valvslagning pågick (se ne- dan) . Samtliga ritningar är sannolikt upprättade av Svansköld, som själv uppger att han svarade för dylikt arbete. Motsvarigheter till kalmararbetet ger några uppgifter om Svanskölds arbete för Tyska kyrkan eller Trefaldig- hetskyrkan i Karlskrona. I ett memorial (1696) från Fig 57 a-b. Skisser till rådhus vid Stortorgets södra sida som pendang till domkyrkan . Två varianter med anknytning till Tessin d ä:s arkitekturformer. På den ena är byggnaden försedd med en låg ku- pol. Portalens utformning ansluter sig till domkyrkans sydporta l. Den andra saknar kupol men gavelpar- tie t har förts upp som skärmgavel ovan takåsen. Skisserna kan ses som en spegelbild av förändringarna av ritningarna till do mkyrkans övre partier. Värnanäs arkiv , Kalmar stadsbibliotek. Sketches for a town hall on the southside of Siartorget (the main square), as a campanian piece to the Cathedra/. Two variants retating lo architectural concepts by Tessin the E/der. In one of them the buil- ding has been given a low cupola. The other has no cupola, but the gable has been e/evated as a curtain wall above the leve/ of the roof ridge. Th ese sketches can be taken to reflect changes in the drawings for the upper parts of the Cathedra/. 70 BYGGNADSHISTORIA Fig 58. Förslag till Finska kyrkan på Helgeandsholmen i Stockholm. Av N Tessin d ä 1667. Kyrkan längst ut på udden får åttasidig utdragen planform och täcks av en låg kupol. Utformningen ansluter sig till omgiv- ningen med närheten till kungliga slottet. Tessin utnyttjar även vattnets möjligheter. En förgårdsflygel med arkader speglas i vattnet. Trappor markeras vid kajen. där båtar kan lägga till. Förslaget visar arkitektens anpassning efter uppdragets specifika villkor. THC 8221, Natmus. Design for the Finnish church at Helgeandsholmen, Stockholm, by N Tessin the E/der, 1667. Situated on 1he very lrip of 1he promonlory, the church has been given an elongated actagonat ground plan and a lo w cupola. 1t blends with its surroundings, including the nearby Royal Palace. The scheme illuslrales 1he archi1ect's respon- se to the specific conditions of the brief. Fig 59. Förslag till oval kyrka med låg kupol, blyertsskiss av N Tessin d ä omkring 1660. Förslaget visar, att Tessin arbetade med utformningen av låga kupolöverbyggnader vid denna tid. THC 1226, Natmus. Design for an oval church with a low cupola, pencif sketch by N Tessin 1he E/der. C. 1660. r Fig 60. Förslag 1674 till kyrkobyggnad , sannolikt för den svenska hugenottstaden Carlsburg, vilkens bebyggel- se N Tessin d ä utarbetade. Gavelfasaderna har förts upp som skärmfasader framför det höga valmade taket. THC 1229, Natmus. Church design , 1674, by N Tessin the E/der. The gable fronts have been eleva/ed to form curtain walls in front of the high, tipped roof. Svansköld till Hans Wachtmeister "Carls Cronas Tyska kiörckio bygnad anbelangandes så begieres hans Ex- cellos approbation dett innerundelen l aln uthwijdgas, på dett grunden medh dett forderligaste måtte komma att anläggas". I ett annat memorial januari 1696 skriver han till Wachtmeister: "Jag har med Tyska Mag: n angå- ende Tyska Kyrkian Confererat, ibland annat sade sig afwachta Eder Höggrefl. Excell:s höggunstige ordres om den öhlanske Steenen till neder Cordons och foot Listans förfärdigande at bekomma ifrån Öhland. ""' Att Svansköld har deltagit i arbetet med Trefaldighetskyr- kan i Karlskrona har inte tidigare påvisats. Kyrkan upp- fördes under åren 1697-1709 efter Tessin d y:s ritning- ar, sannolikt utarbetades de efter en ursprunglig ide av Tessin d ä, som 1680 upprättade stadsplan för Karlskro- na. Även till andra byggnader i Karlskrona som Amira- litetshuset, Artillerigården och magasinshusen nämns ritningar, som Svansköld arbetar med. Dessutom upp- tas " nya Amiralitets Kyrkians desein" . För arbetet med ritningar begär Svansköld (1696) 400 dir smt "för i åhr lijka som dee förre åhren"!' Arbetet i Karlskrona ger en bakgrund till Svanskölds samtidiga insater för dom- RITNI NGSSERI EN 71 kyrkan i Kalmar. Svanskölds uppgift torde vara det praktiska genomförandet av styvfaderns och halvbro- derns ritningar. Han utförde ändringar vid behov som nämnts beträffande Trefaldighetskyrkan och utförde kompletterande ritningar, bl a till Amiralitetshuset i Karlskrona. En serie arbetsritningar för Kalmar domkyrka finns enligt Manne Hofren i Kalmar läns museums arkiv.66 Dessa har ej påträffats. Kopior av ritningarna utfördes emellertid 1910 av stadsarkitektkontoret i Kalmar. De ingår nu i överintendentsämbetets arkiv i RA och består av fyra blad arbetsritningar för torn krön , takstolar, spi- raltrappa, fönsteromramningar och listverk (fig 49- 53). En konstruktionsritning till kyrkans torn är signerad Rudolf Bientz 1706 (1700?). Domkyrkans tyske bygg- mästare Rudolf Bientz arbetade vid domkyrkan tillsam- mans med Svansköld fram till 1697 och därefter ensam till 1702, då han flyttade till Karlskrona och verkade som byggmästare vid Trefaldighetskyrkan. Bientz ut- förde således konstruktions- och detaljritningar till domkyrkan och gjorde även modeller och förlagor, ef- ter vilka man utförde arbetet (se nedan). 72 BYGGNADSHISTORIA Fig 61. Veckholms kyrka. Förslag till gravkor och förändrad fasadgestaltning samt korsarmar med torn över korsmitten. Av N Tessin d ä , kopia. H 1642/1973, Natmus. Plan for rebuilding Veckolm Church, copied from a drawing from N Tessin the E/der. The medieval church has been provided with transepts, and a burial chapel has been added in the east. The central erossing is surmounted by a tower. RUMSGESTALTNINGEN 73 Rumsgestaltningen och den religiösa bakgrunden Den evangelisk-lutherska kyrkans ide om ett stort en- hetligt kyrkorum var vägledande för Tessins gestaltning av Kalmar domkyrka. Det högt uppdragna taket gav rummet en enhetlig rymd. Arkitekten försökte genom ljusföringen vidga eller krympa delar av rummet. Han skapade ett ljusgenomstrålat mittrum med fönster i bå- da våningarna i korsarmsgavlarna. De längsgående korsarmarna är dunklare och avslutas i öster av det be- lysta koret. Upprepade gördelbågar och pilastrar, som överlagrar varandra i de längsgående korsarmarna, ver- kar centraliserande och för dem närmare korsmitten. Vid senare restaureringar har det avsedda ljusspelet väsentligt förlorats, då fönsteröppningar igensatts i ko- ret och gavlarnas övre del. I interiören upprepas fasadens vertikaler och harison- taler. Läktaranordningar i norr och söder ger rummet en längdaxel. Korsmitten upptar rörelsen från sidorna och för den mot altaret. Vid kyrkorummets utformning betonades den prak- tiska synpunkten kraftigt vid sidan av den sakrala. Det får man se som ett uttryck för innebörden i själva refor- mationstanken. Bänkinredningen var en viktig del av kyrkans planering. De bevarade kyrkaplanerna är fyll- da av bänkkvarter. Då Kalmar domkyrka skulle tas i bruk, grep man sig omedelbart an med upprättande av bänkdelningsordning. Även läktarna fylldes med bän- kar. Problemet var att utforma byggnaden funktionellt och samtidigt finna uttrycksmedel för det andliga. Kon- flikten mellan ändamålsenligheten och rummets helig- het ledde till kompromisser. Efter reformationen disku- terade man kyrkobyggnadens ändamål. Olaus Petri framhöll i sin skrift "Om Gudz ord och menniskios bodh och stadghar" 1528, att kyrkorna byggdes för människorna och ej Gud till godo utan "för thet meniga betzta skul". Detta var dock ett radikalt uttalande och blev inte den allmänna uppfattningen , åtminstone inte under 1600-talet.07 När Kalmar domkyrka invigdes midsommarafton 1682, utgick invigningspredikan från en text ur Gamla testamentets första konungabok. Kung Salomo byggde templet i Jerusalem som Guds hus, där förbundsarken skulle förvaras i det allra heligaste , ett särskilt rum. Endast prästerna hade tillträde till detta rum. Salomo var en stor byggherre och gav noggranna föreskrifter, hur Guds hus skulle byggas. Salomos uppfattning om templet som Guds hus hade även den evangelisk-lu- therska kyrkan under hela 1600-talet. Detta kommer tydligt fram i tidens invigningspredikningar, som ofta handlade om kyrkan som Guds boning på jorden. Detta sattes som en motvikt mot det ofta starka betonandet av byggnadens praktiska funktion. 68 Traditionen om altarets placering i öster var svår att bryta. Den medeltida kyrkan hade en trång öppning i triumfbågen mot koret. Triumfkrucifixet med dess ofta inbyggda offerbössa i korsstammen var ett uttryck för intensiteten och innerligheten i religionen. I den medel- tida kyrkan hade varje byggnadsdel sin betydelsebäran- de funktion. Koret, det allra heligaste, skildes klart från långhuset av ett genomsiktligt skrank. Långhuset hade en profanare karaktär än i den evangelisk-lutherska kyrkan. Uppfattningen om kyrkorummets helighet var starkt knuten till den traditionella kyrkobyggnaden med dess avskilda kor. Den nya läran krävde ett enhetligt kyrkorum med öppenhet mot altaret. De praktiska syn- punkterna kom i förgrunden . Detta medförde en viss sekularisering, som ökade med den materialistiska världsuppfattning, som spred sig med de naturveten- skapliga forskningarna under det följande århundradet. Tessin presenterade bland sina projekt till domkyr- kan två allsidigt symmetriska planer, THC 1212, 1225. Den förra har båda de liturgiska funktionerna i centrum (fig 37). Altaret och predikstolen är placerade i korsmit- ten , vända mot söder. Planförslaget THC 1225 speglar konflikten med de liturgiska kraven och altaret och pre- dikstolen har flyttats ut från centrum (fig 40). Den lutherska reformationen genomförde en ny upp- fattning om altarets religiösa betydelse. Den lutherska tankegången om nattvarden som en gemenskapshand- ling utmynnar i en kollektiv gudstjänstform. Större hän- syn måste tas till församlingen beträffande bänkinred- ning, armatur, ljus lokal. Den evangeliska upplevelsen av kyrkorummet med sitt betonande av altaret som inte- riörens främsta blickpunkt hade stora likheter med den katolska. 69 Att placera altaret under en kupol, genombruten av ljusöppningar, skulle ha gett rummet en tidlös stäm- ning. Det kosmiska perspektivet uppnåddes vid den slutgiltiga utformningen i stället genom ljuset, som föll mot altaret i den rundade absiden från de högt upp- dragna gavlarnas fönster. Den avsedda rumsgestalt- ningen torde ha varit vägledande vid fasadernas ut- formning. Svängningen mellan ytterligheter präglar det religiösa livet sedan 1500-talets slut. Karl IX hade kalvinistiska sympatier. Johan III försökte förena den katolska och 74 BYGGNADSHISTORIA Fig 62. Interiör mot nordost. Foto Rolf Nilsson 1987. fnlerior Iaoking norlheasl. den evangeliska kyrkan. Det tidiga 1600-talet var fyllt av krig och religiösa motsättningar. Under trettioåriga kriget befästes ytterligare hatet mot den katolska kyr- kan. Genom att Sigismund pretenderade på den svenska tronen, blev katolicismen ånyo ett hot mot lan- det. 70 Med sin innerliga religiositet och kamp för den rena lutherska läran befäste Gustav II Adolf dess ställ- ning i riket. Att den katolska tron fortfarande hade kanaler i landet visade emellertid hans dotter Kristinas övergång till katolicismen. Kalmar domkyrka projekterades på uppdrag av Karl X Gustav, som med sin reformerta uppfostran torde ha påverkat Tessin vid utarbetandet av de första central- kyrkaprojekten till domkyrkan. Kungen stödde därtill starkt Katarina kyrkobygge, där altaret och prediksto- len placerades vid korsmitten. Karl X Gustav var son till Pfalzgreven Johan Kasimir och Gustav II Adolfs halvsyster Katarina. De bosatte sig på Gustav II Adolfs inbjudan i Sverige 1622 på Ste- geborgs slott. Pfalzgrevens reformerta tro innebar att Karl Gustav fick en uppfostran i denna trosriktning. Luthersk och reformert uppfattning skilde sig väsent- ligt från varandra . Enligt den evangelisk-lutherska upp- fattningen är altaret interiörens absoluta blickpunkt. Den reformerta betonade däremot predikan som den väsentligaste religiösa funktionen. Predikstol och bänk- inredning blev de viktigaste inredningsföremålen. När båda de liturgiska funktionerna placerades i kyrkorum- mets mitt som på förslaget till Kalmar domkyrka (fig 37) var detta en kompromisslösning. Kravet på en förening av menighetsrum och kor kräv- de kompromisser. Men även kompromisserna mötte motstånd av församlingarna. 71 De förslag till centralt placerade liturgiska funktioner, som utarbetats av De la Vallee för Katarina och Hedvig Eleonora kyrkor i Stockholm gick inte igenom." För De la Vallee, som hämtade förebilder i den franska protestantiska arki- tekturen och i det reformerta Holland, låg anordningen nära till hands. Tessin, som hade italienska förebilder och därmed anknytning till den katolska kyrkoarkitek- turen hade problem med att omskapa intrycken från studieresorna till svenska evangelisk-lutherska förhål- landen.73 Katarina kyrkobygge möttes redan från början av starkt motstånd hos den liturgiskt konservativa försam- lingen. När den korsformiga kyrkan stod färdig, råkade man i öppen konflikt om den liturgiska dispositionen. Motståndet från församlingarna resulterade i att man gjorde eftergifter åt den levande kyrkliga traditionen. Analys och arkitekturhistorisk ställning Tessin hade flera styrande utgångspunkter vid Kalmar domkyrkas arkitektoniska utformning. Hänsyn måste tas till fästningsstadens krav och stadsplanens rektangu- lära kyrkotomt, kungens och magistratens särskilda önskemål samt den evangelisk-lutherska kyrkans rums- gestaltning. Det historiska händelseförloppet kan vi ej helt genomtränga, men ritningsförslagens avläsbara för- ändringar låter oss ana vidden av det komplicerade sam- spel, som ledde fram till domkyrkans slutliga gestalt- ning. Den speglar intryck från italiensk kyrkoarkitektur från renässans och barock, omtolkade enligt stadens specifika villkor. Förståelsen av vad den slutliga lös- ningen innebär av anpassning och personlig insikt växer fram under studiet av ritningar och arkivaliskt material i kombination med varandra. Insätts projektering av Kalmar domkyrka i tiden , är det tydligt att det är kungahuset och adeln, som ligger bakom barockklassicismens genombrott i vårt land. Det nära samarbetet mellan kung och arkitekt fram- går av handlingarna om byggnadsverksamheten vid Borgholms slott. Under domkyrkans projekteringssta- dium var kommunikationen mellan kung och arkitekt betydelsefull. Städernas tillväxt under stormaktstiden krävde nya kyrkor och Karl X Gustav gav Kalmar stad tillåtelse att söka medel till en kyrka på Kvarnholmen. Karl X Gustavs korta regeringstid upptogs till större ANALYS 75 Man arbetade med öppenheten mot altaret, som stun- dom flyttades fram. När det gällde Katarina kyrka, stannade man sålunda för en kompromiss och placerade altaret i östra korsarmen men så långt fram mot kors- mitten som möjligt. Som regel valde man att placera altaret i öster. Även rena centralkyrkor fick nästan all- tid en längdaxel. I några projekt på 1670-talet fick alta- ret den traditionella placeringen i öster men prediksto- len fick en mera central placering: det ovan nämnda projektet till en oktogonal kyrka sannolikt för Carls- burg, THC 1214, och till en sjukhuskyrka i Malmö, THC 1236." Paralleller och förebilder i det katolska Italien var smyckade med vägg- och valvmålningar. Domkyrkans vita väggar och valv har en sammanhållande verkan och ingår i den enhetliga rumsgestaltningen. delen av krig. Under krigen och genom utrikes studiere- sor ökades kunskapen om Europa. Kungen, adelsmän , arkitekter , präster och ämbetsmän gjorde vidsträckta studieresor, ofta årslånga vistelser som Ni kodemus Tes- sin d ä:s studier främst i Italien. Det tyska kulturinfly- tandet från Gustav II Adolfs tid fick vika för nya stil- strömningar från Holland, Italien och Frankrike. Sett ur ett större tidsperspektiv kan en tråd i utveck- lingen följas bakåt i tiden till Johan III, som inkallade arkitekter från Nederländerna och Italien och därmed förde renässansen till vårt land. Denna stil präglar kungens slottsbyggen, under det att den gotiska stilen dröjer sig kvar vid kyrkornas utformning." När det gäl- ler kyrkoarkitekturen , blir därför klyftan större mellan de postgotiska kyrkorna och de nya klassicistiska bygg- naderna. Hur förhöll Tessin sig till äldre arkitektur? Som nämnts lät arkitekten riva Johan III:s slottskyrka på Borgholm. När han byggde om kyrkan i kungliga slottet åt Karl XI , ville han inte ha kvar något av den gotiska stilen. För Tessin var den nya stora stilen den förnäm- sta . Denna åsikt delades av kungen och adeln. Ombygg- nader av medeltida kyrkor som Veckholms kyrka och Maria Magdalena kyrka i Stockholm projekterades i denna stil. Sten Karling har dragit fram huvuddragen av Tessins 76 BYGGNADSHISTORIA Fig 63. Domkyrkan 1927. Foto J Fred Olson, ATA. The Cathedra!, 1927. tidigare verksamhet som arkitekt. Tessins uppdrag för Axel Oxenstierna: Fiholm, Bergshammar och Krusen- berg behandlas i flera sammanhang. 76 På 1650-talet slets Tessin mellan flera uppdrag: dels den omfattande om- byggnaden av Borgholm, som han aktivt ledde, och ar- beten i huvudstaden och för adelns lantgods och grav- kor. För Magnus Gabriel De la Gardie utförde Tessin 1653 förslag till ett slott i Arensburg på Ösel. De la Gardie anlitade på 1650-talet Tessin även för Ekholmen i Uppland och den närbelägna sockenkyrkan Veck- holms kyrka. Till detta decenniums arbeten hörde bl a även ovan nämnda ombyggnadsplaner för det gamla Drottningholm samt för Makalös i Stockholm. 77 Carl Gustav Wrangel hade kontakt med Tessin beträffande huset på Riddarholmen och Skokloster. Tessin före- kommer även i Schering Rosenhanes räkenskaper på 1650-talet. Det aktuella arbetet gällde huset på Riddar- holmen och lantgården Säby. Ett förslag upprättades 1654 till lustslott vid Gripsholm. Kalmar domkyrkas romerska prägel har föranlett fle- ra forskare att söka efter paralleller och förebilder i re- nässansens och barockens kyrkor i Italien. Man har följt ett låst mönster och utgått ifrån att det har varit en viss kyrka, som inspirerat arkitekten . Gjörwell anger redan 1785 en kyrka i Bologna som Tessins närmaste förebild. Med 1900-talets ingång blir domkyrkan föremål för ett mera inträngande intresse. Den första analysen ger G Upmark d ä 1904. Kyrkans samband med jesuitkyrkan Il Gesu i Rom framhålls av Upmark. Detta kommer senare att upprepas av flera konsthistoriker.' " Gerhard Eimer har betonat, att Tessin har tagit in- tryck av såväl Girolamo Rainaldi som dennes son Carlo under vistelsen i Rom i början av 1650-talet. Dessa in- tryck kan spåras såväl i Kalmar domkyrka som i Tessins ritning till Finska kyrkan på Helgeandsholmen i Stock- holm. Arkitekten hade, som Eimer visat, i sitt omfat- tande arbete om byggnadshyttan vid S Agnese in Navo- na i Rom , deltagit i arbetet i Rainaldis verkstad , där han framför allt fick insyn i projekten till S Agnese. Den tvärställda kyrkobyggnaden , förlängd med absid- torrniga avslutningar och med långsidans breda huvud- fasad mot Piazza Navona har flera teman gemensamma med Kalmar domkyrka. I Nationalmuseum finns ett ti- digt projekt av G irolamo Rainaldi med fasadlösning av Carlo Rainaldi , Celsingska saml 149, 292, avritat av Tessin dä med nära anslutning till förebilderna sanno- likt efter en byggmodelL Planen visar ett grekiskt kors med paviljonger mellan korsarmarna. Den breda hu- Fig 64. Interiör mot nordost. Foto Rolf Nilsson 1987. Interior Iaoking northeast. ANALYS 77 vudfasaden flankeras av kolonner. Över korsmitten skisseras en kupol. Tessin uppehöll sig fram till början av år 1653 i Rom, " wo er entscheidende Anregungen aus der Rainaldiwerkstadt empfangen hat, die sie weni- ge Jahre darauf in seinem Dombau zu Kalmar nieder- schlagen sollten" skriver Eimer i arbetet om S Agnese. 79 I en lång rad kyrkor har man funnit formelement, som man igenkänner hos domkyrkan. Förslagen är många och Tessin har säkerligen studerat likartade kyr- kor under sin långa vistelse i Italien. Flera av kyrkorna är emellertid förändrade och ofta var det de outförda projekten, som gav impulser till nytt skapande som i fallet S Agnese.80 Sten Karling framhåller, att ett projekt av Girolamo Rainaldi för S Lucia i Bologna har en fasad, som är mycket likartad Kalmar domkyrkas. Långhusets absid- försedda kortsidor erinrar om Carlo Rainaldis S Maria in Campitelli och i viss mån om Pietro da Cortonas SS 78 BYGGNADSHISTORIA Luca e Martina. En förebild för Kalmar domkyrkas karakteristiska sköldartade takform i Sebastiano Sertios femte bok om arkitekturen publiceras även av Karling." Torbjörn Fulton har ingående redogjort för parallel- ler och förebilder till domkyrkan i en artikel i Kyrkohis- torisk årsskrift 1987 i anslutning till Kartings skrift om domkyrkan. Han framhåller en ritning av Sertio som främsta inspirationskälla beträffande kyrkans plan och uppbyggnad. En plan till S Paolo alle Tre Fontane utan- för Rom är även av stort intresse. Beträffande gavelfa- saderna står S Maria de Montis gavlar enligt Fulton närmare domkyrkans än Il Gesugaveln. För torn, absid- gavlar, pilasterordningar och i viss mån totalsilhuett nämner Fulton S Atanasio de Greci . För interiörens härledning anges S Teresa vid Caprarola. Förbindelselänkarna med den italienska kyrkaarki- tekturen är många. Fulton framhåller , att motiven från de skilda förebilderna kombinerats på ett märkligt och mycket självständigt sätt (s 127). Tessin lärde sig i Italien förstå och tränga in i det klas- siska språket. Han studerade kolonnordningar, fasader, gavlar och planernas grundformer. Han iakttog sam- bandet mellan vertikaler och horisontaler, som gjorde fasadytan levande och ljusföringens rumsskapande ver- kan. Sannolikt studerade han även de tekniska hjälp- medlen vid byggnadernas uppförande. Tessin d y åter- gav dylika i några teckningar från sina studier i Rom (fig 73). Tekniska hjälpmedel återges även i de vitt spridda arkitekturböckerna såsom i Albertis L' Architet- tura Y Studerar man domkyrkans tillkomsthistoria varseblir man flera skäl till att arkitekten måste släppa bunden- heten till vissa förebilder och utnyttja formelementen friare. Bristen på liturgisk överensstämmelse var en av stötestenarna. Tessin har ur den samlade mängden av intryck använt detaljer och mönster samt valt teman , som han arbetade vidare med under en lång process. Han utgår från den rena centralkyrkan, byggd på det grekiska korset och närmast oktogonen som huvudplan i de tidigaste projekten (fig 37). Centralkyrkaplanen med de liturgiska funktionerna i centrum torde som nämnts ha tillkommit på initiativ av den reformert in- fluerade Karl X Gustav , som även stödde uppförandet av Katarina kyrka i Stockholm, påbörjad 1656 efter lik- artad plan .s' stadsplanens långsträck.ta kyrkotomt och församling- ens traditionsbundenhet krävde dock en annan lösning. En plan markerar längdriktningen kraftigt genom för- längda korsarmar, avslutade av absider (fig 39). Endast ett torn anges, litet och obetydligt, ocentralt placerat. Som bakgrund kan ses förbudet mot höga torn i fäst- ningsstaden. Arkitekten väljer ett upphöjt läge på hög sockel för hela byggnaden. I de ritningar, som följdes vid uppförandet, har hel- hetsbilden klarnat och byggnaden fått en sluten gestalt (fig 41) . Absiderna krymps och smälter in i planen, tvär- skeppsarmarna blir bredare. Längdutsträckningen un- derstryker horisontalen och ger byggnaden en vilande karaktär. Ett kraftigt listverk löper obrutet runt hela byggnaden och håller samman den långsträckta byggna- den. En orsak till denna sammanhållning torde vara avsaknaden av kupol eller mittorn, där spänningen mel- lan horisontater och vertikaler kunde klingat ut. Den ursprungliga färgsättningen med små nyanser förstärkte fasadens helhetsverkan. Fasaden utformas med tanke på den vida förplatsen , som torget bildar framför kyrkan. Fasadkompositionen med pilastrar i hierarkisk ordning var betydelsebärande och betonade olika delars sakralare karaktär. Fasadens övre våning, indelad av joniska pilastrar, var viktigare än den nedre med pilastrar i dorisk ordning. Byggnaden måste ge uttryck åt en högre mening såsom ägnad den kristna religionen . Gavlarna smyckas med kandelabrar och urnor med uppåtsträvande eldflammor. Schemat med en tvåvåningsfasad är som nämnts hämtat från Rom. Lösningen att föra upp gavlarnas andra våningar som skärmfasader på alla fyra sidor bör vara Tessins egen. Det höga taket döljs bakom skärmfasader, som dras upp även ovanför absiderna. Tornen ingår i sym- metrien och tornets murar upprepar skärmgavlarnas fasadindelning med joniska pilastrar. Listverket ovan- för pilastrarna löper i linje med skärmfasadernas och takets övre fall och de bildar tillsammans ännu en kraf- tig horisontalbetoning. Den övre gavelvåningens dignitet förstärks genom valet av kolonnordning och även i hantverksmässigt fi- nare detaljutförande. Intresset koncentreras till byggna- dens övre parti med det upprepade gaveltemat. Kyrkan var förr mer än nu synlig från alla håll vida över staden och från sundet. Att fånga klassicismen på detta sätt kräver en djup insikt i dess innebörd och förmåga att översätta dess former till nya meningsfulla samman- hang. Allsidigheten och symmetrien för tankarna till Tes- sins projekt till ett lustslott vid Gripsholm med central kupolkrönt sal och liksidiga fasader , av Sten Karlin g benämnt "Villa Rotonda och Huis ten Bosch vid Mäla- ren" . Sambandet med Palladio är påtagligt i det uppre- pade gaveltemat och ingångsportalerna, på en fasadrit- ning även i öster (fig 43) . Man har velat se den slutliga lösningen av domkyr- kans arkitektur som ett resultat av magistratens direktiv 1670 om en förenkling av de övre delarnas utformning (se nedan). Karl XI skulle 1673 göra sin Eriksgata och man ville uppenbarligen avsluta kyrkobygget inför be- söket i Kalmar. Så skedde inte men direktivet föran- ledde arkitekten att arbeta vidare med ritningarna. På 1670-talet var Tessin i mitten av sin arkite ktbana . Lär- domarna från studieresorna hade genomarbetats. Han höll sig underrättad om de nya stilströmningarna i Itali- en, där Bernini och Borromini nu var de dominerande arkitekterna ."' Framför allt a rbetade Tessin vidare med rumsgestaltningen och ljusföringen. Sannolikt övergav Tessin själv tanken på att avsluta byggnaden med en kupol över korsmitten för att i stä lle t genom jämnhöga valv skapa ett enhetligt kyrkorum med sammanhängan- de rymd. Det osedvanligt höga taket doldes bakom upp- dragna gavelfasader , som även spelade en viktig roll för ljusföringen i kyrkorummet. Han skapade samtidigt vi- da, låga kupoler , spända över kyrkorummet, som i pro- jekten till Finska kyrkan. Sannolikt är de ursprungliga ritningarna till T refaldighetskyrkan i Karlskrona och Kungsörs kyrka även utförda av Tessin d ä . Motsvarigheter till domkyrkans tak är närmast att söka inom profanarkitekturen. Å r 1664 fick Tessin i uppdrag att utföra ritningar till Göta hovrätt i Jönkö- ping, vilket tidigare ej uppmärksammats. Dessa gällde takets utformning. En ritning förelåg 1667. E n avritning av Tempelman visar ett högt säteritak med karnissvängt nedre fall av samma utformning som på Sveciasticket. En gavelfronton är uppdragen framför takets mittpar- ti ."' På 1670-talet arbetade Tessin vidare med olika tak- former som det höga toppiga taket bakom skärmfasader till projektet 1674, sannolikt för Carlsburg (fig 60) . De höga fasaderna var viktiga för arki tektens arbete med ljusaxlar genom kyrkorummet. O m man försöker klarlägga prästens roll vid rums- gestaltningen framgår det att förbindelsen med kungen här även var av betydelse. Karl X Gustav utnämnde 1660 Henning Schiitte till superintendent i Kalmar.86 Efter studier i Uppsala och under långa studieresor kom han i förbindelse med kungen och gjorde en snabb kar- riär. G rundstenen till kyrkan lades 1660 en vecka före Schiittes ankomst till Kalmar. År 1664 och fö ljande år övervakade han kyrkobyggnadens uppförande. Schiitte blev 1678 stifte ts förste biskop. År 1682 förrättade han invigningen av den provisoriskt avslutade kyrkobyggna- den och verkade fram till dess slutliga fullbordan. Schiitte var obrottsligt kungatrogen och en varm an- hängare av Karl XI:s stränga ortodoxi. Detta bör ha förstärkt kravet på en rumsgestaltning i evangelisk- luthersk anda - ett enhetligt utformat kyrkorum med sammanhängande rymd. I de t inre skapades nya former A NALYS 79 med kombinationer av pilastrar, som indelade väggar- na . Väggindelningens reliefverkan framträdde tydligare vid den ursprungliga ljusföringen. En mera modest ut- form ning av altaret planerades från början och ljusspe- let från korets nu igensatta fönster fångades upp. Något av det re ligiösa klimate t under Karl XI:s omyndighetstid tecknas i ett brev av Petrus Steuchius, superintendent i Härnösand och tidigare hovpredikant hos drottning Kristina . Han klagar över att drottningen alltsedan sin abdikation försökt " inrota i vårt fädernes- land desärlige Påwiske willfarelser"." Kristina tog emot besök av svenskar på studieresor och förmedlade bl a kontakt med Bernini. Vid slutet av 1600-talet är marken mera förberedd för djärvare ideer med förebilder i den samtida romerska kyrkobyggnadskonsten. Arkitekten är mindre pressad att ta hänsyn till tidens olika villkor i hemlandet. Tessin d ä tvingades att söka nya lösningar. Många av hans projekt blev ej genomförda elle r blott delvis utförda. Kommunikationen mellan kung och arkitekt var vik- tig under domkyrkans projekteringsstadium. Även ur ekonomisk synpunkt var den betydande för Tessin. Ef- te r trontillträdet understödde Karl X Gustav i hög grad ombyggnadsarbetet vid Borgholm. Efter kungens död sände Tessin i juli 1660 ett brev från Kalmar till Kungl Maj :ts räntmästare. Han framhöll svårigheterna " meine haushaltung in Stockholm zu halten, und auch an die- sem Orthen zu le ben" .88 Tessin lämnade Kalmar följan- de år och det blev andra krafter , som tog vid då arbetet skulle genomföras . På grund av mångfalden av nya ar- betsuppgifter var det ej heller möjligt för Tessin att delta i arbetet på platsen. Nybyggnaden av Drottning- holm och andra uppgifte r i huvudstaden, såsom Södra stadshuset , och för adelns gods väntade . På 1660-talet är arkitekten i full verksamhet för Claes Tott på E kot- sund . Han arbetar med ritningar till byggnader av sten och trä och låter göra modeller till dörrkarmar, dörrar och fönsterkarmar. Liksom beträffande borgholmsar- betet kommer man här arkitekten nära i hans arbete .89 Tidsbristen nämns emellertid här som ett problem. Det valv Tessin ritar för den närbelägna Husby-Sjutolfts kyrka, utförs ej enligt ritningen. Den ofta olärde bygg- mästaren kunde inte alltid genomföra arkitektens kom- plicerade konstruktioner. Under domkyrkobyggets första etapp torde detta vara en av orsakerna till ar- betets fördröjning. 80 BYGGNADSHISTORIA Fig 65. "Till den Nya Kyrkians byggande i Calmare anslogs halfparten af confiscationen som faller ef- ter Stora Siö- och Lille tullen öfver hela Riket , till dess hon kommer under Tak. " Kungl Maj :ts resolu- tion 1664. År 1678 förordnar Kungl Maj:t, att alla confiscationsmedel skall användas till Kalmar kyrko- byggnad så länge och till dess hon bliver färdig. Frigelianska sam!. Royal edict, markingthe proceeds of contraband sales to finance the building of Kalmar Cathedra/, 1664 and 1678. Domkyrkans uppförande. Första byggnadsetappen Sedan platsen hade utstakats, påbörjades grundlägg- ningsarbetet midsommarafton den 24 juni 1660. Sten till grunden togs från själva Kvarnholmen och stadens ägor. 1 Staden hade eget tegelbruk med två ugnar, som gav 16000 tegel vardera. På stenhuggarholmen fanns bodar, där stenhuggarna arbetade. 2 Som nämnts överflyttades byggningsfolk, framför allt soldater, från Borgholm till domkyrkobygget. Nikode- mus Tessin d ä , som personligen lett ombyggnadsar- betena på Borgholm, flyttade även till Kalmar. Lands- hövdingen och magistraten förordnade i augusti 1660 arkitekten "at drifwa werket och see oppå at arbetet måå fortgåå" och han erhöll därför 20 rdr i månaden. För byggningsfolkets avlöning krävdes ~eda pengar. Då det tog lång tid att omvandla domkyrkotunnorna till penningmedel, anslog borgerskapet så länge 400 dir smt av andra medel "på dhet arbethe för medlössheet icke skulle studza, och soldaterne derföre sedan most gåå sin koos". Arkivmaterialet om byggnadsverksamheten är under de två följande decennierna fragmentariskt och berättar framför allt om ständiga ekonomiska problem. Samma bekymmer präglade de flesta större byggnadsföretag under denna tid. Krigen som utarmat landet och skapat skräck och förstörelse, påskyndade befästningsarbetena i den nya staden. Jämsides pågick det oavbrutna arbetet med stadens uppbyggnad. Svårast synes det ha varit att överge den medeltida kyrkan och dess hävdvunna plats och omgivande kyrkogård i gamla staden. I handlingar- na förekommer underhåll av den gamla kyrkan fram till 1670-talet. Man utlånade t o m medel från den nya kyrkan till den gamla kyrkans underhåll. Kostnaderna för det nya kyrkobygget kunde inte be- tunga borgarna i Kalmar genom utskylder. De var hårt belastade av stadens flyttning. I stället bestreds utgifter- na på en rad andra sätt : genom anslag från domkyrkor- na i Smålands och övriga Göta rikes stift och från för- samlingarna i Kalmar stift, genom frivilliga insamlingar och genom Kungl Maj:ts anvisade intäkter från tullar m m. Frånsett de nämnda insamlingarna bekostades domkyrkobygget under den långa byggnadsperioden av centralt anvisade medel.' Fabian Baehrendtz har i sitt arbete om domkyrkan ingående behandlat byggnadstidens ekonomi. Den förs- ta byggnadskassan bildades genom Karl X Gustavs ovan nämnda beviljan 1658 om hjälp och rätt att insamla medel över hela riket. Magistraten utsåg tre personer som skulle besöka de olika stiften. Även inom Kalmar stad skedde särskild insamling. 5 Brist på medel präglar kyrkobygget redan från bör- jan. I mars 1661 inställer sig i rådhusrätten korpralen för de finska soldater, som förordnats att arbeta på kyr- DOMKYRKANS UPPFÖRANDE FÖRSTA BYGGNADSETAPPEN 81 kobyggnaden. Han uppger "at folket inthet hafwer nu at hjelpa sigh medh , eij heller weta hwadh dhe skooJa tagha sigh före , när dhe inga pengar fåå at underhålla sigh medh" .6 Vid denna tid synes även Tessin ha lämnat Kalmar. Som nämnts klagade han redan 1660 om eko- nomiska bekymmer i samband med att han måste hålla hushåll i såväl Kalmar som i huvudstaden. Kyrkobygget synes därefter ha stått stilla några år. Staden anhöll vid 1664 års riksdag om hjälp till att åter- uppta arbetet, vilket beviljades samma år. Superinten- denten Henning Schiitte skulle ha uppsikt över att peng- arna användes till kyrkoarbetet. 7 Under den långa bygg- nadstiden utlånades såväl pengar som byggnadsmate- rial. I november 1665 beslöts, att utlånad kalk skulle inkrävas, så att man första vårdagen skulle kunna på- börja arbetet. Sten hade framförts och Jagrats på tor- get. Rådmännen David Haijock och Folke Månsson, borgmästaren Didrik Miihlenbruch och rådman Fredrik Linck förordnades på ett år att ha översyn över kyrkoar- betet.• Arbetet synes ha återupptagits och i juli 1666 beviljades soldaterna ökning av sin månadslön med l dir kmt per månad. Var och en erhöll därefter 10 dir i månaden! Detta år nämns byggmästaren vid kyrkobygget, An- ders Knutsson , som förekommer i samband med detta arbete till sin död 1679. Han omtalas i staden redan 1658. I juli sammanträdde rådet i Henning Schiittes närvaro på Stortorget och accorderade med mäster Anders. Han utlovades 20 dir smt för att han har "in- spection på kyrkiomurningen , och den medh alfwar drijwer" . Anders Knutsson skulle till sin hjälp få hålla en murargesäll för 2 dir kmt om dagen .10 Målaren Petter Bundi åtog sig att insamla medel i sta- den till arbetets fortsättande. Följande år utsågs rådman Carl Jönsson och Petter Bomgard att ha inspektion över kyrkobygget." Förmyndarregeringen skriver i november 1668 att de konfiskationsmedel , som beviljats 1664, " ofelbart" skulle tillställas domkyrkobygget. 12 Rådman Folke Månsson anmälde i juni 1669, att han gärna ville fortsät- ta kyrkoarbetet men måste avstå därifrån av brist på medel. Några dagar senare meddelade han , att han inte kunde fortsätta arbetet utan " under innevarande vecka ärnar upphäva arbetet för medellöshets skull" .13 Den 31 januari 1670 "resolverades att ett bref skall afgå till Architecteuren Nicodemum Tessin om kiörkio- byggningens desseing att han dhen wille så mycket som möjeligt förändhre emoot een billigh recompens" ." I oktober samma år synes man ha funnit en lösning. Man accorderade i Henning Schiittes och magistratens närva- ro med Pähr och Johan stenhuggare" om stenhuggarde- taljer till huvudfasaden mot torget. stenhuggarna skulle erhålla 5 dir smt för en hörnpelare, 3 1/2 dir för varje aln av en vinkelpelare, 3 1/2 dir för varje aln av en en- kel pelare samt 7 dir för dubbel hörnpelare. De ut- lovades denna betalning så snart kyrkans medel influ- tit." Ännu i maj 1672 beslöt man att kyrkoarbetet skul- le fortsätta så långt kyrkans medel räckte. Johan sten- huggare torde vara identisk med Johan Goltschmit , som även är i arbete under kyrkans andra byggnadsetapp (se nedan). Enligt kungl brev den 13 december 1672 skulle brev avsändas till kommerskollegium angående konfiskatio- nerna av Stora sjötullen och lilla tullen , som inte in- flutit till kyrkobyggnaden. 17 Under Karl XI:s Eriksgata 1673, då äreportar restes i staden, var kyrkan endast påbörjad. Då skånska kriget utbröt 1675, stod åter stadens försvarsuppgifter i för- grunden. Därmed fördröjdes ytterligare byggnadsverk- samheten vid domkyrkan. Efter freden med Danmark 1679 igångsattes emellertid kyrkobygget på allvar. Det- ta var desto mer angeläget " effter dhen gamble kiörkian uthan för stadhen har måst widh desse krigstidher de- moleras" ." 6 - Kalmar Domkyrka 82 BYGGNADSHISTORIA Andra byggnadsetappen Byggnadsarbetet återupptogs på allvar först 1678. I byggningsräkenskaperna tecknas byggnadshyttan med dess materialtransporter, tunga arbetsmetoder och byggnadsteknik. Arbetet kan detaljerat följas fram till invigningen av den provisoriskt avslutade byggnaden 1682. Vad var orsaken till den tidigare periodens ständi- ga avbrott och till att arbetet nu åter tog fart? Flera av de större stadskyrkornas byggnadshistoria är långvarig, t ex Kungsholms kyrkas, där endast de för gudstjänsten nödvändiga nedre partierna först färdigställdes. 1 När Kalmar domkyrka planerades, låg staden endast fyra mil från rikets gräns och var ett viktigt gränsfäste. Den planerade befästa staden med dess kyrka tillhörde detta skede. De ständiga avbrotten under byggnadsarbetet på 1660- och 70-talen var en följd av brist på medel och av Kalmars förändrade ställning efter freden 1658 i Roskilde, då Blekinge och Skåne tillföll Sverige. År 1679 beslöt man att förlägga flottan till Karlskrona.' Det var därefter till anläggningen av den nya örlogsstationen huvudintresset koncentrerades. Under skånska kriget 1675-79 blev emellertid åter försvarsanläggningarna kring Kalmar aktuella. Den svenska flottan besegrades 1676 vid Ölands södra udde. År 1679 slöts fred mellan Sverige och Danmark och fa- ran för Kalmars del var över för denna gången. Men krigshändelserna hade aktualiserat behovet av en kyrka i den nya staden och dessutom påverkat, att man rev Storkyrkan i den gamla staden. Den utgjorde en fara för det nära intilliggande slottet, där fienden kunde bita sig fast i kyrkan i den övergivna staden. Med Amiralite- tets förläggning till Kalmar kom nytt folk till staden och detta ökade behovet av gudstjänstlokaler. Storkyrkan hade jämte slottskyrkan tidigare rymt en stor del av kyrkobesökarna. I skolan hade vidare inrättats en inte- rimskyrka, som utvidgades i samband med rivningen av Storkyrkan.3 Befälet över flottan fördes av Hans Wacht- meister, som 1679 utnämndes till amiralgenerallöjtnant och närmast under riksamiralen Gustaf Otto Stenbock fick hela styrelsen över flottan med särskilt uppdrag att förestå skeppsbyggeriet och ha tillsyn över anläggning- en av den nya örlogshamnen Karlskrona. I Kalmar samlades under en övergångstid , innan den nya staden Karlskrona hunnit uppbyggas, huvuddelen av flottans förvaltning. År 1680 hade kungen beslutat, Fig 66. Genom sin monumen- tala utformning och propor- tioner med väldiga mått skil- jer sig kyrkan från den om- givande bebyggelsen. Huvud- ingången i söder. Foto Erik Lundberg 1937, ATA. The Cathedra/, with its monu- mental design and massive proportions, dwarfs ils surro- undings. ANDRA BYGGNADSETAPPEN 83 att kansli- och kammarsakerna skulle förflyttas till Kal- mar och att även riksamiralen skulle residera i Kalmar. Amiralitetskansliet överflyttades först 1683. Under ett par år var i guvernörens frånvaro ståthållaren överkom- missarie Ehrenskiöld högsta administrativa myndighet på platsen. Över varvet kommenderade holmmajor Anders Homman. Skeppsbyggmästare, kassörer, pro- viantskrivare, byggningsskrivare, artilleriskrivare över- flyttades till Kalmar. Assessorn vid amiralitetet Teofilus Mellin synes även haft sin hemvist i Kalmar. Samtliga överflyttades så småningom till Karlskrona. Med Amiralitetet kom även en drivande kraft till sta- den Hans Wachtmeister, som 1680 blev generalguver- nör över Kalmar och Blekinge län. " Konungen hade i Hans Wachtmeister funnit en man, som icke afskräcktes af några svårigheter" skriver P O Bäckström i sitt ar- bete Svenska flottans historia! Wachtmeister och Ami- ralitetet disponerade residenset vid Lilla torget - Ölandsgatan under 1680-talets fem första år. Hans Wachtmeister administrerade domkyrkobygget under tredje byggnadsetappen och kom även att betyda myc- ket för dess andra etapp. Efter kyrkans invigning 1682, var det sålunda Hans Wachtmeister, som upprättade ordning och stadga beträffande bänkindelning, ringning och gravplatser (se nedan). Kravet på en ansvarskännande platschef ställdes högt, eftersom Tessin d ä inte kunde följa upp arbetet. Som kyrkaföreståndare verkade 1676-79 rådmannen David Haijock. Haijock var redan under den första byggnadsetappen kyrkaföreståndare (1666-67). Han hade en livlig affärsverksamhet och dessutom varvs- och rederirörelse. Tillsammans med borgmästaren Didrik Mi.ihlenbruch ägde han fartyget S Johannes, som vi möter i kyrkans handlingar. Haijock hade en fastighet vid Stora torget. Hans gravplats och epitafium finns i domkyrkan.• Fortifikationsbefälhavaren i Kalmar ingenjören An- ders Berg, som ledde soldaternas arbete under den förs- ta byggnadsetappen, avled 1679 och efterträddes av Magnus Gabriel Craelius, som 1675 eller 1676 blivit lär- konduktör vid Fortifikationen med placering i Kalmar. Craelius förekommer i räkenskaperna i samband med att han gjort en kopia av kyrkaritningen (se ovan) . Rit- ningar till Kalmar rådhus tillskrivs vidare Craelius. 1678 Mellan den 30 januari och den l mars 1678 pågick riv- ning av Storkyrkan under ledning av stadsbyggmästaren Gunner Nielsson. Man nedrev torn och tak , varvid vir- ket togs tillvara. Sex båtsmän tog ned klockorna ur tor- net. Fönsterbågar, bly från de blyinfattade fönsterrutor- Fig 67. Karl XI: s namnchiffer ovanför huvudingången i söder. Foto G Sörensen 1982. Kalmar läns museum. Monogram of King Charles XI above the main entrance in the south. na , järnbeslag, dörrar m m samlades i ett materialhus för återanvändning vid olika byggnader, bl a domkyr- kan. Orgelbyggaren Magnus Åhrman kom från Mönste- rås för att nedplocka orgelverket. Predikstolen nedtogs av Hans snickare och delarna lades i kistor. Bildhugga- ren Bengt Silverlock svarade för tillvaratagandet av al- tartavlan och två epitafier. Ä ven bänkar, stolar, svarva- de pelare och trappor nedplockades för att återanvän- das.'" De kvarstående tjocka murarna sprängdes 1678 un- der flera etapper. I ett kungligt brev beordras "gambla wallens", kyrkans och "boldwärcketz Gustavus" sprängning med krut. Man skulle därvid tillvarata sten och material till den nya kyrkans fullbordande ." Grav- stenar överflytttades till den nya kyrkan. Hösten 1677 hade kyrkobygget hunnit så långt, att gudstjänst kunde hållas inom dess murar. Murningsarbetet skulle nu åter- 84 BYGGNADSHISTORIA upptas och för detta krävdes ställningar. Till dessa an- vändes bjälkar och annat virke från den gamla kyrkan. En del spiror hämtade från Storkyrkan stod 1678 upp- ställda runt kyrkan. " Virke från den gamla kyrkan an- vändes även till interimskyrkan i skolan. År 1678 ar- betade domkyrkomurmästarna Anders Knutsson och Per Månsson med utbyggnaden av skolan. 13 Viktig var klockklangen, som markerade dygnsryt- men. Uppförandet av en klockstapel invid den nya kyr- kan hörde till de första viktiga uppgifterna under andra byggnadsetappen. Den uppfördes 1678 som en friståen- de stapel av stadsbyggmästaren Gunner Nielsson. För murningsarbetet under stapeln svarade de båda nämnda domkyrkomurmästarna. I juli månad restes klocksta- peln av byggmästaren och hans timmermän samt annat "legofolk" och man kunde " upwinna" klockorna från den gamla stapeln. I augusti blev stapeln " täckt och igenkledt". 14 I april har man rest ställningarna och till- verkat bårar till framförseln av byggnadsmaterial. 1679 Sedan ställningarna rests påbörjades murningsarbetet 1679 av murmästare Anders Knutsson med gesäller och murkarlar. Efter storkyrkans sprängning tillvaratog man stenmaterial i rasmassorna och förde det till den nya kyrkan. Det finns långa listor över invånare i sta- den, som bröt och rengjorde sten vid den gamla kyrkan . Mycket arbete utfördes av kvinnor och betingade ett pris av 20 öre per hundrade sten. Stenen bars på bårar, tillvekade av timmermännen, och forslades vidare med åkare via vindbryggan till den nya staden. En byggnads- hytta började växa fram . Till murningsarbetet behövdes, kalk, sand och lera. Arkivmaterialet innehåller listor över hantlangare och kalkrörerskor som tillrett murbruk och burit fram det till murkarlarna under byggnadsarbete t. 15 Ca 100 läster kalk anskaffades 1679 främst från Öland och lagrades i kalkhuset. För transporterna , som till största delen skedde sjöledes krävdes Iagringsplatser. På kajerna för- varades tegel, kalk m m i väntan på transport. Larmtor- get var upplagringsplats för bl a timmer, som forslades landvägen. Förbindelsen med fastlandet upprätthölls via en vindbrygga. 16 Omlastningen från pråmar och oli- ka slags fartyg var ett arbetskrävande moment. För tunga bördor användes olika typer av block. De teknis- ka hjälpmedlen var enkla såsom vindspel för uppford- ring av byggnadsmaterial, bärbårar, skyfflar, såar, kalk- baljor. Verktyg tillverkades i smedjan på byggnadsplat- sen, där smeden Petter Uhrhane svarade för klensmeds- arbetena. Kvalitetsverktyg, t ex för det finare stim hug- gararbetet, anskaffade stenhuggarna själva- huggjärn , vinkelhake, cirkel (passare) inköptes i Danzig." Avlönings- och materiallistor 1679 berättar om mur- ningsarbetet under ledning av murmäst~ren och kyr- kans byggmästare Anders Knutsson .18 Sten, kalk, mur- sand, lera och ställningsvirke , linor till vindspel anskaf- fas . Man tillreder bruket och bryter sten ur murmassor- na vid gamla kyrkan. I november avslutas arbetet för året och man tar ned ställningarna. 19 Byggmästaren av- led emellertid under året och följande års räkenskaper uppger: Per Månsson "hafwer nu uthi detta Åhrett wid kiörkio arbetet förestått Mästare Stället". 20 Byggnads- hyttorna lämnade vidare traditionsärvda kunskaper och det var viktigt att kontinuiteten i arbetet upprätthölls. Per Månsson var i verksamhet vid kyrkan ännu 1689. Hand i hand med murmästarna arbetade stenhuggar- na. stenhuggaren Petter Nilsson Bergsten och hans son Jacob Pettersson Bergsten arbetade 1679 vid kyrkan och hade "aff sin egen Sten dhe mäste pelarne upsatte och förfärdigat , undantagandes någre fåå, som är aff gam b le kyrkians stenar tillgjorde". 21 Verksam vid kyr- kobygget var även detta år stenhuggaren Johan Golt- schmit,2' son till Basilius Goltschmit , som bl a leverera- de öländsk trapp- och golvsten till Axel Oxenstiernas Fiholm och till portaler i Stockholm. Även Galtschmit avled emellertid under året 1679. Under 1679 hade så- lunda kyrkobygget drabbats av tre olyckor - Jacob Pettersson (1666- 1715) var av allt att döma för ung att fullfölja det komplicerade arbetet. Fadern hade börjat uppsätta pilastrar på kyrkans södra sida. Detta arbete fullbordades av sonen Jacob efter faderns död .23 Han högg även 1679 trappstenar till kyrkan. 24 1680 Man ställdes nu inför uppgiften at lösa problemet med det fortsatta stenbuggararbetet vid kyrkan. "Allden- stund begge desse stenhuggare Mester Petter och Johan är genom döden affgångne, och nu för tijden inga steenhuggare äro som något arbete och Steen anför- skaffa kunna, ty hafwa högwördig H. biskopen med Magistraten för gått funnet att Accordera med handels- man Claes Eliersson att han all huggen och utharbetat Sten, så mycket som kan behöfas, anförskaffar, och upå sin egen bekåstnadt låter förfärdiga." Nästkommande vår (1680) så snart skepp kan gå skall det accorderade stenbuggararbetet forslas till Kalmar från Öland. Han- delsmannen Eliers skulle vidare anskaffa stenhuggare, som satte upp arbetet, men körslorna från bryggan till kyrkan skulle bekostas av kyrkans medel. 25 År 1680 levereras ett stort parti, "öfwer 200 alnar behuggen och kantat pelare steen". Av detta material förfärdigades samma år sex pilastrar. Den övriga stenen uppstaplades inne i och utanför kyrkan. 26 Väldiga mängder material framfördes vid denna tid. Från Storkyrkan hämtades 1681 stora mängder murte- gel. 27 Mursten levererades från Öland, den 26 juli 30 lass mursten . För uppfordringen av det tunga materialet var det angeläget att få fäste för vindspel och uppford- ringsanordningar. 1681 "Ano 1681 hafwer högwördig H. Biskopen och Magis- traten för gått funnet att låta giöra ett Taak öfwer Nya Kiörkian att man kundhe om Möyeliget woro, få hålla Guds Tiensten der inne, emädan dhärt är een så bes- wärlig trängssell Uthi skolan. Altså hafwer man accor- derad medh dhe här warande Tyska Timmermän om en wiss dagspeening och begynte dhe arbeta som föl- lier. . . " Härefter redovisas timmermännen Hans och Staffans arbete med hjälp av en hantlangare och annat arbetsfolk. 28 I februari förberedde man arbetet med takstolarna. Gunnar Persson "sielf9de" fick betalt för bjälkar "dhe drogo genom Östra Porthen" . Kristen Jönsson "sielf6- te" fick betalt för bjälkar, som drogs från bryggan. I en flera sidor lång lista redovisas bjälkar, som 1681 inköpts till kyrkotaket. 29 I juni inköptes 15 200 taktegel av den holländske skepparen Lukas Vi j brant samt i september 12 500 tak- tegel av Johan Sijwers i Liibeck.30 Av räkenskaperna framgår att leveranserna gällde rött taktegel. Beställ- ningar av holländskt tegel gjordes till adelsmännens slottsbyggen under stormaktstiden. Som en jämförelse kan nämnas, att Carl Gustav Wrangel 1655 beställde svartglaserat taktegel från Amsterdam till Skokloster." Räkenskaperna ger detaljerade upplysningar om det tunga arbetet med teglets framförsel och uppsättning. En båtskeppare hämtade teglet från det holländska far- tyget och staplade det på bryggan. Rådman Haijocks änka lät med sina hästar föra teglet från bryggan till kyrkan. Här upptas även andra åkartransporter. Glas var även ett material man införskaffade från ut- landet. Glas tillverkat i Sverige, betingade ett högre pris. Till domkyrkobygget !nköptes 1681 sex kistor glas av en holsteinsk köpman. Vidare levererade handels- mannen Claes Eliers tre kistor fint mecklenburgiskt glas. En kista glas innehöll i regel 120 skivor. Av fem kistor glas tillverkade glasmästaren Mårten Siwersson, tidigare verksam vid Borgholms slott, 142 fönster. Ami- ANDRA BYGGNADSETAPPEN 85 ralitetsglasmästaren Lars Berg erhöll fyra kistor, av vil- ka han tillverkade 105 fönster. Till blyspröjsarna åter- användes bly från storkyrkans fönster. Ä ven fönster- järn och andra smidda detaljer hade tillvaratagits från fönstren och återanvändes. För klensmedsarbeten svarade smeden Petter Uhr- hahne: portjärn , krampor, söljor, gångjärn, fönster- järn, skyfflar, portlås, hackor m m. 32 1682 Den 21 februari 1682 påbörjades arbetet åter efter ett kort vinteruppehåll och pågick till den 26 april. Man arbetade med tak, dörrar och fönster samt underrede till bänkinredningen." En utgiftslängd för bjälkar och bräder berättar om att kyrkorummet täcktes med ett innertak av trä. sten- läggaren Hans Tysk fick betalt för stenläggning "ifrån torget till stoore kyrckiodören". I april körde man 54 lass "fyllesand" från gamla stadsvallen "in i nye kiör- kian" samt 20 tolfter bräder från bryggan. I golvet in- lades gravstenar från gamla kyrkan .34 Kyrkans inre fär- digställdes med altartavla, predikstol och bänkar. Vid kyrkans högtidliga invigning midsommardagen den 24 juni erhöll kyrkan namnet Karls kyrka. Invig- ningen förrättades av biskop Henning Schiitte , som ha- de kommit till Kalmar en vecka före kyrkans grund- läggning 1660. Karl X Gustav hade 1660 utnämnt Schiit- te till superintendent i Kalmar. Karl XI upphöjde super- intendenturen till biskopsdöme den 5 april 1678, då Schiitte blev Kalmar stifts förste biskop. Kyrkosången leddes av kantor Nils Beckstadius, som i sin dagbok berättat om invigningen.35 År 1683 utfärdade Hans Wachtmeister en stadga rörande bänkindelningen, gravplatser och ringningar. 36 Byggnaden hade uppmurats till och med första vå- ningen och täckts med ett provisoriskt tak, belagt med rött tegel. Nedre delen av tornen synes även ha varit uppförda. sakristia och kapitelrum , inredda i tornens nedre del , omtalas. Kyrkorummet hade altare och pre- dikstol från gamla kyrkan , bänkinredning men ännu inte orgel och orgelläktare. Golvet var täckt av gravste- nar från gamla kyrkan . Pilastrar var uppförda runt fasa- derna men omnämns inte i kyrkans inre. Några upp- gifter om fasadernas avfärgning har inte påträffats. San- nolikt hade fasaderna vit slätputs, karakteristisk för sta- dens stenhusbebyggelse vid denna tid. Utmärkande för staden var vidare de höga, röda tegeltäckta taken, som restes bl a av de tyska timmerbyggmästare , som upp- förde domkyrkans tak. Domkyrkahyttan hade tillgång 86 BYGGNADSHISTORIA till städernas hantverkare, såsom de kvalificerade sten- huggarna Goltschmit och Bergsten. Betydelse vid bygg- nadens uppförande hade även fortifikationens folk, så- som Hans Wachtmeister och fortifikationsingenjörerna Anders Bergh och Magnus Gabriel Craelius. Bland ar- betsfolket påträffas soldater, båtsmän, amiralitetsglas- mästaren osv. Avlöningar och materialinköp har avsatt handlingar, som ger kunskap om vilka som utfört arbeten och var- ifrån material anskaffades. Vad som går att utläsa av räkenskaperna är kvantiteten arbete. Marginella upp- gifter ger även en bild av byggnadsplatsen på det ännu inte stenlagda torget, den timrade klockstapeln intill kyrkan , av lagrat stenmaterial inne och utanför kyrkan. Smedja och olika bodar, bl a kalkbod nämns. Något som bör ha präglat byggnadsverksamheten är de tunga åkartransporterna från upplagringsplatserna i hamnen och på Larmtorget, transporterna sjöledes och över vindbryggan från land. Arbeten under mellanperioden 1683-91 Efter invigningen 1682 utfördes under det följande 80-talet och fram till nästa byggnadsetapp smärre ar- beten vid kyrkan. Man lagade tegeltaket, som tydligen var lagt på läkt och understruket med kalkbruk. 37 En orgelläktare uppfördes 1686 av snickaren Elias Olsson. Man hämtade från materialhuset orgeln, som 1684 repa- rerats av orgelbyggaren Magnus Åhrman. En dragon hämtade tornuret, som uppsattes i klockstapeln på tor- get. Conterfejaren Hans Bremer målade urtavlan. 38 De följande åren fortsatte man med arbeten i kyrkans inre. Elias Olsson gjorde 1688 ställningar till orgelläkta- ren, som målades. Sexton tunnor kalk anskaffades san- nolikt till vitkalkning av interiören. År 1689 reparerades ånyo yttertaket, varvid 200 nya taktegel coh 200 järn- plåtar pålades (rödmålade).39 År 1691 lagade man bän- kar på orgelläktaren. Smeden Petter Uhrhane förfärdi- gade en stor nyckel till stora trappuppgången samt nyc- kel och lås till den andra trappuppgången (ingångar i söder och norr, manfolks- och kvinnfolksingångar, nämns) .40 Andra byggnadsetappen, namn och data Henning Schi.itte 1660-1707, biskop 1678, förrättade 1682 kyrkoinvigningen Rådman David Haijock, kyrkoföreståndare 1676-79, rådman Fredrik Link 1679-82 Amiralgeneral Hans Wachtmeister, befälhavare över flottan, 1680 generalguvernör över Kalmar och Ble- kinge län . Upprättade 1683 bänkindelning och förord- ning om gravplatser och ringning i kyrkan . Wachtmeis- ter och Amiralitetet disponerade residenset 1680-85. Fortifikationsbefälhavare i Kalmar ingenjör Anders Bergh, död 1679, efterträddes av Magnus Gabriel Crae- lius, som 1680 gjorde en kopia av avritningen till kyr- kan, med fullmäktige sänd till riksdagen i Stockholm. Modell över stadsplan 1682, i Armemuseum. Domkyrkans byggmästare murmästare Anders Knuts- son, död 1679, arbetade på 1650-talet vid fortifikationen och senare vid domkyrkan. Efterträddes av murmästare Per Månsson, verksam vid domkyrkan ännu 1689. Stenhuggaren Johan Goltschmit, död 1679, utförde ar- bete för domkyrkan även under etapp l. stenhuggarna Petter och Jakob Nilsson Bergsten, far och son, högg 1679 pilastrar till kyrkan. Petter död 1679. Kontrakt med handelsmannen Claes Eliers om fortsatt stenhug- gararbete, anlitade stenhuggare från Öland. Tyska timmerbyggmästare, Hans och Staffan, anlitades 1681 för förfärdigande av tak över kyrkan efter upp- murandet av första våningen. Taktegel från Holland och Li.ibeck. Glasmästaren Mårten Siwersson och amiralitetsglas- mästaren Lars Berg insatte glas, inköpt från Holstein och Mecklenburg. Smeden Petter Uhrhane utförde klensmedsarbeten. TREDJE BYGGNADSETAPPEN 87 Fig 68. Teckning till Sveciave rkets vy över Kalmar. Endast e tt to rn markeras. Enligt räkenskaperna tillkom tornen till södra fasaden 1695 och till no rra fasaden 1697 . E rik Dahlberg, handteckning, KB. Drawing for the view of Kalmar included in the Svecia Collection. On/y one tower is shown. Tredje byggnadsetappen År 1692 inleds den tredje byggnadsetappen med en in- tensiv byggnadsverksamhet, som pågår hela 90-talet och några år in på det följande århundradet. Karl XI hade 1691 beordrat amiralgeneralen Hans Wachtmeister att återuppta arbetet med kyrkans fullbordande . ' Kungen hade just påbörjat kyrkobygget vid Kungsör, Kung Karls kyrka, som han aktivt följde. ' Drottningholms slottskyrka började uppföras av änkedrottningen Hed- vig Eleonora 1696, då Karl XI lånade material till mo- derns byggnadsföretag. ' Till båda dessa kyrkor antas Nikodemus Tessin d ä ha uppgjort de ursprungliga rit- ningarna. På 1690-talet inreddes vidare slottskyrkan i Stockholms slott. Man planlade även de stora kyrko- byggena i Karlskrona. Tessin d ä hade redan 1680 fått kungens uppdrag att utarbeta ritningar till den nya sta- den och dess befästningsverk samt till "publique huss såsom Kiyrckior, Schalar . .. " 4" Det är i samtliga dessa fall sonen Nikodemus Tessin d y, som fullföljde faderns planer. Som nämnts övertog Tessins styvson Abraham Svansköld arbetet med Kal- mar domkyrka . Han arbetade framför allt med genom- förandet av planerna , utförde konstruktions- och detalj- ritningar. Han samarbetade även med brodern Nikode- mus Tessin d y. Då Svansköld skulle påbörja sitt arbete med domkyrkans tredje byggnadsetapp skriver Tessin d y till Karl XI , att han planerar "at i sin upresa taga Calmare kyrkobygnad i ögnasigte".4b Att Tessin d y närmare skulle ha befattat sig med planerna förtäljer inte materialet. Från 1692 till 1697 ledde Svansköld ar- betet vid domkyrkan och blev därefter Tessin d y:s medhjälpare vid ombyggnaden av Stockholms slott. Hans Wachtmeister föreslog i en skrivelse till Karl XI den 31 augusti 1691, att kyrkaarbetet skulle påbörjas först följande år. Konungen medgav detta i sitt svar den 10 september. Wachtmeisters uppgift blev att på olika sätt befordra arbetet , Svanskölds att tillse att ritningarna följdes och att skickliga hantverkare anlitades. Från kyrkainspek- torn i Stockholm nedsändes medel till lanträntmästaren i Kalmar efter Wachtmeisters utanordning. Lantränt- mästaren utlämnade efter hand medel till en byggnings- skrivare . En bohagsfogde mottog och delade ut mate- rial , attesterade räkningar o s v.6 Arkitekten Abraham Svansköld fick ett fruktbart samarbete med Rudolf Bientz, från början verksam som stenhuggare i Sverige. I Kalmar arbetade han vid domkyrkan fram till1702, då han flyttade till Karlskro- na och verkade som byggmästare vid Trefaldighetskyr- 88 BYGGNADSHISTORIA Fig 69. Stenhuggare i arbete vid uppförande av Katarina kyrka i Stockholm, påbörjad 1656. Detalj av gravyr till Sveciaverket. Masons at work on the building of Katarina Church in Stockholm, begun in /656. kan. Enligt inskrift på hans stenepitafium i Trefaldig- hetskyrkan (förstördes vid branden 1790) var Bientz född i Basel 1659. Han avled i Karlskrona 1710. Han bär titeln Amiralitetsbygg-och verkmästare.' Arkitekten och byggmästaren brottades gemensamt med genomförandet av byggnadsarbetet i enlighet med Tessins ritningar. Bientz förfärdigade 1692 en modell över kyrkan, efter vilken man skulle arbeta. Vi har även kopior av flera konstruktionsritningar till byggnads- detaljer, av vilka en tornritning är signerad Rudolf Bientz 1706 (1700? fig 50)." Som byggningsskrivare verkade 1692 Sven Nilsson Porseli och 1693-1700 Olof Törneboum. Byggnings- skrivaren upprättade bl a avlöningslistor över utfört ar- bete. Bohagsfogden Erich Wallman upptecknade in- köpt material. Tack vare deras detaljerade redovisning- ar har vi en enastående insyn i ett större byggnadsföre- tag vid 1600-talets slut. Byggnadsarbetet inleddes 1692 med ett stort uppbåd byggningsfolk. Fyrtiosex timmer- och arbetskarlar ar- betade detta år vid kyrkan. Timmerkarlarna uppsatte byggnadsställningar för förhöjningen av murarna på den provisoriskt avslutade byggnaden. Under andra byggnadsetappen hade man avslutat murarna strax ovanför bottenvåningens fönster. För det kvalificerade arbetet med stenhuggardetaljer inkallade Bientz sten- huggargesäller från Danzig. Diedrick Snipe, Rudolph Geisler och Johan Oltman nämns i räkenskaperna. I stenhuggarboden arbetade de 1692 med kapitäl. Den stora "Cordon eller Blindlisten" ovanför pilastrarna i kyrkans inre tillhörde de viktiga arbetena vid denna tid. Åtta modeller förfärdigades till listverket, till vilket åt- gick 674 fot sten! Byggningsfolk Uppsyningsman Arkitekt Byggmästare Byggningsskrivare Bohagsfogde stenhuggare Bildhuggare Målare Snickare Smeder Kopparslagare Glasmästare Timmermän, Mura- re , Hantlangare Hans Wachtmeister amiral- general Abraham Winantz (adlad Svan- sköld) 1692-97 Rudolf Bientz 1692-1702 Sven Nilsson Porsell1692 Johan Törneboum 1693- 1700 Erich Wallman Rudolph Geisler, Johan Oltman, Balth Cremer (från Danzig) Jacob Pettersson Nielas Vensch Sven Jönsson Salomon Ek Martin Giirgens Jiirgens Johan Röhl Hindrich Körber Folke Algotsson Jöns Bokwall Peter Uhrhane Herman Wegner Jöns Berg Paul Tatzreuter Olof Weinbom Mårten Siversson Peter Nordgren Åkare och dagsverksarbetare, bl a kalkrörerskor. Bland stadens in v, som bröt sten från gamla kyrkan, många kvinnor. Kronologi 1691 Karl XI beordrar Hans Wachtmeister att se till att kyrkobygget fullföljs 1692 Byggnadsverksamheten igångsätts med ett stort uppbåd byggningsfolk. Ställningar reses, smedja och bodar uppföres . Murarbeten på- börjas. Stenhuggararbeten av tyska stenhug- gargesäller. Rudolf Bientz utför en modell över kyrkan. 1693 Stora materialleveranser, framför allt av ölandssten till stenhuggararbetet. stenhuggar- na arbetar efter detaljritningar och modeller till kapitäl och det stora listverket i kyrkans inre. 1694 Stenhuggararbete i kyrkans inre, huggning av kapitäl och listverk. 1695 stenhuggare och murningsarbete fullbordas i kyrkans inre, putsarbeten. Takstolar reses , kontrakt om plåttäckning. Takarbeten. Tor- nen till södra fasaden . 1696 Skärmgavlar uppmuras. Yttertaket fullbor- das. Stenhuggararbeten till pilastrar och list- verk. Södra portalen byggs. Färgmaterial till huggstensdetaljer. Valvslagning. Orgelläktare byggs. 1697 Fortsatt arbete på fasadernas övre del. Valv- slagning. Huggstensdetalj er i gotlandssten. Tornen till norra fasaden. Svansköld förflyt- tas. 1698 Valvslagning. Huggstensdetaljer på kyrkans fasader. 1699 Putsnings- och målningsarbeten i det yttre och det inre. Fasaderna avfärgas troligen i gult (vitriol) med huggstensarbeten målade med oljefärg i vitgrått, gula fönsterbågar. Förgylld inskrift på listverket runt kyrkans fasader. Koppartak på absiderna. Glasfönster insätts, luckor till tornen. Golvet förhöjs. Karl XI ufärdar stat för kyrkan. 1700 Södra portalen förfärdigas. Ny orgelläktare byggs. Taktäckningsarbete. 1701 Södra läktaren byggs. Västra portalen påbör- jas. Fönster i rundeln över altaret. TREDJE BYGGNADSETAPPEN 89 1702 Västra portalen fullbordas. Norra påbörjas (färdig 1834). Bientz flyttar till Karlskrona. Tornhuvarna koppar kläds. 1703-04 stenläggning av golvet. Arbete med norra läktaren. Det finns olika metoder att utläsa vad som utfördes och hur mycket som utfördes år från år. Fabian Baeh- rendtz har i sitt arbete om domkyrkan noggrant redovi- sat medlen för byggnadsverksamheten: insamlade me- del och åtgångna medel. Enligt denna redovisning ligger den intensivaste byggnadsperioden mellan 1692 och 1697. 1692 igångsätts arbetet. 1697 förflyttas Svansköld och arbetet trappas successivt ned . På kyrkaarbetet hade under den tredje byggnads- etappen använts 80 661 dir smt i löner. Under 1692 för- brukades 2,875 dir smt därav l ,009 dir i löner, 1693 10,897 dir smt därav 1,366 dir i löner, 169411,093 därav 1,584 dir i löner, 1695 14,725 därav 1,237 i löner, 1696 14,231 dir smt därav 1,980 i löner, 1697 9,613 dir smt därav l ,237 dir i löner, 1698 6,654 därav 742 dir i löner, 1699 5,101 dir därav 693 i löner, 1700 2,037 därav 480 i lön till Bientz, 17011,131 dir därav 480 i lön till Bientz, 1702-03 l ,976, varav 750 i löner (Baehrendtz, s 41f). Byggnadsmaterial 1692-95 Väldiga mängder byggnadsmaterial framfördes 1692 och de följande åren till byggnadsplatsen. För mur- ningsarbetet krävdes ställningar. Ställningsvirke, mur- tegel och ölandssten till pilastrarna anskaffades 1692 till murarbetet. Till kapitälen levererades 17 stora blockste- nar av kalksten från Öland.'" Järn levererades via Stock- holm. Skeppet Johanna anlände 1692 med stångjärn och spik. Skeppet Jungfrun transporterade stora järn- tänger, järnankare, spik, sandrisslor och kalkslagor till byggnadsplatsen. 1693 års byggningsräkenskaper inne- håller långa listor med stenmateriaL 375 fot ölands- blocksten anskaffas till femton släta kapitäl , 180 fot till tre dubbla hörn, 287 fot till sju enkla hörn, 250 fot till tio vinkelkapitäl, 288 fot till 2 1/4 dubbelhörn, 182 "Cordonstenar", 26 trappstenar, 100 lass bullersten le- vererades till arbetet vid denna tid. stenhuggarna åkte över till Öland och valde ut sten för olika ändamål. Ett stort parti tegel, 60 250 st, jämte kalk , lera och sand tillhörde materialleveranserna detta år. Staden hade fle- ra tegelbruk , där tegel brändes vid den nya stadens byg- gande, till privata stenhus och till kyrkans behov." 90 BYGGNADSHISTORIA l ' TREDJE BYGGNADSETAPPEN 9 1 A B Q85 bred Fig 70-71. Stenhuggare i arbete på Ö land omkring 1900. Kalkstensindustrien har på detta sätt levt kvar unde r århundraden. Bilderna ger oss en föreställning o m det tunga arbetet med framförande av material och lastning på segelskutor för transport till byggnadsplatsen. Stenbåra r, skottkärror och sten- kran tillhö rde arbetsredskapen under 1600-talet. Kalmar läns museum. Masans at work, c. 1900. Fig 72. Stenhuggarmärken på några arkitekturfragment av sandsten, 1970 liggande på marken norr o m kyrkan. Två fragment , som synes härröra från en takprydnad i form av en kande laber bar märket R , förmodligen hänsyftande på Rudolf Bientz, domkyrkans byggmästare , från början utbildad till sten- huggare . Ett fragment till e tt sockelpa rti bar e tt vingformat stenhuggarmärke. Sune Ljungstedt 1976. Masons' marks on fragments of sandstone. c 92 BYGGNADSHISTORIA I 1694 års räkenskaper med bohagsfogden Erich Wallman redovisas byggnadsmaterial under följande rubriker: Ölandsmursten, gammal kyrkosten, ölands- blocksten, trappstenar, murtegel, ölandskalk, mursand, läktspik, järn, stål, yxor, sågar, bly, tågvirke, trävirke, bräder, mässingsskivor, "Fethalie Waaror" (säl tran , linolja, såpa, tran). " stenmaterial och kalk togs huvudsakligen från Öland och bröts i "stenberget" dvs dåvarande Dälje stenberg, ett namn som nu är ur bruk. På äldre kartor är Dälje stenhuggargårdar utmärkta söder om Hornsudden. En blomstringstid för stenhuggeriet vid Dälje blev ombygg- naden av Borgholms slott på 1650-talet. 13 Till stenhusen och det nya rådhuset i Kalmar levererades kalksten och kalk från Öland. Ett stort parti golvsten sändes till Sko- kloster. Till befästningarna i Karlskrona, till Stock- holms slott efter branden och till adelsmännens slott och palats samt till gravmonument och gravstenar, dop- funtar m m användes ölandskalksten.1 Anders Nilson återger i sitt arbete Öländska segel bilder från kalk- stensindustrien i början av 1900-talet. Industrien har på detta sätt levt kvar under århundraden och bilderna ger oss en föreställning om det tunga arbetet med fram- förandet av material och lastning på segelskutor för transport till byggnadsplatsen (fig 70, 71) . Kalk levererades bl a från Böda på Öland. För finare detaljer såsom gavlarnas ornering med eldurnor och Fig 73. Under studieresor och i arkitekturböcker studerade arkitekterna tekniska hjälp- medel. Uppvindningsanord- ning. Tessin d y avbildar upp- vindning av tungt material vid en byggnadshytta i Rom . THC 2459, Natmus. Architects made a study of technical aids during their travels abroad and by consul- ting books on architecture. Heavy building materials being hoisted by windlass on a building site in Rome. Dra- wing by N Tessin the Young- er. kandelabrar apvändes sandsten från Gotland (gotlands- sten). Byggningsskrivaren Johan Törneboum redovisar 1695 ett större parti ölandskalk samt 20 läster gotlands- kalk. Gotlands- eller livlandskalken brukade användas till finare putsarbeten. Ölandskalken (196 läster) var avsedd till murbruk, vilket bekräftas av de 137 lass sand som anskaffades vid samma tillfälle. Om putsarbeten sannolikt i kyrkans inre, berättar kalkmätartunnor och ämbarslinor. År 1695 pågick även takarbete, till vilket åtgick 3600 takspik , spikbårar, läktspik , 406 tolfter brä- der, åtta tunnor tjära och 25 knippen näver. Järn levere- rades från Stockholms och Norrköping. I Amiralitets- kollegii arkiv finns verifikationer på åtskilliga transpor- ter 1693-1701. 15 Byggnadsmaterial Kalksten från Öland, Stenberget, Dälje Sandsten från Gotland till eldurnor, kandelabrar och listverk i kyrkans inre Kalk från Öland (Böda) till murning från Gotland till putsarbeten Järn från Stockholm till taktäckning Koppar Bly 'TREDJE BYGGNADSETAPPEN 93 Mursten från Öland från gamla kyrkan Tegel till valvslagning från stadens tegelbruk Timmer från Småland Bräder från Småland Golvsten från Öland Trappsten från Öland Byggnadshyttan De omfattande räkenskaperna ger en föreställning om byggnadshyttan och dess sjudande liv. De nödvändigas- te verkstäderna var förlagda runt kyrkobyggnaden in· nanför ett plank, som avskärmade byggnadsplatsen. Uppförandet av en smedja tillhörde de första uppgifter· na. I smedjan tillverkades järnredskap som kofötter, kniptänger, skyfflar, hammare och järnstörar, som an- vändes under arbetet. Smeden Herman Wegner förfär- digade och reparerade verktyg. Bland smederna märks även Peter Uhrhane, som utförde olika slags klen- smedsarbeten. År 1694 redovisas materialleveranser från Stockholm med skepparen Gudmund Larsson, förutom järn och spik även tekniska hjälpmedel som vattenpass, block- skivor och mässingsskivor till olika uppvindningsanord- ningar, De tekniska hjälpmedlen under denna bygg- nadsetapp är betydligt mer avancerade än under tidiga- re skeden. Bientz hade som nämnts förfärdigat en mo- dell av kyrkan. Vi har även bevarade konstruktionsrit- ningar av byggmästaren. Handlingarna berättar att stenhuggarna arbetade efter ritningar och modeller, "l st Capitels shamplun" och åtta modeller upptas 1693. Snickarna gjorde modeller och tavlor att rita upp förla- gor på. Snickaren Johan Röhl tillverkade sålunda mo- deller till kapitäl, en stor "snirkel", aln- och skivmått. 16 På "shamplun" eller ritbräden utförde man detaljrit- ningar, Finare verktyg som vinkelhake , "cirkel" och vattenpass upptas i samband med detta arbete. 17 Aln- mått, kalkmätartunnor, timmersnören och mursnören nämns under arbetets gång. Åtta modeller förfärdigas till listverk, till vilka levererades 674 fot blocksten. Ar- betet synes ha gällt det kraftiga listverket, som löper runt kyrkan. Det tunga stenarbetet återspeglas i räkenskaperna. Stenen bärs på bårar. Två bärredskap av detta slag kan studeras på Skokloster. 8 För uppfordringen av det tunga materialet används vindspel "stenkranen" och olika typer av block. Ett vindspel av tidens typ kan stu- deras på en teckning av Nikodemus Tessin d y i TesSin- Hårlemanska samlingen i Nationalmuseum (fig 73). Åtta stenbårar, tre skottkärror, fyra "rullor" och en stenkran tillhör arbetsredskapen 1693, då man utför arbete på fasaderna . Fem vinkelhakar, sex alnmått, en "shampluntavla", tre svarta ritartavlor, åtta modeller och två vattenpass upptas bland hjälpmedlen vid det detaljerade arbetet. 19 Såar, ämbar, kalkbaljor och olika slags kar används vid tillredande av murbruk och för skilda material. Smedja, kalkbod och materialbodar låg nära bygg- nadsplatsen. Bearbetning av stenmaterialet ägde dels rum vid brytningsplatsen, dels i särskilda stenhuggar- bodar vid byggnadsplatsen. I en stenhuggarbod arbetar 1692 tyska stenhuggargesäller med kapitäl och listverk. För uppvärmningen under arbetet anskaffas spisar till såväl stenhuggarboden som sakristian och kapitel- rummet, som troligen utnyttjas som byggnadskontor. Arbetet i byggnadshyttan präglades av de tunga transporterna av material från bryggan eller Larmtor- get. Lastning, lossning och därefter åkartransporter till byggnadsplatsen var ett arbetskrävande moment i bygg- nadsprocessen. stenhuggararheten En särskilt viktig uppgift , då det gällde domkyrkan, blev stenhuggeriet. Tessin d ä synes ha tänkt på traktens speciella möjligheter, när det gäller stenhuggararbeten, och de utgör ett markant inslag i hans ritningar till dom- kyrkan. Det kvalificerade stenhuggararbetet krävde särskilda insatser. För olika stenhuggardetaljer slöt Hans Wachtmeister särskilda kontrakt med Rudolf Bientz, från början utbildad stenhuggare och ledare för de inkallade stenhuggarna från Danzig. För förfärdigan- de av "stoora Cornicen eller Cron Listan"; det kraftiga listverket mellan våningarna, som löper runt omkring kyrkans innerväggar, upprättades ett kontrakt den 28 augusti 1693 (5000 dir smt). 2° Kapitälen skulle förfärdi- gas för 30 dir smt stycket. Ännu i slutet av 1694 pågick arbeten med dessa stenhuggararbeten." Under 1694 fullbordades huvuddelen av stenhuggararqetet i kyr- kans inre. De tyska stenhuggargesällerna arbetade med joniska kapitäl. För det stora listverket ovanför pilas- Fig 74-75. Interiör mot öster. Detalj av kapitäl. Foto Rolf Nilsson 1987 (s 94-95). Interior Iaoking east (p 94-95). 94 BYGGNADSH ISTORIA TREDJE BYGGNADSETAPPEN 95 96 BYGGNADSHISTORIA trarna betalades 20 december 1695 resterande 1752 dir smt.22 Leveranser av gotlandskalk, kalkmätartunnor och ämbarslinor berättar om putsarbeten detta år. 1696 äger även viktiga stenhuggararheten rum. Det gäller framför allt kyrkans exteriör. Arbetet på kyrkans yttertak avslu- tas 1696 och nu kunde de framförliggande skärmgav- larna uppföras. En stor post 1696 är 11 930 murtegel , 160 läster ölandskalk och 19 läster gotlandskalk, som anskaffas till tornens och gavlarnas uppmurande. Järn till klamrar och järnankaren i gavlarna nämns i sam- band med denna leverans. 500 fot ölandsblocksten re- dovisas till sex fönster i gavlarna, 1000 fot till joniska pi istrar, 312 fot till joniska kapitäl, 600 fot till den jonis- ka "arkitraven" samt 2009 + 891 fot till203 alnar jonisk "Cornic" . 23 En räkning 1697 upptar stenleveranser till detta års arbete: 385 fot öländsk blocksten till joniska kapitäl, 700 fot till jonisk arkitrav, 2300 fot till jonisk Cornis, 144 fot gotlandssten till tre urnor på södra gavelspetsen och 700 ornamenttegeL 24 Detta år tillverkas krönande eldurnor och kandelabrar, till vilka används gotlands- sten. Följande stenhuggararheten kvitteras 1698: åtta kan- delabrar för 180 dir smt, sex urnor för 156 dir smt, lister- na som urnorna står på 86 dir smt, ett kapitäl för 14 dir smt, joniska "Cornisen" på fasaden 26 dir smt, i interiö- ren 67 dir smt, en eldurna på västra tornet 2,8 dir smt.25 Sune Ljungstedt iakttog 1970 tre stenhuggarmärken på några arkitekturfragment av sandsten, liggande på marken norr om domkyrkan (fig 72). Två fragment, som synes härröra från en takprydnad i form av en kan- delaber bar märket R. Initialen hänsyftar möjligen på Rudolf Bientz, domkyrkans byggmästare , från början utbildad till stenhuggare. Ett fragment - ett sockelparti till en takprydnad bar ett vingformat stenhuggarmärke. Bientz svarade även för arbetet vid Sjöporten ("Kaval- jeren" ) , där fyra stenhuggarmärken kan iakttas (fig 78). Sune Ljungstedt har även avritat stenhuggarmärken på TREDJE BYGGNADSETAPPEN 97 Fig 76-77. Joniska kapitäl. Foto Iwar Anderson 1943. lonic capita/s. 7 - Kalmar Domkyrka 98 BYGGNADSHISTORIA pilastrarna och torntrappan till Fredrikskyrkan samt på pilastrarna till Trefaldighetskyrkan i Karlskrona. Bientz anlitades även vid uppförandet av dessa båda kyrkor i Karlskrona (se ovan). Till de viktiga stenhuggararbetena hörde portalerna. År 1696 anskaffas stenmaterial till södra portalen: 85 fot ölandsblocksten och 20 fot gotlandssten. 26 Västra porta- len påbörjas 1701, varvid åtgår 536 1/2 blocksten, l 112 pall ölandsmursten, 3 läster ölandskalk, 381ass mursand och 120 lass bullersten, 1702 fullbordas den västra por- talen och påbörjas den norra, som blir färdig först 1834. Takarbeten, valvslagning År 1695 reses takstolarna. Kontrakt upprättas 1696 med bleckslagare Kristoffer Gersell , som skall täcka taket med järnplåt." Arbetet med yttertaket fortsätter följan- de år. Räkenskaperna upptar diverse takmateriaL Man anskaffar 3600 takspik, spikbårar, läktspik, 406 tolfter bräder, 24 timmersnören, 25 knippen näver, åtta tunnor tjära, beck, talg och sältran. 33 112 skeppund klippta järnplåtar till yttertaket be- ställde Hans Wachtmeister i aprill699 via handelsman- nen Adam Jacobsen LeyeiL Leveranserna drog emeller- tid ut på tiden och Rudolf Bientz klagar den l juni 1699 över att yttertaket stått utan taktäckning i fyra års tid.28 Kopparslagarna Paul Tatzreuter och Olof Weinboum belade 1699 absiderna med koppar. Arbetet gick lång- samt på grund av transportproblem av materialet från Stockholm. 1701 anlände 271 1/2 st tunnslagna koppar- bleck (8 skeppund), 94 st järnbleck tillsammans med annat järnmateriaL Materialet torde anskaffats till täck- ning av tre torn, som ägde rum påföljande år. Klocktor- net hade tidigare täckts. 29 Som nämnts restes takstolarna 1695 före valvslag- ningen. De blev ett fäste för olika uppfordringsanord- ningar under arbetena med tak och valv följande år. 1696 valvslogs östra korsarmen. Arbetet med valven fortsatte 1697 och bedrevs 1698 med större kraft.30 År 1695 var de båda tornen till södra fasaden så pass färdiga , att klockorna kunde upphängas i det sydvästra tornet och tornen förses med avslutande förgyllda knap- par. Den gamla kyrkans urverk, uppsatt i klockstapeln på torget, överflyttades till det nya klocktornet." På en teckning av Kvarnholmen till Sveciaverket har blott klocktornet hunnit uppföras (fig 68) . De båda tornen till norra fasaden tillkom 1697.32 De avslutande tornkrönen synes dock ännu inte ha blivit uppförda. År 1699 beslogs sålunda ånyo tornknappar med bly och huvarna plåttäcktes 1702 (se ovan). Snicka- ren Jöns Bokwall förfärdigade 1699 sexton fyrsidiga och femton ovala luckor till tornen." Som Baehrendtz fram- hållit, synes klockorna ha varit lägre placerade före tornkrönens tillkomst." Fönster Vid uppmurningen av kyrkan under tredje byggnads- etappen måste fönstren från andra byggnadsetappen uttas. År 1699 ägde omfattande arbeten med fönstren rum." Ett stort arbete för smederna var fönsterramarna,som utfördes av järn, fönstergaller , fönstervindjärn osv. År 1699 var smederna Petter Uhrhane, Herman Wegner, Jöns Bergh och Börje Joenson i verksamhet med detta arbete. Glas insattes 1699 av glasmästarna Petter Nord- gren och Mårten Siversson. För att bekvämt kunna nå de högre fönstren hade man förfärdigat ett särskilt "in- strument eller vinda" . Golv " Emädan som utaf Callmare kyrkas Approberade des- sein och afritz är befunnit att hela kyrkan in uti skulle öfwer alt uphöijas och fyllas l 112 aln högt så att man igenom dörarne 3 trappesteg upgå skall, hwilket dock icke förr än nu skett är. .. " heter det i en redovisning av Rudolf Bientz den 18 augusti 1699.36 Betalning utgick till bönder, som ifrån gamla staden "in på kyrkiogården" kört 530 lass fyllningsjord. Båts- män och soldater hade med skottkärror infört jorden i koret och sakristian. I sakristian byggdes en källare under golvet. Till korgolvet inköptes 40 alnar sten. Höjningen av kyrkans golv var ett arbetskrävande arbete hösten 1699. Stenen i gångarna bröts upp och lades efter förhöjningen tillbaka. Åtta gravstenar togs upp och flyttades tillbaka. I samband med detta arbete reparerades bänkarna av snickaren Johan Röhi. De följande åren pågick arbeten med golvläggning. År 1704 fick murmästaren Jörgen Schwartz betalt för inläggning av 200 alnar golvsten. 37 Läktaranordningar Efter höjningen av golvet påbörjade man läktare, som från och med 1700 successivt började byggas. En orgel- läktare tillkom redan 1696 men ersattes 1700 av en ny läktaranordning. Snickarer Hindrich Körber nämns i samband med detta arbete. 38 Läktare över södra korsarmen tillkom 1701, varvid åtgick tjugonio timmerstockar och fem balkar. För ut- smyckning av de båda läktarna svarade bildhuggaren Nicolas Vensch. 39 Åren 1703-04 pågick arbete med norra läktaren. År 1704 fick bildhuggaren Sven J önsson betalt för kolonnerna till norra läktaren.40 Måleriarbeten Från och med 1696 börjar färgmaterial förekomma i räkenskaperna: 20 böcker guld, silverglitt , blyvitt, brun- rot, 11 kimröksbössor, linolja, sältran, spiggolja och vinättika." Tran och oljemålning återkommer i räken- skaperna då det gäller behandling av huggstensdetaljer- na, som indränktes med tran och därefter oljemålades i en grå nyans, liknande gotlandssten. År 1698 anskaffa- de man till "ziraternas måhl- och anstrykning" ... 14 kannor linolja, 29 skålpund blyvitt, silverglitt, umbra, 4 "Swartebyssor" (kimröksbössor) och spiggolja. Måla- ren Martin Gi.irgens förgyllde samtidigt urnornas och kandelabrarnas eldflammor! ' Till oljemålning av porta- lerna 1701 använde man blyvitt, brutet med kimrök och silverglitt. 43 Under 1699 ägde omfattande målningsarbeten rum, dels av naturstenen i nämnda färger och med förgyllda detaljer, dels av fasader, fönsteromfattningar m m. Två- hundraen tunnor kimrök torde avse oljemålning av yt- tertakets plåtbeläggning i svart. Fönsterbågarna måla- des gula, vartill sannolikt åkergull, som förekommer i räkenskaperna, användes. 44 Målningsarbetet på kyrkans fasader avslutades i sep- tember 1699 med en förgylld inskrift, 107 stora förgyllda bokstäver, som löpte på listverket runt kyrkans fasader , på södra sidan: REGNANTE CAROLO GUSTA VO COEPTUM SUB CAROLO XI MAXIMA PARTE AUCTUM. På norra si- dan: FELICI CAROLI XII AEVO ACCEPTAM REFERT HOC OPUS CONSUMATIONEM (Påbörjat under Karl Gustavs regering under Karl XI till största delen uppfört, har detta byggnadsverk Karl XII:s lyckliga tid att tacka för sin fullbordan). Inskriften utfördes av målaren Salomon Ek. 120 böcker guld samt krita åtgick till detta arbete. "Till kyrkiofootens afrappande" åtgick 1700 20 läster ölandskalk. 45 Ett stort antal vitlimskvastar och svampar (natur- svamp) i räkenskaperna berättar om målningsarbeten i kyrkans inre vid tiden omkring 1700. Olika färgpig- ment, etthundraåttio kannor linolja och terpentin upp- tas bland färgmaterialet : åkergull, vitriol, berggrönt, brunrot, svavel , rödfärg och Schmaltzblau!6 Blyvitt, sil- verglitt, brunrot, 11 kimröksbössor, spiggolja och vinät- tika anskaffades till orgelläktarens målning 1700. TREDJE BYGGNADSETAPPEN 99 Färgsättning Då Kalmar domkyrka invigdes 1682 var den proviso- riskt avslutade byggnaden blott en torso. Den vita put- sen och det röda tegeltaket smälte väl in i stadens sten- husbebyggelse, som dominerades av dessa båda färgto- ner. Bredvid kyrkan stod en klockstapel på torget. Då kyrkan åren omkring 1700 fullbordades , fick fasa- derna en mera nyanserad färgsättning. Nya ideer beträf- fande byggnadernas färgsättning hade framkommit med inslag av det begynnande 1700-talets ljusa nyanser. Dominerande var fasadernas ljust blågrå, gula eller rosa färgtoner med vitgrå huggstensdetaljer eller imitation av huggsten . Såväl imitation som äkta material olje- målades. Djärvare färgsättning förekom dock och kan studeras på det sena 1600-talets bevarade mästerstycken i murmästarämbetet. Om den fullbordade domkyrkans färgsättning har vi ganska säker kunskap. Beträffande oljemålningen av huggstensdetaljerna ges exakta uppgifter. Färgtonen var vitgrå som gotlandsstenen. Yttertakets plåttäckning var oljemålad i svart, till vilket stora mängder kimrök anskaffades. Omfattande uppgifter om färgmaterial förekommer i olika sammanhang i byggningsräkenskaperna. Det medför vissa svårigheter att avgöra, vad färgen är av- sedd till. Sammanhanget i vilket färgmaterialet redovi- sas, mängden och typen av material är några grunder för bedömningar. När det gäller kyrkans fasader , kan ej helt säker kunskap uppnås. En uppgift, återgiven av Baehrendtz, att naturstenen målades vitgrå, endast nå- got ljusare än fasadpartierna anger att dessa har haft en något mörkare nyans." Huruvida denna har varit grå (kimrök) eller gul (vitriol) kan ej med säkerhet av- göras. Båda färgmaterialen förekommer i räkenskaper- na i samband med målning av exteriören. Kimrök i sto- ra mängder åtgick till plåttaket, som svartmålades. Kimröksbössor med kimrök i mindre mängder använ- des till naturstenen och gav då en blågrå färgton. Vit- riol , blandad i kalkmjölken, ger en gulröd ton och an- vändes i stor utsträckning vid fasadmålning. Då kyrkan ånyo målades 1783, användes sålunda kalk och vitriol till fasadpartierna och olja och kopparaska till hugg- stensdetaljerna (se nedan). Till fönstrens järnramar användes mönja (som rost- skyddsfärg) och sannolikt åkergulL Fönsterramarna uppges ha varit gulmålade!8 I byggningsräkenskaperna 1699 upptas stora partier gotlandskalk (16 1/3 läster) och vitriol. 180 kannor linol- ja och 201 tunnor kimrök torde vara avsedda till ytterta- ket. Ett stort parti blyvitt, umbra, silverglitt och kim- 100 BYGGNADSHISTORIA röksbössor samt 120 böcker guld anskaffades till natur- stenens målning. Mönja och åkergull förekommer även i relativt stora mängder. 48 Finns en motsvarande färgsättning på andra byggna- der av Tessin d ä? År 1674 utfördes målningsarbeten på Strömsholms slott, där arkitekten i större utsträck- ning föl j de upp arbetet. Pilastrar, lisener och fönster- omfattningar målades med olja, tran, blyvitt, umbra och krita i en gråvit ton, imiterande gotlandssten. Fasa- den, som ursprungligen synes haft en gul färgton, har originalputsen kvar. 49 Arkitektens och byggmästarens memorial Karl XI:s stora intresse för kyrklig byggnadsverksamhet var avgörande för domkyrkans fullbordande enligt Tes- sin d ä: s ritningar. Arkitekten hade själv inte möjlighet att följa upp arbetet. Kungen fann i amiralgeneralen Hans Wachtmeister en person, som kunde organisera och leda byggnadsföretaget. Han administrerade bygget och träffade avtal med olika hantverkare. När det gällde Borgholms slott hade Tessin själv denna uppgift och stod även för beräkningen av byggnadskostnaderna (se ovan). I mitten av 1680-talet lämnade Wachtmeister sin bo- stad i residenset vid Lilla Torget-Ölandsgatan och flyt- tade till Karlskrona . Kontakten med Svansköld upprätt- hölls delvis brevledes. Korrespondensen förvaras i Kal- mar kyrkobyggnadsinspektors arkiv bland Amiralitets- kollegiets oordnade handlingar och ger mycken kun- skap om arbetets planering och vad som verkligen skett. Materialet ger också bekräftelse på vad som i bygg- ningsräkenskaperna kan utläsas av materialleveranser, avlöningslistor m m.50 Den 17 januari 1696 ger Abraham Svansköld en sam- manfattande redogörelse för planeringen av arbetet vid domkyrkan i ett memorial till Hans Wachtmeister." " ... man förmodar i denna sommar på kyrkian att intet allenast fullföllia resten af Bröstewehrn, uthan och få dee 3ne stoore gaflarne sampt 2ne Torn med dess reesningh och koppar Beslagning, utan och heela stoora Taaket med dess Bläcks anslagning och förfärdigande. Så allenast för åhret 1697 skulle resterade fierde gaf- velen med 2ne Torn och 3/4 hwalfningar inne uti kyr- kian ty ifrån Prädikestohlen till altaret färmeenar man kunna fortkomma Emädan man gått arbets tållek sampt 60 000 st miihrtegell i förråd hafver, Och förhoppas man åhret 1697 med kyrkian effter mitt ingifne förslag allde- les färdig wara för uthan Een hooper små particularite- ter, h war på ett apart Memorial skall författas, som ändringen af Predikestohlen, ny altartafla, Orglorna andra kyrkiolechter, kyrkioporterna och dess dubbla dörrar, den nya kyrkiogårdsmuhren, kyrkiogållfwets sampt kyrkiogårdens högning och ifyllande, glaas fönst- rens förfärdigande och Sligt." " . .. Det wo re och hög- nödigt att Jernbleckslagarna, med det alldra första sig här kunde infinna at begynna med taktäckningen , emä- dan desse kopparsiagame sig intet så wähl kunna finna uti. tärnissans praeparerande, och dess uthan lärer kop- parsiagame som här antagne ähro hafwa nog med Tor- netz och kuplernes betäckiande af koppar att förfärdi- ga." Järn, bly och spik anskaffades antingen från Stock- holm eller Norrköping. Materialtransporterna sjöledes var under förvåren besvärliga och man hoppades på tjänlig väderlek. Följande år uppger Svansköld, att man har hunnit så långt "att man förhoppas få faciaterne utan till färdige, så att ställningarna som allaredan begynner rötas lärer kunna nedertagas och iemwähl all rappning sampt klis- tringh utan på effter handen bestält blifwa ... " 52 Svansköld hade flera uppdrag vid sidan om Kalmar domkyrka. Han ledde under Erik Dahlberg ombyggna- den av Borgholms slott och genomförde 1687-93 den huvudsakligen av Olof Rudbeck planerade ombyggna- den av Gustavianum i Uppsala. Som ovan nämnts var han vid sidan om arkitektuppdragen verksam som förla- getecknare till skulpturutsmyckningen på flottans fartyg i Karlskrona och alternerade 1696 mellan de båda ar- betsplatserna. I Karlskrona var han dessutom anlitad för amiralitetets byggnader, dess kyrka samt för Tyska kyrkan (Trefaldighetskyrkan) , som grundlades 1697 under Svanskölds överinseende (se ovan). Rudolf Bientz planerar i ett memorial november 1699 följande års arbete . 53 Smärre arbeten återstår på tornen och yttertaket. Koppar skall anskaffas till trälistverket omkring tornen, järnplåt till det raka partiet mellan yt- tertakets båda fall. En gång skall byggas mellan de båda takfallen, på vilken man kunde gå runt omkring kyrkan. 20 läster ölandskalk erfordras till rappning av sockeln. I likkammaren fattas ännu välvning och putsning, likaså putsning av murarna i konsistoriekammaren. Ölands- blocksten skall huggas till "att betäckia sielfwa muuren neder uthi fönstren". Arbete återstår även på de tre portalerna för en beräknad kostnad av 2500 dir smt. Avslutande arbete på orgelläktaren, södra och norra läktaren beräknas till en kostnad av 650 dir smt. Avslu~ tande arbete för smeden med fönsterramar och för glas- makaren med insättning av fönster skall även äga rum detta år. slutligen nämns fortsatt arbete med oljemål- ning av pilastrar. Karl XI:s död 1697 medförde förändringar även vid TREDJE BYGGNADSETAPPEN 101 Fig 78. Sjöporten e ller Kavaljeren bär årtalet 1697. Utformningen synes vara inspirerad av dom- kyrkan, som stod under uppförande under samma tid. Porten uppfördes av domkyrkans bygg.- mästare Rudolf Bientz. Foto 1900-talets början, NordM. City Gate, showing the date 1697. lts design was apparent/y inspired by t hat of the Cathedra/, which was under cons/ruetian at the time, and il was erected by the Cathedra/ master-bui/der Rudolf Bient z . domkyrkobygget. Kungliga slottet med den nyinredda Karl XII understödde i hög grad Tessin d y:s arbete slottskyrkan brann samma år. Härmed fick Nikodemus i Karlskrona och även fullbordandet av Kalmar dom- Tessin d y möjlighet att bygga upp ett nytt slott från kyrka. År 1698 skriver han till Tessin d y beträffande grunden. Svansköld kallades som medhjälpare och bi- Svansköld . Eftersom hans arbete vid Kalmar domkyrka trädande hov- och slottsarkitekt till sin halvbroder. och med flottans skulpturutsmyckning nu upphör, vill Murmästaren Rudolf Bientz svarade därefter ensam han använda arkitekten vid sina slott och gårdar i pro- för arbetsledningen fram till 1702, då han förflyttades vinserna. Svansköld skulle erhålla en årslön av 1200 dir till Karlskrona. smt för sitt arbete ." 102 BYGGNADSHlSTORlA Restaureringar och kontinuerligt underhåll1700-talet Det stora nordiska kriget och Sveriges förlorade ställ- ning som stormakt innebar en successiv avmattning av byggnadsverksamheten i landet. De avslutande arbete- na med domkyrkans fullbordande skedde i långsamt tempo. Dessutom började redan bristfälligheter uppen- bara sig. Det gällde främst kyrkans stora plåttäckta yt- tertak, som var otätt, vilket förorsakade mycket arbete. År 1705 inköptes "42 st Steenkrukor till Watndråp" , som sattes ut under yttertaket. Till takets reparation anskaffades samma år 69 st järnplåtar. Arbetet utfördes av bleckslagaren Nielas Witte. Valven hade skadats av det läckande taket och krävde även reparationer, som 1 verkställdes av murmästaren Michael Billingsten. Domkyrkorådet, som synes ha bildats 1705, vände sig till kyrkans byggmästare Rudolf Bientz, som vid denna tid var verksam vid uppförandet av Trefaldighetskyrkan i Karlskrona. Bientz tillhörde de invandrade tyska bygg- mästare, som var väl insatta i byggandets tekniska pro- blem. Detta framgår av memorial och konstruktionsrit- ningar. Han framhöll, att taket inte på lång tid hade strukits med "fernissa", vilket han hade rekommende- rat, då han lämnade Kalmar. Vidare hade järnplåtar, som anskaffats till "galleriet, det raka partiet mellan takfallen, inte blivit uppsatta". Plåtarna hade dels an- vänts till tornen, dels sålts. Domkyrkorådets kontakt med Bientz slutade med ömsesidiga beskyllningar. Bientz hade lämnat Kalmar, innan yttertaket var fär- digt. Församlingen hade inte följt byggmästarens an- visningar. Ännu 1708-09 hade man emellertid besvär med det otäta kyrkataket och man satte ut krukor för att uppsamla väta från regn och snö. Snö yrde även in på valvet genom gluggarna i det raka partiet mellan de båda takfallen och i tornens övre partier. 3 I domkyrkasysslomannens arkiv i VaLA förvaras hu- vudmaterialet om kyrkans underhåll och restaureringar under 1700-talet och 1800-talets förra del. Fabian Baeh- rentz behandlar även kyrkans restaureringar i sin skrift om Kalmar domkyrka. Han uppger dock, att han inte haft tillfälle att ta del av räkenskaperna under 1700-talet utan bygger sina uppgifter i huvudsak på domkyrkorå- dets protokoll. I synnerhet två volymer: domkyrka- handlingar i Kalmar länsstyrelses arkiv och handlingar om kyrkans underhåll , kontrakt, kostnadsberäkningar och besiktningsinstrument i domkyrkasysslomannens arkiv ger detaljerade uppgifter om byggnadsverksam- heten. Flera år förflöt utan att någon grundligare reparation av kyrkataket företogs. Krig, missväxt och pestens härj- ningar gav prägel åt 1700-talets första årtionden. Man anhöll om allmän kollekt i riket till kyrkans reparation, vilket beviljades genom kungligt brev den 22 juli 1718. Även andra medel insamlades.' En större reparation av taket genomfördes emellertid först 1733, då 100 skepp- pund takkoppar inköptes. Arbetet utfördes av koppar- slagaren Bedke.5 Åren omkring 1750 reparerades kyrkans inre av mur- mästaren Johan Herr. Arbetena berörde även kyrkans yttre. På överintendenten Hårlemans begäran avmättes 1750 ett parti av nordfasaden runt norra ingången. Ar- betet med den ofullbordade nordportalen fick emeller- tid vänta även denna gång.• I samband med anskaftandet av ny orgel i slutet av 1750-talet förändrades orgelläktaren och företogs smär- re inre reparationer. 7 Flera omfattande bränder drabbade staden, bl a 1765.8 Branden, som förstörde ett stort område väster och sydväst om kyrkan, lämnade dock kyrkobyggnaden orörd denna gång. Beträffande yttermurar och tak var dock kyrkan i stort behov av en omfattande restaure- ring, som uppsköts år efter år av brist på medel. Slut- ligen vände man sig 1782 till Kungl Maj:t, som anslog en summa av 666:32 rdr till kyrkans reparation! Fig 79. Domkyrkan från söder 1765. Gravyr av D P Milander. CALMAR STADS ock STIFTS DOM- KYRKIA. Denna Wackra Kyrkias grundwall, begyntes at gräfwas den 24 Junu , eller Midsommars Dag här i Calmar, år 1660, hwarefter byggnaden under de Swåra ock Orolige Krigs-tider, i synnerhet å åt- skilliga nära ställen häromkring, emot de Danske, med all flit fortsattes, ock blef Hon år 1682, så fär- dig, at dess inwigsell äfwen den 24 Junu , e ller Midsommars Dagen thet året , af Biskoppen, Högwyrdi- ge Herr Magnus Henning Skytte ... ? Hon har Namn, af the Store, Glorwyrdige ock Oförliknelige , Carlar, ock Thess Makalösa Präcktiga Byggnad, lämnar åt förnögda ögon, til Lands ock Wattn , e tt förträffeligit Prospect, icke utan sin upfinnares, Odödeliga Beröm. Signerat: Calmar, In Febr. 1765 D. P. Milander. Fecit. Foto SHM, ATA. The Cathedra/ from the south, engraving 1765. RESTAURERINGAR 1700-TALET 103 ---=-- '' ' ' 104 BYGGNADSHISTORIA ~~a-hon ~~c;aclen 1.. : .,t OJebf u.f (j'afmctrc l1ftad:j _(!5o m 4'raaiu /torra. J. il .. ,, med du yrtLnd Jltitti'~'l <~{1".'1"' .{..,. J' )!tj,,.;,/'1.'>7 . ..(f-,:Jt',,j,ltl'll pt~AJj',·rA·,~,,~ Jitdr~..t .l t'cltt . ..'Ju9''-'-"d(l {it;tolu !J~!s""f~tt.!cJ u;c,,.,/uu1, .J,. b (4 ... u·t1/o XI. ~'''!~' ·,Il"' J~ou·b· L.,u,IIUIL i_f,u(, ·cjJ{,"ou P': A",jrl'h .. UIIttS IL41t'l"lt ,ful u. ~l'Li tD~n,/.o .._"{/1. I..IU&/(t C)LC(.'(' i'liUIIL t'~lfl'l IJCJC (r/nu: ( IJit/HIIH,!Jt'llCIIl (~r.. ~.;~·~/ a ·::·l !}!,"/'~ •lfl· u}Grr t.:J:·u),,/,., ,,lf,1 J{.;,~.,u ,, • lt,lJIIl ..... !1 lolniOI / Jjl""" t ~~ / - r n -~· • ~-~~~~f--Fr ==fF=='Fi==~~,=9T~ v. -~~M~itlif~wf--FF~r · ""'*r===r-r~r· -Fl :: )p..- =FT ---11 ._· RJ =._NIN@ 11L KALMAR DOMKYRKA~~ R.ESTAURERIN@ o .V.!(!( ?1'/l'fll. RESTAURERINGAR 1800-TALET 127 Fig 100- 101 . Förslag till ku- pol av Folke Zettervall 1891. Syd- och västfasaden. Folke Z ettervall utförde ri tningar till kupol i såväl trä som järn. Kupolen är lägre än i faderns förslag men kyrkan uppnår ändå nära nog dubbelt så stor höjd som den ursprungliga byggnaden. ÖIÄ, RA. Dome design by Folke Zetter- va/1, 1891. South and west f ront. Th e dom e is lo we r t han that proposed by Zettervall s father, but it still gives the Cathedra/ most twiee the height of the original buil- ding. Fig 102-103. Förslag till kupol och målningsutsmyckning av interiören. Av Folke Zettervall 1891. ÖIÄ, RA. (s 128-129) Dome and interior painled deeorations, designed by the arehi- teet Folke Zetterva/1 in 1891. (p 128-129) 128 BYGGNADSHISTORIA RESTAURERINGAR 1800-TALET 129 l- 1-- - -" lm. · -=J;,.,-=f=='f====f~ BIL 9 - Kalmar Domkyrka 130 BYGGNADSHISTORIA Folke Zettervalls restaureringsförslag fastställdes 1893. Under de följande åren fram till sekelskiftet hän- de ingenting i kupolfrågan. Man utförde vissa under- Kronologi 1800-talet hållsarbeten. Fasadernas listverk täcktes med plåt. De tre ytterportarna ommålades i ekimitation. Kalkstens- golvet i koret reparerades, varvid 55 nya stenar inlades. Den slitna oljefärgen på bänkarna bättrades.48 Ett kost- nadsförslag 1884 upptar målning av bänkarna med pärl- färg .49 Sammanfattning. 1800-talet Det tidiga 1800-talets restaureringsåtgärder bestod mest i underhållsarbeten. Vissa delar av byggnaden var sär- skilt utsatta såsom det plåttäckta yttertaket, fönster och huggstensdetaljer. Man ersatte skadad plåt med ny och skadade huggstensdetaljer med kopior. Redan på 1820-talet börjar nya tekniska hjälpmedel och material användas och förekommer i restaurerings- förslag. Den omfattande restaureringen 1831-34 innebar några förändringar såsom fullbordandet av nordporta- len, utbyte av fönsterbågar och ny bänkinredning. Ska- dade kapitäl i kyrkans inre måste bytas ut mot kopior. På 1850-talet rapporteras omfattande skador på fasa- dernas huggstensdetaljer, som var målade med oljefärg ännu 1866. På 1870-talet anlitas kända arkitekter för en mer omfattande förändring av inredningen. Det ökade behovet sittplatser krävde större läktare. Närmast som rådgivare tillfrågades Helgo Zettervall i läktarfrågan. Han var välkänd domkyrkorestauratör."' Zettervall ville emellertid utforma förslag till en fullständig restaure- ring av Kalmar domkyrka i likhet med övriga domkyr- korestaureringar. Han ritade en monumental kupolkyr- ka och öppnade kyrkorummets mittvalv mot den ljus- genomstrålade kupolöverbyggnaden. Kupoltanken fanns i tiden . Även E V Langlet nämner i meritförteck- ningar en kupol till Kalmar domkyrka året innan Zet- tervalls förslag. Vilka kunskaper hade Zettervall i barockens arkitek- tur? Han försökte ansluta sig till Tessins formspråk men kupolöverbyggnaden med kraftiga förkroppningar blev mera plastiskt utformad än den övriga kyrkans arkitek- tur. Det var de monumentala romerska barockkyrkorna tidens arkitekter försökte efterbilda. Det har riktats kritik mot Zettervall och nämnts, att han saknade histo- risk pietet. Han hade ingen känsla för byggnadens sär- prägel , såsom den utformats med olika hänsynstagan- den under en lång tidsperiod . Nu fanns tekniska möj- ligheter att förverkliga arkitektens ursprungstanke. Nya material gjorde, att kostnaderna blev rimliga. 1800 Brand 1800. Korabsiden antänds. Genom hjältemodiga insatser, bl a av sjömän kan kyrkan räddas 1819-22 Omfattande reparationer av yttertaket 1824-25 Norra och södra gavlarna, som skilts från valvet, sammanhålles med balkar och ankar- järn 1827 Restaureringsförslag av J W Gerss. Nya tek- niska hjälpmedel nämns (murbruksblanda- re) och nya material (cement) 1831-34 Restaurering av domkyrkans yttre och inre. C Hallström leder arbetet: plåtläggning av yttertaket, nya fönsterbågar av ek med träspröjsar (tidigare järnbågar med bly- spröjsar), norra ingången får sin nuvarande omfattning. Fasaderna målas i gult (vitriol) med pärlgrå oljefärgsmålade huggstensde- taljer. Sockeln målas med "vattenfärg" i te- gelrött. I det inre tillkommer ny bänkinred- ning. Kapitäl till pilastrarna i kyrkans inre utbytes mot nytillverkade 1837 Yttertaket målas svart (linolja, kimrök) 1856 Omfattande skador på fasadernas hugg- stensdetaljer 1864 Ett nytt rum inreds i nordvästra tornet med marmorerade väggar (limfärg) 1866 Oljefärg på kolonnerna tilll västra och södra ingångarna avlägsnas 1876 J F Åbom, förslag till förändring av läktarin- redningen 1877 J Löfmark, förslag till förändring av läktar- inredningen 1878 E V Langlet, kupolförslag (omnämnt ej på- träffat) 1879 H Zettervall, restaureringsförslag: läktarin- redning och mittkupol , godkänt av ÖIÄ 1882 1882-83 Läktarinredning utförs enligt H Zettervalls förslag. Ny orgel med fasad, ritad av C Möt- ler 1891 F Zettervall, kupolförslag, rik målningsut- smyckning i det inre, fastst 1893 Biskopar: Magnus Stagnelius 1807- 29, Anders Karlsson af Kullberg 1830- 51 , Paul Genberg 1852- 75, David Rikard Warholm 1877-1900. Fig 104. Exteriör av domkyrkan före restaureringen 1910- 14. Gavlarnas övre flankerande fönster är ännu inte igensatta . Foto NordM. The Cathedra/ exterior, before the 1910- 1914 restoration. 1900-talet Fortsatta restaureringsplaner Man arbetade vidare med planerna för restaureringen ännu ett decennium in på det nya seklet, innan de tog slutgiltig form. År 1901 besiktigade domkyrkobygg- mästare L E Peterson byggnaden. Ett återkommande problem var vittringen på huggstensdetaljer av sandsten och kalksten. En omfattande reparation anses nödvän- dig "enär stenen och annat material i socklar , kapitäl , pelare och hörn är mycket vittrad". Man rekommende- rar följande åtgärder: Skadad sten utbytes. Pilastrarnas kalkstensmaterial , som alltsedan byggnadens uppföran- de "varit besvärad t med kalkrappning", rengöres och fogstrykes med cement. Om de ånyo putsas, bör det ske med "skarpt cementbruk " avfärgat som sandsten. Yt- tertaket får ny beläggning av kopparplåt, de större ytor- na eventuellt med skiffer. 5 Ä ven kyrkans inre behövde en omfattande restaure- ring. Vid visitation 1902 antecknades följande: ny vär- meledning, putsning av väggar , omläggning av golv och ny bänkinredning.5 Man tillsatte en kommitte, som skulle arbeta vidare med restaureringsplanerna. Kom- mitten sammanfattade de nödvändiga åtgärderna sålun- da: "en reparation av kyrkans inre med väggarnas och hvalfvens dekorering, ny apparat för kyrkans uppvärm- ning och anskaftandet av nya, öppna bänkar. " 53 Överintendentsämbetet (ÖIÄ) uppdrog åt slottsarki- tekten Agi Lindegren att upprätta förslag till restaure- 132 BYGGNADSHISTORIA ringen. Man framhöll såsom " närmast till hands liggan- de åtgärd att endast och allenast fullständigt reparera , på lämpligt sätt uppvärma och till det inre dekorera samt i övrigt tidsenligt utrusta den i sin nuvarande ge- stalt synnerligen märkliga domkyrkan" .54 Lindegrens förslag föredrogs för kommitten i april 1904. En mindre omfattande reparation av kyrkans ytt- re, bl a koppartäckning av yttertaket, skulle ingå i re- staureringen. Till Lindegrens förslag hörde en rik dekorering av kyrkans inre med rosetter, figurer, kartuscher, girlan- der, monogram och ornamentfält i gips. Vidare upptar han följande åtgärder: Valv och väggar vattrives och avfärgas med bruten vit kalkfärg. Golvet omlägges med kalkstensflisor, ny öppen bänkinredning utföres , koret utökas , inredningen renoveras. Lindegren föreslog att " hvalffvens fält böra förses med målningar af enklare eller rikare beskaffenhet, så- som till exempel korsets fyra sexkantiga fält förses med allegoriska framställningar af evangelisterna, samt tunnhvalfvens fält fyllas med allegorier. .. " Beträffande kupolöverbyggnaden anslöt han sig till F Zettervalls förslag, dock med den ändringen att den inre kupolen inte göres lägre än den yttre (fig 107-111, se vidare bilaga). Fig 105. Kvarter norr om kyr- kan på 1930-talet. Trots flera senare tillkomna affärsbygg- nader , bank m m, har miljön omkring kyrkan med sina re- gelbundet indelade kvarter kvar sin 1600-talsprägel. Foto Erik Lundberg 1937, ATA. Townscape to the north of the Cathedra/ in the /930s. The buildings round about the Cathedra/, divided into regu- lar blocks, retain their 17th century atmosphere. I maj 1905 uppgav biskop Tottie , att det fanns möj- lighet att söka statsbidrag till en kupolbyggnad på dom- kyrkan." Lindegren fick i uppdrag att upprätta ritningar och kostnadsförslag på grundval av Folke Zettervalls 1893 fastställda ritningar. Ännu ett kupolförslag hade upprättats av de båda stockholmsarkitekterna G Hag- ström och F Ekman.56 Kyrkan täcks enligt en perspek- tivritning av en något lägre kupol än Zettervalls och omges av kyrkogård med stenmur och trädplanteringar. Varken detta eller Lindegrens förslag vann emellertid ämbetets godkännande. Reaktionen mot förslagens ut- formning speglar restaureringskonstens utveckling vid sekelskiftet 1900. Man vände sig till I G Clason, som sökte underlag för en restaurering i flottans arkiv på Skeppsholmen.57 Vad Ciason påträffade vid genom- gången av arkivet är inte känt. Han nämner "Hand- lingar om Kalmar kyrka 1691" . Ciason tillämpar tidens nya restaureringsprinciper, söker underlag i äldre mate- rial och går försiktigt tillväga. Han stannar för ett mo- dest förslag , som inte berör kyrkans inre; och tillfogar ett torn över korsmitten. Runt tornets nedre del plane- rar han en altan med balustrad, från vilken man kunde få en vidsträckt utsikt över sundet och staden. I sin utformning ansluter sig Ciasons tornöverbygg- nad till kyrkans hörntorn med karnissvängda huvar. RESTAURERINGAR 1900-TALET 133 Fig 106. Kvarter väster om kyrkan , 1930-talet. Foto Erik Lundberg 1937, ATA. Townscape west of the Cat- hedra/ in the 1930s. Han upprepar på balustraden gavlarnas dekorationer i form av urnor. Den 13 november 1907 översände Ciason sitt förslag till domkyrkorådet. Han utförde även en modell i gips, som nu förvaras i nordvästra tornet. Ciason förevisade i oktober 1907 sin modell för över- intendenten , "som glädjande nog blev mycket tillfreds- ställd" med hans förslag . Ciasons audiens hos ecklesias- tikministern Hugo Hammarskjöld misslyckades emel- lertid. Regeringen måste anslå medel till nya kyrko- byggnader i Köpenhamn och London. I jämförelse med detta verkliga behov kunde Kalmarförslaget "anses som en smakfråga". 58 I mars 1908 skriver ecklesiastikministern till bisko- pen, att han efter samtalet med Ciason kommit fram till , att han inte kunde föreslå riksdagen att bevilja bi- drag till kupolbyggnad .59 Agi Lindegren tillämpade i sitt restaureringsförslag andra principer än Clason. Som nämnts föreslog han såväl kupol som en rik gipsornering och målningsut- smyckning i kyrkans inre. Lindegren hade 1894 blivit slottsarkitekt vid Drottningholm och ledde dekorerings- arbetena där. Vid sina många kyrka restaureringar an- vände han sina kunskaper i ornamental komposition. Domkyrkorådet vände sig emellertid mot Lindegrens förslag till inre dekorering och uttalade , att det "saklöst kunde uteslutas" . Man beslöt ansöka om att få övriga restaureringåtgärder fastställda. stadsarkitekten i Kal- mar J Fred Olson upprättade ritningar och arbetsbe- skrivningar till restaureringsförslaget , som fastställdes den 28 januari 1910.60 Genomförandet av restaureringen Restaureringen av kyrkans yttre påbörjades 1910. Man uppsatte plank omkring byggnadsplatsen och ställningar runt kyrkobyggnaden . En arbetsstyrelse tillsattes, som bestod av domprost A von Engeström, landskamrer A Bökelund, rektor J Wickbom, grosshandlare V Gull- brandsson , ingenjör J Löfmark och regementspastor V Olsson. I arbetsstyrelsens protokoll redovisas restaureringsåt- gärder, antagna anbud , arvoden m m." stadsarkitekten J Fred Olson var kontrollant för restaureringen. De viktigaste yttre restaureringsarbetena var följan- de: Yttertaket belades med kopparplåt , varvid firman Kaleb och Janne Elgquist anlitades . Byggmästare G Svensson svarade för murnings- , putsnings- , målnings- och granitarbeten. Vittrade och bortfallna delar av 134 BYGGNADSHISTORIA huggstensdetaljerna ersattes med ny sten eller lagades med stenkitt. För detta arbete svarade bildhuggaren Josef Anton Schmid, som även restaurerade de tre por- talerna. Från dessa avlägsnades de många lagren olje- färg i ett "trollslag" . Såväl i det yttre som det inre repa- rerade Schmid flera joniska kapitäl Y Tornens inre hörn tidigare uppförda av trä, uppmurades nu till sin fulla höjd. Från sockeln avlägsnades "nuvarande myckenhet av puts". Fogarna mellan stenarna rensades. Enligt an- visningar av ÖIÄ fick inte cementbruk användas utan endast kalkbruk, tillrett av syresläckt kalk av bästa kva- litet. Fasadpartierna putsades och fick ett ytskikt av genomfärgad spritputs i en gulbrun färgton. Pilastrarna, som tidigare hade varit putsade, renskrapades. Principerna för restaureringen följde nationalroman- tikens krav på äkta material. Putsen från sockel och pilastrar avlägsnades, trots att de från början varit put- sade. Likaså borttogs oljemålningen av huggstensdetal- jerna, som även var ursprunglig och hade förnyats vid behov. Vid restaureringarna av såväl Vreta som Varn- hems klosterkyrkor följde Sigurd Curman samma prin- cip. Yttermurarnas puts avlägsnades trots att båda byggnaderna från början hade varit putsade . Däremot följde man i Kalmar inte Curmans metod att märka ny sten, som infogades i huggstensdetaljer, sockel och pi- lastrar. Man kan därför inte avgöra vilka delar som är ursprungliga eller kopior. En åtgärd , som framför allt fick betydelse för kyrko- rummet och ljusföringen var igensättningen av södra och norra gavlarnas flankfönster och de båda fönstren å ömse sidor om altaret jämte ovanliggande mezzanin- fönster. Detta skedde i strid med Tessins ide att genom ljusföringen krympa rummet i längdriktningen i centra- liserande syfte. Arbetena i det inre leddes av byggnadsingenjör Ernst Svensson och påbörjades 1913. Väggar och valv skrapa- des, oroputsades och kalkströks. Till åtgärderna hörde omläggning av golvet samt upptagning av gravstenar jämte undersökning och förstärkning av gravvalv. Grav- stenarna nedlades på platser, godkända av Raä. De bäst bevarade gravstenarna fick sina platser i koret , som fylldes med gravstenar. Den 20 mars 1914 förrättade biskop Lindström, Växjö, återinvigningen av kyrkan. Restaureringen 1928-32 stadsarkitekt J Fred Olson upprättade 1925 ett förslag till restaureringsåtgärder. Förslaget upptar bl a repara- tioner av yttertaket, utbyte av dekorationer av sandsten på gavlarna mot kopior samt lagning av och utbyte av urnor mot kopior. A v pietetsskäl lagades endast deko- rationerna vid den senaste restaureringen. De svåra vintrarna 1923-24 hade vållat skador på materialet. Vindfång med dubbeldörrar framför ingångarna i söder och väster och koppartäckning av ytterportarna ingick i programmet. Klocktornet behövde en ordentlig upprustning. Ä ven de tre övriga tornen behövde en översyn. Skadat virke i takstolarna skulle bytas ut. Restaureringsarbetena påbörjades 1928 och var av- slutade 1932. Arbetet leddes av byggnadsingenjör Ernst Wranne , Kalmar. Från Gotlands slipstensbolag anskaf- fades nio sandstensblock och från Sandviks sten- och bildhuggeri på Öland 22 kalkstenar. Stenhuggarmästare Nils Fritiof Nilsson och bildhuggaren Josef Anton Schmid utförde arbeten med huggstensdetaljerna. Schmid restaurerade tolv facklor och åtta urnor av got- ländsk sandsten. Flera av dem måste helt nyhuggas. Arbetet bestod av nedmontering, restaurering, nyhugg- ning, impregnering mot vittring, förgyllning av lågor med bladguld samt uppmontering. Restaureringen ut- fördes från en rullställning, som restes mot norra gaveln och fick rulla ett varv runt kyrkan:' Reparationerna av kyrkans yttertak utfördes av Ka- leb Elgquist. Denna fi rma utförde även plåttäckning av listverk och blydiktning av stenfogarY Koret utökades genom att några av de främsta bänkarna borttogs och höjdes några trappsteg över det övriga kyrkagolvets ni- vå. Mellantaken i sakristian och domkyrkorådets ses- sionsrum borttogs, varvid rummen återfick sina höga kryssvalv. Domkyrkosysslemannens arkiv, tidigare för- varat i ett av ovanrummen, flyttades till nordvästra tor- net. Till de mera omfattande åtgärderna hörde ny sluten bänkinredning med nya bänkar och delvis återanvända dörrar och bänkskärmar. Bänkarna och läktarbarriärer- na oljemålades i en grågrön färgton med sparsam för- gyllning enligt framtagningsprov. Kolonnerna till läk- tarna fick sin nuvarande rödbruna marmorering och förgyllda kapitäl. Målarmästare C O Wahlström svara- de för målningsarbetet, konservator A Nordblad , Stockholm, för marmorering och konserveringsarbeten av inredning och inventarier. Orgeln renoverades av Åkerman Lund. Spiraltrappan på orgelläktarens söd- ra sida nedtogs och ersattes av en ny bredare trappa på norra sidan. Ny värmeledning enligt varmluftssystem installerades enligt förslag av W Dahlgren, Stockholm, och ersatte de tidigare gurneyugnarna. Vatten och avlopp drogs in . Gasverksbelysningen ersattes av elektrisk belysning. Kupolförslag av Ragnar Östberg Ragnar Östberg, som 1933 ritade Kalmar högre allmän- na läroverk, vistades 1936 under sin 60-årsdag i Kal- mar. Vid en intervju tillfrågades han i samband härmed, om han hade några önskemål beträffande Kalmar stad och dess bebyggelse. Östberg uppgav en kupol på dom- kyrkan som sitt högsta önskemål. Det fanns nu bättre än tidigare tekniska möjligheter att bygga en kupol. Den kunde gjutas i armerad betong. Den blev då lätta- re, än om den byggdes i sten eller tegel. I domkyrkorådet var dess ordförande landshövding Falk samt biskop Stadener varmt intresserade av kupol- frågan. Följande år fick Östberg domkyrkorådets upp- drag att inkomma med förslag till kupol. Arkitekten upprättade fem ritningar jämte kostnadsförslag. l dom- kyrkoarkivet förvaras dels en perspektivritning av för- slaget, dels papperskopior av fasadritningar mot stor- torget och Västra Sjögatan, plan och längdsektion. I en skrivelse till domkyrkorådet , som åtföljde förslaget , framhåller Östberg: "Särskilt från sjösidan saknar man den storartade verkan utifrån Kalmarsund, som kupol- byggnaden kommer att skänka. Att Tessin från början avsett en sådan överbyggnad och då i överensstämmelse med de av honom så högt uppskattade italienska ba- rockförebilderna, framgår, bland annat av den kraftiga dimensionering han givit interiörens fyra centrala mur- pelare med sidomurar." Domkyrkorådet beslöt hemställa , att BSt till Ko- nungen överlämnar en framställning om proposition till årets riksdag. Man skulle äska om ett anslag på 225 000:- till domkyrkans kupol. Länsstyrelsen till- styrkte. I BSt motsatte sig byggnadsrådet Ragnar Hjort förslaget. Sigurd Curman framlade i en skrivelse till BSt den 18 oktober 1938 sina åsikter om förslaget. Han hade vänt sig till en specialist på tidsepoken , professorn i konsthistoria Ragnar Josephson, som avstyrkte försla- get. Curman anslöt sig till Josephson . Ett av Östbergs argument var, att kyrkan var ofullbordad. Mot detta talar, framhöll Josephson, att ritningen till domkyrkan publicerades i Sveciaverket i sin nuvarande utformning. Sveciaverket presenterade byggnadsverken i deras mest fullständiga form efter arkitektens ritningar och inga provisoriskt oavslutade byggnadsverk. Josephson berör i sin skrivelse även principerna för restaurering av histo- riska byggnader. " Det blir alltid något sökt och oäkta i att en senare tid i historisk stil tillbygger nya delar på ett äldre byggnadsverk." Östbergs omarbetning är en barock italiensk kupolkyrka som så många andra. Kal- mar domkyrka har däremot en särprägel, skapad av förhållandena under 1600-talet, verkligheten själv med sina krav och villkor (se vidare bilaga) .64 RESTAURERINGAR 1900-TALET 135 Senare restaureringar och projekt År 1930 utfördes ytterligare arbeten av stenhuggarmäs- tare Nils Fritiof Nilsson, varvid sten lagades och delar byttes ut. Ännu ett kupolförslag inlämnades 1945 av arkitekt Elis Kjellin , Stockholm. I domkyrkoarkivet finns om- fattande skrivelser om detta förslag , ehuru ingen rit- ning!' Kjellin hade varit medhjälpare till Clason, då han utformade sitt tornförslag. Även Kjellins förslag , enligt vilket kupolen öppnades mot kyrkorummet , avstyrktes i en skrivelse den 6 oktober 1947 från Ragnar Joseph- son. stadsarkitekt Nils Carlgren gjorde flera förslag till åtgärder för domkyrkan 1945- 62, bl a inredning av ar- kivrum, toiletter (ej genomfört) och ombyggnad av rök- kanalerna från värmeanläggningen. Ett förslag till ny- byggnad av altarorgel tillhör de outförda projekten . Åren 1955-56 genomfördes vissa reparationsarbeten i kyrkans inre , såsom omkalkning av väggar och valv . Rummet i nordöstra tornet inreddes till arkivrum. 66 Restaureringen 1981-82 Kyrkans yttre restaurerades 1981-82. Byggnaden be- siktigades 1975 av Byggkonsult B A Bengtsson AB. Man konstaterade skador på kalksten , puts, plåtarbeten och fönster. I augusti 1981 utarbetades ett slutgiltigt program för restaureringen i samråd med arkitekt Ivar Petersson vid Byggkonsult B A Bengtsson AB och Gun- nel Forsberg Warringer, Kalmar läns museum. För stenarbetet vid renoveringen svarade stenhuggar- mästare Fride Nilsson, son till ovannämnde Nils Fritiof Nilsson. Bl a nedtogs en fackla och försågs med ny soc- kel, en volut kompletterades osv. Cementfogning bort- höggs och nya ilagningar gjordes med kalkbruk. Kyrkans ytterputs, genomfärgad spritputs , var hårt smutsad och hade inte avfärgats sedan restaureringen 1910- 14. Man beslöt därför att omfärga fasaderna en- ligt prov från 1830-talets gula putslager. Omfattningar kring fönster och dörrar målades i en grå färgton. Plåtslagarmästare Bertil Rydström, som svarar för den kontinuerliga tillsynen av plåtarbetena, gjorde en översyn av dessa. Huvudentreprenör för restaureringen var ABV (Ar- merad Betong Vägförbättringar), som hade olika un- derentreprenörer, bl a Herbert Hagblom AB för måle- riarbetena. Restaureringen bekostades av Kalmars för- samling, delvis med hjälp från kyrkans reparationsfond. Totalt uppgick den till 1,3 miljoner kronorY 136 BYGGNADSHISTORIA Fig 107-111 . Förslag till re- staurering av Kalmar dom- kyrka av Agi Lindegren 1904, Tvärsektion, fasad med ku- pol, längdsektio11er och tak- plan. Till Lindegrens förslag hörde en rik dekorering av interiören och ny öppen bänkinredning. Agi Linde- grens saml , ATA. (s 136-139) Scheme for the restoration of Kalmar Cathedra/, by Agi Lindegren, 1904. (p 136-139) Kronologi 1900-talet 1904 Restaureringsförslag av A Lindegren: Ku- 1914 Kyrkan återinviges pol enl F Zettervalls förslag, koppartak, 1928-32 Restaurering av huggstensdetaljer , ny sluten gipsornering och målningsutsmyckning av bänkinredning (med återanvända delar) . väggar och valv, ny öppen bänkinredning Träinredningen målas och marmoreras. Or- 1905 Förslag till kupol och kyrkogård omkring geln renoveras. Nv traooa till orgelläktaren kyrkan av G Hagström och F Ekman 1937 Kupolförslag av R Östberg. Avslag 1907 Förslag till tornöverbyggnad av I G Clason. 1945 Kupolförslag av E Kjellin . Avslag Avslag 1945-62 Projekt av N Carlgren, bl a till inredning av 1910 Förslag till övriga restaureringsåtgärder fast- arkivrum ställs. Ritningar och arbetsbeskrivningar av 1981-82 Restaurering av kyrkans yttre. Reparation J F Olson och konservering av naturstensdetaljer. Yt- terputsen lagas och avfärgas enligt framtag- Restaureringen påbörjas. Yttertaket beläg- ningsprov ges med kopparplåt . Fasaderna spritputsas. 1985 Kristofferkoret får ny inredning Putsen avlägsnas från sockel och pilastrar. Oljemålning borttas från huggstensdetaljer. Norra och södra gavlarnas flankfönster igen- sätts. Väggar och valv putsas och kalkstry- kes , golvet omlägges, varvid gravstenar flyt- tas och ett stort antal placeras i koret RESTAURERJNGAR 1900-TALET 137 Il l l l l Ul _.,§ - t 'C l r e , ,• l l r r T ; h .. , t z ,. r .,. x .• % !d' T-Z,. , ,.__~_ 138 BYGGNADSHISTORIA lift l"' f ~ t t ) " t " • , • ....... " - RESTAURERINGAR 1900-TA L ET 139 r.,l.,/ .' j t t(~ C f C I 7 t T r t r r T 140 BYGGNADSHISTORIA Fig 112-114. Kupolförslag av G Hagström och F Ekman. Plan, exteriör, vy från hamnen, odat omkring 1900. Topografiska planscher C 3, KB . Dome design by the architects G Hagström and F Ekman. Ground plan, exterior, view from the harbour, c. 1900. RESTAURERINGAR 1900-TALET 141 142 BYGGNADSHISTORIA !~"-t ... -"!' ,.... .-oqar Mo""' .., ~·~ Fig 115. Restaureringsförslag avIsac Gustaf Ciason 1907. Över korsmitten tillfogar han ett torn , ut- format i anslutning till kyrkans hörntorn . Runt tornets nedre del en altan , från vilken man kunde få en vidsträckt utsikt över staden och sundet. ÖIÄ, RA. Restoration scheme by /sac Gustaf Clason, 1907. RESTAURERINGAR 1900-TALET 143 Fig 116. Restaureringsförslag av Ragnar Östberg 1937. Kalmar domkyrka. Restormian scheme by Ragnar Östberg, 1937. IM KYRKOBYGGNADEN Noter Inledning. Byggnadsbeskrivning l. M Nisser, stadsplanering i det svenska rike t 1700-1 809. 2. Flera arkitekter såsom Helga och Folke Zeuerva/1, /sac Gustaf Ciason och Ragnar Östberg har upprättat ritninga r till kyrkans restaurering " i enlighet med a rkitektens ur- sprungside" med hög kupol på tambur e ller mittorn . Det senaste fö rslaget avstyrktes på 1930-talet av Ragnar Jo- sephson: " Det blir alltid något sökt och oäkta att i en se- nare tid i histo risk stil tillbygga nya delar på ett ä ldre byggnadsverk." (ATA , R Josephson till Raä 1938-10-04) . 3. O Bexe/1 , Har Kalmar en " riktig" domkyrka?, s 69. 5. Anteckningar om Kalmar stift. Do mkyrko rådet. 6. VaLA, Kalmar domkapitels arkiv , FX:l, stat för nya Carls kyrkia i Ca! mar 1699-05-24. - F Baehrendtz, An- teckningar om Kalmar domkyrka l , s 4ff. - F Baerh- rendtz J Wickbom. Anteckningar om Kalmar domkyr- ka lll , Tjänstemän. IV, Domkyrkans ekonomi. 7. VaLA , Kalmar stadsarkiv , Kl:2 , st prot 1830- 12-15, 183 1-03-15. 8. VaLA , Kalmar domkyrka, Do mkyrkasysslo mannens a rkiv. 9. Byggnadsminnen 1961-1978. Förteckning över bygg- nadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690), s 115ff. - Wahlbomska huset möj ligen från 1600-talets slut. - Byggnadshisto riska uppgifte r i de t följande dokumen- te ras i kapitlet Byggnadshisto ria. 10. Kalmar domkyrka, domkyrkasysslo mannens arkiv, dom- kyrkorådets pro t 1898-1912: Besiktningsinstrument sept 1901 : fullständig restaurering utvändigt behövs " enär stenen och annat mate rial i socklar , kapitäl, pelare och hö rn är mycket vittrad", vilke t gör att icke vid dessa stä l- len utan även i slätmurverket ny sten bör inhuggas. För- vittrad sten uthugges och inhugges ny sten. Domkyrkorå- de ts prot 1904: Reparatio n av kalkstensarbeten, dels med nya delar , dels med lagning med kemisk stenlagning samt fogning med cement. Uppsättning av 6 nya frontonkrö- ningar av gotländsk sandsten samt lagning av dc;; andra 6 med insättning av nya delar. Stadsarkitekt J Fred Olson , stenhuggare Josef Anton Schmid, tysk bildhuggare. Prot med a rbe tskommitten för domkyrkans rest 1928-12-04. Restaure ring av akrote rier och sandstensurnor, kalkste- nen å postamenten , sto ra listen samt skadad och vittrad puts. Enligt förslaget skulle 12 akroterier av sandsten på gavlarna utbytas mot nya. Sex av de åtta e ldurnorna av sandsten skulle lagas och två utbytas mot nya. Postamen- ten av ka lksten skulle repare ras . Il. Kolonnskaften utbyttes 1960 av Industri AB Ölandssten, Persnäs. De nya kolonnskaften tillverkades av kalksten från samma lagerföljd som de ursprungl iga med mycke t ljus, gråröd ton med på vissa ställen mera framträdande nyanser (K-byrån, K4 19 18- 60, ATA). 12. Tidigare var ingången i söder avsedd fö r m lin. i no rr för kvinno r. Bänkinde lningen var uppde lad på manfolks- och kvinnfo lkssida. Fångarnas loge omtalas även vid södra ingången (ATA. N l Löfgren . Calmar och dess stift på fasta lande t) . 13. VaLA. Kalmar rådhusrätts- och magistrats arkiv. Lands- konto re t . domkyrkans räk vol8, 1701-ll-26: insatt fö nstt:r i runde ln över a ltaret. 14. l en a rtike l i Baromete rn 19 11- ll -25 redogör Fabian Baehrendtz för domkyrkans tornur: Det förs ta to rnu ret härrö rde från Storkyrkan och inköptes 1632. Detta an- vändes under he la 1700-talet. Ett nytt tornur från Stjern- sunds bruk uppsattes 1804. År 1875 utbyttes Stjernsunds- ure t mo t e tt nytt to rnur från urfabrikören G W Linderoth , Stockholm. 15. Recept: 190 l vatten , 25 kg kalk. 13 l obränd terra . l l/2 l bränd terra, 3 l/2 l gulockra. Kalmar läns museums ar- kiv. 16. VaLA, Kalmar länsstyre lses arkiv. Landsko nto ret , leve- rans 19 10 G X nr 300, Domkyrkohandlingar. - Ibidem , do mkyrkasysslomannens a rkiv, F 1:2, Handl ingar angåen- de domkyrkans byggnad, unde rhåll 1783- 1913. - Kal- mars domkyrka , domkyrko rådets prot 1898- 19 12: År 1699 målades exte riören "varvid alla huggna stenliste r och pilastrar gjordes något ljusare än muren och vitgrå som gotlandskalkstenen". - Å r 1783 beströks hugggstens- de ta lje rna med ljusgrå o ljefärg. Fasadpartierna målades gula (kalk och vitriol). Sockeln st röks med "stenfärg". - Å r 1834 målades huggstensde ta lje rna pärlgrå (ka lk , kim- rök, vitrio l), fasadpartie rna gula (gulockra, kalk , vitriol och litet mö nja). - Å r 1844 ströks plåttaket med "olje- swärta" (lino lja , kimrök, silverglitt). - År 1863 och 1898 målades de tre ingångsportarna i ekimitation. 17. VaLA , Domkyrkasysslo mannens arkiv , F 1:2 1 1864-10-12, 1867-08- 12, kostnadsfö rslag på målning i domkyrkoråde ts rum och sakristian. , 18. ATA, K-byrån, K 4 1918- 60. 19. Ibide m. - Kalmar domkyrkas restaurering avslutad . Syrl- svenska dagbladet 1914-09-14. 20. Kalmar domkyrka, domkyrkoråde ts prot 1898- 19 12, 1899-1 2-04. 21. Domkyrkasysslomannens a rkiv F 1:2 enligt no t 17. Kakel- ugn i tre o lika stora våningar och vi lande på fy rsidiga föt- ter, Fo to Nordiska museet. 22. Do mkyrkasysslomannens a rkiv, F 1:2 enligt not 17. 23. Ibidem, Domkyrkorådets prot , passim. NOTER 145 Stadsplanerna, Projekteringsstadiet , Ritningsserien, Rumsgestaltningen , Analys l. & M Olsson . Kalmar s lo tts historia . del III. kap lO. En ny stad hyggespä Kvarnho lme n och de n gamla staden förstö- res . s 9:l. - Kvarnho lme n tillhö rde Kalmar nunnekloste r och indrogs 1527 till kronan av Gustav Vasa. E rik XIV uppWt 1572 mulhete på holmen å t de fattiga vid Ka lmar hospital (P Gustavi . Kalmar domkyrkas tomt. s 35). 2. & M Olsson a a. s 94. - KrA. Stads- och fästningsplaner. Kalmar 49 a. h l Meijer. 3. M Olsson a a. s 95ff. 4. A a. s 9Rf. - G Eimer. Die Stadtplanung in schwedische n Ostseereich 1600-1 7 15 . s 326ff. - T ill Tessins arbeten ptt !MO-ta let hörde Krusenherg. utfört på uppdrag av Axel Oxenstierna för dennes dotter Ka rin Kruus. Upp- draget omnämns i e tt hrev till rikskansle rn !MR. Samma år upprättade Tessin ett förslag till utformning av norra borggärdsfl ygeln till Stockho lms slott (5 Karling. Kalmar domkyrka och Nikudemus Tessin d ä. s 22ff) . 5. M Olsson a a. s lOOff. - M Hujren. Kalmar. Ka ro linska borgarhus i ste n . s lRJ. 6. G Eimer. Romerska centraliseringsidee r i Sveriges baroc- ka kyrkohyggnadsko nst. s 133. 7. M Hufren a a. s l l . R. Kr A. Stads- och fiistningsplaner. Kalmar 71 a (ca l697-9R). 9. Kalmar stadsbiblio te k. Viirnanäs a rkiv nr lO. Stadsplan 175 1-07-15. lO. M Nisser. Stadsplanering i det svenska riket 1700 - 1809. s 92ff. l l. M Hujren, Kvarnholme n i Kalmar. s 17. 12. M Hofren . Kalmar. Karolinska borgarhus. s 14. 13. M Hofren a a. s 6lff. 14. RA , Kamma rarkivet. Städers räk vol 27. Kalmar räk 1655 - 84. rä k l /5 1657 - di to l65R. 15. VaLA , Kalmar rådhusriitts och magistra ts arkiv. Al Domböcker 32, 1659. s 6. 12f. 16. M Hufren a a. s 11 5. 17. M Olsson a a, s l lO. !R. Stiiders r ii k e nligt not 14. 19. VaLA, Ka lma r rådhusrätts och magistrats a rk iv, Kalmar stadsarki v, räk 1657. 20. VaLA . Ka lma r rådhusrä tts och magis trats arkiv. A l Domböcker 3 1, 1658-07-1 2, s 93. 2 !. Ibide m. 1658-07-28, s !05. 22. Ib ide m 32, 1659, s 19 !. Rätte n och borgerskapet överlade "om dhen Provisio nal kyrkian som för nerwarandhe tids- e ns tilstå ndh , högt aff nödhen wore, för een och andre o lägenhe te r skull att samanslåes af korswerke och Tegell , til hwilcken ä nda framwijstes Bygge mestare n Bramsteeds förslaag aff dhen kyrkia ns proport io n, såsom och dess bekostnad! och mate rialer". 23. M Hojren , Ka lma r. Karolinska borgarhus. s 185. 24. Domböcker e nligt not 20 A l 32 1659. s 6. - l februari beslö t man uppsätta e n stock. " hwar o ppå wachte n sedan 10 -& /\almar /)o/1/kyrko kan tima rne och klåekslagen affbösta .. även i e tt annat kvarter (s lO). 25. VaLA. Kalmar rådhusrätts och magistrats a rkiv, Dom- kyrka ns räk vol 4. 1662. Längd på omkostnad till klock- stapeln. som byggdes på östra sidan av skolans gave l. 5 st balkar a nskaffades. Timmermänne n tog ned den gamla stapeln . som var byggd över skoltaket. - År 1666 fick Jochim Bramstedt betalt för a rbete med Storkyrkans klocktorn. där kyrkans klockor var upphä ngda (ibide m , vol 5). 26. M Olsson. Kalmar slotts historia , del III , kap lO, s 125. 27. RA. E 188 Stegeborgs saml, N Tessin d ä ti ll Karl X Gus- tav 1654-03-3!. 28. Ibidem. 1654-04-14.- l maj 1654 ha r kungen sett på Tes- sins förslag till a rbe tsfolk på Bo rgholm . Till He nnes Maj:ts a nkomst ö nskade han , a tt delar av slottet färdig- stä lldes bl a stora salen, " Salotten" och flera kamra r (G V Sylvander. Borgho lms slotts histo ria, s 237. Karl X Gustav till Tessin 1654-05-20). 29. RA, Kammararkivet , Slott och gårda r vol 8, Borgholm. - Förf avser a tt publicera en artike l: Borgholms slo tt och Nikodemus Tessin d ä. 30. G Eim er, Rome rska centra lise ringsideer. s l32f. 3 1. RA , Slott och gårdar vol 8. Bo rgho lm . räk 1655-60, 1656 s 17. 32. Eimer a a . s l33f. - Gravkorsprojekt för Husby-Oppun- da kyrka , uppfört l6M- 65 . Det senaste gravkorsförslaget till Sko kloste rs kyrka dateras till 1676- 8 !. 33. RA , E 1456, De laGardieska saml , Inko mna brev, Johan Peier Kirstenius 1654-07-2 1. 34. l Rose/l . Veckholms kyrka. SvK vo l 155, fig l. - Det tor- de va ra identiskt med e n ritning. kopierad av fort ifika- tionsingenjören Johan Peter Kimenius och omnämnt i e tt brev från De la Gardie 1662 .. . "äh r wår befa llningh. a tt l strax gåå till Ingenieur Christe nium och hoos honom affordra dee Planter och afrijtningar han för oss giordt. huaribla ndh i synnerheet ähr een af kyrkian här widh Ekho llme n ... .. ( R A. E 1248. De laGardieska sam! . M G De la Gardies koncept. - E 1456, Inkomna brev, Johan Peter Kirstenius 1662-08-20.) 35 . VaLA. Kalmar domkapitels a rki v FX: l . Hand l ang dom- kyrkan 1658- 84, Utdrag ur kungl brev, bänklängder m m . - RA , Riksregistraturet. 36. VaLA . Kalmar rådhusrätts och magistrats arkiv. A l Domböcker 3 1 1658. s !05. 37. VaLA. Ka lmar lä nsstyre lses a rkiv, La ndskontoret 286. E l : l660. 38. VaLA . Kalmar domkapitels ark iv enligt not 35. 39. VaLA. Kalmar länsstyre lses arkiv. Landskontoret. Leve- rans 19 17 nr 25. Kalmar kyrkaräkning 1660-05-0 l - 1661-05-0 l. 40. Carl Gustav W ra n gel blev riksamira l 1657. vilket med- fö rde ha ns inträde i förmy ndarrege ringen. l-16 KYRKOBYGG ADEN 41. l Rose/l . Magnus Gabrie l de la Gardies kyrkobyggnads- verksamhet. s 34ff. 42. VaLA. Ka lma r rådhusrätts och magistrats a rkiv, Al Domböcke r 33. s 61. 43. Ibidem , s 162. - RA , Landshövdingen till Kungl Maj:t. - Tessin hade få tt uppdraget att utforma domkyrkan re- da n av Karl X Gustav (ibide m). 44. Do mböcke r 33 e nligt not 42. s 87f. 45. Hofren a a , s 191. 46. S Vänje , Nikodemus Tessin d ä och Drottningholm. 47. M Olsson, Kalmar Storkyrka, s 257, 294. 48. G Eimer, Romerska centra liseri ngsicteer. 49. W A ronowitsch , Kalmar domkyrka. Uppsats vid Konst- histo riska institutione n vid Stockholms universite t vårter- mine n 1959. - Eimer a a, s 146. 50. Eimer a a. - S Karling, Ka lma r domkyrka och Nikode- mus Tessin d ä. 5 1. Eimer a a, s 147. 52. UUB , Jacob Möh/man, Resa 1703. Kyrkan "ännu eij rätt a ldeles fä rdig . .. och ä r ingen kiörkegård på någonde ra sijdan om he nne". 53. Eimer a a, s 144ff. 54. Ritningen ä r publicerad i Eimer a a, s 145 och S Karling, Ka lma r domkyrka och Nikodemus Tessin d ä, s 3 1. 55. M Olsson, Nieodemus Tessin d ä:s finska kyrka på He l- geandsholme n , s 45ff. - l Rose/l , l ärlåsa kyrka. s 36ff. Fasadritningen till kyrkan, THC 8221, publiceras här för fö rsta gången (s 37). - Eimer a a, s 156ff. 56. M Hofren , Kalmar. Karolinska borgarhus i sten . s 25ff. - H ofren publicerar här de båda skisserna i Värnanäs a rkiv (s 38) men anger ej något samband med domkyrkan. - Stig Svensson ifrågasätte r , om Craelius ä r rådhusets a rki- te kt (Reflexioner kring några blad i Carl Magnus Stuam arkiv, s 250ff). - l äldre traditio n nämndes Abraham Svansköld som arkitekt till byggnaden ( Hofren a a. s 35) . 57. l Rose/l, l ä rlåsa kyrka , s 29. - SvK vol 174, s 35. - Stor kupo l utan tambur i likhet med lärlåsa kyrka och Drott- ningho lms slottskyrka och ett tornparti motsvarande l är- låsa kyrkas visar e tt sigill till Trefaldighetskyrkan i Karls- kro na e fter e n godkänd ritning på 1680-talet. Eimer härle- der denna till Tessin d ä (a a, s 136f) . 58. Eimer a a, s 176ff. - Tessins pla n för de n svenska huge- no ttstaden Carlsburg 1674 (pla ne n förlorad) hade e n evangelisk och en reforme rt kyrka. Ett tidigare e j publice- rat projekt, THC 1224, visar e n korsformad byggnad med dubbe lto rnsfasad och e llipsoid kupol över sakrist ia n bak- om ko rpartie t i likhe t med THC 1214. Möjligen e tt pro- jekt till stadens andra kyrka. 59. M Liljegren , Stormaktstidens g ravkor. s 2 10. 60. E Lundmark. S:ta Maria Magdalena kyrka. s 80ff. - År 1673 anmodade ma n Tessin a tt uta rbe ta ritninga r till om- byggnaden . 6 1. KrA, Nya nummerserien. Avd Il nr 96 (röda numme r. Oordnade hand! ur Amiralitetskollegii arkiv). Ha nd! ur Kalmar kyrkobyggnads inspektors arkiv 1680- 170(3). Ödmiukt Memo rial angående Ka lmarc Kyrk ias bygningh. odat ( 1698). 62. Fortifikationsmajoren Carl Magnus Råbergh ( 1700- 1778) och ha ns son majoren Carl. adlad Mannerskantz ( 1747-18 19) på Värnanäs var samlare av egna och a ndras fästnings- och arkitekturritninga r. Den förre. som 1727 blev ingenjör i Kalmar har tagit till vara ä ldre ri tninga r. som intresserade hono m . Efter fö rsäljning av Värnanäs på 1970-ta le t förvaras e n portfö lj med rit ningar "Man- ne rskantz portfö lj" i Kalmar stadsbibliotek. 63 . KrA. Nya nummerserie n e nligt not 6 1. 64. Ibide m. Ödmiukt Memorial Calmar Kyrck ia och Carls Crona a ngelägenheter angående. - Memorial till Hans Wachtmeister januari 1696: " H wad nya Ammiralite tz huu- sels Dese iner angår så beroorde t sig wid det fö rra. emä- dan iag inte t a lla Specificatiorne a f Collcgerne och deras particuliere rum kunnat inhempta. men så skall sådant så snart skee. som i ag nu igen mig i Carlserona infinner. .. - Jfr S Svensson . Reflexioner kring några blad i Carl Mag- nus Stuarts arkiv. s 252ff. - S Svensson publicerar ett ti- digt förslag ti ll Amiralitetskyrkan. möjligen av Tessin d ä (s 254). 65. Ödmiukt Memorial enligt not 64. 66. M Hofren. Kalmar. Karolinska borgarhus i ste n. s 191 not 6. 67. P G Hamberg. Tempelbygge för protestanter . s 13f. 68. Jfr Hamberg . s 229. - D å Hudiksva lls kyrka invigdes midsomma rafton 1672. ha ndlade invigningspredikan om "Guds Boning på jorde n och Himmelens Port". 69. A a. s 18. 70. H andlingar rörande Sveriges historia. Kyrkoordningar. s 33f. Sigismund försökte 1598 å tervända till sitt ärvda rike och där å terställa den katolska kyrkan. Med KarliX upp- stod e n ny fara för protestantismen - hans starka lutning å t kalvinismen . 7 1. Kyrko lagen 1686 strävade efter e nhetlighet i re ligio nen över he la riket. Kyrkoplikt. läskunnighet och kyrkotukt tillhörde den nya lagen (H P/eye/. Karolinsk kyrkofrom- he t . s 7ff). 72. D å Hedvig Eleonora kyr,ka byggdes. ville församlingen inte fullborda den på grund av dess underl iga utformning. Predikstolen planerades som medelpunkt i kyrkorummet. - D å Katarina kyrka byggdes började man med viistra och östra korsarmarna. som skulle utgöra kyrkans riitta lä ngd. Man hyste uppenbarligen e n förhoppning. a tt pla- ne n skulle ändras till e n liingdorie nte rad kyrka.- J iirlåsa kupo lt iickta oktogonkyrka viiste r om Uppsala (invigd 1688) uppfördes under stort motstånd frå n församlingen och domkapitlet. st ridighe terna striickte sig genom de- cennier. De bevarade handlingarna ger god insyn i tidens tänkande. Församlingen hunden av liturgiska krav och gammal tradition liit igensiitta de t öst ra fönst re t och place- rade diir e n altaruppsats (l Rose/l. J iirläsa kyrka) . 73. Hamberg a a. s 222. 'NOTER 147 74. l Rose/l . Magnus Gabriel De la Gardics kyrko byggnads- verksamhet , s 45. 75 . Arbeten. som be handlar detta område: A Huhr. Wille m Boy. Bildhuggaren och byggmästare n . - Densamme. Drottning Katarina Jagellonica och Vasare nässansen . - l Roseli B Wallenberg , Drottning ho lms slot tskyrka. -N Sundquisl. Wille m Boy i Uppsala. - Densamme. Johan III och hans kyrkslott i Gävle. 76. S Karling, Kalmar do mkyrka och Nikodemus Tessin d ä .. s26ff. 77. RA . E 1940. De laGardieska sam!. Maria Euphrosynes papper. 165R: Tessin uppges fö r fyra å r sedan ha gjort tre plane r och e n fasadritning till e n fl ygel för Makalös. - Ibide m. Skrivelser till M G De la Gardie . N Tessin d ä till M G De la Gardie 165R-05- 14: T essin uppger . a tt han gärna hade förfärdigat ritningarna till Makalös (den g ros- sen Haus in Stockholm) och till Veckho lms kyrka. Eme- dan ha n hela tide n måste vistas på Bo rgho lm . kunde han e me llertid inte följa upp arbetet på platsen . - På en skiss av De la Gardie skjuter en kyrkflygel ut från slo ttets gavel (G Lindahl. Magnus Gabriel De la Gardie. s 63). 7R. Ka rling a a. passim . 79. G Eimer. La Fabbrica di S Agnese . l. s 63. R7f. RO. Fabbriche Romune del primo 500 cinquc secoli di restau- ri. s 376. H l. Karting a a . passim . Första byggnadsetappen l. A TA. N l Löfgrcn. Ka lmar och dess stift IR26-39. vol 3. 2. RA. kammararkivet. Städers riik vol 27 Kalmar. 1655- 16R4. 1660-05-01 till 16oi-05-0I . 3 . VaLA. Kalmar rådhusrii tts- och magistra ts a rki v. Al:33. Domböcker. pro t 16o0-0R-OI. s 104. 4. O Bexe/1 . Har Kalmar e n " riktig" domkyrka > s 62. 5. F Bachrend/z a a. s !Off. 6. VaLA e nligt not 3 Al:34. Do mböcker. prot mars lo61. s 22. 7. VaLA. Kalmar domkapitels arkiv. FX: l avskrifter av kungl brev m m . Fö rmynda rrege ringen lo64-09- 13. Ex- tract av kungl Maj :ts nådiga resolutio n . R. VaLA e nligt no t 3 Al:37. Do mböcke r 1665- 11 -15. s 100. 9. Ibide m . Al:39. 1666-07-23. s 14R. 10. Ibide m . 1666-07- IR. s 141. Il . Ibide m . lo66-07- 13. s li R. 12. VaLA. Kalma r domkapitels arkiv FX: l. 166R-I I-03 . 13. VaLA . Al:42. lo69-0o-14 . 16o9-06-23. s 2 1R. 223. 14. Ib ide m . Al:43 . lo70-0 I-3 1. s Il. - Samtidigt skulle e tt brev avgå till general Drakenhielm a tt ko nfiskatio nsmed- len skulle infordras. 15. Ibide m . 1670- 10-03. s 23 1. 16. Ibide m. A l:45. 1672-05-02. s 65. 17. VaLA. Kalmar domkapite ls arkiv . FX: l . IH. Ibide m . 167R-06-17. R2. L B Alberli. L'Archite ttura . Libro V I. cap VI. p 476. - F Borsi. Leon Ballista A lbcrti . s 3 11. fig 334. 335 teck- ningar . som visar uppvindningsanordningar . Av B Chi- ber/i och Leonardo. - E Buui.l"li. Filippo Brune lleschi . s 263. H3. A ng ccntra lkyrkoplaner under re nässansen se: W Lo/z . Studies in Ila lia n re na issance a rchitecture . s 66ff: Note~ on the centra lized church. R4. T Mugnusson. Ro me in the age o f Be rnini I. Il. passim . RS. RA , Riksregistraturet 1664-11-23, Till Architecten Nieo- dem . Thessin. a tt fatta en dessein af HoffRättshuse ts byg- ni ng i Jö nkiöping .... att l tagen under hä nderne Plantan a ff Ho ffrä ttshuset uthi Jönkiöpinga och däröffve r fa tta r e n såda n dessein som Hoffrä tte n till alla dess Commodite- te r ka n vara ticnligt. .. - Jfr även B Kar/son . Bebyggelse i Jönköping 16 12-IR70. s 72ff. R6. B Olsson. Ka lmar sti ft s herdaminne. s 46. R7. RA. 75 Ämnessaml. Skr till KunglMajtunde r Karl Xl :s o myndighetstid 1660-72 . P S1euchius till Kungl Maj:t, odal. RR. Börje C ro nebergs sam!, Ink skr nr 52. Nikodemus Tessin till Bengl Olofsson Croneborg. Kungl Maj:ts räntmästare 1660-07- 16. R9. RA, E 5784 b . Tottska sam! , Måns Persson Lock till Cla- es Toll 1668- 10-09. 1669-10-02. Andra byggnadsetappen l. Kyrkan fick ste nvalv 1757 och kupo l 1808-10 (SvK, Kungsho lms e ller U lrika Eleono ra kyrka. vol 5). - Hed- vig Eleonora pla ne rades 1665 som amira litetskyrka. Ar- bete t avstannade 1674 och fullfö ljdes först 1724-27 (Sv K, Hedvig Eleonora kyrka, vol lO). - Katarina kyrkas bygg- nadstid sträckte sig mellan 1656 och 1690 (SvK . Katarina kyrka. vol 56). 2. G Clemensson. Flottans fö rläggning till Karlskrona. 3. Kalmar länsstyre lses a rkiv, La ndskonto re t. leverans 19 17 nr 25. räk 1677- 7R, s 13. - De n lO augusti 1677 hö lls predikan i den nya kyrkolokalen (s 32). 4. P O Bäcks1röm , Svenska flottans histo ria. s 136. 5. H Wendl , Amira litetskollegiets historia I. s 305ff. - Den 13 mars 1683 beslöt Wachtmeister , a tt kansliet sjövägen skulle föras till Kalmar (s 307). 6. Bäcksirörn a a. s 15 1. 7. Baehrendlz a a . s l6ff. R. H Wibling . Epitafier och vapensköldar i Ka lmar domkyr- ka. s 18. 9. S Svensson. Reflexioner kring några blad i Carl Magnus Stua rts a rkiv . s 250. '148 KYRKOBYGG ADEN 10. VaLA, Ka lmar lä nsstyrelses a rkiv, Landskontoret. Leve- ra ns 19 17 nr 25, Kalmar domkyrka räk 1677-7S.- Trä- virke användes även till utbyggnad av skolan och den där inredda inte rimskyrkan . Il . " W i j hafwa .. . om gambia wallens och Kijrckians racering genom a llmogens arbete och tillhielp. hwarfö re wij och i nåder lå ta oss behaga de tt fö rslag l oss gifwen wid hande n o m bem:te o rthers sampt boldwärchetz Gustavus spre ng- e nde med kruuth , finnandes utaf detta meddiet icke alle- nast de n nyttan att på en gång och i hast det samme ka n winnas . . utan och att borgerskapet så mycket förr till den nijer kyrckians byggnad få betiäna sig af den steen och a ndra materialier som däraf sammanbringas. och wil- li a Wij härhoas till samme christeliga wärckz befo rdran hafwa skä nckt och fö rundt dee i Jönkioping hoffrätt fal- la nde strafpenningar , e medan dee icke längre behöfwas till kijrckiobyggnaden i Jö nkioping." (Riksreg 167S jan-febr 103f. Kungl brev till H von Vicken 167S-Ol-19.) - ... Och såssom Krutet sedan senaste försl agh opskic- kades igenom af gång till Skipzflottans Fournerande och till minerne unde r Gambl. Stadz kijrckians Kullkas- ta nde, alt effte r Kong!. ordre mycket är fö rminskat" a n- håller ha n o m me ra krut (E B Leijonhielm till krigskolle- giet 1678-05-06. Krigskollegii brevbok 167S, s 1063, Kr A). - M Olsson, Kalmar Storkyrka, s 290f. 12. Leverans 19 17 e n! not 10, inv 1679. 13. Ib idem , räk 167S. -Anders Knwsson utförde även a rbete på kapellet på gamla kyrkogårde n. 14. Ibidem , räk 1678. Verifikatio n 30 1678-07-06. Begyntes a rbete t på klockstapeln vid den nya kyrkan. - Nr 34. Mäster Anders murmästare begynt mura under stapeln den 20/7. - Nr 38. Följande har a rbetat på klockstapeln från den Il augusti. Klockstapeln blev upprest och kloc- korna upphä ngda i stapeln den l S/S 167S. 15. Ibidem , räk 1679 juni-sept, Handtlangernes Afbetal- ningh , som tillgiort Kallk och Leer, sampt buret Steen , Sandh , Kallk och Leer , Muurekarle rne tillhanda . - Ib- ide m, Uthgifter wied Nye Kyrckian fö r Arbetslöhn , Mate- rialernes uphandlandhe . l maj 1679 - l maj 16SO. Pe r Nillson i A llfwar på Ö hla nd (8 läster och 3 tunnor), An- de rs Må nsson i Siööstorp (8 läster 6 tunnor , 9 läster 6 tunnor , 6 läster 5 tunnor,9 läster 9 tunnor) , Pe r Larsson i Sandby (2 1 läste r 9 tunnor), Må ns O lsson i Torp ( 12 läs- ter) , Må ns Nilsson i Torp (7 läster 9 tunnor) , Anders Ni ll- son i Torp ( lO läste r 3 tunno r) , Ni ls Nilson i Torp (6 1äs- te r) , Pe r Må nsson i Torp (5 läster) .. 16. Ibidem , Verifikation nr 71. Fö ljande har arbetat på kalk- boden vid nya kyrkan . Mars 1679. - Räk 1679. E n balk lå nades till stadens vindbrygga. 27 alnar lå ng. 17. Ibidem , passim . 18. Kalmar länsstyre lses a rkiv. Landsko nto re!, Leverans 19 17 nr 25, Kalma r domkyrka räk 1679. Murmästarens och murekarle rnes Arbetslö hn . "Anno 1679 d 22 Maij begyn- te Mr Anders Knutsson , med sine Gesäller och Muure- ka rlar arbeta på Nya Kiö rkian. och ha f a hans Geseller och Muurekarlar bekomme! h war Lögerdag ... Mäster An- ders Sie lf hafwcr be komme t u på dhc 500 D koppa rmt som ho no m årligen att undfå bclåfwades wid sin Lijfstijd Noch hans hustru effter hans dödh . .. .. (september 1679). 19. Ibidem. räk maj 1679 till l maj 16SO. Dagclighc Uthgif- te r . för a lle ha nda Nödhwiindigheeter till kyrkian . Nya tunnor till kallkens upmålande. Rasse l. t il a tt Rassla kall- ke n . .. kiörth Sand ifrån Skcps brliggan Il toliTtcr Stä llningsbredher. ka llk och Steen kiörtze ll . R tollfler gamble breder till stä llning . upbrutit utur gambk kyr- kian . 108 lass s ~een. och bekommer 6 ö re fö r hwarth lass a rbetat i kallkboden ... l S Nov tage t neder Stii ll- ningarne . ... 20 ma rs 16SO kiörth ifrån gam b le kyrkian . hijt till dhe n Nya 649 lass Muuresteen. 20. Ibidem. räk 16SO. 21. Ibide m. räk 1679. fol 46 Steenhuggare Arbete. - Peuer Ni/son Bergsten avlade 1653 sin borgared i staden och fick 1666 mästarbrev från ämbetet i Stockholm. Han avled 1679 och yrket ärvdes av sone n Jakob (1666- 17 15). Hans gravste n (med relie farbeten framstä lla nde stcnhuggar- verktyg) finns på gamla kyrkogårde n i Kalmar. 22. Johan Coltschmit är e nligt Manne Hoji·en miistare till Dahmska husets porta l mot Lilla to rget och portalen till Folke Månsons hus. kv Landshövdingen 13 (a a. s 50. 166). Jo han Goltschmit. som strax efter fade rn ste nhugga- re n Bazilius Galtschmils död 1653 avlade sin borgared. hade sin ve rksamhet i staden fram till sin död 1679. Han var 1657 sysselsatt med den nya stadens Väste rport (a a. s IS8). H an omnämns 166 1 som mästare (G Axel-Nilsson. Om bild- och stenhuggareämbetet i Stockholm unde r 1600- ta let , s 129). 23. Ka lma r lä nsstyre lses a rkiv. Landskontoret. Leverans 19 17 nr 25, räk 1679. Verifikation Jacob Peuerson. Ha fe r min Sahl : fader Mr Pe tte r Nilson Stenhuggare arbetat till nya kyrckian och begynte upscttia på d he pijlerne som iihro på södra sijdan om kyrkian. hwilcka pij lar han ha fer icke uthan jagh fullbordat, att dhe uthi sin högd som dhe and- re ä r. 24. Ibidem , Dagelighe Uthgifter . . Köpt af Pee r Börgesson i O rnya på Ö hla nd 17 st trapp Stee nar ... Betallt till Jacob Pettersson , som be hugge t någre Trappesteenar ... Betallt till Jacob Pette rsson Steenhuggare för lO st Trappor som ha n behugget. 25 . Ibide m. räk 1679. Verifikatio n 1679-1 2-25 med Claes El- lers ang 200 a lnar huggen ste n till pilastrar samt sex pi las- trars förfärdigande. 26. Ibidem . räk 16SO, Steenhuggare Arbete. Uthgifts Leng- der wied Nya kiörkian l maj 1681 - l maj 1682. 458. 16 dir smt. 27. l räk 168 1 upptas: 700, 950, 11 00. SOO, 30 000. 800, 4SOO. 1700 och 2 140 murtegeL 28. Ibide m , räk 1680, Specification upå den Bekåstnadh som ä hr a nwändt till Takets byggning öfwer kiörkian både ar- betslöhn så wäll som biellke r , sparrar lächte r och spijk , som där till är upköpt till d he nn l May Anno 16SI. 29. Ibide m , fol 44-5 1. 30. Ibide m. riik 1/5 161\1 - 1/5 16R2. U thgifts Lengde r wied Nya Kiörkian . 3 1. E A ndren . Sko kloste r. s 43. 32. Ibide m. Ve rifikatio n 16R2-03-2R Pe//er Uhrhane. 33. Ibidem. Utgiftslängd fö r bjälkar . läkte r, timmer , bräder, spik och järn till take t. fö nste r och underreden till bänka r- n a. 34. VaLA. Kalmars rådhusriitts- och magistrats arkiv, Kal- ma r stadsa rkiv. domkyrkans riik . vol 6. 16R2 . 35. B Olsson . Kalma r stifts he rdaminne . s 46. 36. Åte rgiven av Baehrend!z a a. s 24ff. 37. VaLA. Kalma r rådhusrätts- och magistrats arkiv . Kalmar stadsark iv . domkyrka ns riik 16R5. En ka rl. som bar kalk till ta ket. Utgive t till Brita. so m tillredde kalke n. 38. Ibidem. rä k 1686. - Kalmar lä nsstyre lses arkiv. Lands- ko nto ret. Leverans 191 7 nr 25. Ve rifikatio n 161\4- 12- lR Magnus Å hrman a ng re p av o rge ln . 39. Ibide m. riik 1687 - 1\9. - l ka lkslagerska deltog i taka r- betet (unde rstrykning av tegel. lagt på liikt?). 40. Ibidem . räk 169 1- 92. Tredje byggnadsetappen !. RA , Riksregistrature t , till Hans Wachlmeisler 169 1-06-27. 2. Kungsörs kyrka grundlades 1691 och invigdes 1700. 3. l Roseli B Wallenberg , Drottningsho lms slottskyrka, 43. 4a. W Anderson L-C Kinds!röm, T re fa ldighetskyrkan eller Tyska kyrkan i Karlskrona, s 163f. 4b. RA , 75 Ämnessaml , Smärre ämnesserie n, vol l , Skön konst , Skr till Kungl Majt ang a rkite kter. 5. RA , Riksregistraturet 169 1-08-03 , 09-10. 6. F Baehrendtz a a, s 38. 7. KB , Engeströ mska saml IX, l 27. - W Anderson , Karls- krona , s 83. - 17 10 ingick kyrkorådet e n överenskommel- se med Bientz, a tt denne skulle e rhålla gravplats i T re fal- dighetskyrkan som betalning för en fj ä rdedel av kyrk- po rtalen mot torget. 8. VaLA , Kalmar lä nsstyrelses a rkiv 30 1, Landskonto ret , E !:34 1692, Räkn för Kalma r kyrkas medel.. med bok- hå llare n Anders Re hbinde r : "så ock fö r det öfwer Call- ma r Kyrkia giorde Modelle t" (s Il) . 9. Ibidem, Rä kn för Kalma r kyrkas byggningsmedel, Lö- ningsstate n, T imber och Arbetskarlar. - Kalmar kyrkas mate rial och byggningsräkn med bohagsfogden Erich Wal/man , "Capitäle rs Arbets!öhn" , " Cordo n el: Blind- liste ns fö rfärdigande" . 10. VaLA, Kalma r lä nsstyre lses arkiv 30 1, La ndskonto ret, EI:34 1692. Il. Ibide m E l:35 1693, U thlefwereringen Pro Ao 1693 Lijk- mätigt mine dagelige hålldne Anno tationer är till Bygg- ningswärcke ts fo rtsättiande uthgångit och lefwererat hee- la åhre t, dhe t a llt wärckmestare ns Mr Rudo llf Bie ntz der å gifne qvittance . . . - Hofren a a, s 162 ang tegelbruk . NOT ER 149 12. Ibide m 303, Landskontoret , E I:35 1694. 13. S Cöranson , Från Ko ng!. Maj:ts stenhuggare vid Dälje till mode rn storindustri i Sandvik , s 50. 14. A a . - R Boström , Ö ländska praktpjäser från 1600-talet. Ölandsbladet 1986-1 2-23. 15. VaLA , Kalma r lä nsstyrelses arkiv 304, Landskontoret , EI :37 1695. - Kr A, Nya numme rserie n , Avd II nr 96 (rö- da nummer, Oordnade hand! ur Amiralitetskollegii ar- kiv) , Ha nd! ur Kalmar kyrkobyggnads inspekto rs arkiv 1680- 170(3). A ng avskeppning till Kalmar kyrkobyggnad 1693- 170!. De n 2 maj 1693 levererades med skeppet Jungfrun e tt stort antal spik , ka lkjärn , kalkhackor , sten- huggarklamrar. risslor, murankare , stenhuggarjärn m m, den 7 maj 1694 240 järntänger, spik m m, dec 1695 735 klippta järnplåtar , den 7 juni 1699 24 skeppund stångjärn , 15 skeppund klippta järnplåtar, 4 skeppund engelskt bly, 15 jä rntrådsringar, l tunna gips. 16. VaLA , Kalmar lä nsstyrelses arkiv 302 , E I:35 Kalmar kyr- koräkn med byggningsskrivaren Johan Törneboum 1693 . - 303, E I:36 1694, Upphandling i Stockholm med skep- paren G udmund Larsson. Ko nstruktionsri tningar, kopior utfö rda i stadsarkite ktko nto ret , Kalmar, ÖIÄ. RA . 17. EI:35 e nligt ovan. 18. Knutsson J Kylsberg B, Ve rktyg och verkstäder på Sko- kloste r s 9 . 19. VaLA , El:35 1693 e nligt ovan. 20. VaLA , El:35 1693 . Kontra kt med verkmästaren Rudolf Bientz. 2 !. En summa av 1986 dir smt kvitterades för listverke t den 8 december 1694. Samma datum utbe ta lades 594,20 dir smt för resterande kapitäl, som hade utförts unde r året samt 254 dir smt för " Archtra fs Lista n" . 22. VaLA , Kalma r länsstyrelses arkiv 304, Landskontoret , El:37 1695, s 1025. "Till Callma r Kyrckias Uppbyggande är lefwe re rat och be ta llt. Ne mbl: Uppå stoora Cornict:n elle r Cro n Listan hafwer Wärckmästaren Mr Rudoll f Bie ntz e fte r upprättat Contract i Ammiral och Landshör- dingens högwällborne Baron H :r Hans C' le rcks nä rwaro, sampt Hans hög grefl . Excell:s Ammiral Genera l och Ge ne ral Gouverneurens skrifte l. Approbation till slut bekomme! , som qvittancet af d 20 December Ao 1695 uthwijser 1752.2 !.8 ." 23. VaLA, Kalmar länsstyrelses arkiv , Landskontoret, Leve- rans 1917 nr 25 (ej inordnad) , Kalma r domkyrka. Specifi- catio n uppå alla dee Byggnings Mate rialer som Ao 1696 äro upgångne och fö rbrukade till Callmar Nya Kyrkckio- Byggnad , så till Murarne som Torne n och Taaket. Rudolf Bientz 1696-12-31. 24. VaLA , Kalmar lä nsstyrelses a rkiv 306, Landsko nto ret , El:39 1697 . 25 . Ibide m , 307 E I:40 1698, Löhnings State n. 26. Ibidem, Leverans 1917 nr 25, Kalmar do mkyrka, räk 1696. 27. Baehrendtz a a , s 43. 28. KrA , Nya numme rserien, Avd II nr 96 e nligt no t 15. Ödmiukt Memo ria l 1699-06-01 Rudolf Bientz. " A llde n- 150 KYRKOBYGGNADEN stund h iag fö r längst ö fwergifwe t mine förslag så till Hr Cammare raren Bergh som Prowiantsmästaren Törne- bo um oppå dhe Mate rialer som reqvire ras till Callmare kyrckia ifrån Stockho lm , såsom järnbläck af bägge sorter- ne, täckekoppar, bly, gips, stångjärn och järntråsring- ar. .. " 29. Ibidem. Handlingarna innehåller ett sto rt antalleveranser till taktäckningen. H är ges e tt ex: verifikatio n, Hindrick Fock 1699-10-14: hafwer Jag undertechnadt uthur Stockholms Je rnewågh på mitt .. skepp Sta Catarina inta- gedt till Callmar kyrckiobyggnad att öfwerföra sexhundra- de sextioåtta st jernplåtar . . och sextio fem b st kopparplå- tar. .. 30. Ang materialleveranserna till va lven 1697 se bilaga 2 . 31. F Baehrendtz, Kalmar domkyrkas tornur. Barometern 1911-11-25. 32. VaLA , Kalmar länsstyrelses arkiv 306, Landskontoret , EI :39 1697. 33. Ibidem 308, Landskontore t , EI:40, räk 1699. 34. Baehrendtz a a, s 43. 35. VaLA, ibidem 308, Landskonto ret , E I:41 1699, Lö nings Staten , G lasmakarens förtjänst , Mr Petter Nordgren fö r- fä rdigat af egit G las och bly 37 st stora fönste r Löften, hwar uthinnan ä ro insatte 619 st fönste r åthniutandes han fö r hwarje fö nste r Lijkmätigt Be tingningen 22 1/3 dir smt ... M:r Mårten (Siversson) Glasmästaren förfärdigt af egit G las och Bly 51 st fö nster. 36. VaLA , Kalmar rådhusrätts- och magistra ts arkiv , Kalmar stadsarkiv , Domkyrkans räk, vol 8. 1699. 37. Ibidem 1704, Utgift och Lefwerering. Kyrckians nödige R eparation och Omkostnadh . 38. VaLA, Kalmar rådhusrätts- och magistrats arkiv , Kalmar stadsarkiv, vol 8. Efterskrefne har a rbetat i Kalmar kyrka med gamla orgelläktarens nedtagande och flyttningen av o rgeln till nya läktaren Snickaren Hindrich Körber, 4 hantlangare. 39. VaLA, Kalmar länsstyre lse 309, Landsko nto ret , E I :42, räk 1700. - Ibidem, E I:43, räk 1701. Södra läktaren till- ko m. 40. VaLA, Kalmar rådhusrätts- och magistrats arkiv, Kalmar stadsarkiv, Kalmar do mkyrka, räk 1704, Utgift och Lef- were ring. Verifikation 1704-07-04 30 d ir smt. 41. VaLA , Kalmar länsstyrelse, Landskonto ret leverans 19 17 nr 25, räk 1696. 42. VaLA, Kalmar länsstyre lses a rkiv 307, Landskontoret , EI:40 1698, Lönings Staten, Målarens Förtiens!, Conte r- fejaren och Målaren Mr Martin Gurgens hafwer bekom- mit för 3ne af dee stö rste zirate rne nembl. af dess egit gull o llia med mera och arbetslön ... 33 dir smt. 43. Ibidem, E I:43 1701. - Silve rglitt användes ofta som to rk- ningsmedeL Kimrö k ger i mindre mängder tillsammans med vitt en blågrå ton. I stö rre mängder , då det gällde takets oljemålning, s k djupsvart to n. Spiggolja e rhålles genom ulkokning av en liten fisk , benämnd spigg, med tranliknande konsistens. 44. Ibidem 308, Landskonto ret, E I:41 1699, Mate ria lräken- skape r 32 lispund åkergulL 45 . Inskriften åte rgiven av Baehrendtz (a a, s 46) e fter Beck- stadii dagbok och Frigelianska sam!. - KrA , Nya num- merserien Avd n ... Rudolf Bientz 1699-11-17. 46. KrA , Nya nummerserien , ibidem, Ang avslutande ar- be ten på kyrkobyggnaden. Vitlimningen av interiö ren skulle fullbordas , konsisto riekammaren putsas. 47. Baehrendtz a a, s 46 . 48. 9 lispund vitrio l upptas i mate rialräk 1699, se no t 44. 49. Slo ttsarkivet , Strömsholms räk 1674. 50. Kr A , Nya nummerserien, Avd n nr 96. 51. Bifogat memo rialet : Förslagh som Uthwiser hwadh som finnes wara i Behålledt och ännu ti ll Callmare kyrkio Byggnads fo rtsättiande Reqvireres innevahrande åhr 1696. Bl a märkes: 2000 fot ö landsblocksten 437 dir smt, 60 000 o rdinarie murtegel 600 dir smt , JOO läste r kalk 210 dir smt , 270 Jass mursand 30 dir smt , 6000 blocksten 1312 dir smt, JO sk stångjärn 94 dir smt , smedens arbetslö n 60 dir smt, 2 1/2 sk bly 41 dir smt , till tågvirke 60 dir smt , 450 alna r pilasters arbe tslö n 170 d ir smt, 32 doriska kapi- täls arbetslön 136 dir smt , 220 alnar joniska "cornicen" 1540 dir smt, 175 alnar " Arktrafs" arbetslön 233 d ir smt, arbetslö n fö r murmästarna, timmerkarlarna och hant- langarna 3000 d ir smt , trävirke till tornen och "Cuple rne" 250 dir smt , 200 tolfter bräde r 170 d ir smt, ställningsvirket 60 dir smt , bägge tornen samt "Cuplerne" med koppar a tt betäcka 1155 dir smt, en rest till bröstvärn av huggen sten !50 dir smt, 3 fönste r i gaveln huggen sten arbetslön 126 dir smt , 8 sk täckbly till rännorna 140 dir smt. Upprät- tat av A braham Svansköld 1696-06-1 1. 52. Ibidem , Ödmiukt Memoria l CaJmar kyrck ia och Carls- ero na angelägenhe te r angående (odat. 1697?). 53. Ibidem , Ko rtt Förslagh uthwisande huru myckit som till Callmare kyrkioByggnad fullkommeliga fö rfärdigande nästkommande åhr 1700 Req ui re res. Rudolf Bientz 1699- 11-17. 54. RA , E 5710. Kungl brev och resolutioner till överinten- denten övermarskalk Nieodemus Tessin 1647- 1728. Karl X II till Tessin d y 1698-11-23. Restaureringar och kontinuerligt underhåll l. & VaLA . Kalmar rådhusrätts- och magistrats arkiv. dom- kyrkans räk 1705. - Man begärde enligt domkapitlets pro t 1705 ekonomisk hjä lp genom Hans Wachtmeister. som i brev 30112 1705 medde lade att de konfiskatio nsme- de l, som tidigare tillde lats Kalmar domkyrka. nu överflyt- tats på Uppsala domkyrka (Baehrenrltz a a . s 54) . 2. Baehrendtz a a, s 54f. 3. Domkyrkans räk enligt no t l , räk 1708- 09; inv 1709. Den 20 juni 1708: " Regnade he la dagen då iag war på Kyrko hwalfwet och undersatte krukorna . .. ·· Den 29 de- cember: "Uthäfwe t snöö af hwalfwe t , som genom Galle- riet insnöat" . Den 27 och 28 januari 1709: " ifrån Tornen häfwit snöö, med en karl begge dagarna". (Kronologisk lista över a rbete på grund av o tätt kyrkotak). 4. Baehrendtz a a, 55f. 5. VaLA , Kalmar länsstyre lsens arkiv, Landskontoret , Le- verans 19 10, GX nr 300 domkyrkohandl , Extrakt ur kyr- koråde ts prot 1733-11-23 med hänvisningar till räkningar över inköpt mate rial, arbetarnas dagpenning, forlö n o s v. 6. RA, ÖIÄ ritn Kalmar domkyrka, ritn över en del av kyr- kans norra fasad (med norra ingången) av C M Råberg 1750. Finns även i Värnanäs a rkiv , Kalmar stadsbibliotek. - " 1749 om sommaren företrädes en större reparation, hvarföre sysslomannen fick i extra discretion sextio daler och klockaren Wahlqvist för upsigt handtiangame 30 da- le r. Se prot. s. 8 Dec s.å .. 175 1 en betyd!. reparatio n 2 Sam!. p. 287" (Betydligare Reparationer å Domkyrkan ifrån 1700 och intilll 84 1, excerpte r med källhänvisningar, Kalmar läns museum. 7. VaLA, Kalmar länsstyrelses a rkiv , Landskontoret, Leve- rans 1910, GX nr 300, 1758 Å rs Assigneringar af Calmar Stads Domkyrcko Cassa, Till Byggnader och Reparatio- ner: "Åtskillige som giordt arbete wid orgel läktaren Maii månad efte r rulla 49:16. Juni i 105:14. Julii 105." 8. Baehrendtz a a . s 56f. 9. Under ett fåtal dagar ödelades 131 tomte r på Kvarn- holmen (Hus i Kalmar, s 14). 10. VaLA, Domkyrkosysslo manne ns a rkiv, Fl:2. hand! ang domkyrkans byggnad och unde rhåll . 11. VaLA, Domkyrkasysslomannens a rkiv, FI :2. - Läktarna avdelades som mans- och fruntimmersläktare. 12. Ibidem. - N l Löfgren, Kalmar och dess stift i Småland, 2, s 129. 13. Hus i Kalmar , s 14. 14. Löfgren a a . s 130. 15. Fl :2 enligt not Il. - Betydligare reparationer å domkyr- kan ifrån 1700 och intill 1841, exce rpte r med källhänvisn. Kalmar läns museum . 16. FI :2 enligt no t Il. 17. Baehrendtz a a, s 59f. - Betydligare reparationer enligt not 15. 18. M Hofren , Kvarnho lmen i Ka lmar, s 9. 19. Betydligare repara tio ner enligt not 15. 20. Fl :2 enligt no t Il . 2 1. ATA. N l Löfgren , Kalmar och dess stift 1826-39, vol 3 excerpter av huvudräk 18 19- 22. 22 . FI:2 enligt not Il. 23. ATA, Löfgren a a , huvudräk. 24. FI:2 enligt not Il. 1825-08-27. 25. VaLA. Domkyrkasysslomannens arkiv, FI :2 . Skr till domkyrkoråde t 1827-03-13 A W Gerss till biskopen i Kal- mar stift 1827-03-30; A W Gerss: " Motiverat förslag uppå kostnaden till ett fullständigt iståndsättande af Calmar Domkyrka, grundat på innevarande års priser å Byggnads Materialer och Dagsverken 1827-04-28" : 45 läster got- landskalk skulle anskaffas till yttre och inre avfärgning, NOTER 151 600 lass grövre och 200 lass fina re sand till den inre valt- rivningen, 4000 murtegel uppsätts till den invändiga " Cor- nicens" lagande, 2000 halv- och mindre delar av murtegel skulle användas till Tegelmjölsstampning" . (Genom att tegelmjöl blandades i pu tsen gjordes den starkare.) Pilas- tra rna, som i ne ra fogar va r öppna , skulle lagas med "god t cement". - Spritrappningen på fasadpartierna skulle la- gas. Vi få r hä r ne ra upplysningar om kyrkans tillstånd och tidens restaureringsteknik. Fönstren va r mycket skadade de ls av blåst de ls "af de vittrade fensterhwalfens påtryck- ning". Kalkputsen i det inre var skadad av fukt. Åtskilliga åtgärder på yttertaket upptas. Ännu åte rstod po rtalen till norra ingången att fullborda. Ytte rpo rtarna skulle o lje- målas. Mer avancerade tek niska hjälpmedel börja r nu användas. "En större och en mindre rnachine till Mur- bruks beredande" skulle bestä llas från Stockholm. Dive r- se ka r, såar, ämbar, baljor , stenbjörnar. stenbåra r, taljo r och block upptas till arbetets utfö rande . Transporte r från hamnen till byggnadsplatsen visar, att materialet i huvud- sak skulle forslas sjö ledes. 26. Carl Hallström, född 1806, död 1874. Konduktö r i Ö IÄ , byggmästare. Som e rkänsla för sitt a rbete vid domkyrkan mottog han 1835 en gulddosa. De ltog i uppförande t av riksdagshuset på Ridda rho lmen i Stockholm. Arbetade som murare vid Göta kanals slussbyggen och Karlsborgs fästning (M Hofren, excerpter hantverk - yrken. Kalmar läns museum). 27. Nils /sak Löfgren , född 1797, död 1881. Präst och forn- forskare. Fabian Baehrendtz redogör fö r restaureringen på grundval av anteckningar i Löfgrenska sam!, vol 1-2, ATA, och domkyrkorådets protokoll 1831- 36. Nr 73 av Calmar bladet ( 1834) åte rger de lar av byggnadskom- mittens berättelse om restaureringen. 28. ATA, Löfgrenska sam! , vol 2, s 299. 29. Ibidem , vol l. Avskrift i Ka lmar läns museums arkiv. 30. VaLA , Domkyrkasysslomannens arkiv , E I , O Petters- son, B Norström O A Kjellberg, rapport 1853-05-24; Fl :2, besiktningsinstrument med kostnadsförslag 1856-01-10. 31. VaLA, Kalmar stadsförsamlings arkiv Kil b: l , kyrko- stämmans hand! 1863 - 69. 32. ATA, Löfgrenska sam! , vol 3. 33. VaLA , Domkyrkosysslomannens arkiv FI :2, 1864-03-02, prot vid entreprenadauktion 1864-03-14. 34. Ibidem , kontrakt , räkn 1866-10-01. 35. Kalmar domkyrka, Domkyrkosysslomannens arkiv , FI:4 , J F Å bom till domkyrkorådet 1875-12-22. Laverad och kolorerad ritning av J F Åbom ; längdsektion med projek- terade dubbla sidoläktare samt o rgelläktare och små läk- tare från tornen; tvärsektio n av samma förslag. - Johan Fredrik Åbom, född 1817, död 1900, arkitekt. Har bl a ritat Dramatiska teate rn vid Kungsträdgården 1859 och Berns salonger i Stockho lm 1862. Som kyrkabyggare har Åbom t ex i den sto ra basiiikala kyrkan i Njurunda 1856 skapat en klart begränsad rumsform med fö rebilder i den l~ KYRKOBYGGNADEN florentinska ungrenässansen (Brunelleschi) . I sidoskep- pen är läkta re uppbyggda . 36. Ibidem, FI:4, kostnadsförslag till fö rändring av 2ne läkta- re och anbringande av en ny dylik nedanfö r o rgelläktaren 1876-02-22. 37. Ibidem , ritn , odat fö rslag av J Löfmark . 38. Ibidem, FI:4. 39. I en meritförteckning 1892 har Lang/et antecknat: 1878 " Kalmar , blo tt en kupol" ( meritfö rteckningen hos profes- sor Olof Langlet , Ulricehamn). 1841-44 uppger sig Lang- Jet ha varit anställd hos vattenverksbyggmästaren J P Bordin i Kalmar. 1844 uppmätte han domkyrkan i Kal- mar.För dessa uppgifter tackar jag Krister Malmström . 40. Kalmar domkyrka , Domkyrkasysslomannens arkiv, FI :4, H Zettervall till domkyrkoråde t november 1879 (koncept i: KB, Handskriftssaml, L 25:4 H Zettervalls offentliga byggn m m); Jäktarkommittens rapport till domkyrkorå- det om olika fö rslag 1881-03-14. - RA, Ecklesiastik- departemente ts hand! 1882 nr 13. 41. Kalmar domkyrka, Domkyrkasysslomannens arkiv, G H Öhnell , upp m av södra och västra fasaderna 1897-08-11. Kopia av C Mölle rs ritn till balkonger i Ö IÄ. - Carl Mötler född 1857, död 1933. Arkitekt , har bl a uppfört Johannes kyrka i Stockholm (ritad 1882), Orlunda kyrka i Östergötland (1886) och Gustaf Adolfskyrkan i Stock- holm. I sina kyrka restaureringar fö ljde Möller de princi- per, som Violle t-le-Duc före trädde. Det torde ha varit som medhjälpare till Zettervall vid restaureringen av Kal- mar slott som Mölle r tillägnade sig denna restaure rings- syn . Restaureringen av Kristi n e kyrka i Falun planerades 1892 och utfördes efte r vissa ändringar 1903-06 (K Malmström , Carl Möller. i: Svenskt biografiskt lexikon). 42. A Åman a a, s 177f. - Åman nämner även F MeJdahls och A Jenssens arbete med fullbordandet av Marmorkir- ken i Köpenhamn . - W Anderson, L-G Kindström S Curman, A miralitetskyrkan i Karlskrona, s 251 ff. - Fred- riks kirke, Marmorkirken 1749- 1874. 43. Kalmar domkyrka, Domkyrkasysslomannens arkiv , H Zettervall. Ritn till kupol 1879. (Denna skiss må icke utan medgifvande kopie ras). ; Längdgenomskärning med ny läktaranordning, fastst 1882-02-03. 44. Ibidem Fl:4, Kupolförslag jämte övriga hand! i detta ämne 1890- 1946; F Zetterva/1 t ill domkyrkorådet 1890-01 -24. 45. Ibidem, F Zetterva/1, ritn 1891: plan med kupol inritad i blyerts , sektion , kupolkonstruktion av trä (laverad), läng- dsektion, södra fasaden, kupolkonstruktion av järn (lave- rad) . - Kopior i Ö IÄ. - Folke Zetterva/1 född 1862, död 1955. Arkitekt, målare, tecknare. Zettervall blev arkitekt vid Ö IÄ 1888 och var på 1890-tale t arkitekt vid Statens jä rnvägars a rkitektkonto r i Stockholm. Zettervall byggde ett stort antal järnvägsstationer och ritade även bostads- hus (Svenskt konstnärs/exikon). 46. Ibidem FI:4, F Z ettervall till domkyrkorådet 1890-08-10. 47. Ibidem 1890-09-1 3. 48. Ibidem, Domkyrkoråde ts prot 1898-1912, besiktningsin- strument juni 1898. prot 1899-1 0-1 3. 49. VaLA , Domkyrkasysslomannens arkiv, Fl :2, kostnads- förslag 1884-02-28. 50. Å man a a, s 171, 184. 5 1. Kalmar domkyrka, Domkyrkasysslomannens arkiv. be- siktningsinstrument 190 l , domkyrkabyggmästare L E Pe- tersons utlåtande 190 1-08-20. 52. Ibidem, FI:4, vis prot 1902-10-05. domkyrkorådets prot 1902-12-19. 53. RA , Ecklesiastikdepartementets handl 1910 nr 15. Biskop H W Tottie till domkapitlet i Kalmar 1903-01 -20. - Kom- mitten bestod fö rutom av biskop Tottie av landshövding C A Fager/und , domprosten J A Eklund. domkyrkasysslo- man J Wickbom , v häradshövding K Gisten och arrenda- torn på Skälby gård A E Le Grand. 54. Ibidem, ÖIÄ till domkap 1903-03-03. - Kalmar domkyr- ka, Domkyrkasysslomannens arkiv, FI:4. restaure rings- kommitten till domkyrkorådet 1904-1 1-1 5. - Lindegren August (A gi) född 1858, död 1927. A rkitekt, tecknare , dekoratö r och grafiker. Lindegren har framför allt va rit verksam som kyrkorestauratör. Han har gjo rt utkast till ett sto rt antal dekorationer av ornamental art bl a i Väs- te rås domkyrka (restaure rad av honom 1896-98), T refal- dighetskyrkan i Uppsala (restaurerad 1906). Mariakyrkan i Sigtuna , Gustav Vasakyrkan , Katarina , Jacobs och Adolf Fredriks kyrkor i Stockholm m fl . Lindegrens deko- rativa stil anslute r sig till den vid sekelskiftet fö rhärskande jugendstilen (Svenskt konstnärslexikon). 55. Domkyrkasysslomannens a rkiv enligt not 54. 56. KB , plan, fasad , vy från hamnen. 57. Kalmar domkyrka, Domkyrkosysslomannens arkiv, F1 :4. I G Ciason till biskopen 1907-10-20; verifikation 1907-11-15: fö rslagsritn till to rnöverbyggnad 4 500, mo- dell i gips 500:- . - /sac Gustaf Ciason född 1856, död 1930. Professor i a rkitektur vid Tekniska högskolan, för- ste intendent i Ö IÄ, byggnadsråd. Ciason intog en central ställning inom den svenska arkitektvärlden och spelade en avgörande roll fö r den svenska byggnadskonstens ut- veckling från historisk stilarkitektur till funktionalism. 58. Ibidem, I G Ciason till biskopen 1908-02-22. 59. Ibidem, exklesiastikministe rn till biskopen 1908-03-30. 60. RA, Ecklesiastikdepartementets hand! 1910 nr 15, Dom- kyrkorådet till Ö IÄ 1909-01- 18, Ö IÄ ti ll Domkyrkorådet 1909-06-15. - Kalmar domkyrka, Domkyrkasyssloman- nens arkiv, avskri ft av Kungl Maj :ts brev a ng fastställda ritningar till vissa reparationsåtgärder 1910-01-28. 61. Kalmar domkyrka, Domkyrkasysslomannens arkiv. 62. B Schmid (son till J A Schmid) till G Forsberg Warringer 1981-07-29 Kalmar läns museum . - Artiklar om den av- slutade restaure ringen i Sydsvenska dag bl 1914-04- 17, Barometern 1914-04-19. 63. Kalmar domkyrka, Domkyrkasysslomannens arkiv, prot och slutredovisning vid Kalmar domkyrkas restauration 1928-32; verifika tioner. - Tidningsartiklar om restaure- ringen i: Baromete rn 1925-07-08, 1927-07-09; i: Kalmar BILAGOR 153 1924-08-20, 1925-01-13. 1927-06- 16; i: Stockholms Tidn 1927-07-07. 64. Kalmar domkyrka, Domkyrkasysslomannens arkiv, FI:4 S Curman till BSt 1938-10-18; Domkyrkorådets pro! 1937-38. Bygg upp kupolen på Tessindomen. Barome- tern 1936-07-1 6. 65. Kalmar domkyrka, Domkyrkasysslomannens arkiv, 1943-07-07: Under och invid norra trappan till orge lläkta- ren inbyggs toilettrum. Bilagor Bilaga l Extract af Kong!: May:ts nådige resolution och fö rkla- ringh öfwe r någre ährender som Callmare Stadhs Bårger- skap igeno m Praeside nte n Edle och Wehlb: Christopher Larsson Grubb i unde rdånigheet haffwa andraga låtit. Giötebo rgh d . 5 Junij A nno 1658. 2: D hett Calmmare Stads Bårgerskap i underdånigheet re monstre re r dhen o lägenheet som dheermed fö ljjie r, att dhen nybygdhe stadhen ähr uthan kiö rkia , och ehuru dhe måste gåå uthi dhe n gamble stadhen till the ress gudh- stiänst , haffwer Ko ng!: May:t medh nådher förmelt , och dher hoos nådigst resollverat , att Ko ng!: Mt icke a llenast sie lff wille be nådhe stadhen medh een anseenligh hielp till een ny kiörkiobygningh uthan och låtha meddehla dhem Kong!: May: ts eget promotoriat , medh hwilka dhe iempte een serdeles book kunna besökia e tt och annat stånd och städher och fö rsamblingar i Rijke t och dess till- hörige provincier om hielp och understödd till samma bygnings wärk , allenast Magistra ten war medlen efter hande n kunna fa lla, medh Landshötdingens weetskap och inrådhandhe så dherom disponerer , a tt a lt blifwer rä tte li- gen företaget , t rooligen driffwit och till stadhens nytta uthfö rth. Carl G ustaf (Locus Sigilli) J Le naus Kalmar domkapitels arkiv, FX: l hand! ang domkyrkan 1658- 84, utdrag ur kungl brev m m, VaLA. Bilaga 2 Ko rtt Förslagh Uthwijsandes huru mycket ännu Require- ras till Callmar Nya Kyrckias förferdigande Till Kyrckiota- kets fullkomlige Beteckningh Requireres 66. ATA, BSt hand! K4 1918-60; Domkyrkasysslomannen O Bexe/1 till BSt 1955-07-04, länsarkitektens yttrande 1956-09-1 2. 67. G Forsberg Warringer, Om Kalmar domkyrkas renove- ring 1981- 82. i: Kalmar län 1982, s 130ff.- Kalmar läns museum , Program för underhålls- och renoveringsarbeten på fasader. Av Ivar Petersson , Byggkonsult B A Bengts- son AB 198 1-07-1 5. - Artiklar om restaureringen i: Baro- metern 1981-11-27, i: Östra Småland 1982-06-23. Silf:mt Resten till Stora taakets Beteckning 12 300 skeppund le mbleck för Arbetslönn till samma Blecks påslående 70 Å nn till 4 Fronte Spitzerne 13 st: lem bleck 350 Noch till de 4 to rnen ifrån 4 Canten till 8 540 Canten på sie lfwa Wattenfa lledt betarfwas af de th tunnaste l em bleck 20 sk Arbetslöhn till bem:te lemblecks påslagan- 500 de kommer ringast Å nn ofwandehlen på de 4 torntaakens bete- 900 chning ringast 9 sk koppar för Arbetslöhn till bem:te koppars påslagande 120 N och olliefe rgh och arbetslöhn till dhe 4 åt- 300 tacanterne på to rne n sampt anstrykningen på Galle riet eme llan begge kyrckio taken rundt omkring ungefär komme r att bestå på Mu ur och Timberarbetet T ill muurarbete ts fullkomblige fö rfe rdigan- 1000 de sampt afputsningen Requireras till muur- handtwe rker och handtlangare s teenhuggam es fö rtieost och ö hlandsstee- 900 ne ns arbetandhe 30 Pallmar muursteen 150 50 Läste r öhlandskalck 300 Muursandh 30 400 foot ö hlands blocksten 80 130 foot godtlands Steen 40 A rbetslöhn till steenhuggam e fö r dhe reste- 600 rande Urners fö rfe rdigande Requir:s Till de 20 st åte rstående Flammo rs förgyl- 280 landhe 3080 154 KYRKOBYGGNADEN Arbetslöhn till förgyllningen 70 50 tolfter Bräder till16 luckor på dhe 4 tor- 70 nen sampt andra återstående nödwendighe- ter Arbetslöhn för Snickare och timmerkarlar 150 till waltbågarnas förferdigande 8 st Jern till allehanda arbeten 90 Spik dito ringast för 50 Tågwerke 50 Kiörslors förtienst 40 Smedens förtienst 60 3960 Summa 7040 Requireres till kyrckiobyggnadens förfärdigande inneuti förutan Inatstaende summa Till Hwalfwets fullkomblighet betartwas 850 Å nn 85000 murtegell 80 000 ornamendtstegell 80 100 Läster öhlandskalck till Walfningen och 260 ornamenternes förferdigande 70 Läster gådtlandskalck 350 Åhn 70 Läster öhlandskalck till afputsning- 180 en ifrån Joniske Capitelerne alt till grunden 1000 Lass muursandh 80 170 Footh gådtlandssteen 60 Steenhuggarnes förtienst för bem:te Steens 140 u utarbetande Till Muurare och handtlangare 1500 Allehanda materialer, som Iern spijk med 150 hwad mera till bem:te walfs förferdigande Summa 3650 Så wida hans höggref: l Excell :s Kongl : Rådedt Ammiral General och General Gouverneuren till Callmar kyrckia nådigst anslår nestkommande åhr 1698 föreskrefne sum- mor, förutan Betienternes löhningh, så hoppas man icke allena hehla kyrckiobyggningen utan till och iembwahl med hehla wälfningen sampt Rappningen inne uthi/: så när som de 3:ne Portalerne alla fönstren och lechtaren, blir aldeles förferdigadt, der G ud elliest förlänar een så- dan tienlig wederleek , män altsingen brist har att öfwer- bekomma så mycken Steen och kalck , som till arbetets fortsåttiande kann Requireras. Callmar d . 12 october Ao 1697. Abraham Wijnandz Swanschiöld, Rudolph Bientz Kr A , Nya numme rserien , Avd II nr 96 (röda nummer, Oordnade hand! ur Amiralitetskollegii arkiv, Hand! ur Kalmar kyrkobygg- nads inspektors arkiv 1680- 170(3). fig 4. Bilaga 3 Ödmiukt Memorial angående Calmare Kyrckias byg- ningh, sampt continuation på Borckholms slåttz repara- tion, och hwadh som Carls Cronas arbete, och min egen angelägenheet anbelangar. Abraham Svansköld till Hans Wachtmeister , odat (1698) . Med Kiörckiobygnaden i Calmar ähr till dato så wijda avancerat att man förhoppas innewarande åhr kunna få faciaterne utan till fä rdige, så att stä llningen som allare- dan begynner rötas, lärer kunna nedertagas och iem- wähl a ll rappningh sampt klistringh utan på ettterhan- den bestält blifwa om icke wäderlecken emoth förmo- dan förhindrar. Hwadh medel som dertill requireras, så lä rer Eders Höggrefl: Excell:s dett förrnade ligen wara föredragit af H :r Landtrentmestaren som iagh de rom giort underrättad. Nya fönster kring heela kyrckian syn- nes heel nödige, men om sådan omkostnad af kiörkio- medlen skall tagas, står uti Eders Höggrefl Excell :s nåd- gunstige behagh , och om wijdare disposition, angående kiörckiobygnaden begieres ödmiukeligast Eders Högg- refl:e Excell :s påminnelse till högwälborne Hr Baron och Landshöfdingen, i synnerheet att effter Kong May:ts alle rnådigste bref och resolution inga materialier må opkiöpas, något byggias, och än mindre arbetzfolck af elle r tillsåttias medh mindre dett migh icke först blif- wer communicerat, på det man så mycket nogare må kunna öfwerläggia, hwadh som tieneligit äh r elle r ej , och icke straxt im media te behöfwer beswära H :r Baron och Landshötdingen medh åthskill ige onödigheeter i dylijka fall . Sedan åstundar iagh tienstödmiukeligen att af Eders Höggrefl:e Excell :ns få en närmare instruction huru hwar och een sigh i sin syssla bör förholla till kyrc- kiobygnadens continuation , och fullkomme l: perfec- tion , efftersom deseins förfärdigande mest ankommer på mitt answar. Och hwadh taktäckningen anbe langar så synnes nödigt att den medh första sommarwäder företages, hwartill ännu requireras 40 skeppund av dett stoora ie rnblecket och 20 skeppund avdett smärre. Till dett andra taket på de 4 to rnen erfordras 17 skeppund koppar till begge halfwa cuplerne, men medh dee 4 tor- nen betäckningh kan bero till nestkommande åhr, ty dee i åhr först böra dubbelt tieras. Nya nummerserie n . Avd II nr 96 (röda nummer, Oordnade hand! ur Amiralitetskollegii arkiv) Hand! ur Kalma r kyrko- byggnads inspektors arkiv 1680- 170(3). KrA. Bilaga 4 Med hvad jag nu haft äran anfö ra torde det mig gifna uppdraget vara fullgjort. Icke dess mindre vågar jag falla Domkyrkorådet besvärlig med följande tillägg: Wid granskningen af de ritningar öfver Kalmar dom- kyrka som varit mig öfverlemnade , och hvilka nu här- med återgå , har jag icke kunnat undvika att lägga mär- ke till den endast högst nödtorftigt afslutade korsquad- raten. Det förefa lle r mig som byggmästaren , på grund af bristande mede l, nödgadts le mna den i plan och an- ordning så tydligt utta lade tanken på en monumentet krönande midtkupol åt framtiden . Men huru har då byggmästaren tänkt sig denna kupol? - huru borde den se ut för att rätt passa till den storslagna planen och till fasadernas a rkitektur? - Wid det tillfä lle som nu be- redts mig, har jag icke kunnat emotstå frestelsen att göra ett försök till hesvarande t af dessa frågor ; och, med tanken fästad derpå att mina funderingar möjligen kunde leda till frågans diskute rande och tjena som upp- slag till ett mera genomtänkt och utarbetad! förslag - för den händelse frågan någon gång skulle på alvar ta- gas om hand - hur jag tror mig böra öfverlemna detta mitt försök till Domkyrkorådet , he ll re än att begrafva det i en portfölj . Jag bifogar derföre alltså härmed för att bland domkyrkans öfriga ritningar förvaras, en skiss (i afdrag på 5 blad kalkerpapper), hvarå icke a llenast kupolen , såväl ut- som invändigt och i plan , är fram- stä lld , utan hvarå äfven en antydan ä r gjord angående läkta rnas och altarringens ändring. Nedanstående be- räkning visar den ungefärliga kostnaden för utförandet : A pproximaliv Kosinadsberäkning Kupolens tambour och hvälfvningar utfö ras af tegel, som för de t yttre murve rket måste vara mycket hård- brändt ; betäckningen af plank och sparrverk, med gal- vaniserad plåt på brädpanel. Utvändigt förses murver- ket med en tjock putsyta af portland cement ; invändigt putsas på vanligt vis och såväl kupolen som kyrkan i öfri gt gifves i det inre en enkel men värdig färgdekora- tion. D o mkyrkasysslo ma nne ns arkiv Fl :4, Kalma r domkyrka. U t- d rag. H e lgo Zette rvall till Domkyrko rådet november 11\79. Bilaga 5 Förslag till reparatio n af Kalmar Domkyrka . Av Agi Lindegren 1904-04- J J BILAGOR 155 Utvändigt täckes med kopparplåt taket , tornen och de fall , som nu äro täckta med svartplåt samt stuprör och rännor. Invändigt vattrifves hela kyrkans tak och väggar samt förnyas putsen på alla stä llen där den gamla är lös e ller där gipsornering skall anbringas . Därpå uppsättes, där bifogade ritningar så angifva, gipsorneri ng, som gju- tes där så be kvämt kan ske såsom rosetter och listhörn , däremot upplägges på platsen alla figurer , cartoucher, guirlander , monogram och ornamentfäl t , hvarigenom en lifligare och me ra rörlig effe kt e rhålles. Sedan detta arbe te blifvit verkställdt , affä rgas hvalf och väggar med bruten hvit kalkfärg och oljemålas en sockel kring kyrkan . Golfvet o mlägges med nya kalk- stensfli sor i kor och gångar , h varvid dock användas de gamla släta stenar, som äro oskadade. G rafstenarna, som äro i något så när godt skick upptagas förs igtigt och inkramlas på lämpliga ställen i väggarna . Under bänkar- na inlägges, på reglar , ett något öfver gångarna förhöjdt trägolf. De gamla bänkarna borttagas och e rsättas med nya , öppna , enligt ritning. Huruvida de , i korsets hörn belägna logerna, sko la bibehållas e lle r borttagas , må blifva beroende på de nuvarande innehafvarnes önskan. I koret , som i förslaget blifvit utökadt ända till kor- set, anbringas lösa bänkar e lle r ännu bättre lösa , lätta stolar , som borttagas , utom vid nattvardsgång elle r vid andra tillfällen då deras närvaro är af behofvet påkal- ladt. Wid vanliga tillfällen e rhålle r koret genom denna anordning ett större och vördigare utseende än hvad nu är falle t. Altaruppsatsen tvättas och renoveras med största för- siktighet samt fernissas. Orgelfasaden målas i någon lämplig färg med utsparande af guldet. Läktarbröst- ningar och kolonner tvättas och renoveras, där så be- höfves. Predikstolen dekoreras med utsparande af gul- det på så sätt , som den genom undersökning visar sig ursprungligen varit dekorerad. Wärmeledningen anbringas under västra delen af kyr- kan enligt särskild beskrifvning. Genom att ingången från kyrkan till expedi tionsrummet stänges för anbring- ande af värme kanal, upptages en särskild ingång till detta rum utifrån genom dess vestra fönster, hvars bröstvärn nedhugges och en ytte rtrappa dit uppbygges. Rummet förses meed vindfång och repareras nödtorft- ligt. Såsom ett tillägg till detta förslag, som här e j blif- vit beräknadt , men som destomindre e j bör släppas ur sikte, är fö ljande : Att invändigt hvalfvens fält böra förses med målning- ar af enklare e ller rikare beskaffenhet , såsom till exem- pel korsets fyra sexkantiga fält förses med allegoriska framställningar af evangelisterna , samt tunnhvalfvens fält fyllas med allegorier utförda i s.k. cammaielemål- ! 56 KYRKOBYGGNADEN ning i terrafärg dagrade i guldrasage . Kostnaderna fö r att ett dyligt arbete skulle kunna på e tt värdigt sätt framställas kunde beräknas till e tt minimipris af 10.000 kronor , hvilket måhända genom enskild offe rvillighet skulle kunna anskaffas , Att väggarna utvändigt repa re ras på så vis, att kalk- stenen lagas och e rsättes där så är af nöden samt putsen borthackas och ersättes med ny dylik. Detta a rbete skulle så småningom kunna år från år ve rkstä llas utan att de t behöfde blifva för kyrkan be tungande, Samt att tanken på verkställande af kupolbyggnaden icke öfve rgifves. Det är rent påtagligt att kyrkans ur- sprungliga arkitekt afsett densamma fä rd ig bärande en kupol. Dess rena klassiska anläggning och dess stympa- de kontur bära a lltför starkt vittnesbörd härom för att kunna väcka något tvifvel. Orsaken att den ej redan under den karolinska tiden erhöll denna nödvändiga afslutning var naturligtvis penningebrist , hvilket visas genom den fle ra gånger skeende atprutningen af den ursprungliga planen . Af de fö rslag till kupolbyggnad , som på sena re tid framkomit , tillta lar isynnerhet A rki- tekt Folke Ze ttervalls senaste fö rslag dock med den fö r- ändring att den inre kupolen få r fullt gå upp i den yttre hvarigenom en rikare överbe lysning erhålles. Kalmar do mkyrka skulle härigenom framstå uti ett dess höga ändamål och geniala skapare värdigt skick, och Kalmar stads fö rsamling skulle med sto lthet och till- fredsställe lse kunna veta sig ega ett af lande ts härligaste gudstj änsthus. RA, Ecklesiastikdepartemente ts handll 9 10 nr 15 med bilagor. Bilaga 6 R Josephson till Raä angående fö rslag till kupolbyggnad på Kalmar domkyrka 1938-10-04 Den första fråga, som uppstä lle r sig är om verkligen Tessin d . ä .i sin slutliga version tänkt sig en kupolöve r- byggnad. Att han ursprungligen räknat dä rmed är , som prof. Siren framhållit , naturligtvis fallet. Men det före- fa ller som Tessin sede rmera, då kupoltanken slopats, har redigerat om sin ritning utan kupol och varit nöjd därmed . E tt mycket ta lande tecken därpå ä r Sueciabil- derna. Som vi veta, presenterade Sueciabilde rna de moderna byggnadsverken efte r arkitektens ritningar i deras mest fullständiga form , oavsett om byggnade n hade utsikte r att så fullbordas e lle r inte. Tessin d.ä . :s ritning till Bo rgholms slottsbyggnad är därpå ett exem- pel. Men nä r de t gälle r Kalmar domkyrka framstä lle r Sueciasticke t kyrkan utan kupoL och den ritning av Tessin d .ä. (i K.B .) som ligge r som grund för detta stick, presente rar kyrkan ävenså utan kupol. Det måste ligga en avsikt i denna uteslutning; tydl igen den. att kyrkan i sin reducerade fo rm av a rki tekten ansetts som e tt fullgott a rkitekturverk , som gärna på detta sätt fick framvisas i Sueciaverket. Rörande sjä lva proceduren , då kupoltanken över- gavs, finns det en notis i N. l. Löfgrens anteckningar om Kalmar sti ft (i Yitt .Ak:s a rkiv). som ~an ha sitt in- tresse i de tta sammanhang. Han skrive r: "Om idee n till kyrkobyggnaden fö rst uppstått i den snillrika Drottning Christinas hufvud är icke bekant, men mycke t tro ligt. Det va r fö rst under hennes närmaste eftert räda re Kon. Carl X som ritningen till denna praktbyggnad utkasta- des af den sto re Architekten Grefve Nieodemus Tessin d .ä., h vars ritningar hufvudsakligen li ka med byggna- den sådan den sedan utfö rdes (med endast några fö r- ändringar i fasaden), pryda G refve Dahlbergs sednare utgifna planschverk : Suecia A ntiqua et hodie rna . En anekdo t berätta r att den tillämnade kyrkobyggnaden blifvit mode lle rad i träd , sammansatt af smärre bitar och stycken , samt då i likhe t med S. Peter i Rom e ller Catharina i Stockholm haft en hög cupol e lle r Dom mitt på taket , men att då ko nungen infann sig i A rehi- lektens atte lie r för att beskåda modellen, denna domen ramlat ned , hvarvid K. ska ll hafva yttrat : "kan den icke bära sig av träd , mycket mindre lä r den då kunna det i sten ; den må borttagas!" A nekdoten , berättad av den lä rde fornforska ren och prästen, ger en upplysning om att traditionen under 1800-talets tid igare hälft uppfattade kyrkans kupollös- he t som en avsiktl ig åtgärd , träffad innan den begynte byggas, och inte ett av ekonomiska skäl förorsakat av- brott i byggnadsplanen. Denna ovisshet om Tessin d .ä . :s slutliga avsikter med verket spelar en avgörande roll i denna sak. Gentemot domkyrkorådets o rd , att de t gäller " fullbordandet av de tta Nie. Tessins märkliga byggnadsverk" vilja vi betona , att någon kupolritning inte fö re ligger och att vi inte ens riktigt veta, om han i dess slutliga skick önskade en kupol på sin kyrka. Den andra frågan är av gene re ll natur och rör sjä lva principen fö r ombyggnader av historiska bygnadsverk . Frågan gälle r om en sena re tid gör ett gammalt , genom tiderna bevarat monumentalverk någon tjänst genom att, - av estetiska och pietetsskäl-, ti llbygga detsamma i den stil och till den omfattning, man antar att det frå n börj an var tänkt . Ä ven om autentiska byggnadsritning- a r från tiden fö re låge, synes de t mig visst inte vara sä- kert , att en estetisk vinst uppnåddes genom att , 250 år efte råt dessa fö ljdes . Det blir a lltid något sökt och oäk- ta i att en se na re tid i histo risk stil tillbygger nya de la r på ett iildre byggnadsverk . De t ä r skillnad på vår tid och de tide r . då det histo riska stilsinne t inte var så nogräk- na t som nu . Då full fö ljdes byggnadsverk från äldre tid , me n fullfö ljdes inte i pastischstiL utan i den nya tide ns ege n stil. Ragna r Östbergs ritningar till Kalmar dom- kyrka fö lja dä re mot e n annan linje . den som alltså skall vara uttryck fö r vår histo riskt pie te tsfulla tids uppfatt- ning: den söke r ge kupole n ske n av att de t är Tessin d .ä. :s epok, som sjä lv skapat den. Det synes mig vara e tt drag av o riktig u rsprungsbeteckning däri , som inger o lustkänsla. Slutlige n vill jag tillägga ännu e n tredje synpunkt , kanske de n mest väsentliga. O fta ha praktiska och eko- nomiska skä l kommit att beskä ra stora svenska bygg- nadsplane r och a rkite kten fått nöja sig med ett verk , Källor och litteratur OTRYC KTA KÄLLO R S1ockholm R A: Riksregistra ture t 165R-06-05, 1664-11-23, 169 1-06-27, 1691-0R-03. 169 1-09- 10. 75 Ä mnessaml . skr till Kungl Maj :t under Ka rl Xl:s o mynd ighe tstid 1660-72: smärre ämnesse- rien. vol I . Skö n ko nst. skr till Kungl Maj: t från arkite kte r; E 57 10. Kungl brev och resolutio ner till N Tessin d y. - Eckle- siast ikdeparte me nte ts konseljakte r 19 10 nr 15 ang restaure- ring. - Ö IÄ. ritningssaml , Ka lma r domkyrka. Ko nstruktions- ritningar i samband med kyrkans uppfö rande (av A Svansköld R Bient z, 4 bl e tt s ign Rudolph Bi ou z 1706 ( 1700?). Kopio r utfö rda av s tadsarkite ktkontore t i Kalma r. rit n över e n de l av kyrka ns norra fasad (med no rra ingången . av C M Råberg 1750 ; ritn till fö rä nd rad inredning. kupo l, läkta re 3 bl, av H Zeuervall IR82; ritn ti ll o rgelläkta re och orgelfasad, 4 bl, av C Mö/ler 1883; ritn t ill kupolbyggnad , 5 bL av F Z euerva/1 1898; ritn till värme ledning, 3 bl, av W Dahlgren 1904; ritn till ä nd- rad överbyggnad av l G Ciason 1909; ritn till reparatio n och värme ledning. 3 bL av J F Olson W Dahlgren 1910; fö rslag t ill uppvärmning av W Dahlgren 19 11 ; ri t n till e lektrisk installa- tio n , 6 bl. av C A Gustafsson 19 12. ( Ka mma rarkivet) . Städe rs rä k vol 27, Ka lmar räk 1655-84. - Slott och gårda r vol 8. Borgholm. Enskilda arkiv och sam! , Stegeborgs sam! , N Tessin d ä till Karl X Gustav 1654 (E 188) . - De laGard ieska sam! , ko ncept (E 1248). inkomna brev J P Kirstenius (E 1456): Pfa ltzgrevin- na n Maria Euphrosynes pappe r (E 1940). - Börje Croneborgs KÄLLOR OCH UTIERATUR 157 som i sto rle k gått långt unde r , vad han ursprungligen drömt. Me n detta livets villkor ha ofta just gett bygg- nadsve rke t en verklig karaktär , ett eget ansikte. Den kupollösa Kalmar Domkyrka är ett sådant verk . För mig är kyrka n i Östbergs omarbetning en barock itali- e nsk kupolkyrka , som så många and ra, säkerligen nära övere nsstämmande med vad Tessin d. ä. ursprungligen önskade. Den nuvarande kyrkan dä remot ha r ett drag av o rigina litet , som förhållande na unde r 1600-talet , som verklighete n sjä lv genom sina krav och villkor framska- pat. Det finns inga skäl att beröva kyrkan dess egenart. Jag vill sålunda avstyrka det väckta förslage t. Lund den 4 okt. 1938. Ragna r Josephson ATA , ha nd! Ka lma r domkyrka dnr 3764, Raä. sam!. inko mna skrivelser nr 52. N Tessin d ä ti ll B Olofsson Croneborg. - Tottska sam!. M Persson Lock till C Tou (E 57R4 b). Kr A: Sverige. stads- och fästningsplane r, Kalmar 49a . 52a , 53a, 53b, 56, 57, 7 l a, 144 , 223b, c. d - Nya nummerse rien, Avd Il nr 96 (röda nummer oordnade hand! ur Amiralite tsko l- legii arkiv). H and! ur Kalma r kyrko byggnads inspektors arkiv 1680- 170(3). - Krigskollegii brevbok 1678. Raä : ATA, Topografiskt o rdnade ha nd l, Kalmar domkyrka; N l Löfgren, Ka lmar och dess stift 1826-39, vol l-3, F Baeh- rendtz anteckningar; Ag i Lindegrens a rkiv. - K-byråns a rkiv, ha nd! a ng restaureringar ; ritn , fö rslag till vindfång i västra in- gången av N Carlgren 1958; fö rslag till Värmeanläggning av Värmete kniska byrå n i Kalmar. 2 bl, 1960. KB : Ka rt- och planschavd , teckn till Suecia antiqua e t ho- die rna, Ka lma r domkyrka plan fasad, Ma ria Magdalena kyrka i Stockho lm ; äld re fo tografier Kalmar stad ; Arkitekturri tn .: plan , to rnförslag: Topografiska plansche r , kupolförslag Ek- man och Hagström . - Nesche rska sam! , nr 303 vy över Kal- ma r, 304 Ka lma r do mkyrka fasadritning. - Handskriftssaml , H Zeuerva/1 , Ha nd! rö ra nde H Z:s a rbete med o ffent liga bygg- nader. 15R KYRKOBYGGNADEN Nationalmuseum : Eichhornska saml 96 1/90 fasadritn; Sam- ling De la Gardie Bo rrestad 1642/ 1973, fasadritn Veckho lms kyrka; Tessin- H årle ma nska saml , T H C 1212, 1215, 1225, 1226. 1229 fasad sannolikt Carlsburg, 4350 Drottningholm plan , 82 19 Finska kyrkan pla n , 822 1 fasad , 8296 Kalmar a ltar- uppsats av N Tessin d y. No rdiska museet: Äldre fo togra fier, Ka lma r s tad och dom- kyrka . Kalmar Ka lma r domkyrka, do mkyrkosysslo manne ns a rkiv , Kupolfö r- slag 1890- 1946 (FI:4) do mkyrkorådets prot 1898-19 12, be- siktningsinstrume nt 1901, arbetsstyrelsens pro t vid Kalmar domkyrkas restaurering 1910- 15, prot och slutredovisning m m fö r Kalmar domkyrkas restaura tio n 1928-32, specialräk 1899-passim ; Ritn , J F Å bom 1875: längd- och tvärsektion med sido lä kta re och o rgelläktare , 1876: fö rslag till vindfång unde r o rgelläkta re n ; G H Öhne/1 1879: södra och västra fasaden (uppm); H Zetterva/1 1879: ritn till kupo l, 1882 längdsektion med ny läktarano rdning (stadfäst 1882), C Mö/ler 1882: ritn till o rgelläktare (deta lje r i naturlig storle k) ; F Zetterva/1 1891: kupolko nstruktion i trä, i järn, plan , sektioner , södra fasaden (6 bl), 1898 lavering fasad med kupol (approberad 1898); I G Ciason 1907: förslag till fö rändrad fasad med mittorn , modell av samma fö rslag i gips; J F Olson 1910-12: plan av golv och bänkar, källarplan , sektio n och pla n av klockto rn , o rgelläkta- ren, exte riö r mo t öste r , söde r , plan, tvärsektion mot a lta ret, takplan, plan av no rra och södra gavla rna, lä ngdsektion, tak- plan (12 ritn på väv); R Östberg 1937: fasad med kupo l; E Kjellin 1945 : Förslag till kupol (avstyrkt av S Curman 1946); uppmätn av plan med måttangive lser odal , (E Lang/et?); för- slag til värmeugn ; ritn till uppvä rmning 1960. Kalmar stadsbibliotek: Värnanäs arkiv , Kalma r domkyrka plan , fasad å t söder , väste r (omkr 1700); del av norra fasaden av C M Råbergh 1750; stadsplan med byggningspla tse rnas för- delning 1647, kopia 182 1; stadsplan " Efter de n Nya Approbe- rade Desseinen"; rådhuset ritn , 2 skisser med alternativt ut- fö rande. - Beckstadii dagbok, Frigelia nska sam!. Kalma r lä ns museums arkiv: H and! och fotografie r ang Kal- ma r stad och domkyrka. - M Hofrens exc~rpte r . hantverksyr- ke n , Kalmar stad. stadsarkitektkontorets a rkiv: Nils Carlgrens arkiv 1945 - 62. uppm och inredning av arkiv ; förslag till nytt vindfång vid väst- ra ingången ; e linsta llationsritninga r; fö rs lag ti ll inredande av to ile tte r ; uppm av prostgården 1947. Uppsala UUB : Jacob Möhlman, resa 1703 . Vadstena Va LA: Kalma r domkapitels arkiv , Al prot 1657 - passim: FX: l , hand! ang domkyrkan 1658-84 utdrag ur kungl brev. bänklängder m m ; Do mkyrkosysslomanne ns arkiv. domkyrko- rådets prot 1749 - passim; Fl :2 , ha nd! a ng domkyrka ns bygg- nad, unde rhå ll 1783-19 13 besiktningsprot. kostnadsförslag, dive rse hand! ang repa ratione r- ; - ritn till kyrkport till norra sidan av D Rosenbaum (18 14. i Gli a:5); RI. ritn över upp- värmn med kaminer 1876. - Kalmar länsstyre lses a rkiv, Landskontoret leverans 1910, GX nr 300 domkyrko ha ndl 1600-tale ts slut , 1700-ta let ; levera ns 19 17 nr 25 räk för Ka lmar domkyrka 1660, 1661 , 1677-8 1, 1684. 1696, 1710: landsböcker E l 34-43 1660, 1692-170 1 inv 1709. - Kalmar rådhusrätts och magistra ts arkiv . AI domböcker 3 1-34, 37-38. 42-43 1658-61, 1665-66, 1670, 1672; domkyrkans rä k 1657, 1662. 1682, 1685-88, 1691-92. 1704. - Kalmar stadsfö rsamlings ark iv (fr o m 1925 eget pastora t) st prot 1808-6 1 ( K1 : 1.2); kyrkostä mma ns ha nd! 1863-69 (Kil b: 1) . T RYC KTA KÄLLOR OCH LITTERATUR Alberti L B, I Dieci libri d i A rchitettura. Roma 17R4. Anderson W . Karlskrona. Gator och byggnader. Lund 1930. Anderson W Kindström L-G. Trefaldighe tskyrkan eller Tys- ka kyrka n i Karlskro na. SvK Blekinge bd III. vo165 . Stock- ho lm 195 1. Anderson W . Kindström L-G Cumwn S. Amiralitetskyrkan i Ka rlskrona. SvK Blekinge bd III. vol 86. Stockho lm 1959. Andren E, Skokloste r. E tt slottsbygge under stormaktstide n . Stockholm 1948. Architettura barocca a Roma. Roma 1972. Aronowitsch W. Ka lmar domkyrka. Uppsats vid Konstvete n- skapliga institutionen. Stockholms universitet. 1959. Ma- skinskri ft. Axel-Nilsson G . Om bild- och stenhuggarämbetet i Stockholm unde r 1600-ta let. i: Samfundet S: t Eriks årsbok 1934. Axel Oxenstierna. Rikskansle re n Axel Oxenstiernas skrifter och brevväxling. Senare avde ln . Bd 12. Stockholm 1930. Baehrendtz F. Anteckningar o m Kalmar domkyrka I. Bygg- nadshistoria. i: Meddela nde n från Kalmar l ~i ns fo rnminnes- fö rening V I. Ka lmar 19 12. Densamme Wickbom J. Anteckningar o m Kalmar domkyrka III . Tjänstemä n . IV: Domkyrkans e konomi . Medde la nde n från Kalmar läns fornm innesföre ning X. XI. Kalmar 19 1R. 1920. Battisti E. Filippo Brunelleschi. Mila no 1976. Bexe/1 O. H ar Kalmar en " riktig" domkyrka? i: Kalmar län 1985 . Boi!thius S. Kung Ka rls kyrka (Kungsör). Sörmländska kyrkor II I. Eski lstuna 194R. Borsi F. Leon Battista A lbe rti . Milano 1975. Byggnadsminnen 1961- 197R. Förteckning över byggnadsmin- ne n e nligt lagen den 9 decembe r 1960 (nr MO). Arlöv 19R I . Bäckström P O. Svenska flottans histo ria. Stockholm IRR·l. Clemensson G, Flo ttans förläggning till Karlskro na. En stuelie i nollsta tionsfrågan före å r 1683. Uppsala 1938. Cornell H , De n svenska konste ns historia . Stockholm 1944. Dahlberg E, Teckningar till Svecia antiqua e t hoclierna . IV. Stockholm 1970. Edwall P, Ka lmar domkyrka i bild. Utg av Barometern till domkyrkans 300-årsjubileum. Kalma r 1982. Densamme. Kalma r domkyrka 300 år . i: Kalmar län 1982. Kalmar 1982. Eimer G, La Fabbrica di S. Agnese in Navona. Römische Ar- chitekten. Bauherre n und Ha nclwerke r im Zeitalte r des Nepotismus l. Stockholm 1970. Densamme. Romerska centraliseringsidee r i Sveriges barocka kyrkobyggnadskonst. i: Ko nsthistoriska studie r tillägnade Sten Karling. Stockholm 1966. Densamme. Die Swdtplanung in schwedischen Ostseereich 1600- 1715. Stockholm 1961. Fabbriche Romane del primo 500 cinque secoli di restauri. Ro ma 1984. Frederiks kirko. 1749- 1874 (Marmorkirke n). Danmarks Kir- ko r 28-29. Köpe nhamn 1987. Fulton T. Domkyrkan i Kalmar. Några synpunkter i anslutning till e n nyare skrift (Sten Karling: Kalmar domkyrka och Nikodemus Tessin d ii ... ) i: Kyrkohisto risk årsskrift 1987. Uppsala 1987. Gustavi P. Kalmar domkyrkas tomt. i: Kalmar län 1966-67. Kalmar 1967. Gjörwell C C. Uppfostringssällskapets tidningar. Stockholm 17R5. Göramson S, Från Kong!. Majt :s stenhuggare vid Dä lje till mode rn storindustri vid Sandvik. i: Å ke rbo hembygdsför- enings årsbok 1955. Hahr A. Willem Boy. Bildhuggaren och byggmästaren. i: Stu- dier i Johan lll:s renässsans. Uppsala 19 10. Dmsamme. Drottning Katarina Jagello nica och vasarenässan- sen . Uppsala 1940. Hamberg P G. Tempe lbygge för protestanter. Arkitekturhisto- riska studier i iilclre re forme rt och evange lisk-luthersk mil- jö. Stockholm 1955. Handlingar rörande S1•eriges historia . Andra delen. Kyrkioord- ningar och förslag därtill före 1686. l. Stockholm 1872. Heydenreich L Lotz W. Architecture in Ita ly 1400 to 1600. Lo ndo n 1979. Hofren M. Kalmar domkyrka . Historia och beskrivning . Ny utökad upp!. Ka lmar 1981. Kristoffergille ts Kalmarhistoris- ka viigledningar. Densamme. Kalmar . Karolinska borgarhus i steu. Kalmar 1970. Nordiska museets ha ndlinga r 74. Densamme. Kalmar stad och dess hist,oria. Ka lma r 1936. Densamme. Kvarnholme n i Kalmar. Kalmar 1962. Josephson R. Tessin . Nieodemus Tessin d y. Tiden - Ma nne n - Verket. Bd 1- 2. Stockholm 193 1. Karting 5. Ka lmar domkyrka och Nikodemus Tessin d .ä . Viixjö 19R4. Växjö stiftshisto riska sällskap. Densw111ne. Nikodemus Tessin d.ä. och Simon de la Valle. i: Rig I:l ( 1930) . KÄLLOR OCH UTIERATUR 159 Densamme, Trädgårdskonstens historia i Sverige intill le No- trestilens genombrott. Stockholm 1931. Karlsson B E. Bebyggelse i Jönköping 1612-1870. Offentliga institutioner. Jönköping 1984. Meddelanden från Jönkö- pings lä ns he mbygdsförbund och stiftelsen Jö nköpings lä ns museum LVI. Knwsson J Kylsberg B. Verktyg och ve rkstäder på Skoklos- ters slo tt. Utställningskatalog 1985. Katrine holm 1985. skoklosterstudier utgivna av Skoklosters slott 19. Liljegren M. Stormaktstidens gravkor. Stockholm 1947. Lindahl G. Magnus Gabriel De la Gardie. Ha ns gods och ha ns folk. Uppsala 1968. Lindroth S. Svensk lärdomshistoria. Bel Il. Stormaktstiden. Stockholm 1975. Lotz W. Studies in Ilalian renaissance architecture. London 19R l . Lundmark E, Hedvig Eleonora kyrka. SvK Stockholm bd III , vol 10. Stockholm 1920. Densamme. S:ta Maria Magdalena kyrka. SvK Stockholm bd VII. vol 41. Stockholm 1966. Löfgren N I . Kalmar och dess stift i Småland. Del l, 2. Kal- mar 1828 och 1830. Magnusson T. Rome in the Age o f Bernini . Voll-2. Uppsala 1982 (vol 1) , Uddevalla 1986 (vol2). VHAA:s hand!. An- tikvariska serien 34, 36. Munthe L W.·son, Kungl. Fortifikationens histo ria VI: l. Stock- holm 1916. Nilsson A, Öländska sege l. Uddevalla 1984. Nisser M. stadsplanering i det svenska riket 1700- 1809. Sju uppsatser i svensk arkitekturhistoria. Ars Suetica 2. Acta U niversita tis Upsa liensis. Uppsala 1970. Nordberg T O:son Axel-Nilsson G, Katarina kyrka. SvK Stockholm bel VII, vol 56. Stockholm 1944. Olsson B, Kalmar stifts herdaminne. Lund 1947-51. Olsson M. Kalmar slotts historia. Del III. Tiden 1613 till 1641. Stockholm 1965. Densamme. Kalmar Storkyrka. SvK Småland Bd III. vol 158. Uppsala 1974. Densamme. U lrika Eleonora elle r Kungsholms kyrka med S:t Görans kape ll . SvK Stockholm bd III , vol 5. Stockholm 1915. Densamme. Nieodemus Tessin d .ä.:s finska kyrka på Hel- g~::andsholmen och dess ko nsthisto riska ställning. i: Rig 1926. Stockholm 1926. Palladia A . Fyra böcker om arkitekturen. Stockholm 1928. P/eye/ H . Karolinsk kyrkofromhet , pietism och herrnhutism 1680-1 772. Svenska kyrkans historia, band 5. Uppsala 1935. Romdahl A L Roasval J, Svensk ko nsthistoria. Stockholm 1913. Rose/Il, Jä rlåsa kyrka . E tt kyrkobygge på Gustaf Rosenha nes initiativ. Antikvariskt arkiv 19. Lund 1962. Densamma. Magnus Gabriel D e la Gardies kyrkobyggnads- verksamhe t i Sverige. Stockholm 1972. '160 KYRKOBYGG ADEN Densamma, Ste n Ka rling , Kalmar domkyrka och Nikodemus Tessin d. ä. Recension i: Konsthisto risk tidskrift 1985:2. Uppsala 1985. Densamma, U l riksdals slottskapell , Sv K Up bd XIII: l , vol 167. Uppsala 1976. Densamma, Veckholms kyrka, SvK Up bd VIII:! , vol 155 . Uppsala 1974. Densamma Wallenberg B , Drottningsho lms slo ttskyrka , SvK Up bd XIII:2, vol 174. Uppsala 1977. Rydsiröm C, Borgho lms slott. Historia och beskrivning i sam- mandrag. Stockholm 1882. Salmi M, Die Kirchen von Rom . Mi.inche n 1963. Sandberg A , Kyrkoarkiven i Växjö och Kalmar stift. En över- sikt. Växjö stifts hembygdskale nde r 1957. Serlio S, Tutte !'Ope ra d Architettura. Ve nedig 1584. Siren O, Gamla Stockholmshus a f Nieode mus Tessin d .ä. och några samtida byggnader. De l 2. Stockholm 19 13. Densamme, Tessinska kyrkobyggnader. Nordisk tidskriftl912 . Stockholm 1912 samt i: Antikvarisk tidskrift för Sverige. 21. Stockholm 1918-24. Sundqvisl N , Willem Boy i Uppsala. Uppsala 1971. Densamme, Jo han III och hans kyrkslo tt i Gävle. i: Frå n Gäs- trikland 1969. Svensson S , Reflexio ne r kring några blad i Carl Magnus Stuarts a rkiv . i: Meddelanden från krigsarkivet IX . Uddevalla 1982. Sveriges församlingar genom liderna. Skatteförvaltningen. Stockho lm 1989. Sylvander G V, Borgholms slo tts histo ria. Kalmar 1877. Densamme, Kalmar slotts och stads historia. Del 3. Ka lma r 1865. Densamme, Kalmar stads byggnadshistoria och samhällsför- fa ttning III. Kalmar 1865. Temp/i Ca/hedra/is , quod Calmariae e minet descriptio. Kalmar 1757. Upmark G , Svensk byggnadsko nst 1530- 1760. Stockholm 1904. Wendi E, Amiralitetskollegiets histo ria . l. 1634- 1695. Stock- holm 1950. Wibling H , Epitafier och vapensköldar i Kalmar do mkyrka . Kalmar 1979. Wiukower R , Rainaldi and the Roman Archi tecture. The Art Bulle tin XIX . Vänje S, Nikode mus Tessin d .ä . och Drottningholm . i: Konst- historisk tidskrift 1959. Stockholm 1959. Å man A, Hel go Zette rvall 183 1- 1907. E n utstä llning på Sveri- ges Arkitekturmuseum 1-24 april 1961. Stockho lm 1966. Tidningsarlik la r: CaJmarbladet 1834, nr 73 (aug. restaure rin ). - Tidn Kalmar (ang restaurering) 1911-03-18.- Märkliga fynd vid grävningar- na i Kalmar domkyrka . Sign P. Barome tern 19 11-07-13. - Baehrendtz F, Kalma r domkyrkas tornu r. Baromete rn 1911-11-20.- Kalmar domkyrkas restaure ring avslutad (redo- görelse för restaure ring). Sydsv D 19 14-04-17, 04-19. - Af Ugglas C R , En försummad kulturuppgift. Med a nledning af en bo k om Ka lmar domkyrka . (Rece nsio n av BaehrendiZ F, Anteckningar. .. ) SvD 1915-09-26. - Tidningsartikla r o m re- staure ringen 1928-32 i: Barometern 1925-07-08, 1927-07-09; i: Ka lmar 1924-08-20 , 1925-01-1 3, 1927-06- 16; i: Stockholms- Tidn 1927-07-07. - Kalmar domkyrka (250 år). Barometern 1932-06-23.- Bygg upp kupolen på Tessindo me n 1 Kyrkan bör få de n avslutning Tessin tänkt sig, anser Ragnar Ös1berg. Sign Svarte Rudo lf. Barometern 1936-03- 16. - Ej domkyrkakupol men domkyrkotorn. Stadsarkitekt Olsson utta lar sig. Barome- tern 1936-03-18. - Kupolfrågan . Baro metern 1936-03-18. - Bexe/1 O, En riktig domkyrka. Ett 300-årsjubi leum. Barome- tern 1982-06-25. - T idningsartik la r om restaureringen 198 1- 82 i: Barometern 1981- ll -27 ; i: Östra Småland 1982-06-23. - Boslröm R , Ö ländska praktpjäser från 1600-ta- le t. Ö la ndsbladet 1986- 12-23. 'Förkortningar A TA Antikva risk-topografi ska arkivet , riksantikvarieäm- bete t och state ns historiska museer, Stockholm . KB Kungliga biblio teket , Stockho lm . K-byrån Kulturhisto riska byrån , riksantikvarieämbetet (tid i- gare byggnadsstyrelsen). Kr A Krigsarkive t , Stockho lm . Natmus Natio nalmuseum , Stockho lm. Nord M Nord iska museet, Stockholm . pra t protokoll . RA Riksarkivet , Stockholm . rä k räke nskaper Summary Over the years, the a rcitecture o f Ka lmar Cathedra) has never failed to attract the alte nt ia n of scha la rs. A tte mpts have been made to find precursors o f its design in the Re naissance and Baroque churches o f Ita ly, and above a ll in Rome. The Cath- edra! architect, Nikode mus Tessin the E Jde r , hit o n a unique solutio n to the proble m o f reconciling Ila li an architectura l ideas with a Luthe ra n-Pro testa nt spatia l design . As with any o the r great work o f art , the architectural design of the Cathed- ra) has a develo pme nta l histo ry leading up to the fin al solu- tio n. Tessin s de finiti ve d rawings are camposed of various im- pressions, re interpreted in response to the specific conditio ns o f the sit e a nd im parting to the Cathedra) a character and origi- nality a ll of its own. O nly a few of Tessin s many church pro- jeels actually mate rialised , and Kalma r Cathedra) was the only majo r project to do so. U nlike several o f Swede n s cathedrals, moreover, this build ing has not been exte nsively changed in the course of subseque nt resto rations. T he building history of Kalmar Cathedra) is a Iong one . Work began in 1660 and was not completed until a few years after the turn of the century. The plan n i ng phase (1653 - 1660) coincides with the re locatio n o f the city on the istand of Kvarn- ho lme n . From a fo rtificatio n viewpo int , i t was judged inappro- pria te fo r the old city to be located so near the Castle (fig 25). A relocatio n , therefore, was already pla nned in 1639, and seve- ral town plans we re drawn up during the 1640s a nd early 1650s. D uring the many years elapsing before the plans assumed the ir final shape, new ideas e merged for the design of the city church. T herearea numbe r o f town plans showing the church , vario usly designed and located (figs 26-31). Defence conside- ra tio ns precluded the reerectio n o f the co llapsed tower of the I l - Kalmar Domkyrka FÖRKORTN INGAR SUMMARY 161 SH M State ns historiska museum , Stockholm. Sv K Sveriges kyrkor , konsthisto riskt inventarium. T H C Tessin H å rleman Collection , Natio nalmuseum. UUB Uppsala universite tsbiblio tek. VaLA Vadste na la ndsarkiv . V H AA Vitte rhe ts Historie och A ntikvitets Akademie n , Stockholm . Ö l Ä & Ö verintendentsämbetets arkiv, ri ksarkivet. (efte r 19 1R byggnadsstyrelsens a rkiv, riksantikva- rieämbetet). T own Church in the o ld City (fig 32). The design o f the new church seems also to have been guided by the ban on high to- wers. T he resettie me nt of the inhabita nts of the old city was vir- tually comple te by 1658. Plans for the church now began to take definite shape. l t was to be built in the new style fi rst in- stanced in Stockholm by Kata rina Church , work on which be- gan in 1656. T he re a re periods in the histo ry of ecclesiastical architecture whe n new styles arrived to bring about a rapid , dra matic transformatio n . T he most revolutionary o f these changes include the break through of Baroque-Ciassicism in Swede n during the mid-17th century. Architects re turned ho- me from the ir educatio nal to urs o f the Contine nt , fu ll o f new impressions. For Tessin , after his visit to lta ly at the beginning of the 1650s, the new style surpassed all o thers. This opinio n was shared by the King and the nobility. T he G reat Power period of Swedish history was a time of growth and p rospe rity for the towns. l t was above all the new- ly established coasta l towns, such as the new city on the istand o f Kvarnholmen in Kalmar, Karlskro na and Landskrona, which needed a central rallying po int in the form of a mo nu- mental church. The planning phase T he succession of drawings for Ka lma r Cathedra) re flects the comp licated inte ractio n between the new style, IiturgicaJ consi- derations, tradition and the exigencies of a fortified city. The architects returning from the ir educational t ravels abroad e ncounte red a socie ty which still adhe red to ancie nt tradito ns in the matter of church design . T he design adopted 162 KYRKOBYGGNADEN for Katarina Church was opposed from the very outset by the liturgically conservalive parishioners. Church services during the closing decades of the 17th century bore the impress of King Cha rles XJ's strict o rthodoxy. There was powerful insis- te nce at this time o n a Lutheran-Protestant church interior. Practical as weil as liturgical aspeers were e mphasised . The inte rio r o f the Cathedra! was designed with a view to achieving a uniform a nd continuous volume. Congregationa l participa- tio n in the services had an essentia l bearing on the design o f the room . Surviving pla ns show a unifo rm scheme of seating arrangements (figs 37, 39-41). Tessintakesas his sta rting point the genuine central church , based on the Greek cross and with a principal groundpla n which , in the earliest pro jects, is virtually octagonal (fig 37, 40). The e lo ngated site a nd the traditionalism of the pa rish, howeve r, called fo r a different solutio n. The a rms of the cross were extended east and westwith apsidal te rminations. Corner pavilions, with tower roofs, we re inte rposed be tween these transepts. The final pla n is reproduced in the Svecia Collec- tion , which also shows the fa<;ade drawing to which the Cathed- ra! was built (figs 41-42). One of the moot po ints of research concerning the Cathed- ra! is whethe r Tessin o riginally inte nded to round o ff the bil- ding with a dome. If hed id have any such pla ns, the n , conside- ring the proportions, he must have intended a lower do me , no t much highe r than the rest of the building. Several othe r chur- ches designed by Tessin in the 1660s, e.g. the Finnish Church at Helgeandsho lme n, Stockholm , have low cupoJas of this kind . A do me is marked in only o ne of the surviving projects , a sketch plan (fig 38). Judging from the st ructure, however, other projects may have been pla nned with a dome. No fa<;ade drawings have survived . Of inte rest in this connection a re a number o f ske tches fo r the Court House which was to be built o n the orther side of Sto rto rget as a companion piece to the Cathedra!. One of these sketches shows the Court House building surmounted by a low cupo la. The othe r does not have a cupola, bu t the central perli- me nt has been e levated as a curtain gable in front o f the roof (figs 57 a, b). These sketches can be taken to renect the trans- formation unde rgene by drawings fo r the Cathedra! fa<;ade. The intended cupoJa has been dispensed with and the gables have been e levated to conceal the high roof. By making use o f the e levated pedime nt , lifting i t and re pea- ting it on a ll sides, Tessin created a new re ligious the me for Swedish church a rchitecture. Did the inte rio r design have a decisive innue nce o n the design of the exterior? The e levatio n o f the e ntire roof was necessary in o rde r to c rea te a continuous interior . This left its mark o n the exterior: high , virtually seeu- la r roof was united with gables, divided up by pilaste rs after the ltalian fashio n. The roof was concealed behind the extra- high curtain gables. Drawing sequence 1656- 1660 National Ga lle ry, Stockholm, THC (Tessin-Hårleman Collec- tion) 12 12, greek cross with corner pavilio ns between the a rms of the cross (fig 37). THC 1225, virtually octagona l groundplan with spoke-like pews (fig 40). THC 1215, cruciform groundplan with extended tra nsepts in the east and west. Ierminated by apses (fig 39) . THC 1217, greek cross with corner pavilions. Apses at the ends of the east and west arms o f the cross. Dome indicated (fig 38). The final drawings KB (Royal Library, Stockholm) , original pla n among the dra- wings for the Svecia Collection ( fig 41) . KB , original plan for the fa<;ade, in the Nesche r Collectio n (fig 42). KB , the Svecia Collectio n, gro undplan and fa<;ade. Kr A (Swedish Military Record Office, Stockholm) , Stads- och fästningsplane r , 223 d. Plan , as per the Svecia Collectio n , with alterations made at the beginning of the 18th century (reredos, galle ry supports fig 44). KrA , 223 c. T he apsidal east end, incorpo rating the choir. Ground plan , section and profile (fig 55). KrA, 223 b. The apsidal west end , including the organ loft. Ground plan and section (fig 56). Sources of inspiration T he Roman aspect of Kalmar Cathedra! has led several scho- Jars to search for parallels a nd exemplars in the Renaissance and Baroque churches of ltaly. A rigid pattern has been ad- hered to, the assumptio n be ing that the architect was inspired by a particular church. Already in 1785 a church in Bologna was re ferred to as Tessin's immediate source o f inspiration . At the tum o f the present century the Cathedra! was subjected to more pe netrating scrutiny. The first analysis was presenled by G Upmark , Sr, in 1904. He saw an affinity with the Jesuit Church Il Gesu in Rome. Gerhard E ime r has stressed that , while in Ro me during the early 1650s, Tessin absorbed impressio ns both from Girolamo Rainaldi and from his son Carlo. The architect , as Eimer has shown in his compre hensive work o n the S Agnese building lodge at Piazza Navona in Rome, adjoined in the work of Rainaldi s workshop, where above all he was able to make a first-hand study of the projects for S Agnese. There are a !arge numbe r o f churches in which ele me nts of form have been found which can be recognised in the Cathed- ra!. suggestions are many, and Tessin no doubt made a study of similar churches during his Io ng period of residence in !tal y. Several o f the churches have been alte red, however , and i t was often the unrealised projects which supplied impasses for new creations, as in the case of S Agnese. Sten Ka rling remarks that a project by G irolamo Rainaldi for S Lucia in Bologna has a fa<;ade very simila r to that of Kalmar Cathedra!. Torbjörn Fulton refers to a drawing by Serlio as the main source of inspiratio n for the groundpla n and structure of Kalmar. SUMMARY 163 Themes fromthese various precursors have, however, been Chronology, third stage put tagethe r in a way which is both remarkable a nd highly in- dependent. The Kalmar building, with its heavy shapes and ponderous character, ils uniform , white interior and its ad- mission of daylight through windows in the lower as weil as the upper storey, differs from its Ilalian counterparts. Whcn studying the genesis of the Cathedra!, o ne perceives a numbe r o f reasons why the architect had to relinquish his ties to certain previous instances and take more libe rties with the e leme nts of form. The lack of IiturgicaJ congrue ncy was one of the stumbling blocks. From his aggregale collection of impressio ns, Tessin made use of delails and patterns and selec- led themes which he then processed at great le ngth. The building of the Cathedra! The building of the Cathedra! can be divided in to three stages or campaigns: the 1660s and 1670s; 1678- 1682 ; and 1692- 1703. The foundations were laid on Midsummer Eve 1660. Shortage of funds bedevilled the project during the very first phase. In 1658 King Charles X empowered the parish to launch a natio nwide appeal for funds. The very next year, however, there were complaints that money was no t forthcoming to pay the workers their wages. Tessin appears to have left Kalmar at this time. Following his departure , soon after the fa unda- tians had been laid , work came to a standstilL New funds were voted in 1664 and o pe rations once more gathered speed. Once again , however, they ground to a ha lt , a nd in 1670 it was de- cided to write to Tessin concerning a simplificatio n of the design. With the outbreak of the Sea nian War in 1675, building operations were suspended altogether. In the autumn of 1679, immediately following the conclusion of the Seanian War, King Charles XI decided to build a new headquarters for his navy in Karlskrona. Work on the Cathed- ra! was resumed at the same time and was comple ted in 1682. A unique corpus of materia l has come down to us concerning the actual building operations, e.g. the shipment of building mate rials, the masons' activities and particulars concerning the laboure rs. At its conseeration in 1682, however, the building was still o nly a torso. The walls now extended up to a nd including the first-storey windows. A temporary tiled roof was constructed over the ha lf-finished building. A separate be ll tower had been put up o n the as yet unpaved main squa re. After anothe r decade, however, new demands were raised for the comple tion of the building in compliance with the ap- proved drawings. At Cha rles XI's command , the final cample- tia n of the building was supe rvised by Admiral of the Fleet Hans Wachtrneister, a nd the successful conclusion of the pro- ject is very much to his credit. Inte nsive building activities began in 1692, continuing for the rest of the decade and for a few years after the turn of the century. The Cathedra! was now completed by Tessin's step- son Abraham Svansköld and by the German maste r of works of the Cathedra!, Rudo lf Bientz. 169 1 Charles XI orders Ha ns Wachtrneister to e nsure that work on the Cathedra! is duly prosecuted. 1692 A la rge workforce is called in and building ope- ratio ns commence. Work begins on the walls. Stone earving is executed by German journey- me n. Rudolf Bientz constructs a rnadel of the church. 1693 Large deliveries of mate rials, especially Ö land limestone for the masons. The latte r work from detailed drawings and mode ls of capi tals a nd of the great moulding inside the building. 1694 Work proceeds on the masonry inside the buil- ding, and on the earving o f capitals and moul- dings. 1695 Stone-dressing and building complcted inside the Cathedra!, plaste rwork . Roof joists e rected. contract fo r roof sheeting. Roof work. Towers fo r the south front. 1696 Curtain gables constructed. Roof completed . Pilaste rs and mouldings carved . South e ntrance constructed. Vaulting constructed. Organ loft erected. 1697 Work continues on the upper parts of the fa<;a- des. Vaulting. Corbe ls of Gotland stone. To- wers for the north front. Svansköld transfe rred. 1698 Vaulting. Corbels fo r the fa<;ades. 1699 Plaster work a nd painting, both inside and out. Fa<;ades painted grey or pale ye llow and earbels painted in greyish-white oi l. G il l inscription o n the moulding round the church fa<;ades. Capper roofing for the apses. Floor elevated. Cha rles XI makes a special appropriatio n for the Cath- edra!. 1700 South entrance completed. New o rgan loft built. R oof work . 1701 South gallery built. Work begins on the west cntrance. Glazing inserted in the roundel above the altar. 1702 West entrance completed. Work begins o n the north e ntrance (completed in 1834). Bientz moves to Karlskro na. Towe r caps shcathcd in coppcr. 1703- 1704 Stonc floor laid. Work procecds on the north gallery. Restorations The G reat Northern War and the loss of Sweden ·s position as a great power eaused successive diminuition of building activi- ties. Measures take n during the 18th centu ry included repairs to the capper and iron sheet roof. Alterations were made to the organ lo ft in 1758, when a new organ was installed. An extensive externa! and intemal restoration started in 1783. The ' ' 164 KYRKOBYGGNADEN fac;ades were painted pale yellow and the corbels and plinth we re painted in oils, viz pale grey and brick-red respective ly. New galleries were e rected in the north and south transepts in 1790. Restoration work in the early 19th century was mostly in the nature of maintenance . An extensive resto ration in 1831- 1834 entailed such changes as the completio n o f the no rth en trance, the replacement of window frames and the installatio n o f new pews. D amaged capitals inside the building had to be replaced with copies. During the 1850s extensive damage was reported to the corbe ls o f the fac;ades, which in 1866 were still oil-pain- ted . E minent architects were engaged in the 1870s for more extensive inte rior alteratio ns. Additio nal seating was required, which meant larger galleries. The architect Helgo Zette rvall was consulted , mainly as an adviser , in the matte r o f the galle- ries. He was a we ll-known cathedra! resto re r. Zette rvall , how- ever, wanted to draw up plans for a comple te restoration of Kalmar Cathedra! , in the manne r of his othe r cathedra! resta- rations. He designed a mo numental domed church and open to the central vault o f the inte rior to admit the daylight floo- d ing in through the supe rstructure . The dome design was fa- shionable at the time. E V Langlet too mentions, in his curricu- lum vitae, a do me designed for Kalmar Cathedra!, o ne year before Zette rvall 's scheme . T he " domelessness" o f Kalmar Cathedra! was still conside- red intentional at the beginning o f the 19th century. Zette r- va ll s emphatic opinio n that the building was unfinished came to dominate attitudes towards i t we il in to the present century, and no fewer than e ight designs were submitled for a dome o r centra l tower. Dame and central tower designs 1878 E V Langlet , dome ( mentioned but not traced). 1879 H Zettervall , restoratio n scheme: galle ries and central dom e, 1879 ( figs 95-97). 1891 F Zettervall: dome design, lavish deco rative painting for the inte rior , 1891 (figs l 00- 103). 1904 Restoration scheme by A Lindegren: domc as per F Zettervall s design, coppe r roof, plaster decoratio ns and decorative painting of wallsand vaults, new, open-ended pews (figs 107- 111) . 1905 Design for dome and for a churchyard round the Cathedra! by G H agströ m and F Ekman . Rejec- ted (figs 112-114) . 1907 Design fo r a tower superst ructure by l G Cia- son. Rejected (fig 115) . 1937 Do me design by R Östbe rg. Rejected (fig 116) . 1945 Do me design by E Kje llin . Rejected. Both the interior and exterior of the Cathedra! were tho- roughly restored between 1910 and 1914. T he principles o f res- toratio n ca mplied with the insistence o f the National Ro mantic movement o n genuine mate rials. The rendering was moved from the base and pilasters, and the corbels were d eansed o f oil paint. The roof was el ad in coppe r sheet. T he fac;ades we re pebble- dashed. On e ch ange w h ich above all affected the interior o f the Cathedra! was the blocking up of the fl anking windows o f the north and south gables and o f the windows on either side of the altar. T his was contrary to Tessin s idea of using daylight to fa reshorten the lo ngitudinal ax is of the in terio r , in order to centralise the perspective. 2. INREDNING OCH INVENTARIER A v Robert Bennett med bidrag av Anna Borggren och R Axel Unnerbäck 166 K A LMA R DOMKYRKA Inredning och inventarier De arkivaliska uppgifte rna i beskrivningen av domkyr- kans inredning och inventarie r är till största de l hämta- de från Fabian Baehrendtz' utförliga beskrivning i " Meddelande n från Kalmar läns fo rnminnesförening, VIII" . Kalma r 1914. Baehrendtz åte rger i dess helhet också Kalma r Sto rkyrkas sista inventa rieförteckning från 1678 och de n nya kyrkans fö rsta inventariefö rteck- ning e fter invigningen den 24 juni 1682. I ett särskilt ka pitel förtecknar han nu fö rsvunna inventarier som upptagits i ä ldre inventariefö rteckningar efte r 1682. Vi- dare förekomme r e n stor mängd personhisto riska upp- gifte r , huvudsakligen om de borgare i Kalmar va rs namn fö re komme r i samband med beskrivningen. De nämnda avsnitte n och uppgifte rna har av utrymmesskäl inte upprepats hä r nedan. Fö r pe rsonhisto riska upp- gifte r och fö r de ta ljerad redovisning av arkivaliska upp- gifte r hänvisas läsare n sålunda till Baehrendtz' beskriv- ning. Altaranordning Alta ruppsats (fig 117 -120) av snidat , målat och fö rgyllt trä. Mittpartie t upptas av en stor oljemålning på duk , fö reställande korsnedtagningen . Tavla n ä r uppåt halv- runt avslutad och är infattad i e n fö rgylld , profile rad ram med rik de ko r av akantus- och palme ttmotiv i re- lief. Fältet nä rmast ovanför tavlan ha r en förgylld re- lief, förestä llande två svävande änglar samt G ud Fader , skiljande ljuset frå n mörkre t. De tre gestalte rna är ut- fö rda i mycket hög re lief, nästan rundskulptur; en änge l i bakgrunde n till vänste r och e n putto nere till höger ä r utfö rda i lägre re lief. Ramve rket är målat i ljust grå och brun marmore- ring. På sido rna om mittbilde n finns pilastra r med ko- rintiska ka pitäl och framför pilastrarna fristående, ko- rintiska ko lonne r med brunt ska ft , grått kapitäl och grå bas. Kolonne rna bär upp ett entablement med en bru- te n segmentgave l i korintisk ordning; på dess sida par- tie r ha lvligger basunblåsande ängla r i rundskulptur (fig 118) . Alta ruppsatsen kröns av e n stor , fö rgylld strålsol (fig 119) med e n kra ns av små ljusgrå putti och i cent- rum He lige A ndes duva i ljusgrått . Kolonne rna vilar på e n sockelvå ning med framskjutande postament på si- dorna. Mittpartie t bä r fö ljande inskrift i guld : "D.O.M . l SIC DEVS DILEXIT MVNDVM VT FILIVM f SVVM VNIGENITVM DARET VT OMNIS / QVI CREDIT IN EVM NO PERAT SED f HABEAT V IT A M AETERNAM f l O H . 3" . På varde ra posta- me ntet finns en i trä skure n tavla, fö reställande ett upp- rullat dokument med text i guld på svart botten. Till vänste r läses:"Operum Spiendare perinde Cla rus, Ut Fortunas Suas in G lofriarn Altissimi poneret, Spectatis- simus Curiae Calmariense Senato r Pe rindust rius l Civis et Mercator / GERHARD Vs SAL TZA W / N at : A o 1647 d 28 Jul. Calm. Denat. Ao 1704. d 15. Novembris, l In Ecclesiae abdidit Sinu : Sicque afflue ntibus et efflue nti- bus copiis l Sibi frugalis, Illi frugifer Humanae vitae brevitatern l Christiana Munificentia Nominisq . Celibri- ta te beavit : l Ingenuae Pietatis instinctu Sanctio ra, qvae vides. Ternpli Oroamenta l Munifica aedificans manu." ( =Genom glansen av sina ve rk i lika hög grad själv ly- sande, nedlade välaktade rådmannen i Kalmar, mycket idoge bo rgare n och köpmannen Gerhard Saltzaw, född den 28 juli 1647 , död i Kalmar de n 15 november 1704, i kyrkans skö te sin förmögenhet att användas till de n H ögstes ära; och på ett sådant sätt har ha n med sina rika tillgångar fö r egen de l spa rsam , mot kyrkan giv- mild , geno m kristlig välgörenhet och ett ryktbart namn lyckliggjo rt människolivets korthet , i det han med fri- kostig ha nd grundade de tempe lprydnader , du här ser , me r vördnadsvärda genom de n ädla fromhet, som inspi- re rat gåvan .) . ' På det högra postamentet står: " Cum Liberi defice rent , E t rnajus l aut melius donare nil pas- sent , Annuente l Honestissima Conjuge l CATH ARINA WITTE, l Nat. Ao. 1641 d. 14 Jul. Calm: De nat Ao. 1707 d . 23 April. l Ne Farna desinat. H oc Manumentum morti objece runt l Q uod divites imitentur A vari erubes- cant: Omnes vene rentur. l Piis Defunctorum Manibus in aete rnum devotissimi Obseqvii Testimonium l Fami- lia SALT ZAWIO-WITTIANA Sacrat. / ANNO MDCCX II die 12 Augustij ." (=I saknad av barn och då de ej kunde off- ra sina penningar på något högre och bättre ändamål, hava de, i de t den ärbara makan Catharina Witte, född den 14 Juli 1641, död i Kalmar den 23 Apri l 1707, där- till gav sitt samtycke, i detta minnesmärke uppfö rt ett bålve rk mot döden, att ej de ras rykte måtte försvinna . Detta handlingssätt vare ett fö redöme fö r de rika, fö r de giriga till skam , fö r alla ett fö remål fö r vördnad. Å r INREDNING OCH INVENTARIER 167 Fig 117. Altaruppsatsen , utfö rd av bildhuggaren Kaspar Schröders verk- stad efter ritning av Nieo- demus Tessin d y. Färdig- stä lld å r 17 12. Foto Ro lf Nilsson 1987. The a!wr. Carved in 1he workshop of lhe sculp10r Kaspar Schröder ajier a drawing by lhe archilecl Nieodemus Tessin 1he Younger. Comple!ed and ins1alled in 1712. 1712 den 12 augusti inviger släkten Saltzaw-Witt e åt de saligen avlidnas andar denna tempelprydnad till ett evärdligt vittnesbörd om sin tillgivenhet och hörsam- het.). Altaruppsatsen flankeras av två fristående , allegoris- ka figurer i rundskulptur (fig 120) , stående på var sitt postament med välvd framsida och målning (marmore- ring) i brunt och grått. Till vänster ses Tron, en kvinna med en kalk i den framsträckta högra handen; vid hen- nes fötte r en putto , bärande ett kors . Till höger fram- ställs Nåden , en sittande kvinna med ett ymnighetshorn och med en sköld som hon stöder mot marken. På kvin- 1~ KALMA RDOM KYRKA Fig 11 8. A ltaruppsatsen. Basunblåsande ängel på e ntableme nte ts vänstra sida. Foto Ro lf Nilsson 1987. The al!ar. A ngel blowing a trumpet on the /eft-hand side of the entablature. nans huvud en eldsfl amma och vid fö tte rna en putto som hjälper till att hålla skölden - den rena skölden som en förutsä ttning fö r G uds nåd . Alta rbordet , utfö rt samtidigt med a ltaruppsatsen , har fo rmen av en barock- sarkofag. Framsidan har dekor av en lagerkrans och korslagda palmkvista r i fö rgylld re lief; i hö rnen finns kraftiga akantusblad. A ltarborde ts hö jd 109 cm, bredd 268 cm , djup 117 cm. Som alta rring tjänstgör en rak balustrad , målad i ljusare och mörka re brun marmore- ring. Knäfallet är klätt med naturfärgat läde r. Höjd 79 cm. Altaruppsatsens tillkomst skildras utfö rligt av Baeh- rendtz. Gerha rd Saltzaw va r son till handlanden och krögaren i Kalmar, Mauritz Saltzaw och dennes tredje hustru , Margareta von G laen. H an genomgick Kalmar skola och gymnasium, avlade borgared i januari 1672 och installe rades som rådman i maj 1692. Som hand- lande hade han stor framgång och samlade en avsevärd förmögenhet. H an representerade Kalmar vid riks- dagarna 1680 och 1697. Saltzaw dog barnlös och begrav- des i domkyrkan " i nä rvaro av en mycket förnämlig och fo lkrik fö rsamling" . I en tryckt likpredikan, fö rfattad av teologie lektorn vid Kalmar gymnasium Erik Melin , sägs att " den aflidne haft i sinne t , dä r höga öfverheten velat gifva tillstånd , detta G uds äros hus, Karlskyrkan , med en koste tig altartafia sira och bepryda". Något till- stånd tycks dock inte ha lämnats under Saltzaws livstid och frågan togs på nytt upp i samband med hustruns död 1707. Kata rina Witte hade enligt biskopen , Henning Schiitte, " då han i hennes lifstid hos henne varit , hö rt utaf hennes egen mun berättas och tillkännagifvas, det INREDNING OCH l VENTARIER 169 Fig 119. A ltaruppsa tsens krön i form av en stor strålsol. Foto Rolf Nilsson 1987. The crown of 1he a/far. hon gärna ville efterkomma denna sin salig mans gjorda lofven och en sådan altartafl a , som han till kyrkan ut- fästat, förfärdiga låta, där detta verket kunde drifvas och komma att effektueras" . Domkyrkostyrelsen beslöt därför att av sterbhuset utfordra pengar till a ltartavlan innan boet skiftades och man fick av Gerhard Saltzaws bror Joakim löftet " att han alldeles ville bestå detta , som således af dess broder utfästadt är". Arvingarna satte sig samma år i förbindelse med lämpliga personer i Stockholm och enligt domkyrkorådets protokoll den 10 oktober 1707 hade saken då kommit så långt "att en behörig dessein är fattad om altartaftans förfärdigan- de" . Av handlingarna framgår inte vem som uppgjort den nämnda ritningen och Baerendtz meddelar inget ytterligare om upphovsmannen. Senare har det visat sig det rörde sig om ingen mindre än Tessin d y, och Rag- nar Josephson har i sin Tessinmonografi publicerat den ritning i Nationalmuseum , som utgör förslaget till kom- positionen (fig 121). ' Vem som utfört själva altartavlan är inte säkert känt, men den har med stor sannolikhet kunnat tillskrivas David von Krafft. Tavlan har målats efter ett stick som ytterst återgår på Daniele da Volter- ras berömda fresk i kyrkan Trinita dei Monti i Rom. Arvingarna i det Saltzawska sterbhuset blev snart oense om hur medel av arvet skulle avsättas till altartav- lan . Arvingarna tillhörde dels Saltzawska släkten , re- presenterad av Gerhards mor och brodern Joakim , dels den Witteska släkten , representerad av Katarinas många brorsbarn. Joakim Saltzaw gjorde den 16 januari 1709 upp kontrakt med bildhuggaren Kaspar Schröder" i Stockholm om förfärdigande av altaruppsatsen . För att inte försena arbetet fö rskotterade han 2000 dlr smt 170 K ALM AR DOMKYRKA Fig 120. T ron resp Nåden. A llegoriska figurer, nankerande altaruppsatsen. Foto Rolf Nilsson 19R7. Faith and Mercy. Two a/legorical [ig1.tres f!anking the altar. av egna medel och menade att arvingarna av den Wit- teska släkten efte r att ha skrivit under kontraktet på samma sätt skulle lämna bidrag av redan uppburna arvs- medel. Behovet av kontante r fö r ändamålet blev akut redan i juni 1709 efte rsom en del av altaruppsatsens ramverk då hunnit levereras. De övriga a rvingarna vägrade emelle rtid att skriva under kontrakte t och ville inte avsätta andra av boets tillgångar än några bankosedlar som under dåvarande förhållanden inte skulle kunna lyftas på lång tid. Efte r en process fick Saltzaw ge vika och ste rbhuset anslog i juli 1709 tre bankosedlar på resp 1006 di r 4 öre 16 pgr eaurant smt , 3 200 karoliner samt 144 dir karoliner och 181 dir 2 2/3 öre courant. Sedlarna nedlades i förseglat paket i kyrkans kista. Kyrkans handlingar från år 1710 lämnar inga upplys- ningar om altaruppsatsen, men i Lötgrenska samlingar- na finns en uppgift att en stor del levere rades i septem- ber månad . 1711 var både Joakim Saltzaw och Kaspar Schröder döda men Schröders änka, som fortsatte verk- samheten efte r mannens död , a rbetade vidare på den beställda alta ruppsatsen. Från Kalmar kom dock inga delbetalningar och i september detta år yrkade hon ge- nom sin svåger i skrivelse till konungens befallningsha- vande i Kalmar att utfå ogulden fordran enligt kontrak- tet av 1709. I skrivelsen framhölls att änkan inte kunde ta emot bankosedlar utan behövde reda penningar till hantverkarnas betalning. 3000 dir km t skulle beta las när allt som hörde till altaruppsatsen ankommit till Kalmar och ytte rligare 3900 dir när "allt är försvarl igt gjordt , uppsatt och fullbordadt". Kravet framställdes uteslu- tande mot Joakim Saltzaws arvingar eftersom denne ensam gjort upp och underskrivit kontraktet med Schröder. Befallningshavandes resolution i ärendet, daterad den 21 oktober 1711 , omnämner inte alls de lagsökta, som förmodligen kunnat visa att Joakim Saltzaw full- föl jt sina skyldigheter vad gäller altaruppsatsen. Iställe t åläggs "salig rådman Wittes artvingar att genast betala änkan kontant 3 000 dir kmt likmätigt kontrakte ts inne- Fig 121. Ritning till altaruppsatsen av Nieodemus Tessin d y. Sannolikt utfö rd 1707. I Nationalmuseum, Tessin-Hårle- manska sam! THC 8296. Drmving for the altar by Nieodemus Tes- sin the Younger. Probably from the year 1707, now in the National Museum, Stockholm. håll , vid äfventyr i vidrigt fall af prompt utexeqvering af deras egendom, och resten, 3 900 dlr kmt, så snart kontraktet i detta mål blir å änkans vägnar fullgjort". Tre av de Witteska arvingarna , lektorn Joakim Witte , kaptenen Daniel Smitt och handlanden David Miihlen- bruch (de båda sistnämnda gifta med systrar till Joakim Witte) förk larade att de endast kunde betala de summor som ålagts dem om de fick ta ut de ovan nämnda banko- sedlarna ur kyrkans kista och försä lj a dem. Tillåtelsen gavs med vissa vi llkor och affären gjordes upp i början av år 1712. Tre arvingar i sterbhuset , Daniel Smitt, ränt- mästaren Israel Ehrenström (gift med en dotter till Joa- kim Saltzaw) och David Miihlenbruch infann sig den 13 juni i domkapitlet och meddelade att altaruppsatsen nu INREDNING OCH INVENTARIER 171 var färdig och ankommen från Stockholm, "såväl som åtskilliga mästare, som den skola uppsätta och alldeles i sitt skick ställa". Hantverkarna utgjordes av en snicka- re, en bi ldhuggare , en målare och en förgyllare. E nligt den ovan citerade inskriften var allt färdigt den 12 augusti samma år. Korsfästelsebilden renoverades år 1805 och beströks med ny fernissa av majoren Nobelschöld , som anhållit att för sitt nöjes skull få utföra arbetet. 1832-34 för- bättrades enligt byggnadskommitten såväl altartavlan som altarprydnaderna. Vid restaureringen 1914 under- gick altartavlan en ny renovering , utförs av konserva- torn A Norblad. Även ramverket och altarbordet reno- verades och försågs med ny målning och förgyllning. In KALMARDOMKYRKA Fig 122. Altarkrucifix. Kristusbilde n ett ita lie nskt arbete i sen- barock, korset nytillverkat. Foto Östen Ch ristie rnsson 1989. The altar crucifix. The jigure of Christ is ilalian work in the late baroque style, the cross is new. Skulptur Altarkrucifix (fig 122) av trä, korset nytillverkat , Kris- tusbilden av äldre datum. Kristus iförd ett rikt draperat ländkläde, på dess ena sida en stor knut och nedhängan- de flik. Huvudet tillbakalutat , med långt hår och ideali- serat ansikte. Fötterna fästade med var sin spik. Karna- tion i gråbeige, ländkläde t ursprungligen förgyllt. Kor- set i grågrönt med förgyllda smalsidor och hörn. Under Kristusbi lden en eldslåga . Korset står på en sockel i brunt med inslag av förgyllning, på framsidan ä r infälld en rektangulär skiva av kolmårdsmarmor. På sockelns baksida en metallplåt med inskrift: "GUD T ILL Ä RA l lO HAN OCH EMMA IEANSSON l TILL ÅMINNELSE: A V DE- RAS BARN l TILL l KALMAR DOMKYRKAS ALTARE l ÅR 1930". Höjd 155 cm, bredd 70 cm. - Kristusbilden är ett förmodligen italienskt arbete i senbarock, korset ri- tades av byggnadsrådet Ragnar Hjorth i samband med donationen 1930. Processionskrucifix av trä. Kristusfiguren målad i guldfärg, korsets framsida i olika blå nyanser samt guld- färg, baksidan i rött och guld. Korset är fästat vid en i gråbrunt laserad stav med en påspikad silverplåt; på plåten läses: "TILL KALMAR DOMKYRKA A V PETER O. OLOPH BEXELL VID DERAS FADERS KONTRAKTSPROSTEN CARL BEXELLS AVGÅNG FRÅN SIN PRÄSTTJÄNST l KAL- MAR FÖRSAMLING PROCESSIONSKORS A V KONSTNÄRIN- NAN EVA SPÅNGBERG 1956." .' Korsets höjd 59 cm, total höjd 230 cm. Altarkrucifix av omålat trä (olika träslag). Kristus bär en lång veckad mantel som går ända ned ti ll fötterna (liknande en mässhake). Korset står på en tresidig soc- kel. På korsets baksida inristat: " E A E 1962". Höjd 56 cm. På a ltaret i Kristofferkoret Träskulptur av S Kristoffer , bärande Jesusbarnet på axeln. Kristoffer är klädd i ljusbruna kläder och har en lång brun stav i högra handen. Barnet har en vit kolt. Bakstycke i form av en brun träplatta. Höjd 46 cm , bredd 11 cm. Uppsatt på norra väggen i Kristofferko- ret Gåva av Göte Anderzens sterbhus 1971. Predikstol Predikstol (fig 123-129) av snidat, målat och förgyllt trä . Predikstolen består av korg och ljudtak. Korgen (fig 124) bruten i fem fält , skilda åt av stående apastia- figurer i rundskulptur mot bakgrund av kannelerade joniska pilastrar. Figurerna står på framskjutande, kraf- tiga konsoler , prydda av groteska djurmasker i relief. Tre av apostlarna har förlorat sina attribut vilket gör identifieringen osäker. Från vänster ses: Andreas , Pau- lus(?), Johannes(?) , Petrus, ? , Matteus. I de fem rektangulära fälten skildras i rel iefer fem scener ur passionshistorien. Varje scen är inplacerad under en rundbåge med kraftig rustik, uppburen av manliga hermer, delvis med groteska ansiktsdrag. I svicklarna och även på bågen mellan de framskjutande kvadrarna finns förgyllda blad. De scener som fram- ställs är från vänste r: Kristus fängslas i Getsemane (fig 125), Kristus inför Pi latus (fig 126) , Kristus gisslas , Ko rsfäste lsen, Ko rsnedtagningen (fig 127). INREDNING OCH INVENTARIER 173 Fig 123. Prediksto le n. ur- sprungligen anskaffad till Ka lma r Storkyrka. tro li- gen på 1630-tale t. Foto Ro lf Nilsson 1987. The pulpit. Original/y in 1he Grea/ Church in Kal- mar. Probably from lhe 1630's. Nedanför de fem bildfälte n finns me llan konsolerna botten finns snidade, delvis genombrutna nedhängande i sockelvåningen förgyllda reliefornament i fo rm av ett ornament. Predikstolskorgen bärs upp av en förgylld kerubhuvud , omgivet av blad, frukter och rullve rk. friskulptur: Moses med staven som kom vatten att fl öda Längst ned , vid övergången till korgens karnissvängda ur klippan (fig 123). Figuren är ställd på ett gråmålat 174 KALMAR DOMKYRKA Fig 124. Prediksto le ns korg . Ko rgen bärs upp av e n sku lpte rad figur: Moses med staven som kom vat- ten att flöda ur klippan. Foto Rolf Nilsson 1987. The pulpil box, supporled by lhe sculplured jigure of Moses bearing lhe slaf[ which made wcuer lo f lo w f rom 1he rock. 'postament med profile rade fyllningar. En rak trappa genom muren leder från sakristian upp i predikstolen. På väggen bakom korgen sitter över dörröppningen mot trappan en förgylld strålsol i trä. Det rikt dekorerade ljudtaket (fig 128) är indelat i tre avsatser som ger det en tornliknande prägel. De båda översta avdelningarna är utförda som femsictiga predik- stolskorgar med genombrutna , ko ntursågade balustra r. Den med listverk prydda sargen har i hörnen konsole r med groteska masker. De många människafigurer i rundskulptur som pryder ljudtaket är genomgående klumpigt utförda i jämförelse med korgens reliefer och apostlabilder och även i jämförelse med ljudtakets arki- tektur och masker. Överst står den uppståndne Kristus , välsignande med segerfanan, vid hans fötter sovande knektar. I nästa avsats sitter mitt på var och en av de fem sidorna en putto med pinoredskap, i hö rnen står små kvinnliga figurer av vi lka flera bär oljekrukor. I den nedersta avsatsen finns på varje sida en fronton , var och en med broskornament och med dubbla sköldar mellan groteska ansiktsmasker i profi l (fig 129). I samtliga sköl- dar finns ett bomärke och initialer. I hörnen mellan frontonerna står i den nedersta avsatsen a llegoriska kvinnofigurer - dygder - med attribut. Från vänster ses Fortitudo (avbruten kolonn) , Spes (uppsträckt hand), Caritas (två barn) , Prudentia (uppslagen bok) , Fides (kalk och lyftat krus) , figur utan attribut. På ljud- takets undersida finns en målad sol i vars mitt hänger en förgylld duva . Predikstolen är målad i grått (samtliga a rkitekturele- ment) mot gråblå bakgrund. Alla figure r , figurreliefer och ornament är förgyllda. Predikstolen tillhörde tidigare Kalmar Storkyrka och fanns uppsatt i den nya domkyrkan vid invigningen 1682. Som Martin Olsson ha r visat (Sv K vol 158, s 297f) bör den ha anskaffats till Storkyrkan någon gång på 1630-talet , kanske som krigsbyte. Predikstolen ä r ett sannolikt tyskt arbete i den nederländsk-tyska stilrikt- ning som var dominerande i nordeuropa under slutet av 1500-talet och 1600-talets början. I orneringen råder dock en viss sti lblandning. Huvuddelen tillliör 1600-ta- lets början , men en del av den dekorativa utsmyckning- en utgörs av broskornament , som i Sverige inte blir van- liga förrän under 1630-talet. Särskilt gäller detta ljudta- kets frontoner med sköldar, bomärken och initialer, omgivna av maskaraner i broskbarock. storkyrkans arkivalier innehålle r inga som helst upp- gifte r om tillkomsten av predikstolen. E n tradition , an- förd av Sylvander , anger att den tillverkats av "en till Kalmar inflyttad e ller till Kalmar efterskritven tysk bild- huggare vid namn Hoppenstedt omkring år 1640 och INREDNING OCH INVENTARI ER 175 Fig 125. Kristus fä ngslas i Getsema ne. Re lief på prediksto le ns ko rg. T v aposte ln Andreas. Foto Ro lf Nilsson 19R7. Christ be i ng made prisaner in the Gardens of Gethsemane. Re- lief on the pulpit box. On the /eji the disciple Andrew. har arbetet härå nödvändigt pågått i fle ra år". ' Hoppen- stedt var snickare och inkallades från Stralsund efter Kalmar stads brand 1679. Han dog 1699 enligt uppgifter på hans gravsten och hans porträtt som båda finns i domkyrkan . Enligt uppgift på porträttet var han född i Sachsen-Lauenburg 1622. Baehre ndtz' grundliga a rki- valiska utredning av predikstolens öden visar att den stod i Storkyrkan senast 1667 då den rengjordes och att den nedtogs av Hans snickare 1678 och packades i kis- tor. ' När Hoppenstedt kom till Kalmar var sålunda pre- dikstolen redan nedtagen . storkyrkans serie av räken- skaper är obruten mellan 1638 och 1675 och det är , som Martin Olsson påpekar, inte troligt att ett så stort och dyrbart föremål anskaffats utan att någon anteckning gjorts där. Predikstolen bör därfö r ha inköpts fö re 1638 och under någon av de tide r för vilka räkenskaper sak- 176 KALMAR DOMKYRKA Fig 126. Kristus inför Pilatus. Relief på predikstolens korg. Scenen flankeras av apostlarna Paulus(?) och Johannes(?) . Foto Rolf Nilsson 19R7. Ch ris! before Porllius Pi/ale. Relief on 1he pulpil box. The scene is flan k ed by ihe disciples Paul(?) and John(?). nas e ller ä r fragme nta riska, nämligen 1631- 1634 och 1637-1 638. 1638 var Hoppe nstedt 16 å r och även möj- lighe te n att ha n utfört predikstolen före sin ankomst till Ka lmar är därför uteslute n . U lf Haegermark ha r i en uppsats ' visat a tt bomä rke na och ini t ia lerna på ljudta- kets frontoner stämmer överens med fyra borgmästa re eller fd borgmästa re i Ka lmar omkr 1640 och en annan framstående Ka lma rbo rgare från samma tid. Martin O lsson me nar att detta fö rkla ra r stilbla ndningen i pre- dikstolens utsmyck ning . Vid brande n 1647 brann tro li - gen upphängningsano rdningen för predikstolstaket av , så a tt de t föll ned , varvid både ta ket och ko rgen skada- des. Båda re pa re rades då och komple tterades med vissa de la r , bl a med de nämnda fronto ne rna och antagligen på bekostnad av de persone r vars bo mä rken och initia- ler förekommer på dem . Att reparationen inte nämns i räkenskaperna är naturligt om den bekostades av en- skilda personer. Fig 127. Korsnedtagningen. Relief på predikstolens korg. T h aposteln Matteus , t v en apostel med förlorat attribut. Foto Rolf Nilsson 19R7. The Descenl from 1he Cross. Relief on 1he p1.tlpi1 box. On 1he righ1 1he apasile Mauhew, and 0 11 1he le[! an undemified aposl- /e. INREDNING OCH INVENTARIER 177 12 - Kalmar Domkyrka In KALMARDOMKYRKA När det gäller frågan om ve m som är predikstole ns mästare pekar Haegermark på en uppgift hos Sylvander om att " på grund av de n omständigheten att prediksto- len varit förfärdigad av bildhuggaren Hoppenstedt lät arvingen till dennes namn sonsonen Caspar Didrik Hoppenstedt i Kalmar 1730 överdraga sin ättefade rs verk med äkta förgyllning". Caspar Hoppensted t, poli- tieborgmästare i Kalmar 1734- 45 var dock son och inte sonson till Baltzar Hoppenstedt. I sin meritförteckning anger han att fadern inkallats till Kal mar 1679. Manne Fig 128. Predikstolens ljudtak. Foto Rolf Nilssson 1987. The canopy of the pulpit. Hofren , som godtagit den äldre traditionen e nligt vilken Baltzar Hoppenstedt skulle vara predikstolens mästare , har samtidigt framh ållit som möjligt att denne varit släkt med , och kanske son till, den Servaes Hoppenste- de som är känd genom arbeten i Bremens rådhus och som dog 1652. Haegermark visar på den stora li kheten mellan Servaes Hoppenstedes och Baltzar Hoppen- stedts bomärken och på att det i Bremens rådhus finns en serie re liefer vars motiv överensstämmer med relie- fe rna i bjälklagets fyllni ngar på predikstolens korg. Tro- 'INREDNING OCH INVENTARIER 179 Fig 129. De talj av ljudtaket , fig 128. Allegoriska kvinno figurer, t v Spes, t h Caritas. På fro ntone n me llan figure rna två bomärke n, syfta nde på bemärkta kalma rbo rgare o mkr 1640. Fo to Ro lf Nilsson 1987. Derail of 1he ca11opy, Fig. 128. A llegorical female figures, on 1he lefi Hope, on1he righ1, Chari1y. On 1he pedime/11 belWeen 1he Jigures ihe marks of/wo prominen l cilizens of Kalmar f rom around ihe year 1640. !igen ä r de båda serie rna utförda efte r samma förlagor. Haegermarks slutsats blir att Servaes Hoppensrede san- nolikt ä r predikstolens mästare. Predikstolens öden efte r uppställande t i domkyrkan 1682 beskrivs av Baehrendtz. " U nder det sista bygg- nadsskedet , fram till 1703, stod den hela tiden kvar på sin plats , " utsatt för takdropp och yrsnö, a llt efter årsti- den , fö r att ej tala om sten och murbruk , som föll ned från byggnadsställningarna" . Visserlige n hade den re- dan 1693 överklätts med bräder som gav ett visst skydd , men när domkyrkan 1701 i huvudsak stod färdig under sitt nya tak var predikstolen ändå så pass skadad att en grundlig reparation var nödvändig. Den repare rades då av snickarna Johan Röhl och Jöns Bokvall samt bild- huggaren Nicolas Vensch och målades därefter med grå oljefärg av måla ren Salomon Eek. Å r 1712 målades den tillsammans med alla de tre läktarna (s 98) av målaren Peter Lindhult från Stockholm , som kommit till Kalmar för att de lta i altarprydnadens uppsättande . Prediksto- len fick nu en ljusare grå färgton än tidigare. 1713 måla- de Salomon Eek e tt blått d raperi på väggen bakom pre- dikstole n och så förblev det till 1730, då borgmästaren Caspar Hoppenstedt. som ovan nämnts, lät förgylla pre- dikstolen till fa rfaderns minne . Senare , större reparatio- ner av predikstolen har ägt rum 1833 och 1914. I sam- band med den förstnämnda av dessa reparationer bort- togs det målade draperiet. !W KALMARDOMKYRKA Bänkinredning Huvuddelen av domkyrkans nuvarande bänkinredning nytillverkades vid restaureringen 1914 efter ritning av stadsarkitekten J Fredrik Olson. " Den är liksom den äldre bänkinredningen sluten. Bänkskärmar och bänk- dörrar är dekore rade med sniderie r som enligt Baeh- rendtz "äro utförda efter motiv från 1600-talet, som bevarats allt ifrån kyrkans uppförande, ja, sannolikt ända från gamla kyrkans dagar". " På bänkkvarterens kortsidor utgörs sniderierna av bågställningar med or- namentik i senrenässans , på varje bänkdörr finns två profilerade fyllningar. I den längsgående armen finns fyra kvarter , omfattande i öster 11 och i väster 21 bän- kar. I vardera tvä rarmen finns två kvarte r , omfattande 7 bredare och 2 smalare bänkar. Framför bänkkvarte- ren närmast koret står 20 lösa stolar av två typer och i koret finns två länstolar i imiterad senbarock , uppställ- da mot södra och norra väggarna . I tre av mittkvadratens hörn finn s äldre , inbyggda bänkar med övre gallerverk av trä (i det fj ä rde hörne t står predikstolen). När dessa tillkommit ä r inte fullt klart men tydligen har de de lvis fö rnyats vid restaure- ringen 1914. Baehrendtz skriver endast att den äldre inredningen " på ett pietetsfullt sätt renoverats och dä r man med bästa vilja ej kunnat undvika att göra nytt ha r man troget fö ljt den gamla stilen". Bänkskärmarna pryds av kraftigt profile rade fyllningar, rektangulä ra med de övre hörnen avskurna. En liknande bänk finns i vardera tvärarmen mot västra väggen. Inbyggda bän- kar av ä ldre typ med dörrar finns också i korsarmarnas fönsternische r. Den höga bänkskärmen har profilerade fyllningar , åtskilda av doriska pilastrar. I bänkskärmens övre del och i dö rrarna finn s öppningsbara luckor med snedrutigt galle rverk av trä. Också bakersta bänken i södra korsarmens båda bänkkvarte r har haft galle r- luckor, som uppifrån har kunnat skjutas ner i slitsar i bänken . Dessa båda bänkar har förhöjda sidapartier med dörr samt fö rhöjt ryggstöd. Samtliga domkyrkans bänkar är målade i grågrönt. Orgeln Av R Axel Unnerbäck Orgelfasaden hä rrö r från 1883. Den ä r utförd efte r rit- ning av arkitekten Carl Mölle r och består av ett högt mittpa rti med två ture lle r som fl ankerar e tt rundbågigt mittfält , vars öve rstycke bärs av rikt sk ulpterade pilas- trar. Mittpartiet avslutas av ett bjä lklag som bär ett rundbågigt överstycke med fö rgyllda strå lar i fä lte t och överst en ka rtusch med Kalmar stads vapen, fl ankerad Fig 130. Orgelfasaden ut förd 1883 efter ritning av Ca rl M öller. Ryggpositivet tillbyggt 1957. Foto Rolf Nilsson 1987. The organ front , built 1883 after a dra wing by architect Carl Mö/ler. av två trumpetblåsande putti . De båda tureilerna är krönta av skulpterade postament med trumpetblåsande putti. Mittpartiet flankeras av två lägre sidofält. som kragar ut över en smalare sockel. Fälten avslutas uppåt av raka , skulpte rade och fö rgyllda bjälklag som med voluter ansluter till det högre mittpartiet. Sidofälten begränsas utåt av skulpterade pilastrar; över dessa står på va rdera sidan en skulpte rad förgylld svan. Orge ln ä r målad i ljust grått med förgyllda ornament. som dels ä r skurna i trä , dels utförda i pastellage, dels gips . Rygg- positivet, som är infällt i läkta rbarriä ren, består av tre turelle r och fyra plana småfä lt och sak nar krönlist upp- till. Det ä r utfört 1957 efte r ritning av arkitekten Einar Lundberg. I samband med ryggpositivets tillkomst flyt- tades den gamla fasaden en halv meter bakåt. " Orge ln är byggd å r 1957 av A Mårtenssons Orgelfa- brik AB i Lund . Den har 67 stämmor. fördelade på huvudverk , öververk , svällve rk , ryggpositiv och pedal. I orgeln ingår 29 stämmor och peda lverkets väderlådor från den fö regående orgeln, som var byggd 1883 och tillbyggd 1929. Dispositionen gjordes av professor Otto Olsson i Stockholm och finns redovisad i det förslag till ny orgel som lämnades av A Mårtenssons orgelfabrik den 1 februa ri 1954. När orgeln byggdes gjordes vissa ändringar i Olssons disposition, innebärande bl a att vissa romantiska stämmor från den tidigare orgeln e r- sattes med stämmor av barocktyp. Vidare frångick man den ursprungliga tanken att behålla samtliga väderlådor från 1883; i stället gjordes nya lådor uto m i pedalver- ket. Orgeln har slejflådor, elektrapneumatisk traktur och registratur och fristående spelbord." Till orgeln hörde tidigare en s k altarorgeL placerad bakom a lta ruppsatsen och spelbar de ls från sto ra or- geln , de ls från e tt eget spelbord , placerat till höger i koret. Den hade sex stämmor , en manual och peda l och byggdes 1953 av A Mårtenssons Orgelfabrik AB. I sam- band med den nuvarande kororgelns tillkomst revs a l- ta rorgeln. Den nuvarande kororgeln , placerad i norra korfönst- re ts nisch , byggdes 1985 av A Mårtenssons Orgelfabrik AB , som också svarat fö r utformningen av orgelhuset och fasaden. Den har sex stämmor , en manual och pe- dal. Fasaden ha r två tureller som flankerar ett plant INREDNING OCH INVENTARIER 181 '182 KALMAR D OMKYRKA mittfält med nedsvängd övre kontur, spelborde t ä r in- byggt i socke ln och orgeln är ljust gråmålad med spar- sam förgyllning. Äldre orglar och orgelfasader Domkyrkan fick sin första orgel 1684, två år efte r kyr- kans invigning. Det var sto rkyrkans (d v s gamla stads- kyrkans) orgelve rk som sattes upp på en läktare i norra korsarmen ; också läktaren kom från Storkyrkan. Or- geln byggdes ursprungligen år 1638, möjligen av en or- gelbyggare vid namn Nels Pawelsen. Den repa re rades 1648 efte r storkyrkans brand och nedtogs tillsammans med orgelläkta ren när Storkyrkan år 1678 revs genom sprängning. U nder mellantiden fö rvarades o rgeln och orgelläktaren i domkyrkans mate ria lbod . Uppmonte- ringen av orgeln i domkyrkan gjo rdes av o rgelbyggaren Magnus Åhrman från Mönste rås, som också utfö rde en grundlig repa ration . U töver sitt arvode 424 daler fick Å hrman 30 da le r kmt fö r att han spelade på orgeln un- der julhelgen . En mindre repa ration utfördes 1693 av Magnus Åhrmans far Johan."' Orgelläktaren hade gal- lerverk av trä " hvilka skufvades å sida , nä r musik sked- de med basuner , sång och instrumente r" . Tydligen var de t ett galle r med skjutba ra sektione r av den typ som fo rtfarande ofta finns kva r på o rgelläkta re från 1600-ta- let i Holland , T yskland och Schweiz. Å r 1700 flyttades orgeln till en nybyggd läkta re i väste r (räk). Orgeln hade åtta stämmor. " Lars Wahlbergs orgel Först 1759 fick domkyrkan ett nytt o rgelverk av en sto r- lek som bättre än de t gamla 1600-talsverke t svarade mot kyrkans behov. Den nya o rgeln byggdes av o rgelbygga- ren Lars Wahlberg, 1 och fick 22 stämmor, fö rdelade på en manual och peda l. Orgelfrågan fö re kommer fö rsta gången i domkyrko- rådet den 13 september 1755, då en ritning och e tt fö r- slag av orge lbyggare Lars Wahlberg visades. 1 ' Efte rsom pro jektet befanns "större och widlöftigare tilltagit , än thet här på o rgelläkta ren kan upsättjas" beslöt man att avvakta tills den nye o rganisten ko mmit i tjänst . och då äve n tillkalla o rgelbyggaren. Å ret därpå. den l septem- ber 1756, hade Wahlberg infunnit sig til l kyrkorådets sammanträde och till frågades om kostnaden fö r ett o r- gelve rk " efte r then minsta ritningen och fö rslaget han för thetta inlefwererat till Kyrckio rådet"; tydlige n hade Wahlberg nu också lämnat ett mindre vidlyftigt a lte rna- tiv. Beslutet blev att Wahlbergs kostnadsförslag på 4 000 daler silvermynt sk ulle antas. I priset ingick inte målning och fö rgyllning. När kyrkorådet den 12 dece m- ber redovisade fö rslaget fö r fö rsamlingens ledamöte r visade biskopen "en ritning och förslag. som war af Öfwer Hof Intendenten Adelcrantz i Stockholm förfat- tad ." Tydligen var denna ritning identisk med det mi nd- re av de fö rslag som Wahlbe rg lämnat till kyrkorådet. - Wahlberg lovade leverans av o rgeln till jultiden fö l- jande år. Orgelbygget drog emelle rtid ut på tiden och fö rst den 11 maj 1759 kunde o rgeln avsynas. Försam- lingen hade då också haft utgifter fö r reparation på o r- gelläktaren och pelarna. Den gamla o rgeln övertogs av Wahlberg men blev lig- gande i rummet över konsisto rie rummet ända till 1769. då han sålde den ti ll Gärdslösa försam li ng. Där sattes den upp av orgelbyggaren och sku lptören G udmund Rundgren och användes till 1884. då den såldes på auk- tion till en kopparslagare i Borgholm. (Sv K Ö l 11 :3. s 131) . Wahlberg. som vari t e lev och förs te gesäll hos orge l- byggaren Jonas Wistenius i Lin köping. hade vid mitten av 1750-talet etable rat sig som sjä lvständig o rgelbyggare och dittills byggt tre orglar. i Ryss by. Ljungby och Pe rs- näs kyrkor , a lla i Kalmar län. Kalmarorgeln blev hans första större a rbete. Den fö ljdes därefter av fle ra stora orgelbyggen , bl a i Fredrikskyrkan i Karlskrona och Växjö domkyrka. Att Wahlbe rg var en utomordentligt skicklig orgelbyggare omvittnas både i syneproto koll från hans senare arbeten och av de orgla r och de lar av orglar som ännu finns bevarade . Kontraktet som slöts i december 1756 är inte bevarat. men av det syneproto- koll som upprättades av o rganisten Christian Wenste r från Karlshamn den Il maj 1759 framgår orgelns d ispo- sition. " Manualverket hade 12 stämmor. alla av metall. och var base rat på Pri ncipa l 8' och Qvintadena 16 . Karaktäristiskt ä r förekomsten av stämmorna Kortfleut 8' och 4' och en O ffe nfleut 2' vid sidan av Super Octava 2 . Förutom T rumpet 8' och 4' bas fan ns både Vox hu- mana 8' diskant och Vox Virginea 8 ' diskant. I den rikt disponerade pedalen utgjo rdes fundamentet av en Sub- bas 16' av trä med dubbla labier, och en Principal 8'; fyra tungstämmor. Basun 16', T rumpet 8' och 4 ' och Cornetin 2 bör ha givit en masiv och färgstark barock- karaktä r åt orgelklangen. O rgeln hade fy ra bälgar. Manualklave re ts undertangenter var belagda med el- fen ben , övertangenterna med ebenholts." Christian Wensters omdöme om orgeln är mycket positivt med rese rvation för viss tungspelthet, beroende på orgelns specie lla uppstä llning: trakturen ä r försvarlig "efte r den Structur, som wärket nu hafwer, hwaraf w ä l förorsakas någon hårdhet att så snällt kunna T ractera '/. Fig 131. Ritning till o rge l och orge llä ktare 1756 av C F Ade l- crantz. Överintende ntsämbe tets arkiv , RA . Drawi11g from 1756 for the a rgall and the argall gallery by the architect C F A delcrantz. Manualwerket , som annars en färdig hand det åstun- dar" . Samma anmärkning åte rkommer när organisten Hans Biörckman Hansson den 7 december 1767 sänder in uppgifter om orgeln till Abraham Hi.ilphe rs fö r hans a rbete om orgelverken i Sverige: " N B Detta werk är rätt incomod att Tractera, emedan hwarannan Tangent är hårdtrycktare och hwarannan lättare , som mäst ko m- mer de raf, at Claveret ä r på ena sidan av werke t , och de tone r som ä ro närmast Clavere t således lätta re , de r- före , at de ej hafwa så lång och widlöftig regering, som de, hwilka äro del te åt andra sidan. Utom dess , gifwer detta werk ej det liud ifrån sig som de t borde: ty liudet har ej fri utgång , emedan piporna stå fö r trångt , taket öfwer fö r nära och de sta rkaste stämmorna in åt läckta- ren. Sådant händer när a rgbyggare ä ro twugne at bygga efte r andras ritningar. "" Adelcrantz' orgelfasad finn s bevarad i Vissefj ä rda kyrka , fastän i något fö rändrat skick . Av två ritningar INREDNING OCH INVENTARIER 183 i överintendentsämbe tet framgår dess ursprungliga ut- seende . De båda ritningarna tillhör ett ä rende om mål- ning och förgyllning av o rgelfasaden som sändes in till överintendentsämbete t 1787. Landshövdingen anhå ller om en illumine rad , d v s fä rglagd ritning och bifogar en ritning, med kommenta ren att " Orgelverket äger den structur som hos fö ljande ritning utvisar. " Den 31 no- vember 1788 sänder överintendentsämbetet till lands- hövdingen "en Copie ri tning af det Concept till detta O rgwärk som i Öfwer Intendents Contorets A rchiv är fö rwaradt , och hvilken utvisar hwilka de la r böra fö rgyl- las e lle r måhlas. " ' Den ena av de båda ritningarna bör vara den konceptritning som åsyftas, och kunna betrak- tas som Adelcrantz ' o riginalritning. Den ena ritningen visar he la västpartiet med o rgelläk- ta re , orgel och valvbåge, den andra är en deta lj av sjä lva orgelfasaden . Orgeln är sammanbyggd med läk- tarbarriären och inkomponerad så att dess övre krönlist ligger i samma höjd som kyrkans taklist. Orgelfasaden består av ett trede lat mittparti där det svagt konvexa mittfä ltet avslutas av en öppen rundbåge prydd av festo- ner och krönt av en skulpte rad puttigrupp. Sidofälten flankeras av korintiska , av girlange r omvirade kolonner som bär ett bjälklag med urnor. Piporna är grupperade med den stö rsta i mitten och når inte ända upp till bjäl- klaget , vilket medger en genomblick mot bakomliggan- de listverk på kyrkans västvägg. Ytte rst på vardera si- dan finns ytte rligare ett närmast harpformigt pipfä lt som deko re ras av korsande palmstammar. O rgelläkta- ren har ett konvext utbyggt mittpa rti under orgeln , pro- filerat bjä lklag och fyllningar; den vila r på två korintis- ka kolonner. Vid en jämfö re lse med en teckning av o r- geln och orgelläkta ren , utförd av Löfgren (1826- 39), ett fotografi troligen från 1870-talet och den bevarade fasaden framgår att o rgeln inte utfördes he lt som på rit- ningarna. Mittfä lte t tycks ha fått en plana re fo rm och sida fältens kolonner har i verkligheten blivit plana pi- lastrar. På den bevarade fasaden saknas mittfä ltets överstycke (men ej på Lötgrens teckning och fo togra- fie t) ; tro ligen är de t den lägre takhöjden i Yissefj ä rda kyrka kombination med att orgeln å r 1838 försågs med en högre socke l som är orsak till att överstycket av- lägsnats. På teckningen ser man att fasadpio rna gruppe- rats enligt ritningen. De nuvarande fasadpiporna insat- tes 1837-38, då även den öppna b~gen över mittfälte t fy lldes med pipo r. Wahlbergs o rgel stod under drygt 25 å r endast grund- målad . Sedan församlingen år 1786 e rhålli t en testamen- tarisk gåva, komplette rad med en enskild donation. beslöts om målning och fö rgyllning. Arbetet utfö rdes 1788 enligt överintendentsämbete ts ritning (se ovan) av '184 KALMAR DOMKYRKA fö rgylla rna och spegelfa briköre rna Olof Wette rbe rg och Anders H ögström samt målare n Jo han Lundgren Olofs- son " med äkta guld och po lerad! på alla ställen å sirate r- na, som åtkommas kunnat och fö rgyllas bort , samt i öfrigt målad t med o ljefärg ." (Cit efte r Baehrendtz) . Orgelfasaden ä r av hög arkite ktonisk kvalitet och skiljer sig i sin nästa n teate rmässiga ro kokostil med in- slag av klassicism avsevä rt från de me ra traditione llt barockmässiga o rgelfasade r som skapades av Wahlbe rg och hans samtida vid 1700-talets mitt. I kynne och detal- je r finns likhe te r med A delcrantz' fö rslag till orgelfasa- der i Adolf Fredriks, H edvig E leonora och Kla ra kyrko r i Stockholm , me n man frestas snarast att tro att hans arbe te med o peran och teatern på Ulriksda l vid samma tid ha r va rit impulsgivande fö r o rgelfasade ns o rigine lla utformning. 1765 begärde o rganiste n Hans Biörkman en omstäm- ning och reparation av o rgeln . " Läckta re n fö reslår ha n äfwen för Musique ns bättre uppfö rande skull bo rde ut- byggas åt sido rne ." Kyrkoråde t beslöt lämna utdrag av skrivelsen till landshövdingeämbe te t " med a nmodan , att landshöfdinge Ä mbete t i Ca rlserona måtte anlitas om Orgelbyggare ns tillhålla nde att sig härstädes infin- na." Wahlbe rg hade å ret innan avslutat de n sto ra o r- geln i Fredrikskyrkan i Karlskrona dä r han tydligen hade bosatt sig. - I juni 1766 hade o rgeln uta n kostnad fö r kyrka n blivit stämd och io rdningstä lld . Ombyggna- Fig 132. ··oessein till O rgwärk i Calmare Do m- Kyrka··. Troligen kopia frå n 17RR. utfö rd hos överintendentsämbete t av P W Pa lmroth . ""Design for w 1 organ in Calm are Cathedra/"". Pro- bah/y a copy .fi"om 1788 made by P W Palmroth . de n av läktare n ställdes på framtide n. En mi ndre re pa- ration gjo rdes 1775 av orge lbyggaren A nders Wå hlan- der. ; Ombyggnaden J 837-38 De n 8 juni 1827 gjo rde o rge lbyggaren J P Å berg en besiktning av o rgeln i närvaro av bl a den nye o rganis- te n A nde rs Ho lmbe rg. Orgeln va r i dåligt skick, meka- nike n tung och slamrande och de e nskilda stämmorna , framför allt tungstämmorna , bristfä lliga. Åberg fram- håller dock att orgelns de la r i sto rt sett ä r " godt och allwarsamt a rbetade men Byggnadssättet däremot a ll- de les fö rfe ladt". Något å r senare - de n 14 oktobe r 1828 - lämnade o rgelbyggaren S P Pete rsson ett kostnads- förslag på reparation av orgelns tungstämmor, som dock inte tycks ha genomförts. " 1832 togs frågan om orgelns re paration upp i kyrko rå- det. Biskopen lovade att a nmoda o rgelbyggare n Pehr Z acharias Strand , som vid de n tiden befann sig i Lund , att vid åte rresan ti ll Stockho lm besiktiga o rgeln i Kal- mar." Fyra år sena re, på julaftone n 1836, gjorde Strand en besiktning i nä rvaro av biskop C A af Kullberg, lek- to r L G Wimme rstedt och domkyrkoorganiste n A H olmbe rg. I e tt de ta lj e rat skriftligt utlåtande lämna r han e n utfö rlig redovisning av orgelns beskaffe nhet. Bälgarna är för små och falte rna fe ldimensionerade, väde rrören fö r kle na vid anslutningarna till lådorna, vil- ket ger e n da rrning i tonen och gör att orgeln inte kan stämmas; i väde rlådo rna är diskantens kancelle r fö r grova, ventilerna ha r bara e tt lager skinn och är fästa så att de inte ka n tas loss fö r rengöring; manualklaveret är fö rsvarligt a rbetat me n slitet, trakturmekaniken är för grovt dime nsionerad och orgeln tungspelt. Hela uppstä llningen med manua lverket de lat på två hälfte r och peda le n i mitte n gör att varanna n ton bli r lättspe lt , varannan tung och att organisten uppfattar varannan ton stark , varannan svag. Felet ä r att o rgeln utformats efter ritning av e n okunnig a rkitekt skriver Strand: "Wahlbe rg , som byggde de tta Orgelverk, var för sin tid skicklig Orgbyggare, och uppförde flere dugliga ar- beten. - Här e mottog han Orgelbyggnaden 1759 me n efter e n af Architecten uppgjord Ritning. Architecterna då, liksom nu , a llde les okunniga om ett Orgelverks ind- re Construction , så väl om Pipo rnas Harmoniska för- hå llande n och sto rleken, som om dess Akustiska wer- kan. " Han kritiserar Wa hlberg för att ha n, i syfte att spara tenn. placerat flera ljudande pipo r i fasade n som "är 3 gånger lä ngre , ä n hvad de ras naturliga Harmonis- ka förhållande ä r och be hofve t kräfver." - "Således anser jag detta ve rk vara ifrån Herr Wahlberg det störs- ta felsteg ha n uti Orgelbyggnadskonsten har upptäkt" . Vid den följande redovisningen stämma för stämma anmärker ha n bl a på att manua lverkets Scharf har" e n samma nsättning som efte r a ll G rundprincip fö r dylika Charstämmo rs sammansättning ä r högst fe laktig" ; de t var en traditione ll trekorig te rsscharf. Beträffande Kortflöjt 8' och 4' anmä rke r han på att diskantoktaver- na ha r fastlödda lock till hinder för into nation och stäm- ning; tungstämmorna anser han vara odugliga . Hela pipverket står för tätt sammanpackat, det är stämt i korton "således för nu varande Kyrko Musik alls icke ändamålsenlig". Den 29 decembe r 1836 före ligger ett projekt till full - ständig ombyggnad av o rgeln ; redan dagen innan hade Strand lämnat e n kostnadsberäkning. Projektet inne bar en bakåtflyttning och höjning av orgeln , inbyggnad av spelbordet på vanlig plats i fasadsocke lns mi tt , he lt ny me kanik , nya väderlådor i manualverket och tillbygg- nad av ett överve rk , omdispone ring av manual- och pedalverken, utökning av manua lomfånget till f 3 (tidi- gare C-c3), nedstämning av o rgeln ti ll orkestertonhöjd, insättning av nya fasadpior samt tillverkning av 4 nya bälgar, som skulle p laceras under läktaren och över sto- ra ingången till kyrkan. Den 30 december slöt domkyrkorådet kontrakt med Strand. Arbetet skulle kosta 5 600 rdr banco, av vilka INREDNING OCH INVENTARIER 185 Fig 133. 1759 å rs o rgel och läk ta rbarriä r före ombyggnaden 1837-38, då orgelfasaden flyttades bakåt. Teckning av N I Löfgren i Kalmar stift , bd 2. s 320. Drawing by N l Löfgren of lhe 1759 organ and organ gallery from f rom before lhe al!eralion work which was carried ou/ in 1837-38 when lhe organ f ro/11 was moved furih er back. 2000 rdr skulle utbetalas vid kontraktsväxlingen, 1000 när de de la r som skulle tillverkas på verkstaden i Stock- holm var fä rdiga att avsändas till Kalmar, 1000 rdr un- de r a rbetstide n i Kalmar och reste n när orgeln var fär- dig och godkänd . Redan de n 18 juli 1837 rekvire rar Strand de n andra utbetalningen . Han bifogar ett intyg från organisten vid Storkyrkan i Stockholm, hovrätts- presidenten E ric G von Rosen , att arbetet på verksta- de n var utfö rt enligt kontraktet och att de nya väderlå- dorna och bälgarna var fä rdiga för inpackning av av- sändning. " De n l augusti medde la r Strands släkting och medarbeta re Johan Fredrik Strand·" att orgeldelarna har skickats med en skeppare J Pettersson från Pataho lm , som i samma frakt medförde en orgel till Långemåla kyrka; de t är önskvärt, skriver han, att musikdirektör Holmberg ha r tillfälle att vara med vid transporte n upp 186 KALMAR DOMKYRKA till kyrkan . Den 13 september gjo rdes en utbeta lning för transport av orgeln från fa rtyget. Den 22 oktober 1837 spelades sista gånge n på Wahl- bergs orgel. Dagen därpå ankom två gesäller som in- kvarterades hos fabrikör Stork och sedan pågår arbete- na med orgeln oavbrutet till slutet av å r 1838; "Den 14 November sistn. år begynte man höra ljud ifrån det nya verket hvars pipor nu insattes och stämdes" skriver Fig 134. 1759 års orgel. Fasa- den var ursprungligen sam- manbyggd med läktarbarriä- re n men flyttades bakåt och höjdes 1837-38. Foto fö re 1883 i Kalma r läns museum . Th e 1759 organ. The organ from original/y form ed part of the organ gallery front but was moved Ju rther back and raised 1837-38. Photograph f rom before 1883. Löfgren. Orgelbyggarna hade sin verkstad i det tidigare konsisto rierummet i sydöstra tornet. Vid nedtagningen av orgeln visade det sig att läktaren hade satt sig så att dess framkant låg nio tum , d v s närmare 25 cm lägre än bakkanten; enligt Strand måste läktaren förstärkas med en ny tvärbjälke som vilar på två pelare. När orgelbyggeriarbetaren G E Roberg(?) den 6 november 1837 undersökte grunden till norra Fig 135. 1759 års orgelfasad, nu i Yissefjärda kyrka. Foto R A Unnerbäck (A T A) The J 759 organ from, now in Vissefjärda church. ko lonne n fann ha n på grundmuren e n träbit med en blyertspåskrift : "Anno 1759. Byggdes dessa Pe lare ock bekläddes den 8. Juli af Johan David Köhle. "" Den 30 januari 1839 avsynades den nya o rgeln av domkyrkoorganist Holmberg i nä rvaro av domkyrko rå- det och Pe hr Zacharias Strand . Det konstaterades att Strand mer än väl uppfyll t sina åtaganden och att verket kunde godkännas utan anmärkning. Resultate t av Strands ombyggnad var ett i stort sett nytt instrument. E nligt kontraktet gällde att Wahl be rgs pedalväde rlådo r skulle behållas, li kaså manualens vä- derlådor som skulle o ma rbetas och användas fö r det nya öververke t ; Strand gjorde emelle rtid samliga väde rlå- dor nya. Detsamma gällde o rgelhuset , som fö rnyades he lt; endast själva fasaden var den gamla, men försedd med nya pipor. Av pipmate rialet behö ll Strand fe m stämmor i ma nua le n och tre i pedale n ; Principa l 8' i manuale n och peda len , som e nligt kontraktet skulle ha behållits, blev "omgj utna", Qvintadena 16' ändrades INREDNING OCH INVENTARIER 187 till Borduna 16', Kortfleut 4' slopades , i stället bibe- hö lls tvåfotsflöjte n ; Vox humana diskant, som skulle behållas, nygjo rdes helt som geno mgående stämma och fick di lle r av tenn , "en ny invention ." De n gamla Ge- dackt 8' i peda len ändrades till Qvinta 6' för vinnande av mera styrka i basen och Wahlbergs d ubbellabierade Subbas omarbetades ti ll enke llabierad. Ä ven i övrigt gjordes ändringar i den kontrakterade d ispositione n ; bl a tillkom i öververket en Vio la di Gamba 8' som var fö rsedd med e n svälla re; hur denna var konstrue rad framgår inte av syneprotokollet. O rgeln hade fyra bäl- gar , som gav ett lufttryck på 36 grader (d v s ca 70 mm) . Spe lborde t hade ramar av eb<;:nholts, övertangen- terna var belagda med elfenben, undertangenterna med ebenholts. Orgeln var stämd i orkestertonhöjd. Förändringarna i den kontrakterade d ispositione n in- nebar att o rgeln fick e n mera tidsenligt tidigromantisk karaktär än vad som ursprungligen avsetts . Karaktäris- tiskt är a tt Strand slopade Wahlbergs barockmässiga 188 KALMAR DOMKYRKA Qvintadena 16' till förmån för en romantisk Borduna 16', att manualen ökades med ytte rligare en åttafots- stämma och att den tänkta trekoriga kvintscharten ut- gick." Några dagar efte r avsyningen - den 4 februa ri - har Strand upprättat en förteckning på överblivna de lar från de t gamla orgelverket , som han värderar till 400 rdr banco .11 Den 2 mars ger han skriftlig anvisning om mål- ning av valvet över orgeln med oljefärg på så sätt , att valvet först lino ljefernissas , sedan anstryks med rent blyvitt. Skä let var sannolikt att man vi lle skydda o rge ln mot nedfallande kalkflagor. I en skrivelse till domkyrkorådet den Il oktober 1859 anmälde organisten H olmberg att o rgeln , som sedan 1839 inte undergått någon renovering, nu var i stort behov av en sådan. Han bifogar ett kostnadsförslag från orgelbyggaren A G Nygren från Stockholm, som under sommaren uppehållit sig på o rten och av Holmberg an- modats att besiktiga o rgeln .·" H ans fö rslag kom inte till utfö rande. I stället vände man sig till orgelbyggaren P L Å kerman som efte r genomgång av orgeln lämnar e tt kostnadsförslag den 11 juni 1864. " H an föreslå r ombe- lädring av tungstämmorna och en viss modernisering av orgelns disposition : den obrukbara Vox humanan bör ersättas med en E uphone 8', i manualen bör Qvinta 3' " till fö rökande af Orgeltonens friskhet " bytas mot en Cornett 4 chor som börjar på c l. "Fliite Harmonique 8 fot , (behaglig Solostämma) - vore att föredraga fram- för Rörfleut 8 fo t i Öfverve rke t , som borde utgå och placeras i stället fö r G edacht 8 fot i Manualen, som ä r en gammal stämma af bly, och kunde derföre gerna borttagas. " Han föreslår också ett crescendoskåp om- kring öververket. Kontrakt om utförande av de n före- slagna åtgärderna slöts den 13 juli 1864; a rbetet skulle enligt kontraktet vara färdigt för avsyning redan före september månads slut. Åkermans omdisponering inne- bar en viss modernisering av o rgelklangen i riktning mot den senromantiska o rgeltyp , som han efter studieår i Belgien och Frankrike hade infö rt till Sverige och till- lämpat första gången i Strängnäs domkyrkas orgel. Strands o rgel fungerade endast ett 40-tal å r innan den fick lämna plats för en ny. 1883 såldes den till Vissefjär- da församling som i konkurrens med flera andra försam- lingar lämnat det högsta anbudet , 4 360 kronor. I Visse- fjärdasattes den upp av firma Å kerman Lund; 1953 byggdes e tt nytt o rgelve rk. vilke t i sin tur ombyggdes 1970. I den nuvarande orgeln ingår 6-7 stämmor av Strand och två he la stämmor av Wahlberg. " I en anonym reseberättelse i musiktidningen T riaden omkring 1855 be rättar resenä ren att orgeln i domkyrkan "ett af den namnkunnige P Z Strands fö rträfflige verk, lät höra sina englatoner som på ett underbart siitt hän- föra en musika lisk främling." ·' Om man i dag vill få en föreställning om orgelns klangkaraktär få r man söka upp något av de många väl bevarade orgelverken av Strand - ett av de största finn s i Trefaldighetskyrkan i Karlskrona. 1883 års orgel Vid mitten av 1870-talet aktualiserades en förändrin g av kyrkans läkta re för att skapa flera sittplatser. Sedan domkyrkorådet skriftligen vänt sig till överintendents- ämbetet besöktes kyrkan av arkitekten vid ämbetet Jo- han Fredrik Åbom. I e tt yttrande till domkyrkorådet den 22 december 1875 föreslår han en sänkning av sido- läktarna, vilket också möj liggör inbyggnad av en övre läktare. Beträffande orgelläktaren skriver Åbom: " . .. fö r att afhj e lpa ett länge öfve rklagat be h of af att vid högtidligare tillfällen kunna bereda plats fö r sångare, och möjligen äfven Instrumentalmusik , som hittills varit nära omöj ligt på den trånga Orgelläktaren, föreslås att utvidga densamma genom tillbyggnad framåt , och sän- ka denna [tillbyggnad] i likhet med de öfriga läkta rne, men bibehå lla den gamla oförändrad bakföre, och för- ena båda medelst sidotrappo r. då Orgeln icke behöfde rubbas, och e tt större antal utmärkta platser för åhöra re kunde vinnas." l en skrivelse den 22 juli 1876 vidhålle r han sitt förslag om bibehå llande av den gamla o rgelläk- ta ren men föresl å r att bröstningen ändras ti ll en balus- trad. För att få e tt utlåtande vände sig domkyrkorådet till Helgo Z e tte rvall , då verksam som domkyrkoarki- tekt i Lund. Efter att ha besökt kyrkan i mars 1879 skri- ver han i november 1879 ett utfö rligt yttrande till dom- kyrkorådet. De befintliga läktarna bärs av vackra korin- tiska kolonner och är fö rsedda med präktiga listverk , men de är illa samkompo nerade med kyrkorummets arkitektur. " Orgelläktaren gör måhända härifrån ett visst undantag, i det att de nsammas hufvudlist ligger i nivå med och så att säga fo rtsätte r det band som skiljer nedre och öfre fönstren åt , medan de båda andra läktar- na icke äro på långt när så högresta; men härigenom har orgelläktaren också e rhå llit ett visst uppstyltad! , ingalunda hvarken för sig e ller för det hela fördelaktigt utseende. " Z ettervall ställe r sig i och för sig välvillig till Å boms förslag, men fö reslå r beträffande o rgelläktaren en he lt ny sådan i halvcirkelform , för att hålla de båda sidofönstren fri a . Den blir visserligen inte så stor som den tidigare föreslagna men tillräcklig både för en större kör och en större orgel. Den 25 oktober sänder Zetter- vall nya ritningar och lovar att sena re översända detalj- ritningar till orgelläktaren. INREDNING OCH INVENTARIER 189 Fig 136. Blyertsskiss till orgelfa- saden av Carl Möller. Domkyr- koförsamlingens arkiv. Pencif sketch for the organ front by architect Carl Mö/ler. l ( När läktarfrågorna började diskute ras var tanken tyd- ligen att den gamla orgeln skulle bevaras, men redan i Åboms brev den 22 juli 1876 finns en antydan om att en ny och större orgel kan bli aktuell. Frågan tycks ha tagits upp på allvar 1881. Den 20 mars 1882 sänder or- gelbyggaren C J Lund hos firma Åkerman Lund, som på initiativ av domkyrkoorganisten A J Johansson be- sökt kyrkan , två förslag, det ena avseende flyttning och .- 1 .......,, 1 reparation av den befintliga orgeln, det andra en ny- byggnad. -'" Det framgår att en förslagsritning till orgelfa- sad redan finns - sannolikt är det fråga om den av a rki- tekten vid överintendentsämbetet Carl Mäller gjorda fasadskissen . Åkerman Lund avråder från ombygg- nad av den befintliga orgeln och lämnar bara förslag på återuppsättning av orgeln oförändrad på den nya läkta- ren, jämte vissa reparationsarbeten samt insättning av '190 KALMAR DOMKYRKA en ny trumpet och en stråkstämma. De ras nybyggnads- förslag omfattar en orgel med trettio stämmor, fördel a- de på två manualer och pedal. - De n 27 juni lämnar också den den danska firman Marcussen S0n i Apen- rade ett nybyggnadsförslag med kostnadsberäkning ; det mycket utförliga förslaget, som t o m redovisar mensu- rer för de enskilda stämmorna, omfattar en orgel med 30 stämmor , två manualer och pedal , alternativt 36 stämmor och tre manualer.~' För att skaffa sig känne- dom om firman hade domkyrkoorganiste n konsulterat två kolleger , domkyrkoorganisten Elfrida Andree i Göteborg och organisten Henrik Bergqvist i Väners- borg," som båda skriftligen kunde lämna de bästa vits- ord om Marcussens kompetens och Marcussenorglarnas goda musikaliska och tekniska egenskaper ; Bergqvists bestämda uppmaning " Laga att du får 3ne claver" ledde uppenbarligen till att ett kompletterande större förslag om tre manualer begärdes hos Åkerman Lund; ett sådant översändes den 18 september till domkyrkoorga- nisten. I ett utlåtande den 29 oktober förordar domkyrkoor- ganist Johansson Åkerman Lunds förs lag, som han särskilt beträffande mekanik och koppel anser fördelak- tigare än Marcussens ; tar man dessutom i beaktande att Å kerman Lund till skillnad från Marcussen S0 n inkluderar fasad i sitt pris skulle de t Å kermanska an- bude t ställa sig ca l 700 krono r billigare än Marcussens för det 30-stämmiga alte rnative t. Som grund för sitt ut- låtande har domkyrkoorganisten satt upp de båda för- slagen i parallella spalter och jämfört dem punkt för punkt ; man tycker sig emellertid ana en tendens till fa- vorisering av Åkerman Lunds förslag. De n 7 april 1883 slöts kontrakt med P L Åkerman Lund om e n ny o rgel e nligt de t större alternativet till ett pris av 25 600 kronor inklusive fasad med målning och fö rgyllning. Orgeln skulle leve re ras redan samma höst och den 29 december kunde avsyning ske av det färdiga instrumentet. Som sakkunniga anlitades dom- kyrko-organisten i Växjö Albe rt Wideman och orgel- hyggarfirman E A Setterquist Son i Örebro, före- trädd av o rgelbyggare n Gustaf Sette rquist. ' I det beva- rade besiktningsprotokollet konstate ras att orgeln är byggd i full överensstämmelse med kontraktet och kan godkännas med högsta beröm.' ' De n ha r åtta omsorgs- fullt arbetade väderlådor, där " hvarje stämma, symet- riskt uppstä lld ha r godt utrymme för tonbi ldningen. Tve nne sto ra, förträffliga magasinsbälgar, lätt trampa- de , gifva verke t tillräcklig lufttillgång äfven vid begag- nande! af alla orgelns resurser". För såväl manualver- ken som pedalen finns dessutom regulatorer. Orgeln ha r enligt kontraktet tio koppel , som ä r " sinnrikt kon- strue rade, lätt åtkomliga fö r justering. samt lemna exe- kutören tillfälle till en mängd vackra och olikartade nyanseringar unde r orgelspelet. ·· För att ge en lätt to uche ha r orgeln tre s k pneumatiska maskine r , en för vardera I och II manuale n. en för pedale n. Hela trak- turanläggningen utmärker sig för redighet och klarhet och är lätt åtkomlig för juste ring. Bedömningen av or- gelns olika stämmor ger en god bild av vad man väntade sig av en förstklassig romantisk o rgel: "Alla dessa stäm- mor äro mästerligt intonerade. ega hvar och en synner- lig jemnhet he la stämman igenom och hafva för öfrigt den tonfärg. som är öfverensstämmande med hvarje stämmas karaktär. Bland de många herrl iga solostäm- morna to rde särskilt förtjena att framh ållas Gamba 8 fo r, fö r sin vackra stråkton. säkra anslag och jemnhet . Fugara 8 fot , som äfvenledes eger en vacker stråkton . men är något svagare och har e n mera afrundad ton . FfCtre Harmonique 8 fot och Okravim11 4 for. båda fö r sin re na, kla ra fl öjttimbre. fri från biljud. Violin 8 for. för sin beundransvärd! fina . strykande och särdeles qvickt angifvande viol ton. Aeolin 8 for. liknande Violin. fast med något svagare. mindre qvickt a ngifvande. om rö rstämma e rinrande ton . Sa/cional 8 for. med e n myc- ket svag, innerligt skön och smekande mjuk ton . Eu- phone 8 fo r. med sin fina. mjuka och behagl iga rö rtimb- re. Cor anglais 16 for. liknande Fagott 16 fot, me n med en mycke t svag ton . W i da re märkas såsom fö rträffligt intonerade Violon 16 fot i pedale n , som har e n mycket stark, fyllig. qvick och klar stråkton , och Vio loncelle 8 fot . förtjenstfullt intonerad till mycke n li khe t med e n vanlig Violo ncells stråkton. - Samtliga rörstämmor ega hvar fö r sig en ovanligt frisk , jemn och fyllig intonation. och gifva särskildt de påslående rörstämmorna i för- ening med öfriga stämmor en majestätisk effekt. - Af de ofvan uppräknade stämmorna hafva Aeolin och Cor anglais fö rut icke förekommit i någon svensk o rgel." När kontraktet slöts hade orgelfirman ännu inte sett de n fä rdiga fasadritninge n. En skiss som a rkitekte n Carl Möller hade översänt till domkyrkorådet den 24 januari fö ra nledde önskemål om e n något rikare dekor. De ritningar som Möller strax efter kontraktskrivningen lämnade ti ll o rgelfirman vållade emellertid viss uppstån- delse. Den 12 april skriver orgelbyggare Carl Johan Lund till domkyrkoorganiste n att flera detalje r ännu saknas me n att "de redan bekomna gjorde mig aldeles häpen ; det ses att Herr Mölle r ritad t dessa detaljer så- som verkliga ko nststycken, men ej tagit hänsyn till kost- naden vid utfö randet ." I ett senare brev (25 april) med- delar ha n att fasade n blir nästan dubbelt så dyr som beräknat - totalt skulle den kosta 9 090 kronor. I e n kommenta r till ritningsfö rslaget de n 24 april fram håller Fig 137. Orgelfasadens krön. Foto Rolf Nilsson 1987. The crown of the organ f ront. överintendenten Helgo Zette rvall att arkitekturen är ämnad att utföras huvudsakligen i trä; friser , arabesker och övriga ornamentala deta ljer i listverken i papie r mache medan däremot figurerna, kapitälen , svanarna, vapenskölden och småblade n kring pipfötterna borde gjutas i zink. - Frågan löstes genom ett tilläggskontrakt mellan församlingen och orgelfirman i juni 1883. 1914 fö rsågs orgeln med elektrisk bälgtrampning. En mera omfattande förändring gjordes 1929 av firma Å kerman Lund." Den innebar en viss omdisponering och en utbyggnad av tredje manualen med fem stäm- mor, inrättande av fria kombinationer genom insättning av dubbla dragbälgar för varje slejf samt insättning av ett nytt spelbord. I musikaliskt avseende innebar om- byggnaden knappast något avsteg från orgelns roman- tiska grundkaraktär."' 1957 års orgel Vid sammanträde de n 18 december 1946 behandlade domkyrkorådet en skrivelse som inkommit från profes- sor Otto Olsson i Stockholm , som i samband med sina uppdrag som censor vid de årliga organistexamina i Kalmar konstate rat vissa brister i o rgeln ."' Han skriver bl a : " Kalmar domkyrkas o rgelverk , byggt år 1883 av INREDNING OCH INVENTA RIER 191 fi rman Å kerman Lund i Stockholm , var ett fö r sin tid synnerligen framstående verk , vida berömt för sin ton- skönhet och solidite t. Dess pipverk och övriga dela r fin- nas fortfarande kvar och tjänstgöra alltjämt till belåten- het. Den renovering, som före togs 1929 och som kon- tro lle rades av undertecknad , förändrade ingenting häruti ... " Förutom vissa briste r ä r det enligt O tto Ols- son " nödvändigt att taga hänsyn till den revolutioneran- de utveckling, som orgelbyggnadskonsten genomgått under de senaste decennie rna ej blott i Sverige utan i hela världen. Också har man allmänt skyndat sig att ombygga e lle r nybygga sina orgla r även i de minsta kyr- kor. Vid en jämförelse med t ex domkyrkaorgeln i Växjö te r sig Kalmarorgeln ohjälpligt föråldrad ." E n mode rnisering skulle enligt Olsson inte innebära att o r- geln kasserades, tvärtom skulle den till största delen behållas men kompletteras med ett större tonomfång som tillåte r utförande av senare tide rs orgelkompositio- ner. Vidare påtala r han bristen på övertonsstämmor av den typ som var rikligt företrädda i barocktidens orgla r och har åte rinförts av nutidens " Orgelbewegung" så att de gamla mästarna åter kan göras rättvisa. Olsson före- slår att he la det gamla pipverket , väderlådor, bälgar och regulatore r behålles me n framhålle r att visssa omplace- ringar inom orgelhuset ä r nödvändiga. Den gamla trak- 192 KALMAR DOMKYRKA turen bör däremot bytas mot elektrisk och antalet stäm- mor ökas från nuvarande 42 till 60. Otto Olsson talar således för en teknisk och musikalisk modernisering och komplettering i orgelrörelsens anda samtidigt som han vill bevara den romantiska grundstommen. Skrivelsen remitterades till domkyrkoorganisten Len- nart Annemark , som nyligen tillträtt tjänsten och som kan förmodas vara den egentlige initiativtagaren." An- nemark framhåller liksom Olsson det angelägna i en ombyggnad och modernisering. Domkyrkorådet beslöt att uppdra åt Otto Olsson att upprätta ett program och den13mars 1948lämnar han ett förslag till om- och till- byggnad av 1883 års orgel i huvudsak enligt de riktlinjer han lämnat i sin första skrivelse. Antalet stämmor före- slås bli 60; samtliga gamla stämmor bör bibehållas. Traktur och registratur bör bli elektrisk och orgeln får som förut tre manualer och pedal , samt ett nytt spel- bord. Vidare föreslår han en altarorgel med åtta, alter- nativt nio stämmor, som eventuellt bör förses med ett eget fristående spelbord i koret. Förslaget är präglat av en romantisk grundsyn, där orgelrörelsens stämmor av barocktyp snarast har karaktären av kompletteringar till den i övrigt romantiska orgeln. I I manualen försvin- ner Kornetten till förmån för en mixtur, i II manualen , som liksom III manualen står i svällskåp, kompletteras dispositionen med bl a de typiska barockstämmorna Qvintadena 8', Spetskvint 2 2/3' , Scharf och Krumm- horn, och på samma sätt ökas III manualen med stäm- mor som Larigot l 1/3', Mixtur och Piccolo l . Också altarorgeln får en disposition där romantiska grund- stämmor blandas med några stämmor av barocktyp." Domkyrkorådet tillstyrkte den 24 september försla- get men det kom att dröja ytterligare några år innan ombyggnaden kom till stånd, och då i en betydligt radi- kalare form . Altarorgeln byggdes först. Den stod färdig 1953. Den l februari 1954 översänder A Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund till domkyrkoorganist Anne- mark en disposition till nytt orgelverk omfattande 68 stämmor, fördelade på huvudverk, ryggpositiv, över- verk, crescendoverk och pedal. Dispositionen är nu starkt orienterad mot orgelrörelsens ideal. Flertalet av de gamla stämmorna behålles, men många av dem före- slås bli omarbetade, uppenbarligen i syfte att få en modernare, mera klassisk klang. Väderlådorna skall byggas som slejflådor - tydligen räknade man nu med att slopa de gamla lådorna -, t raktur ·och registratur elektropneumatisk. I förslage t uppges att dispositionen är gjord av Otto Olsson; om detta är riktigt har han här gjort långtgående avsteg från det romantiska orgelideal som han i grunden företrädde. Vid kyrkorådssamman- träde den 9 februari pläderade domkyrkoorganisten för att orgeln skulle få ett ryggpositiv enligt förslaget, vilket också blev beslutat. Den 3 maj 1955 godkände bygg- nadsstyrelsen förslaget till ryggpositiv och bakåtflytt- ning av 1883 års orgelfasad. Den 29 oktober 1957 företogs slutbesiktning av den nya orgeln . Sakkunnig var organisten i Olai kyrka i Norrköping. fil kand Jan Håkan Åberg. som i ett ut- förligt besiktningsprotokoll redogör för orgelns disposi- tion och tekniska beskaffenhet. Det framgår att or- gelns disposition ytterligare bearbetats i orgelrörelsens anda; av den romantiska orgeln återstår nu bara ett begränsat antal stämmor i originalskick, främst i sväll- verket och pedalen."' Ett mycket lågt lufttryck i manual- verken (50 mm) bidrar till den tidstypiska klang som eftersträvades av orgelrörelsen. l pedalen behölls de gamla väderlådorna; i övrigt gjordes nya väderlådor av plastbehandlad formpl atta med ventiler av furu och elektromagneter inbyggda i kancellerna. Den gamla fa- saden bevarades oförändrad "vilket i viss mån måste beklagas, eftersom den, trots en viss obestridlig effekt- fullhet, dock alltför tydligt ådagalägger sitt bristande sammanhang med det bakomliggande verket. Den är tillkommen under orgelbyggerikonstens förfallsperiod , då orgelfasaderna betraktades enbart som fristående kulisser, och dess proportioner tilläto dessvärre icke att ljudande pipor inplacerades i de stummas ställe." (Åberg) . 1957 års orgelverk tillkom i en tid av tekniskt och musikaliskt experimenterande och är ett typiskt , i tek- niskt avseende delvis extremt exempel på hur orgel- rörelsens principer i kombination med tekniska innova- tioner tillämpades innan den helmekaniska orgeln, upp- byggd enligt den klassiska verkprincipen , fick sitt ge- nombrott i Sverige. Dopredskap Dopfunt (fig 138) av grå , öländsk kalksten . Utförd och signerad av skulptören Erik Sand" och inköpt 1963. På en uppåt avsmalnande fot med rombiskt tvärsnitt stå r en spetsoval cuppa i form av ett stiliserat skepp. I cup- pan ligger ett mässingslock - båtdäcket - med tre upp- stående, stiliserade segel. Locket är utfört av ädelsme- den Kurt Landgren. Under locket finns en insats av mässing, tillverkad av Lindstedt Son Gelbgjuteri AB i Kalmar. Funtens höjd ink! locket 193 cm, utan lock 110 cm. Cuppan 107 x 76 cm . Till locket hör en ställning av smidesjärn, som förvaras i sakristian. Dopskål (fig 139) av silver, invändigt förgylld. Rund skål på rund , profilerad fot. Två gjutna handtag i form Fig 138. Dopfunt utfö rd av skulptö ren Erik Sand 1963. Locket i mässing med tre sti- liserade segel utfört av ädel- smeden Kurt Landgren. Foto Rolf Nilsson 1987. Baptismal fant, the work of the sculptor Erik Sand, 1963. The brass lid with three styli- zed sails is the work of Kurt Landgren. av kvinnliga, bevingade he rme r. På sidan ett graverat vapen med en svan som vape nbild. Kring vapnet in- skrift : " DES H ERREN OBERSTEN HANS WILHELM VON GENGEL SEIN GEDECHTNIS". Runt vapnet, inskrifte n och på he rmernas vingar reste r av fö rgylni ng. På skå- le ns unde rsida graverad, senare inskrift : "Tillhö r Ka l- mar Do mkyrka , Wigt 1570 gr". U nde r fote n två otyd- liga stämplar syftande på guldsmede n Christopher Wi l- he lm i Ka lma r. Höjd 13 cm , d ia me te r 32 cm , bredd in kl 13 - Kalmar Domkyrka INREDNING OCH INVENTARIER 193 handtag 40 cm. - Översten H W von Gengel var polack och dog 1660 i Kalma r , där han förm odligen vistades som krigsfånge. Han begrovs i stadskyrkan och fö r gra~· ve n betalades " föruto m kistsilfret" 112 d ir kmt. Av silv- re t , som ma n e nligt räk 1660- 61 " med öfverste län- nicks bevillning tog från den polske öfve rstens likkista" och som vägde 216 lod, tillve rkades dopskålen , vars vikt då upptogs till 122 lod . Det överblivna silvret så ldes och betalningen tillfördes kyrko kassa n." 194 KALMAR DOMKYRKA Fig 139. Dopskål tillverkad i Kalmar 1661 till minne av den polske översten Hans Wilhelm von Geng- eL Foto Rolf Nilsson 1988. Baptismal bowl made in Kalmar in 166/ in memory of the Polish colone/ Hans Wilhelm von Gengel. Fig 140. Dopskål från 1700-talets förra del. Utförd av Arnold von der Hagen i Norrköping. Foto Rolf Nilson 1988. Baptismal bo w/ from the first ha/f of the 18th century. The work of Arnold von der Hagen, Norrköping. Fig 141. Dekorerat silver- fat, ursprungligen pro- fant, nu använt som lock till dopskålen, fig 140. 1700-talets början. Foto Rolf Nilsson 1988. Decarated silver plate, original/y secular, now used as a lid for the balis- mal bowl, Fig. 140. From the beginning of the 18th century. Dopskål (fig 140) av silver. Rund , på tre runda, gjut- na fötter. Två hornliknande, gjutna handtag, liksom fötterna ornerade med akantusblad och frukter. Skålens insida är förgylld liksom brämet , handtagen och fötter- na . På undersidan inskrift från senare tid : "Tillhör Kal- mar Domkyrka. Wigt: 1365 gr" samt stämplar enligt vilka skålen tillverkats av guldsmeden Arnold von der Hagen i Norrköping. Årsbokstav saknas. Höjd 10 cm, inkl handtag 14 cm. Bredd 25 cm, inkl handtag 40,5 cm. Som lock till skålen används ett fat (fig 141) i drivet och ciselerat arbete, ursprungligen säkert avsett för profant bruk och inte sammanhörande med dopskålen. På fa- tets mitt en rund medaljong med en man och en kvin- na , sittande i en trädgård . Mannen håller en pokal och kvinnan en uppslagen bok. Brämet har en rik dekor av blommor, blad, frukter, druvklasar och fåglar. De ode- korerade partierna av fa tets ovansida är förgyllda. På undersidan inskrift från senare tid: "Tillhör Kalmar Domkyrka, Wigt: 315 gr". Stämplar saknas med undan- tag av en åldermansranka. Diameter 27 cm. - Dopskå- len och locket skänktes 1775 av Birgitta Kristina Ek- man, änka efter handlanden och rådmannen i Kalmar Karl Alexander Mi.ihlenbruch .'J Även om skålen och locket inte är sammanhörande bör de ha tillkommit vid ungefär samma tid - 1700-talets förra del. von der Hagen var verksam mellan åren 1695 och 1740. INREDNING OCH INVENTARIE R 195 Dopskål av nysilver, invändigt förgylld . Skålens ned- re del är godronnerad, den övre är dekorerad med gir- lander i drivet arbete . På sidan finns också en graverad inskrift: "En tacksamhetsgärd l från l Anna Henning l Thure Ny lander l 19 2413 09" . Enligt stämplar tillverkad av C G Hallberg i Stockholm. Höjd 9 cm, diameter 23 cm. Kyrkoarkivet innehåller inga uppgifter om att någon dopfunt funnits i domkyrkan före 1897 (jfr SvK Sm III :2, s 310f). Detta år flyttades en dopfuntscuppa från 1600-talet , tillhörig Slottskyrkan, till domkyrkan . Den ställdes upp på en ny fot , huggen av stenhuggaren M Dahllöf efter ritning av arkitekt Folke Zettervall. Ett mässingsfat i funten tillverkades av guldsmeden J G Hentzell efter ritning av samme arkitekt. 1942 återför- des dopfuntscuppan till Slottskyrkan (SvK Sm 11!:1 , s 80). Nummertavlor Två nummertavlor av trä med svart sifferfält och för- gylld ram. Sifferfältet är genom en tvärgående list delat i två kvadrater. Ramen med över- och understycke i måttfull rokoko , på överstycket en strålsol och "Jahve" i hebreiska bokstäver. Nummertavlorna är uppsatta i koret , på västra sidan av pilastrarna mitt på norra resp '' 196 KA LMA R DOMKYRKA södra väggen. Höjd 151 cm, bredd 63 cm. - Inköpta 1788 av spegelfabrikörerna Anders Högström och Olof Wetterberg för 4 rdr specie vardera. Sex rektangulära nummertavlor med förgylld , enkelt profile rad ram och svart sifferfält. Två är uppsatta i västra korsarmen på norra och södra väggarna , två i no rra resp södra korsarmen på östra väggen. De åter- stående två är inte i bruk . Höjd 125 cm , bredd 72 cm. - Inköpta 1874 sedan församlingen klagat över att de äldre nummertavlorna var " för små, så att icke a lla till en högmässa hörande psalmnummer kunde därå på en gång upphängas". För de sex nummertavlorna betala- des 10 kr st. " Nattvardskärl Kalk (fig 142) av förgyllt silver. Sexpassformig fot med , i vinklarna, oförgyllda akantusblad i drivet arbete. Dessutom finns ett lite t oförgyllt krucifix med gjuten Kristusbild. Krucifixet är fäst vid fote n med skruvar. Skafte t sexsidigt med ciselerad bladdekor och på mitten en nod i tryckt kulform med åsar och fåror samt drivna akantusblad på över- och undersidan. På nodens lodräta sida finns sex oförgyllda rosettornament. Enligt Baeh- Fig 142. Kalk och paten, tro ligen ti llverkade av Hans Olofsson Sturk i Kalmar. Skänkta 1667 av Maria Simonsdo tte r Blixt till minne av hennes man , borgmästaren Jo han Erik Rosenlund. Fo to Rolf Nilsson 1988. Chalice and paten, pro- bably the work of Hans Olofsson Sturk, Kalmar. Donated by Maria Si- . monsdoller Blixt in 1667 in memory of her hus- < ) j' f . band, the mayor of Kal- • ··t-< .• .. " ".: • ::: . #·.,· mar, Johan Erik Rosen- lund. rendtz (med hänvisning till Löfgrenska samlingarna i AT A) ersätte r ornamenten små kerubhuvuden som ti- digare fanns där. Klockformig cuppa med en smal profi- le rad list runt nedre delen. På fotens undersida senare inskrift: "Tillhör Kalmar. Domkyrka W:49 Lod 455 gr". Tillhörande helt förgylld paten med, på mitten , ett in- graverat kors och bokstäverna IHS. På brättet finns ett litet fastnitat , gjutet krucifix mot bakgrund av e tt grave- rat kors. På ömse sidor om krucifixet ingraverade initia- le r: J.E. R.L. och M .S.D.B. På pate nens baksida senare in- skrift : "Tillhör Kalmar Domkyrka. Wigt 140 gr" . Kal- kens höjd 22 cm , cuppans diameter 11 cm. Patenens diameter 17 cm. Inga stämplar. - Initia lerna syftar på borgmästaren i Kalmar Johan E rik Rosenlund (d 1667) och på hans hustru Maria Simo nsdotter Blix. E nligt inv skänktes föremålen av änkan 1667. T roligen har kalken och patenen tillverkats av Hans Olofsson Sturk i Kal- mar , mästare 1664-1706. Kalk (fig 143) av förgyllt silver. Rund fot, dekorerad med en sicksackbård i kanten och vid övergången till skafte t. Närmast koniskt skaft med en nod i tillplattad kulform. Mitt på noden och vid övergången till skaftet på över- och undersidan sicksackbårder som på foten. Hög, odekorerad cuppa. På fo tens undersida graverad Fig 143. Kalk och paten, utförda av Peter Britt i Kalmar 1707. Föremålen beställda av församlingen och tillverkade av si lver från två ä ldre kalkar. Fo- to Rolf Nilsson 1988. Cha/ice and paten, the work of Peter Brill, Kal- mar 1707. The work was commissioned by the con- gregation and the chalice and paten are made of sil- ver from two o/der chali- ces. inskrift : "1707 80 lod Wigt: 900 gr Tillhör Kalmar dom- kyrka" . På fotens sarg två otydliga stämplar (Kal mars stadsstämpel). Tillhörande paten av förgyllt silver. På brämets undersida graverad inskrift: "Tillhör Kalmar Domkyrka. Wigt : 153 gr." I botten en otydlig stämpel (Kalmars stadsstämpel?). Kalkens höjd 28 cm, cuppans diameter 13 cm. Patenens diameter 18 cm. - Enligt räk tillverkades kalken och patenen av guldsmeden Peter Britt;6 i Kalmar år 1707. Som material användes två äld- re kalkar med patener. Britt fick i uppdrag att förfärdi- ga en kalk "uti vacker och siratlig form , som till så mycket bekvämligare församlingens tjänst må kunna brukas, eftersom de andra kalkarna dels äro söndriga och obrukliga, dels mindre än de kunna räcka ut till distribuerandet vid en uppfylld disk för altaret" . Kost- naderna uppgick till 42 dlr 13 öre smt.57 Kalk av delvis förgyllt silver (fig 144). Rund fot med , på sargen , en bård av förgyllda akantusblad i drivet ar- bete. Skaftet med en godronnerad, förgylld, närmast dubbelkonisk nod . Slät, klockformig cuppa med förgyllt bräm och förgylld insida. Under foten inskrift: "Wigt 305 gr. Tillhör Kalmar Domkyrka". Tillhörande, slät paten med förgylld översida. Föremålen är enligt stämplar tillverkade 1828 av C G HögstedC' i Kalmar. INREDNING OCH INVENTARIER 197 Enligt räk 1828 användes silver från en äldre kalk och paten. Kalkens höjd 18 cm, cuppans diameter 9 cm. Patenens diameter 11 cm. Tidigare använd i sockenbud. Kalk av silver, cuppan invändigt förgylld (fig 145). Klockformig, svagt hamrad cuppa med något utsvängt bräm. Trattformad fot med en nod i tillplattad kulform, nära övergången till cuppan. På noden två kors och två vindruvsklasar i relief. Inuti foten graverad inskrift: "Joh 3:16 255 Gr." Till Kalmar Domkyrka av Hovju- veleraren Gunnar Svensson och hans maka Ingrid f. Söderbergh." Tillhörande förgylld paten . Brämet deko- rerat med ett graverat kors med utgående strålar , om- givet av en punsad ring. På brämets undersida inskrift : "J oh 1:29 139 Gr" samt samma uppgift om donatorerna som på kalken. Föremålen är enligt stämplar tillverkade i Stockholm 1933 av Guldsmedsaktiebolaget. Kalkens höjd 21 cm , cuppans diameter 10 cm. Patenens diame- ter 15 cm. Vinkanna (fig 146) av delvis förgyllt silver. Päron- formig på rund fot , fotens nedre del förgylld . På buken graverad inskrift: "denna Kanna är l för ährad Till call- mar Stadz l dom Kyrka af Sahlige l Commissarien Sven Nitson l Porseli och des K: Hustru l Catharina Zellinger A o 1738". Partiet med inskriften är förgyllt. Välvt, pro- 198 KALMAR DOMKYRKA Fig 144. Kalk och paten, utförda av C G Högstedt i Kalmar 1828. Föremålen beställda av församlingen och tillverkade av silver från en äldre kalk och paten . Foto Rolf Nilsson 1988. Chalice and paten, the work of C G Högstedt, Kalmar 1828. The work was commissioned by the congregation and the chali- ce and paten are made of silver from an o/der cha/ice and paten. Fig 145. Kalk och paten skänkta 1933 av hovjuvelerare Gunnar Svensson och hans maka. Foto Rolf Nilsson 1988. Chalice and paten donaled in 1933 by the cour/ je we/ler Gunnar Svensson and his wife. filerat lock med en förgylld bladknopp. Förgyllt, blad- formigt, genombrutet tumtryck. På grepens utsida en graverad och delvis förgylld bladbård. På fotens under- sida inskrift: "71 3/4 lod" samt åldermansranka och stämplar enligt vilka kannan tillverkats av Hans Wigg- man59 i Kalmar. Höjd 30,5 cm. Vinkanna (fig 147) av silver, pendang till föregående. Inskrift på buken: "M. Nicolaus Eschilli Superin/ten- dens Calmariensis N a tus 1588. 4 Juli j . l Denatus. 1650. 17 Febr. Hoc Manumentum l Dedit , Eccle: Calm: Cum Uxore Brigit/ta Johann is Ungia. N a ta 1600. l 29 April!". I botten inskrift: "98 lod" samt stämplar enligt vilka kannan är utförd 1780 av Hans Chr. Witte i Kalmar. Den till minne av Nicolaus Eschilli ursprungligen skänk- ta kannan, vilken vägde 120 lod , omgjordes 1780 för att bli lika med den föregående, "så att nu 2:ne af en form Fig 146. Vinkanna skänkt 1738 till minne av kommissarien Sven Nilsson Porseli och hans hustru Catharina Zellinger. Ut- förd av Hans Wiggman i Kalmar. Foto Östen Christiernsson 1989. Wine flagon donated in 1738 in memory of Sven Nilsson Por- sel/ and his wife Catharina Zellinger. The work of Hans Wigg- man, Kalmar. INREDNING OCH INVENTARIER 199 Fig 147. Vinkanna, pendang till kannan fig 146. Tillverkad 1780 av Hans Chr Witte i Kalmar av silver från en äldre kan- na, skänkt 1650. Foto Östen Christiernsson 1989. Wine flagon, copy of the wine flagon in Fig. 146. Made in Kal- mar in 1780 by Hans Christian Witte from silver from an o/der flagon. kunna vid kommunion sättas på altaret" (kr prot 1781). Höjd 31 cm.60 Vinflaska (fig 148) av silver, cylindrisk med välvt övre parti och välvt lock. Upptill och nedtill på både flaska och lock dekorerad med runt om löpande sicksack- bårder. På sidan förgyllt parti med inskrift, inramad av graverade palmkvistar, nedtill hopknutna med en rosett samt överst en krona . Inskriften lyder: "Gudi til ähra Carls l Kyrkia til prydnad l min Sal: man Her Lars l Haslebom och mig till åminlnelse förährad af Gertrud l Pers Dotter d. 9 A ug: A o l 1707". I botten inskrift: "181 Lo" samt stämplar enligt vilka flaskan tillverkats av Peter Britt i Kalmar. Höjd 27,5 cm. Fig 148. Vinflaska skänkt 1707 av Gertrud Persdotter till minne av Lars Hasselbom. Uförd av Petter Britt i Kalmar. Foto Ös- ten Christiernsson 1989. Wine container donated in 1707 by Gertrud Persdotter in memo- ry of Lars Hasse/bom. The work of Peter Britt, Kalmar. Vinflaska (fig 149) av silver , rund med svagt bukiga sidor. Rund fot med profilerad , förgylld nedre kant. Skruvlock med förgyllt handtag, i handtaget ett liggan- de, gjutet lamm (oförgyllt). På sidan graverad inskrift med inramning som på föregående: "Den Högsta l Guden til ähra och l Calmare l DombKyrkia l til Heder och Prydnad l har Handelsmannen Herr l Lars Hessel- bom Senior l detta åminelse tekn l förehrat. Calmar l den 24 Decembr l Ao 1750". Partiet med inskriften är förgyllt. I botten inskrift: "198 lod" samt stämplar en- ligt vilka flaskan tillverkats av Hans Wiggman år 1750. Höjd 29 cm, inkl lock och handtag 35,5 cm. Vinflaska (fig 150) av tenn , fyrkantig. Runt skruvlock 200 KALMAR DOMKYRKA Fig 149. Vinflaska skänkt av handelsman Lars Hesselbom 1750. Utförd av Hans Wiggman i Kalmar. Foto Rolf Nilsson 1988. Wine container donaled by the merchant Lars Hesselbom in 1750. The work of Hans Wiggman, Kalmar. med handtag. Inga stämplar. Höjd 27,5 cm, ink! hand- tag 29 ,5 cm . - Möjligen den tennflaska som enl stor- kyrkans inv 1666-67 skänktes 1667 av Matz Parres än- ka. 1678 fanns "2 st tennflaskor hos föreståndaren" . Domkyrkans första inv från 1682 upptar dock endast en tennflaska med anteckning om att den bortstulits i branden 1679. Oblatask (fig 151) av silver, invändigt och delvis ut- vändigt förgylld. Oval, bukig skål på utsvängd fot. Välvt, profilerat lock. På sidan inskrift : "Calmar Dom- Kyrka l Tillhörig l 1781" . Partiet med inskriften är för- gyllt. På fotens undersida uppgift om askens vikt , "45 114" samt stämplar enligt vilka den tillverkats av Hans Witte år 1781. Mått: 16 x 12 cm, höjd 18 cm. Fig 150. Vinflaska av tenn, möjligen den som skänktes till Stor- kyrkan 1667 av Matz Parres änka. Foto Rolf Nilsson 1988. Pewter wine container, possibly the one which was donaled to the Great Church in Kalmar in 1667 by Matz Parre's widow. Oblataskar, två st, av tenn. Rektangulär ask på fyra runda mässingsfötter. Plant lock med gångjärn i bakre kanten. Ingen ornering. Stämplade av Guldsmedsaktie- bolaget 1961 och inköpta samma år. Mått : 13 x 10 cm, höjd 3 cm . Sockenbudstyg, bestående av kalk , paten och oblat- ask av silver samt vinflaska av glas. Kalken slät med klockformig cuppa på trattformig fot . Under foten är den nedtill räfflade oblatasken fastsatt . Kalkens cuppa och oblatasken är invändigt förgyllda . Patenen är oor- nerad med ovanligt brett bräm. Ovansidans mittparti är förgyllt. Samtliga föremål stämplade med engelsk importstämpel samt svenska kontrollstämplar och års- bokstav (kalken tillverkad 1913, patenen 1919, vinflas- kan 1914). Kalkens höjd inkl oblatasken 9 cm, cuppans diameter 4 cm, vinflaskans höjd 12 cm. Vinsked av förgyllt silver. På skaftets undersida gra- verad inskrift: "Calm: DomK:". Stämplad med Tre kronor samt SR(=?). Längd 16 cm. Brudkrona Brudkrona (fig 152) av förgyllt silver med ett stort antal infattade, syntetiska ädelstenar, sammanlagt 144 st. Nedre kronring med fasettslipade stenar i rund fattning - fyra blå safirer, åtta vita safirer och fyra ametister. Mellan nedre och övre kronringen finns fyra stora, ge- nombrutna, gjutna ståndare med fasettslipade stenar - tio rubiner och tio smaragder. Mellan de stora ståndar- na finns fyra liknande mindre , var och en med en vit safir. På den övre kronringen, bestående av en enkel- ten, sitter fyra bevingade kerubhuvuden och från vart och ett av dessa hänger ett hjärta med små flera små och två större vita safirer. På nedre kronringens insida inskrift: "KALMAR DOMKYRKAS BRUDAR TILL PRYDNAD SKÄNKTES DENNA BRUDKRONA ÅR 1937 A V HOVJUVELE- RAREN GUNNAR SVENSSON" . Enligt gåvobrev i kyrkoar- kivet skänktes den av hovjuveleraren Svensson tillver- kade kronan till minne av hans avlidna maka, Hulda Eleonora, f Lindvall (1878-1936). Kronans höjd 10 cm, diameter 13,5 cm. Ljusredskap Ljuskronor av malm eller mässing, samtliga apterade för elektriskt ljus: l. I kyrkorummets mitt (fig 153). Med 36 S-formiga ljusarmar i 4 kransar. Droppskålar i blomform. På de båda nederst:~ kransarna finns också prydnadsarmar med reflexbrickor i blomform. Den rikt profilerade stammen kröns av Kalmars stadsvapen (från senare tid) . På klotets undersida ett ciselerat, fyrflikigt blad, under detta ett nedvikt, sexflikigt blad och ne- derst en fjällig knopp. Ingen inskrift . Höjd 180 cm. - Kronan inköptes enligt Baehrendtz 1682 i Liibeck för 510 dir kmt och hade ursprungligen 18 ljusarmar i 2 kransar.•' - 2. I västra korsarmen (fig 154). Med 21 S-formiga ljusarmar i 3 kransar, mellan samtliga ljusar- mar små S-formiga prydnadsarmar. Droppskålar i blomform och som krönfigur ett lamm med korsfana (från senare tid). På klotets undersida ett bladornament med hjärtformiga genombrytningar. Nederst en fjällig knopp. Ingen inskrift. Höjd 130 cm. - Enligt Baeh- rendtz inköpt 1688 i Vimmerby av mässingsslagaren Johan Hansson för 350 dir kmt. I byte lämnades gam- INREDNING OCH INVENTARIER 201 Fig 151. Oblatask tillverkad 1781 av Hans Witte. Foto Rolf Nilsson 1988. Box for communion wafers. The work of Hans Witte, 1781. mal mässing (kronor och ljusarmar) till ett värde av 165 dir kmt. - 3. I södra korsarmen (fig 155) . Med 12 S- tormiga ljusarmar i 2 kransar. Ljusarmarna dekorerade med drakhuvuden och med blomtorrniga droppskålar. 12 S-formiga prydnadsarmar, utformade som miniatyrer av ljusarmarna; istället för ljushållare finns genombrut- na reflexbrickor. På klotets undersida en blomma och Fig 152. Brudkrona av förgyllt silver med 144 syntetiska ädel- stenar. Skänkt 1937 av hovjuvelerare Gunnar Svensson. Foto Rolf Nilsson 1988. Brida/ crown of gilded silver with 144 synthetic precious stones. Donated in 1937 by the cour/jewe/ler Gunnar Svensson. 202 KALMAR DOMKYRKA Fig 153. Ljuskrona (l) inköpt 1682 i Liibeck. Foto Östen Chris- tiernsson 1989. Chande/ier (l) bought in Lubeck in 1682. Fig 154. Ljuskrona (2) inköpt 1688 från mässingsslagaren Jo- han Hansson i Vimmerby. Foto Östen Christiernsson 1989. Chandelier (2) bought in 1688 from the brass erafisman Johan Hansson in Vimmerby. Fig 155. Ljuskrona (3) inköpt 1687 eller 1689 från Johan Hans- son i Vimmerby. Foto Östen Christiernsson 1989. Chande/ier (3) bought in 1687 or 1689 from Johan Hansson in Vimmerby. en fjällig knopp. Krönfigur saknas. Ingen inskrift. Höjd 85 cm. - 4. I norra korsarmen (fig 156). Med 12 S- tormiga ljusarmar i 2 kransar. Runda droppskålar. Ljusarmarna i den övre kransen är försedda med klock- formiga reflexbrickor på utskjutande prydnadsarmar. Mellan ljusarmarna i den nedre kransen finns små, S- tormiga prydnadsarmar. Klotet avslutas nedåt av en profilerad knopp. Ingen inskrift . Höjd 73 cm. - Kro- norna 3 och 4 inköptes enligt Baehrendtz 1687 och 1689 av Johan Hansson i Vimmerby för 200 dir kmt stycket. - 5. I sakristian (fig 157). Med 18 ljusarmar i 3 kran- sar. Blomtorrniga droppskålar. I den nedersta kransen finns prydnadsarmar med blommor på stjälk och i den mellersta kransen S-formiga prydnadsarmar. Stammen kröns av en kvinnlig figur med palmkvist och bok (krön- figuren kompletterad i senare tid). Klotet avslutas nedåt med en bladknopp. Höjd 144 cm. - Krohan kan date- ras till1600-talets slut. Den hängde före 1914 års restau- rering i västra korsarmen. - 6-9. I södra och norra korsarmarna över bänkkvarteren. Fyra ljuskronor, ko- pierade efter krona nr 4. Höjd 73 cm. Tillverkade av gelbgjutare F E Lindstedt och inköpta 1954 från firma Lindstedt Son. INREDNING OCH INVENTARIER 203 Takarmatur i Kristofferkoret Slät stam av mässing med 5 kransar uppåtvikta blad av glas. Höjd 195 cm. Utförd av konstnären Erik Fagerlund och inköpt från Orrefors glasbruk 1962. Två st ljusarmar av malm för 5 ljus (fig 158). Oregel- bundet formad väggplatta med ett hundansikte , om- givet av fyra människoansikten. Från plattan utgår en en S-formig väggarm, vid vilken de fem S-formiga ljus- armarna är fästade. Både väggarmen och ljusarmarna är dekorerade med drakhuvuden. Blomformiga dropp- skålar. Under den mittersta ljushållaren en plåt med adliga ätten von Rosenfeldts vapen, med ett kors och en ros på skölden samt en tretungad flagga som hjälm- prydnad. Uppsatta i västra korsarmen på norra och söd- ra väggarna. Höjd 62 cm, bredd 95 cm, längd från väg- gen 85 cm. - Ljusarmarna befann sig före 1914 i koret. De skänktes enligt Baehrendtz av eller till minne av amiralen Werner von Rosenfeldt , som dog 1710 och lig- ger begraven i domkyrkan. Se gravsten nr 2. Två st ljusarmar av silver, som tidigare varit fastsatta på predikstolen (fig 159). Kort, svängd arm med pigg och skruvhål samt stor droppskål med godronnering. På droppskålens undersida inskrift: "O Gallas. A: M: U: Bohm hafr förährat dese ljusplåttar till Calm=Kiör- kia l A o 1716". 62 Inskriften är något olika på de båda armarna; på den andra står: "O Gallas. A: M: Utter- bohm" etc. Båda ljusarmarna är stämplade av guldsme- den Hans Wiggman i Kalmar. Höjd 18 cm, droppskå- lens diameter 15 cm. Två st ljusarmar av mässing för tre ljus, fastsatta på orgelfasaden. Rund väggplatta och S-formig väggarm. Apterade för elektriskt ljus. Tillverkade av gelbgjutare F E Lindstedt i Kalmar 1884. Höjd 22,5 cm, längd från väggen 47 cm. Tio st ljusarmar av mässing för fem ljus . Två är upp- satta i västra korsarmen på norra och södra väggmna, de övriga åtta befinner sig på läktarna. Treflikig vägg- platta med en ros i mitten. S-formig väggarm. Under den mittersta ljushållaren en plåt med Kalmars stadsva- pen. Apterade för elektriskt ljus. Tillverkade av gelb- gjutare F E Lindstedt 1914. Höjd 45 cm, längd från väggen ca 68 cm. Två st ljusplåtar av mässing, uppsatta i koret på norra och södra väggarna (fig 160). Närmast oval väggplåt, krönt av trapetsformig reflexplåt, bredast upptill. Båda plåtarna pryds av stora bucklor samt blad och frukter i drivet och punsat arbete. På väggplåtens nedre del en löst fastsatt ljusarm med bladformig droppskål. Höjd 57 cm, bredd 31 cm. 1700-talets början, enligt Baeh- rendtz gåva av handlanden Erik Wendt, död 1726. Två st ljusplåtar av mässing, uppsatta på norra och Fig 156. Ljuskrona (4) inköpt 1687 eller 1689 från Johan Hans- son i Vimmerby. Foto Östen Christiernsson 1989. Chandelier (4) bought in 1687 or 1689 from Johan Hansson in Vimmerby. Fig 157. Ljuskrona (5) från slutet av 1600-talet. Foto Östen Christiernssson 1989. Chandelier (5) from the end of the 17th century. 204 KALMAR DOMKYRKA Fig 158. Ljusarm skänkt till minne av amiral Werner von Ro- senfelt, d 1710. Foto Östen Christiernsson 1989. Candie-braeket donaled in memory of admiral Werner von Rosenfe/t (died 1710). södra väggarna i bågen mellan koret och långhuset (fig 161). Åttkantig väggplåt, krönt av blomformig reflex- plåt. Båda plåtarna har dekor i drivet arbete. Reflex- plåten har ett åttkantigt, upphöjt mittfält som omges av koncentriska bårder av omväxlande ovala och runda bucklor. Reflexplåten har en stor, rund mittbuckla, omgiven av mindre, runda bucklor. Nedtill på vägg- plåten är en S-formig ljusarm löst fastsatt. Ljusarmens fäste har formen av en knuten hand , droppskålen är blomformig. Höjd 96 resp 98 cm, bredd 47 cm. Ljusplå- tarna hade enligt Baehrendtz ursprungligen vardera två ljusarmar. Enligt samma källa skänktes de 1755 av handlanden och rådmannen David Miihlenbruchs änka Maria Amalia Dobbien, d 1760. Två st ljusplåtar av mässing, kopior av föregående men med vardera två ljusarmar. Uppsatta i västra kor- sarmen på norra och södra väggarna. Stämplade på väggplåtens baksida: "F E LINDSTEDT KALMAR 1914". Höjd 98 cm, bredd 47 cm. Fig 160. Ljusplåt, 1700-talets början. Skänkt av handlanden Erik Wendt, d 1726. Foto Östen Christiernsson 1989. Seonee, beginning of the 18th eentury. Donated by the merehant Erik Wendt (died 1726). Fig 159. Ljusarmar för predikstolen. Skänkta 1716 av hand- landen, senare politiborgmästaren Olof Galtatz och hans hus- tru Anna Maria Utterbom. Foto Rolf Nilsson 1988. Candie-braekets for the pulpit. Donated in 1716 by the mer- ehant, later Mayor of Kalmar, Olof Gallatz and his wife Anna Maria Uuerbom. INREDNING OCH INVENTARIER 205 Fig 161. Ljusplåt skänkt 1755 av Maria Amalia Dobbien. Foto Östen Christiernsson 1989. Sconce donaled in 1755 by Maria Amalia Dobbien. Två st väggplåtar av mässing, uppsatta i Kristofferko- ret på västra väggen. Liknande utformning som de av Erik Wendt skänkta ljusplåtarna men med två ljusar- mar. Tillverkade av firma Lindstedt Son. Höjd 47 cm, bredd 27 cm. Två st ljusstakar av silver (fig 162). Åttkantig, profile- rad fot och åttkantigt skaft i form av en långsträckt, upp och nedvänd baluster. sexsidig ljushållare med åttkan- tig manschett. Båda stakarna har på foten en graverad inskrift: "Anno 1729 d. 11 Febr. är denne liusestaka till Callmare Stadz l Kyrckia Förährad uti Testamente efter Sahlig Matronan l Christina Bergman född Ao 1663 d. 28 Septr. död A o 1729 d 2 Febr". På den ena staken Fig 162. Ljusstake skänkt 1729 i testamente av Christina Berg- man. Foto Rolf Nilsson 1988. Candiestick donaled in 1729 in the w il/ of Christina Bergman. Fig 163. Ljusstake skänkt 1734 av Johan Fahlberg och Cathari- na Höijer. Utförd av Arnold von der Hagen i Norrköping. Foto Rolf Nilsson 1988. Candiestick donaled in 1734 by Johan Fahlberg and Catharina Höijer. The work of Arnold von der Hagen, Norrköping. '206 KALMAR DOMKYRKA står dessutom: "411/4 lod", på den andra: "41 3/4 lod". Båda stakarna har nytillverkade, extra ljushållare, som kan stickas i de äldre och är avsedda för större ljus. Dessa ljushållare är tillverkade av hovjuvelerare Gun- nar Svensson, Kalmar och tillkom 1954. Höjd 23 cm, ink! extra ljushållare 31 cm. Två st ljusstakar av silver med rik , driven, punsad och ciselerad dekor av blommor, blad, frukter och fåglar (tig 163). Barocktyp med rund fot på tre kulfötter, dubbla manschetter och spiralvridet skaft. Båda man- schetterna har veckad kant. På fotens nedre kant in- skrift: " AF IOHAN FAHLBERG OCH DES KIERA HVSTRV CATHARINA HÖIJER GIFWIT TILL CALMAR KYRCKIA d. 24 DECEMBER ANNO 1734 WEGER 57 3/4 LOD" . Stakarna är stämplade av guldsmeden Arnold van der Hagen i Norrköping, dock utan årsbokstav . Extra ljushållare i likhet med föregående anskaffades 1954 och är tillver- kade av hovjuvelerare Gunnar Svensson. Höjd ink! de nya ljushållarna 37,5 cm. Två st ljusstakar av silver. Rund fot med vridna åsar, vid övergången till det spiralvridna skaftet en nod i till- plattad kulform. Skaftet och noden pryds av en grave- rad vinranka. Stor, svagt skålformig, slät ljusmanschett; på dess undersida inskrift: "Gåva till Kalmar Domkyrka julafton 1954 av Hovjuveleraren Gunnar Svensson och hans maka Ingrid född Söderbergh" . Stakarna är stämplade av Gunnar Svensson samma år. Höjd 37,5 cm. Sjuarmad ljusstake av mässing. På foten inskrift: "Herrans altare i Kalmar Domkyrka, inför hvilket Sig- ne Maria Jeansson som brud böjde knä med Birger An ep Nordin den 17 Febr 1917. till prydnad förärad af brudens moder Elin Jeansson Spångberg. Påskdagen 1917." Höjd 75 cm. Två st ljusstakar av tenn. Trattformig fot, kulformig, något tillplattad nod och trattformig överdel med en ljuspigg. På fotens undersida står: "KALMAR DOMKYR- KA" . Höjd 24 cm. Stämplade 1960 av S O Ollers. Ljusstake av av naturfärgad bok, sammansatt av ku- ber och kvadratiska plattor. Två små förgyllda rundlar med stjärnmotiv i relief på varje sida. Höjd 11 cm. Ljusbärare av smidesjärn. Utförd av Ingvar Nilsson, Stigtomta, gåva av domkyrkans arbetskretsar 1971. Höjd 175 cm. Placerad i KristofferkareL Textilier A v Anna Borggren Biskopskåpa. Praktfull brokad (fig 164) med symmet- riskt mönster av blomstervas omgiven av grenverk med Fig 164. Biskopskåpa från 1751 av guld- och silverbrokad. Foto Gabriel Hildebrand. Bishop s cope from 1751 of go/d and silver brocade. blommor, blad och frukter i guld och silver samt silke i olika nyanser rött-rödviolett , rosa , blått , grönt-grön- gult, gult, brunt och vitt mot botten av benvitt rank- mönstrat siden. Bräm, sköld och knäppklaff av liknande brokad med rankmönster ·av blommor, blad och frukter samt rokokoornament i silver samt silke i olika nyanser rött-rödviolett , rosa, blått, grönt-gulgrönt, brunt och vitt mot silverbotten. Kåpa , bräm och knäppklaff kan- tas av guldgalon med stiliserat rankmönster. Skölden kantas av guldfrans, br 8 cm. Ej ursprungligt foder av grönt siden. Kåpan inköptes i Paris till kung Adolf Fredriks kröning 1751 för medel insamlade av stiftets kyrkor. Mått: höjd 143 cm, längd 312 cm. Konserverad vid riksantikvarieämbetets textilenhet (dåvarande a te! je Pietas) 1929 (nr 1168) och 1989 (nr 6411) . Korkåpa. Vitt ylletyg med dekor av gallermönstrat guldband längs framkanten samt runt skölden och knäppklaffen. Framkant, sköld och knäppklaff är fodra- de med vitt shantungsiden. Tillverkad vid textilatelje Libraria, Stockholm 1974. Mått: höjd 160 cm, längd 320 cm. Mitra. Silvertyg med dekor av guld- och silverband samt röda silkesniljor. Banden har mitt på fram- och baksidan formats till kors. Nackbanden avslutas med guld- och silverfrans. Innermössa av lärft. Mitran kan dateras till 1800-talets början. Mått: hel höjd ca 91 cm, varav nackband ink! frans höjd 44 cm, bredd 32 cm, nackband bredd 12,5 cm. Konserverad 1929, Pietas nr 1169. Mässhakar. l. Röd silkesammet (fig 165). På ryggsi- dan krucifix i reliefbroderi med kors i guldläggsöm, korsändarna bladformade, stående på golgatakulle ut- förd med silke i gröna och gula nyanser samt metalltråd i läggsöm. Dödskalle och benknotor i silverläggsöm. Kristi kropp i silverläggsöm med ländkläde i krusad guldtråd i läggsöm, ansiktet format av silverplåt med ansiktsdragen fint utmejslade, törnekrona i grönt silke, hår och skägg i brun frise , sår i bleknat rött silke. Ovan- för titulustavla i silverläggsöm. Framsidan har dekor av längsgående bård av dubbla rader vågformad guldgalon med genombrutet mönster, vilken även, i enkel form, kantar mässhaken runtom. Sprund på framsidan knäpps med bladformade spännen i ursprungligen försilvrad mässing. Foder av ljust rödbrun linnelärft . Gåva 1710 av handlanden Mårten Bomgård, sannolikt till minne av hustrun Dorothea Lindman, död 1709. Mått: ryggsi- dan höjd 134 cm, bredd 93 cm. Konserverad 1945, Pie- tas nr 2383 och 1987-88, Pietas nr 6325. Renoverad vid textilatelje Libraria, Stockholm 1970. -2. Röd silkesammet (fig 166). På ryggsidan krucifix i relief med kors i viggmönstrad guldläggsöm, stående på golgatakulle utförd i guld- och silverbroderi samt något silke. Kristi kropp och dödskallen vid korsets fot är formade av silverplåt. Korset kantas av flätad silver- snodd. Mässhaken kantas runt sidorna av bård av posse- ment i silver. Framsidan har dekor av langsgående bård av dubbla rader silverpossement. Sprund på framsidan knäpps med blombladsformade silverspännen. Ytterst kantas mässhaken av rankmönstrat silverband. Foder av gulbrun linnelärft med på framsidan initialerna CHS- EW (Caspar Hoppenstedt-Emerentia Weijdling) samt årtalet 1725 målade. Gåva av C Hoppenstedt och E Weijdling. Mått: ryggsidan höjd 137,5 cm, bredd 108 cm. Konserverad 1914, Pietas nr 224 och 1946, Pietas nr 2479. - 3. Brungul, ursprungligen röd silkesammet. Ryggsi- dans ursprungliga dekor av kors och golgatakulle, kant- ning av knypplad spets runt korset samt runt hela mäss- INREDNING OCH INVENTARIER 207 Fig 165. Mässhake (l) från 1710, av röd silkesammet med kru- cifix i reliefbroderi. Foto Gabriel Hildebrand. Chasuble (l) from 1710, of red silk velvet with a crucifix in rai- sed embroidery. haken av band saknas. Endast märken efter dekoren återstår . Framsidan har dekor av stråttriangel med triangel i guldläggsöm, Jehova-tecken bortnött och strå- lar utförda med metalltråd i plattsöm. Nedtill ses årtalet 1762 i metallbroderi. Foder av oblekt linnelärft. Mått: ryggsidan höjd 129,5 cm, bredd 93 cm. - 4. Svart silkesammet, modell med krage, med de- kor av rankmönstrad silvergalon , på ryggsidan , dubbel, i form av kors samt som kantning runt mässhakens si- dor, kragen och sprund på framsidan. Sprundet knäpps med spännen i förgyllt silver i form av akantusblad . Foder av brun glättad lärft. Gåva 1783 av handlanden Daniel Nyström. Mått: ryggsidan hö jd 113 cm, bredd 95 cm. -5-6. Svart silkesammet. På ryggsidan kors av sil- vergalon. Silverbroderad dekor, delvis i relief, av runt korsmitten törnekrona, vid korsets fot golgatakulle samt på framsidan stråtsoL Kantning runt mässhakens 208 KALMAR DOMKYRKA sidor, över axelsömmarna samt runt halsringningen av silvergalon. På varje axel dubbel knäppning av knappar med silversnoddar och tofs. Foder av brunsvart, glättat bomullstyg. Inköpta 1846. Mått: ryggsidan höjd 131 cm, bredd 86 cm. -7-8. Rödviolett silkesammet (fig 167). På ryggsi- dan kors av rankmönstrad guldgalon. Guldbroderad dekor, delvis i relief, av runt korsmitten törnekrona, nedtill på ryggsidan korsade kvistar och strålar, på framsidan stråltriangel. Kantning runt mässhakens si- dor, över axelsömmarna samt runt halsringningen av rankmönstrad guldgalon. På varje axel dubbel knäpp- ning av knappar med guld-snoddar och -tofs . Ej ur- sprungligt foder av rött siden. Inköpta 1879. Mått: rygg- sidan höjd 129 cm, bredd 84,5 cm. Renoverade 1985 vid textilatelje Libraria, Stockholm. -9-10. Rödviolett silkesammet. På ryggsidan klö- verbladskors av tredubbla mönstrade silverband. Längs framsidan dubbel bård samt kantning runt sidor och halsringning av silverpossement. Foder av rödviolett atlassiden. Inköpta 1914 från textilatelje Licium, Stock- holm. Mått: ryggsidan höjd 134 cm, bredd 106 cm. Den ena renoverad 1985 vid textilatelje Libraria, Stockholm. -11-12. Vit sidendamast (fig 168) med symmetriskt mönster av blom- och bladkvistar. På ryggsidan kors av Fig 166. Mässhake (2) från 1725, av röd silke- sammet med krucifix i broderi och silverplåt. Foto ATA. Chasuble (2) from 1725, of red silk velvet with a crucifix in embroidery and silver. guldband med broderad dekor av i korsmitten IHS, runt korsmitten törnekrona och strålar, över korset strödda mindre kors utförda i guld och silver samt silke i mörkli- la och ljuslila samt brunrött i läggsöm och plattsöm. På damasten, i korsets svicklar, ses liljeliknande blommor broderade i guld, silver och paljetter samt silke i brun- rött och gult i läggsöm. Framsidan har broderadstrålsol med i mittplattan framställning av Den helige andes duva utförd i guld och silver samt gråblått silke i schat- tersöm och läggsöm, strålar i guld och brunrött silke i plattsöm och läggsöm. Över framsidans sidendamast strödda liljeliknande blommor. Foder av vitt siden. In- köpta 1932 från Ersta diakonissanstalts paramentverk- stad, Stockholm. Mått: ryggsidan höjd 117 cm, bredd 87 cm. -13-14. Grönt ylle (fig 169) med mönster av stilise- rade ax. Mässhakens övre del, runt halsringningen , ut- görs av mörklila mönstrad sidendamast med dekor av strålar, utgående från halsringningen , broderade med guld samt vitt lingarn och silke i läggsöm. Dekor av gaffelkors av vitt ylle med axmönster, på korsstammens övre del ses ett skepp med hissat segel utfört med guld , silver och mörklila silke i läggsöm och plattsöm på vå- gor broderade med silver och vitt silke samt lingarn i blå nyanser i schattersöm och läggsöm. Över korset små INREDNING OCH INVENTARIER 209 Fig 167. Mässhake (7-8) från 1879 av rödviolett silkesammet med guldbroderi och guldgaloner. Foto Libraria. Chasuble (7-8) from 1879, of red-vio/et silk velvet with go/d embroidery and go/d galloons. strödda kors i guldläggsöm. Foder av brungullinnelärft med signatur S W (Sofia Widen)63 Licium 1945. Inköpta 1945. Mått: ryggsidan höjd 122,5 cm, bredd 107 cm. -15-16. Svart linne med broderad dekor, på ryggsi- dan kors av vitt linne med i korsmitten kors omgivet av alfa- och omegatecken utförda i silver och grått silke, på framsidan Kristusmonogram och kors utförda i silver och svart silke i läggsöm. Foder av svart siden. Inköpta 1944 från Södra Sveriges Kyrkliga Textil i Lund (SSKT), komposition Sigrid Synnergren.64 Mått: ryggsi- dan höjd 117 cm, br 103 cm. -17-18. Blått-mörkblått ylle med inslag av blått lingarn. Dekor längs kanterna av gråvioletta ylleband. Foder av grått linne. Tillverkade vid Kalmar läns hem- slöjd 1957. Mått: ryggsidan höjd 124 cm, bredd 108 cm. -19. Vitt, grått och gröngult ylle med inslag av guld- tråd . På ryggsidan gallermönster broderat med guld- snodd i läggsöm. Tillverkad vid textilatelje Libraria, Stockholm 1971, komposition Anna-Lisa Odelqvist- Kruse!5 Mått: ryggsidan höjd 112 cm, bredd 108 cm. Fig 168. Mässhake (11-12) från 1932, av vit sidendamast med guld- , silver och silke- broderi. Foto Östen Chris- tiernsson 1989. Chasuble (11-12)/rom 1932, of white silk damask with go/d, silver and silk embroi- dery. 14 - Kalmar Domkyrka 210 KALMAR DOMKYRKA Fig 169. Mässhake (13-14) från 1945 av grönt och vitt ylle samt mörklila sidendamast. Broderier i guld-, silver och silke. Foto Östen Christiernsson 1989. Chasuble (13- 14) from 1945, of green and white wool and dark lilac silk damask. Embroidery work in go/d, silver and silk. -20. Mörkrött , ceriserött och orangerött ylle med invävt abstrakt mönster i blått , grönt och grått ullgarn samt guldtråd . Tillverkad vid textilatelje Libraria, Stockholm 1977, komposition Anna-Lisa Odelqvist- Kruse. Mått: ryggsidan höjd 116 cm, bredd 108 cm. Mässkjortor, 4 st. Vitt linne med knypplade spetsar (fig 170) av vitt lingarn. Två skjortor har spetsar runt krage, ärmar och nederkant. Den tredje skjortan har uddformad spets runt kragen, i uddarna rundlar med blommönster. Den fjärde skjortan har uddspets runt kragen. Tillverkade vid textilatelje Licium, Stockholm 1914. Antependier: l. Sammansatt av åtta våder ljust brun- aktig, ursprungligen troligen röd sidendamast ( fig 171), sannolikt kinesisk , med mönster av sirlig blomranka och fyra våder rosarött ripssiden med rankmönster i benvitt silke och krusad guldtråd . Antependie ts mittparti , be- stående av två våder sidendamast , har applicerat vapen- broderi med två sköldar, Wachtmeisters och Wullf- raths, ovanför sammanhållna av rosett med slingrande band och tofsar, överst krona . Broderierna är utförda med silver samt silke i bleknade nyanser rött , blått, grönt och brunt samt svart och vitt i schattersöm, lägg- söm och plattsöm. Under vapenbroderiet ses initialerna BW BW (Blechert Wachtmeister, Barbara Wullfrath) samt årtalet 1701 i silverbroderi. Dekor längs hela ante- pendiets mitt av mörknad metallspets samt över våd- skarvarna och längs nederkanten av knypplad metall- spets. Foder av brunaktig lärft. Gåva av friherrinnan Barbara Christina Wachtmeister f Wullfrath. Mått: höjd 110 cm, längd 542 cm. Konserverat 1945 , Pietas nr 2378. -2. Röd silkesammet (fig 172). Dekor på antepen- diets mitt av applicerat vapenbroderi utfört i silverlägg- söm i relief. På var sida om vapnet ses initialerna MBG OLM (Mikael Bomgård , Dorotea Lindman) samt under- till banderoll med årtalet 1710 i silverbroderi. Dekor längs antependiets nederkant av mörknad metallspets. Foder av brunaktig lärft. Gåva av handlanden Mikael Bomgård. Mått : höjd 100 cm, längd 590 cm. Konserve- rat 1945, Pietas nr 2381. -3. Röd silkesammet (fig 173). På antependiets mitt broderad dekor av Kristus, framställd i helfigur med strålande gloria, sittande på en bänk, i höger hand hål- lande en kalk i guld- och silverläggsöm i relief med kon- turer och detaljer i rött silke. Kristi hår i gulbrunt silke- och guldfrise . Text på var sida om Kristus: "KOMMER SMACKER OCK SER / HURU SÖT HERREN ÄR". Längs ante- pendiets nederkant löper silverspets med mönster av Fig 170. Detalj av krage till mässkjorta, tillverkad av knypplad spets av vitt lingarn. 1914. Foto Östen Christiernsson 1989. Detail of the the white linen-thread face of a surplice, 1914. INREDNING OCH INVENTARIER 211 Fig 171. Antependium ( l ) från 1701 , av kinesisk sidendamast samt röd och benvit guldbrokad. Detalj av mittpartiet med dekor av krönta vapensköldar broderade i silke och silver. Foto Gabriel Hildebrand. Antependium (l) from 1701, of Chinese silk damask and red and whitego/d brocade. Detail of the centre part showing eraw- ned coats-of-arms embroidered in silk and silver. blommor och blad. Foder av oblekt linnelärft. Gåva av Caspar Hoppenstedt och Emerentia Weijdling 1725. Mått : höjd 110 cm, längd 430 cm. Konserverat 1914, Pietas nr 221 och 1945, Pietas nr 2379. -4. Svart kläde. På antependiets mitt dekor av kors av dubbelt blommönstrat silverband med strålar brode- rade med silver och vitt silke i läggsöm. Antependiet kantas längs kortsidor och nederkant av silverband . In- köpt från textilatelje Licium 1914. Mått : höjd 112 cm, längd ca 358 cm. - 5. Vit sidendamast med symmetriskt mönster av blom- och bladkvistar. På antependiets mitt broderad dekor av krona omgiven av strålar, nedanför korsade palmkvistar, utfört med guldtyg, guld- och silvertråd , paljetter och kantiljer samt silke i grönt, brunt och vitt i läggsöm. Över antependiets sidor ses strödda liljelik- nande blommor broderade med guld samt silke i grönt och vitt i läggsöm. Längs nederkanten guldfrans. Foder av oblekt linnelärft. Gåva 1940 av direktören och dom- kyrkavärden Göte Anderzen och hans hustru Sigrid, f Fig 172. Antependium (2) från 1710 av röd silkesammet. De- talj av mittpartiet med vapensköld i guld- och silverbroderi. Foto Gabriel Hildebrand. Antependium (2) from 1710 of red silk velvet. Detail of the cen- tre part showing a crowned coat-of-arms embroidered in go/d and silver. Larsen. Tillverkat vid textilatelje Libraria , Stockholm. Mått: höjd 106,5 cm, längd 267 cm. -6. Grönt linne med symmetriskt mönster av diago- nalrutor och stjärnor. På antependiets mitt broderad dekor av stort förgrenat träd med vindruvsklasar och blad, inramat av texten: "Jag är vinträdet, I ären gre- narna. Om någon förbliver i mig och jag i honom, så bär han mycket frukt , ty mig förutan kunnen I intet göra" . Broderierna är utförda i guld och silver samt lingarn i blått , mörklila, gulbrunt, gråvitt och vitt i lägg- söm, plattsöm och schattersöm. Längs antependiets si- dor bårder broderade med guldsnodd och gult lingarn. Foder av oblekt lärft. Signerat G M (Greta Olde- Holmberg-Mörk)66 Licium 1945. Mått: höjd 107 cm, längd 266 cm. -7. Blått och mörkblått ylle med inslag av blått lin- garn . Dekor på antependiets mitt av kors av silvergalon med på korsändarna och i korsmitten applicerad röd slipad glassten i metallinfattning. Foder av oblekt lärft. Tillverkat vid Kalmar läns hemslöjd. Skänkt av Kalmar- 212 KALMAR DOMKYRKA Fig 173. Antependium (3) från 1725, av röd silkesammet. Detalj av mittpartiet med Kristusbild brode- rad i guld, silver och silke i relief. Foto ATA. Antependium (3) from 1725 of red silk velvet. Detail of the centre part showing the figure of Christ in raised embroidery in go/d, silver and silk. bygdens lottakår 1954- 55. Mått: höjd 107,5 cm, längd 272 cm. -8. Mörkviolett linne med broderad dekor av på mitten kors omgivet av strålar, ovanför bård med alfa- och omegatecken samt IHS, utfört med guld och silver samt silke i mörklila och gulvitt i läggsöm och plattsöm. Broderierna inramas av mönstrad silvergalon. Längs nederkanten silverfrans. Foder av oblekt lärft med märkning EL AA HB 1936. Antependiet är formsytt till Kristofferkorets altare. Mått: höjd 101,5 cm ink l frans , hellängd 240 cm, varav framsida längd 119 cm . Altarringstäcken ( disktäcken): 1-2. Röd silkesam- met (fig 174) . På täckets mitt vapensköld broderad med guld och silver i läggsöm och plattsöm i relief. På var sida om vapnet läses initialerna CHS EW samt undertill årtalet 1725. Längs nederkanten dekor av metallspets, uddformad med mönster av blom- och bladkvistar. Fo- der av oblekt linnelärft . Gåva 1725 av Caspar Hoppen- stedt och Emerentia Weijdling. Mått: höjd ca 98 cm, längd ca 440 cm. Konserverade 1914, Pietas nr 222, 223 och 1945, Pietas nr 2380. -3-4. Svart kläde. Dekor längs nederkanten och kortsidorna av blommönstrat silverband. Tillverkat 1914 vid textilatelje Licium, Stockholm. Mått: höjd 94,5 cm, längd 496 cm. Altardukar: l. A v den ursprungliga duken av lärft med tillskarvad bård återstår endast bården (fig 175). Denna är tillverkad av fin vit lärft med liksidigt broderi med upprepat mönster av kvistar med blommor, blad och frukter utfört med guld och silver samt silke i blått , gult-gulgrönt och vitt i schattersöm och plattsöm, ett orientaliskt arbete från 1600-talet . Längs bårdens ytter- kant knypplad uddspets i guld . Mitt på bården ses initia- ler och årtal: " Bw 1701 ws" (Biechert Wachtmeister, INREDNING OCH INVENTARIER 213 Fig 174. Altarringstäcke (1-2) från 1725, av röd silkesammet. Detalj av mittpartiet med vapensköld i guld- och silverbroderi i relief. Foto A T A. Cloth for the altar rail (J -2) from 1725 of red silk velvet. Detail of the centre partshowinga coat-of- arms in raised embroidery in gold and silver. Barbara Wullfrath) format av smala guldband. Bården är sammansatt av flera ihopskarvade stycken, ursprung- ligen med annat bruk. Gåva 1702 av friherrinnan Bar- bara Christina Wachtmeister, f Wullfrath. Mått: höjd 48 cm, längd 380 cm. Konserverad 1944, Pietas nr 2304. -2. Vit linnedamast med geometriskt mönster, mön- sterrapport 18x18 cm, vådbr 88 cm. Dekor längs neder- kanten och längs halva kortsidorna av spets, virkad av vitt bomullsgarn i symmetriskt mönster av blommor och blad. Gåva 1867. Mått: höjd 191 cm, längd 330 cm ink! spets, bredd 32 cm. Kalkdukar: l. Röd silkesammet. Vid en av dukens sidor ses årtalet 1784 under krona med inramning av korsade kvistar utfört i guldbroderi . Runt dukens ytter- kant guldfrans . Foder av rött taftsiden . Inköpt 1784. Mått: 68 x 71 cm ink! frans. -2. Svart silkesammet. Dekor som nr l i silverbrode- ri. Runt dukens ytterkant silverfrans. Foder av svart taftsiden. Inköpt 1784. Mått: 68 x 71 cm ink! frans. -3. Benvitt atlassiden. Dekor på dukens mitt av run- del av svart atlassiden med krucifix broderat med silke i olika nyanser brunt-rödbrunt , möjligen urspr rött , grönt, vitt och svart i schattersöm. Rundeln inramas av krans av små runda metallbleck. Runt dukens sidor lö- per bård av ringlande bandornament utförda i silke i olika nyanser rött , gult, brunt och vitt respektive metall- tråd i tambursöm. I dukens hörn ses vindruvsklasar bro- derade med silke i rödviolett-rosa, grönt , blått och vitt i schattersöm och tambursöm, i motstående hörn sädes- ax i metalltråd och kantiljer. Över dukens yttre sidor strödda paljetter. Runt ytterkanten knypplad metall- spets. Foder av benvitt siden. Inköpt 1792. Mått: 70 x 73 cm ink! spets . -4. Svart silkesammet. Broderad dekor på dukens 214 KALMAR DOMKYRKA Fig 175. Bård till altarduk nr l, från 1600-talet, av vit lärft med broderi i guld-, silver och silke. Foto ATA. Edging for altar cloth no I, from the 17th century. White linen with go/d, silver andsilk embroidery work. mitt av stråtsol inramande kors med törnekrona och palmkvist, i varje hörn korsad palm- och Iagerkvist, ut- förd med slät och krusad silvertråd , snodd, lan , paljet- ter och kantiljer i läggsöm och plattsöm. Runt dukens ytterkant silverfrans. Foder av svart taftsiden. Inköpt 1868 av brodösen fru Wilhelmina Almgren , Stockholm. Mått: 48,5 x 48,5 cm ink! frans. -5. Mörkblå silkesammet (fig 176). Dekor på dukens mitt av törnekrona , i hörnen vindruvsklasar resp sädes- ax, utförd i guldbroderi , delvis i relief, med slät och krusad tråd , snodd, paljetter och kantiljer samt små runda metallbleck i läggsöm och plattsöm. Runt dukens ytterkant guldfrans. Foder av svart taftsiden. Gåva 1877 av fröken Jenny Holmström, Stockholm. Mått: 50 x 51 cm ink! frans . -6. Blått och mörkblått ylle med inslag av blått lin- garn. Broderad dekor av rundel samt bård runt sidorna utförd med silke i rött , rödviolett och grålila samt guld i schattersöm, läggsöm och förstygn . Foder av oblekt lärft. Tillverkad och skänkt av diakonissan Karin Malm- quist, Kalmar, omkr 1960. Mått: 55,5 x 58 cm. -7. Gul mönstrad sidendamast. Broderad dekor av på mitten större, i varje hörn mindre rundel utförd med silke i rött , blått, brunt och gråviolett samt guld i lägg- söm. Foder av gråviolett siden. Märkning: Libraria komposition Anna-Lisa Odelqvist-Kruse 1961. Mått: 70 x 70 cm. -8. Vitt shantungsiden. Broderad dekor av kors och fisk utförd med silke i orange-rödrosa, gråviolett och vitt samt guld i läggsöm. Foder av samma vita shan- tungsiden. Märkning: Libraria, komposition Anna-Lisa Odelqvist-Kruse 1976. Mått: 59 x 60 cm. Predikstolskläden: l. Röd silkesammet, nedtill med rundade hörn. Dekor runt klädets sidor av silverspets och mönstrat guldband , br 1,5 cm. Broderi nedtill på mitten och i hörnen av kors i gråaktigt silke . Klädet kantas av frans , randig i gråviolett och grågrönt silke . Foder av lärft. För bokpulpeten. Inköpt 1914 från textil- atelje Licium, Stockholm. Mått: höjd 53 cm, bredd 97 cm ink! frans . -2. Svart kläde. Dekor runt sidorna av guld- och sil- verspets samt mönstrat guldband. Runt ytterkanten sil- verfrans. För predikstolen. Inköpt 1914 från textilatelje Licium, Stockholm. Mått: höjd 117 cm, bredd 119 cm ink! frans. Fig 176. Kalkduk (5) från 1877, av mörkblå silkesammet med guldbroderad dekor. Foto Östen Christiernsson 1989. Chalice veil (5) from 1877, of dark blue silk velvet with go/d embroidered decorations. INREDNING OCH INVENTARIER 215 -3. Svart kläde, nedtill med rundade hörn . Dekor runt sidorna av guld- och silverspets samt mönstrade guldband. Runt ytterkanten silverfrans, br 6 cm. För bokpulpeten. Inköpt 1914 från textilatelje Licium, Stockholm. Mått: höjd 57 cm, bredd 102 cm ink! frans. Dopfunttäcke av röd silkesammet med dekor på mit- ten av strålsol med duva broderad med silvertråd och gråvitt silke i schattersöm, läggsöm och stjälkstygn. Runt sidorna blommönstrat silverband. Täcket kantas av frans , randig i grått och ljust gulbrunt silke. Foder av gröngul lärft. Inköpt 1914 från textilatelje Licium, Stockholm. Mått: höjd 124 cm, bredd 125,5 cm ink! frans . Kollekthåvar 1-2. Röd silkesammet (fig 177), hög cylindrisk form . Dekor mitt fram av vapensköld i guld- och silverbroderi. På ömse sidor om vapnet ses initialer- na BG HS (Baltzar Georg Hoppenstedt) och årtalet 1746. I håvens botten ros. Broderierna är utförda med guld- och silvertråd samt paljetter och kantiljer i plattsöm och läggsöm. Runt öppningen och bottenplattan applicera- de guldband. Innerpåse och krage av brunt skinn. Hylsa av förgylld brons. (Silverklockor stulna på 1830-talet.) Stång av trä, blåmålad. Gåva av brukspatronerna Balt- zar Georg och Kaspar Didrick Hoppenstedt. Mått: höjd 26 cm, diameter 15 cm, stång ink! hylsa längd 149 cm. Konserverade 1944, Pietas nr 2312. -3-4. Svart silkesammet. Mitt fram ses årtalet 1822 i silverbroderi . Dekor runt öppningen av knypplad udd- spets i guld. Ovanför denna samt runt bottenplattan sil- verspets. Innerpåse och krage av rödbrunt skinn. Hylsa av järn , stång av trä , målad i blågrönt. Mått: höjd 19 cm, diameter 14 cm, stång ink! hylsa längd 135 cm. Konserverade 1944, Pietas nr 2312. - 5- 8. Rödlila silkesammet med gulddekor; i kilarna kors, över skarvarna spets i botten tofs samt runt öpp- ningen frans . Innerpåse av mockaskinn. Ring och hylsa av förgylld metall . Stång av trä, svartmålad. Inköpta omkring 1930. Mått: höjd 22 cm, diameter 12,5 cm, stång ink! hylsa längd 153 cm. -9. Rött ylle, toppformad. Dekor av kors broderade med gult silke. Innerpåse av brun manchestersammet. Ring och hylsa av förgylld metall. Stång av trä, svartmå- lad. Håven tillverkad och skänkt av diakonissan Karin Malmquist, Kalmar, omkring 1960. Mått: höjd 18 cm, diameter 13 cm, stång ink! hylsa längd 111 cm. -10-11 . Röd silkesammet. Dekor av kors i cirkel i guldbroderi. Runt öppningen applicerat guldband. Ring och hylsa av förgylld metall. Stång av trä , svartmålad. Omkring 1967. Mått: höjd 23 cm, diameter 13 cm, stång ink! hylsa längd 139 cm. Kormatta i två delar. Röllakansvävnad i ullgarn med Fig 177. Kollekthåv (1 - 2) från 1746, av röd silkesammet med dekor av vapensköld i guld- och silverbroderi. Foto ATA. Collection-bag (1-2) from 1746, of red silk velvet decaraled with a coat-of-arms embroidered in go/d and silver. mönster av mittfält i grått-gråviolett inramat av enkel bård i brunt och ytterst bård med mönster av stiliserad blomranka i gulvitt mot röd botten. Översta delen av mattan , upp mot altaret , har mönster av livsträd i rött , gulvitt och brunt mot det grå-gråvioletta mittfältet. Till- verkad vid Kalmar läns Hemslöjdsförening 1932 efter komposition av Astrid Cassel. Mått: bredd 190 cm, mattans övre del längd 408 cm exkl frans ca 10 cm, mattans nedre del längd 1120 cm exkl frans ca 8 cm. Broderifragment (fig 178) av svart silkesammet med broderad dekor tecknande ett stycke landskap inramat av buskar med olika slag av blommor och blad. I fonden ses smörjelsekärl , kors och pinoredskap. Broderiet är utfört i korsstygn med silke i bleknade nyanser grönt, gult och brunt-brunviolett, i flossa med silke i rött , grönt, blått , brunt och vitt samt glaspärlor i guld och vitt samt olika nyanser lila och grönt. 1800-talet. Mått: höjd 24 cm, bredd 29 cm. 216 KALMAR DOMKYRKA Fig 178. Fragment av svart silkesammet med broderier i flerfär- gat silke tillsammans med glaspärlor. 1800-talet. Foto Östen Christiernsson 1989. A piece of black silk velvet with 19th century multi-coloured silk embroidery and glass pearls. Fodral till psalmbok (fig 204), tryckt 1737, med pär- mar av silver. Fodralet i form av väska med lock av bleknat rött blomranksmönstrat siden med guldbro- scheringar. Dekor av rankmönstrade guldband. Väskan är inuti fodrad med ljusblått siden, vadd och linnelärft sammanfogade med sticksöm. Väskan knyts om med band av brunrött , ursprungligen rött ripssiden med rankmönster i guld. 1700-talet. Mått: höjd 16 cm, bredd 21 cm, band längd 91 cm. Om psalmboken se s 243. Försvunna textilier Den äldre stadskyrkan, Kalmar Storkyrka, ägde en mycket stor samling textilier enligt de inventarieförteck- ningar från 1600-talet som tagits upp av Baehrendtz och av Martin Olsson (SvK Sm III:2). Inventarieförteck- ningarna från 1678, det år som Storkyrkan förstördes , och 1682, då den nya kyrkan invigdes, överensstämmer till största delen . I dessa förteckningar saknas ett myc- ket stort antal textilier, upptagna i de äldre 1600-talsför- teckningarna . Under slutet av 1600-talet samt under 1700-talet utökades domkyrkans textilsamling på nytt främst genom gåvor. Alla textilföremål från 1600-talet och äldre tid samt ett stort antal tillkomna under 1700-talet är nu försvunna . Epitafier För personhistoriska uppgifter i anslutning till domkyr- kans epitafier och begravningsvapen hänvisas till: H Wibling, Epitafier och vapensköldar i Kalmar Dom- kyrka. Kalmar 1979. Epitafium (fig 179) av snidat och målat trä, till minne av skräddaren, senare handlanden i Kalmar Mikael Arendt d ä, död 1659. Epitafiet befann sig tidigare i Storkyrkan och var troligen ett av de båda epitafier som i 1652 års inv uppges hänga i koret. Det består av en rektangulär tavla, flankerad av två kolonner, vilka står på postament med lejonmasker och bär upp ett entable- ment; dessutom finns rikt profilerade över-, sido- och understycken. Den målade mittavlan framställer Kris- tus på korset, i bakgrunden skymtar Jerusalem. Vid korsets fot den knäböjande familjen Arendt, t v ses mannen och två söner, t h hustrun och tre döttrar. Den mellersta av döttrarna , ett litet barn, är med ett ovanför huvudet målat kors markerad som avliden och det sam- ma gäller den närmast modern stående. Ovanför tavlan finns ett inskriftsfält med följande text : " Herr Jesu Christ in Meiner Nodt l Lass mich betrachten dein Creutz und Tod l Lass deine Schmach l Angst und schmertzen l gedult bringen meinem Hertzen". På ett inskriftsfält nedanför tavlan läses: " Dies EPITAFIUM Hat Micheli Arendt Neben Seiner geliebten hausfrauwen Anna l Zu Gottes Ehren Und der Kirchen Zier Vereh- ret. Ihrer beider Eheliebe S. Tochter I Mar/greta Arendss zum gedechtnijss Ihres alters 16. jahr ANNO 1638 den 29 Septe l Ich habe einen guten kamff gekem- ffet : glauben behalten : die Krone der gerechtigk er- langet etc.". Överstycke i form av en broskverksfronton med en krans , omslutande initialerna M A A, en målad fågel samt ett bomärke på en liten sköld. Ovanför kran- sen två rundkindade , bevingade kerubhuvuden. Kon- tursågade och skulpterade sidostycken med broskorna- ment och örnar i profil. Understycket upptas till största delen av en tom inskriftskartusch, flankerad av genom- brutna bladrankor, längst ned ett bevingat kerubhuvud. Epitafiet är uppsatt i korsmitten , i sydvästra hörnet. Höjd ca 375 cm. Epitafium (fig 180) av snidat och målat trä till minne av rådman David Haijock, död 1681. Det är uppsatt i korsmitten, i sydöstra hörnet vilket säkerligen är den ursprungliga platsen. Epitafiets sidopartier har nämli- gen vinklats fram för att det skall kunna passas in i det trånga utrymmet mellan väggens pilastrar. Epitafiets mittbild utgörs av en målad tavla med en framställning av Kristi uppståndelse. Kristus har stigit ur graven och står på en kulle , med höger hand lyft mot himlen och i Fig 179. Epitafium över skräddaren , senare handlanden Mika- el Arendt d ä, d 1659. Foto Kerstin Pettersson, KLM 1974. Memorial tablet in memory of the tailor, later merchant, Mikael Arendt the E/der (died 1659). INREDNING OCH INVENTARIER 217 218 KALMAR DOMKYRKA Fig 180. Epitafium över rådman David Haijock, d 1681. Foto Rolf Nilsson 1989. Memorial tablet in memo- ry of the magistrate David Haijock (died 1681). Fig 181. Epitafium över holmmajor Anders Hom- man, d 1685. Foto Rolf Nils- son 1987. Memorial table/ in memory of major Anders Homman, commander of the naval dockyard (died 1685). den vänstra hållande en röd segerfana med vitt kors. Vid graven två änglar och i skyn svävande putti. I bak- grunden till höger de tre kvinnorna och i förgrunden bestörta krigsmän. Tavlan omges av en skulpterad arkitektonisk in- ramning. På vardera sidan finns en korintisk kolonn och mellan denna och tavlan en nisch med en figur i rund- skulptur. På vänstra sidan framställs evangelisten Mat- teus och på den högra Johannes; över figurernas huvu- den ses ängeln resp örnen i rundskulptur. Kolonnerna bär upp ett entablement och ovanför detta ett överstyc- ke i form av två genier som mellan sig håller en hjälm- krönt vapensköld, omgiven av lövverk. Längst ut på INREDNING OCH INVENTARIER 219 vardera sidan finns en brinnande oljelampa. Nedåt av- slutas epitafiet av kraftiga, akantusprydda konsoler vil- ka bär upp kolonnerna. Mellan konsolerna finns en oval inskriftskartusch inom rikt akantusbladverk. I kar- tuschen text i svart mot grå botten: "gudi til Ähra, min S. k. man (for)ldom Rådman Hr David Häijoch född i l Dundy i Skåttland d . 6 Feb: 1620. död i Calmar l d. 10 Jan: 1681 samt mina k. barn och Arfwingar l til Åminnelse hafwer detta Epitaphium up=lsätha låtet Christina Johansdotter Häijoch l Anno 1701." Epitafiet är av hög konstnärlig kvalitet, särskilt vad gäller figurskulpturen och den väl sammanhållna färg- skalan. Ramverket och evangelistbilderna är målade i 220 KALMAR DOMKYRKA marmorering i flera grå och bruna nyanser. I uppstån- delsebilden dominerar rött , grått, gråblått och brunt. Epitafiets höjd ca 360 cm. Epitafium (fig 181-182) av snidat, målat och förgyllt trä. En oval bladkrans bärs av två bevingade genier, vilkas underkroppar övergår i akantusblad. Inom kran- sen en målad scen (fig 182) från det ödesdigra sjöslaget vid Öland 1676, då bl a Stora Kronan gick under. Ett svenskt fartyg står i brand i bildens mitt, i förgrunden en livbåt samt i vattnet liggande sjömän, vilka klamrar sig fast vid en avbruten mast. I bakgrunden t h står ännu ett skepp i brand. Epitafiet kröns av en stående putto , Fig 182. Sjöslaget vid Öland 1676·. Målad scen, detalj av epitafiet fig 181. Foto Rolf Nilsson 1987. The naval battle by the Island of Öland, 1676. Painted sce- ne, detail of the memorial tab- le! in Fig. 181. Fig 183. Epitafium över han- delsmannen , redaren och borgmästaren Diederich Miihlenbruch, d 1712. Foto Rolf Nilsson 1987. Memorial tablet in memory of the merchant, shipowner, and mayor of Kalmar, Diederich Muhlenbruch (died 1712). som håller en duva och ett ankare. Nedanför kransen finns en inskriftskartusch med text i guld mot svart bot- ten: "Fordom Kongl : Maj :tz Trotjenare och Holm Ma- jor l wid Des Ammiraliteet, edle Och Manhaftige An- ders Homman l född A: o 1622 In Julio ; Dödh A:o 1685 in 13 fe b.: Ligger Här Begrafwen. " . Kransen i mörknat grönt, genierna grå med blå underkropp. Förgyllning förekommer på mindre partier. Tavlans dominerande färger är mörkt gråblått och brunt. Epitafiets höjd 255 cm. Det är uppsatt i koret på södra väggen, över dörren mot Kristofferkoret. Epitafium (fig 183-184) av snidat, målat och förgyllt INREDNING OCH INVENTARIER 221 222 KALMAR DOMKYRKA trä. I mitten en på trä målad bild av den korsfäste Kris- tus. I bakgrunden skymtar Jerusalem, på himlen mörka moln . På korset en stor titulus med text på hebreiska, grekiska och latin . Målningen omges av en skulpterad, kraftig krans av akantusblad, kransen flankeras av rank- ornerade korintiska kolonner och på vardera sidan en stående figur i friskulptur. T v ses Moses med lagens tavlor och en stav, t h Johannes Döparen med en bok Fig 184. Detalj av Diederich Miihlenbruchs epitafium, fig 183. Högra sidapartiet med bilder av Johannes Döparen, "Kärleken" samt putti med dödskalle och pi- noredskap. Foto Rolf Nilsson 1987. Detail of Diederich Miihlen- bruch 's memorialtablet, Fig. 183. The right-hand side seetian with the figures of John the Baptist, " Love", and cherubs. på vilken ligger ett lamm. Längst ut på vardera sidan en allegorisk figur i mindre format : t v Tron (med kors) , t h Kärleken (med två små barn) . Kolonnerna bär upp ett entablement och ett skulpterat och målat överstycke med en lagerkrans, omgivande ett vapen med en vild- man som vapenbild. Kransen omges av skulpterade akantusblad och det hela kröns av en tredje, allegorisk figur: Hoppet (med ankare). På entablementets sido- INREDNING OCH INVENTARIER 223 partier och vid foten av kolonnerna finns sittande eller halvliggande putti med Kristi pinoredskap samt timglas och dödskalle. Nedåt avslutas epitafiet av en oval kar- tusch inom akantusbladverk och flankerad av putti som bär upp huvudvåningens sockelparti . Inom kartuschen läses i svart mot grå botten: "Zu Gottes Ehren undt der kirchen zum Ziraat hat der l Herr Burgermeister Diede- rich Miihlenbruch dies Epitaphium vor sich undt seinen l Erben Zur Gedechtnis vorehrät Gebohren A:o 1628 de 8 Feb: undt in gott sel: Entslaffen Ao/1712 d. 24 Aug: Sein sehl. Hausfrau Brita Peders dochter geb: A:1624 d: 25 Marti gest:n undt beg: l A: 1669 d 30 Marti. Sein sehl. Hausfrau Martha Haijoch geb. A:o 1656 d. 16 Jan: gest. A:o 1680 d. 26 Feb: gott l verleihe ihnen sampt allen frommen Christen am Jiigsten (sic!) tage Eine fröliche aufferstehung amen:". - Epitafiet torde vara utfört av samme lokale bildhuggare som gjort Anders Hommans epitafium. Det är praktfullt med väl skuren ornamentik; även de större figurskulp- turerna är av god kvalitet medan de putti som bär pino- redskap etc är mer valhänt gjorda. Ramverkets kransar är målade i grönt, kolonnerna i brun marmorering med förgyllda kapitäl. Över- och understyckena i huvudsak- ligen rött, grönt och guld. Mose och krönfiguren, Hop- pet , bär dräkter i rött och blått. I korsfästelsebilden dominerar brunrosa, grått och svart. Epitafiets höjd ca 450 cm. Uppsatt på korets norra vägg, över ingången till sakristian. Minnestavla av grå granit över under andra världskri- get omkomna sjömän. Tavlan upptar följande namn och dödsdagar: Bengt Helge Persson 5/8 1939, Arne Mårten Folke Petersson 21112 1939, Gross Julius Urban Holmgren 18/11940, Karl Allan Ragnar Kindström 22/2 1940, Karl Ivar Höglund (Nilsson) 24/2 1940, Karl Jo- han Ludvig Jeppsson 31/3 1941, Olle Johannes Ekelund 4/11 1941, Carl Gustaf Harald Nilsson 18/8 1942, Nils Erik Holm 9/11943, Jan Olof Elg 19/8 1943. Längst ner står: " Gåvo livet vid tjänst till sjöss för Sveriges väl.". Höjd 85 cm, bredd 110 cm. På korets södra vägg, intill sydöstra hörnbänken. Begravningsvapen l. Av snidat och målat trä med adliga ätten Ehren- skiölds, nr 877, vapen i gulbrunt, blått och mörknat sil- ver. Skölden omgiven av ett draperi i gulbrunt och blått. Som hjälmprydnad en bevingad krans. Nederst en kar- tusch med svart text på vit botten: "Kongl :e Maij :tz Troo Man och Ståthållare öfwer l CaJmar, Blekingen och Öland sampt Öfwer Commisarius wid l det kong!. Ammiralitetet den Wälb:ne Herre H:r Erick Ehren- schiöld l till Möisjö och Södermarck är född hijt till wärlden Åhr 1634 l den 19 Octobr och afsombnat i Herranom Anno 1684 l den 31 Martij . Gudh förlähne kroppen på den store Her/rans dagh en frögdefull up- ståndelse.". Höjd ca 230 cm. Bärstång saknas. I kors- mitten i nordvästra hörnet, översta vapnet. 2. Av snidat, målat och förgyllt trä med adliga ätten Ehrenklos, nr 871 , vapen i grönt, rött, svart och guld. Skölden omgiven av lövverk i blått, grönt och guld. Hjälmprydnad i form av en krans, hållen av två fågel- ben, inom kransen en stjärna. Nederst en kartusch med svart text på grå botten: "Kong!. Maijt:ttz wår Allernå- digste Konungz och Herres l Troo Mann Praesident i CaJmar och Häradshötdinge öfwer Södre och Norre Möhre sampt Stranda och Handbördz Härader, Den Edle och l Wälborne Herren Hr Erich Ehrenklo , föddes den 10 Aprilis A:o 1629 Afsomnade wid Döderhult l Denn 22 Junii Anno 1687". Höjd 245 cm. Bärstång sak- nas. I västra korsarmen , västra vapnet på norra väggen. 3. Av snidat, målat förgyllt och försilvrat trä med adliga ätten Gyllencartaus , nr 855, vapen i grönt, grått , brunt och guld. Vapnet omgivet av lövverk i gråblått, mörknat silver och guld. Hjälmprydnad i form av en arm, hållande en krans. Nederst en kartusch med text i svart på grå botten: " Kong! Maij:ttz Till Sverie Troo Tienare och l Maior Wedh Des Artolleriet här vthi Cal- mare Befästningar l Den Wälborne Herre Hr Gustaff GyllenCartau ähr föd hijtt l till werlden Åhr 1627 den 7 Januarij Och afsomnader I Herranom Anno 1688 den 8 Januarij Ligger här l Begrafwen.". Höjd ca 250 cm. Bärstången bevarad. På korets norra vägg, överst t v om sakristiingången. 4. Av snidat, målat och förgyllt trä med adliga ätten von Qvickelbergs, nr 611, vapen i svart och guld. Vap- net omgivet av lövverk i huvudsakligen mörkblått och guld. Som hjälmprydnad en björn, stående på bak- benen. Nederst kartusch med text i svart på grå botten: " Kong!. Maij:tz Troo Tienare och Scout=/bijnact wed dess Ammiralitet Wälb:ne H:r l Paul von Qvikelberg född i Stocholm l 27 Octob' A:o 1644 och i herranom Sal' afsomnadh l uthi Carls Crona d. 5 Februarij Anno l 1693." Höjd 230 cm. Bärstång saknas. I västra korsar- men, högra vapnet på norra väggen. 5. Av snidat, målat och förgyllt trä med adliga ätten Osenhjelms, nr 1249, vapen i blått, rött , grått och guld. Vapnet omgivet av lövverk i huvudsakligen blått, grönt och guld. Nederst en kartusch med inskrift : " KONGL. Maijt :z till Swerige l Tro Tienare Öfwerst-Lieutnant ok Commendant l i Calmar, Edle och Wälborne Herre JOSEPH OSENHIELM / födh Ao 1620 den 25 Januarij Af- sombnade i Herranom l ANNO 1696 d 20 Septembr. " . 224 KALMAR DOMKYRKA Fig 185. Begravningsvapen (6) över Bleckert Wachtmeister, son till landshövdingen Bleckert Wachtmeister, död fjorton- årig 1699. Foto Östen Christiernsson 1989. The funeral coat-of-arms (6) of Bleckert Wachtmeister who died at the age of fourteen in 1699, son of the go ve mor of the provin- ce, Bleckert Wachtmeister. På den delvis avsågade bärstången sitter en oval, mind- re inskriftstavla med följande text: "Kong!. Maijt:z till Swerige Troo-Tienare l Fendrick af Cronenbergs Regi- mente Den Edle och Wälborne Herren l CHRISTIERN Josepson OSENHIELM l födh Ao 1667 d 22 Augusti , Af- sombnade i Herr:m Anno 1696 d 23 Martij". Höjd ca 200 cm. På korets södra vägg, överst t h om ingången till Kristofferkoret. 6. Av snidat, målat och förgyllt trä med friherrliga ätten Wachtmeisters av Björkö, nr 31, vapen i rött , blått, grått , svart och guld (fig 185). Vapnet är något skadat. Det är omgivet av lövverk i huvudsakligen rött , mörknat grönt och guld. På den mellersta av de tre krö- nande hjälmarna ett knippe fänikor (en skadad) . Ne- 1 derst en kartusch med text i guld på svart botten: "Der Hochwolgebor=lner Herr Baron Blechart Wacht=l meister FreijHerr und Herr Ist geboren l Anno 1684 den 31 Maij und Seelig l im Hern entschlafen Ao 1699 l den 31 Januari" . Kartuschen flankeras av trofegrup- per. Höjd ca 240 cm. Bärstång saknas. På korets norra vägg, överst t h om ingången till sakristian. 7. Av snidat, målat och förgyllt trä med adliga ätten Lodes, nr 173, vapen i rött och grått. Vapnet omgivet av rikt lövverk i blått, grönt, sparsamt rött och guld. I lövverket på dexter sida fem och på sinister sida fyra små anvapen. Stor hjälmprydnad i form av sex plymer och två djurtassar. Nederst en oval kartusch med text i guld på svart botten: " Kong!. Maijtt:z Troo Mann l Öfwerste och Commendant på Calmar Slått l Wälborne Hr Ernst de Lode till Kuckers l Tarrastfer och Sundby; Född i Lijffland Anno l 1637 I Herranom afsomnad l i Calmar Anno l 1700". Höjd 255 cm. Bärstången till större delen bortsågad. I västra korsarmen på södra väggen åt väster. 8. Av snidat, målat och förgyllt trä med friherrliga ätten Wachtmeisters vapen, omgivet av rikt lövverk (jfr nr 6). På ömse sidor om vapnet står en stor , långbent fågel (trana) i grått . Nederst en oval inskriftstavla mot bakgrund av trofeer, främst kanoner. Tavlan har för- gylld ram och text i guld på svart botten: " Ihrer Kö- nig!. Maijttz zu l Schwedn Hochbetrauter Mann Genral Lieutnant von l der Cavallerie und Gouverneur iiber Calmar Lehn u. Öhlland d. HochWohlgeborner H :r Baron Blechart Wachtlmeister geborn in Stokholm A :o 1644 d. 23 Feb und l Selig in Herrn Entschl : in Reva! : A :o 1701 den l 30 Aprillis" . Höjd ca 250 cm. Bärstång- en avsågad. På korets södra vägg, överst t v om ingång- en till Kristofferkoret. 9. Av snidat, målat och förgyllt trä med adliga ätten Falkengreens, nr 343, vapen i blått, svart och guld. Vapnet omgivet av lövverk i blått och guld. Nederst kartusch med text i guld på svart botten: "Kong!: Maij :tt wår l Allernådigste Konungz Troo Tienare Öf- werstiLieutnant och Comendant wälb:ne Herr Chrisl= stoffer Falckengren, födder hijt till l werlden A:o 1647 uti Nerckie ok i Herral=nom Afsombnat i Callmar 1708. ". Inskriften är skadad på några ställen och här kompletterad efter Baehrendtz. Höjd 140 cm. Bärstång saknas. I norra korsarmen på östra väggen. 10. Av snidat, målat och förgyllt trä med adliga ätten von Rosenfeldts, nr 909, vapen i rött , brun , svart och guld. Vapnet omgivet av lövverk i rött , blått, grönt och guld. Som hjälmprydnad en röd ros mellan en blå och en förgylld vinge. Nederst en inskriftskartusch , flanke- rad av trofeer (kanoner och standar) . Text i guld på svart botten : " KONGL MAIJ :tz l Tro Man och Ammiral Wälborne l Her WERNER REIMERS von ROSENFELDT l Föd Åhr 1639 uti Novemb: uppå sitt l Fädernes Gods INREDNING OCH INVENTARIER 225 Fig 186. Begravningsvapen (12) över generalkvarte rmästare- löjtnant Gustaf Otto von Lindeblad , d 1735. Foto Östen Chris- tiernsson 1989. The funeral coat-of-arms of quartermaster general Gustaf von Lindeblad (died 1735). Myntenhof uti Estland l Afled uti CarlsCrona d 5 Dec: l Ao 1710". Höjd 260 cm. Bärstång saknas. På korets norra vägg, nederst t v om sakristiingången. 11.Av snidat , målat och förgyllt trä med adliga ätten Enhörnings, nr 318, vapen i svart och blått. Vapnet omgivet av lövverk i gråblått , mörknat grönt och guld. Nederst en musselformig kartusch med text i guld på svart botten: "Kongli Maijs:z Till Swerige l Tro Tienare och Capitain l af Högwälborne Herr Baron General Major l Horns Regemente til Foth , Den Ädle och Wäl- borne l Herrn , Herr Pähr Enhörning till Sahlebo et . etc. l Född den 7 october Åhr 1675. död den 6 juli j Åhr 1730 l och begrafwen Här i Callmar Kyrkia ." Höjd 225 cm. Bärstång saknas. I korsmitten i nordvästra hörnet , nedersta vapnet. 12. Av snidat, målat och förgyllt trä med adliga ätten von Lindeblads, nr 1491, vapen i grönt , blått, rött, svart 15 - Kalmar Domkyrka Fig 187. Landshövding Bleckert Wachtmeisters anvapen på fädernet. Begravningsvapen från 1701 på korets norra vägg. Foto Östen Christiernsson 1989. The paternal ancestral arms of Bleckert Wachtmeister, governor of the province (died 1701). och guld (fig 186). Rikt, omgivande lövverk i i samma färger. Som hjälmprydnad ett lindblad, omgivet av flag- gor. Nederst en kartusch med text i mörknat guld på svart botten. Vid sidorna om kartuschen trofegrupper av standar , skjutvapen och trummor. Inskriften lyder: " Kong!. Maijst:z l Trotienare öfwerste Lieutenant och l General Qvartermestare Lieutenant af Fortification l och öfwer CarlsCrona Brigaden wälborne Herr Gustaff l Otto von Lindbladh Född uti Stockholm l den 3 Fe- bruarij Ao 1670. död I Småland på des l sättesgård Törnerum i Ryssby socken l den 19 December Anno 1735" . Höjd 235 cm. Bärstången avsågad. I västra kors- armen på södra väggen, västra vapnet. 13. Av snidat , målat och förgyllt trä med friherrliga ätten von Psilanders, nr 146, vapen i blått, rött och guld. Vapnet omgivet av lövverk i huvudsakligen rött , mörk- nat grönt och guld . Som hjälmprydnad på den ena hjäl- 226 KALMAR DOMKYRKA EJ EJ EJ t--'----'--1~---,EJ <.8 8 8 o o men ett lejon med ett knippe pilar , på den andra hjäl- men flaggor, varav en svensk. Nederst en musselformig kartusch med text i guld på svart botten. På sidorna om kartuschen trofeer (kanoner och standar) . Inskriften lyder: " KOng!: Maij:tz l Högtbetrodde Man och Presi- dent uti Kong!: Maij:ttz och l Riksens Ammiralitets Collegio Högwälborne l Fri j herre Gustaf von Psilander Födh till l Werlden i HufwudStaden Stockholm den 12 Augusti 1669 l och afsomnad i Henanom uti Carlserona Fig 188. Plan över domkyrkans grav- stenar. Efter Baehrendtz, Anteck- ningar om Kalmar Domkyrka . Ob- servera att planens nr 30 och nr 31 skall byta plats. Plan showing the position of the dif - ferent grave slabs in the cathedra/. Nate that grave slabs 30 and 31 should exchange place. den 18 Martii l 1738." . Höjd 250 cm. Bärstången avså- gad. På korets södra vägg, nederst t h om ingången till Kristoffer koret. 14. Landshövdingen Bleckert Wachtmeisters anva- pen på fädernet (fig 187). Av snidat, målat och förgyllt trä . Nio vapen, ordande kring en mittkartusch med tex- ten : "v Ä/TERILICHE" . Överst ses det hjälmkrönta wachtmeisterska vapnet , nedanför detta anvapnen, pla- cerade på standar av vilka de fyra nedre är förgyllda och de fyra övre ursprungligen försilvrade (nu mörknade). På dexter sida uppifrån och ned: Wachtmeister, Stål- arm, Wrangel , Lode, på sinister sida: von Ahlefelt, Grabbe , Diiker, von Tiesenhausen. Som bakgrund ett genombrutet grenverk i rödbrunt och mörkgrönt. Höjd 210 cm inkl den avsågade bärstången . På korets norra vägg, nederst t h om sakristiingången. 15. Landshövdingen Bleckert Wachtmeisters anva- pen på mödernet. Komposition som föregående. På mittkartuschen läses: " MDTITERILICHE" . Överst von Helmstedts hjälmkrönta vapen, nedanför von Helm- stedt, von Landschad, von Liebenstein , von Rosen- bergh resp von Helmstedt, von Brinback, von Hulten , von Rehr. Höjd som föregående. På korets södra vägg, t v om ingången till Kristofferkoret. Gravhällar i golvet Numreringen i enlighet med F Baehrendtz: Anteck- ningar om Kalmar Domkyrka. Se planen fig 188. Samt- liga inskriftskompletteringar, text inom ( ), har gjorts efter samma källa. Vissa mindre avvikelser från Baeh- rendtz ' läsning har skett där det tydligt framgått att han ändrat orginaltextens stavning. I Baehrendtz ' egen be- skrivning av gravhällarna är nr 30 och nr 31 omkastade i förhållande till planen. Han beskriver som avslutning fyra stenar som nu saknas eller inte kan identifieras. Ett antal av hällarna i mittgången, tvärgången och sidogångarna är för närvarande inte tillgängliga för un- dersökning och för dessa citeras Baehrendtz ' uppgifter. Detta gäller nr 36-40, 53-54, 64-70 samt nr 79. Hos Baehrendtz föregås beskrivningen av gravhällar- na av ett kapitel om domkyrkans gravar och deras ägare fram till 1770. Beskrivningen utgår från en gravkarta, uppgjord av fortifikationskonduktören M G Craelius 1681. Den innehåller en stor mängd personhistoriska uppgifter till vilka intresserade hänvisas. För de hällar som nu finns i domkyrkan, anger Baehrendtz den tidi- gare placeringen. Vid restaureringen 1910-14 flyttades ett stort antal stenar från gångarna till koret för att skyddas från nötning. Ett flertal gravhällar flyttades också till domkyrkan från gamla kyrkogården i sam- band med kyrkoreparationen 1832-34 och fick ersätta skadade stenar som kasserades. l. Av mörkgrå kalksten (fig 189) med utsmyckning i hög relief. I kanten en delvis utnött bård av intill var- andra ställda blad. På stenens mitt ett spegelmonogram inom en rund bård av likadana blad. Runt monogram- met läses: "MATTIAS OLOFSON · SARA GUNNARS · DOT- TER· A o 1691." Nedanför rundeln finns en inskriftstav- la med: HOFQVARTER-MÄSTAREN l MATTHIAS KRÖGER- INREDNING OCH INVENTARIER 227 Fig 189. Gravsten (l) från 1691 över Mattias Olofsson och Sara Gunnarsdotter. Återanvänd för hovkvartermästaren Matthias Krögerström 1771. Foto Östen Christiernsson 1989. Grave s/ab (J) from 1691 in memory of Mattias Olofsson and Sara Gunnarsdotter. Re-used for the court quar/ermaster Matt- hias Krögerström in 1771. STRÖM l OCH DES ARFVINGAR l 1771". Tavlan är om- huggen och ev ursprunglig text borttagen. Längst ned på mittfältet finns ett bevingat kerubhuvud , längst upp en inskriftskartusch med delvis bortnött bibelcitat (Job 19:25-27). Kartuschen avslutas nedåt av ett bevingat kerubhuvud. Mittfältets ytor kring rundeln och in- skriftstavlorna är utfyllda med bladrankar och girlan- der. Mått: 230 x 153 cm. 2. Av mörkgrå kalksten (fig 190} med utsmyckning i hög relief. I kanten en lagerbård, på mittfältet två rek- tangulära inskriftstavlor. Den undre tavlan är tom, på den övre läses: "HÄR · UNDER · WIJLAR · FORDOM · l KONGL · MAIJT TROO · MAN l OCH · AMIRAL · EDLE l OCH · WELBORNE · HERR l WERNER · VON ROSENFELDT 228 KALMAR DOMKYRKA Fig 190. Gravsten (2) från 1710 över amiralen Werner von Rosenfeldt. Foto Rolf Nilsson 1989. Grave s/ab (2) from 1710 in memory of admiral Werner von Rosenfeldt. l SOM · DÖD DE · d 5 DECEMB · A o · 1710." På stenens mitt, mellan tavlorna , ätten Rosenfeldts vapen , krönt av en svensk, tretungad flagga. Under vapnet en kanon och ett ankare, lagda i kors. Mått: ca 240 x 123 cm (del- vis dold av altarringen) . 3. Av grå kalksten med inhuggen inskrift i 8 rader: "DENNA + G RAF l TILLKOMMER l HÖGWÄLBORNE + HERR + BARONEN l GENERAL + LIEVTENANTEN + OCH l GOUVERNEUREN + SALIGE + HERR l REINHOLDT + REHBINDER l OCH + DES + FAMILIAE + l ANNO + 1709". Mått: 222 (synlig längd, delvis dold av altarring- en) x 162 cm. 4. Av brun kalksten med inhuggen inskrift i 8 rader: "DENNA GRAF l HÖRER HANDELSMAN l JOHAN FAHL- BERG l DES KIÄRA l HVSTRV l CATHARINA HÖYER l OCH ARFVINGAR T IL l KIÖPTÄR d 13 NOVEMBER l ANNO 1733". Mått: 211 x 152 cm. 5. Av grå kalksten med inhuggen inskrift i 11 rader: Fig 191. Gravsten (6) från 1691 över Matthias Robeck och Maria Rooth. Foto Östen Christiernsson 1989. Grave s/ab (6) from 1691 in memory of Matthias Robeck and Maria Rooth. " DENNA STEN l AER ÖPNINGEN l TILL l HÖGWAELBORNE BARONEN l GENERALLIEUTENANTEN l OCH GOUVERNEU- RENS l SAHLIGE HERR l BLECHERT WACHTMEISTERS l OCH FAMILIAE I GRAF l ANNO 1701" . Mått : 220 x 164 cm. 6. Av röd kalksten (fig 191) med utsmyckning i re- lief. I kanten en vulst med hörnornament i form av akantusblad och med ett akantusblad mitt på varje sida. På mittfältet överst en lagerkrans, omgivande en cirkel- formig inskrift: "MATTHIAS ROBECK MARIA ROOTH AN- NO 1691", och innanför denna ett stort spegelmono- gram. Ovanför och nedanför lagerkransen finns bandro- setter. Mittfältets nedre del upptas av en inskriftstavla med delvis bortnött text: "ALL WÅR MYKNA ARBETZ- MÖDA l HAR OMSIJDE R NÅTT SITT MÅL l HWILAR NV IBLAND DE DÖDA l BORTGLÖMT WERDEN MED S(ITT PRÅL) l MEN l DIG DV MÖ RKA (HÅLA?) l LEMNAR lAG MIN SKRÖPLIGHET I TY lAG SEDAN SKALL FÅ SKÅDA l GVD VTI SIN HÄRLIGHET" . Nederst på mittfältet en dödskalle och korslagda benknotor. Mått: 215 x 140 cm . Utförd av samme tillverkare som nr l. 7. Av grå kalksten (fig 192) med utsmyckning i relief. I stenens hörn rundlar, de övre med kerubhuvuden, de nedre med timglas och dödskalle. I kanten läses med början i nedre vänstra hörnet: "DENN{A STE)EN OCH LEGERSTELLE HÖ RER / DA VID H E Y OCK f OCH HANS AR- WINGAR TILL / ANNO 166(6)" . Mittfältet upptas av två av broskverksramar omgivna inskriftstavlor och mellan dessa en lagerkrans, omslutande en flikig sköld med bomärke och initialer: D H c 1 D. Den övre inskriftstav- lan är tom, den nedre har följande nu delvis oläsliga text: "(HER UN)DER LIGGER · BEGRAFWEN l MA{RTHA) STEPHANSDOTER / (LI)PP{I)A SOM AFSOMNADE l {DEN 29 F)EBRVARIJ 1660 GVDH / (FORLENE) HENNE· EEEN(sic!) · FRÖGH/ (DEFULL) OPST ÅNDELSE AMEN." Mått: 213 X 150 cm. 8. Av rödbrun kalksten med delvis utnött utsmyck- ning i relief. Stenen är utförd av samme tillverkare som nr 7 och har överensstämmande utsmyckning. I kanten delvis oläsligt bibelcitat (Jes 26:20) . På den övre tavlan läses: "H BRITA LIPP{IE?) DÖD(H) f ANNO 16(7)4 DEN (18) / APRIL BEGRAFVEN / DEN (3) MAIJ". På den nedre tavlan står: "STAFFAN BREMER f DÖD 167(4) DN 16 f APR BE- GRAFEN / DN 3 MA{IJ 1)66(7) f DN l IANVARIJ FÖDES f {DA VIT) BREMER AF/SOMNADE (A:o 16)76 DEN 1(9) l APRIL." Skölden på stenens mitt har ett bomärke, om- givet av initialerna IB BL CH D. Mått: 205 x 104 cm. 9. Av mörkgrå kalksten (fig 193) med utsmyckning i relief. I kanten en lagerbård. På mittfältet två brosk- verkskartuscher, den undre utan text , den övre med: "PS 25 VERS 1 / NACH DIR HERRE (VOR l LANGE ICH) MICH MEIN / GOTT ICHHOFFE l AVF DICH ." Mitt på stenen, mellan kartuscherna , finns en lagerkrans, omgivande en ringformig inskrift och en vapensköld. Skölden har ett träd som vapenbild och omges av rikt lövverk. In- skriften lyder: "HANS BOHMGART * MARTA RODDE: ANNO 1690 · D · 18 · MARTZ". Mått: 209 x 146 cm. 10. Av gråbrun kalksten med mycket nött utsmyck- ning i relief. I kanten en lagerbård , på mittfältet överst en oval kartusch inom vilken finns rester av text (en- dast några bokstäver läsliga). På stenens mitt en lager- krans, omslutande ett spegelmonogram och ringformig, delvis oläslig inskrift: " DIDRICH {STRIDBECK OCH) HANS ARFWINGAR". Nederst på mittfältet en rektangulär tav- la med utnött text, troligen bibelcitat. Mittfältets övriga ytor är utfyllda med ornamentik: draperier, arkitektur- element och fruktklasar. Den nedre inskriftstavlan kröns av ett bevingat kerubhuvud. Mått: 208 x 144 cm. 11. Av gråbrun kalksten (fig 194) med välbevarad utsmyckning i relief. I kanten profilerad list med hörn- INREDNING OCH INVENTARIER 229 blad. På stenens mitt en lagerkrans, omslutande ett monogram och ringformig inskrift: "SWEN · NILS · SON · PORSELL · CATHARINA · ZELLINGER" . Strax nedanför kransen ses en dödskalle ur vars ögonhålor olivkvistar växer fram och utfyller ytorna kring kransen. Överst och nederst på mittfältet finns rektangulära inskriftstav- lor med inhuggen text. På den övre läses: "QUI · MEN- TEM · COELO · NOMEN QVI · TRADIDIT · ORBI l INOCUUM · HUIC · PARVO · CREDIDIT · OSSA · LOCO l Sl · CUPIS · EXEMPLUM · FIDEl · NOVISSE · PROBATAE f VIX HOSPES · MELIUS · TEMPO RA · PRISCA · DA BUNT" ( = Han som överlämnat sin själ till himlen och sitt oförvitliga namn till världen, han har anförtrott sina ben åt denna ringa plats. Om du önskar lära känna ett föredöme av beprö- vad trohet , skall detta knappast givas av en din gästvän , snarare av gångna tider.) På den nedre tavlan står: "HÄR · SOFWER · SÖTT · OCH · WÄL · DEN · FLITIGT · WAKAT ·HAR f OCH· TIENT ·SIN· GUD· OCH · KONG · l · ALLA · SINA · DAR f DEN · DYRA · DYGDEN · SIELF · HANS · LOF · INRITAR· HÄR f AT· HAN · EN· AFBILD · WAR· PÅ· ALT· DET· DYGDIGT· ÄR / FÖDD 1649 · DÖD 1693 · 5 · APRIL · BEGRAFVEN · 2 · IULII. " I hörnen res- ter av krampor för lyftringar. Välhuggen sten, troligen utförd av samme tillverkare som nr 6. Mått 221 x 159 cm. 12. Av grå kalksten med utsmyckning i relief. I kan- ten en bård med hörnrundlar, i rundlarna evangelist- symbolerna, i bården inskrift: " DISER {STEIN V)ND l STETTE GEHÖRET DIETRICH MIVHLE/NBRVCH VND SEI- NEN / ERBEN ANNO 1676 DEN 24 MARTIJ". På stenens mitt en krans , omslutande en sköld med bomärke. Kransen hålls av på sidorna stående, vingade genier, nedanför kransen timglas och dödskalle. Mittfältets öv- re och nedre del upptas av ovala inskriftstavlor och i övrigt är mittfältet utfyllt med broskornament. På den övre tavlan har funnits ett bibelcitat på tyska (Ps 73:24-26) , nu till stor del utnött. På den nedre tavlan följande, nu delvis oläsliga inskrift : "(HI ER VNDER) l RVHET {DIETRICH MIV)/HLENBRVCH {IN) GOT ENTSLI AFEN DEN 2( 4 A V) G {A: 1712) f lST IN GOT ENTSLAFEN ANNO f 1669 DEN 30 MARTIVS BRIJT{A) f PEDERS DOCH- TER DIETRICH MI/VHLENBRVCH EHLICHGE HA VS/FRAV RVHET INN GOT MARTA (JEG)/ERS DIETRICH {MIVLE)N- BRVCH / EHLICHGE {HA VSFRA V) f ANNO (1676 D ... f {A)- PRI{L)". Mått : 208 x 147 cm. 13. Av ljusgrå kalksten med inhuggen inskrift i 19 rader: " Rådmannen l CASPAR HANELL l Hans Maka l CRISTINA CEDERHOLM von / SCHMALENSEN, l Deras Son Borgmästaren , f CASPAR ABRAH: HANELL f och Makan, / ANNA ELISAB: SJÖBORG l Hvila Här / Dessas Söner, l Lagmannen öfver Gotland / CASPAR CRISTOPHER HA- 230 KALMAR DOMKYRKA Fig 192. Gravsten (7) över rådman David Haijock, d 1681 och hans familj. Stenen tillkommen i samband med första hus- truns, Marta Stefandotter Lippia, död 1660. Den låg tidigare i Kalmar Storkyrka. Foto Östen Christiernsson 1989. Grave s/ab (7) in memory of the magistrate David Haijock (died 1681) and his family. The s/ab, which was previously in the Great Church in Kalmar, was made after the death of his first wife in 1660. NELL l och Krona-Bokhållaren , l CARL GUSTAF HANELL l Besörgde Minnessten 1798 l Med Förfäders och sys- kons l stoft önska De få blanda sitt l vid Lifvets slut." . Mått: 202 x 134 cm. Lyftringar i stenens hörn. 14. Av grå kalksten. I kanten inhuggen bård med hörrundlar, på stenens mitt en ovallagerkrans i ganska låg relief. Utrymmet inom kransen är tomt och även kantbården saknar inskrift eller dekor. Däremot finns numera delvis oläslig text på mittfältet, ovanför och nedanför kransen . Över kransen läses: " HÄR VNDER WIL(AR FOR) l DOM HANS KONG(LIGE) l MAIJts TRO(TIE- NARE OCH HO)ILM MAJOR VN(DER DES AMMIRA)ILITET DEN EDLE OCH (MANHAF)ITIGE H : ANDERS HOMMAN. (BEGRAF)IWEN DEN 8 MAR(TI) ANNO (1)6(85)." Under kransen delvis oläsligt bibelcitat, Job 7:1-3. Mått: 213 x 145 cm. 15. Av gråbrun kalksten (fig 195) med rik utsmyck- ning i hög relief. I kanten en slät ram. Mitt på stenen en bild av tornhuven till en kyrka. Den flankeras av tim- glas och dödskalle och omges i övrigt av tre ovala in- skriftskartuscher med blad- och rullverk. I mittfältets övre hörn bevingade kerubhuvuden och små språkband med: " IDAG MIG" , "I MORGON TIG" och mellan dem ett större språkband med: "TU LYCHTAR DAG(EN FÖR MIG) l FÖRR ÄN AFTO(NEN KOMMER)" . Inskrifterna i de båda kartuscherna på ömse sidor om tornhuvens lanter- nin utgörs av bibelcitat, i den vänstra Uppb 14:13, i den högra Job 19:25-26 (delvis oläsligt) . Den stora kartu- schen nederst på mittfältet är sammansatt av palmblad, akantus och olivkvistar. Den delvis utnötta inskriften inom kartuschen lyder: "HIER · VNTER · RVHET · SEELIG l IN · DEM · HERREN . HANDELSMAN l H HANS MI(CHAEL KRAHN)ER l GESTORBEN (D 20 DEC A:o 1714 UND) SEI- N(E) l FRA V · LIEBSTE (ANNA KRAHN)ER l VNDT · DESSEN · ERBGENANTE(N ZU)GEHÖRIG". Mått 210 X 152 cm . 16. Av grå kalksten (fig 196) med utsmyckning i re- lief. I kanten en lagerbård, på mittfältet två putti som mellan sig bär en oval bladkrans, omslutande ett bomär- ke och inskrift: "BALTZAR HOPPENSTEDT DOROTHEA EN GELs" samt ett oläsligt årtal , enligt Baehrendtz "1699". Den vänstra putton håller dessutom en död- skalle, den högra ett timglas. Överst och nederst på mittfältet finns inskriftskartuscher, den övre åttasidig inom en profilerad ramlist , den nedre oval inom en akantusranka. Texten inom den övre kartuschen utgörs av ett bibelcitat , Ps 73:25 - 26 på tyska. I den nedre kartuschen läses: "HIER · UNTER · RUHET · IN · l GOTI SELIG BALTZAR HOPIPENSTEDT A(o) 16(99) D (30) MERTZ". Mått: 216 x 153 cm. 17. Av grå kalksten med utsmyckning i relief. I kan- ten en bård med bibelcitat (Joh 3:16, Vish 5:16-17) samt årtalet 1667, i hörnen rundlar , de övre med ke rub- huvuden , de nedre med dödskalle resp timglas. På mitt- fältet finns överst och nederst tomma inskriftstavlor med grovt huggen broskverksram samt mitt på stenen en lagerkrans, omslutande en flikig sköld med ett bo- märke och initialerna F M s E B D. Stenen har samme tillverkare som nr 7 och 8. Mått: 207 x 143 cm. 18. Av gråbrun kalksten med utsmyckning i relief. I kanten en kraftig bladbård med ett blomornament mitt på varje sida. På stenens mitt ett adligt vapen (ginbalk belagd med tre stjärnor) inom en bladkrans samt ring- formig inskrift: "CHRIESTOFER VON SEHLTZEN CATHARI- NA HINGSTMANS". På sidorna om kransen veckade band, ovanför och nedanför den tomma inskriftskartu- scher med ramverk av huvudsakligen akantus. I den nedre kartuschen har ett kerubhuvud samt dödskalle och timglas komponerats in i ramverket. Mått: 208 x 151 cm. 19. Av rödbrun kalksten med inhuggen inskrift inom en på höjden ställd och åt höger förskjuten rektangel som upptar större delen av stenens yta. Inskriften ly- der: " DENNE GRAF / ÄHR / TULLNÄREN WID STORA f SIÖÖTULLEN f ZACHARIAS LINDMAN f DES f KIÄRE HUS- TRU / CATHARINA LINDMAN f OCH f DERAS f ARFWINGAR / TILLHÖRIGH / BLEFWEN / ANNO 1702 f DEN 30 JUNI" . Mått 207 x 124 cm. 20. A v gråbrun kalksten med utsmyckning i relief. I kanten en bård med inskrift, i hörnen rundlar, de övre med kerubhuvuden , de nedre med resp timglas och ros. Kantskriften lyder: " DE(NNA) STEEN OCH LE/GERSTELLE HÖRER ZACHRIS AN/ DERSSON OCH HANS ARIWINGAR TILL ANNO 1686 · D: 4 NO VEM" . På stenens mitt en lager- krans , omgivande en flikig sköld , som haft ett numera bortnött bomärke. På mittfältets övre och nedre del finns ovala inskriftstavlor med till stor del utnött text. Den undre tavlan har ett bibelcitat (Ps 16:11), på den övre står: "(DENNA) STEEN OCH / GRAF HÖRER ERNST / (DIDERICH S)ALOMON OCH / (CATHARINA) S)PORE MED / (DES ARF)WINGAR TIL / (AN)NO 1725" . Mått: 203 x 148 cm. 21. Av gråbrun kalksten med utsmyckning i relief. Komposition som föregående , i de nedre hörnrundlarna dock timglas resp dödskalle och i skölden på stenens mitt ett otydligt monogram (H M E?) . Kantskrift: " DEN- NA STEEN OCH LE/GERSTELLE (HÖRER) SKEPBYGEMESTA- REN / HANS MICKELSON EN/GEL OCH HANS ARWI NGAR TIL ANNO 1686" . På mittfältets nedre inskriftstavla läses Ps 31:8, på den övre står: " HÄR VNDER LIGER BEGRAF- VEN M HANS MI/CHELSON ENGEL SKIEP(ZBYG)/ EMESTARE AFSOMNADE DEN 14 / DESEMBER ANNO (16)84 / (OCH HANS KÄRA HVSTRV MARIA KI)/ÖN l HERRANOM (AFSOM- NADE DEN) 14 FEBRVARI(I ANNO 1687)". Mått: 202 x 128 cm. 22. Av grå kalksten med utsmyckning i ganska låg relief. I kanten en bård med bibelcitat (Job 19:25), i hörnen rundlar med rosor. På stenens mitt en oval la- gerkrans inom vilken läses: " L . E . R . L l c . H . D . w l A 1688". Till vänster om kransen korsade knotor, till hö- ger timglas. Ovanför och nedanför kransen finns rek- tangulära tavlor utan text. Utrymmet på mittfältet i övrigt är utfyllt med grovt huggen broskornamentik. Mått: 200 x 143 cm. 23. Av brun kalksten (fig 197) med utsmyckning i INREDNING OCH INVENTARIER 231 Fig 193. Gravsten (9) över handlanden och rådmannen Hans Baumgart och hans hustru Märla Rodde. Stenen daterad 18 mars 1690. Foto Östen Christiernsson 1989. Grave s/ab (9) in memory of the merchant and magistrate Hans Baumgart and his wife M ärta Rodde. The date on the stone is the 18th of March, /690. ganska låg relief. Omhuggen 1752 och då försedd med nya inskrifter. I kanten en bård med bibelcitat på tyska (2 Kor 4:17), i hörnen rundlar, de övre med rosor, de nedre med resp dödskalle och timglas. Mittfältet upptas av fyra inskriftstavlor: överst en liggande oval, på sten- ens mitt två stående ovala samt nederst en liggande rek- tangulär. De ovala tavlorna omges av lagerkransar. På den översta tavlan ses ett bevingat kerubhuvud , nedan- för detta ett sekundärt inhugget bibelcitat (Fil 1:21) samt årtal "ANNO 1752" och nederst ursprunglig text i relief, Fil 3:20 på tyska. Med början på den vänstra av de stående ovalerna och med fortsättning på den högra läses: "DENNA STEN f OCH GRAF f TILHÖ RER f HANDELS- MANN EN / PETTER MOBERGER OCH f DES KÄRA f HVSTRV f CATHARINA / ELISABETH / SYEBILIA / SAMT DERAS ARF- VINGAR" . Den nedersta tavlan har funnits ursprunglig 232 KALMAR DOMKYRKA text, Rom 8:18 och Ps 126:5 på tyska , nu till största delen oläsligt. Mått : 246 x 182 cm. 24. Av grå kalksten med utsmyckning i hög relief. I hörnen änglahuvuden i relief, i kanten inhuggen in- skrift: " Dieser Stein Mitt l dubbelten Graab gehöret Hern l Petter (Johanssen) l undt Seinen Erben Er- blich". På mittfältets övre del ses två svävande genier, som mellan sig håller ett draperi med bibelcitat (Uppb 14:13) på tyska. Nedanför detta finns ett brett språk- band med årtalet " 1698", initialerna " p J s M J M T" Fig 194. Gravsten (Il) över ekipagekommissarien Sven Nilsson Porsen, d 1693 och över hans hustru Catharina Zellinger. Foto Rolf Nilsson 1989. Grave s/ab (Il ) in memory of Sven Nilsson Porseli ( died 1693) and his wife Catharina Zellinger. samt ett bomärke . Mittfältets nedersta del upptas av en oval inskriftskartusch , omgiven av bladverk . I kartu- schen läses: "Hier unter Ru/het in Gott sehlige fraw l Margareta Jacobsdoch/ter Herr Peter Johan/sons Ehe- liebste" . Mått: 244 x 178 cm. 25. Slät eller utnött häll av mörkgrå kalksten med grovkornig yta . Mått: 170 x 106 cm. 26. Av brun kalksten med utsmyckning i ganska låg relief. I kanten en bård utan inskrift, i hörnen rundlar, de övre med kerubhuvuden , de nedre med rosor. Mitt- 'Fig 195. Gravsten (15) över handlanden Hans Mikael Krahner, d 1714, hans hustru Anna samt arvingar. Kyrk- tornet på gravstenen syftar på Krahners verksamhet - i samtida handlingar kallas han ibland byggmästare. Foto Rolf Nilsson 1989. Grave s/ab (15) in memory of the m erchant Hans Mikael Krahner (died 1714), his wife Anna, and their descendents. The church to we r on the grave s/ab is a reference to Krah- ner s occupation - in docu- ments from the period he is somelimes referred to as a master-bui/der. fältet upptas av två rektangulära inskriftstavlor och mellan dem en lagerkrans inom vilken läses: " FL AMD A 1687". På den övre tavlan står: "TÄNCK · PÅ· IESVM l CHRISTVM · SOM · ÄR l UPSTÅNDEN · IFRÅN l TE · DÖ- DA" . På den nedre tavlan står : "ELSKA CHRISTVM l ÄR· BETTRE · ÄN · ALT l FÖRSTÅND". Stenen har troligen samme tillverkare som nr 22. Mått : 190 x 120 cm. 27. Av brun kalksten . Starkt nött häll med utsmyck- ning i låg relief, troligen av samme tillverkare som nr 22 och 26. I hörnen rundlar, de övre med kerubhuvu- INREDNING OCH INVENTARIER 233 den, de nedre med timglas resp dödskalle . I kanten en bård med delvis utnött bibelcitat , Vish 3:1 på tyska. På stenens mitt en oval i ett rektangulärt fält; i ovalen ett bomärke och utnötta initialer. På mittfältets övre del inskrift : " HIER VNTER l R V HET IN GOT l S HANS JOHANSEN l STYRMAN IST GElBOREN AO 1614 D 20 IVNI l (GESTOR- BEN Ao 1680 DE 26 JULIJ l ALT SEINDE 66 JAER)". Ne- derst på mittfältet har också funnits en inskrift . Den är nu så nött att bara spår av bokstäver kan urskiljas. Baehrendtz återger texten på följande sätt : " AVCH 234 KALMAR DOMKYRKA Fig 196. Gravsten (16) över snickaren och bildhuggaren Balt- zar Hoppenstedt, d 1699, och över hans hustru Dorothea Eng- el, d 1709. Foto Rolf Nilsson 1989. Grave stab (16) in memory of the earpenter and wood-sculptor Baltzar Hoppenstedt (died 1699) and his wife Dorothea Engel (died 1709). RVHET IN GOT MARGRETA PETERS D KLATTE SELIGE HANS JOANSEN ELICHE HA VSFRA VW· GEBOREN A:O 1620 D 5 JANUARII SELIG ENTSCHLAFFEN A:O 1690 D - APRIL MIT SEINDE ERBEN ·ANNO 1691". Mått: 180 X 117 cm. 28. Av gråbrun kalksten med utsmyckning i relief. Av samma typ som nr 17m fl . I hörnen rundlar i likhet med nr 17, i kanten bård med bibelcitat i dubbla rader (Jes 26:19-20). Mittfältets övre inskriftstavla saknar text, på den nedre finns till stor del bortnött text med bibelcitat (Ps 116:7-8). Inom lagerkransen på stenens mitt ses en flikig sköld med "F s" i monogram samt "G I D R" . Mått: 209 x 150 cm. 29. A v brun kalksten med utsmyckning i relief. I kan- ten en bård med till största delen oläslig inskrift (bibel- citat), i hörnen rundlar, de övre med kerubhuvuden , Fig 197. Gravsten (23) över handelsmannen Petter Moberger och över hans hustru Catharina Elisabeth Svebilia. Stenen da- terad 1752. Foto Östen Christiernsson 1989. Grave s/ab (23) in memory of the merchant Petter Moberger and his wife Catharina Elisabeth Svebilia. The date on the stone is 1752. de nedre med rosor. På stenens mitt en lagerkrans kring en flikig sköld med bomärke och initialer: " p s B" och "A s B". På mittfältets övre och nedre del finns rektangulära tavlor med numera oläslig text. På den övre tavlan har Baehrendtz läst namnet "ANDERs STRÖMBERG" samt årtalet " 1739" och två bibelcitat (Ps 119:174 och 88:14). Den undre tavlans inskrift var vid Baehrendtz ' undersökning nästan utplånad men skall ha tillkommit på 1640-talet. Baehrendtz antar att stenen ursprungligen tillhört borgmästaren Johan Rodde och tidigare legat i Kalmar Storkyrka. Mått: 212 x 153 cm. 30. Av gråbrun kalksten med inhuggen inskrift i 15 rader: "DENNA GRAF l ÄHR l FORTIFICATIONS l CASSEU- REN l JOHAN DAHLMAN l DES f KIÄRE HUSTRU l ELSA LINDBLAD l OCH l DERAS l ARFWINGAR l TILLHÖRIG l BLIFWEN l ANNO 1702 l DEN 16 APRILIS". Mått: 234 x 118 cm. 31. Av gråbrun kalksten med utsmyckning i relief. A v liknande typ som nr 17 m fl, men med rosor i de övre hörnrundlarna och ovala inskriftstavlor på mitt- fältet. I kanten läses: "DISER STEIN VND l STETTE GEHÖ- . RET lO HAN MIVHI(LEN)BRVCH VND SEIINEN ERBEN ANNO 1684 DEN 6 DECEMB. " Mittfältets övre inskriftstavla har svårläst text med Ps 84:3 och 116:7-9 på tyska. På sköl- den på stenens mitt ses ett monogram, "1M B". På den nedre inskriftstavlan läses: "HI(ER VNTER l R)VHEDT IO- (HAN) l MIVHLENBRV(CH IST) l IN GODT EN(TSLAFEN) l DEN (ej hugget) l VNDT ELICHE HAV(SFR)AVN MARIA VON (TEEN) l lST IN GODT .... END l SLAFFEN DEN (ej hug- get)". M ått 201 x 134 cm. 32. Av brun kalksten med till stor del utnött utsmyck- ning i relief. Stenen är delvis omhuggen. I kanten en bård med bibelcitat (Rom 14:8, till större delen oläs- ligt). I hörnen rundlar , de övre med kerubhuvuden , de nedre med resp timglas och dödskalle. Mittfältet har två inskriftskartuscher inom kraftiga broskverksramar; den undre med utnött , ursprunglig text i relief, den övre med omhuggen, nedsänkt text: "DENE l STEN OCH STIELLE HÖRER IACKOP l HINDRICON(sic!) OCH HANS l ARVIGAR(sic!) TIL ANO l 1663 DEN l MAl E BLEEF l IACKOP IACKOPSON EG RIAVEN(sic!) HER VNDR DENE l STEN GVDH FÖRLENE l HONOM EN (FRÖG)DEIFVL WPSTÅNDEL- SE l ANNO 1664" . Mått : 204 x 143 cm. 33. Av ljusgrå kalksten med utsmyckning i relief. I kanten en kraftig lagerbård , på mittfältet två ovala in- skriftstavlor inom kraftiga broskverksramar samt mel- lan tavlorna en lagerkrans. I kransen ha r funnits ett bomärke , nu bortnött, och initialer , " p H s E 1 o", nu delvis läsbara samt årtalet "1669". På den övre inskrifts- tavlan till stor del oläslig text: "HÄR WNDER LEGER l (BEGRAWEN HANDELSIMANNEN) SALIGH PÄHR l H(Å)- KENSON OCH (ÄR AF)IS(OMNADR) DEN (22) MA(RTIJ) l AN- NO 1682". Av inskriften på den nedre tavlan är nu näs- tan ingenting läsbart , men den har utgjorts av ett bibel- citat, Fil 1:21. M ått : 203 x 141 cm. 34. A v brun kalksten med utsmyckning i re lief. I kan- ten en bård utan inskrift , i hö rnen rundlar med naivt huggna kerubhuvuden. På stenens mitt två sköldar inom en oval lagerkrans , den vänstra med namnet " IÖNS l lÖNSISON" , den andra med "ANNA l ANDERS l DOTER". Ovanför detta finns en rektangulär tavla med med broskverksram och inskrift: "DENNA STEN OCH l (LÄGERSTA) HÖRER l ÄHRBOREN OCH FÖR/STÅNDIG (IÖNS) IÖNS l SON TIL 1666". Nedanför lage rkransen finns en likna nde tavla , som ursprungligen saknat text , men som sekundärt försetts med de inhuggna initialerna INREDNING OCH INVENTARIER 235 "p H s E 1 o" (jfr nr 33). Mellan lagerkransen och den övre tavlan ses naivt huggna kerubhuvuden, mellan kransen och den nedre tavlan resp timglas och dödskal- le . Mått: 171 x 91 cm . 35. Av grå kalksten med utsmyckning i relief. I kan- ten en lagerbård , på stenens mitt en krans, omgivande en flikig sköld med utnött bomärke och initialer: " H M s G P o". På mittfältets övre och nedre del ovala inskriftstavlor, omgivna av broskornamen t. Tavlornas inskrifter är numera till största delen oläsliga. På den övre tavlan har Baerendtz läst: " HÄR UNDER LIGGER BEGRAFVEN HANDELSMANNEN VÄLAKT. HÅKAN MÅNS- SON, HVILKEN AFSOMNADE DEN 16 APRIL ANNO 1689 OCH HANS K. HUSTRU GERTRUD PERSDOTTER, SOM AF- SOMNADE DEN ... " Inskriften på den nedre tavlan har utgjorts av ett bibelcitat , Ordspr 27:1. Mått 212 x 135 cm. 36. "Randskrift bibelspråket J oh. 3:16. Två kartu- scher .. . ". 37. "En jonisk tempelgafvel. Därunder nästan utnött inskrift hvaraf dock kan läsas: Iochim Dorwichen. San- nolikt inflyttad 1834 från gamla kyrkogården ." 38. " Randskrift: Anno 1607 den 22 Januarii starff der e rbar und wolgeachte Abraham Heidenrich Strandva- get zu der . . . . Der Sele Gott gnedich si i. Mitt på ett bomärke och däröfver: Disse Sten undt Stede hördt Abraham Heidenrich und sinen Erve . Stenen, som 1754 uppgräfdes ur gruset efter gamla stadskyrkan, inlades 1834 i domkyrkan." 39-40. Släta eller utnötta , inga uppgifter hos Baeh- rendtz. 41. Av grå kalksten , endast övre hälften bevarad. Inhuggen , till stor del bortnött inskrift i rader tvärs över stenen: "DENNA GRAF OCH l LÄGERSTÄLLE TILLHÖRER l KOPPARSLAGAREN l (ANDERS) HIORT l (OCH HANS) AR- FUINGAR l (LIJKV)ÄL BLIFWER l . MIGH EFTER" (=Ps 73:23). På den nu saknade delen fanns enligt Baeh- rendtz ytterligare en rad: "(CALMAR ANNO 1728)" . Mått: (139) x 147 cm. 42. Av brun kalksten. I kanten en bård, i hörnen rundlar av vilka de övre haft kerubhuvuden och de ned- re timglas resp dödskalle. Nedre vänstra hörnet ä r dock avslaget och saknas; det övre högra hörnet är dolt un- der väggen. Stenen har varit försedd med inskrifter av vilka nu endast spår å terstår. Mått: ca 196 x 137 cm. 43. Av gråbrun kalksten med skrovlig yta utan spår av utsmyckning. Stenen är stympad längs ena kortsidan . Mått: ca (190) x 152 cm. 44. Av gråbrun kalksten med utsmyckning i relief. Stenen är till större delen dold under en trappa och motorrummet för orgelfläkten. Synligt är nu stenens '236 KALMAR DOMKYRKA c D E F F ' A G B ' H Fig 198. Gravsten (49) över Christoffer Larsson Grubbe och hans familj. Inskrifternas placering på stenen. Grave slab (49) in memory of Christoffer Larsson Grubbe and his family. The sketch shows the placing of the inscriptions on the stone. nedre högra hörn med en rundel med dödskalle och knotor samt en del av en inskriftstavla på mittfältets nedre del. Tavlan omges av en ram med grov brosk- verksornamentik. Inskrift enligt Löfgren: (i kanten) " Denna steen och legerstelle hörer Christian Witte och hans artvingar till. Anno 1686." (på e n övre inskriftstav- la på mittfältet) "Efter döden wij förvente en oförgängelig frögd, som intet hjerta kan tänkia och intet öra hafver hördt. Wij skola ibland Guds helgon i hvijta kläder stå. Hoo will sig icke frögda med stor hjertans åtråå." (på mittfältets nedre inskriftstavla) " Her under h vilar i Herranom Christian Witte, afsomnade den . . . och hans k . hustru Anna Nilsdotter Svan i Herranom afsomnad den ... " . 45. Av gråbrun kalksten . Fragment av nedre delen av en sten, inflyttat 1834 från gamla kyrkogården, nu delvis dolt under orgelfläktens motorrum . I kanten har funnits en bård , i hörnen rundlar av vilka en (med tim- glas) är delvis bevarad på fragmentet. Mitt på stenen har funnits en lagerkrans, som bl a har innehållit initia- ler av vilka endast ett A är läsligt. Längst ner inom kransen bilden av ett par glasögon(?). Mått : ca (100) x (100) cm. 46. Av gråbrun kalksten . Fragment, inflyttat från gamla kyrkogården 1834. Vid långsidorna rester av kan- nelerade kolonner, på stenens mitt en lagerkrans, om- givande en flikig sköld med "H H s E P D". Ovanför kransen ses två kerubhuvuden. Mått: ca (75) x 90 cm. 47. Av grå kalksten . Fragment , inflyttat från gamla kyrkogården 1834. Delvis dolt under läktartrappan. res- ter av inskrift i horisontella rader (kompletteringar efter Frigelianska samlingarna): HER LIGGER (BEGRAFFYEN S. M.) l HANS MAN FOR(DOM CALMARE SLOTIS) l BYGGE- MÄSTER (HYILKEN l HERRANOM) l AFSOMNADE (THEN 28 DECEMB. ÅHR) l (1)622". På stenens mitt skall enligt Baehrendtz finnas två sköldar med initialerna "H M A 1 D" och under sköldarna namnet "LARS KRÅÅK". Bredd: ca 110 cm. 48. Av grå kalksten. Avsågad på både lång- och kort- sidan. Slät bortsett från ett bomärke. Mått: (160) x (79) cm. 49. Av brun kalksten med utsmyckning i låg relief. Stenen är stympad längs högra långsidan. Den är myc- ket nött och inskrifterna delvis oläsliga. På stenens övre hälft utgörs utsmyckningen av nio inskriftsfält av varie- rande storlek (se fig 198). Inskrifterna lyder: A. " IESY CHRISTI GUDS SONS BLOD" B. " RENA(R OSS FRÅN) ... " C. "GRATIA DEl" D . "THE RETFERDIGAS SIÄLAR ÄHRE I GUDZ HAND OCH INTET DÖDSQWAL KOMM ER WID THEM. SAP 3 Y. l " E. " ME(RITYM) CHR(ISTI)" F. " CHRISTYS ÄHR MilT LIF l DÖDEN ÄHR MIN WINNING. PHILIPP. I Y. 21" G . " DEN FORDOM EDLE OCH WELB CHRISTOPHER L GRYBB TIL FÅLLINGSIÖ OC STIERNEMOO ETC KONGELIG PRAE- SIDENT I CALLMAR FÖDD DEN 30 IYNIJ ANNO 1594 AFSOM- NADE (ej hugget) DEN (ej hugget)" H. " DEN FORDOM EDLE OCH WÄLB. FRW F CHRISTINA STIERNEFELDT TILL FÅLLINGSIÖ O C STIERNEMOO ETC FÖDD DEN 18 APRIL ANNO 1613 AFS DEN (ej hugget)" l. " DEN FORDOM l ÄH- REBORNE (OCH) DYGDE l RIKE MAITRON(A HUS)TR (MARIA) l OLUFSD(OT)ITER KRY ... l FÖDD D(EN) l VII IYNIJ l 158 ... l DE ... " På stenens mitt två vapen, båda Stiern- felt (Grubbe). Ett tredje vapen har sannolikt funnits på det saknade stycket av stenen. Nedre delen upptas av trettio små inskriftstavlor (fem rader med sex tavlor i varje rad), de flesta med namn och födelseår för Chri- stoffer Larsson G rubbs barn. Följande är läsbart: " ... GRYBB FÖDD DEN 31 AYG 1621 l ANNA GRYBB F DEN 19 IANVA 1623 l LA .. F DE ... l MARIA GRVBB F DEN 18 MAI 1623 l HELENA GRVBB F DEN 16 IVLI 1628 l CHRIS ... F DEN l AXEL GRVBB F DEN 25 Ocr 1634 l PETIR GRVBB F DE 15 AVGVSTI1636 1CATARIN ... FDEN2 .. . 163 ... I CHRISTIN GRVB F DEN 10 A VGVSTI 1642 l BARBRO GR F DEN 25 DECEMB 1643 l IOHAN ... F DEN ... l AGNETA GRVBB F DEN 4 IVLI 1649 l GVSTAF GRVBB F DEN 18 AVGVSTI 1650 l CA .. . G ... F DEN 10 ... 16 . . . ". Längst ned på stenen rester av ett bibelcitat på latin. Mått 229 x 151 cm. 50. Fragment av brun kalksten med rester av inskrift: "DISER STEIN (GEHÖRT BALZE)R KLVNDER". Enligt Ba- ehrendtz fanns dessutom på stenens mitt en krans med timglas, dödskalle samt initialerna "B K". Mått: (75) x (70) cm. 51. Av grå kalksten, nu till större delen dold. Enligt Baehrendtz försedd med inskrift "i en enkel inram- ning": "DENNE STEN TILHÖRER BUNTMAKAREN J. H. WASSERMAN. A:o 1751." 52. Av gråbrun kalksten med utsmyckning i relief. I kanten en kraftig lagerbård och på stenens mitt en kraf- tig bladkrans, omgivande ett monogram och inskrift : "DENNA (G)RAF OCH STEN HÖ RER NILS HASSELBOM TIL". På mittfältets övre del en oval kartusch vars ram på kortsidorna utmynnar i en dubbelvolut. Mitt på översi- dan en maskaran. Inom kartuschen ett bibelcitat (Fil 1:21), på ramen läses: " KIÖPTER DEN 24 NOVEMB 173(5)" . På mittfältets nedre del finns en liknande kar- tusch med bevingade kerubhuvuden på ramens övre och nedre sida. Ramen omger ett bibelcitat (2 Tim 2:8). Utrymmet i svicklarna mellan kartuscherna och blad- kransen är utfyllt med ornamentik, bestående av oliv- kvistar , frukt- och blomknippen mm. Mått: 209 x 143 cm. 53. Slät eller utnött, inga uppgifter hos Baehrendtz. 54. "Endast halfva stenen. Å densamma lästes, då den var oskadad: Hic sepulti - Olof I Knaph. bibliopo- la, född d. 16 april, dödh 1675. - Dorothea C. D. Giint- her, född 1611 d . 11 martij , dödh 1674 - Christopher O .S . Knaph, nat: 1652 30 januarii , denat: 5 martij 1669 - Dorothea O .D. Knaph , född 1655 d . 2 septemb., dödh .. . ". 55. Slät häll av grå kalksten med skrovlig yta. M ått: 149 x 120 cm. 56. Av brun kalksten. I kanten en bård med hörn- ringar, utan text eller övri,s utsmyckning. På stenens mitt en oval bladkrans, omgivande en i det närmaste bortnött utsmyckning i relief. På en inskriftstavla på mittfältets övre del läses : "DENNA STEN OCH LÄIGERSEL- LE (sic!) HÖRER M MATITIAS HÅKANSON ÖFWERSIERAIRE OCH FE R G ARE TILL d 17 MAll l ANNO 1682" . Stenen är i sin helhet mycket sliten. Mått: 181 x 115 cm. INREDNING OCH INVENTARIER 237 57. Slät häll av brun kalksten med skrovlig yta. Mått: 168 x 127 cm. 58. Stor, slät eller utnött häll av gråbrun kalksten. I hörnen igenfyllda hål för lyftringar. Mått: 248 x 175 cm. 59. Av gråbrun kalksten med inhuggen utsmyckning. På stenens mitt en cirkelformig bård, omgivande en fli- kig sköld med bomärke. I bården rester av inskrift: "(IN)GOLF PEDERSON (KARIN PEDERSDOTIER S. G. P.)" . Mått: 186 x 118 cm. 60. Av grå kalksten. På mitten en nedsänkt rundel med utsmyckning i relief: timglas, dödskalle och ben- knotor samt en sax. Ovanför detta inhuggen text i två rader: "HIR VNDER LICHT (sic!) BEGRAVEN SELICH M PAWEL KASKE BALBER (sic!) IN GODT DEN HEREN ENT- SLAPEN (sic!) DEN 7 APRIL ANNO 1.6.5.3". Mått: 161 x 103 cm. 61. Av brun kalksten. På mitten ett svagt nedsänkt fyrpass med inhuggen inskrift: "DENNA l STEN OCH l GRAF l HÖRER BORGAREN l ESBIÖRN HÖÖK l DES K HUS- TRO OCH ARFWINGAR I TILA: 1751" . På mittfältets nedre del en oval inskriftstavla med ett bibelcitat (Ps 73:24) . Mått: 199 x 148 cm. 62. Av grå kalksten med utsmyckning i relief. Spräckt och lagad med kompletterande bitar. I kanten en blad- bård, på stenens mitt en bladkrans, omgivande ett be- vingat kerubhuvud och en tavla med inskrift: "G(ER- HAR)D (NI)L(S)ON C(ATHARINA FR)ANCK". Vid sidorna av kransen bandornament. På mittfältets övre del finns en oval inskriftstavla med broskverksram och nu oläslig text , troligen bibelcitat. På mittfältets nedre del en lik- nande tavla med oläslig inskrift. Mått: 210 x 150 cm. 63. Av brun kalksten med inhuggen inskrift: "DENNA GRAF l HÖRER l KYRKIOWAKTAREN l DANIEL IONSSON l OCH l DESS K. MAKA TIL l ANNO 177(2)". Mått: (159, syn- lig längd) x 100 cm. 64. "Randskrift: Diser Stein und Stette gehöret Adam Semmel und seinen Erben. Anno 1687. Midtpå i en krans ett monogram. Öfverst i en oval: Den här i werden bar den första Adams namnbn, l I denna graaf nedlagt den gamla Adams hambn l Han döder sombnat in i andra Adams nambn l Och skall til lijf upstå lijk andra Adams hambn. Nederst likaledes i en oval bibel- språket Rom 14:8 på tyska: Leben wir etc. " 65. " Randskrift: Phi . cap.1 v.21. Christus äretc. v.23. Iagh åstundar etc. Midtpå i en oval krans: Här .under ligger begrafven ehreb. och dygdesama matrona Anna Olofsdotter, som i Herranom afsomnade d. 15 maij a:o 1684. Öfverst och nederst två rektangulära fält utan in- skrift." 66. "Randskrift: Ps 116. Tu hafwär utagit etc. Midtpå i en krans ett bomärke och B.P.S. - I.P.D. samt Chris- 238 KALMAR DOMKYRKA tus är mitt lif etc. Phi l. Öfverst i ett rektangulärt fält: Ps 56:14. Tu hafwär frelst min siäll etc. Nederst ett rek- tangulärt fält utan inskrift." 67. "En nästan utnött sten , å hvilken i en sköld synes ett bomärke samt A.S. och H.I.D." 68. Slät eller utnött, inga uppgifter hos Baehrendtz. 69. "Midtpå i en enkel infattning: S.G.S. Peter Eke- lin och des barn tillhördi d. 24 junij a:o 1767. Inflyttad 1834 från gamla kyrkogården." 70. "Midtpå i en krans: Lars Åbrandt - Catharina Åbrandt. Anno 1751. Inflyttad från gamla kyrkogår- den." 71. Av gråbrun kalksten. I kanten en bård med mär- ken efter sex lyftringar. På mitten en stor bladkrans, omgiven av fyra rosetter. Inga inskrifter. Stenen i sin helhet mycket sliten. Mått: 253 x 179 cm. 72. Av grå kalksten. I kanten en bård med hörnrund- lar, de båda vänstra tomma, de högra med resp timglas och dödskalle. I bården läses Jer 18:6 på tyska. På ste- nens mitt en nedsänkt rundel med utsmyckning i relief: en blomsterkruka och initialerna "H R M T" . Ovanför rundeln läses: "DISER STEN VNDT LÄ/GERSTAD HÖRET MICH l M HINDRIC ROS VNDT MEIINE LIBE FRA VE MARIE TEN l VNDT RECHTE ERBEN l ANNO 1674". Stenen är väl- bevarad. Mått: 180 x 116 cm. 73. Räfflad häll av ljusgrå kalksten. Ingen utsmyck- ning. Mått: 150 x 119 cm. 74. Slät eller utnött häll av brun kalksten . Mått: (159, synlig längd) x 111 cm. 75. Slät häll av gråbrun kalksten. Mått: 163 x 97 cm. 76. Av gråbrun kalksten med till stor del bortvittrad utsmyckning i låg relief. I kanten en bård med hörn- rundlar, endast en rundel bevarad (med timglas) . På stenens mitt en oval bladkrans, omgivande ett utnött bomärke. Ovanför och nedanför kransen rektangulära tavlor med utnött text. Enligt Baehrendtz lästes i kan- ten: " DENNA STEEN OCH LÄGERSTÄLLE HÖRER LARS LÖNEBOM OCH DES ANHÖRIGE TIL. ANNO 1695". På den övre inskriftstavlan: " HER WNDER HYlLER SKIEPPAREN LARS LÖNEBOM, FÖDH 1650, SALIG AFSOMNADE I HERRA- NOM D. 14 APRILL 1702. TÄXTEN DAVIDS PSALM D. 116 v. 7. 8. 9. ". På den nedre inskriftstavlan: "HER UND ... SVEN JON ... FÖD A:O 1682 DEN l. .. AFSOMNADE A:o l. .. DEN 29 JUNIUS" . Mått: 177 x 120 cm. 77. Av grå kalksten , något stympad nedtill . I kanten bård med bibelcitat på latin (Ps 144:4) samt årtal: " AN- NO DOMINI 1598". Överst på mittfältet står: "GVD ÄHR w ÅR TRÖST", nedanför detta en sköld på vilken läses: " lON SVENSON l ELIZABET ROILANS DOTTER". Mittfältet nedre del upptas av en tavla med bibelcitat (Ps 6:7 , 4:8-9) . Mått (159) x 140 cm. Fig 199. Kristi uppståndelse, oljemålning i sakristian. Troligen utförd omkr 1800 efter äldre förlaga. Foto Östen Christierns- son 1989. The Resurrection of Christ. Oil painting from around 1800. Probah/y a copy of an o/der painting. 78. Av brun kalksten. I kanten en bård med fyrpass i stenens hörn. På mittfältets övre del ett något ned- sänkt, rektangulärt fält med två nu nästan bortnötta sköldar i låg relief. På sköldarna spår av bomärken, enligt Baehrendtz har där också funnits initialer. Mått: 165 x 98 cm. 79. " Randskrift: Denna sten och lägerstelle hörer Samuel Werner till och hans arfwingar. A:o 1690. Midt- på i en krans ett bevingadt änglahufvud och därunder: Efter tigh Herre längter iagh . Min Gudh iagh håppas på tigh. Öfverst i en fyrkant: Jagh weet etc. Hiob. XIX c . 25 . 26. 27. v. Inflyttad 1834 från gamla kyrkogården. - Werner var tullnär." 80. Slät eller utnött häll av brun kalksten. Mått: 202 x 107 cm. Tavlor och porträtt Kristi uppståndelse, oljemålning på ekpannå (fig 199). Kristus svävar i en molnkrans, hållande segerfanan bak- om sig. I bakgrunden t h ses Jerusalem och soluppgång bakom bergen. I förgrunden den öppna graven och be- störta soldater. Målningen är naivt utförd, troligen ca 1800 efter äldre förebild. Från denna tid härstammar i varje fall ramen av svartmålat trä med bronsrosetter i hörnen. Målningen hänger i sakristian. Mått: 81 x 65 cm. Enligt Löfgrenska samlingarna skänkt till domkyr- kan 1841 av handlanden C D Ljungsdorff i Kalmar. Porträtt (fig 200) av Karl XI, midjebild. Samtida, osignerad oljemålning på duk. Konungen är iklädd gult kyller med läderbälte om livet. Han bär peruk. Till vänster om huvudet konungens monogram i guldfärg, senare tillfogat. Bakgrunden är mörk. Enkelt profilerad ram, målad i gulbeige. På dukens baksida läses: "Skänkt till Kalmar Domkyrka d 28 Oct 1840 af Handl Dan. Korsseman genom d v P StadsComm N I Löf- gren". På ramens baksida står: " Renov 1914 A Norblad Stockholm" . Porträttet hänger i Kristofferkoret på väst- ra väggen. Höjd 99 cm, bredd 85 cm. Fig 200. Karl XI, samtida osignerad oljemålning. Skänkt till domkyrkan 1840. Foto Östen Christiernsson 1989. King Karl XI, unsigned contemporary oil painting. Donated to the cathedra/ in 1840. INREDNING OCH INVENTARIER 239 Fig 201. Karl XII, samtida osignerad oljemålning. Skänkt till domkyrkan 1840. Foto Östen Christiernsson 1989. King Karl X I/, unsigned contemporary oi/ painting. Donated to the cathedra/ in 1840. Porträtt (fig 201) av Karl XII, midjebild . Samtida, osignerad oljemålning på duk. Målningen är av den s k Narvatypen med den unge konungen framställd i bröst- harnesk och däröver en blå hermelinsfodrad vapenrock, till hälften uppknäppt och tillbakavikt. Om livet ett lä- derbälte. Bakgrunden är mörk. Ramen, delvis förgylld och med reliefornament i hörnen och på sidorna, härrör från senare tid. På baksidan en anteckning om att tavlan renoverats 1914 av A Norblad. Porträttet hänger i Kris- tofferkoret på södra väggen. Höjd 112 cm, bredd 90,5 cm. - Om förvärvet av de båda porträtten heter det i en av Baehrendtz citerad anteckning från 1840-talet: " På yttrad önskan af vice pastorn och stadskomminis- tern N. l. Löfgren i Kalmar, att det skulle vara en för sakristian passande prydnad, om contrefaits af de tre stora Karlar, hvilkas namn kyrkan bär , och under h vil- kas regering hon blivit uppbyggd, kunde anskaffas, gjorde en aktad församlingsmedlem, handlanden herr Daniel Korsseman, början härtill , då han 28 oktober (1840) hitskänkte ett väl målat porträtt af konung Karl XI i förgylld ram, hvilket, sedan det af målaren Öster- 240 KALMAR DOMKYRKA Fig 202. Bildhuggaren Baltzar Hoppenstedt och hans hustru Dorothea Engel. Osignerade oljemålning- ar från slutet av 1600-talet eller 1700-talskopior av äldre målningar. Foto Östen Christiernsson 1989. The wood-sculptor Baltzar Hoppenstedtand his wife Dorothea Engel. Unsigned oil paintings which are either from the end the 17th century or are 18th century copies of o/der paintings. gren blifvit rengjordt, fernissadt och försedt med ko- nungens namnchiffer, upphängdes på sitt ställe den 13 november" . 67 Löfgren protesterade mot att också hans namn upptogs i anteckningen på porträttets baksida, men Korsseman förklarade att han annars skulle åter- kalla gåvan. Porträttet av Karl XII skänktes enligt Löt- grenska samlingarna 1843 av hamnfogden och skepps- klareraren Per Ekerot, och sedan det blivit uppputsat av artisten G Lindblom upphängdes det i sakristian den 13 februari samma år. Det tredje tilltänkta kungapor- trättet - Karl X Gustav - saknas ännu. Porträtt av bildhuggaren Baltzar Hoppenstedt och hans hustru Dorothea Engel (fig 202). Osignerade olje- målningar på duk , från slutet av 1600-talet eller 1700-talskopior av äldre målningar. Båda målningarna är utförda i mycket mörka färger. Makarna framställs i midjebild inom ovala lagerkransar i ljust rött. Mannen bär svarta kläder, yvig peruk, en svart rosett och vit, veckad, nedhängande halsduk. Nedtill på målningen står i vit färg: "BALTZAR HOPPENSTEDT FÖDD I SAXEN LAUENBURG 1622, DÖD l I CALMAR D 30 MARTII 1699. STAMFADER FÖR HOPPENSTEDTSKA l SLÄGTEN". På dukens baksida en liknande anteckning i skrivstil. Hus- trun bär svart bindmössa med vit spets, stor vit krage med långa snibbar och svart klänning. Nedtill på mål- ningen står: "DOROTHEA ENGEL, STAM=MODER FÖR HOPPENSTEDTSKA l SLÄGTEN l FÖDD 1627". På dukens baksida en liknande anteckning med skrivstil, dock med utsatt dödsår, 1709. I Kristofferkoret på norra väggen. Höjd 107 cm, bredd 85 cm. Renoverade av A Norblad 1914. - Porträtten skänktes till domkyrkan 1875 av kommendören Axel Adlersparre i Stockholm och av hans hustru som på mödernet härstammade från släkten Hoppensted t. Baehrendtz påpekar att Dorothea Engels dödsår är felaktigt angivet eftersom hon enligt domkyr- kans dödbok avled 1710 den 20 november i pesten, som då hemsökte Kalmar. Han betvivlar också riktigheten av födelseåret eftersom Dorothea Engels enda barn, sonen Caspar Didrik, enligt egen uppgift föddes 1684 då modern i så fall skulle ha varit 57 år. Baltzar Hop- Fig 203. Porträtt av Herman Schröder, biskop i Kalmar 1729, d 1744. På dukens baksida inskrift med signatur 1732 av portättmålaren Edvard Orm. Foto Östen Christiernsson 1989. Portrait of Herman Schröder, Bishop of Kalmar 1729 (died 1744). On the back of the canvas there are Jaets about the Iife of the bishop tagether with the signature of the portrait painler Edvard Orm, and the date 1732. penstedts dödsår stämmer däremot med uppgiften på hans gravsten i domkyrkan (nr 16). Porträtt (fig 203) av Herman Schröder, född 1676, biskop i Kalmar 1729, död 1744. Oljemålning på duk. Midjebild, framställande biskopen i prästerlig dräkt och med pudrad peruk. I händerna håller han två böcker av vilka den ena är uppslagen. I boken läses ett bibel- citat (2 Tim 4:5) på både grekiska och latin. Framför biskopen står ett bord på vilket ligger en röd duk och i bakgrunden t h syns en bokhylla. På porträttets baksida läses föjande , målat med svart färg på duken: "Herman Schröder l Natus Uddewaldia Ao 1676 die 13 Maj l pro- motus Magister Ao 1706 l ad S: Ministez Vocatus et ordinatus 1709 l Leetor gymnasii gottob: Ao 1710 l etiam praepos: Bahusiensis pro=lvinciae ut et Pastor et praepo: l in Landwettra Ao 1706 l Pastor Uddewald: Ao 1717. l Pastor ad: S: Catharina Holms: l Ao 1718 l Episcop: Calmar: Ao 1729. l Theol. Doct. Ao 1731. Edwardus Orm l pinxit Ao 1732".68 Förgylld ram. I sa- kristian på södra väggen. Höjd 91 cm, bredd 73 cm, ink! ramen 102 resp 80 cm. Porträtt av Josef Alfred Eklund (1865-1945) , dom- prost i Kalmar 1902-09, därefter biskop i Karlstad. Bröstbild, oljemålning på duk. Kopierad 1943 av konst- närinnan Öllegård Arbin efter original 1932 av konst- nären Ivar Tägtström. I sakristian på västra väggen. Mått: 95 x 73 cm. Gåva till domkyrkan från biskop Eklunds vänner i Kalmar. Porträtt av David Richard Warholm (1827-1900), domprost i Kalmar 1877-1900. Bröstbild, oljemålning på duk, signerad av Öllegård Arbin 1942. I sakristian på västra väggen. Mått: 72 x 61 cm. Gåva från dompros- tens dotter Maria Sterner, f Warholm, Stockholm. Porträtt av Carl Adolf von Engeström (1849-1913), domprost i Kalmar 1909-13. Bröstbild, oljemålning på duk, signatur som föregående . I sakristian på västra 16 - Kalmar Domkyrka 242 KALMAR DOMKYRKA väggen. Mått som föregående. Gåva av domprostens maka, Matilda von Engeström, f Liljencrantz samt från domprostens barn. Porträtt av Erland Björk (1877 -1956), kyrkoherde i Kalmar 1916-47. Stående trekvartsfigur , oljemålning på pannå, signerad av Simon Gate 1945. I sakristian på västra väggen. Mått: 150 x 95 cm. Tillkommet genom insamling, anordnad av kyrkorådet. Porträtt av Carl Daniel Söderberg (1894-1963), kyr- koherde i Kalmar 1947-59. Sittande trekvartsfigur, ol- jemålning på duk , signerad av Sigfrid Södergren 1960. I sakristian på norra väggen. Mått: 102 x 82 cm. Porträtt av Per Edwall , kyrkoherde i Kalmar 1960-80. Bröstbild , oljemålning på duk signerad av Lotte Lagerstein 1981. I sakristian på södra väggen. Mått: 102 x 83 cm. Böcker Karl X Gustavs bibel, Stockholm (I Meurer) 1655. Brunt, skadat skinnband från början av 1800-talet . Gezelii bibelverk. 4 delar , tryckta i Stockholm 1711, 1713, 1724 och 1727 (C Merckell) . Samtida bruna skinn- band. Nya Testamentets första del med ägaranteckning: "Tillhör P Denrell(?) Dörlerhult den 19 mars 1839". Karl XII:s bibel , Stockholm (H Keyser) 1702-03. Variant med vinjett i träsnitt på titelbladet. Brunt sam- tida skinnband. Pärmarna med smal yttre och bredare inre bordyr, den yttre med uddar, den inre en bladbård. På pärmens mitt ett större, symmetriskt ornament av blommor mm. Inlagan komplett men ganska solkig. Ett spänne saknas. Fig 204. Psalmboken , Stockholm (B G Schnei- der) 1767. Band av silver med graverad dekor i form av bl a kron h j ortar. Enligt inskrift i boken skänkt till domkyrkan 1775 av Helena Charlotta Cronhjort. Tillhörande väska av rött, mönstrat siden. Foto Östen Chris- tiernsson 1989. Hymnbook, printed in Stockholm 1767. Binding of silver with engraved de- corations, inc/uding stags. The bag belonging to it is of red, pallemed silk. Karl XII:s bibel. Variant med vinjett i kopparstick på titelbladet. Titel, frontespis och porträtt uppfodrade och lagade. Något nära skuren. Ombunden , enligt an- teckning på sista bladet 1884 hos Harald Ekelundh i Kalmar. Hörnbeslag och spännen överflyttade från ori- ginalbandet. Gustav V:s bibel, Stockholm 1927. Guldornerat per- gamentband med spännen. Nr 169 av bibliofilupplagan. Enligt inhäftat blad gåva 9/10 1932 av församlingsmed- lemmar till domkyrkans 250-årshögtid. Gustav V:s bibel 1917. Brunt originalband. Används på predikstolen. Fig 205. Kista av ek med kraftiga järnbeslag. Daterad på insi- dan av locket: "1699". Foto Östen Christiernsson 1989. Oak chest, dated " 1699" with heavy ironfitments. INREDNING OCH INVENTARIER 243 Fig 206. Kakelugn som tidi- gare befunnit sig i domkyrko- rådets sessionsrum i domkyr- kan. Nu uppställd i Kalmar slott. Foto KLM. The stove which previously stood in the cathedra/ coun- ci/'s meeting room in the cat- hedra/. Now in Kalmar castle. Psalmboken (fig 204), Stockholm (B G Schneider) 1767. Inbunden i band av silver. Slät rygg med fem bind. På vardera pärmens mitt en graverad kronhjort, i kanten bordyr i form av en bladranka. På frampär- mens insida läses: "Skänkt l Af l Framledne Baronessan / Högwälborna Fröken / HELENA CHARLOT/TA CRON- HJORT, / på Ryssby-Lund, / till / CALMARE- Dom = Kyrka. l Död, den 31. Ianuarii, År / 1775". Två gjutna knäppen med dekor av i rad ställda rosor. Pärmarnas mått 17,5 x 12 cm. Till psalmboken hör en ursprunglig, väska av rött , blomranksmönstrat siden. Se ovan, s 216. Möbler Kista (fig 205) av ek, kraftigt järnbeslagen . Kistan har invändigt lås och beslag för tre utvändiga hänglås, som dock saknas. På lockets insida årtalet 1699. Kistan in- köptes detta år för 240 dir kmt, varav kyrkan betalade '244 KALMAR DOMKYRKA hälften och hospitalet den andra hälften. Den står nu i koret vid södra väggen. Höjd 70 cm, bredd 131 cm, djup 66 cm. Tre st bokskåp av gråmålad furu. 1800-talet. Höjd 220-260 cm. Skåpen står i arkivrummet i nordvästra tornet. Där förvaras också div bord och stolar från 1800- och 1900-talen, delvis trasiga. Inredning i sakristian , i ek och i imiterad barockstil, tillkommen vid restaureringen 1914. Inredningen består av ett stort skåp, en soffa, ett bord, en karmstol samt åtta andra stolar. Soffan och stolarna har dynor klädda med rödbrunt skinn. 30 st svartmålade stolar med sits i naturfärgat läder. Används bl a i Kristofferkoret. Inköpta 1961. Kakelugn Kakelugn (fig 206) i tre våningar samt murad sockel med tre små, rundbågiga nischer på kortsidan och fyra Fig 207. Biskopskors och kräkla för Kalmar stift. Kor- set skänkt av Gustav IV Adolf år 1805, kräklan date- rad 1888. The Bishop s cross and cro- zier for the diocese of Kal- mar. The cross was donated by King Gustav IV Adolf in 1805. The crozier is dated 1888. på långsidan. Rektangulärt tvärsnitt med avskurna hörn. Kaklet glaserat i brunsvart med dekor av biadran- kor i barockstil i låg relief. En liknande dekor finns på de i beige glaserade band av kakel som skiljer de olika våningarna åt. Höjd 327 cm, bredd 109 cm. Kakelugnen är numera deponerad i länsmuseet och uppställd i Kal- mar slott. Den befann sig enligt Baehrendtz tidigare i domkyrkan, i domkyrkorådets sessionsrum." Övriga inventarier Biskopskors (fig 207) av guld med halskedja i samma material. I korsets kant en smal sicksackbård. Höjd 10 cm, bredd 6 cm, halskedjans längd 90 cm. - Gustav IV Adolf skänkte år 1805 guldkors till samtliga stift, att bäras av biskopen som värdighetstecken då han inte bar biskopsskrud. Kräkla (fig 207) av förgyllt trä, den krumböjda delen i form av akantusblad och druvklasar. Skaftet uppdelat '' Fig 208. Gipsmodell av Kal- mar domkyrka, ombyggd i enlighet med I G Ciasons för- slag 1907. Foto Östen Chris- tiernsson 1989. Plaster mode/ of Kalmar Cat- hedra/ showing architect l G C/ason s proposals from 1907. i två partier, det nedre slätt och svartmålat, det övre kannelerat , förgyllt och svartmålat. Kräklan kan skru- vas isär, skarvarna täcks av mässingshylsor. På en av de sistnämnda graverad inskrift: "KALMAR STIFT 1888". Kräklan inköptes enligt räk detta år för 126 kr 15 öre. Total längd 207 cm. Kommandostav av lövträ med förgyllda mässingshyl- sor i ändarna. Båda hylsorna försedda med tre kronor i relief. På den ena hylsan dessutom inskrift: "BLEIC- KARD W ACKTMEISTER ANNO 1701". Längd 64 cm. - Staven låg tidigare på landshövdingen och generallöjt- nanten Bleckert Wachtmeisters likkista i Wachtmeis- terska graven under altaret. Den avlägsnades därifrån i samband med kyrkoreparationen 1832-34. Enligt Baehrendtz var staven ursprungligen klädd med svart sammet. Vaser, 4 st av delvis förgyllt silver. Trattformiga med driven bladornering på foten. Samtliga med graverad inskrift: "TILL KALMAR DOMKYRKA VID DESS 250-ÅRS- INREDNING OCH IN VENT ARJER 245 HÖGTID. GÅVA AV KONFIRMANDER". Vaserna är alla stämplade av firma C G Högstedt i Stockholm och skänktes vid domkyrkans 250-årsjubileum 1932. Höjd 27 cm resp 20 cm. Medalj av silver, slagen till minne av Uppsala möte 1593. Ena sidan med bilden av ett skepp på ett stormigt hav; i masttoppen en vimpel med Kristusmonogram, upptill t v en strålsol med "Jahve" i hebreiska bokstä- ver. l kanten läses: " IACTATVR SED TVTA TAMEN" ( =Skakat men dock tryggt. Baksidan med text i rader: "IN l FEL!CEM MEMORIAM l CONCIL!I VPSAL!EN: l CVIVS DECRETVM l CENTESIMO ABHINC ANNO l PERSECVTIONI L!TVRGICAE l FINEM ATTVL!T. l M DC XC!ll." (=Tilllyck- lig åminnelse av Uppsala möte, vars beslut för 100 år sedan innebar den liturgiska förföljelse ns upphörande. 1693.) Diameter 63 mm. - Medaljen till100-årsminnet av Uppsala möte 1693 graverades av den kände medalj- gravören och miniatyrmålaren Arvid Karlsteen. Den förekommer i två storlekar av vilka detta är den större. 0 246 KALMAR DOMKYRKA Fig 209. Storklockan, omgjuten 1856 av C A Norling i Norrkö- ping. Foto Östen Christiernsson 1989. The great bel/, recast in 1856 by C A Norling, Norrköping. Plåtmynt av koppar, 2 st, båda 4 dir smt. Båda myn- ten har fyra hörnstämplar och en mittstämpel: det ena Fredrik I 1727, det andra Fredrik I 1743. Mått: 25 x 25 cm. Sigillstamp av järn. Avtrycket visar en stående drape- rifigur med kors och ankare samt inskrift i kanten: "si- GILL CAPITVLI CALMARIENSIS - ANN IVBIL MDCCXCIII". Diameter 44 mm. Tillhörande ask av trä. Samma sigill- stamp finns också i ovalt utförande , 35 x 30 mm. Sigillstamp av järn, 1800-talets början. Avtrycket vi- sar Jammet med fana, brinnande kalk och brinnande ljus samt inskrift i kanten: "SIGILLVM CAPITYLIS CALMA- RIENSIS". Diameter 47 mm. Liten sigillstamp av silver. Avtrycket visar ett altare med en uppslagen bok samt inskrift i kanten: "SIGILLUM CAPITULI CALMARIENSIS" . Diameter 21 mm. Sigillstamp av järn, enligt inv graverad av A. Unnerus från Visby 1831 efter ritning av v pastor N I Löfgren. Avtrycket visar en bild av domkyrkan , ovanför står: " Ps. 84:v 2" . I kanten inskrift: "SIGILLUM TEMPLI CAT- HEDRALis CAROL! CALMARIAE" . 36 X 31 mm . Sigillstamp av brons, sent 1800-tal. Inskrift: "DOM- KYRKORÅDET I KALMAR" . Diameter 31 mm. sigillstamp av brons med handtag av tenn, handtaget i form av ett segelfartyg. Avtrycket visar en bild av domkyrkan och inskrift i kanten: "KALMAR FÖRSAM- LING". Bredd 36 mm, höjd 61 mm . Fyra st små psalmboksskåp av ek, tidigare placerade i kyrkbänkarna. Varierande mått, det största 44 x 33 cm, det minsta 28 x 28 cm. Förvaras i arkivrummet i nordvästra tornet. Ett liknande psalmboksskåp med år- talet 1862 är sedan 1918 deponerat i länsmuseet (inv 8463). Två st pukor av koppar. 1800-talet? Förvarades enligt Baehrendtz tidigare i läroverket . Höjd 48 cm, diameter 62 cm. I arkivrummet i nordvästra tornet. Gipsmodell (fig 208) av Kalmar domkyrka med mitt- kupol i enlighet med I G Ciasons förslag (se ovan, s 132). Inköpt 1908. Höjd 65 cm, bottenplattan 66 x 57 cm. I arkivrummet i nordvästra tornet. Klockor storklockan (fig 209) har runt halsen dubbla bårder sammansatta av granatäppleliknande frukter och korsa- de palmkvistar. Mellan bårderna ett inskriftsband: "OM- GJUTEN 1648 ÅNYO OMGJUTEN 1856 AF C. A. NORUNG I JÖNKÖPING". 71 Runt slagringen en bred bård av akantus- blad, fruktknippen mm. På klockans liv två kartuscher, inramade av blomrankor. Den ena kröns av en strålsol , kors och vinranka. Inom kartuschen läses: " LOFVER I FOLK W ÅR GUD. l LÅTER HANS LOF WIDT HÖRDT WARDA l DAY. PS: 66:8". I den andra kartuschen står: " LAUDATE DOMINUM, OMNES GENTES1 l LAUDATE EUM, OMNES PO- PULI! l PS. CXYII. 1.". Höjd ink! krona 140 cm, diameter 152 cm. Mellanklockan (fig 210) har runt halsen två mycket breda sinsemellan olika bårder av akantusblad. Runt slagringen finns en bård av i rad ställda, symmetriska bladornament. Mellan de båda övre bårderna ett band med: "ANNO 1684 SOLI DEO GLORIA" och närmast slag- ringen, nedanför bladbården ett band med: "GLORIA IN EXCELSIS DEO ME FVNDEBAT HOL(MIAE MICHEL) BADER BESTELDT ZACHRIAS ANNDERSSON ANNO 1684". 72 På klockans liv läses på ena sidan: "HOC WÄLB:NE HANS WACHTMEISTER KONG: RÅDT.AM. l GEN: OCH GOW: WÄL- INREDNING OCH INVENTARIER 247 Fig 210. Mellanklockan, gjuten 1684 i Stockholm av Michel Bader. Foto Östen Christiernsson 1989. The middle-sized bel/, east in Stockholm in 1684 by Michel Bader. BOR: HANS KLERCK AMMIRAL l OCH LANDZHÖFDING: ADM:R:D:O: M: HENNING SCHUTTE l EPS: CALM: MATTHIAS ROBECK: B: DIEDRICH l MVHLENBRVCH" . På den andra sidan står: "PSALM 150 LAUDATE DOMINVM IN CYMBALIS l BENE SONANTIBVS LAVDATE EVM IN l CYMBALIS IV- BILATIONIS OMNIS SPIRITVS l LAVDET DOMINVM HALLEL- VIA". Höjd inkl krona 95 cm, diameter 113 cm. Lillklockan (fig 211) har runt halsen överst en deko- rativ bård av bladranka, frukter och fåglar , nedanför följer ett textband och därefter en bård av i rad ställda lambrequinliknande ornament, vartannat större och vartannat mindre. Inskriften lyder: "GLORIA IN EX- CELSIS DEO ET IN TERRA PAX HOMINIS BONA VOLVN- TAS". Klockans liv är odekorera t. Runt slagringen lä- ses: "LAVDATE DOMINVM IN CYMBALIS BENE (SONAN- TIBVS) HOLMIAE ME FVNDEBAT IOHAN MEYER ANNO (1688)".73 Höjd inkl krona 80 cm, diameter 95 cm. Domkyrkans tre klockor var ursprungligen överflyt- Fig 211. Lillklockan, gjuten i Stockholm 1688 av Johan Meyer. Foto Östen Christiernsson 1989. The small bel/, east in Stockholm in 1688 by Johan Meyer. tade från gamla stadskyrkan. De göts alla 1648 sedan de äldre klockorna förstörts vid stadskyrkans brand 1647. Om detta och om storklockans ursprungliga in- skrift, se SvK Sm 111:2, s 322f. Av okänd anledning måste lillklockan omgjutas redan 1668, då dess vikt ökades till 3 skeppund, 12 lispund 8 marker. Pingst- dagen 1683 fick mellanklockan under pågående ring- ning en så betydande spricka att den måste tas ned och föras till Stockholm, där den följande år omgöts av klackgjutaren Michel Bader. Den i klockans inskrift omnämnde handlanden Zacharias Andersson , som följ- de med klockan till Stockholm och ombesörjde gjut- ningen , fick som tack för sitt besvär en gravplats i dom- kyrkan , där hans gravsten (nr 20) ännu finns bevarad. storklockan gjorde tjänst till 1855, då den fick en spric- ka som nödvändiggjorde omgjutningen året därpå. För detaljerade uppgifter om klockornas omgjutningar hän- visas till Baehrendtz, s 31f. '248 INREDNING OCH INVENTARIER Noter l. Översättning av lektor P I LindvalL F Baehrendtz, An- teckningar om Kalmar domkyrka Il , s 41. 2. F Baehrendtz, a a, s 38f. 3. R Josephson, Tessin. II , s 155f. 4. Kaspar Schröder (omkr 1652-1710), hovbildhuggare. Utbildad i Frankrike med porträttskulptur som speciali- tet. Verksam i Stockholm från 1686 med uppdrag för sta- den och hovet , bl a på Drottningholm. Schröders bevara- de produktion består till större delen av kyrkainredning- ar, skulpterade i trä , bl a altaruppsatser för Piteå landsför- samlings kyrka, Hammarby i Uppland och Rättvik i Da- larna. 5. Eva Spångberg (f 1923), skulptris. Studier bl a vid statliga träsnidarskalan i Oberammergau i Tyskland. Arbetar med religiösa motiv och är representerad med verk i ett flertal kyrkor , främst i Småland. 6. V Sylvander, Kalmar slotts och stads historia IV, s 147. 7. F Baehrendtz, a a, s 49f. 8. U Haegermark, Vem är mästare till predikstolen i Kalmar Domkyrka? Kalmar län 1973, s 51-60. 9. M Hofren, Kalmar domkyrka, historia och beskrivning, s 23f. 10. F Baehrendtz, a a, s 51f. 11. Josef Fredrik Olson (1870-1947) , arkitekt, tecknare, målare. Född i Kalmar. Utbildad i Stockholm och deltog under studietiden bl a i restaureringen av Gripsholm un- der Fredrik Lilljekvists ledning. Olson utexaminerades som arkitekt 1901 och blev 1904 stadsarkitekt i Kalmar. Han kom att inneha tjänsten ända till 1937 och ritade under denna tid en stor mängd privata och offentliga byggnader i staden, bl a Vasaskolan, församlingshuset, flickskolan, gasverket och varmbadhuset. 12. F Baehrendtz, a a, s 11. 13. Carl Mö/ler f 1857, d 1933. Arkitekt, från 1881 intendent vid överintendentsämbetet, från 1904 överintendent och från 1918 till 1924 generaldirektör för den nyinrättade Byggnadsstyrelsen. Till hans främsta verk hör Johannes kyrka och Johannes skola i Stockholm samt Wijkanderska villan (Lusthusporten) på Djurgården i Stockholm. 14. Einar Lundberg f 1889, d 1978. Arkitekt , från 1925 vid KBS, åren 1927- 39 vid Kulturhistoriska byrån och från 1939 intendent vid Intendentsbyrån. Svarat för ett stort antal kyrkorestaureringar. Se Svenska Teknologförening- en 1861-1936. Sthlm 1937. 15. Handlingar i ATA , kyrkoarkivet och hos f domkyrkoor- ganisten J H Åberg, Uppsala . - Orgelns disposition redo- visas i not 49. 16. Magnus Å hrman d 1700. Orgelbyggare, verksam i Väst- sverige, från 1690-talet i Borås. Byggde från omkr 1660 ett tiotal orglar, ingen bevarad . - Johan Åhrman d efter 1714, son till orgelbyggare Magnus Åhrman. Verksam som orgelbyggare i Småland ; sju verk kända, det äldsta byggt 1697, men inget bevarat. Einar Ericis arkiv , ATA. 17. Martin Olsson, Kalmar Storkyrka (SvK Sm III:2, s 309 f) . Originaldispositionen är ej känd. Disposition 1820, efter flyttningen till Gärdslösa: Gedacht 8 fot , Principal (4 fot) , Fleut (4 fot) , Quint (3 eller l 1/3 fot) , Octava 2 fot, Super Octav l fot , Scharf 3 Cor, Trumpet 8 fot, Tremulant. (SvK Öl 11:3, not 89) . 18. Lars Wahlberg f 1724, d 1776, orgelbyggare. Förste gesäll hos orgelbyggaren Jonas Wistenius i Linköping, från mit- ten av 1750-talet självständig. Byggde 15 orglar. Av dessa är orgeln i Loftahammars kyrka (1767) samt den i Slätt- hög (påbörjad 1776, byggd för Växjö domkyrka) bevara- de. 19. Framställningen av orglarnas historia bygger i det följan- de på Fabian Baehrendtz Anteckningar om Kalmar dom- kyrka. I. 1912, N E Löfgren Kalmar och dess stift (ATA), samt protokoll och andra handlingar i Kalmar domkyrkas arkiv och i domkyrkasysslomannens arkiv i YLA , om inte annan källa anges. 20. Christian Wenster fi nns nämnd som organist i Karlshamn 1752 (SvK Bl IV s 267) och som director musices och rec- tor cantus vid Lunds universitet 1784, då han också var cantor scholae vid katedralskolan i Lund. (Tobias Norlind Från Tyska kyrkans glansdagar. Stockholm 1945. S 97.). 21. Disposition enligt syneprotokollet 1759: Manual Qvinta Dena 16 ' B/D, Principal 8', Kort Fleut 8', Octava 4', Kortfleut 4 , Super octav 2', Offenfleut 2', Scharff 3 Chor, T rompet 8', Vox Humana 8' D (fr c 1), Vox virginea 8' D (fr c 1), Trompet 4' B (C-fiss). Pedal Sub Bass 16 ' (med dubbla labier), Principal8 , Gedacht 8' , Octava 4 , Qvinta 3 , Scharff 3 Chor, Bassun 16', T rompet 8', T rompet 4 , Cornetin 2'. Enligt Hiilphers (1773) hade orgeln fyra bäl- gar. Manualomfånget var (enl P Z Strands besiktning 1836) C-c3, pedalomfånget C-dl. 22. Citerat efter avskrift i Bertil Westers arkiv Kyrkorglar i Sverige (ATA). 23. Citerat efter avskrift i Bengt Kyhlbergs Katalog över or- gelärenden före år 1811 inom Överintendentsämbetet (hos SvK) . 24. I Kalmar Läns Museum. - N E Löfgren Kalmar och dess stift. 25. Anders Wåhlander (Wollander) f 1719, d 1803 , orgel- byggare. Elev till orgelbyggaren Jonas Wistenius; från 1750-talets början i bolag med orgelbyggaren Lars Wahl- berg. Erici, Unnerbäck Orgelinventarium (1988). 26. Anders Holmberg f 1799, utnämnd till domkyrkoorganist i Kalmar den 25 april 1827, dessförinnan tillförordnad organist vid Stockholms Storkyrka. - Johan Peter Åberg f 1778, d 1850 orgelbyggare. Bondson från Madesjö; 1805 kronofjärdingsman , 1807 nämndeman i S Möre härad , '' ' NOTER 249 1812 likviditetskommissarie och 1815 kronolänsman i Ljungy, Hossmo och Mortorps socknar. Erhöll1821 privi- legium att bygga mindre orglar. Byggde mellan åren 1822 och 1841 ca 15 orglar, ingen bevarad. 27. Sven Peter Petersson f 1799, d 1852, orgelbyggare, elev till orgelbyggarna Pehr och Jonas Fredric Schiörlin i Lin- köping. Efter J F Schiörlins död 1821 verksam som själv- ständig orgelbyggare, först i Böda på Öland, från 1836 till 1844 i Visby och från 1844 i Sjonhem på Gotland. Erici, Unnerbäck Orgelinventarium (1988). 28. Pehr Zacharias Strand f 1797, d 1844, orgelbyggare. Son till orgelbyggaren Pehr Strand i Stockholm. Efter utbild- ning och praktik i Tyskland 1820-22 övertog han faderns verkstad och byggde ett 70-tal orglar , den största i Lunds domkyrka 1836. Erici, Unnerbäck Orgelinventarium (1988). 29. Eric Gustafvon Rosen f 1775, d 1866. Jurist, organist och orgelsakkunnig. President i Svea hovrätt till 1845, orga- nist i Klara kyrka i Stockholm 1797-1801, därefter i Stockholms Storkyrka till 1825, preses i K musikaliska akademien 1836- 1860. Ansedd som sin tids främste orga- nist. Komponerade sånger och koraler (i 1986 års koral- bok är nr 552 komponerad av v Rosen). 30. Johan Fredrik Strand f 1798, d 1838 eller 1839, kusin till P Z Strand , orgelbyggareelev och gesäll. Förekommer från 1813 som lärling hos Pehr Strand, arbetar sedan i hans och i P Z Strands verkstad till sin död. 31. " Stilen war skrifven på Svenska och Nämde trädbit är af mig förwaract på sitt fö rra Rum. Calmar d. 11. Nofvember 1837." 32. Disposition enligt Strands projekt 29 december och kon- traktsförslag 30 december 1836 (g = stämma från Wahl- bergs orgel): Manual Qvintadena 16 ' g, Principal 8' g, Kortfieut 8' g, Vox Retusa 8' ny, Qvinta 6' täckt, ny, Octava 4' g, Kortfieut 4 ' g, Qvinta 3' g, Octava 2' g, Scharff 3 Chor 2 ' c.g.c. (av gamla pipor från Scharferna i manualen och pedalen) , Trumpet 8' ny. Öververk Princi- pal 8' (täckt C-H) ny, Rörfieut 8' ny, Fugara 8' ny, Octa- va 4' ny, Håhlfieut 4' ny, Waldfieut 2' ny, Woxhumana 8' (24 helt nya pipor, 30 delvis gamla). Pedal Violone 16 trä , ny, Subbas 16' g, Principal 8 ' g, Violoncelle 8' trä , ny, Gedact 8' g, Octava 4 ' g, Bassun 16 ' ny (enl projektet begagnas av den gamla Basunens 12 träpipor så många som är tjänliga). Slutlig disposition enligt syneprotokollet: Manual Bor- duna 16 ' (g Qvintadena 16 ' omarbetad och kompletterad med åtta nya träpipor och en ny av tenn) , Principal 8 ' ny, Gedakt 8' g (ökad med fem nya pipor), Fugara 8' ny, Vox Retusa 8' ny, Täckt Qvint 6' ny av tenn, Octava 4 ' g, (ökad med sex nya tennpipor) , Qvinta 3' g (dito), Octava 2' g (dito), Fleut 2' g (dito), Trompet 8 ' ny. Öververk Principal 8' B/D g ("omgjuten"), Rörfieut 8 ' ny, Viol di Gamba 8' (av gammal metall), Octava 4' ny, Hohlfieut 4 ' ny, Waldfieut 2' ny, Voxhumana 8' B/D ny, diller av tenn. Pedal Violone 16 ' ny, Subbas 16' g (omarbetad från två till ett labium) , Principal 8' ny (av gammal metall), Violoncelle 8' ny, Qvinta 6 ' (gamla Gedact 8' omarbetad fö r vinnande av mera styrka i basen), Octava 4 ' g (grova C ny), Bassun 16 ' ny. Spärrventiler för manual, öververk och pedal. Pedalkoppel 15 toner. Svällare till Gamban . 33. Förteckningen upptar två manualväderlådor, två pedalvä- derlådor av ek , fyra bälgar, 17 diverse väderrör, 28 kon- dukter av trä, 38 stämvällar med två stift och två armar, 20 lispund mässing- och blymunstycken med kryckor, ett manual- och ett pedalklaver, tre vinkelklossar av trä, två vinkelklossar med järnvinklar, diverse luckor och mindre delar, väderlådskruvar, kopfer och dillersamt sex lispund viktualievikt tenn och bly. 34. Anders Gustaf Nygren f 1821, d 1868, orgelbyggare i Stockholm. Byggde åren 1855-1863 åtta orglar. Orgeln i Follingbo på Gotland från 1859 bevarad. 35. Per Larsson Åkerman f 1826, d 1876, orgelbyggare. Ut- bildad hos orgelbyggarna Samuel Strand, J Blomquist och A V Lindgren samt vid Teknologiska institutet 1847-50. Utiandspraktik i Tyskland, Belgien och Paris 1854-57. Från 1866 i bolag med orgelbyggaren Carl Johan Lund under firmanamnet P L Åkerman Lund. Efter Åker- mans död fortsattes firman av Lund. Den existerar fort- farande, verkstad i Knivsta. Erici Inventarium över beva- rade äldre kyrkorglar (1965), Norlind Orgelns allmänna historia (1912). 36. Se SvK Sö 11:2. 37. Wahlberg: Flöjt 4 ' (täckt), Octava 2 , Octava 4' i pedalen (delvis), Täckflöjt 4' i pedalen (delvis) . Strand: Principal 8 , Rörflöjt 8', Fugara 8', Octava 4 , Hålflöjt 4' , Octava 2' (i II manualen) samt delar av Nachthorn 2' och Flöjt 2' i pedalen. 38. Citerat efter avskrifter i Einar Ericisarkiv (ATA) . 39. A J Johansson f 1817. Examinerad vid K musikaliska aka- demien 1838, kantor, senare domkyrkoorganist i Kalmar samt syssloman vid domkyrkan. Sundberg och Björkman Matrikel öfver Rikets Orgelnister. .. 1869. 40. Marcussen S!lln orgelfirma i Aabenraa, Danmark, grun- dad vid 1800-talets början av Jurgen Marcussen , från 1827 i kompanjonskap med Andreas Reuter (elev sedan 1816). 1830 flyttade firman till Aabenraa, då Marcussens son inträdde i rörelsen. Firman, som ännu existerar, byggde under 1800-talets mitt och senare del ca 20 orglar i Sveri- ge, bl a i Göteborgs domkyrka och Vänersborg (ej beva- rade) samt Färgaryd , Lofta och Väderstad (bevarade). Norlind Orgelns allmänna historia (1912), Friis, Nie/s Marcussen S0n 1806-1956 (1956). - Marcussen '' ' ' 250 INREDNING OCH INVENTARIER S0ns förslag: Manual I Principal 16' , Borduna 16' Princi- pal 8' , Viola di gamba 8 , Fiaute major 8', Rörflöjt 8', Octav 4 , Spidsflöjt 4 , Octav 2', Cornett 3 Chor (i 4 fots ton; fr c), Trumpet 16 , Trumpet 8'. Manual/l Gedackt 16', Principal 8', Salicional 8', Fhlte harmonique 8', Ge- dackt 8', Octav 4 , Rörflöjt 4 , Octav 2 , Corno 8 . Ma- nual III Corno di bassetti 8' , F u gara 8', Dubbelflöjt 8', Flau to amabile 8', Gambetti 4 , Fhite octaviant 4 . Peda- len Principal16 , Subbas 16', Principal8', Violencello 8 , Gedackt 8', Octav 4' , Basun 32', Basun 16' , T rompet 8'. Koppel 1111, III/Il , liP, I 4' /1. Kollektiver: De starka stäm- morna till/från i manual l , II och pedalen. Pneumatisk maskin för manualerna. Crescendosvällare för manual III. - Manualomfång C-f3, pedalomfång C-dl. Slejflå- dor: två för vardera manual I , II och III , fyra för pedalen. Åtta kubbälgar och tre utjämningsbälgar. Lufttryck 32 grader (80 mm) i manualverken , 36 grader (94 mm) i pe- dalen. 41. Elfrida Andn!e f 1841 , d 1929, organist och tonsättare. Tjänstgjorde från 1861 i Finska kyrkan i Stockholm, från 1862 också i Franska reformerta kyrkan. Från 1867 till sin död domkyrkoorganist i Göteborg. 42. Albert Wideman f 1846, organist. Examinerad i Stock- holm 1869, musiklärare vid Nyköpings läroverk 1869-78, domkyrkoorganist i Växjö från 1878. - Gustaf Adolf Set- terquist f 1842, d 1906, orgelbyggare, son till orgelbygga- ren Eric Adolf Setterquist och från 1874 delägare i firman E A Setterquist Son i Örebro. 43. Disposition enligt kontrakt och besiktningsprotokoll : Manual I Principal 16 ' (C-H fr Bord 16 ), Borduna 16 , Principal 8' , Gamba 8' , Fhlte harmonique 8 , Octava 4 , Octava 2 , Cornette 3 chor (l ch fr C, 2 ch från G, 3 ch fr c), Trumpet 16' , Trumpet 8'. Manual/l Borduna 16', Principal 8', Fugara 8', Violin 8', Fhlte double 8', Octava 4 , Flihe Ocraviante 4' , Rauschquinte 2 ch (c.g.), Corno 8'. Manuall/I Aeoline 8', Salicional8 , Rörfleut 8', Fuga- ra 4 , Echofleut 4 , Octavin 2' ( överblåsande fr Fiss), Cor anglais 16' (genomslående tungor) , Euphone 8' (dito). Pedal Violon 16 , Subbas 16 , Qvinta 12 , Violoncelle 8', Borduna 8', Octava 4' , Contra Bassun 32', Bass u n 16 , T rumpet 8'. Koppel liP, Il/P, III/P, I 4 /I, Il/I , III/I , III/ II , III 16 /11. Pneumatisk maskin tilUfrån i P och l. Cre- scendosvällare III (vågbalanstrampa). Manualomfång C-f3, pedalomfång C-dl. Fristående spelbord. Åtta slejf- lådor (två för varje verk) , två magasinsbälgar, fem regula- torer. 44. Barometern 1914. - Barometern 24/8 1929, som återger Otto Olssons avsyningsutlåtande . 45. I manual I byttes Borduna 16 ' mot en vidmensureract Principal 8'. Fhlte harmonique 8' i I och Dubbelflöjt 8' i II bytte plats. I manual II ersattes Violin 8 ' med en Dolce 8'. - Manual III utökades med stämmorna Gedackt 16 , Bassetthorn 8', Vox coelestis 8', Vox humana 8 ' samt Violin 8' (gammal, flyttad från II) , placerade på en ny väderlåda; Octavin 2' omarbetades till Waldflöjt 2'. Peda- len ökades med en Ekobas 16 , transmitterad från Ge- dackt 16 ' i III . Vidare insattes tre fria kombinationer och fyra kollektiver, registersvällare och tremulant. (Kontrakt med Åkerman Lunds Nya Orgelfabriks Aktiebolag den 1 augusti 1929. Åkerman Lunds arkiv, Knivsta) . - I Åkerman Lunds arkiv förvaras även ett program upp- rättat 1921 av domkykoorganisten Birger Anrep-Nordin , innebärande en utbyggnad av orgeln till 66 register, varav 16 transmissioner; i orgeln skulle ingå ett fjä rrverk kallat "altarverk", utfört som ett harmonium med åtta register. 46. Otto Olsson f 1879, d 1964, organist och tonsättare . 1908-1956 organist i Gustav Vasa kyrka i Stockholm, 1925-45 lärare i orgelspel vid Musikaliska akademien (från 1926 med professors namn) . Verksam som orgelsak- kunnig. Komponerade orgelverk, körverk och koraler. - Framställningen bygger på skrivelser , protokollsutdrag och andra handlingar i ATA. 47. Lennart Annemark f 1912, d 1989, organist och körledare . Från 1943 domkyrkoorganist i Kalmar. 48. Otto Olssons dispositionsförslag 1948: Manuall Principal 16 ' g (C-H ny), Principal 8 ' g (uppflyttas 3 toner , ny bas), Octava 8' g, Gamba 8' g, Dubbelflöjt 8' g, Octava 4' g, Flöjt 4 ' täckt ny, Quinta 2 2/3' ny (av Dolce 8'), Octava 2' g, Mixtur 5 ch ny, Trumpet 16' g, Trumpet 8' g. Ma- nual Il Borduna 16' g, Principal 8' g, Fugara 8' g, Flute harmonique 8' g, Quintadena 8 ' ny, Gedackt 8' ny, Octa- va 4' g, Nachthorn 4' ny, Spetsqvint 2 2/3 ny, Flageolet 2' ny, Cornet 4 ch g/ny (g Rauschqvint ingår) , Scharf 4 ch ny, Krummhorn 8' ny, Corno 8' g. Manual III (i cre- scendoskåp) Gedacht 16' g, Principal 8' g (be f Bassett- horn 8') , Violin 8 ' g, Salicional 8' g, Aeolin 8' g, Voix celeste 8' g, Rörflöjt 8' g, Principal4 ' ny, Flute actaviante 4' g, Fugara 4 ' g, Nasard 2 2/3 ' ny, Waldflöjt 2 ' g, Ters l 3/5 ' ny, Larigot l 1/3 ' ny, Piccolo (l') ny, Mixtur 4 chor ny, Cor Anglais 16' g, Euphone 8' g, Oboe 8' ny. Pedal Principal 16 ' ny, Violon 16' g, Subbas 16 ' g, Ekobas 16' (transmission fr Gedacht 16' i III), Qvinta JO 2/3' g, Oc- tavbas 8' ny, Violoncell 8' g, Borduna 8' g, Octava 4 ' g, Blockflöjt 2' ny, Pedalmixtur 4 ch ny (2 2/3 ), Contraba- sun 32' g, Basun 16' g, Trumpet 8' g, Ciairon 4' (transmis- sion fr Trumpet 16'i I). Altarorgel Gedacht 16' ny (pe- dal) , Borduna 16 ' ny, Ekoflöjt 8' (42 pipor från g Eko- flöjt 4 ' i III) , Dulciana 8' ny, Gemshorn 4 ' ny, Nachthorn 2' ny, Sesquialtera 2 ch ny, Vox humana 8 ' g (fr III), Tre- mulant. Om altarorgeln förses med eget spelbord bör den ökas med en Principal 4 '. - Manualomfång C-a3 , pedal- omfång C-fl. 49. Jan Håkan Åberg f 1916, organist, fil kand. 1947-53 orga- nist i Skövde , 1954-58 i Olai kyrka i Norrköping, '' NOTER 251 1958-67 i S:t Larskyrkan i Linköping och 1968-81 dom- kyrkoorganist i Härnösand. Omfattande verksamhet som orgelsakkunnig. Disposition enligt J H Åbergs besikt- ningsutlåtande den JO december 1957 (stämmor som en! förf:s bedömning och kompletterande besiktning 1989 härrör från 1883 är kursiverade): HV (Il) Principal 16 (C-H ny), Principal 8' 1929, Dubbelflöjt 8 , Borduna 8' ny, Viola di Gamba 8', Oktava 4' flyttad l h t, Gemshorn 4' ny, Täckflöjt 4' ny, Kvinta 2 2/3' ny, Oktava 2', Ses- quialtera 2 ch ny, Mixtur 6-8 ch 2' ny, Trumpet 8 , Trum- pet 4 ny . RP (l) (Alla stämmor nya) Gedackt 8', Kvinta- dena 8', Principal 4 , Koppelflöjt 4 , Svegel 2 , Kvinta l 113', Sifflöjt l , Scharfcymbel 4 ch 2/3 , Rankett 16 , Krumhorn 8'. Tremulant. ÖV (III) Principal 8' 1929 (av Bassetthorn 8'), Fugara 8', Rörflöjt 8 , Oktava 4 , Hålflöjt 4' ny, Gedacktpommer 4' ny, Nasard 2 2/3' ny, Oktava 2 ' ny, Waldflöjt 2' , Tertian 2 ch ny, Scharf 3 ch l ny, Cor anglais 8', Corno 8'. SvV (IV) Gedackt 16 ' 1929, Horn- principal 8', Salicional 8 , Celeste 8 ' 1929, Tectus 8' ny, Fuga ra 4' , Nachthorn 4' ny, Blockflöjt 2' ny, Ters l 3/5' ny, Larigot l 113' ny, Ok ta va l ny, Mixtur 4 ch l ny, Oboe 8' ny, " dulcianuppsatser", Regal 8' ny, Rörskalme- ja 4' ny. Tremulant. Ped Principal 16 (av Violon 16 ), Subbas 16' , Gedackt 16 ' (av Borduna 16 ' i II), Oktava 8 (av Violoncelle 8' ?) , Borduna 8', Kvinta JO 213', Oktava 4 , Flöjt4 (av Fl harmonique 8'), Nachthorn 2 ny, Pedal- mixtur 4 ch (delvis g, Rauschkvint från 1883 ingår) , Kon- trabasun 32 ', Basun 16 , Trumpet 8' , Trumpet 4' (av g Trumpet 16 ), Singend Kornett 2 ' ny. Några gamla stäm- mor (Principal 8' , Fuga ra 8' i öv, Salicional 8' i Sv V samt Oktava 4 ' i Ped) försågs med ny basoktav. Flertalet gamla stämmor är omintonerade ( fothål vidgade, kärnstick bort- skrapade) . Manualomfång C-a3, pedalomfång C-fl. Elek- trisk Iraktur, elektrapneumatisk registratur. Slejflådor. Gängse koppel, fria kombinationer. Vid en senare omdis- ponering byttes Borduna 8' och Täckflöjt 4 ' i HY mot Rörflöjt 4 ' och Täckflöjt 2' ; i SvV byttes Regal 8' och Rörskalmeja 4 ' mot Dulcian 16'och Trumpet 8 ; i pedalen byttes Singend Kornett 2' mot Skalmeja 4 . Den invändiga strukturen från 1883 med upplag, stäm- gångar och trappor är till stor del bevarad. Huvudverket är placerat längst ned. Öververket i mitten och svällverket överst , innanför fasaden. Ett längre bak placerat svällskåp från 1883 står nu tomt. 50. Enligt muntlig uppgift som vänligen lämnats förf av mu- sikdirektör Åberg inkopplades Åberg på ett relativt sent stadium. Då (1952) förelåg en av Mårtensson reviderad version av Otto Olssons förslag, av Lennart Annemark betecknad som ett steg i rätt riktning; Mån enssons förslag bearbetades sedan ytterligare av Åberg och Annemark, varvid bl a det av Mårtensson tänkta bröstverket ersattes med ryggpositiv. Ytterligare några av 1883 års stämmor slopades (Borduna 16 , Violin 8', Fh1te actaviante 4 ' och Euphone 8'), Cor anglais 16 ' omplacerades till 8'-läge. - Intonationen gjordes enligt Åberg av firmans dåvarande medarbetare Johannes Kiinkel. 51. Erik Sand (f 1909) skulptör, målare tecknare. Utbildad vid Högre konstindustriella skolan i Stockholm. Sand har haft en stor mängd kyrkliga uppdrag bland vilka dop- funtarna utgör en dominerande grupp. Han uppmärksam- mades först som träskulptur och skar själv de första dop- funtarna i trä men övergick så småningom till att göra modeller för huggning i sten. Sand har också utfört altar- skåp i polykromt träarbete , t ex förTveta kyrka i Söder- tälje. 52. Christopher Wilhelm , gesäll från Riga, införskriven till Kalmar där han vann burskap 1660. Nämns 1664 då han "givit sig under landshövdingen frih Claes Baners för- svar". Silvret från överste von Gengels kista , som alltså plundrades direkt efter begravningen, uppgick till 216 lod och köptes förmodligen i sin helhet av Christopher Wil- helm. Församlingen debiterades sedan för de 122 Jod som skålen vägde. Se vidare SvK Sm III:2, s 312. 53. F Baehrendtz, a a , s 65 . 54. F Baehrendtz, a a, s 78. Domkyrkorådets prot 7 och 24 nov 1788. 55. F Baehrendtz, a a, s 79. Domkyrkorådets prot 6 sept och 5 nov 1873 samt 6 maj 1874. 56. Petter Britt, guldsmed. Född i Kalmar 1673, utbildad hos F Richter i Stockholm, mästare i Kalmar 1701. Verksam där till sin död 1758. Änkan Anna Catharina Beckerhöll därefter verkstad till 1779 då sonen Johan Petter övertog verkstaden. Stor produktion. 57. Räk 1706 och 1707. F Baehrendtz, a a, s 60. 58. Carl Gustaf Högstedt, guldsmed , född 1789, son till guld- smeden i Kalmar Johan Högstedt. Stämplade egna ar- beten från 1819, död 1841. Änkan Emma Högstedt höll verkstad till 1850. Andra kända arbeten i bl a Mörbylånga och Sandby kyrkor på Öland. 59. Hans Wiggman, guldsmed , född 1686, gick i lära i Jönkö- ping, burskap i Kalmar 1712, verksam där till sin död 1761. Andra kända arbetren i bl a Mortorps och Förlösa kyrkor i Småland . 60. Hans Christian Witte, guldsmed, född 1733, utbildad i Stockholm, burskap i Kalmar 1764, död 1782. Änkan Eva Eklund höll verkstad till 1785. Andra kända arbeten i bl a Mörbylånga och Resmo kyrkor på Öland och i Långe- måla kyrka i Småland. Om den ursprungliga kannan , se SvK Sm III :2, s 314. 61. Räk 1682. F Baehrendtz, a a , s 73. 62. F Baehrendtz , a a, s 72. "Olof Gallatz, som synes hafva varit son till en skeppare Nils Uhre, föddes i Kalmar 1669. Sedan hans moder gift om sig med skeppsbyggmästaren Mikael Gallatz antog han dennes namn . År 1692 vann han =252 INREDNING OCH INVENTARIER burskap som handlande, representerande staden vid riks- dagarna 1713-14 och 1723 samt utnämndes till politiborg- mästare den 5 maj 1722. Död den 30 december 1733. Han var gift med Anna Maria Utterbom i hennes andra gifte. " 63. Sofia W iden, f 1900, d 1961, textilkonstnärinna. Ledare för Licium 1930-51. Fr o m drev hon firman " Sofia W iden textilier" . Har utfört textilier för ca 1000 kyrkor i Sverige, däribland flera domkyrkor, t ex domkyrkan i Växjö. 64. Sigrid Synnergren, f 1894, d 1986, textilkonstnärinna. Från 1939 konstnärlig ledare för Södra Sveriges kyrkliga textil i Lund, som hon grundade i kompanjonskap med Maja Wirde. Viktiga arbeten i t ex Hulterstad kyrka på Öland, Mariakyrkan i Helsingborg, S:t Andreaskyrkan i Malmö och i Åbo domkyrka. 65. Anna Lisa Odelqvist-Kruse, f 1925, textilkonstnärinna. Anställd 1948 vid Licium och från 1953 chef för atelje Libraria. Har utfört textilier för ett mycket stort antal svenska kyrkor och har dessutom haft en omfattande pro- fan produktion. 66. Greta O/de-Holmberg-Mörk, f 1912, textilkonstnärinna. Komponerade fram till 1940-talet kyrkliga textilier för Licium. Arbeten av henne finns utom i Kalmar bl a i Vis- by domkyrka, S:t Petri kyrka i Malmö, Mariakyrkan i Helsingborg och Finska kyrkan i Stockholm. Hon har också komponerat profana textilier och även framträtt som målare och tecknare. 67. F Baehrendtz, a a, s 75. 68. Edvard Orm (1670-1735) , porträtt- och kyrkomålare. Född i Algutsrums sn på Öland och från tiden omkr 1700 livligt verksam som porträttör i militär- , präst- och tjäns- temannafamiljer. Orm förde en ganska ambulerande till- varo och var verksam på olika platser i Småland och Väs- tergötland samt på Öland och Gotland. Till hans större arbeten som kyrkmålare hör de målade inredningarna i Gränna (1719) och Hakarps kyrkor (1729) , altartavlorna i Krisline kyrka i Jönköping, i Gräsgård ( 1730) och i Mörbylånga på Öland samt målningarna i Dalhems kyrka i Småland. Orms många bevarade porträtt - ofta i kärvt realistisk stil - utgör värdefulla kultur- och människado- kument från den karolinska tiden. 69. F Baehrendtz, a a , s 82. 70. Stig Stenström, Arvid Karlsteen, hans liv och verk. Göte- borg 1945 ( Nordisk Numismatisk Årsskrift 1945). Kata- log nr 85. 71. Carl August Norling , klockgjutare , verksam i Jönköping 1848-81. 72. Michel Bader, klockgjutare, kungl styckgjutare. Mästare i Stockholm 1680, verksam där till sin död 1694. 73. Johan Meyer, klockgjutare , son till kungl styckgjutaren Gerdt M. Mästare omkr 1655, verksam i Stockholm till sin död 1679. KÄLLOR OCH UTIERA TUR 253 Källor och litteratur OTRYCKTA KÄLLOR Stockholm RA: ÖIÄ:s ritningsarkiv, kyrkor K 4: ritning till orgel och or- gelläktare 1756 av C F Adelcrantz; "Dessein till Orgwärk i Calmare DomKyrka", ritning från 1788, troligen av P W Palm- roth; ritning till orgelläktare och orgelfasad av C Mö/ler; rit- ning till omändring av bänkarna i domkyrkan 1908 av J F Ol- son. Nationalmuseum: Tessin-Hårlemanska saml THC 8296, rit- ning till altaruppsats av N Tessin d y. A TA: topografiskt ordnade handlingar Kalmar domkyrka; N l Löfgren , Kalmar och dess stift 1826-39, voll-3, F Baeh- rendtz anteckningar. Kalmar Kalmar domkyrka: domkyrkosysslomannens arkiv, inventarie- förteckningar från 1800- och 1900-talet; handlingar ang Kalmar domkyrkas restaurering 1910-15. Vadstena VaLA: Kalmar länsstyrelses arkiv, Landskontoret leverans 1917 nr 25, inv 1678, 1684; leverans 1910 GX nr 300, inv 1709, 1730. - Kalmar domkapitels arkiv, E IV:64, inv 1706. TRYCKTA KÄLLOR OCH LITTERATUR Baehrendtz F, Anteckningar om Kalmar domkyrka I- Il ( = Meddelanden från Kalmar läns fornminnesförening VI, VIII). Kalmar 1912, 1914. Edwall P, Kalmar domkyrka i bild. Utg av Barometern till domkyrkans 300-årsjubileum. Kalmar 1982. Erici E, Inventarium över bevarade äldre kyrkorglar i Sverige tillkomna före mitten av 1800-talet. . . Stockholm 1965. Densamme och Unnerbäck A, Orgelinventarium. Bevarade klassiska kyrkorglar i Sverige. Stockholm 1988. Friis N, Marcussen S0n 1806-1956. Aabenraa 1956. Hofren M, Kalmar domkyrka. Historia och beskrivning. Ny utökad uppl. Kalmar 1981. Kristoffergillets Kalmarhistoriska vägledningar. Hulphers A A:sson, Historisk Afhandling om Musik och In- strumenter . . . jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Westerås 1773. Haegermark U, Vem är mästare till predikstolen i Kalmar Domkyrka? (i: Kalmar län 1973). Josephson R, Tessin. Nieodemus Tessin d y . Tiden- Mannen - Verket. Stockholm 1931. Löfgren N l, Kalmar och dess stift i Småland. Del 1, 2. Kal- mar 1828, 1830. Norlind N P, Orgelns allmänna historia. Stockholm 1912. Olsson M, Kalmar slotts kyrkor. SvK Småland Bd 111:1, vol 117. Stockholm 1968. Densamme, Kalmar Storkyrka. SvK Småland Bd III :2, vol 158. Stockholm 1974. Sundberg A G och Björkman D Th , Matrikel öfver Rikets Orgelnister, Kantorer och Folkskolelärare, jemte Uppgift på dessa Tjenstemäns lönevillkor. Wexiö 1869. Wibling H, Epitafier och vapensköldar i Kalmar domkyrka. Kalmar 1979. Silverstämplar tydda enligt Guld- och silverstämplar. Svenskt silversmide 1520-1850, IV. Stockholm 1963. '' 254 INREDNING OCH INVENTARIER Summary Furnishings The cathedral s !arge, late baroque altar (Figs 117 -119) was designed by the leading Swedish architect of the period - Ni- codemus Tessin the Younger - and was completed and in- stalled in the year 1712. It was a gift to the cathedra! from Gerhard Saltzaw, a wealthy Kalmar merchant and magistrate who died in 1704. Since the donation of the altar had only been promised verbally, and was not mentioned in Saltzaw's will, this gave rise to a protracted legal dispute between the cathedra! and a number of the beneficiaries of his estate. The question was not finall yresolved untill711 , bu t a drawing (Fig. 121) - by Tessin - showing a proposal for the design of the altar had been prepared as ear! y as 1707, and the contract with the sculptor Kaspar Schröder in Stockholm for the execution of the sculptural work in connection with the altar had been drawn up at the beginning of the year 1709. The altar is dominated by a !arge oil painting depicting the Descent from the Cross. It was painted after an engraving which was inspired by Daniele da Volterra s farnous frescoes in the church of the Trinita dei Monti in Rome. The painting is flanked by columns which support an entablature with a seg- menled gable, all in the Corinthian order. On both of the side sections of the entablature there is the sculptured semi-recum- bant figure of an angel blowing a trumpet (Fig. 118). The crown of the altar (Fig. 119) is in the form of cherubs against a background of clouds and rays of sunlight, and flanking the altar there are two free-standing scuptured female figures , "Faith" and "Mercy" (Fig. 120). The altar table , which was made at the same time as the altar, is in the form of a baroque sarcophagus. The late baroque figure of Christ on the altar crucifix is probably ltalian work - the actual cross is new and was made in connection with the donation of the altar crucifix to the cathedra! in 1930. The pulpit was originally in the Storkyrkan - the Great Church - in Kalmar. Tradition has it that the pulpit was the work of the earpenter and wood sculptor Baltzar Hoppensted t who was sent for from Stralsund. Recent research has, how- ever, shown t hat this is definately incorrect and t hat t here has been a confusion of identities concerning Baltzar Hoppensted t and the Servaes Hoppenslede who is known through his work in the town hall in Bremen and whodiedin the year 1652. The pulpit in Kalmar Cathedra! was probably bought during one of the years in the 1630's (1631-34, 1637-38) for which the Great Church s records of accounts are missing. The reason for this assumption is that the re can be no other plausible explana- tion as to why the cost of such a !arge and expensive object does not appear in any of the otherwise complete records for the period. Baltzar Hopper\stedt did not come to Kalmar until after the great fire in the town in 1679, it is, however , probable that he was related to Servaes Hoppenslede and he may even have been his son. The pulpit consists of a pulpit box and a canopy. The sides of the pulpit box have five wood sculpture reliefs of scenes from the Story of the Passion, and flanking the reliefs are fig- ures of six of the apostles. Some of the objects which t hese fig- ures originally heJd in their hands are now lost. The pulpit box is supporled by the free-standing sculptured figures of Moses holding the staff which made water flow from the rock. The richly ornamented canopy is decorated with a !arge number of human figures: The risen Christ, sleeping soldiers, alle- gorical female figures , and cherubs holding the instruments of the Passion. These figures are not all in the same style nor from the same period - and a number of them are rather clumsily carved. The probable explanation for thisisthat the pulpit was badly damaged during a fire in the Great Church in 1647 and had to be extensively repaired. Basically the pulpit is typical of the German - Netherlands style which dominated in nor- thern Europe at the end of the 16th century and the beginning of the 17th century. The cathedral's present pews, which are based on 17th cen- tury pews, date from the restoration work which was carried out in 1914. The organ front (Fig. 130) is from 1883 and was designed by the architect Carl Möller. Behind the organ front is an organ which was built in 1957 by A Mårtensson 's Orgel- fabrik in Lund. !t has 67 stops, of which 29 are from the pre- vious organ which was built in 1883 and later extended in 1929. The cathedral's first organ was insta lled in the year 1684, two years after the inauguration of the cathedra!. This organ, which was moved from the Great Church in Kalmar, was built in 1638 and was in use until 1725 when it was replaced by an or- gan with 22 stops built by Lars Wahlberg, with an organ front designed by the well-known architect C F Adelcrantz (Fig. 131). This organ front, now slightly allered from its original design, is today in Vissefjärda church in the province of Små- land (Fig. 135). The organ builder Pehr Zacharias Strand car- ried out such major alterations to Wahlberg s organ in 1837-38 that after the completion of work it had become more-or-less a completely new instrument. The majority of the original organ pipes were replaced with new ones and the or- gan was given the ear! y romantic tone-character of the period. Without any further alterations, the organ was then used until 1883 when - together with the organ front - it was sold to Vissefjärda church. Some of Strand's organ pipes are still in the organ, and two whole stops are from Wahlberg's 18th cen- tury organ. The whole question ofinstallinga new organ in the cathedra! was brought about by an extension to the organ galle- ry, although in fact the original intention had been to keep the old organ. However, in April 1883 the firm of Åkerman and Lund were commissioned to build a new organ with 30 stops. This new organ was inaugurated in December of the same year and was highly praised by the experts of the period. !t was a very advanced instrument for its itme, but by the 1940 s it be- gan to be felt that its tone-character was so old-fashioned that rebuilding was necessary. The original intention was a relative- ly restrained modernization of the organ, but when the work was finally carried out in the mid 1950 s it was done in a much more radical fashion. The modernized organ, which is still in '' ' SUMMARY 255 use today, was inaugurated in October 1957, but with only a limited number of the stops from the 1883 romantic organ still in their original condition . The 1957 modernization work to the organ was carried out duringa period of technical and musical experimentation, and can be seen as an interesting example of the process of development which led up to the break- through in Sweden of the completely mechanical organ built according to the classical principles of organ construction. The cathedral s baptismal fant (Fig. 138) was bought in 1963 and is the work of the sculptor Erik Sand. The fant and its brass cover have been given the form of a stylized ship - a reference to Kalmar 's historical importance as a mercantile town. There are also two older silver baptismal bowls. One is from the 1660's (Fig. 139) and the other (Fig. 140) - donaled in 1775 - was made during the first half of the 18th century. An originally seeular silver plate with rich chased decoration (Fig. 141) is now used as a lid for the latter of these two baptis- mal bowls. The oldest of the communion vessels are the chalice and the paten (Fig. 142) which previously belonged to the Great Church in Kalmar and which were donated to it by Johan Erik Rosenlund, mayor of Kalmar, who died in 1667. The chalice and the paten are the work of Hans Olofsson Sturk, a gold- smith in Kalmar 1664-1706. Another chalice and paten (Fig. 143) we re commissioned in 1707 from the goldsmith Peter Britt since the chalices in the cathedra! at that time were either de- fective or were too small . Of the two identical wine flagans shown in Figs 146 and 147, the first one was donaled in 1738 and the seeond one was re-made in 1780 from silver from an older wine flagan. There are also two !arge silver wine contain- ers, one from 1707 (Fig. 148) and the other from 1750 (Fig. 149). Both have engraved decorations and are inscribed with information regarding the people in memory of whom they were donated. The majority of the original chandeliers are still in the cathe- dra!. The !arge chandelier (Fig. !53) which hangs in the centre of the nave was bought in Liibeck in 1682 - the year the cathe- dra! was inaugurated - while the three smaller chandeliers hanging in the cross-arms (Figs 154-156) were commissioned in 1687 and 1689 from a brass craftsman in Vimmerby, in the inner part of the province of Småland. Prominent among the candiesticks are a pair of !arge baroque silver candiesticks (Fig. 163). The work of Arnold von der Hagen in Norrköping, they have chased decoration in the form of flowers, leaves, fruit and birds, and were donaled to the cathedra! in 1734. The cathedra! has a number of rather fine older textiles. The magnificent Bishop s cape of gold and silver brocade (Fig. 164) is one of the capes which were bought in Paris for all of the Swedish bishops in connection with King Adolf Fredrik s earo- nation in 1751. The chasubles in Figs 165 and 166 are from the beginning of the 18th century. Both are of red velvet and have, among other decorations, an embroidered crucifix. The chasu- ble shown in Fig. 166 was donaled to the cathedra! in 1725 by Caspar Hoppenstedt , son of the earpenter and wood sculptor Baltzar Hoppenstedt who was mentioned earlier in connection with the pulpit. There is also a beautiful antependium (Fig. 171) consisting of eight breadths of red Chinese silk damask with patterns of graceful tendrils , and four breadths of reps silk with vine patterns in whitesilk and gold . The antependium was donated in the year 1701 by the baroness Barbara Wullf- rath in memory of her husband, the governor of the province, Bleckert Wachtmeister. His and her coats-of-arms are embroi- dered in silk and silver on the centre part of the antependium. There is also an embroidered coat-of-arms on the red velvet antependium (Fig. 172) which was donaled in 1710 by the merchant Mikael Bomgård. A third antependium from the beginning of the 18th century is shown in Fig. 173. I t has raised embroidery decorations depicting Christ sittning on a chair with a chalice in his hand. Below the figure of Christ are the words: Kommer Smacker och ser huru söt Herren är (Come and taste, and see how sweet is the Lord). This antependium, tagether with the chasuble shown in Fig. 166, was donated by Caspar Hoppenstedt in 1725 . The edging (Fig. 175) is allthat remains of an altar cloth which was donaled by Bleckert Wach- tmeister s widow at the same time as the antependium from 1701. The edging is oriental 17th century embroidery with a pattern of twigs with flowers, leaves and fruit in gold, silver and silk. The oldest memorial tablet (Fig. 179) in the cathedra! is in memory of the tailor, and later merchant in Kalmar, Mikael Arendt the Elder who died in 1659. This tablet, which was originally in the Great Church in Kalmar, is renaissance in form and has certain delails in the " Knorpel" style, a style which is typical of the German baroque. The painting in the centre part of the tablet shows Christ on the Cross with the Arendt family kneeling in the foreground . Jerusalem is just discernable in the background. The memorial tablet in Fig. 180 in memory of the Scottish immigrant and magistrate David Haijock, who diedin 1681 , is of high artistic quality. It is very probable that i t was already in its present position on the south wall of the nave when the cathedra! was inaugurated in 1682. It can be seen that this is its original position from the way in w h ich the side parts of the memorial have been fo rmed in order for it to be able to fit into the narrow space available between the pilasters on either side of it. The centre part of the tablet consists of a painting of the Resurrection of Christ . Sculptured figures form part of the rich architectural frame of the memo- rial tablet: the evangelists Matthew and John, and cherubs holding a coat-of arms. There are two memorial tablets in the chancel, one on the north wall and one on the south wall . Although very different in shape and size, they were - in their exuberant baroque sty- le - undoubtedly both earved by the same local sculptor. The !arge memorial tablet above the entrance to the sacristy , on the north side of the cathedra! , was commissioned by the merchant , ship-owner and mayor of Kalmar, Diederich 256 INREDNING OCH INVENTARIER Miihlenbruch - probably in connection with the death of his third wife in the year 1680. Miihlenbruch himself. who lived to be eighty-four, did not die until 1712. The painting on the centre part of the memorial shows Christ on the Cross. A number of sculptured figures form part of the rich frame of architecture and acanthus: Moses, John the Baptist , "Faith", " Hope" , and "Charity", and cherubs holding different ob- jects. The unconventionally designed and considera bly smaller tablet on the south side of the chancel is in me mory of Anders Homman , commander of the nava l dockyard , who died in 1685. Homman took part in the naval battle against the Danes off the south coast of the island of Öland in the year 1676. The Swedish flee t suffered a severe defeat in this battle, and it was here that the recently located Swedish flagship " Stora Kronan" sank. There is a painting of this battle on the centre part of the memorial tablet (Fig. 182) . Homman was o ne of the senior officers of "Svärdet" , the sh i p which became the Swedish flag- ship after "Stora Kronan" had blown up amid'ships and sunk . After very heavy fighting "Svärdet" caught fire and sank, tak- ing with her 600 of her crew. On ly four officers - one of who m was Homman - and a handful of men were saved. Eighty who le old grave slabs - or parts of old grave slabs - were laid in the floor of the cathedra! during the restoration work which was carried out 1910- 14. A number of these had always been in the cathedra! while the remainder had been moved the re from the old town churchyard during the repairs to the cathedra! in 1832-34 to replace the damaged grave slabs. During the 1910-14 resto ration work a !arge number of valuable stones were moved from the aislcs to the chancel in order to proteet them from further wear. The majority of the grave slabs are from the end of the 17th century and the first half of the 18th century, a nd the many inscriptions on them contain valuable pe rsonal historical in fo rmation concern- ing the wealthier burghers of the town at that t ime. T he cathedral s three be Ils hang in the south-west tower. The original bells, which were all east in 1648, first hung in the Great Church in Kalmar, from which they were subsequently moved to the cathedra! in the year 168 1. For reasons which are unknown to us the small bell (Fig. 211) was re-east- by Johan Meyer in Stockholm - as early as 1667. While it was being rung on Whit Sunday 1683 the middle-sized bel l cracked so badly that re-casting became necessary - and this was done in Stockholm the following yea r by Michel Bader. The great bell remained intact until 1855 when a crack made re-casting neces- sary. The re-casting was done in Jönköping in 1856 by August Norling. 3. PLANSCHER Uppmätning av J Fred Olson 1910-12 17 - Kalmar Domkyrka PLANSCHFÖRTECKNING PI 1. Huvudplan, 1:300. 1910. Ground plan. PI 2. Sydfasad , 1:300. 1910. South front. PI 3. Östfasad, l :300. 1910. East front. PI 4. Längdsektion, l :300. 1910. Longitudinal section. PI 5. Tvärsektion mot öster , 1:300. 1910. Cross-section, Iaoking east. PI 6. Sektioner och planer av norra och södra gavlarna, l :300. 1910. Sections and layout of the north and south gables. PI 7. Takplan, 1:300. 1910. Roof design. Pl 8. Plan av golv och bänkar, 1:300. 1912. Floar and seating plan. PI 9. Takplan , osign, odat. l :300. Roof design. PI 10. Sektioner och plan av klocktornet, plan av orgelläkta- ren, 1:300. 19 10. The bell-tower, sections and plan. The organ loft, plan. -·· ,, ' PL r AN S z C CH 2 __ ,.. . . .... , • • • • a t' • f • LÄNGDSEKTION PLANSCH 5 KTIONA - B · SEKTION C - D [; )a-a-· a···"a·aaaaaaaaaaaa TAKPLAN 20 ... l l l } 15 40' PLANSCH 10 .. ' PLANVID CD 25 20 l FÖUANDE KYRKOR I SMÅLAND HAR UTKOMMIT I SERIEN SVERIGES KYRKOR, KONSTHISTORISKT INVENTARIUM: lönköpings och Huskvarna kyrkor, Sm band l , volym 48. Kalmar slotts kyrkor, Sm band III:1 volym 117. Kalmar Storkyrka, Sm band III:2volym 158. Kalmar Gamla kyrkogård, Sancta Birgittas kyrka samt Svartbrödra- klostret, Sm band III:3, volym 162. Kalmar domkyrka, Sm band III:4, volym 209. Växjö domkyrka, Sm band IV:1 , volym 137. Växjö och Öjaby kyrkor, Sm band IV:2, volym 143. UPPVIDINGE HÄRAD: Kyrkorna i Sjösås, Sm band II:1volym 114. Drevs och Hornaryds kyrkor, Sm band II:2volym 120. Dädesjö och Eke kyrkor, Sm band II:3volym 126. Granhults och Nottebäcks kyrkor, Sm band II:4volym 149. Åseda och Älghults kyrkor, Sm band VI:1, volym 157. Lenhovda och Herråkra kyrkor, Sm band VI:2, volym 171. KINN E V ALDS HÄRAD: Bergunda och Öja kyrkor, Sm band V: l , volym 138. Jäts kyrkor, Sm band V:2, volym 173. Vederslövs och Dänningelanda kyrkor, Sm band V:3 , volym 185. f l l l f Sveriges Kyrkor KONSTHISTORISKT INVENTARIUM VOLYM 209 SMÅLAND Band III, Häfte 4 Kalmar domkyrka + Kyrka, kapell + Ödekyrka, kyrkorum Störreväg -- Landskopsgrans __ ,.. Lonsgrans ----· Horadsgrans L----1a0aa2a0----aJOkm KARTOGRAFISKAINSTITUTET BAROMETERNs FÖRLAG IBSN0284-1894 Distribution; IBSN91-7192-771-9 (inb) Almqvist Wiksell International Stockholm ISBN 91-7192-772-7 (häft)