Kung Karls kyrka i Kungsör Kung Karls kyrka i Kungsär SODERMANLAND AV INGRID ROSELL VOLYM 214 AV SVERIGES KYRKOR, KONSTHISTORISKT INVENTARIUM GRUNDAT AV SIGURD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL UTGIVET AV RIKsANTIKVARIEÄMBETET OCH KUNGL. VITTERHETs HISTORIE OCH ANTIKVITETSAKADEMIEN Almqvist & Wiksell International Stockholm 1992 REDAKTIONSKOMMITTE: ERIK CINTHIO, ALLAN ELLENIUS, EVALD GUSTAFSSON, R. AXEL UNNERBÄCK FOTO GUNNEL JANSSON (där ej annat angives) Översä/Iningen till engelska av bildtexter och sammanjailningar har utförts av Roger Tanner. Bildmaterial, anteckningar och excerpter förvaras i A TA. Omslagsbilden återger Kung Karls kyrka med utblick över Mälaren. Foto: Bruno Widen , Kungsör. På omstående sida: Himmelsglob, krönt med kunglig krona. På predikstolen, överförd från Stockholms slouskyrka. Foto 1990. AB C O EKBLAD & CO . YÄSTERVIK ISSN 0284-1894 ISBN 91-7192-864-2 Innehåll KUNG KARLS KYRKA I KUNGSÖR FÖRORD 7 INLEDNING 9 KYRKOGÅRD . KLOCKSTAPEL. TIDIGARE KAPELL 13 BYGGNADSBESKRIVNING 16 KÄLLMATERIAL 27 BYGGNADSHISTORIA 29 Ritningarna 29 Datering av ritningarna 32 Kyrkans uppförande 33 Färgsättning 34 Byggnadsmaterial 34 Byggningsfolk 34 Samtida byggnadsverksamhet runt Mälaren 36 Avslutande arbeten 37 Den fullbordade kyrkan 38 Byggnader på kungsgården 39 ANALYS OCH ARKITEKTURHISTORISK STÄLLNING 41 Arkitekten i samverkan med kungen 42 Tessin d. y.:s samtida produktion 42 Kyrkans fullbordande och krigsutbrottet 1700 46 Den evangelisk-lutherska kyrkans rumsgestaltning 47 REsTAURERINGAR 50 INREDNING OCH INVENTARIER 53 NOTER 88 BILAGOR 91 KÄLLOR OCH LITTERATUR 93 FÖRKORTNINGAR 94 SUMMARY 95 Förord Kung Karls kyrka i Kungsör, den kupolkrönta centralkyrkan vid Mälarens västligaste strand , intar en viktig plats i vår arkitekturhistoria. Den är ett av de få kyrkliga projekt som Nieo­ demus Tessin d. y. kunde fullborda och som är bevarad i stort sett i ursprungligt skick, och den speglar uttrycksfullt det karolinska skedets ideal i sin kombination av enkel kärvhet och prakt. Redaktionskommitten vill uttrycka sin tacksamhet över de bidrag som möjliggjort tryckningen av denna volym , dels från Konung Gustaf VI Adolfs Fond för svensk kultur , dels från Längmanska kulturfonden och Arla Coldinu Orden. Författaren till föreliggande publikation är docent Ingrid Roseli som sedan drygt trettio år medarbetat i Sveriges Kyrkor. Hon har framför allt ägnat sig åt stormaktstidens kyrkoarki­ tektur. När Ingrid Roseli nu går i pension vill redaktionskommitten gärna uttala sin stora erkänsla för det värdefulla arbete hon nedlagt för Sveriges Kyrkor och sin glädje över att hon även fortsättningsvis lovat åtaga sig kyrkabeskrivningar för verket. Fotograferingen för denna volym har utförts av fotograf Gunnel Jansson, Riksantikvarie­ ämbetet. Fotograf Bruno W iden, Kungsör, svarar för omslagsbilden och har även medverkat till att fotografier ur faderns , Ragnar Widens , samlingar kunnat publiceras i denna volym. Chefredaktör Carl Östgren , Bärgslagsbladet/ Arboga tidning , har överlämnat ett fotografi av en honom tillhörig lavering av Kungsörs kungsgård. Under arbetets gång har värdefull hjälp lämnats av kyrkvaktmästare Pär Johansson och övrig personal vid Kung Karls kyrka. Samt­ liga tackas varmt för medverkan. Stockholm i oktober 1992 Erik Cinthio Allan Ellenius Evald Gustafsson R . Axel Unnerbäck . - v KUNG KARLS KYRKA Södermanland, Västmanlands län, Åker­ bo härad , Västerås stift, Köpings-Arboga kontrakt, Kungsörs kommun Inledning Kung Karls kyrka i Kungsör vid Mälarens västligaste del ligger högt uppe på åsen, fordom kallad Kungsörs bac­ ke . Från början var den centralformade byggnaden med sin kupol , höga lanternin och likformiga gavlar vida syn­ lig från Mälaren och den omgivande bygden . Den fria sikten som framgår av äldre avbildningar är nu till stor del skymd. Sedan Kungsör utvecklats till en betydande handels- och industriort , ligger kyrkan med kyrkogård mitt i bebyggelsen (fig. 2) . Såväl Mälaren som åsen har haft stor betydelse som transportleder vilket befrämjat tidig bosättning. Kungsör blev ett vägskäl för förbindel­ serna öster-väster och norr-söder. Vattenvägarna var sommar som vinter överlägsna landsvägarna, fordom knaggliga och leriga , och slott och gårdar växte upp längs Mälarens stränder. Invid Mälaren låg Ulvesunds kungsgård , som 1538 förvärvades av Gustav Vasa . På 1550-talet påbörjades omfattande byggnadsarbeten på gården, huvudsakligen ledda av hertig Erik . Johan III lät 1574 uppföra ett trä­ kapell för kungsgårdens anställda, Ulvesunds kapell. Flera kungar vistades periodvis på gården som framför allt blev Karl XI:s käraste landsresidens. I kungens Al­ manacksanteckningar kan man följa hur ofta han färda­ des till Kungsör, där han kunde ägna sig åt sina intressen för jakt och ritt .' Bekanta är kungens björnjakter och en skulptur av en björn på kyrkogårdsområdet minner om Karl XI :s och Karl XII:s björnjakter. Sedan Gustav II Adolfs tid fanns vid kungsgården ett stuteri som bidrog till att kungen här kunde utveckla sitt stora intresse för hästar. Kungsgården som till större delen förstördes av brand år 1822 var en anspråkslös anläggning med tvåvånings timmerhus och gårdskyrka kring en öppen gårdsplan. Kartor , avbildningar och handlingar ger oss en god bild av gården (fig. 4). stallar , beridarehus , ladugårdar , ängslador, sädeslador, tegellador , hovslagarbyggnad , stalldrängsstugor m. m. hörde till anläggningen . Taken var täckta med näver och torv och på bostadsbyggnader­ na spån. Djurgårdar , humlegård , trädgårdar, hundgård m. m. inhägnades av balkar och gärdesgårdar. Det kungliga residenset var en medelpunkt för ritter och kungliga jakter som björn- och vargjakter, då allmogen bistod med uppsökning av jaktbyten , skjuts och jaktred­ skap. I hamnen låg kungens farkoster och pråmar för forsling av byggnadsmaterial. 2 Det fagra läget vid Mälaren inbjöd till planering av en elegantare slottsanläggning. År 1580 lät Johan III på­ börja ett slott på korsformad plan enligt ritningar av ar- Fig. l. Nikodemus Tessin d. y. :s ursprungliga ritningar till Kung Karls kyrka 1688- 89. Ritningarna ha r en st ram karaktär som får ses mot bakgrunden av Karl XI:s uppmarschplaner. Kyrkan vid marschrutten planerades robust och låg. Utformningen av kyrkan kom successivt att förändras under arbetets gång. THC 1231-1232. Nationalmuseum. Nikodemus Tessin the Younger's original drawings for the Church of King Charles , 1688-89. The austere charact er of these drawings can be related to the King's military planning. A massive, s qua/ building was planned alongside the military road. 10 KUNG KARLS KYRKA kitekten Willem Boy norr om den äldre anläggningen (fig. 3). Planen har likhet med Palladios Villa Rotonda med en sal i mitten och korsarmar i de fyra väderstreck­ en. Karl XI valde en plats invid Mälaren mellan kungs­ gården och Johan III:s slott för ett vidlyftigt lustslotts­ projekt på 1670-talet eller omkring 1680 (fig . 21). Hu­ vudbyggnaden har även här centraliserande plan . Pro­ jektet attribueras av Sten Karling till Mathias Spihler. Det skulle bli en motsvarighet till Hedvig Eleonoras Drottningholm. 3 Åtskilliga av Karl XI:s skrivelser är daterade Kungs­ ör. Här fick han ro för det organisationsarbete som krävdes för att lösa landets svåra problem. Makten cent­ raliserades och en kunglig byråkrati kom till stor del att ersätta det tidigare adelsväldet. Framväxandet av det ar­ bete som ledde fram till kyrkolagen 1686 och landets försvarsorganisation , indelningsverket , bildar bakgrun­ den till kyrkans byggnadshistoria . I avsnittet om kyrkans byggnadshistoria kan påvisas, att kyrkobygget i Kungsör ingick i Karl XI :s planer på att rationalisera bebyggelsen på kungsgården . Han prio­ riterar ekonomibyggnader och tegelbruk som underlag för gårdens drift. Den ekonomiske och realistiskt inrik­ tade kungen låter sin hovarkitekt Nikodemus Tessin d. y. upprätta ritningar och påbörja arbeten med dessa byggnader. Till de byggnader som kungen prioriterar hör en ny stenkyrka för den kapellförsamling som växt upp omkring VIvesunds kapell. Församiigen bestod av gårdsfolket och en del av bönderna i västra delen av Torpa socken. Ombyggnaden av kungshuset på kungs­ gården fick vänta men troligen förel åg ritningar till hela anläggningen , inklusive kyrka , 1688 då byggnadsmateri­ al började framskaffas. Tessin d. y. hade 1688 just kommit hem från en resa, bl. a. till Italien och Frankrike , och befann sig mitt i en lysande karriär. Uppförandet av Kung Karls kyrka skedde samtidigt med inredandet av Karl XI:s kyrka i Stockholms slott. Början av 1690-talet, då kyrkaplaner­ na tog form , var en milstolpe i Tessin d . y. :s karriär. Gif­ termålet , anskaftandet av tomten till Tessinska palatset , uppdraget att fullbofda Drottningholms slottskyrka till­ hörde denna tid. Änkedrottning Hedvig Eleonoras slott vid Strömsholm och Ulriksdal samt kungens bostad på Karlberg krävde dessutom insatser av arkitekten. Under 1690-talet arbetade kung och arkitekt med kyrkorna i den nya örlogsbasen Karlskrona. Särskilt Trefaldighets­ kyrkan är jämte Drottningholms slottskyrka av stort in­ tresse , när det gäller frågan varför Kung Karls kyrka av­ INLEDNING Il slutades med kupol. Kupolen kom till i efterhand. Var det arkitektens eller kungens ide? Varför ändrades pla­ nerna? Vissa frågor förblir obesvarade , men det histori­ ska skeendet kan ge dem en ny belysning. Karl XI delade änkedrottningens intresse för bygg­ nadsverksamhet , när det gällde kyrkor. På kungens or­ der fullbordades Kalmar domkyrka enligt Tessin d. ä. :s ritningar. Sista byggnadsskedet inleddes 1692 vid sam­ ma tid som Kung Karls kyrka stod under byggnad. Då Västerås domkyrkatorn brann , lät Karl XI i början av 1690-talet sin hovarkitekt Tessin d. y. uppföra ett nytt torn. Samtida med kyrkobygget i Kungsär är därtill ut­ vidgningen av den närbelägna Köpings kyrka , vilken leddes av Tessin d . y. på kungens uppdrag . Bakom Karl XI :s intresse för kyrkobyggnaderna låg hans organisationsarbete för kyrkan som ledde fram till kyrkolagen 1686: Här förenades strävan efter förkun­ nelse av den rena läran och enhet i gudstjänstformen med omsorg om kyrkobyggnaden , dess inredning och inventarier. Allas närvaro krävdes vid gudstjänsten och Fig. 2. Sedan Kungsör utvecklats till en betydande hande ls- och industriort , ligger kyrkan mitt i bebyg­ gelsen. Flygfoto. ATA. A erial view of Kungsör. Fig. 3. Johan III påbörjade 1580 en slottsanläggning norr om kungsgården enligt ritningar av arkite kten Willem Boy. Ruinerna efter den ko rsformade bygg­ naden är marke rade på e n karta 1652 (N). Planen ha r li khet med Pa lladios Villa Rotonda med en sal i mit­ te n och korsarmar i de fyra väde rstrecken. LMY. The ruins ofa castle which King Johan III began build­ ing in 1580 are visible to the norr h of the ro ya l manar. det behövdes stora kyrkorum med många sittplatser , varifrån man kunde se och höra prästen . I kungörelser­ na från predikstolen kunde man dessutom nå männi­ skorna med viktiga budskap i kampen för enväldet. Centralkyrkan med sina läktare , fyllda med bänkin­ redning svarade väl mot dessa krav. Kung Karls kyrka fick en egen karaktär , utformad för karolinsk kyrka­ fromhet i klassiska former med intryck från Rom. Linjen från faderns , Tessin d. ä. :s kupolbyggnader allt­ sedan 1650-talet fu llföljs av sonen med anpassning till tidens krav. Han utformade kyrkans inre som ett ljusge­ nomstrålat , enhetligt rum , under det att Tessin d. ä. ar­ betade med ljus och skugga som formskapande element. Interiörens sparsamma utsmyckning framhäver arkitek­ turens harmoniska linjespel. Exteriören har en enkel och närmast kärv karaktär , anpassad efter kungens och det karolinska samhällets krav . Av Tessin d . y. :s kyr­ kaprojekt blev endast ett fåtal genomförda och därför intar Kung Karls kyrka en viktig plats i vår arkitektur­ historia . 12 KUNG KARLS KYRKA Hovet satte sin prägel på den församling som bildades i kungsgårdens närhet. Längst fram i koret fanns å ömse sidor om mittgången kungens och drottningens stolar. I handlingarna möter vi kungsgårdens anställda: livbe­ tjänten, gårdsskrivare, källarskrivare, skaffare, ryttare vid kungens livregemente och hovjägare. Strax öster om kyrkan ligger Frestare gården, där KarlXI :s livknekt Per Frestare hade sin bostad. Han hade som framgår av kyr­ kans byggnadshistoria en betydande roll vid kyrkans uppförande . Kung Karls kyrka fick emellertid redan vid sin full bor- Fig. 4. Kungsgården vid Mälaren norr om kyrkan var en an­ språkslös anläggning med tvåvånings tim­ merhus och gårdskyrka kring en öppen gårds­ plan. Kartor , avbildning­ ar och handlingar ger ' oss en god bild av bygg­ naderna som till större delen förstörts av bränder på 1800- och 1900-talen. Detalj av karta, 1690-talet. LMV. The royal rnanor overlooking Lake • Mälaren, north of the church, 1690s. Fig. 5. Situationsplan. 1:2000. Av S. A. Söderholm och C. H. Bergman 1954. Tessin­ gatan löper närmast kyrkogårdsområdet. General plan. dan 1700, tre år efter kungens död , andra funktioner än att tjäna gårdens folk. Kyrkan låg i Torpa socken, som även omfattade nuvarande Kung Karls församling. Kyr­ kan förordnades den 10 november 1700 att vara moder­ kyrka i Torpa församling. 5 Under 1700-talets lopp fram­ växte en egen församling , Kung Karls församling som 1807 blev moderförsamling i pastoratet. 6 Församlingen har nu (1992) ca 6 300 medlemmar med i genomsnitt ca 80 kyrkobesökare per söndag. Ett församlingshem , Kristinagården invigdes i augusti 1990. 13 KYRKOGÅRD Kyrkogård. Klockstapel. Tidigare kapell Kung Karls kyrka ligger på ett plant område överst på åsen, uppbyggt som en terrass av sprängsten (fig. 5). Tessingatan löper längs dess västra sida. Området ord­ nades 1933 med trappa och gångar till kyrkans ingång i väster enligt förslag av arkitekt Knut Nordenskjöld (BSt). Tidigare ledde en träbro med järnräcken till kyr­ kogårdsområdet. En uppmätning 1915 av järnräckenas utformning finns i ATA. På en teckning av Olof Grau vid 1700-talets mitt omges kyrkogården av en träinhäg­ nad , och en träbro med staket leder till området (fig. 6). På 1780-talet beslöt man ta ned kyrkobalkarna , bygga en stenmur och plantera träd på kyrkogården. 7 En klockstapel av kloekbockstyp är belägen sydväst om kyrkan (fig . 7-8). stapeln byggdes på 1670-talet i samband med att en ny storklocka anskaffades 1674 till träkapellet. 8 Stapeln tillbyggdes 1933 enligt förslag av K. Nordenskjöld för att bereda plats åt ytterligare två nya klockor (fig. 8). På Graus teckning återges klocksta­ peln vid 1700-talets mitt . Klockstapeln är tj ärad och tjärning och rödfärgning nämns även i kyrkans äldre handlingar. Söder om kyrkan ligger gamla kyrkogården som om­ gav det tidigare träkapellet , Ulvesunds kapell uppfört 1574 av Johan III . Detta kapell var avsett för kungsgår­ dens folk . Dessutom fanns ett kapell för en snävare krets av de kungliga på själva kungsgården. Enligt 1699 års inventarium var det en enkel träbyggnad , täckt med torvtak. Gårdskyrkan markeras på kartor i Lantmäteri­ styrelsens arkiv från år 1652 och 1696 (fig. 3-4). Bygg­ naden uppges 1699 vara gammal och var sannolikt sam­ tida med Ulvesunds kapell. Det var framför allt Johan III som lät uppföra slotts- eller gårdskapell på de flesta av sina egendomar. 9 Ulvesunds kapell användes fram till Kung Karls kyr­ kas invigning 1700. Ännu 1729 stod den gamla byggna­ den kvar och kyrkabalkarna omkring dess kyrkogård skulle lagas. 1°Först 1736 bortauktionerades kapellet för 63 dir kmt , och virket skulle nyttjas till en skola i kyr­ kans närhet. Det lilla kapellet på själva kungsgården togs bort 1719." På kyrkogården till Ulvesunds kapell fanns ett benhus och gravplatser. 12 Här begravdes 1693 kungens gårdsskrivare Peder Marcusson , skaffare, ryt­ 14 KUNG KARLS KYRKA Fig. 6. Kyrkan avritad av Olof Grau 1748. Drawing of the church in 1748. Fig. 7. Klockstapeln byggdes på 1670-ta­ let , då en ny klocka anskaffades till Ulve­ sunds kape ll . Tillbyggnad 1933. Foto 1990. The belfry, built in the 1670s and rebuilt in 1933. Fig. 8. Ritning till ombyggnad av klock­ stapeln 1933 av K. Nordenskjöld. ATA. Drawing for the rebuilding of the belfry, 1933. • • 15 KYRKOGÅRD tare vid livregementet och hovjägare. 13 I närheten av ka­ pellet bodde sacellanus (kapellpredikanten) , som upp­ ges ha ringa prästbord och inkomst. Som sacellanus nämns 1693 Per Bergman, död 1717. 14 Vid högtidliga tillfällen predikade kyrkoherden i Torpa i kapellet. Kyr­ koherden Nicolaus Ah lgren höll sålunda likpredikan den 28 november 1693 i samband med Ulrika Eleonoras död . Kapellet kläddes med svart kläde. Den 6 augusti efter drottningens död hade klockorna ringt i kapellets stapel. 15 Enligt 1692 års inventarium hade Johan III förärat en kalk med paten av förgyllt silver till Ulvesunds kapell , omgjuten 1691 (LI: 2). En kalk , gåva av Jocum Alstedt , en paten samt två tennflaskor upptas i samma inventari­ um. Gästgivaren Erik Olsson Barck hade skänkt en ännu bevarad vinkanna av si lver och ett antependium. Vidare upptas i inventariet ett antependium av "sam­ metstrip", en altarduk , gåva av Hans Frestare, två mäss­ hakar en gammal samt en ny , skänkt av "en främmande av kalvinistisk lära" . Kapellet hade två ljuskronor, en med tolv pipor, gåva av Henrik Finne , samt en med sex pipor. På altaret stod en ljusstake med tre pipor , skänkt .-·····-· · ··- , '' 'e av gårdsfogden på Kungsörs kungsgård Peder Marcus­ son . Av övriga föremål i kapellet nämns i inventarierna en praktbibel från 1646 och en Liber cantus tr. 1632, läm­ nad till Strängnäs stiftsbibliotek. En fattigbössa av kop­ par stod vid kvinnfolksbänkarna . Vid sina besök i Kungsör skänkte kungen medel och utdelade måltidsöl till de fattiga. 16 Byggnads beskrivning Plan och material Kyrkan utgöres av en kupoltäckt oktogon med kvadra­ tiska korsarmar i nordost , nordväst , sydost och sydväst. I den följ ande beskrivningen användes de fyra väder­ strecken (fig. 9). Den östra korsarmen är anordnad som kor. Altaret är framskjutet mot korsmitten , och en trap­ pa bakom altaret leder till en sakristia i ett nedschaktat utrymme under altaret. Den västra korsarmen utgör kyrkans ingångshall och avgränsas från kyrkorummet med en vägg och dubbeldörrar av glas , med träspröjsar indelade i rutor . De norra och södra korsarmarna an­ vänds som musei- och musikrum och dopkapelL De är öppna mot kyrkorummet och ger det därmed en bredd­ tendens. Vid behov kan de avstängas med skjutbara, ge­ nombrutna grindar eller väggar av trä . Kyrkobyggnaden är uppförd av tegel på sockel av sandstenskvadrar av roslagssten. Sockeln avgränsas från murarna av en list av grå sandsten. Yttermurarna är put­ sade och avfärgade i mörkt rosa med hörnlisener , profi­ lerad tandsnittslist och dörr- och fönsteromfattningar i gråvitt. Portalen i väster och sockellisten är av grå sand­ sten. Vid en restaurering 1957-58 återfick yttermurarna 17 BYGGNADSBESKRIVNING Fig. 9. Exte riö r från söde r. Fo to 1990. The exterior, f rom the south. Fig. lO . Ingången i väste r med pardö rrar i ett högt gallerve rk av smidesjä rn och glas. T illkom vid restaureringen 1957 - 58. Foto 1990. The wesr entrance, altered in the 1957-58 resrorarion. Fig. Il . Kyrkan utgöres av en kupo ltäckt oktogon med kvadra­ tiska ko rsarmar. Fo to 1990. Th e church is a darned ocragan with square rransepts. Fig. 12. Höjdläge t på åsen först ärks av en kraftigt dimensione­ rad lante rnin . T ill tvåhundraå rsminne t av Karl XJ: s död krön­ tes den med kunglig krona . Fo to 1990. A royal crown was added to the lantern in 1897, marking the bicentenary of the death of King Charles X I. 2-Kung Karls 18 KUNG KARLS KYRKA sin ursprungliga rosa färgton. En undersökning 1936 av fasadernas färglager utfördes av arkitekt Knut Norden­ skjöld. Härvid framkom en kraftigt röd färg på det understa lagret samt en blekare röd ton på lister och om­ fattningar. Därefter följde färglager i olika gula nyan­ ser. Ett lager i guldockraton på väggfälten och varmt grå ton på omfattningarna härrör sannolikt från 1700-talets slut. Övriga lager hade blekare gula nyanser. 17 Kupol Centralrummet täcks av en kupol , krönt av en lanternin, korsarmarna av bågformiga yttertak. Kupolen är till en tredjedel byggd av tegel. På tegelmuren vilar ett tvåska­ ligt brädtak, det yttre klätt med svartmålad järnplåt , det inre klätt med gips. 1' Kupolen stiger direkt från murarna utan förmedling av en tambur. Dess höjd förstärks av den höga runda lanterninen , klädd med koppar och krönt av en kunglig krona. Lanterninen indelas av pi- Fig. 13. Då central­ rummet täcktes med en kupol, fick korsar­ marna mjukt omslutande tak och bågformiga gavlar. Foto 1990. With the cons/ruetian of dame above the cen­ tral space, the tran­ sepis acquired c/ose-fiu­ ing roofs and arcuate gables. lastrar mellan fönstren. Kronan av förgylld koppar på stomme av järn tillkom 1897 till 200-årsminnet av Karl XI:s död och utfördes enligt ritningar av arkitekt Agi Lindegren (fig. 12). Fönster Fasaderna indelas i två våningar med rektangulära föns­ ter i den höga bottenvåningen och rundfönster i mezza­ ninvåningen. segmentformade fönster är upptagna i korsarmarnas bågformiga gavlar. Fönstren är indelade av järnspröjsar i större samt av blyspröjsar i mindre ru­ tor. Lanterninen är genombruten av åtta rundbågiga fönster. Ingång Ingång till kyrkan leder genom förhallen i västra korsar­ men (fig. 10). Portalen är raksluten med profilerad Fig. 14. Interiör mot öster med altaruppsats och predikstol , ritade av Nikodemus Tessin d . y. Foto 1990. The interior, Iaoking east, showing the altarpiece and pulpit designed by Tessin the Younger. sandstensomfattning. I ingången pardörrar av glas, av järnspröjsar indelade i rutor. De nuvarande dörrarna tillkom i samband med restaureringen 1957-58. Enligt äldre fotografier var de tidigare dörrarna klädda med snedställd panel , 1777 målad med grå oljefärg.'" Interiör Centralrummet har fått axialite t genom altarets place­ ring i östra korsarmen (fig. 14-19). Detta accentuera­ des ytterligare före 1880, då förhallen var öppen mot kyrkorummet och fylld av bänkar. En mittgång förde fram till koret. Framför koret var kungens och drott­ ningens stolar placerade å ömse sidor om mittgången. Även norra och södra korsarmarna var enligt en ritning av Agi Lindegren 1891 fyllda av bänkinredning och för­ enade med centralrummeL En högt belägen läktare , uppburen av snidade konsoler, löper runt kyrkorummet med undantag för en öppning mot koret. En kraftigt Figs. 15-16. Interiör mot väster och norr. Foto 1990. The interior, Iaoking westand north. profilerad taklist med ornamentik i stuckarbete marke­ rar övergången mellan murar och innertak . Mellan kon­ solerna löper även ett listverk. Läktaranordning och listverk förenar de skilda utrymmena till en helhet. Kon­ solerna är utsmyckade med voluter och växtornament i stuckarbete. En krans av rosor runt öppningen mot lant­ erninen förhöjer det uppifrån fallande ljuset. Det för­ enas med ljuset från bottenvåningens och läktarvån­ ingens fönster och ger åt kyrkans inre en rik och jämn belysning. Även lanterninens övre del har en krans av stuckornament. Interiören är vitkalkad. Kupolen hade ursprungligen målad kvaderindelning , av vi lken spår ännu kan iakttas . Träinredningen är målad i olika grå toner med förgyllda detaljer på predikstol och altaruppsats samt förgylld dopfunt. Golvet består av kalkstensplattor ( ölandssten) i gång­ arna , koret och korsarmarna, i bänkkvarteren av trä. Golvet omlades vid 1920-talets restaurering, då kor­ golvet höjdes ett par trappsteg över det övriga golvets nivå. Vid restaureringen 1957-58 lades det nuvarande stengolvet i kor och korsarmarna ; äldre slitet golv i mitt­ gången sannolikt av golvsten från Stockholms slottskyr­ kas kor. Ingångshall Ingångshallen i västra korsarmen har vitkalkade väggar och tak samt golv belagt med kalkstensplattor (fig. 95). Fig. 17 a-b. Interiör mot söder. Dopkapellet. Foto 1990. The interior, Iaoking sowh . The baptismal chapel. Från rummets nordvästra del leder en trätrappa upp till läktarna . Denna tillkom på 1980-talet , då den ersatte två spiraltrappor av smidesjärn från restaureringen 1957-58. Vid samma tillfälle avgränsades förhallen från kyrko­ rummet av ett gallerverk av glas i spröjsar av smidesjärn , ersatt av nuvarande dubbeldörrar (se ovan). Ursprungligen hade som nämnts kyrkan inte någon förhall. Före 1891 var en mindre förstuga förstängd av en brädvägg. Det övriga utrymmet i korsarmen upptogs av bänkar. Två spiraltrappor ledde upp till läktarna. 24 KUNG KARLS KYRKA Fig. 18 a. Exteriör med krönt lanternin , plan med bänkinredning. Av Agi Linde­ gren 1897. ÖTÄ. RA. Drawings of the church in 1897. Far;ade with crowned /antern , ground plan show­ ing pews. l .. /.l Fl Fig. 18 b. Bottenplan, källarplan med sakristia och tvärsektion mot norr. l: 300. Av G. Eriksson 1982, Jerk Al tons arkitektkontor. ATA. Ändrad och ren­ ritad av Kerttu Palmgren 1992. Floor leve/, layout showing basement sto­ re y and vestry, seetian Iaoking north. / 992. N T KÄLLARPLAN PLAN SE KTION MOT NORR 26 KUNG KARLS KYRKA Fig. 19. Den norra korsarmen används som musei- och musikrum. Foto. 1990. The north transept serves as a museum and music room. sakristia En sakristia med bönekammare inreddes 1957-58 i ett nedschaktat utrymme under altaret. Rummet är inklätt med brädpanel och har skåp för kyrkans textilier. Tidigare var en sakristia anordnad bakom altaret. Från början låg sakristian enligt den ursprungliga pla­ nen i norra korsarmen. I samband med den ökade be­ folkningen växte behovet av sittplatser och norra kors­ armen införlivades med kyrkorummet . Uppvärmning I samband med restaureringen 1957-58 installerades värmeledning för elektrisk uppvärmning i kyrkan. Ka­ miner insattes 1891 i norra och södra korsarmarna. 2" Två stora Bolinderska kaminer anskaffades 1911. Vid 1920-talets restaurering insattes en liten kamin bredvid vardera av de större för att användas till första uppvärm­ ning. Elektrisk belysning installerades vid samma till­ fälle. KÄLLMATERIAL 27 Källmaterial Källmaterialet om kyrkans tillkomsthistoria 1688-1700 präglas av att den uppfördes som kunglig gårdskyrka. Denna omständighet ger oss en särskild insyn i bygg­ nadsprocessen. Det är inte i kyrkoarkivet man finner det viktigaste materialet om detta skede. Kyrkobygget ge­ nomfördes på Karl XI: s uppdrag av hans hovarkitekt Ni­ kodemus Tessin d . y., från 1697 tillika överintendent. I skrivelser till Kungl Maj :t från hovarkitekten och över­ intendenten Tessin d . y. och i kungliga brev och resolu­ tioner till denne finns ett viktigt material om kyrkans planerings- och byggnadsskede. Kungen engagerade sig i kyrkobygget även i detaljer och många frågor diskute­ rades i skrivelserna mellan kung och arkitekt. Arkitek­ tens ide ställdes mot kungens ekonomiska och praktiska sinnelag. Många uppgifter rörande kyrkan och kungs­ gården anförtroddes landshövdingen i Västmanlands län och korrespondensen mellan landshövding och kung ger oss ytterligare upplysningar om byggnadsarbetet vid båda byggnadsplatserna. Ett material som saknas från byggnadstiden är räkenskaper , som ju brukar ge exakt information om arbetsinsatser. I korrespondensen fin­ ner vi planering och ordergivning men kan inte följa upp vad som genomfördes. Korrespondensen ger oss dock fasta hållpunkter om kyrkobyggets fortgång. Källpubli­ kationen Carl XI:s Almanacksanteckningar låter oss komma kungen nära och följa hans många resor till Kungsör. Kungsgården hade stor betydelse för den fåor­ dige kungen med hans enkla levnadsvanor och blev en reträttplats undan huvudstadens krävande uppgifter. Arbetet med anläggningar på kungsgården vävs sam­ man med uppförandet av kyrkan. En annan karaktär har det material om kyrkobyg­ get som finns i Kung Karls kyrkoarkiv. Här finns en sammanställning av utgifterna för kyrkobygget under byggnadstiden, de första åren ett koncentrerat arbete och ett antal år med ringa arbetsinsatser. Personliga olyckor, drottningens död 1693 och kungens död 1697, bildar bakgrund till det utdragna arbetet med byggna­ dens fullbordande. Det avslutande arbetet efter invig­ ningen 1700 skedde i skuggan av det stora nordiska kri­ get. Uppförandet av Kung Karls kyrka var ett led i bygg­ nadsverksamheten vid de kungliga slotten , framför allt inredandet av slottskyrkan i Stockholms slott och Drott­ ningholms slottskyrka. Samspel mellan byggnadsplat­ serna med förflyttning av material och byggningsfolk präglar denna verksamhet. Arbetsstyrkan var inte sta­ tionär i Kungsör utan alternerade mellan de olika bygg­ nadsplatserna. Material forslades dem emellan och man föredrog vattenvägarna för dylika transporter. slotts­ byggmästare, konstnärer och hantverkare från Stock­ holms och Drottningholms slott är i verksamhet i Kungs­ ör. Uppgifter om inredning och föremål finns i slottsar­ kivet och i Tessinsamlingen i RA. Nikodemus Tessin d. y. :s ritningar till kyrkan förvaras i Tessin-Hårlemanska samlingen i Nationalmuseum. Här finns även ritningar till altare och predikstol. Rit­ ningarna till kyrkan kom emellertid att successivt ändras under arbetets gång. Inga ritningar till dessa förändring­ ar har påträffats . En skiss i Cronstedtska samlingen i Nationalmuseum visar den fullbordade kyrkan. Sedda i ett större perspektiv kan förändringarna få sin förkla­ ring. Det går en röd tråd från faderns , Nikodemus Tes­ sin d. ä. :s, kupolbyggnader vid 1650-talets början till den slutgiltiga utformningen av Kung Karls kyrka . Län­ ken mellan far och son är uppenbar och många projekt övertogs av sonen , som arbetade vidare med dem. Kung Karls kyrka uppfördes som ett fristående slotts­ eller gårdskapell men blev efter invigningen försam­ lingskyrka. Huvudmaterialet från den följande tiden finns i kyrkoarkivet. Här finner man uppgifter om bygg­ nadens underhåll och om restaureringar , inredning och inventarier. Ritningar rörande restaureringarna förva­ ras i ÖIÄ (till 1918) och i ATA. Från 1840 finns hand­ lingar kring restaureringar och restaureringsförslag i Ecklesiastikdepartementets konsel jakter. För tiden före 1840 ligger motsvarande material i serien skrivelser till Kungl. Maj :t. På en teckning av Olof Grau återges kyr­ kan vid 1700-talets mitt. Vad exteriören beträffar har byggnaden inte undergått några större förändringar. Restaureringsåtgärderna berörde framför allt interiör och inredning. Tessin d. y. blev tidigt föremål för forskningens intres­ se . Osvald Siren gav 1914 ut ett omfattande arbete om arkitektens studieresor. J. Böttiger skrev 1918 " En krö­ nika om den tessinska slottskyrkan 1693-97" som är av stort intresse då den är samtida med Kung Karls kyrka . Ragnar Josephson utgav 1931 sitt stora arbete om Niko­ demus Tessin d. y., där Kung Karls kyrka sätts in i sitt sammanhang bland arkitektens verk. Kyrkan beskrivs 1948 i serien Sörmländska kyrkor (senare flera upp!.) . D. Norrhammar publicerade 1958 en uppsats Fornvännen: "Predikstolen i Kung Karls kyrka". Sam­ bandet mellan Kung Karls kyrka och Tessin d. ä. :s k yr­ i 28 KUNG KARLS KYRKA Fig. 20 . Gripenhielms Mälarkarta återger kungsgården 1688 med gårdsanläggning vid sjön. T. v. ses den s. k. "fruntimmersbyggnaden" och därefter det gamla kungshuset. Den stora, ljusa byggnaden är beridare­ huset , t. h. om detta stallbyggnader. KB . The royal manar as shown in Gripenhielm's map of Mälaren , 1688. kor och kyrkoprojekt påpekas 1966 av G. Eimer i upp­ satsen "Romerska centraliseringsideer i Sveriges baroc­ ka kyrkobyggnadskonst" i Konsthistoriska studier tilläg­ nade Sten Karling . Kungsörs kungsgård behandlas 1940 i ett arbete av Arvid Hamrin. Källmaterial om kungsgården finns bl. a. i landshövdingars skrivelser till Kungl. Maj:t , Topogra­ phica och Bergshammarsamlingen i RA. Sten Karling skriver om lustslottsprojektet vid Kungsör i Studier till­ ägnade Ragnar Josephson 1957. Projektet berörs även av Axel Unnerbäck i hans avhandling om Ållonö 1969 och i en uppsats av Stig Svenson om Carl Magnus Stuarts arkiv 1982. BYGGNADSHISTORIA 29 Fig. 21. Karl XI valde en plats invid Mälaren mellan kungsgården och Johan III:s slottsanläggning för ett vidlyftigt lustslottsprojekt på 1670-talet eller omkring 1680. Bergshammarsaml. RA. King Charles XI's projekt for a country residence on the s ho re of Lake Mälaren, north of the ro ya/ manar, c. 1680. Byggnadshistoria Karl XI hyste tidigt planer på att ersätta de enkla trä­ byggnaderna på kungsgården i Kungsör med en ny an­ läggning. Ett förslag till lustslottsanläggning förelåg, som nämnts , vid 1680-talets början och har möjligen till­ kommit redan på 1670-talet (fig . 21). 2 1 Som så många andra projekt av denna typ, t. ex . Hedvig Eleonoras lustslott vid Gripsholm och Karl XII:s lustslott , blev det inte genomfört. 22 Beträffande anläggningarna på kungsgården i Kungs­ ör fick lustslottstankarna vika för mera praktiska åtgär­ der. Gripenhielms Mälarkarta återger gården 1688 med dess huvudbyggnad och stora ekonomibyggnader invid sjön (fig. 20) .23 Ett memorial den 19 november 1688 be­ rättar om kungens planer för kungsgården. En ny ladu­ gårdsanläggning planerades på norra delen av kungs­ gården . Den gamla , södra ladugården började bli förfal­ len. Man skulle vidare uppföra ett brygghus , så att kung­ en skulle få billigare öl till hovförtäringen . Kungsgår­ dens brygga som sköt ut i Mälaren skulle förlängas till sin dubbla längd fram till Sandudden, då kungens jakt hade svårt att komma förbi udden . Man skulle vidare utvidga tegelbruket vid gården och beräknade årligen kunna bränna 90 000 tegel. Sista punkt i memorialet upptar "Capellets förfärdigande". Under vintern avsåg man framskaffa material till kyrkobygget : tegel , bräder och kalk . Sten till grunden skulle framföras till bygg­ nadsplatsen . Övrigt material skulle läggas i förråd till sommaren 1689, då man planerade att uppföra murarna och lägga tak på kyrkan. 24 Till kyrkan hade i januari 1689 kalk och tegel anskaffats, och man begärde medel till 40 000 tegel som levererats till kyrkobygget. 25 Ritningarna Ritningar till såväl kapellet som till byggnader på kungs­ gården förelåg uppenbarligen senhösten 1688. Arkitekt var Nikodemus Tessin d. y. som utförde ritningar som hovarkitekt på kungens uppdrag. 27 Ritningar till kapel­ let , nuvarande Kung Karls kyrka , och planskisser av byggnader på kungsgården är bevarade. I memorialet nämns dessutom ritningar till brygghuset. Kungen prio­ riterade ekonomibyggnader för kreatur , bryggeri och te­ gelbruk. I sista hand kom nybyggnaden av själva resi­ denset som fick vänta. Enligt en karta 1696 bestod kungsgården av ett flertal byggnader , samlade kring en rektangulär gård. 26 Ritningar till kyrkan föreligger i plan , fasad och sek­ tion , THC 1230-32 (fig. l , 22). Grundplanen visar en liksidig oktogon med varannan sida utbyggd med en kvadratisk korsarm . Fasaden är stramt utformad med rusticerade hörnkedjor och kraftig triglyffris som avslut­ ning på murarna. Korsarmarnas trekantsgavlar smyckas av serafer i reliefarbete och kröns av urnor med eldslå­ gor. Centralrummet täcks av ett lågt pyramidliknande tak med en låg , åttasidig , genombruten lanternin . Kors­ armarna har sadeltak. Sektionen mot öster visar ett ge­ nomlyst kyrkorum med rektangulära fönster i botten­ våningen och rundfönster i ett läktarplan . Läktarna uppbärs av smala, doriska kolonner. Avsaknaden av all utsmyckning framhäver rummets mjuka , harmoniska linjespel. Ritningarna till kyrkan kom successivt att ändras un­ der arbetets gång. Tessin spände en vid kupol över cen­ 30 KUNG KARLS KYRKA Fig. 22. Plan med bänkinredning och predikstol, 1690-talets slut. Av Tess in d. y. För prediksto len som övertogs från den 1697 brunna slottskyrkan skisseras en alternativ place ring. Altaret är framflyttat mot korsmitten och ett utrymme bakom alta ret avdelat till sakristia. THC 1230. Nationalmuseum . Ground plan showing pews and pulpit, end of 1690s. By Tessin the Younger. tralrummet , vilken steg direkt från murarna utan för­ medling av någon tambur. Kupolen kom till i efterhand och man måste ta hänsyn till de redan uppförda murar­ na . Korsarmarna fick bågformiga tak och gavlar. I an­ slutning till exteriörens mjukare former utbyttes rit­ ningens rusticerade hörnkedjor mot släta lisener och triglyffrisen mot en tandsnittslist. I det inre övergav man tanken på läktarpelare. Läktarkonsoler med stuckut­ smyckning gav större utrymme och enhet åt kyrkorum­ met. I forskningen kring kyrkan har framhållits att föränd­ ringarna av ritningarna skedde på kungens order. I juli 1691 skriver kungen: "men som wij numehre finna , att dhet lährer blifwa fast och wahracktigare, om det blifwer hwälfdt af Steen ; altså hafva Wij därtill resolve­ rat , och låta Eder detsamma härigenom wetta , på dhet I må ge retta desseinen därefter reglera. " 2" Kungen önskar således ett hållbarare tak av sten men efter den "Desseinen och Modellen" han tidigare hade appro­ berat. Murarnas tjocklek var emellertid avvägd för ett 31 BYGGNADSHISTORIA Fig. 23. Kungens önskemål om e tt valv av sten skulle få allvarliga fö ljder för kyrkans gestaltning, skriver Tessin d. y. till kanslirådet Carl Piper l augusti 1691. Han ber honom lägga fram denna sak fö r kungen. Detta brev ger en intressant bakgrund till fö rändringen av kyrkans övre partie r, då en vid kupol i stället spändes över kyrkorummet. KB. Leuer from Tessin the Younger, 1691, concerning allerations 10 the church roofing. lätt gipsvalv och de var enligt Tessin för svaga att bära ett tungt stenvalv. slottsmurmästaren Johan David Lu­ deman däremot gjorde i en lighet med kungens önske­ mål upp ett förslag på förstärkning av murarna invän­ digt. Man hade även planer på att uppsätta ett högt och smalt klocktorn över en av korsarmarna. Enligt Lude­ man skulle emellertid klockringningen med sina vibre­ ringar kunna skada stenvalvet. En välvning med sten skulle därtill göra " hela kyrkian utan på så mycket hög­ re". Tessin framhåller i ett brev till kanslirådet Carl Pi­ per att "taaket bli jr uthan till högt och deformt" , kost­ naden högre och han vänder sig även mot klocktornet. 2" 32 KUNG KARLS KYRKA Den här relaterade brevväxlingen ger en intressant bakgrund till den ändring av ritningarna som bör ha skett i samråd med kungen under tidsperioden hösten 1691 och våren 1693. 1692 låg arbetet med kyrkan så gott som nere. Våren 1693 upprättades kontrakt röran­ de en kupol över kyrkorummet. Denna uppmurades en­ dast till en tredjedel av sten. Kupolen medförde en dra­ matisk förändring av kyrkan från en kärvt utformad låg byggnad till en kupolbyggnad med mjukt omslutande tak även över korsarmarna. Höjdläget på åsen förstärk­ tes av en kraftigt dimensionerad lanternin . Kungens planer på en stadslik bebyggelse i Kungsör bör haft betydelse för kyrkans slutliga utformning. Som centrum för bebyggelsen borde byggnadens dignitet be­ tonas . Våren 1695 hade lantmätaren fått order att upp­ rätta en karta över området och dess hus . "Sedan skulle han derpå giöra een Regulair dessein på qvarter. Tomp­ ter och gator, huru många Tompter och huru s too ra de kunna blifwa i hwart qvarter , tagandes först för funda­ ment Kyrkian, och sedan giöra een stoor plats el'r torg fri j wid krogen och formarskens byggning , och sedan till gatornas formerande en regulair de största byggningar, sedan kunna de små effter handen flyttas der effter , på detta sättet kan der bliwa bygdt regulairt , och få bättre skick än det nu står med de små kyffen här och der. " 29 Som nedan i avsnittet Analys skall visas, utformade Tessin vid samma tid ritningar till två kupolkyrkor på kungens och änkedrottningens order: Trefaldighetskyr­ kan i Karlskrona och Drottningholms slottskyrka. Har kungen under intryck av dessa projekt önskat en liknan­ de utformning för Kung Karls kyrka? Förändringen bör ha skett i samspel mellan kung och arkitekt. Korrespon­ densen berättar om hur kungen följde upp kyrkobygget även i enskildheter. Datering av ritningarna De slutliga ritningarna till kyrkan framväxte under arbe­ tets gång. Som framgår av avsnittet Kyrkans uppförande kan dateringen begränsas till åren 1691-93. Frågan om dateringen av de ursprungliga ritningarna till kyrkan kan endast belysas utan att bringas till någon definitiv lösning. Ritningar till såväl kyrkan som till byggnader vid kungsgården förel åg uppenbarligen i november 1688. Tessin d. y. hade just kommit hem från en ut­ ländsk resa och överhopades med uppdrag av kungahu­ set. Av särskilt intresse för kungen var den nya örlogs­ basen Karlskrona och kungsgården i Kungsör. I juli 1688 anslog han medel till Karlskrona kyrkas byggan­ de .30 Sannolikt avsågs härmed Fredrikskyrkan. Tyska församlingen bildades 1689 och man väntade på de slut­ liga ritningarna till dess båda kyrkor.3' I varje fall sedan 1680-talets början hade som nämnts Karl XI vidlyftiga planer på en lustslottsanläggning vid kungsgården i Kungsör. Den stramt utformade ursprungliga ritningen till kyrkan synes emellertid mera höra hemma i den eko­ nomiskt knappa tid , då indelningsverket började ta Fig. 24. Hörnsten i kyrkans sydöstra hörn , lagd av Karl XI. Inskrift: " Den 13 Mai Anno 1691 C(aroiJs) R(ex) S(veciae) XI L i ... grun(d)ste(n). " Nu under marknivån. Foto under dräne­ ringsarbeten Bruno Wi­ den. Cornerstone, laid, ac­ cording to its inscription, by King Charles XI on 13th May 1691. 33 BYGGNADSHISTORIA form . Åtskilligt ta lar sålunda för att Tessin d . y. upprät­ tade de bevarade ritningarna till kyrkan strax efter hem­ komsten från sin utländska resa 1688. Kyrkans uppförande Sommaren 1689 planerade man enligt ovannämnda me­ morial november 1688 att påbörj a kyrkobygget samt av­ sluta det med taktäckning. Trots att material börj äde framskaffas vintern 1688- 89 , var det först 1690 som kyrkobygget börj ade ta fart . Tessin d. y. lät sin halvbror och medhjälpare Abraham Svansköld upprätta förslag på material och andra omkostnader för kyrkan. 32 Tessin d . y. var vid denna tid överhopad med uppdrag och hade sin tio år äldre halvbroder till medhjälpare som stads­ och slottsarkitekt. Svansköld svarade för ekonomiska beräkningar, konstruktioner och kompletteringar av rit­ ningsmateriale t. Han utstakade grunden till kyrkan, gjorde kopior av ritningar och företog landvägen en resa med modellen till kyrkan. 33 Svansköld arbetade på sam­ ma sätt vid grundläggningen av Trefaldighetskyrkan i Karlskrona vid 1690-talets mitt . 34 Kyrkans grundläggning ägde rum sommaren 1690. I september framhåller man, att en materialskri vare som kan ta emot materi al och föra räkenskaper behövs till kyrkobygget. 35 I april 1691 har landshövdingen skrivit till Karl XI: s livknekt Per Frestare, att den huggna stenen till kyrkobygget skall avhämtas vid fö rsta öppet vatten. 36 Per Frestare möter vi ofta i handlingarna från de följ ande åren. Han var den som stod för kontakterna med kung, arkitekt , landshövding, byggmästare o. s. v. , när det gällde kyrkobygget. Under åren 1690-93 skedde ett koncentrerat arbete med kyrkobygget. Under dessa år utbetalades en sam­ manlagd summa av 29 350 dir smt , under de båda följ an­ de åren respektive 4 121 och 4 627 dir smt. 37 Den 13 maj 1691, då man skulle påbörja uppförandet av murarna lade kungen en hörnsten med sitt monogram under kunglig krona i kyrkans sydöstra hörn ." I kyrkans räkenskaper berättas att murmästaren vid kyrkan skänkte medel till kyrkan. 39 För murarbetet svarade slottsmurmästaren Johan David Ludeman från Stock­ holms slott. I september 1691 hade man hunnit så långt , att murarna hade uppförts och takarbetet kunde på­ börj as. Byggmästaren Marcus Dellvitz kom den 10 sep­ tember till kyrkan med konstruktionsritningar till tak­ stolen (bilaga 2). A rbetet blev emellertid avbrute t på grund av kungens önskan, att kyrkan skulle välvas med sten i stället för det planerade trätaket och de konse­ kvenser detta fi ck för kyrkans utformning. Arbetet låg nere 1692 men tog våren 1693 åter fart. Som byggmästa­ re nämns Matthi as Bodin som efter avslutat arbete reste •' t • l _.. .,. ~ Fig. 25 . Karl XI :s li vk nekt Pe r Fres ta re hade en be tydande ro ll vid kyrkans uppföra nde och stod för kontak te r med kung, arki­ te kt , byggmästare och hantve rka re . Må lning av D . K. Ehren­ st ra hl , St römsho lm. Portrait of Per Frestare, a member of King Charles X f's body­ guard. Painting by D. K. Ehrenstrahl. hem till Stockholm i november 1693 ."0 Slottsmurmästa­ re r. med sitt folk skulle våren 1693 bege sig till Kungsär fö r att fullfölj a kyrkaarbetet som nu "skyndsammast" skall förfärdigas." Den 21 april1693 slöts kontrakt med stadsbyggmästaren Hans Conrad Buchegger , från 1697 byggmästare vid Stockholms slott , beträffande tak och kupolbyggnad fö r en summa av 500 dir smt. 42 Arbetet avslutades i september samma år. Våren 1694 skriver Tessin till kungen angående kop­ partäckning av lanterninen. Kupolen i övrigt täcktes med järnbleck , men detta mate rial var inte nog smidigt fö r lanterninen. Det var viktigt att plåttäckningen utför­ des snarast möjligt , då andra arbeten i det inre inte kun­ de utföras förrän taket var droppsäkert. "3 Kyrkans plåt­ tak kom att vå lla åtskilligt besvär redan under kyrkans byggnadstid . Sommaren 1696 har det blivit läckage på plåttaket. Tessin bekl agar detta i brev till kungen och skickar en bleckslagare som arbetat fö r honom på Karl J -Kung Karls 34 KUNG KARLS KYRKA XI:s stall till Kungsör. ·'4 Han skulle även stryka taket med en något ljusare och hållbarare färg. Färgsättning Det hade nu blivit aktuellt med yttermurarnas färgsätt­ ning. Så snart oljefärgen på taket hade torkat , skulle Tessin översända ett färgprov, som stuckatören kunde ha med sig , när han reste till Kungsör. Järngallren i lan­ terninen skulle målas i "ståhlfe rj a" i blågrått. 45 Som ovan i kapitlet Byggnadsbeskrivning framhållits, framtog man på 1950-ta let fasadernas ursprungliga kraf­ tigt röda färg på det understa färglagret samt en blekare röd ton på hörnens lisener. Mot den röda färgen avteck­ nade sig omfattningar och lister i sandsten som vid den­ na tid oljemålades i naturstenens gråa ton . Färgsättningen erinrar om Kata rina kyrkas ursprung­ ligen rödslammade fasader och grå oljemålade natur­ stensdekorationer. 46 Kungen var 1690 pe rsonligen enga­ ge rad i Ka tarina kyrkas inredning och har måhända in­ spirerats av denna kyrka. Dess röda färgton tillkom på 1670-talet och denna dj ärva färgsättning kan även stude­ ras på det sena 1600-talets mäste rstycken. Nya ideer be­ träffande byggnadernas färgsättning hade emellertid framkommit med inslag av det tidiga 1700-talets ljusa nyanser. Dominerande blev fasadernas ljust blågrå , gula eller rosa fä rgtoner med vitgrå huggstensdetalj er elle r imitation av huggsten. Såväl imitati on som äkta materi al oljemålades. Tessin d. y. anslute r sig beträffande Drott­ ninghalms slot tskyrka till de nya ideerna och fasaderna målades 1700 i en ljust rosa ton med sandstensdeta ljer , oljemålade med blyvitt. 47 Byggnadsmaterial Abraham Svansköld upprättade, som nämnts , 1690 en lista över byggnadsmaterial till kyrkobygget. Tessin var noga med valet av mate ri al och önskade huggen sten från Roslagen till socke lns beklädnad. Fyrtiotusen tege l hade 1689 levererats till kyrkobygget , och de följ ande åren skedde fl era leve ranser. Kungsgården hade eget te­ ge lbruk som enligt planerna skulle utvidgas. Timmer togs i traktens skogar och fors lades av bönderna till byggnadsplatsen. Kalk och gips, som anskaffats till slottsbygget i Stockholm , transporterades sjö ledes till Kungsä r, där gipsen förvarades i ett särskilt gipshus. Det förfallna gipshuset bortauktionerades 1724. 4 " Hösten 1696 skulle flera stengolv inläggas på Stock­ holms slot t. Golvsten behövdes även till Kung Karls kyr­ ka. Tessin bad kungen skriva till landshövding Blechert Wachtmeiste r efter god ö landssten. Den sten som tidi­ gare leve re rats var liten och oduglig. Vid Dälj e, på väst­ ra sidan om ön, fanns däremot stor och jämn sten. Tes- sin föredrog den bruna sorten och ju större stycken desto bättre, slipade men inte pole rade."9 Kungen be­ ordrade även Tessin att föra ett pa rti go lvsten som legat i slottskyrkans kor till Kungsör. "' Marmorgolv skulle in­ läggas i slottskyrkan , men skeppet med marmor berättas i augusti har förlist på strömmen." Arkitekten diskute­ rade även valet av glas till kyrkans fönster. Franskt glas var svårt att få tag på . Mecklenburgskt glas var starkare emot storm och var därför mera lämpligt. 52 Kupolen täcktes med järnplåt och lante rninen med kopparplåt med tanke på e ldfaran . Koppar var ett smi­ digare mate rial än jä rnplåten och man hade åtskilligt be­ svär med det otäta plåttaket. Kungen beordrade till slut Tessin att upprätta förslag på kopparplåt även till kupo­ len. Förslaget blev emelle rtid inte genomfört. Byggningsfolk Till kyrkobygget i Kungsär engagerade Tessin byggmäs­ tare och hantverkare från Stockholms slott , där bygg­ nadsverksamhet samtidigt pågick. Traktens bönder svarade för körslor av timmer , tegel och material från fartygens upplagsplatser , hant langning m. m. Tessin befann sig vid tiden omkring 1690 mitt i en ly­ sande ka rri är med många uppdrag och hade själv inte möjlighet att följa upp arbetet på platsen . Av stor bety­ delse för kyrkobyggets första skede blev Tessins halv­ bror , arkitekten Abraham Svansköld , som förde öve r Tessins ritningar och ideer till praktisk kunskap. Svan­ sköld hade fl era uppdrag av detta slag, bl. a. vid Kalmar domkyrka som han fullbordade enligt faderns, Tessin d . ä.:s ritningar. När Stockholms slott skulle uppföras efter branden 1697 kall ades Svansköld till biträdande hov- och slottsarkitekt åt brodern. 53 Som byggmästare under de första åren , 1691-93 , ve r­ kade Matthias Bodin från Stockholm. Karl XI: s stora in­ tresse för kyrkobygget gjorde att man an litade bygg­ ningsfolk från slottsbygget i Stockholm . Murmästaren vid Stockholms slott Johan David Ludeman med sitt folk sva rade 1691-1693 för uppförandet av kyrkans murar. Den 21 april 1693 slöt man kontrakt med stads­ byggmästaren Hans Konrad Buchegger , Stockholm , be­ träffande kupol och övriga yttertak. Buchegger ve rkade bl. a. som tornbyggare och uppförde mittornet på Karl­ bergs slott 1671 och Västerås domkyrkatorn efte r bran­ den 1691. 54 1697 blev han slottsbyggmästare vid Stock­ holms slott. Ludemans gesä ll Per Lilli a fick bostad i kyrkans när­ het och ledde tydligen a rbetet vid mästarens frånvaro. Han gav 1693 en penninggåva till kyrkan för att Gud skulle välsigna hans arbete på kyrkan. 55 BYGGNADSHISTORIA 35 Fig. 26. Läktarkonsol med stuckarbete. stuck­ utsmyckningen i kyr­ kans inre utfördes av den italienske stucka­ tören Carlo Carove. Åren 1693-94 arbe­ tade Carove med en ar­ betsstyrka på åtta personer i kyrkan. Då han avled 1697, hade han inte hunnit fullborda sitt arbete. Två läk­ tarkonsoler synes vara utförda av annan hand. Foto 1990. Gallery braeket with stucco decoration by the ltalian plasterer Carlo Carove. För plåtarbetet på kupol och lanternin svarade bleck­ slagaren vid kungliga stallet på Helgeandsholmen i Stockholm Johan Grimsten. Stenhuggare i huvudstaden högg sten till kyrkans sockel. slottsglasmästaren insatte glas i blyspröjsar till kyrkans fönster. 56 stuckutsmyckningen i kyrkans inre utfördes av den italienske stuckatören Carlo Carove , verksam i Sverige från 1666 eller 1667, död 1697. År 1693 arbetade han med stuckorneringen i slottskyrkan vid Stockholms slott. Denna var till övervägande del Caroves verk. Från maj 1693 fram till hösten 1694 arbetade stuckatören "själv nionde" med utsmyckningen. 57 År 1696 anlände han till Kung Karls kyrka. Stor betydelse som samordnande hand hade Karl Xl:s livknekt Per Frestare . Han verkade som pådrivare av hantverkarna och hade översyn över räkenskaperna . Livknekten hade sin bostad i den ännu bevarade F~esta­ regården i kyrkans närhet. Frestare som är avporträt­ terad av Ehrenstrahl (fig. 25) fick på Karl XI:s bekost­ nad sin gravplats i kyrkans norra korsarm (se nedan) . 36 KUNG KARLS KYRKA Byggningsfolk 1689 - 90 Arkitekten Abraham Svanskö ld , a rbeten i samband med materialanskaffning och kyr­ kans grundl äggning 1691-93 Byggmästare Matthi as Bodin , Stockholm. Byggmästa re Marcus Dellvitz Murmästare Johan David Ludeman (död 1696) från Stockholm 1693 stadsbyggmästare Hans Kon rad Buchegger , kontrakt betr. kupol och övriga yttertak . slottsbyggmästa re 1697 l 694 Bleckslagare från kungliga stallet på HeJge­ andsho lmen i Stockholm Johan Grimsten 1695 Glasmästare från Stockholms slott l 696 Stuckatören Carlo Carove (död 1697). Hade utfö rt stuckutsmyckningen i Karl XI :s slotts­ kyrka . slottsbyggmästa re Hans Mäller från Drottningholm och Strömsholm arbetar med läktarinredning m . m . Fig. 27. En krans av rosor runt öppningen mot lanterninen fö r­ höjer det uppifrån fa llan­ de ljuset. Även lan­ terninens övre del har en krans av stuckorna­ ment. Foto 1990. Stucco decorations surrounding th e lantern aperture. Samtida byggnadsverksamhet runt Mälaren Det råde r en livlig byggnadsverksamhet vid denna tid på många byggnadsplatser runt Mälaren. Byggnadsmateri­ al forslas till Köpings kyrka som skall utvidgas. Här mö­ te r vi såväl arkitekten Tessin d . y. som murmästaren Lu­ deman från Kungsör. Våren 1694 skeppas byggnadsma­ terial till Västerås domkyrkato rn som 1691 förstörts av brand . Kungen har gett sin hovarkitekt i uppdrag att återuppföra tornet. 58 Hösten 1694 framskaffas timmer och sten till byggnader på Kungsörs kungsgård . Man skall nu påbörja anläggninga r på gården som brygghus och bagarstuga. slottsbyggmästaren vid Drottningholm och Strömsholm Hans Mäller kommer till platsen .59 1696 tar arbetet fart på ännu en byggnadsplats , Drott­ ningha lms slo ttskyrka, unde r Mällers ledning. Murtege l transporteras på skutor och kalk och bräder anskaffas från trakte rna av Gripsholm och Eskilstuna. 60 Avslutan­ de a rbeten äger rum i Stockholms slottskyrka. Karl XI:s stall har brunnit och skall åte ruppföras. Sommaren 1696 blev mycket hektisk för arkitekten . Han skrive r till kungen "att om jag tordes understå mig att säga det så kan jag på min själs salighet betyga , att denna sommaren har warit mig mycket svårare, än då 6slottet blev opfördt" . ' Avslutande arbeten Sommaren 1696 arbetade man med rappning och vi t­ kalkning av väggar och valv. Vassrör , kalk och gips an­ skaffades. stuckatören Carlo Carove anlände till kyrkan för att arbeta med stuckutsmyckningen. Han arbetade i augusti med läktarkonsolerna och Hans Möller med läk­ tarinredningen. Efter ett avbrott väntades stuckatören tillbaka i september. 62 Carove avled emellertid följande år och vi får i bevarade handlingar ingen klarhet i om han hunnit fullborda sitt arbete . Två läktarkonso ler i södra delen av kyrkorummet synes emellertid vara ut­ förda av annan hand än de övriga. Året 1697 skulle överträffa det föregående , när det gällde anhopning av svårigheter. l april avled Karl XI och i maj brann Stockholms slott. Det nya slottsbygget Fig. 28. En kraftig profilerad taklist med stuckornament mar­ kerar övergången mellan murar och innertak. Foto 1990. A roof mou/ding with stucco decoration marks the transition between wa/ls and ceiling. BYGGNADSHISTORIA 37 tog många krafter i anspråk. Tessins uppgift blev även att fullborda Karl XI:s oavslutade byggnadsföretag, och hit hörde Kung Karls kyrka. Av material som hade in­ köpts till det nya slottsbygget förordnade han i augusti 1698 300 alnar golvsten och fyra läs ter kalk till kyrko­ bygget.6' l e tt protokoll 1698 uppges , att kyrkan ännu inte är färdig. 64 I juni 1700 beordrade Karl XII landshövding Gustaf Cronhielm att överlägga med biskop Benzelius om tiden för kyrkans invigning. Kyrkan beräknades vara fullbordad i augusti- september. Det gamla träka­ pellet var nu så förfallet, att man knappt kunde förrätta gudstjänst i byggnaden . Invigningsdagen bestämdes till den 9 september 1700. Enligt Per Frestare skulle bygg­ naden då vara helt fullbordad. De inventarier som över­ tagits från träkapellet , såsom antependium , altarduk , mässhake , mässkjorta , bokkudde, håv m. m., var gamla och slitna . Landshövdingen anhöll om medel till inköp av nya . 38 KUNG KARLS KYRKA Landshövding Cronhielm berättade, att vid invigning­ en deltog många präster från såväl Västerås som Sträng­ näs stift, folk från städerna och bygden däromkring samt från livgedinget. De inbjudna blev undfägnade med middag. Namnet "Carls kyrka" antogs vid detta tillfäl­ le. os Karl XII förordnade den 10 november 1700, att Carls kyrka blev huvud- eller moderkyrka i Torpa socken och att kungens betjänter skulle lyda under Carls kyrka och församling. "" Data ur kyrkans historia 1688 Arbetet planeras , material framskaffas , tegel , bräder och kalk 1689 Tessin d. y.:s halvbror, Abraham Svansköld, upprättar förslag på material och omkostnader för kyrkobygget 1690 Utstakar Svansköld grunden till kyrkan och gör kopior av ritningar till kyrkan. Han företar land­ vägen en resa med en modell till kyrkan 1691 Den 13 maj lägger Karl XI en hörnsten till kyr­ kan . Murarna uppföres av slottsmurmästaren Jo­ han Ludeman, verksam vid Stockholms slott. I juli begär kungen, att kyrkan skall välvas av sten. Innertak av trä planerades från början 1692 Arbetet ligger nere . Murarna ej uppförda för stenvalv 1693 Den 21 april slutes kontrakt med stadsbyggmäs­ taren Hans Konrad Buchegger , Stockholm , om kupol och yttertak. Kupolen uppmuras endast till en tredjedel av sten. Arbetet avslutas i septem­ ber 1694 Kupolen täckes med järnplåt, lanterninen med kopparplåt 1695 Området kring kyrkan skall indelas i tomter och kvarter med gator och torg 1696 Fasaderna avfärgas i en kraftigt röd ton med lju­ sare röda hörnlisener ; lister och omfattningar i grått. Interiören vitkalkas . Carlo Carove på­ börjar stuckutsmyckning i kyrkans inre. Kon­ trakt om bänkinredningen. slottsbyggmästaren Hans Möller med sex timmermän arbetar med läktare m. m. Bleckslagare Casper Mettzger ar­ betar med plåttakets reparation 1697 Karl XI dör (april). Stockholms slott förstörs av brand (maj). Carove dör 1698 Golvsten och kalk överförs från det nya slotts­ bygget till kyrkan 1700 Den 9 september invigs kyrkan av biskop Benze­ lius. Kyrkan kallas "Carls kyrka" 1701 Den 10 november förordnar Karl XII , att kyrkan blir huvudkyrka eller moderkyrka i Torpa socken Den fullbordade kyrkan En skiss i Cronstedtska samlingen i Nationalmuseum, CC 707, visar den fullbordade kyrkan samt konstruk­ tionsritning av kupolen (fig . 29 , 31). Skissen har sanno­ likt tillkommit i samband med arbeten på kungsgården . Två planer av byggnader på gården återges på samma skiss . Den är möjligen utförd av slottsbyggmästaren Hans Möller som svarade för byggnaderna på kungs­ gården (se nedan). 67 Problemställningen för den fullbordade kyrkan är densamma som för många av stormaktstidens bygg­ nadsverk. Motsvarar den utförda byggnaden arkitektens ide? Har man från början planerat en rikare utsmyck­ ning som vid genomförandet slopats? Man har velat se den sparsamma utsmyckningen av exteriör och interiör som ett uttryck för kungens önskemål om enkelhet. Det­ ta krav på ett kärvt och enkelt utförande karakterisera­ de Tessins ursprungliga ritningar till kyrkan . Dessa hade emellertid tillkommit under andra villkor. Målsättning­ en hade ändrats. Kyrkan planerades i början av 1690­ talet att bli en samlande medelpunkt i en stadslik bebyg­ gelse. Fig. 29. Skiss av den fullbordade kyrkan. CC 707. Nation almu­ seum. Sketch of the finish ed church. BYGGNADSHISTORIA 39 l l l l . Fig. 30. Kungsörs kungsgård 180 1, sedd från Kungsör. På ud­ den längst t. h . fruntimmersbyggnaden, därnäst den byggnad Ka rl XI bebodde och köksbyggnaden , bakom den sistnämnda Tessin d. y. :s byggnad , uppfö rd på de t gaml a kungshuse ts pl ats. Lavering tillhörig chefredaktör Carl Östgren , Köping. Theroyal manar in 1801. Fig . 3 1. Planer av två byggnade r på kungsgården. CC 707. Na­ tiona lmuse um . Plans of buildings be/onging 10 1he roya/ manar. Byggnader på kungsgården Byggnadsverksamheten på kungsgå rden bi lda r bak­ grund till kyrkobygget. Flera arbeten skedde samtidigt och av samma arbetskrafter. Arkitekten bakom föränd­ ringa rna på kungsgården var Nikodemus Tessin d . y. och byggmästare Hans Mölle r , verksam vid Drottning­ holm och Strömsholm. 40 KUNG KARLS KYRKA Resterna av kungsgårdens byggnader efter branden 1822 utgrävdes av Kungsörs hembygdsförening på 1920­ talet. Erik Lundberg har gjort uppmätningar av hus­ grunderna och en rekonstruktion av en byggnad "frun­ timmersbyggnaden". "" På Gripenhielms Mälarkarta ses från vänster denna byggnad och därefter det gamla kungshuset (fig. 20). Den stora ljusa byggnaden är beri­ darehuset; intill detta stallbyggnader. Gamla kungshuset , en tvåvånings timmerbyggnad , var den ursprungliga kungliga bostaden . Byggnaden var emellertid på 1690-talet så förfallen , att kungen bebod­ de en mindre byggnad med motsvarande plan (skymtar bakom fruntimmersbyggnaden). En tidigare ej publi­ cerad skiss i Nationalmuseum , CC 707 , visar kungshu­ sets rumsindelning (fig. 31). År 1696 planerade man att ersätta det gamla förfallna kungshuset med en ny byggnad. Hans Möller svarade för arbetet och Per Frestare hade uppsikt över bygg­ ningsfolket -"" I april rapporterades , att "den stora bygg­ naden äh r aldeles nedertagin och grundwals Mur opför­ der". Sockeln skulle beklädas med sandsten. "' Samma månad inträffade emellertid kungens död. Landshöv­ dingen skrev i maj till den nye kungen , Karl XII , att han varit i Kungsör och besett den byggnad , som hans far hade påbörjat. Arbetet var i full gång och skulle slutfö­ ras. Det var dock ännu inte avslutat 1699, då Per Fres­ tare begärde nya medel till byggnadsarbetet. 71 Vid utgrävningarna konstaterades , att byggnaden va­ rit större och bättre byggd än de övriga. Att Tessin d. y. Fig. 32. Av kungsgården återstår nu en­ dast övre våningen av fruntimmersbygg­ naden, uppförd 1821 på äldre källar­ murar. Foto ATA. Allthat now remains ofthe ro ya! m anor is the " women's house", built in 1821 on ear­ her cel/ar walls. och Hans Möller varit dess upphovsmän har tidigare inte uppmärksammats. Karl XII var vid denna tid och fram till sin död upp­ tagen av krig och hann inte vistas på kungsgården i Kungsör. Byggnaden fick namnet "Kong!. och råds­ byggningen", vilket antyder, att den även nyttjades av rikets råd. Det tvåvåniga timmerhuset som Karl XI be­ bodde var på 1740-talet alldeles förfallet. Man upprätta­ de kostnadsförslag till uppförande av ett nytt tvåvånings stenhus enligt ritningar av överintendenten Carl Hårle­ man . Ritningarna är bevarade men projektet blev ej ge­ nomfört. 72 Dessa arbeten planerades för drottning Ulrika Eleo­ nora , Karl XII:s yngsta syster , och hennes gemål Fred­ rik I. Efter Ulrika Eleonoras död 1742 minskade intres­ set för byggnadsverksamheten såväl vid kungsgården i Kungsör som vid Strömsholm , där även arbeten före­ togs under Hårlemans ledning. Kungsgården förlorade efter Fredrik I:s tid sin bety­ delse. År 1812 avvecklades hela gården , och kungsladu­ gården utarrenderades. Efter branden 1822 återstod en­ dast ladugårdsbyggnaderna och övervåningen av frun­ timmersbyggnaden , uppförd år 1821 på äldre källar­ murar (fig. 32). 73 Även ladugårdsbyggnaderna ödelades på 1970-talet av brand. 41 ANALYS Fig. 33 . Inte riörens sparsamma utsmyckning framhäver arkitekturens harmoniska linjespel. Foto 1990. The austere decoration of the interior heightens the harmonious Iines of the architecture. Analys och arkitekturhistorisk ställning Den tid då Kung Karls kyrka uppfördes synes ha varit en nya eller större kyrkor. Särskilt gynnades kuststäder period av relativt välstånd i landet , om man undantar som Kalmar och Karlskrona , där Sveriges flotta hade några svåra år med missväxt och hungersnöd under fått en central bas . Mälaren var en viktig transportled 1690-talet. Städerna hade fått en uppblomstring genom och sjöhamnar som Kungsör uppmuddrades. Kungen handel och industri , och den ökade befolkningen krävde hyste även planer på att här anlägga stadsbebyggelse . 42 KUNG KA RLS KYRKA Karl XI använde den långa fredstiden som inföll un­ der hans regeringstid till att återuppbygga landet. Det gällde att lösa de svåra ekonomiska och sociala problem som mer och mer uppenbarade sig fö r honom. För att kunna bibehå lla landets sto rmaktsställning krävdes ett starkt försvar. Under åren 1689-96 växte kungens om­ fattande arbete med inde lningsverket fram. Många or­ ter fick en ny betydelse som mobiliseringsorter elle r samlingsplatser , dit trupper skulle transporteras . För re­ gementen norrifrån blev Köping en knutpunkt att genomtåga och därigenom fick även det närliggande Kungsä r större betydelse .75 I området fanns kaserne r för kungens drabanter. Trakten skulle ge underhåll för trupperna . Här skulle finnas hästar , boskap , åkrar med brödsäd . Magasinshus , källare och hölador för fö rvaring av livsmedel och foder uppfördes. Man flyttade gäst­ givargårdar efte r marschrutten . Via Köpingsån hade man förbindelse med Kungsär med sin sjöhamn vid Mä­ laren . På Sueciasticket över staden skymtar ån , fylld med sege lfartyg. . .·· . . . . Fig. 34. För regementen norri från blev Köpingen knutpunkt att genomtåga. Huvudarmensuppmarsch 1700 enligt KarlXI :s upp­ marschplaner. Efter Wernstedt. Marching route of the main army in 1700 as planned by King Charles X I. Under åren omkring 1690, då Kung Karls kyrka började uppföras, var kungen intensivt sysselsatt med truppernas uppmarschpl aner. Detta arbete medverkade uppenbarligen till att kyrkobygget i Kungsär igångsattes och att Köpings kyrka väsentligt utökades. Arkitekten i samverkan med kungen Mot denna bakgrund är de t intressant att studera arki­ tekten Nikodemus Tessin d . y.:s ritningar till Kung Karls kyrka. Som nämnts fi nns såväl plan , som fasad­ och sektionsritning bevarade . En fasadskiss visar en för­ ändring av kyrkans takparti er (fi g. 29) . Exteriö ren ha r på Tessin d . y.:s fasadritning en stram karaktär med rusticerade hörnkedjor och påminner i sin utfo rmning om Jean De la Vallees ritning till Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm . 76 Denna plane rades från börj an fö r amira litetet. Kung Karls kyrkas strama ut­ fo rmning enligt Tessin d. y. :s fasadritning får ses mot bakgrunden av kungens ro ll som krigaren , engagerad i befästningskonst. Genom Köping gick huvudvägen mel­ lan Väste rås och A rboga, och kyrkan låg ej långt från marschrutten . Några år in på 1690-ta let ingrep emellertid kungen och begärde, att kyrkan skulle få va lv av sten i stä llet fö r det planerade låga trätaket. Detta medförde en fö ränd­ ring av takpartie rna på den redan påbörjade kyrkan. Fa­ sadskissen visar fö rändri ngen till mjukare fo rmer. Cent­ ra lrummet täcks av en vid kupol med hög lante rnin och korsarmarna av halvcirkelfo rmade tak. Vilka var orsa­ ke rna till denna väsentliga fö rändring? Kungens motiv var dels rent praktiska - att de t blir " fastare och varak­ tigare" med ett valv av sten . Dels synes plane rna på en stad i Kungsär haft betydelse fö r kyrkans slutliga ut­ fo rmning. Kyrkan vid marschrutten plane rades robust och låg. Som stadskyrka borde kyrkan få en mera domi­ nerande verkan. Kyrkan låg frå n börj an fritt överst på åsen. Med sina åt a ll a sidor likfo rmade gavelfasader var den vida synlig från Mäla ren och den omgivande byg­ den. Kupolen gav höjd och tog genom lante rninen in himmelens ljus. Det timliga fö renas med det tidlösa . Den slutliga utformningen växte fram i nära samverkan me ll an kung och a rkite kt . Studerar vi Tessin d . y. :s sam­ tida produktion , se r vi sambande t med hans pågående kyrkobyggnadsve rksamheL Kungen var inte så kunnig i byggnadskonst. Det var Ka rl Xl :s enkla sta rka religiosi­ te t som låg bakom hans iver att skapa värdiga kyrko­ byggnader. 77 Tessin d. y.:s samtida produktion Å r 1690 då plane rna på Kung Karls kyrka börj ade ta fo rm , va r Tessin d. y. 36 år och mitt i en lysande karri är. ANALYS 43 Fig. 35 a-d. Den slutliga utformningen av Kung Karls kyrka som en kupoltäckt oktogon med kvadra­ tiska korsarmar kan ledas tillbaka till projekt av fadern , Nikodemus Tessin d . ä. - a. Landskrona 1659 (stads- och fästn .planer 107, KrA) . - b. Finska kyrkan på Helgeandsholmen , 1660-talet (THC 8219, Nationalmuseum). - c. Drottningholms slottskyrka. - d. Trefaldighetskyrkan i Karlskrona (kopia ÖIÄ. RA) . c och d av Tessin d. y. , ursprungliga projekt av Tessin d. ä. The u/ tirnate design of the Church of King Charles can be traced back to projects by the architect's fath er, Nikodemus Tessin the E/der. 44 KUNG KARLS KYRKA Efter faderns död 1681 hade Karl XI lagt de viktigaste arkitektsysslorna i sonen Nikodemus' händer. Han fick fullmakt som slottsarkitekt och i samarbete med halv­ brodern Abraham Svansköld som stadsarkitekt. Åren 1687-88 företog Tessin en utländsk resa, bl. a. till Ita­ lien i sällskap med bildhuggaren Burchard Precht. 78 In­ trycken från denna resa och det följande samarbetet med Precht var av betydelse för de uppdrag för kunga­ huset som nu väntade. 1690-talet blev arkitektens mest verksamma period. Efter hemkomsten från utlandsresan fick Tessin kung­ ens uppdrag att förbereda en ombyggnad av Stockholms slott. Norra längan med slottskyrkan som vette åt Norr­ malm hörde till de första uppgifterna . Kyrkans höga fönster störde symmetrin i Tessins barockfasad . Han skapade en helt nyinredd kyrka på samma plats som den äldre .79 Arbetet skedde samtidigt med uppförandet av Kung Karls kyrka , och flera konstnärer och byggmästa­ re var verksamma vid båda byggnadsföretagen. Även för Ulriksdals slott ritade Tessin d. y. en nyinredd större slottskyrka, som inte kom till utförande men är intres­ sant som belysning av arkitektens samtida byggnadspla­ ner. 8o Ofta ligger ett utkast av fadern till grund för Tessin d. y. :s ritningar. Efter Tessin d . ä.:s död 1681 såg fa­ miljen hans påbörjade projekt och efterlämnade ritning­ ar som ett gemensamt arv att föra vidare. Sonen arbeta­ de vidare med faderns efterlämnade ritningar och styv­ sonen Abraham Svansköld återupptog flera påbörjade arbeten, bl. a. domkyrkobygget i Kalmar och ombygg­ naden av Borgholms slott ." ' Vid Drottningholm hade Tessin d . ä. uppgjort flera planer till en kyrka i slottets norra rundel. Änkedrott­ ning Hedvig Eleonora begärde 1690, att Tessin d. y. skulle förfärdiga en modell , efter vilken kyrkan kunde uppföras. Han hade arbetat vidare med Tessin d. ä. :s projekt till kyrkan, som började uppföras först 1696."2 Något utkast av Tessin d. ä. till Kung Karls kyrka har inte kunnat påvisas , men vid den slutliga utformningen följer Tessin d. y. en huvudlinje i faderns produktion . Den slutgiltiga utformningen av kyrkan som en kupol­ täckt oktogon med förkrympta korsarmar kan ledas till­ baka till tidiga projekt av fadern men visar även en ut­ veckling framåt med känning av pulsslagen i Rom . Re­ dan 1653 projekterade Tessin d. ä. två likformade ku­ polkyrkor på Magnus Gabriel De laGardies uppdrag för Arensburg på Ösel. Kyrkornas grundform är en vid ok­ togan med smärre utskjutande korsarmar. Ett annat kyrkaprojekt av Tessin d. ä. för Landskrona 1659 visar en likartad utformning (fig. 35 a). Församlingens krav att kyrkan skulle ha axialitet kom emellertid i flera fall arkitekten att frångå den rena centralformen. I Lands­ krona förlängs ena korsarmen till ingångshall , och ett li­ tet kor skisseras utanför den motsatta korsarmen . Kravet på axialitet präglar även Tessin d. ä. :s förslag till Finska kyrkan på Helgeandsholmen i Stockholm, en ut­ dragen oktogon med tvåtornsfasad i väster och rek­ tangulär sakristia i öster. 83 Ett fullbordat central kyrko­ bygge, Järlåsa kyrka väster om Uppsala , kan hänföras till Tessin d . ä. (fig. 36 b) . De ursprungliga ritningarna står Finska kyrkan nära.M Arkitekten arbetade vidare med olika geometriska former. De tidigaste förslagen till Kalmar domkyrka vi­ sar allsidigt symmetriska korsformer , men två av kors­ armarna förlängs vid den slutliga utformningen . I pla­ nerna till Drottningholms slottskyrka kombinerar Tes­ sin d . ä. cirkeln och korsformen. Kyrkan utgörs av en kupoltäckt rotunda med tre svagt framspringande fasad­ partier (fig. 36 c)."' I Trefaldighetskyrkan eller Tyska kyrkan i Karlskrona kombineras cirkeln, oktogonen och korsformen. Kyrkan påbörjades 1696-97 enligt Tessin d. y. :s slutgiltiga ritningar. Som Gerhard Eimer visat har ett utkast av fadern legat till grund för ritningarna. Det­ ta återges på Tyska församlingens i Karlskrona sigill. Tessin d . ä. hade 1680 fått kungens befallning att i sam­ råd med Erik Dahlbergh göra upp en stadsplan samt ut­ kast till stadens offentliga byggnader. 86 Enligt sigillet planerade man ett klocktorn över en av korsarmarna . Även vid Kung Karls kyrka hade man planer på ett klocktorn , men tanken övergavs 1691. I Trefaldighetskyrkan i Karlskrona löper trådarna samman i Tessin d. ä.: och d . y.:s kyrkoarkitektur. Kyr­ kobygget i Karlskrona var aktuellt 1690, då man tog upp kollekt till arbetets utförande. Grundläggningen leddes av generalamiralen Hans Wachtmeister på kungens upp­ drag."7 Wachtmeister var Karl XI:s betrodde man , som svarade för uppbyggnaden av staden vid blekingekust­ en. Trefaldighetskyrkan i Tessin d. y. :s utformning kan närmast betraktas som Kung Karls kyrkas större och mera elegant utformade systerkyrka. Kupolen vilar här på tambur. Murarna är sirligt indelade av pilastrar och smyckas av festoner. Under studieresor i Italien hade ar­ kitekten studerat kyrkor av Bernini och Fontana. Han hade utfört hundratals ritningar och prövade efter hem­ komsten vilka former han hade användning för i sitt ar­ bete. Plagiat var vid denna tid tillåtet , och därför igen­ känner man former från den romerska kyrkoarkitektu­ ren. Arkitekten använde de lånade formerna på ett väl avvägt sätt. Han söker inte originalitet utan harmoni , ändamålsenlighet och anpassning efter kyrkans roll. Där­ för får Trefaldighetskyrkan i flottbasen Karlskrona en an­ nan karaktär än Kung Karls kyrka vid Karl XI:s kungs­ ANALYS 45 'A ./.J. •••• Fig. 36 a-d. Det går en röd tråd från Tessin d . ä .:s kupolkyrkor till den slutliga utformningen av Kung Karls kyrka på 1690-talet. - a. Finska kyrkan på Helgeandsholmen, 1660-talet (THC 8220, Nationalmuseum). - b. Järl åsa kyrka i Uppland (ULA). - c. Drottningho lms slottskyrka (THC 4325 , Nationa lmuseum). - d. Trefaldighetskyrkan i Karl skrona , kopia efter ritning av Tessin d. y. ursprungligt utkast av Tess in d. ä. (ÖIÄ . RA.) A scarletthread /inks the domed churches of Tessin the E/der with the ultimate design ofthe Church of King Charles in the 1690s. 46 KUNG KARLS KYRKA Fig. 37. Mitt emot drottning Kristinas bostad i Rom som Tessin besökte låg denna renässanskyrka , San Eligio de gli Orefici , ritad av Rafel och Peruzzi. Efter De Simoni. Renaissance domed church of San Eligio deg/i Orefici, Rome. gård i Kungsör. Förslagen till kunglig gravkyrka på Norrmalmstorg och till kyrka i S:t Petersburg har en magnifik utformning med kupoler på hög tambur över mittrummet och rik utsmyckning av interiören. '" Det är framför allt Bernini och Fontana som är Tessin d. y.:s läromästare . Genom drottning Kristina hade han fått kontakt med den åldrande Bernini. För drottning Kristina projekterade Fontana en oktogonal kupolkyr­ ka, infogad i en rektangulär byggnadskropp . Den vida kupolen är uppbyggd på tambur i likhet med Berninis kyrka i Castel Gandolfo. I Berninis kyrka S. Maria As­ sunta i Ariccia stiger däremot kupolen direkt från mu­ rarna utan förmedling av någon tambur. Detta gäller även de tidigaste projekten till Berninis utformning av S. Andrea al Quirinale i Rom . Den återhållsamt utformade barockklassicismen i Sverige hade ofta förebilder i renässansen. På andra si­ dan Tibern mitt emot drottning Kristinas bostad i Rom, Palazzo Corsini, som Tessin besökte ligger en korsfor­ mad kupolkyrka S. Eligio degli Orefici . Kyrkan uppför­ des 1516 av juvelerarna för deras skyddshelgon S. Eli­ gio. Arkitekter var Rafael och Peruzzi . Den stramt ut­ formade renässansarkitekturen som särskilt präglar kyr­ kans interiör ger byggnaden en karaktär av enkelhet och stillhet (fig . 37)."9 Intresset för den klassiska arkitekturen tog sig även uttryck i studier av arkitekturteoretikers verk. En av 1500-talets arkitekturteoretiker i Italien, Sebastiano Serlio , har i sin Architettura två kupolkyrkor , den ena sexsidig den andra åttasidig , med stora pilastermotiv och kupol utan tambur. Betydelse för kyrkatypens allsi­ diga utformning har framför allt Andrea Palladia och den klassicistiska riktning som framfördes av honom i Italien och därifrån spred sig ut över Europa. Det palla­ dianska samspelet med omgivningen och den klassiska arkitekturens rymdgestaltning - kupolen en bild av himlavalvet - har uppenbarligen inspirerat arkitekten vid utformningen av Kung Karls kyrka. I all sin enkelhet är kyrkan ett utsökt harmoniskt byggnadsverk , där de­ larna underordnar sig helheten. Utformningen överens­ stämmer med kungens eget sinnelag - ödmjukhet och enkelhet. Här förenas den klassiska arkitekturen med karolinsk enkelhet och fromhet. I Stockholms slottskyr­ ka var det det kungliga enväldet som förhärligades och arkitekten fick stundom övertyga kungen om praktens nödvändighet . Har den kyrkatyp som Kung Karls kyrka represente­ rar fått efterföljare i senare tider? Som Krister Malm­ ström visar i sin avhandling "Centralkyrkor inom sven­ ska kyrkan 1820-1920" var det framför allt arkitekten Emil Langlet som under denna period skapade central­ kyrkor med bl. a. Hedvig Eleonora och Katarina kyrkor i Stockholm som förebilder. Kyrkans fullbordande och krigsutbrottet 1700 Kung Karls kyrka invigdes år 1700, men ännu återstod en del att fullborda vad interiören beträffar. Karl XI hade avlidit 1697, och detta innebar ett avbräck i bygg­ nadsarbeteL Det stora nordiska krigets utbrott år 1700 betydde att stormaktstiden nu var förbi . Flera påbörja­ de byggnadsföretag avslutades i långsam takt. slottskyr­ kan i Stockholms slott hade 1697 ödelagts av brand strax efter sin fullbordan. Domkyrkobygget i Kalmar avsluta­ des några år in på det nya seklet. Vid Trefaldighetskyr­ kan i Karlskrona var det en period av stillestånd fram till 1703. Genom Hans Wachtmeisters ansträngningar lyc­ kades man anskaffa medel , och kyrkan fullbordades och invigdes 1709. Fredrikskyrkan i Karlskrona skulle på­ börjas 1699 enligt Tessin d. y.:s ritningar , men arbetet kom inte i gång. Det dröjde två decennier , innan kyrkan grundlades . Vad betydde krigstiderna för slutförande! av Kung ANALYS 47 Karls kyrka? Man kan i handlingarna följ a svårighete r­ na att anskaffa materia l, bl. a . gips till kyrkans inre ut­ smyckning. Sannolikt har tidens knappa villkor bidragit till interiörens sparsamma utsmyckning. s tuckutsmyck­ ningen begränsas nu till taklisten , läktarkonsolerna och lanterninen . Enligt de italienska förebilderna skulle ku­ polen smyckas av målningar. Spår av kassettmålning kan iakttas. I stället för Tessin d . ä .: s spel av ljus och skugga fyllde Tessin d . y. kyrkorummet med fl ödande dagsljus i enlighet med den evangelisk-lutherska kyr­ kans krav. Flera omständighete r synes ha medve rkat till kyrkans slutliga utformning. Kungens önskemål att kyrkan skul­ le välvas med sten upprörde a rkitekten som såg ur­ sprungstanken i sitt verk gå fö rlorad . Ett stenvalv kräv­ de murförstä rkningar och högre tak. Han omformade kyrkans övre partier och gav ett mjukt harmoniskt linjespel åt de t yttre och det inre . Bakom kyrkans ut­ formning ligger även kungens sparsamhet och sinne för det rena och det enkla . Kyrkobygget slutfördes dessut­ om under bistra tider . De åte rhållsamma klassiska for­ merna ger Kung Karls kyrka en stämning av karolinsk kyrkofromhet och svensk enkelhet. Den evangelisk-lutherska kyrkans rumsgestaltning Den av Tessin d. y. beundrade Bernini prisade en cen­ tral lösning av kyrkoplanerna. De geometri ska fo rmer­ na och proportionerna , där dela rna underordnar sig he l­ heten , speglar en harmoni , skapad av Gud . För Bernini var den gudomliga närvaron i kyrkorummet väsentlig. I den nordiska miljön filtre rades intrycken från den ita li­ enske a rkitekten. Harmonien och proportionerna finner vi i Kung Karls kyrka. Kupolen över centralrummet tar in himmelens ljus. Centra lkyrkan hade vid denna tid blivit accepterad men i det inre behöll man traditionen med rörelse rikt­ ning mot altaret. A lta ret skall va ra ett blickmål i rums­ dispositionen. Konflikten mellan ändamålsenligheten och rummets he lighet präglade kyrkoarkitek turen under å rti ondena efte r 1600-talets mitt. Tessin d . ä . presente rade i sina projekt till Kalmar domkyrka a llsidigt symmetriska pla­ ner med altaret och predikstolen i korsmitten . Senare projekt speglar konflikten med de liturgiska kraven , och altaret och predikstolen fl yttas ut från centrum ' '" A rki­ tekten tvingades till kompromisser och nya lösningar. Den praktiska funktionen stod i fö rgrunden efter kyr­ kolagen 1686, då kyrkan drogs in under den envä ldige kungens bestämmelser. Karl XI: s ställningstagande vid inredandet av Katarina kyrka i Stockholm 1690 är in­ tressant som bakgrund till Kung Karls kyrka. Det ur­ sprungliga förslaget med centralt placerade liturgiska funktioner av arkite kten Jean De la Vallee väckte mot­ stånd hos församlingen. Man vädj ade till Karl XI att få fl ytta a ltaret till den östra korsarmen. Sedan kungen vid ett personligt besök hade gjort sig förtrogen med förhål­ landena på platsen , bevilj ades denna fl yttning. Man stannade för en kompromiss och placerade alta ret så långt fram mot korsmitten som möjligt. "' Tessin d . y. övertog projekt av fadern och arbetade vidare med dem. Man hade under denna tid kommit fram till en lösning av inredningens disposition, accepte­ rad av den evangelisk-lutherska kyrkan. Tessin d. y. :s ritningar till Kung Karls kyrka visar att man fr ån börj an valt att placera alta re t i öste r. Det rektangulära fönstret i östra korsarmens gavelmur är så lunda förstängt. Enligt planen har al tare t fl yttats fram mot korsmitten , och ett utrymme avdelats bakom altaret närmast gaveln . Fram­ fö r a ltaret är en fri yta sparad för nattvardsgästerna. För predikstolen skisse ras en a lte rnativ placering, dels vid en av pelarna som uppbar läktarna i norra korsarmen, dels framskjuten i kyrkorummet. Den senare place ring­ en synes ha skett med tanke på bänkinredningen på läk­ tarna i norra delen av kyrkan. Viktigt var att prästen skulle ses och höras av alla. Centralrummet, läktarna och södra korsarmen, mitt emot predikstolen fy lls av bänkar. Norra korsarmen är däremot förstängd av en tvärmur och sannolikt avsedd som sakristia. Västra korsarmen är planerad som ingångshall och öppen mot kyrkorummet. Bänkarna i centralrummet är uppdelade i två kvarte r med en mittgång som leder fram till altaret. Närmast koret ä r kungs- och drottningstola r symmet­ riskt placerade i vardera bänkkvarte ret. Bänkinredningen var en viktig del av kyrkans plane­ ring. Den nya stilens genombrott kom ungefär samtidigt med att den kollektiva bänkinredningens princip fast­ slogs. Detta stä llde nya krav på inredningen. Den prak­ tiska funkti onen stod i förgrunden. Upprättandet av bänkdelningslängder var en viktig angelägenhet för för­ samlingen. Om man jämfö r med inredningen i samtida kyrko­ byggen som Kungsholms kyrka , finn er man en motsva­ rande anpassning till den svenska kyrkans gudstj änsttra­ ditioner. 92 Liksom i Kung Karls kyrka flyttades altaret fram mot korsmitten, och e tt utrymme bakom altaret avdelades för sakristi a och trappor. I såväl amiralitets­ kyrkan som inte rimskyrkan till stadskyrkan i Karls­ krona , båda invigda 1685, placerades altaret i östra kors­ armen men så långt fram mot korsmitten som möjligt. 93 Som regel valde man att placera alta ret i öste r. Även rena centralkyrkor fick nästan alltid en längdaxe l. 48 KUNG KARLS KYRKA Den bild vi skapat oss om Karl XI:s person och gär­ ning har skiftat, allteftersom forskningen förts vidare. För eftervärlden framstår han framför allt som den plikttrogne , rättrådige folklige monarken som vårdade sig om allmogens bästa, dels som soldatkungen som byggde upp ett defensivt försvar i fredstid . Arbetet för en enhetlig luthersk bekännelsekyrka kulminerade un­ der Karl XI:s tid med Kyrkolagen 1686. Kyrkoordning­ en gav den enväldige kungeri styrande makt över kyr­ kan. Hovpredikanten Olov Svebilius , senare ärkebiskop , hade hand om den unge kungens teologiska fostran. 94 Krigstiderna och de svåra ekonomiska problemen under de första påfrestande åren utvecklade hans religiösa livs­ syn. Den anknöt till tidens tankar om världens fåfänglig­ het och de eviga värdena. I dagboksanteckningarna tecknas kungens syn på de materiella tingen. Han före­ skriver, att drottningens kista skall vara enkel och slät och "som hon intet var utaf detta verldsliga , utan åstun­ dande den eviga kronan" skulle inga regalier läggas i kistan. 95 Karl XI såg sin gärning i ett större perspektiv . Makten var en gåva av Gud. Kungen var hans ställföreträdare, och det var folkets plikt att lyda honom. Både Karl XI och Karl XII var fyllda av nit om kyrka och kristendom . Karl XI försummade inte sin dagliga andakt. Dagboks­ anteckningarna berättar om, hur kungen besöker guds­ tjänsten i olika kyrkor. Kungaparet hade även kontakt med kyrkomän som företrädde en personlig fromhet inom den lutherska or­ todoxin. Genom sin hovpredikant Jesper Svedberg kom kungen i kontakt med denna innerligare religiositet. 96 Inte minst drottningen är känd för sin blida fromhet , kring henne samlades en vänkrets som gav ut andakts­ och bönböcker. 97 Under sorgestämningen efter flera barns död i mitten av 1680-talet förstärktes kungaparets behov av detta fromhetsliv . Karl XI:s kamp för enhet inom religionen kröntes av kyrkolagen 1686. Här bekämpades irrläror och fastställ­ des likformigheten i gudstjänsten som gällande lag. Kungen fick möjlighet att gripa in i församlingslivet. Kyrkobokföring föreskrevs i 1686 års kyrkolag. År 1689 utarbetade ärkebiskop Svebilius och biskop Svedberg en ny katekes . Av stor betydelse för fromhetslivet blev den psalm­ bok Karl XI lät utge vid 1690-talets mitt. Psalmboken blev en verklig folkbok , som jämte katekesen var den kyrkliga litteratur som lästes och sjöngs i hemmen . Bi­ beln var däremot mera svårförståelig. Av betydelse för gudstjänstordningen blev den kyrkohandbok , som stad­ fästes 1693.9" Intressant är att man i de tidigare bevarade sockenstämma- och visitationsprotokollen för Kung Karls församling kan följa , hur den nya kyrkoordningen fick sitt genomslag. Organisationsarbetet inom kyrkan medförde en upp­ ryckning av sockenstämman. Man sammanträdde mera regelbundet och förde ordentliga protokoll. Samman­ träde hölls som regel i maj varje år , och stämmorna öka­ de efter hand i antal. Vid 1694 års majsammanträde i Kungsör beslöt man att inköpa såväl protokollsbok som böcker för deltagande i katekismiförhör och anteckning­ ar om medel till de fattiga. 99 Kyrkoherden som var stämmans självklara ordfö­ rande svarade för luthersk undervisning och kyrkotukt. Vid ett prosteting i Kungsörs kapell 1694 erinrade pros­ ten om föreskrifterna i den nya kyrkoordningen . F;öre gudstjänsten hölls katekismiexamen "på gången medh hela försambl. af d 5 hufvudstycket som är Herrens Nattvard". "'" Efter förhöret betonade prosten att man i anledning av kyrkoordningen skulle komma i rätt tid till predikan. Efter sammanringningen skulle församlings­ medlemmarna inställa sig i sina bänkar och " giöra sin Syndabekännelse och det med andacht och knäböyande för sin Herre och Gud". 10 1 I protokollet beskrivs vidare gudstjänstordningen i tio punkter. Sockenstämman hade också hand om sociala angelä­ genheter som fattigvård, skolväsen och kyrkotukt. 102 Om kyrkotukten minner pliktpallar och straffstockar i kyrkorna . Till Kungsörs kapells inventarier hörde en straffstock. År 1694 dömdes sålunda gossen Olof Måns­ son att sitta fyra söndagar i stocken."13 Det utdömdes böter för försumliga kyrkobesökare . Bänktvister avgjor­ des gång efter annan på stämman. Vid visitationer i kyrkorna av prosten eller biskopen undersöktes kyrkobyggnadernas tillstånd . Samtidigt som församlingslivet aktiverades, började man att tänka mer på själva byggnadernas underhåll. Efter reduk­ tionen hade adelns bidrag till kyrkorna uteblivit. Nu fick församlingsmedlemmarna i större utsträckning hjälpa till med dagsverken och sammanskott till kyrkorepara­ tioner. Karl XI bidrog ofta med medel till kyrkans underhåll. Hans kyrkobesök gällde såväl predikan enligt den rena läran som uppsikt över kyrkobyggnadens vär­ diga utformning. Haquin Spegel lovordar i sin kyrko­ historia kungens iver att bygga nya kyrkor och försköna de gamla. 104 ANALYS 49 Fig. 38. Kung Karls kyrka, 1800-talets slut. Målning av historiemålaren Carl G ustaf Hellquist , född 1851 i Kungsär och bl. a. mästa re till Sten Sture d. y.:s död , Nationalmuseum . Foto Ragnar Widen, Kungsör. Painting of the Church of King Charles, late 19th century. 4-Kung Karls 50 KUNG KA RLS KYRK A ·-~ Restaureringar 1700-talet Kyrkans yttertak som var beklätt med järnplåt vå llade bekymmer redan under byggnadstiden . Äve n unde r 1700-tale t fö rorsakade det plåttäckta yttertaket som var otätt mycket arbete. Å r 1733 besiktigades sålunda plåt­ take t av å lde rm annen fö r pl åtslagarämbetet i A rboga och riksko llekt upptogs till kyrkans unde rhåll (Domkap . E 3: 65). Å r 1752 ägde ännu en besiktning rum och kyr­ kans tak reparerades följ ande år (Kl : 1). Efte r en större reparation o lj emålades plåttaket . Vid 1700-talets slut va r taket målat med rödfärg och vitrio l (KI : 2) . Av fram­ tagningsprov kan man sluta sig till kyrkans övriga färg­ sättning vid denna tid. Ett lager i guldockraton på vägg­ fälten och varmt grå ton på lister och omfattningar fram­ togs, som nämnts, 1936 och kan hänfö ras till denna peri­ od . Ytterdö rrens träpane l ströks vid samma tid med grå olj efärg (KI: 2 1772). 1800-talet Under föl jande århundrade är väggfälten målade i ble­ kare gul a nyanse r och plåttaket svartm ålat. År 1822 ströks sålunda yttertaket med kimrök och hampolj a, efter det att taket till 3/8 belagts med ny plåt (Kl :2) . Yttertaket Fig. 39. Kyrkan var ännu 1862 omgiven av enkel bebyggelse . Teckning 1862. Foto KB. Drawing of the church and its surround­ ings, 1862. Fig. 40-41. T. h. Kung Karls kyrka vid slutet av 1800-talet. Äldre foton, avfotografe­ rade av Ragnar Widen, Kungsör. The church at the end of the 19th century. Right. krävde reparationer , alltsedan 1800-talets börj an. Kyrkan under 1800-talets andra hälft åte rges på målningar av Carl G ustaf He llquist , född 1851 i Kungsör , p rofesso r vid Konstakademien i Be rlin 1886, död 1890 (fig. 38, 42). Västra ko rsarmen som ursprunglige n var öppen mot kyrkorummet avskildes 1881 med en plankvägg under orgelläktaren till en förha ll med två trappor upp till läk­ ta rna. Inte riö ren kalkmålades . Ytte rmura rn a skrapa­ des, lagades och vattrevs. Listverk och socke l rengjo r­ des (vis. prot. 1881). Å r 1891 insattes kamine r i no rra och södra ko rsa rm arna. På en uppmätning av kyrk an av Agi Lindegren 1897 är fö rh allen och kamine rn a marke­ rade. Norra och södra ko rsarm arna ä r fy ll da med bänk­ inredning och en sakristi a avskild av en vägg ba kom al­ ta ret . På uppm ätningen av exte ri ören kröns lante rninen av en kunglig krona som uppsattes till 200-årsminnet av Karl XI: s död 1697 (fig. 18a). 1900-talet Å r 1920 ge nomfördes en restaurering av kyrkans inre enligt ritnin gar av a rkitekt Gustav Holmdahl vid Bygg­ nadsstyre lsen med ingenjör O . Görtz som kontro llant RESTAURERINGAR 5 1 52 KUNG KARLS KYRKA Fig. 42. Målning av kyrkan vidslutet av 1800-tale t. Av Carl GustafHellquist , jfrfig. 38. Foto: Ragnar W iden , Kungsör. Painting of the church at the end of the 19th century. (fig. 54). Bänkinredningen ombyggdes, och nya bänkar insattes på läktarna i norra och södra korsarmarna. Gol­ vet i kor och sakristia höjdes några trappsteg över det övriga golvets nivå. Nytt trägolv inlades i kor och sakris­ tia och kalkstensgolvet i kyrkorummet justerades. Spi­ raltrappor till läktarna byggdes i norra och södra kors­ armarna. Elektrisk belysning installerades. År 1925 an­ skaffades nytt orgelverk med bibehållande av fasaden från 1862. En genomgripande restaurering av såväl kyrkans yttre som inre ägde rum åren 1957-58 enligt ritningar av arki­ tekterna Sven Söderholm och Carl Hampus Bergman . Man eftersträvade öppenhet och genomsiktlighet. Plankväggen mellan förhallen och kyrkorummet ersat­ tes av ett glasparti. Väggen mot sakristian bakom altaret borttogs. Ny sakristia med skåp för textilier , bönekam­ mare , kapprum och toalett inreddes i ett utrymme under altaret. Korpartiet utökades . Dopkapell inreddes i söd­ ra korsarmen och musei- och musikrum i norra korsar­ men. Båda korsarmarna kan avstängas med skjutbara , genombrutna grindar av trä. Vid restaureringen eftersträvade man, att nytillverka­ de delar skulle " utformas modernt" . Spiraltrappor av gjutjärn i norra , södra och västra korsarmarna utfördes i stället för de tidigare trapporna. Ny trappa av svart, mattlackerat järn , belagd med mjuk matta , ersatte den tidigare trappan upp till predikstolen . Exteriören åter­ fick sin ursprungliga röda färgton , med lister och omfatt­ ningar målade i grått , svartmålat plåttak och koppar­ klädd lanternin med förgylld krona. Den tidigare kyrk­ porten av trä ersattes av pardörrar i ett högt gallerverk av smidesjärn och glas. Den nya kyrkporten tillverkades av fabrikör G. Nilsson, Kungsör. Elektrisk uppvärm­ ning installerades. Blyinfattade fönster reparerades med gammalt glas. Trädbeståndet på kyrkvallen gallrades. År 1986 ersattes spiraltrappan av järn i förhallen av en mera bekväm trappa av trä. Toalett installerades i för­ hallen. INREDNING 53 Fig. 43. Arbetsritning till altare och pre­ dikstol enligt förslag av Tessin d. y. THC 1988, Nationalmuseum. Warking drawingofaltarand pulpit, aftera design by Tessin the Younger. Inredning och inventarier Hur var Tessin d. y. :s ritningar utformade vad inred­ ningen beträffar? Hur svarade arkitektens ide mot ge­ nomförandet? sektionsritningen till kyrkan i dess ur­ sprungliga version ger oss föga upplysning om inred­ ningen . Här markeras endast läktarna , uppburna av smala kolonner (fig . 22). En arbetsritning till altarupp­ sats och predikstol , THC 1988, är emellertid bevarad (fig. 43) . Altaruppsatsens ramverk är rikt profilerat kring ett nischformat mittparti. Överstycket med sock­ lar för skulpturer kröns av ett kors; i övrigt har ramver­ ket sparsam utsmyckning . Predikstolskorgen smyckas av en relief, som synes framställa Bergspredikan. Det baldakinformade ljudtaket kröns av en stjärna. Den strama utformningen ansluter sig till interiören med dess rena harmoniska former . På Tessins planritning är altaret framskjutet mot kors­ mitten (fig . 22) . Det sparsamma ljuset från den låga, åt­ tasidiga lanterninen betonar rummets centralform , men detta motvägs av rörelseriktningen mot altaret. Refor­ mationen betydde en ny uppfattning av altarets betydel­ se . Nattvarden var en gemenskapshandling och det mynnade ut i en kollektiv gudstjänstform. Till ämne för altaret valde Tessin Kristus i Getsemane, som han funnit vara det sannaste uttrycket för det protestantiska nattvardsbordet.' Han hade emellertid även arbetat med andra motiv. En skiss visar sålunda Marie himmels­ färd . 2 Enhetlig bänkinredning markeras på Tessins planrit­ ning till kyrkan (fig. 22) . Bänkinredningen var viktig i det protestantiska kyrkorummet , och planen synes ha 54 KUNG KARLS KYRKA upprättats med tanke på kyrkans inredning. Kontrakt om bänkinredningen upprättades 1696 (se nedan). Bänkinredningen är uppdelad i två kvarter med man­ folksbänkar i söder och kvinnfolksbänkar i norr. När­ mast koret markeras i vardera kvarteret särskilda bän­ kar för kungen och drottningen. När planerna genomfördes , ändrades som nämnts takformerna , och en kupol välvdes över centralrummeL Samtidigt synes kravet på kyrkans utsmyckning ha ökat. Läktarna uppbärs av snidade konsoler i överensstäm­ melse med läktarna i Karl XI :s slottskyrka . Altarets ramverk får rikare utsmyckning (se nedan). Ännu 1698 Fig. 44. Altaruppsats , ritad av Tessin d. y. skulpturarbete av Burchard Precht. Olje­ målningen, Kristus på korset , är utförd av D. K. Ehrenstrahl 1692. Foto 1990. Altarpieee, earving by Burehard Preeht, oil painting by D. K. Ehrenstrahl. Fig. 45. Ängel skulp­ terad av Burchard Precht. Detalj av al­ taruppsatsen. Foto 1990. Angel earved by Bur­ ehard Preeht, detail of the altarpieee. saknades emellertid altartavla, predikstol och golvsten. Interiörens färdigställande tog lång tid och skedde efter kungens död under kärvare villkor. Från Stockholms slott överfördes slottskyrkans predikstol , som räddats undan branden. Som altarmålning använde man sig av en tidigare målning av Ehrenstrahl. Altaranordning Altaruppsats bestående av en oljemålning, infattad i ett ramverk av snidat , målat och förgyllt trä (fig. 44). Olje­ målningen på duk framställer Kritus på korset och är signerad av David Klöcker Ehrenstrahl 1692. Tavlan är 56 KUNG KARLS KYRKA infattad i en förgylld profilerad ram med bladornament i relief. Ett gråmålat överstycke med svängda sidor upp­ bär ett eldfat och smyckas av voluter och förgyllda blomstergirlander , hållna av stora svävande änglar i rundskulptur, vitmålade som marmor. I centrum av överstycket ett förgyllt änglahuvud i hög relief; nedan­ för oljemålningen molnformationer. Altarbordet , utfört samtidigt med altaruppsatsen , har formen av en sarkofag med kraftiga kannelerade voluter i hörnen . Som altarring tjänstgör en rak balustrad , öp­ pen mot kyrkorummet, tillkommen vid restaureringen 1957-58. Knäfallet är klätt med blå plysch. Ett äldre fotografi visar altaret före restaureringen 1957-58, då en vägg avskilde sakristian bakom altaret Fig. 46. Altaruppsat­ sens övre del med skulpturverk av Bur­ chard Precht. Foto 1990. Upper part of the altarpiece. från kyrkorummet. 3 På ömse sidor om altaret fanns in­ gångar till sakristian. Altarringen utgjordes av en rak , spegelindelad barriär. Altaruppsatsen med dess sarkofagformade altarbord är ufört enligt en bevarad ritning av Nikodemus Tessin d. y. , THC 1987 (fig. 47). År 1697 utbetalades 300 dir smt till Burchard Precht , som svarade för bildhuggeri på ramverk och altarbord. 4 Precht utförde på 1690-talet ar­ beten i Stockholms slottskyrka enligt Tessins ritningar , bl. a. till altaruppsatsen, predikstolen och kungsstolarna och statyer mellan kolonnerna i kyrkan (predikstolen överförd till Kung Karls kyrka) .5 Tessin d. y. ritade 1691 på änkedrottning Hedvig Ele­ onoras uppdrag altaruppsatsen i Kolbäcks kyrka invid INREDNING 57 Fig. 47. Ritning till altaruppsatsen av Tessin d. y., 1690-talet. THC 1987. Nationalmu­ se um . Drawing for the altar­ piece by Tessin the Younger, 1690s. N·1 ~J$ ll' · 58 KUNG KARLS KYRKA Fig. 48. Predikstolen , ursprungligen utförd för Karl XI:s kyrka i Stockholms slott. Foto 1990. The pulpit, original/y made for King Charles Xl's Church at Stockholm Palace. Fig. 49. Predikstolskorgen med snidat, förgyllt lövverk av Burchard Precht. Foto 1990. Body ofthe pulpit, with carved, gilded fo­ liage by Burchard Precht. Strömsholms slott. 6 Vid samma tid tillkom altaruppsat­ sen i Karl XI:s slottskyrka. 7 Predikstol Predikstol av snidat, målat och förgyllt trä , ursprungli­ gen utförd för Karl XI:s slottskyrka (fig. 48). Prediksto­ len består av korg, stående på ett femsirligt sockelparti med trappa upp till predikstolskorgen. Korgen är ore­ gelbundet bruten i fem fält med bågformigt framskju­ tande mittparti. Fälten smyckas av förgyllt , snidat band­ och lövverk ; på mittpartiet med i lövverket inkompo­ nerat eldfat (fig. 49). En trappa av svart , mattlackerat järn med enkel handledare tillkom vid restaureringen 1957-58. Det mångsidigt brutna ljudtaket är rikt profilerat och smyckas med bård av förgyllt lövverk. Predikstolen är målad i grått med förgyllda detaljer. Ljudtaket kröns av en himmelsglob med förgylld krona. Ljudtakets under­ sida har snidad meanderbård och förgylld stråtsol med duva i rundskulptur. Globen är målad i svart med figur­ framställningar i guld av stjärnbilder (fig. 50 a- b) . I en uppsats i Fornvännen 1958 redovisar David Norr­ hammar upptäckten , att predikstolen är identisk med Karl XI: s slottskyrkas, förfärdigad 1690-91. Prediksto­ len skymtar på ett kopparstick av J . V. De Aveelen 1702 i Sueciaverket (fig. 51). En ritning av Tessin d. y. till slottskyrkans predikstol visar, att vissa förändringar INREDNING 59 gjorts vid utförandet. Bl. a. har ljudtakets överdel med dess himmelsglob tillkommit. Predikstolens utsmyck­ ning med förgyllt lövverk har liknande utformning som fälten med lövverk under slottskyrkans fönster. De är snidade av Burchard Precht med snickarverk av Hans Herman Steyerwald. 8 Den krönande himmelsgloben är utförd i hovsnickaren Simon Baumans verkstad och uppsattes i december 1694! Hans specialitet var att för­ färdiga modeller till byggnader och arkitekturdetaljer. Det är ej känt , vem som är upphovsman till globens stjärnbilder. I slottskyrkan verkade Sylvius och Ehren­ strahl, som svarade för huvudparten av kyrkans mål­ ningsutsmyckning. 10 Den27mars 1694 skrev Karl XI till statskontoret efter medel till predikstolen . Han begärde 400 dir smt som skulle tillställas Tessin. 11 Som nämnts förelåg en ritning till predikstolen i Kung Karls kyrka (fig. 43) . Precht sni­ dade altaret 1697 men hann inte utföra predikstolen det­ ta år. Karl XI:s död och slottsbranden våren 1697 inne­ bar ett avbräck i åtskilliga arbeten. I maj 1698 påminde landshövding Gustaf Cronhjelm om att såväl altartavla som predikstol saknades i Kungsörs kyrka. Följande år är emellertid slottskyrkans predikstol som räddats undan branden uppsatt i Kungsörs kyrka. David Norrhammar redovisar i sin uppsats om predikstolen, att denna i samband med överflyttningen till Kungsör till väsentliga delar har ombyggts. 12 Vid en undersökning 60 KUNG KARLS KYRKA 61 INREDN ING Fig. 50 a-b överst t. v. Ljudtaket kröns av en himmelsglob med figurframställ­ ningar av stjä rnbilder i guld mot svart botten. Utförd 1694 i hovsnickaren Si­ mon Baumans verkstad. Fo to 1990. The sounding board is surmounted by a celestial globe with figurative depictions of stellar constellatians done in go/d against a black ground. Fig. 51 nederst t. v. Karl XI:s kyrka i Stockholms slo tt , förstörd av brand 1697. T. h. predikstolen , räddad undan branden och överfl yttad till Kung Karls kyrka. Gravyr i Sueciaverket. KB . King Charles X/'s Church at Stockholm Palace, destroyed by fire in 1697. The pulpit, right, is now in the Church of King Charles. Fig. 52. Inte riör med predikstolen före förändringen 1957-58. Foto: !war An­ dersson, 1942. ATA. Interior in 1942, showing the pulpit before it was allered in the 1950s. visade det sig, att predikstolen bestod av en ursprunglig del och en tillbyggd. Korgens främre del är ett självstän­ digt helt , senare utbyggt med två sektioner och en trap­ pa. Ljudtaket med överstycke och himmelsglob är i sin helhet bevarat och återges i Sueciaverket. Predikstolen placerades i Kung Karls kyrka liksom i slottskyrkan framför ett fönster. I Kung Karls kyrka drogs emellertid predikstolen in i kyrkorummet. Den tillbyggdes av Simon Bauman som i november 1699 fick betalt för detta arbete. Förgyllaren Jeremias Rieger er­ höll i december samma år betalning för arbete på altaret och predikstolen samt för strykning med "Lijmfärgan" av läktarna och trapporna . Tessin använde Rieger inte blott för arbete med förgyllning utan även för finare målning. Precht kompletterade predikstolen med snidat förgyllt lövverk i de tillbyggda delarna och erhöll i mars 1701 betalning för detta arbete. 13 Vid restaureringen 1957-58 togs en del av prediksto­ lens tillbyggnad bort. Två fält från korgen förvaras på ett bord i norra korsarmen. Predikstolens tidigare ut­ formning med trappa i dess pelarlika underdel framgår av fotografier av !war Anderson 1942 (fig. 52). Ljuset från fönstret bakom predikstolen dämpas nu av en gles vävnad i svag guldton, ritad av Dagmar Loden och vävd av Alice Lund vid restaureringen 1957-58. 14 -- 62 KUNG KARLS KYRKA Timglas Ett timglas för fyra glas i metallställ på ståndare av sni­ dat och förgyllt trä är fästat vid predikstolskorgen (fig. 53). Krönt av förgylld , snidad stjärna. Höjd 75 ,5 cm. År 1712 beslöt man inköpa ett timglas i Stockholm samt för­ färdiga en snidad ståndare (Kl: 1) . Bänkinredning Bänkinredningen är sluten och indelad i två kvarter i centralrummet å ömse sidor om en mittgång. Bänkarnas nuvarande utformning härrör från restaureringen 1920, då den äldre bänkinredningen ombyggdes enligt ritning­ ar av arkitekten Gustav HolmdahL 15 De äldre bänkgav­ larna med dörrar och gångjärn bibehölls. Bänkarna i centralrummet försågs med dörrar även mot sidogångar­ na. Ryggarna tillbakalutades och sittbrädena bredda­ des . Till läktarna tillverkades nya bänkar. Bänkgavlar och dörrar är målade i olika toner av grått ; fyllningar i ljusare grått (fig. 54). I dopkapellet står lösa stolar, uppställda i halvcirkel­ form framför dopaltaret (fig. 17b). I norra korsarmen , använd som musikrum, och längs väggarna i centralrum­ met finns även lösa stolar . Fig. 53. Timglas , in­ köpt 1712. Foto 1990. Hourglass, purchased in 1712. Fig. 54. Restaure­ ringsförslag av Gustaf Holmdahl 1915. För­ ändring av bänkinred­ ningen m. m. ÖIÄ, RA. Restoration scheme, 1915, with alterations to the pew furnishings. t"': I.ICJ.,), INREDNING 63 Fig. 55. Orgeln , byggd 1963 av o rge l­ firman Grönlund i Gammelstad. Foto 1990. The organ, bui/t in 1963. Karl XI skrev i juni 1696, att bänkarna snarast skulle förfärdigas. 16 Den 19 juni upprättade man kontrakt med snickaren Herman (Sterke?) om bänkinredningen i Kung Karls kyrka. 17 Gångjärn och gångjärnsbeslag tillverka­ des i Stockholm .'8 Tessin följde i juli upp arbetet med kyrkans inredning på platsen och erhöll från Stockholm prov på gångjärn till bänkarna (se bilaga 3). På Tessins plan, THC 1230, är särskilda bänkar markerade för kungen och drottningen längst fram vid koret å ömse si­ dor om mittgången (fig. 22). Vi känner inte närmare till dessa bänkars utformning. Särskilda kungastolar upptas emellertid i bevarade bänklängder , den tidigaste från Arbete med bänkinredningen pågick samtidigt i Karl XI:s slottskyrka. Snickararbetet utfördes av Hans Herman SteyeiWald och Georg Haupt. För beslagen svarade konst­ smeden Matthias Kesemacher. 20 Snickaren "som widh Kongsörs Kyrckja uppå Bänkarne haar arbetat" enga­ gerades i december 1696 för den stora timmerbyggnad på kungsgården som uppsattes på det gamla kungs­ husets plats (se ovan). 2 ' En "Prästestohl" förfärdigades 1726 av Mäster Gabriel (LI: 3). På den äldsta planen över kyrkan är centralrummet och södra korsarmen fyllda av bänkar. I västra korsar­ men finns smala bänkkvarter å ömse sidor om en bred mittgång (fig. 22). Bänkinredning fanns även på läktar­ na som löpte runt centralrummet På en plan av kyrkan från 1891 finns även bänkinredning i norra korsarmen , tidigare sakristia. Halva västra korsarmen upptas av en förstuga . Under befolkningsökningen på 1700-talet blev det trängsel i kyrkorummet och man stod även i !äktar­ trapporna. Bänklängder är bevarade bl. a. från 1770, 1799, 1814, 1840.22 Bänklängden från år 1799 upptar främst "Kong! Mayts ägen Stol" och Kong! : Svitens" 1770.19 64 KUNG KARLS KYRKA Fig. 56. Från orgelns nedre listverk fram­ springer metallpipor vågrätt ut från fasa­ den. Foto 1990. Detail of the organ. stol. Därefter följer bänkar för kungsgårdens folk som stallmästare, jägarstaten , gårdsfogde , vakt- och stallper­ sonal, färjkarlar, kläddräng m. fl. (bänk 16). Följande bänkar upptas av olika gårdar , komministern, hantverk­ are som skräddare, smeder, snickare samt soldater. Bänkar på läktaren över stora gången hade bl. a. tillde­ lats stallmästare och fodermarsk. Övriga bänkar på läk­ tarna nyttjades framför allt av tjänstefolk och yngre kyrkobesökare. Läktare En högt belägen läktare är uppbyggd runt kyrkorummet med undantag för en öppning mot koret (fig. 14-19). Läktarbarriären är målad i grått med listverk i gult. Mittpartiet av varje sida markeras av en rundel. Läktar­ na uppbärs av snidade gråmålade konsoler , dekorerade med lövverk (fig. 26) . Läktarbyggnaden synes ha utförts 1696 av slottsbygg­ mästaren Hans Möller, som den 3 februari anlände till Kungsör med sex timmermän " at förfärdiga det timmer­ arbete som ännu uti den beynte Nya Kiörkja åtter står" . 23 Möller arbetade parallellt i Kung Karls kyrka och med den stora timmerbyggnad på kungsgården som skulle ersätta gamla kungshuset (se ovan). Orgel Orgeln byggdes 1963 av orgelfirman Grönlund i Gam­ melstad. Den har 18 stämmor, fördelade på två manu­ aler och pedal (fig. 55-56). Orgelfasaden består av ett högt mittparti och lägre sidapartier med metallpipor samt höga flyglar med träpipor. Från det nedre listver­ ket framspringer metallpipor vågrätt ut från fasaden. En kororgel med fyra stämmor, byggd av orgelfirman Grön­ lund, tillkom samtidigt med den större orgeln. Ett tidigare orgelverk med bibehållande av den äldre fasaden från år 1862 byggdes 1925 av den tjeckiska fir­ man Gebriider Rieger in Jägerndorf, som på 1920-talet byggde åtskilliga orglar i Sverige. Verket hade 20 stäm­ mor, två manualer med åtta stämmor vardera och pedal med fyra stämmor. Det ersatte ett orgelverk från 1862 med åtta stämmor. En kopia av ritningen till orgelfasa­ den förvaras i ÖIÄ (fig. 57, 58) . Orgelfasaden bestod av INREDNING 65 Fig. 57. Ritning till den tidigare orgel­ fasaden , fastställd 1862. Osign. kopia. ÖIÄ, RA. Organ case drawing, 1862. Fig. 58. 1862 års orgelfasad. Foto ATA. The 1862 organ case. 5-Kung Karls 66 KUNG KARLS KYRKA Fig. 59. De talj av dopfunten fig. 61. Loc­ ket kröns av sittande putto . Foto 1990 . Det a il of the lid of the [ont, with seated puuo. Fig. 60. Nummertav­ lor från 1700- ta let , san­ no likt anskaffade till den nybyggda kyrkan. Fo to ATA . Hymn boards, 18th century. INVENTARIER 67 ett högt rundbågigt mittfält. Två lägre omgivande fält flankerades av pilastrar, uppbärande ett listverk krönt av eldurnor. År 1759 omnämns , att ett nytt orgelverk skall anskaffas (st. pro t.) . Nummertavlor Två ovala nummertavlor med svart sifferfält och för­ gylld snidad ram , krönt av kunglig krona, är uppsatta på ståndare i norra och södra bänkkvarteren (fig. 16, 17 a). Höjd 109, bredd 71,5 cm. Gåva 1844, förfärdigade av pastor Erik Jansson , skolmästare 1828-41 (inv.). Två rektangulära nummertavlor av gråmålat trä med enkel profilerad ram och triangulärt överstycke, smyc­ kat av strålsol, är uppsatta i dopkapellet och i norra korsarmen (fig. 60). Sifferfältet är genom tvärgående målade inskrifter: "För Predikan" och "Efter Predikan" delat i två fält. Höjd 63,5, bredd 42,5 cm. Torde vara identiska med de nummertavlor som omnämns i hand­ lingarna under 1700-talet. År 1724 fick sålunda Mäster Anders Målare betalt för arbete på nummertavlorna (LI: 3). Dopredskap Dopfunt av snidat , målat och förgyllt trä (fig. 59, 61). Rund sockel på kulfötter med runt kanten snidad blad­ krans . Den uppåt avsmalnande sockeln är dekorerad med stora snidade akantusblad. Skaftet med stor vulst har snidad blad- och akantusdekor. Oval skål med lock , dekorerat med snidade akantusblad och krönt av sittan­ de putto med ländskynke. Höjd med lock 132 cm. Grå­ marmorerad med skulpterade och snidade delar , för­ gyllda. Dopfunten är donerad 1703 av Elsa Gutermuth till minne av hennes 1702 avlidne make kungl. sekreteraren Celestin Gutermuth , som var informator för prinsessor­ na Hedvig Sofia och Ulrika Eleo'nora. 26 Sannolikt utförd i Burchard Prechts eller Caspar Schröders verkstad. 27 Dopfunten är uppställd i södra korsarmen som inred­ des till dopkapell vid restaureringen 1957-58. Framför det östra fönstret är uppsatt en altarskiva av marmor och en knäfallspall. I fönstret har placerats ett silverkors, ri­ tat av konstnären Nils Aron Berge som även kompone­ rat ryamattan (se nedan). Tidigare stod dopfunten fram­ för altaret mellan två geridoner. Dopfat , ovalt, av delvis förgyllt silver i drivet arbete (fig. 62) . Brättet är dekorerat med frukter , blad, blom­ mor och fåglar. I bottenfältet framställs en herdescen i ett idylliskt landskap. Dekoreringen är utförd i hög reli­ ef med omväxlande förgyllda , blanka och matta ytor. På undersidan är graverat: "Caelestin Fredrich Gutermuth Fig. 61. Dopfunt av snidat , målat och förgyllt trä , gåva 1703. Sannolikt utförd i Prechts eller Schröders verkstad. Foto 1990. Baptismalfont ofcarved, painled and gilded wood, donared 1703. Elsa Gutermuth Ao 1703 19 April Detta skiaenckt til Kongsöhrs Kyrckia. Waeger 4 Marcker." Enligt stämp­ lar på brättet är fatet tillverkat av guldsmeden Johan Schenk i Stockholm år 1700. Längd 62, bredd 51 cm . Det är ett s. k. presenterfat , ursprungligen avsett till prydnadsföremål. Det skänktes av Elsa Gutermuth sam­ tidigt med dopfunten att användas som dopfat , stående på funten. 68 KUNG KARLS KYRKA Dopskål av silver (fig. 63) . Rund skål på rund, profile­ rad fot. Platta handtag med gjutna och ciselerade blador­ nament omkring ett slätt kartuschfält. På skålen graverad inskrift: " Denna dop Skåål är giord aff een lijten Kanna som W ägde 40 lod , som Erich Olson Barck gaff i l Testa­ mente efter sin förra Hustru Sal. Kerstin Olls Dotter 1678. Fig. 62. Dopfat av silver, gåva 1703. Ur­ sprungligen profant , s. k. presenterfaL Foto Ragnar Widen, Kungsör. Silver baptismal dish, donaled 1703. Original/y for seeular use. Fig. 63. Dopskål av silver, tillverkad 1694 av guldsmeden Ferdi­ nand Sehl d. ä . , Stock­ holm. Foto Ragnar Widen, Kungsör. Silver baptismal bowl, 1694. Dett öfriga silfret l är betalt aff dee 100 Rdr Som Sal. Erich Olson till Kongsöhrs l Kyrckia Testamenterat l Hwilka aff hans Effterlefwerska l Hustru Anna Knuts Dotter Utgaffs 1694 den 30 Septemb ." Höjd 10,5 , diameter 31, största bredd 46 ,5 cm. Enligt stämplar tillverkad 1694 av Ferdi­ nand Sehl d . ä., Stockholm. INVENTARIER 69 Fig. 64. Kalk avförgylltsilver, tillverkad 1704av Johan Dragman, Arboga. Foto Ragnar Widen , Kungsör. Silver chalice, J704. Dopvattenkanna av silver, slät. Enligt stämplar till­ verkad av Georg Gustafsson 1974. Inskrift under bot­ ten: "Gåva av Kung Karls Kyrkliga Syförening 1974./ Psalm 186." Höjd 27 cm. Nattvardskärl Kalk av delvis förgyllt silver (fig. 65). Rund , bukig fot , skaft med nod och hög , bägarformig cuppa. Runt foten och cuppans nedre del är pålödd en spetsmantel med blom- och bladmotiv. Graverad inskrift under botten: "V: 83 '/, l. Carls kyrka" . Enligt stämplar tillverkad av Johan Schenk i Stockholm år 1700. - Tillhörande paten av förgyllt silver. Graverad inskrift under botten: "Carls kyrka V: 14'/2 !. " Kalkens höjd 31 ,5 cm , patenens dia­ meter 19,8 cm . Kalk och paten jämte tillhörande vin­ kanna (se nedan) donerades Första advent 1701 av Karl XII . Kyrkoherden Nicolaus Ahlgren antecknade i kyr­ kans räkenskapsbok år 1701: "Den Kongelige Store och Fig. 65. Kalk av delvis förgyllt silver , gåva 1701 av Karl XII. Foto Ragnar Widen , Kungsör. Silver chalice, donated by King Charles Xll in 1701. ansehelige Gåfwa af innan och utan förgylt Silfwerkan­ na och kalk med Filigrans arbete , och der til Paten för­ gylt, med sine foder .. . " (L I: 2). Kalk av förgyllt silver (fig . 64). sexpassformad fot med gjutet krucifix . Skaft med veckad nod i tryckt kul­ form. Slät , bägarformig cuppa. Tillhörande paten av förgyllt silver. Kalkens höjd 23 ,4 cm , patenens diameter 16 ,5 cm. Enligt stämplar tillverkade år 1704 av Johan Dragman (verksam 1701-1746) i Arboga av äldre natt­ vardssilver från Vivesunds kapell , bl. a. en kalk skänkt av handelsmannen Jochum Alstedt , som arrenderade mark i Kungsör. Då altarringen i den nya kyrkan var vidare än i Vivesunds kapell , behövdes en större kalk och paten (K 1: l , st. prot. 28/9 1702). Vinkanna av delvis förgyllt silver (fig. 66). Päronfor­ mig på rund fot , med handtag och lock med tumtryck. På buken graverad inskrift: " För dee Penningar, som min Sal. Man Erich Olson Barck , Gästgifware wid Kongsöhr , har i sin lifstid Testamenterat till Kongsöhrs 70 KUNG KARLS KYRKA kyrckia Är denna Kanna aff mig hans bedröfwade Enc­ kia Anna Knuts dotter till Guds huus gifwen den 31 Aug A no 1694." Locket kröns av Kristus med segerfana. Höjd 38,5 cm. Enligt stämplar tillverkad av Ferdinand Sehl1694 (verksam 1688-1731). Vinkanna av delvis förgyllt silver. Päronformig på rund fot, med handtag och lock med tumtryck. Runt bu­ kens nedre del är pålödd en spetsmantel med blom- och bladmotiv. Locket kröns av stående lamm med kors. Graverad inskrift under botten: "Carls kyrka V: 177 3/8 1." Höjd 47 cm. Tillsammans med ovannämnda kalk och paten gåva av Karl XII år 1701. Enligt stämplar tillver­ kad av Johan Schenk 1700. Oblatask av silver med lock (fig. 67). Oval , skål på fyra utsvängda fötter. På skål och lock rokokoorna­ ment. Locket kröns av en blomma. Inskrift under bot­ ten: "Carls kyrka" och " 32 3/8" . Höjd 13 , diameter 15 cm. Tillverkad av Petter Julin i Köping år 1773 av en äldre oblatask, sannolikt identisk med den oblatask som Per Frestare skänkte 1687 till minne av sin hustru Karin Persdotter. Sockenbudstyg, bestående av kalk och paten samt ob­ latask av silver. Kalken med oblatgömma under botten, höjd 13 cm. Patenen med förgyllt kors på brättet, dia­ meter 9,5 cm . Kalk och paten tillverkades enligt stämplar 1757 av Petter Julin i Köping av silver från ett tidigare sockenbudstyg. Detta bestod av kalk och paten samt en liten vinflaska av silver , vilka i sin tur var tillver­ kade 1691 av silver från en kalk och paten , gåva av Jo­ han III. Flaskan hade följande inskrift: "Kong! Mayts lifknecht manhaftigh Perder Andersson Frestare som nit och omsorgh till Guds Huus och Tempel dragit lät om­ giöra samma silwerkappe och lilla paten och blef deraf et liten sochenbudh medh kalck paten och en liten flaska altsammans innantill wähl och starckt forgylt. Som ski­ edde åh r 1691. " Under botten : " P:A:F: " (= Per An­ dersson Frestare). Fig. 66. Vinkanna av delvis förgyllt silver , skänkt 1694 till minne av gästgivaren Erich Olson Barck , Kungsör. Foto RagnarWiden, Kungsör. Silver flagan, donaled 1694. Fig. 67. Oblatask av silver , tillverkad 1773 av Petter Julin , Kö­ ping. Foto Ragnar Widen , Kungsör. Silver pyx, made in 1773. 71 INVENTARIER Fig. 68. Ljuskrona i förrummet skänkt 1745 av kapten Fredrich Jean von Rosen. Foto 1990. Chandelier in the ante-room, donaled in 1745. Johan III:s kalk hade följande inskrift: "Salige Kongl. Mayt Konungh Johan den 3.e som kröntes åhr 1569 hafwer samma åhr en liten silfwerkalck medh der ofwer en oblatpaten till Kongsohrs capell förärat." På foten: "J 3, R S" (K I: 1). Nuvarande oblatask och vinflaska överlämnades 1951 som gåva av Kung Karls kyrkliga syförening. Oblat­ asken , höjd 3, diameter 6,5 cm , ä r enligt stämplar till­ verkad av Samuelssons silversmedj a 1950. Brudkrona Brudkrona av förgyllt silver med sex ståndare på bred kronring . Infattade ädelstenar: sex större och 24 mindre safirer samt sex gröna och sex rosa turmaliner. Höjd 11 ,3 diameter 13,2 cm. Gåva den l april 1930 av Kung Karls kyrkliga syförening. Tillverkad av AB Hovjuvele­ rare K. Andersson efter skisser av arkitekt A. Hamrin . Ljusredskap Ljuskronor av malm eller mässing: l. I dopkapellet (fig. 69). För tolv ljus med S-formade ljusarmar i form av blomstjälkar i två kransar , uppbärande runda dropp- Fig. 69 . Ljuskrona i dopkapellet. Renässansarbe te. Sannolikt identisk med en ljuskrona , skänkt av Henrik Finne . Foto 1990. Chandelier in the baplismal chapel. Renaissance work. skålar; avslutas nedtill med blomkalkar. Stående kvinn­ lig krönfigur som i vänster hand håller en blomma . Den profilerade mittstammen avslutas nedtill av ansiktsmask som håller en ring i sina käftar. Höjd 77 cm. Renässans . Sannolikt identisk med en ljuskrona, gåva av salig Hen­ rik Finne enligt 1692 å rs inv. 2. I norra korsarmen. För sex ljus i en krans. S-formade ljusarmar , nedtill avsluta­ de av fiskar ; runda droppskålar. Den profilerade mitt­ stammen kröns av dubbelörn och avslutas nedtill av an­ siktsmask som hå lle r en ring i sina käftar. Höjd 47 cm. Renässans. Sannolikt identi sk med en ljuskrona , skänkt av Kristina Werter (?), upptagen i 1692 års inv . 3. I va­ penhuset (fig. 68). För sex ljus i en krans , apterad för elektriskt ljus. s-formade ljusarmar med snäckformade droppskålar och reflexionsbrickor i form av stjärnor. Profilerad mittstam , avslutad nedtill av stor kula med profile rad knopp. Runt stammens övre de l reflexions­ brickor i form av blomkalkar. Inskrift på kulan: "Her Baron och Capitaen Fredrich Jean won Rosen och Fru Baronessan Barbro Helena Meijendorff won Yxkull gifwit denna ljuskrona till Carls Kiörk å hr 1745. " Höjd 67 cm. 72 KUNG KARLS KYRKA En stor ljuskrona för 40 ljus, skänkt 1900, nedtogs då kyrkan fick elektrisk belysning på 1920-talet. Ljusarm av mässing för två ljus i norra korsarmen (fig. 71). Rund väggplatta, i mitten pigg på rund dropp­ skål. Sköldformad plåt med ingraverat lamm med kors­ fana och inskriften "H-P-G". "A no 1648" inom blad­ krans. Längd 39,5 cm. Två ljusplåtar av mässing i sakristian. Närmast oval väggplåt , krönt av äggformad reflexplåt, bredast upptill. Båda plåtarna pryds av stora bucklor samt blad, blom­ mor och frukter i drivet och punsat arbete . På väggplå­ tens nedre del en löst fastsatt ljusarm. Höjd 49 cm. 1700-talets början. Två geridoner av snidat och förgyllt trä i dopkapellet (fig. 70). På tre volutformade fötter , dekorerade med akantusblad. Nedåt avsmalnande skaft med snidade blad­ och blomornament, uppbärande rund skiva. Skaftets övre del smyckas av voluter av samma utförande som gerida­ nens fötter. Höjd 112,5 cm. Gåva av adjutanten Wijnblad 1772 (inv.). Två par ljusstakar av silver, ett par större och ett par mindre av liknande utformning. Kvadratisk , profilerad fot , veckat skaft med dubbla manschetter. Höjd den Fig. 70. Geridan i dopkapellet , gåva 1772 av adjutanten Wijnblad. Foto 1990. Gueridon in the baptismal chapel, donaled in 1772. Fig. 71. Ljusarm av mässing, enligt inskrift från 1648. Foto 1990. Brass candle-holder, 1648. INVENTARIER 73 Fig. 72-73. Korkåpa av blått ylle , till­ verkad 1985 av Maria Fredriksdotter Si­ len . Foto 1990. Cope, donared in 1985. större 25 , den mindre 21 cm. De större enligt stämplar tillverkade av Ferdinand Sehl 1692, de mindre av An­ ders Bengtsson Starin 1698 (verksam 1694-1715). In­ skrifter: " Detta skaenckt till Kongsöhrs Kyrckia/ Cales­ tin Fredrich Gutermuth/ Elsa Gutermuth/ A o 1703 d 19 april." - Repliker av de två mindre skänktes 1973 till kyrkan av fru Ingeborg Östlund. Kandelaber , 2 st , av silver för två ljus. Rund fot. Reff­ lat skaft , urnformade ljuspipor med godronnerad neder­ del. Enligt stämplar tillverkade av Johan Wilhelm Zim­ merman 1790 (verksam 1785-1804). Ljusstake av tenn, 2 st, fyrsidig , profilerad fot. In­ skrift på foten : PIB CPP. Höjd 23 ,7 cm. Ett par ljusstakar av tenn för tre ljus , uppställda på geridonerna (fig. 66). Fyrsidig fot och skaft, uppåt av­ smalnande. S-formade ljusarmar. Urnformade , godron­ nerade ljuspipor. Höjd 41 ,8 cm. Textilier Korkåpa ( fig. 72 -73). Blått ylle med inslag av lingarn . Mönstervävd bård längs framkanten , knäppslå och sköld. Broderad inskrift på fodret: "Kung Karls kyrka/ 1985/ MFS" (= Maria Fredriksdotter Silen) . Tillverkad av 74 KUNG KARLS KYRKA Fig. 74 a-c. Mässhake av italiensk guldbrokad , skänkt 1703 av hovpredikant La rs Si lj eström. Foto 1990. Chasuble of /talian brocade, donaled in 1703. 75 INVENTARIER Maria Lengblad-Silen, Uppsala . Gåva år 1985 av hennes mor Maj-Britt Törnqvist Lengblad , Vikarbyn , Dalarna (född i Kungsör) . Mässhakar. l. Italiensk guldbrokad med blommöns­ ter mot blå botten (fig. 74 a -c) . På ryggsidan kors av guldband med IHS , broderat på inskriftsband på korsets övre del. På rygg- och framsida dubbla rader av guld­ band . Kantning runt mässhakens sidor av uddat guld­ band och runt halslinningen med guldspets. Skänkt år 1703 av hovpredikant Lars Siljeström, senare prost och kyrkoherde i Leksand , då han kom hem från sin tj änst­ göring hos Karl XII i Polen till sin gård i denna försam­ ling , Lill Skillinge (LI: 2, Pietas nr 3538). 2. Ljusröd sidendamast med blommönster i silver (fig. 75 a-c) . På ryggsidan broderat krucifix med IHS på korsstammens övre del samt inskrift : " Anno/ 1706" å ömse sidor om krucifixet. Framsidan har broderad strålsol. Kantning runt mässhakens sidor med silver­ spets . Gåva den 2 februari 1706 av Elsa Gutermuth (LI: 2). Fig. 75 a-c. Mässhake av ljusröd sidendamast , skänkt 1706 av Elsa Gutermuth. Foto 1990. Chasub/e in pale red silk damask, donaled in 1706. 76 KUNG KARLS KYRKA Fig. 76 a-c. Mässhake av krämfärgad siden­ damast , skänkt 1706 av Elsa Gutermuth. Foto 1990. Chasuble of silk dam­ ask dyed pa/e yellow, do­ nated in 1706. INVENTARIER 77 3. Krämfärgad sidendamast med osymmetriskt s. k. fantastiskt mönster av blommor, blomknoppar och blad, böjda i form av halvmånar och voluter (fig. 76 a-c). På ryggsidan nederst: 1706, på framsidan IHS över ett när­ mast hängsmyckeliknande ornament av fina , smala guld­ band och silke. Mässhaken är av ovanligt brett format (ryggstyckets största bredd 95 ,5 cm). Partiet vid axlarna som på framsidan är skuret som en ärmringning visar att mässhaken sannolikt är omsydd av ett profant plagg. Gåva den 2 februari 1706 av Elsa Gutermuth (LI: 2) . 4. Röd sammet från 1880 (in v. , fig . 77) . På ryggsidan kors av rankmönstrad guldgalon. Guldbroderad dekor, delvis i relief: På ryggsidan törnekrona runt korsmitten , på framsidan s trål triangel. Kantning runt mässhakens si­ dor , över axelsömmarna samt runt halslinningen av rankmönstrad guldgalon . På varje axel dubbla knäppen med guldsnoddar och tofs. 5. Svart sammet från 1881 (inv.). På ryggsidan kors av guldgalon. Silverbroderad dekor , delvis i relief: ryggsi­ dan törnekrona runt korsmitten , på framsidan stråltri­ angel. Kantning runt mässhakens sidor , över axelsöm­ marna samt runt halslinningen av silvergalon. På varje axel dubbla knäppen med silversnoddar och tofs. 6. Violett sidendamast med palmettmönster (fig . 78). På ryggsidan krucifix i applikation och broderi i ljus­ brunt , rött , svart och guld . Vid vardera korsändan bro­ derad blomma. På framsidan stråtsol med Kristusmo­ nogram i applikation och broderi. Broderad inskrift på fodret: "S W ( = Sofia W iden) Licium 1933 Kung Karl " . 7. Mönstervävt linne i naturfärg och vitt (fig . 79) . På ryggsidan flerfärgat broderi av blommor och blad som bildar ett kors. På framsidan broderat Kristusmonog­ ram . Broderad inskrift på fodret: "Kung Karl " . Tillver­ kad av Ingeborg Wettergren , Arboga . Gåva av Kyrkliga syföreningen 1935. 8. Grön sidendamast . På ryggsidan gaffelkors med sexuddig stj ärna i korsmitten i applikation och broderi i guld och flera färger. På framsidan fortsätter gaffelkor­ set i en båge runt halsen. Broderad inskrift på fodret: "Till Kung Karls kyrka/ Minne av Arvid Hamrin/ Libra­ ria/ Komp A-L O(= Anna Lisa Odelqvist) 1954." Fig . 77 . Mässhake av röd sammet från 1880. Foto 1990. Chasuble of red velvet, 1880. Fig . 78. Mässhake av violett sidendamast. Av Sofia W iden, Lici­ u m 1933. Foto 1990. Chasuble of purp/e silk damask , made in 1933. 78 KUNG KARLS KYRKA Fig. 79. Mässhake av vitt linne med kors i flerfärgat broderi . Av Ingeborg Wettergren , Arboga 1935. Foto 1990. Chasuble of white linen with multica/oured embroidery, made in 1935. Fig. 80. Mässhake av rött ylle , Agda Österberg, Yarnhem 1969. Foto 1990. Chasuble of red woolen fab ric, made in 1969. 9. Rött ylle med inslag av lingarn och guldtråd (fig. 80). Dekor runt halslinningen med applicerade guld­ band och fl erfärgat broderi . På ryggsidans mitt kort ver­ tikal bård med snibbavslutning. Broderad inskrift på fodret : " Agda Österberg Varnhem 1969/ Komp Kerstin Persson ." 10. Naturfärgat ylle med inslag av lingarn och violett tråd . På rygg- och framsidan gaffelkors i blått band och broderi i färger. Broderad inskrift på fodret : "Agda Ös­ terberg Varnhem 1971/ Komp K P" (= Kerstin Pers­ son) . Altarbrun av naturfärgat linne med ytan täckt av fl er­ färgat broderi i form av kristna symboler. Broderad in­ skrift på baksidan: "Libraria/ Komp BB-VG/ 1967 ." Höjd 18,5, bredd 258 cm. Kalkdukar: l. Vitt siden, mönstrat med blommor qch slingrande blad (fig . 82 a - b). Runt dukens ytterkant guldspets. Mått : 72,5x 73 cm. Gåva 1706 av E lsa Guter­ muth (in v. 1714). 2. Svart sammet med silverbroderi i relief (fig. 81 ) . På mitten korskrönt IHS inom krans av druvrankor och sädesax. l hörnen kors, omslingrat av törnekrona, med respektive lamm med segerfana, sve­ peduk , lagens tavlor samt kalk och ankare . Runt dukens ytterkant silverfrans. Gåva 1891. Mått 43 x 43 cm. ­ Dessutom finns sju moderna kalkdukar: Grön siden­ damast 1956, vitt linne 1956, violett sidendamast 1959 , naturfärgad av ull och lin 1971 , vitt ylle 1985 , grönt ylle 1987. Kollekthåvar: l. Av bred silverspets indelad i fyra fält , mellanliggande tyg sönderfrätt. Guldfrans runt öpp­ ningen, tofs nedtill. Stång av trä med hylsa och pingla av mässing. 1600-tal. 2. Blommönstrat siden i ljusbrunt och mörkgrått. Inskrift : "Till Guds äre gifwit /Christian Fred­ rich Zirfogell Anno 1697 d 8 Junij ." 3-4. Svart sammet , indelad i fy ra fält av breda , mönstrade silverband . Samma band samt silverfrans runt öppningen. Stång av svartmålat trä med hylsa av mässing. 1800-talets slut . 4-5 . Röd sam­ met. Indelad i fyra fält av guldsnören. I varje fält är bro­ derad en stj ärna i ljusgrått , ljusbrunt och si lver. Stång av trä med hylsa av mässing. Sydda av Vera Hamrin 1940 . 6- 7. Brunt skinn med motstående korta skaft av trä. Moderna. Stolor , 10 st , i liturgiska fä rger. Den senaste av svart ylle med kors av silverband med violett inslag skänkt av kyrkvaktaren Pär Johansson långfredagen 1992. Tillver­ kad av Västerås textil ate lj e . Kormatta: Rya i ullgarn i övervägande blått och brunt. Broderad inskrift på undersidan: "AL (= Alice Lund) SW (= Sofia Widen) 1966/ Komp Dagmar Loden2" / Vävers­ kor/ Birgitta E riksson Maj-Lis Nordström." Längd 243 , bredd 175 cm. - Ryamatta i dopkapelle t , "Kornbröd INVENTARI ER 79 Fig. 81. Kalkduk av svart sammet med reliefbroderi i silver , skänkt 1891. Foto 1990. Chalice c/oth ofblack velvet with silverem­ broidery, donaled in 189/. Fig . 82 a-b. Kalkduk av vitt siden, mönstrat med blommor och slingrande blad. Gåva 1706 av Elsa Gute rmuth. Foto 1990. Chalice cloth of white silk, donated in 1706. och fiskar" i ullgarn i övervägande gu lt och blått. Kom­ ponerad av Nils Aron Berge , som även ritat silverkorset i kapellet. Längd 264, bredd 165 cm. Gåva av Kungsörs Husmodersförening vid kyrkans återinvigning efter re­ staureringen Midsommardagen 1958. Framför fönstret bakom predikstolen gles vävnad av lingarn i naturfärg och milda nyanser av blått , gult , grönt och grått med inslag av guld (fig. 48). Höjd ca 450 , bredd 175 cm. Komponerad av Dagmar Loden , gåva av Kyrkliga syföreningen 1958. 80 KUNG KARLS KYRKA Gravminnen Begravningsvapen av snidat , målat och förgyllt trä med adliga ätten Gutermuths vapen (fig . 83). Vapnet omges av lövverk i guld och grönt. På den krönande hjälmen en ring med stjärnor. Nederst en kartusch med text i guld på svart botten: "Kongl Mayts Tro Tienare l och Secre­ terare , samt deras Kongl Högheters Art/prinsessornas Hedvig Sofiae och Ulrice E leonorae Informator l den Fig. 83 . Begravningsvapen av snidat , målat och förgyllt trä för Celestin Fred­ rich Gutermuth , informator för prinses­ sorna , död 1702. Foto 1990. Patchment of C. Gutermuth, tutor to the royal princesses, d. 1702. Edle och Wählborne S. Caelestin Fredrich Gutermuth född l uti Schlesien A o 1637 den 13 M art kom t il Swerige Ao l 1673 och blef död i Stockholm d . 31 December l 1702 . .. " Höjd ca 240, bredd ca 155 cm. Epitafium med inskriftsfält av brunmarmorerad gips och profilerad ram av gråmålat trä (fig. 85). Till minne av Karl XI: s livknekt Per Frestare, död 1716. Rektangu­ lärt bågformad överdel , krönt av dödskalle. Inskrift: "Detta l Epithaphium l är upprättat öfwer l Sahl : Kong! lijfkneckt/ten ehreborne och hög/acktat Herre Pehr Fres/tare som i Hen anom afsom/nade i Kungsär d . 18 Januarij Ao 1716 / Lijktexten Jacobi Cor v. 12 / Salig är then man som thåleliga /lider frestelse ty tå han be­ pröf/wad är skal han få lifsens crono /then Gud låfwat hafr then som honom älsk(ar)/ Cronor har iag tiänt och sedt l krönte med beswär och swett ./ Krönas tänkte och min siähl l tå hon kiämpat hade wähl./ Kampen är full­ ändat worden l krönt är hon och när iorden l På then sidsta dag står åpp l krönas skall och ta min kråpp l Krönte Jesu tu äst min l Tack skie tig för kronan tin l som tu wärfde med tin död l och mig frälste af all nöd l tack skall iag tig ewigt siunga l tacka skall och tig min tunga l tå hon eij i menniskligheet l men blijr krönt med härlighet l Föd A o 1642." Gravhäll av grå kalksten i golvet i södra korsarmen (fig. 84). Utsmyckning i re lief: benrangel, midjebild , håller krönt texttavla med skadad inskrift , gällande Fredrik Gutermuth , död 1702. Bärringar i hörnen. Längd 225, bredd 139 cm . Fig. 84. G ravhä ll av grå ka lksten över Celest in Fredrich Guter­ muth , död 1702. Foto 1990. Grave s/ab of C. Gutermuth, d. 1702. 6-Kung Karl:; INVENTARIER 81 Fig. 85. Epitafium över Karl XI :s li vknekt Pe r Fresta re, död 1716. Foto 1990. Epitaph of Per Frestare, member of 1he bodyguard of Charles X I, d . 1716. stenhällar, 2 st av ölandssten i golvet i norra korsar­ men. Täcker nedgången till ett gravkor för Karl XI :s livknekt Per Frestare . Nedgången igensattes vid restau­ reringen 1957-58, varvid en av stenhällarna försågs med inskriften: "Härunder vilar l Karl XI: s livknekt l Per Frestare l och hans familj ." Bärringar i hörnen. År 1695 skrev Karl XII , att hans fader skänkt pengar till Per Frestares grav i norra korsarmen (LI : 2). Vid restaureringen 1957 - 58 bo rttogs överbyggnaden till en vid ingången belägen kyrkograv. Graven fylldes med sand och följ ande inskrift inhöggs i kyrkans sockel: "Härunder vila församlingsbor l gravsatta under 1700­ talet. " 82 KUNG KARLS KYRKA Fig. 86 a-b. Porträtt av Karl XI och Ulrika Eleonora. Kopia ef­ ter målning av D. K. Ehrenstrahl 1683. Foto ATA. Portrait of King Charles XI and Queen Ulrika Eleonora. Copied from a painting by D. K. Ehrenstrahl /683. Fig. 87. Minnestavla över Per Frestare. Foto 1990. Memorial tablet to Per Frestare. INVENTA RIER 83 Tavlor och porträtt Porträtt av Karl XI och Ulrika Eleonora d. ä. Oljemål­ ning på duk (fig. 86 a- b). Kopia 1911 efter målning av Ehrenstrahl 1683 . Bröstbild i oval , snidad och förgylld ram , krönt av kunglig krona och korslagda lagerkvistar. Höjd 108, bredd 76 cm . Porträtt av Celestin Fredrich och E lsa Gutermuth. Oljemålning på duk (fig. 88a-b). Midjebild i oval, sni­ dad och förgylld ram, krönt av krona med palmkvistar. Nedtill inskrifter i guld på snidat svartmålat draperi med rosetter och guldfrans: " Fordom Kongl. Secreteraren och Deras Kongl. Högheters Artprinsessornas l Hedwig Sophia och Ulrica E leonora l Informator Wälborne Herren l Calestin Fredrich Gutermuth l född i Trachen­ berg åhr 1637 och inkom till Swerige åhr 1673 l död i Stockho lm åh r 1702." - "Wälborna Fru Elsa Guter­ muth l Född uthi Staden Bergen i Norge åhr 1648 kom med Hennes l Kongl. Maj t. Drottning Ulrica E leonora l till Sverige från Danmark å hr 1680 l död i Stockholm å hr 1729." Höjd 137, bredd 79 cm. Porträtt av advokatfiskalen Thomas Gustaf Bjurling och hans maka (fig. 89a-b). O ljemålning på duk. Bröst­ bild i oval, snidad och förgylld ram, krönt av snidad rosett. Anteckning på baksidan: "Thomas Bjurling l Advokatfi­ skal" samt årtalet 1782. Inskriftstavla i norra korsarmen om Per Frestare , Fig. 88 a-b. Porträtt av Celestin Fredrich och Elsa Gutermuth . Foto ATA. Portrail of C. F. and E. Gulermulh. 84 KUNG KARLS KYRKA Fig. 89. Porträtt av advokatfiskalen Thomas Gustaf Bjurling och hans hustru. Foto ATA. Portrait of T. G. Bjurling and his wife. hans hustru och barn (fig. 87). Av svartmålat trä med text i vitt, indelad i tre bågformiga fält av blad i grönt. Profilerad träram, målad i brun marmorering och guld . "En Kort Berättelse om min samt mine Hustrur och Barns Födelse, som här/under för hwar och en medh Åhretalen samt Dagarna äro upteknade . l Min kiära hustru l Karin Pedersdoter l är född 1646 den 28 Geto­ ber l Kierstin Frestare född 1673 den 22 juli l Carl Fres­ tare född 1676 den 22 mart: / Maria Frestare född 1678 den 26 Sept: / Anders Frestare född 1680 den 10 Octo: / Karin Frestare född 1682 den 28 julij l Peter Frestare född 1685 den 14 Maij l Anno 1687 den 14 September afsomnade min hustru Salig Karin Peders/doter uthi Barnsäng med des lilla l dödfödde son. Gudh frögde deras l Själar Ewinnerliga . Jagh l Pehr Anderson/Frestare är född Ao l 1642 den 18 November. Ingick l uthither Låtliga Echtenskapstån­ (det) med l dygdesamma Jungfru Karin Pedersdo/ter Ao 1671 den 25 Januari. Aflat tillsamman 7 Barn hwars Namn til hö/gre handen äro utsatte l Anno 1688 den 26 April! Inträdde iag l andra gång uthi thet Christeliga l Echtenskapet medh Ähreborne och Gud/fruchtig Ma­ trona Elisabeth Falck l Aflat tilsamman 10 Barn hwars namn l med födelse Termin widh wänstre sidan l står Annoterade . Min kiära hustru l Elisabeth Falck l födde åhr 1665 den 9 martij l Elisabet Frestare född 1689 den 28 Feb­ rua: / Fredrick Frestare född 1690 den 28 Octob: / Ulrika Frestare född 1692 den 21 Martij l Gustaf Frestare född 1693 den 12 Augus: Hedewig Frestare född 1695 den 12 Mai j l Johan Frestare född 1696 den 3 Juni j l Jacob Fres­ tare född 1697 den 14 Novem l Johannes Frestare född 1700 den 10 Juni j l Elisabeth Frestare född 1703 den 16 Septemb/ Margaretha Frestare född 1705 den 12 Mar­ tij. " Höjd 79 , bredd 119 cm. Inskriftstavla, oljemålning på duk , med följande in­ INVENTARI ER 85 Fig. 90. Lillklockan, gjuten 1674 av Johan Meyer i Stockholm. Foto 1990. The treb/e bel!, east in 1674. Fig. 92. Kista av järnplåt från 1714 med inmonterat skåp fö r kyrkans silverfö remål. Foto 1990. Iron coffin, 1714. Fig. 91. Storklockan , gj uten av M. & O. Olsson , Ystad 1933. Fo to 1990 . The tenor bel!, 1933. skrift inom målad blomsterkrans: " Herre l Lähr Oss Be­ täncka , Att wij döö måste: På de t wijj l måge förståndi­ gewarda l Ps: 90. v. 12." Höjd 64 , bredd 80 cm . Utan ram . Jesu nedtagande från korset , oljemålning på duk. Sni­ dad och förgylld ram. Höjd 80 , bredd 65 cm. Den gudomliga kärlekens madonna. Oljemålning på duk . Snidad och förgylld ram. Kopia efter Rafael. Höjd 158, bredd 133 cm . Böcker Drottning Kristinas bibel 1646. Skinnband med mäs­ singsspännen . - Karl XII:s bibel , Stockholm, H . Key­ ser 1703. Skinnband med krönt namnchiffer och mäs­ singsspännen. - Gustav Y:s bibel. Stockholm 1917. Skinnband med guldsnitt. Handbok för gudstjänstordning, Stockholm . Bur­ chard 1693. Skinnband . - Psalmbok, J . J. Benath 1697. Skinnband. 86 KUNG KARLS KYRKA Övriga inventarier Kista av järnplåt med inmonterat kassaskåp för silverfö­ remål (fig. 92). Kistan har beslag för tre utvändiga häng­ lås. Välvt lock med inskrift: 1714. Handtag vid kortsi­ dorna . Höjd 73,5 , bredd 133, djup 60 cm. Enligt 1715 års räkenskaper erhöll plåtsmeden i Arboga 100 dir km t för tillverkning av kistan (LI: 3). Offerbössor av koppar , 2 st , runda på fotring. Höjd 22 ,5 cm. Kors av silver och järn ovanför altarskivan i dopkapel­ let. Komponerat av Nils Aron Berge 1958. Höjd 46 ,3, bredd 38,4 cm. Värjor, 4 st, av vilka en infanterivärja (längd 105 ,5 cm) och en kavallerivärja (längd 110 ,5 cm) av karolinsk typ. Klockor Kyrkan har fyra klockor , tre i klockstapeln och en i för­ hallen. Kung Karls kyrka hade ursprungligen två kloc­ kor, storklockan från år 1674 och lillklockan från år 1637 övertagna från Ulvesunds kapell. År 1933 inköptes två större klockor , varvid lillklockan flyttades till kyrkans förhall för att användas vid tacksägelseringning. Fig. 93. Mellanklockan , gj uten av M. & O. Olsson , Ystad 1933. Foto 1990. The middle bel/, 1933. LeJt. Fig. 94. Ulvesunds kapells lillklocka från 1637, i den nuvarande kyrkans förhall. Foto 1990. Bell east in 1637 from Vivesund Chapel. Nuvarande storklockan har runt halsen en bård med rosor (fig. 91). Inskrifter , på ena sidan: "Gjuten år 1933 åt Kung Karls församling i Strängnäs stift som en gåva av församlingens syförening, då teol. dokt . Gustaf Ault~n var stiftets biskop och prosten Carl Gustaf Eckerberg för­ samlingens kyrkoherde och Bern t Bäcklund komminister. Gjuten av M. & O. Olsson i Ystad ." På andra sidan: "En nåd det är , att i vårt land/ Än tempelklockor ljuda/ Likt källor invid öknens rand/ Guds gårdar svalka bjuda/ Där helgdomen öppen står/ Dit folket upp till högtid går/ Där grönskar fridens palmer/ Där sjungas lovets psal­ mer. Sv. Ps. boken n:r 560:2." - Mellanklockan har runt halsen rosenbård av samma utformning som stor­ klockans (fig. 93). Inskrifter , på ena sidan: " Sedan fa­ brikören Adolf Sörberg i Kungsör skänkt en grundplåt till denna klocka , göts hon år 1933 genom Kung Karls syförenings försorg. Gjuten av M. & O. Olsson, Ystad." INVENTARIER 87 Fig. 95. Klockan från 1637, upphängd i kyrkans förhall. Användes vid tacksägelseringning. Foto 1990. Bell east in 1637, now in the church ante-room. På andra sidan: " Om jag ta lade både människors/ och änglars tungomål/ men icke hade kärlek/ vore jag endast en ljudande malm/ eller en klingande cymbal. Kor. 13:1." - Lillklockan , den tidigare storklockan från 1674, har runt halsen två bårder med bladornament , den nedre med uddad kant (fig. 90). Inskrifter , på klockans liv: "Fru Elisabeth Hund , H Daniel Morgonstierna til Runsio och Svarhäl Cap under Wessmanlant H Ewss:B Bolivs Hä­ radshöfding Wäält Erik Olofson Barck Ulfsunds Cape l­ les föreståndare H Simon Aering, H Pett Wreman Past Torpensis Befallningsman Ulfsund B And Wintzer ... . " Runt slagringen: "G loria in excelsis Deo et in tera Pax. " Gjuten av Johan Meyer i Stockholm ."' - Tacksägelse­ klockan har runt halsen inskriftsband med årtalet 1637 (fig. 94-95). Enligt 1644 års inv. hade klockan inköpts för 250 dir kmt. 88 KUNG KARLS KYRK A Noter Inledning - Restaureringar l. Carl Xl:s Almanacksanteckningar. Sthlm 19 18. 2. A. Hamrin, Kungsörs kungsgård. Kungsär 1940. - RA , Topographica , Kungsgårdar och kungsladugårdar , vol. 610, Specifikation på årliga dagsve rken vid kungsgården och kungsladugårde n den 4/8 1696. 3. S. Kar/i ng, Villa Rotonda och Huis ten Bosch vid Mäla­ ren , s . 61 ff. Johan III: s slottsanläggning; s. 76 ff. Karl XI: s lustslott. 4. G. Inger, Den svenska kyrkolagen 300 år. 5. ULA , Kung Karls kyrkoarkiv , Kl : l. - RA , Landshöv­ dingars skr. till Kungl. Maj :t , Västmanlands län , vol. 15 den 26/10 1700. Landshövdingen lägger för kungen fram ett förslag att de som bor på kungsgårde n och på andra sidan om ån samt hela Kungs Barkarö socke n måtte bil­ da en fö rsamling. Gudstjänst skulle hädanefter inte för­ rättas på kungsgårde n. Han föreslår vidare , att predi­ kanten på kungsgårde n Magiste r Ström får detta pasto­ rat. Kung Karls kyrka kunde anses för " Moderkyrkian " och Torpa kyrka som annex. 6. ULA , Strängnäs domkap.: s arkiv , E 3:65. 7. ULA , Kung Karls kyrkoarkiv , Kl: 2, st.prot. 1780, kon­ trakt om 64 träds plan te ring på kyrkogården . 1706 hölls balkdelning betr. kape llets kyrkogård. Portar omtalas 1709 (Kl: 1) . 8. Ibide m, LI: l. 9. l. Roseli & B. Wallen berg, Drottningho lms slottskyrka , s. 14f. 10. ULA , Kung Karls kyrkoarkiv , Kl: 1 st .prot. Il. Strängnäs domkap.: s arkiv , E 3:65 , PÄ till konsistoriet 39/5 1739. 12. Ett be nhus, benämnt kyrkograven , skulle 1788 få nya dörra r (Kl: 2, st.prot.). 13. ULA , Kung Karls kyrkoarkiv , U: 2. räk. 1693. 14. Ibide m , Kl : l. 15. Den 6 a ugusti 1693 ringde klocko rna i kape lle ts klocksta­ pel e fte r drottningens död. Kyrkoherde Ahlgren höll likpredikan över tex ten: " Kristus är mittliv och döden är min vinning" ur Paulus brev till filipperna (U: 2). 16. Ibide m. 17. ATA , Raä till PÄ 9/6 1936 . 18. 1781 strö ks kyrkta ke t med rödfärg och vitriol (U LA , Kung Ka rl s kyrkoarkiv , Kl: 2, st.prot.). 19. Ibidem. 20. Ma rkerade på en ritning av Agi Lindegren 1897 (BSt , ATA). 21. RA , Bergsha mma rsaml. Pla nritn. över svenska he rr­ gårdar. Po rtfölj. - S. Karling, Villa roto nda eller Huis ten Bosch vid Mälaren , s. 76 ff. - R. A. Unnerbäck, Å l­ lonö , s. 219 ff. - S. Svenson, Reflexioner kring några blad i Carl Magnus Stuarts arkiv , s . 252 f. 22. Karling, a. a. - Densamme, Kalma r domkyrka och Ni­ kode mus Tessin d. ä. , s. 28. På Hedvig E leonoras upp­ drag ritade Tessin d. ä. även ett litet lustslott utanför Vadste na slott , ett företag som inte heller kom att reali­ seras. 23. KB , Gripenhielms Mälarkarta 1688 . - G. Berefe lt, Bil­ der från en Mälarfärd 1688. 24. RA , Landshövdingars skrivelse r till Kungl. Maj :t, Väst­ manlands län , vo l. 8, Memorial den 19 november 1688. B. Guldenhoff. 25. Ibide m, vol. 9, Guldenhoff till Kungl. Maj:t 19/ 1 1689. 26. Detalj av karta 1696 i LSt. 27. Följande a rbe ten om Tessin d. y. har anlitats: J. Böttiger, En krönika om den tess inska slottskyrkan; H. Co rnell, Tessin d . y. 's brev till kungen 1689; R. Josephson, Tes­ sin. Nieodemus Tessin d. y. ; Densamme, Tessin i Dan­ mark ; A. Laine, Inve ntio n och imitatio n; Nieodemus Tessin d. y. 1654- 1728 , utst.kat. ; O. Siren, Nieodemus Tessin d. y. :s studieresor; Densamme, Tessinska kyrko­ byggnader; Stockholms slo tts hi storia ; Tess inska palat­ set. 28. KB , Nescher 63 , F m. 18, N. Tessin till C. Pipe r 1/8 1691; J. D . Lude man till N. Tessin 1/8 1691. - RA , E 5710 , Kungl. brev och resolutio ner till överinte nde nt och över­ ma rskalk N. Tessin 1697 1728, 21/7 1691. - De många brände r som ödelade byggnade r vid de nna tid gjo rde att man på o lika sä tt försökte förebygga dem. Tessin d. y. föredrog låga ta k för att begränsa e lde n. 29. RA , Landshövdingars skr. till Kungl. Maj:t , Västman­ lands län , vol. 10, 8/4 1695. 30. Kr A , Flottans pensionskassa , Serie Pill , Diverse hand!. , nr 54, skr. frå n Karl XI 21/7 1688 . -J. Mårtelius, Idea l­ staden , s. 34 ff. 3 1. W. Anderson & L.-G. Kindström, Fred rikskyrkan i Karlskro na , SvK vo l. 59. Sthlm 1946 . - Desamma, Tre­ faldighetskyrkan e lle r Tyska kyrkan i Karl skro na . SvK vol. 65 . Sthlm 1951. 32 . RA , Landshövdingars skr . till Kungl. Maj:t , Västman­ lands lä n , vo l. 9, 10/3 1690. - Landshövdingen anmärk­ te , att i Sva nskölds mate ri alli sta saknades hugge n sten till socke lbe klädnad. Hugge n, kantad sandste n skulle bestä llas från Roslagen. 33 . RA , Allmänna verk m. fl. skr. till Kungl. Maj :t, vol. 309, H ovark itek te n 1686-96 , Memorial av Abraham Win andz adlad Svansköld , odat. (1690). 34 . I. Rose/l, Arkitekten Abraham Svansköld. Tessin d. y.: s halvbror och medhjälpa re, s. 114. 35. RA , Landshövdingars skr. till Kungl. Maj:t , Västman­ lands lä n , vo l. 9, 26/9 1690. 36. Ibidem , vol. 10 den 2114 169 1. NOTE R 89 37. ULA, Kung Ka rls kyrkoarkiv , Kl: 1, räk. ang. kyrkans byggnad. 38. Karl Xl:s Almanacksanteckningar , s. 39. ULA, Kung Ka rls kyrkoarkiv, U : 2, rä k. 1691 . 40. ULA, Kung Karls kyrkoarkiv, U: 2, räk. 1693. - Lude­ ma n var även verksam i Köpings kyrka (M. Reuter­ skiöld, Köpings kyrka). 41. RA , Allmänna verk m. fl . skr. till Kungl. Maj: t, vol. 309 , Hovarkitek ten 26/4 1693. - Å r 1695 är Ludeman verksam på Karlberg med o rangeriet (RA , Topographi­ ca , Kungsgårdar och kungsladugårdar, vol. 610, nov. 1695). 42. Ibide m, 6/9 1693. - Kontrak tet med Buchegger 2114 o m­ talas i skrive lsen. - Hans Konrad Buchegger, to rnbyg­ gare, stads- och slottsbyggmästare. Blev 1697 slottsbygg­ mästare efter Sven Bengtsson vid Stockholms slott . Buch­ egger svarade för uppförandet av Västerås domkyrkatorn efter branden 1691. Hans Möller övertog timmermansar­ betet vid Kung Karls kyrka efter Buchegger. 43 . Ibidem , 3/5 1694. 44. Ibidem , 29/7 1696, bilaga 3. 45 . Ibide m. 46. T. O:son Nordberg & G. Axel-Nilsson, Katarina kyrka, s . 218. 47. / . Roseli & B. Wallenberg, Drottningholms slottskyrka , s. 44. 48. U LA , Kung Ka rls kyrkoarkiv . U : 2, räk. 1724. 49. RA , E 5710 , Kungl. brev och resolutioner till överinte n­ dent och övermarska lk N. Tessin 1697- 1728 , 14/8 1696 . - Allmänna verk m. fl. skr. till Kungl. Maj:t , vol. 309, Hovarkite kte n 12/8 1696. 50. RA , E 5710 ibide m, 2/9 1696. 51. RA , Allmänna verk , ibide m. 52. Se bilaga 3. 53. / . Rosell, Arkitekten Abraham Svansköld. 54 . Densamma, Karlberg under Magnus Gabriel De la G ar­ dies tid , s . 55. RA , Allmänna verk m. fl . skr. till Kungl. Maj:t , vo l. 309 , Hovarkitek ten 26/4 1693. - ULA, Kung Karls kyrkoarkiv , U: 2, räk. 1693. 56. Se bilaga 3. 57. J. Böttiger, E n krönika o m den Tessinska slottskyrkan , s. Il , 15. - Carove knöts vid sin ankomst till Sverige till Hedvig Eleonoras Dro ttningho lm , där han 1667 - 74 ar­ betade med stucktake n i sto ra trapphuse t , övre ga llerie t och drabantsalarna. Stuckatören var på 1670-talet ve rk­ sam med stuckutsmyckning av Karlbe rgs slott. Han ut­ förde vidare stuckarbeten på fl e ra av Magnus Gabriel De la Gardies egendomar som Mariedal och Kägle holm samt i konungagravkoren i Varnhems klosterkyrka. 58. RA , Landshövdingars skr. till Kungl. Maj: t , vol. 10 , 9/5 1691, vol. Il , 24/4 1693. 59 . RA , Landshövdingars sk r. till Kungl. Maj:t, Västman­ lands län. vol. 12, 15/41 695.- Hans Mö/ler hade överin­ seendet över kyrkobygget på Drottningho lm . Han var ännu 1715 ve rksam som byggmästare på Strömsholm (Rose/l & Wallenberg a. a., s . 44). - Möller arbe tade bl. a. med kupolbyggnaden på Drottningho lms kyrka . Ett liknande a rbete genomförde han vid Erik Dahl­ be rghs gravkor vid Turinge kyrka , där ha n enligt kon­ trakt o mbesörjde takuppsa tsen (M. Liljegren, Stor­ ma ktstidens gravkor , s. 204). 60. l. Roseli & B. Wallenberg a. a., s. 43 f. 61. RA , Allmänna verk m. fl . skr. till Kungl. Maj:t , vol. 309, Hovarkitekten , 2/9 1696 . 62. Ibide m . KB , Nescher 63 , F m. 18, N. Tessin till kungen 26/8 1696. 63. RA , E 5710, Kungl. brev och resolutioner till överi.nten­ de nt och övermarskalk N. Tessin 1697- 1728, 15/8 1698. 64. ULA, Kung Karls kyrkoarkiv, Kl : 1. 65. RA , Landshövdingars skr. till Kungl. Maj:t, Västman­ lands län , vol. 15 de n 14/6, 2/8, 2119 1699. 66. ULA , Kung Karls kyrkoarkiv, Kl : l , Kopia av brev från G. Cronhielm 3/1 1701 : "Såsom Hans Kong!. Mayt igenom Bref till mig af d. 10 Novembris , i Nåder förordnat , att den nyua Carlskyrkan wid Kongsöhr skall wara hufvud- eller mode r-kyrka uti Torpa Sochn , samt at alla Kong!. Mayts Be tjenter wid Kongsöhr skola lyda unde r samma kyrka och församling. " 67. RA , Topographica , Kungsgårdar och kungsladugårdar , vol. 610, Hans Mö/ler 312 1691. 68 . E. Lundberg, Byggnadskonsten i Sverige I , s. 616, II s . 27. - A. Hamrin, Kungsörs kungsgård. 69. RA , Landshövdingars skr. till Kungl. Maj:t , Västman­ lands län , vol. 14, 8/4 1697 . - I följande skr. finns upp­ gifter o m byggnaden: vo l. 12 den 15/4, 24/6 1695 , 10/9, 14/12, 21/12, 25/12, 30112 1696. 70. Ibide m , 8/5 1697. 71. Ibide m, vol. 15 den 24/3 1699. 72. Rådet A. Åkerhielm, Förs lag till ett nytt stenhus uppsät­ tande vid Kungsör 2112 1745 (RA , Topographica, Kungs­ gårdar och kungsladugårdar, vol. 610). - Ritn. till ste n­ huset publ. i: Å. Stavenow, Carl H årleman, s. 157. ­ Carl Hårleman har troligen även ritat den nuvarande tornspiran på Köpings kyrka(/. Pegelow, Köpings kyrka , s. 4). 73. A. Hamrin a. a. , passim . 74. Konung Carl Xl:tes dagbok. He rnösand 1808: "- 1689 reste jag til Ko ngsär öfver Björkfjälen med släda" (s. 157). " 1692 mönstrade jag drabanterna häruppå Kongs­ ör" (s. 264). "1695 reste K.M. ifrån Stockholm kl 'h 3 efte rmiddagen sjöledes och kom kl. 7 o m morgonen, til Ko ngsör" (s. 355). 75. F. Wernstedt , Några detaljer från armens mobilisering och uppmarsch , s. 95. - Karl XI:s uppmarschplaner för de ständiga truppfö rbande n, passim. 76. E. Lundmark, Hedvig E leonora kyrka. SvK, s. 138. 77. H. P/eye/, Karol insk kyrkofromhe t , s. 11 6. 78. R. Josephson, Tessin , Nieodemus Tessin d . y. , Bd l , s. 99. 79. J. Böttiger, En krönika om den Tessinska slottskyrka n 1693-1697 , s. 7 ff. 90 KUNG KARLS KYRKA 80. l. Rose/l, Ulriksdals slottskapell, SvK, s. 33. 81. Densamma, Arkitekten Abraham Svansköld. 82. Densamma & B. Wallenberg, Drottningholms slotts­ kyrka , SvK, s. 43. 83. G. Eimer, Romerska centraliseringsicteer i Sveriges ba­ rocka kyrkobyggnadskonst, s. 132 f. 158 f. 84. /. Rose/l, lärlåsa kyrka, s. 29. 85. Drottningholms slottskyrka a. a., s. 35 . 86. W. Anderson & L.-G. Kindström, Trefaldighetskyrkan eller Tyska kyrkan i Karlskrona , SvK, s. 80 ff. - G. Ei­ mer a. a. , s. 136 f. 87. l. Rose/l, Arkitekten Abraham Svansköld. 88. Kunglig gravkyrka på Norrmalmstorg , Nationalmuse­ um, THC 5326. - R. Josephson a. a. , Bd 2, fig. 87, s. 132 f. - Kyrkan i S:t Petersburg publ. i : U. Ehrensvärd, Svenska arkitekturritningar i Eremitaget, pi. 12. 89. T. Magnusson, Bernini II, s. 192, 195. - F. Borsi, La chiesa di SAndrea al Quirinale, fig. 8. -A. De Simoni, S. Eligio degli Orefici. Fascino e memorie , s. 49 f. 90. l. Roseli & R. Bennett, Kalmar domkyrka, SvK, s. 50 f. 91. T. O:son Nordberg & G. Axel-Nilsson, Katarina kyrka , s. 291. 92. P.-G. Hamberg, Tempelbygge för protestanter, s. 206 ff. 93. S. Svenson, Reflexioner kring några blad i Carl Magnus Stuarts arkiv , s. 254. - P.-G. Hamberg a. a., s. 215. 94. H. P/eye/ a. a ., s. 119. 95. Carl X/:tes dagbok , s. 292. 96. lesper Svedberg, född 1653, död 1735 som biskop i Ska­ ra. 97. H. P/eye/ a. a. , s. 156 ff. 98. A. a., s. 26 ff. -H. P/eye/, " Katekesen som svensk folk­ bok" . Lund 1967. 99. ULA, Kung Karls kyrkoarkiv , Kl: l , st.prot. 1693­ 1775 . 100. 1: Kl: l. 101. En nyhet var påbudet om knäfall under bönerna för den svenska fälthären (H. P/eye/ a. a. , s. 114). - Även av soldaterna krävdes läskunnighet och kristendomskun­ skap. 102. C. Bergström, Lantprästen , s. 99 ff. 103. Prosteting 1694. 1: Kung Karls kyrkoarkiv , Kl: l. 104. H. P/eye/ a. a. , s. 116. Inredning och inventarier l. Kompositionen återfinns på en studieritning till ett itali­ enskt altare. Tessin använde samma motiv i Stockholms nya slottskyrka och Vor Freisers Kirke i Köpenhamn (Jo­ sephson, a. a . fig. 124, 125, 128). 2. Kung Karls kyrka. Sörmländska kyrkor 111 , s. 8. -Tes­ sin besökte under sina studieresor Antwerpen, där han hade tillfälle att studera Rubens målning av Marie him­ melsfärd i Jesuitkyrkan. 3. ULA , Strängnäs domkap. :s arkiv, E 3: 65 . 4. RA , E 5720, Tessinska samt. , Räk. och andra handskrif­ ter av N. Tessin och C. G. Tessin. 5. Böttiger a. a., s. 3 ff., 17 ff. 6. RA, Kungl. arkiv , Hedvig Eleonoras arkiv , K 134, 15/1 1691, Ordre till guvernören Carl Gyllenstierna på 600 dir smt till altaret i Kolbäcks kyrka. 7. Böttiger a. a. , s. 3 ff. 8. Steyerwald kvitterade den 11 febr. 1650 dir km t som delvis tidigare utanordnats i smärre poster (Böttiger a. a., s. 31 ff). 9. A. a. , s. 31 ff. 10. A. a., s. 13. 11. RA, Topographica, Kungsgårdar och kungsladugård; r , vol. 610. 12. D. Norrhammar, Predikstolen i Kung Karls kyrka. 1: Fornvännen 1958:4, s. 198-203. 13. Uppgifterna är hämtade i: Slottsarkivet, Räk. för Kungs­ örs kyrka 1695-1702 (Norrhammar a. a., s. 198). 14. Även tidigare besvärades man av ljuset från fönstret bak­ om predikstolen. År 1785 framhölls sålunda , att en rull­ gardin av färgat blågarn borde anskaffas till detta fönster (Kl: 2 20/11). 15. BSt , Gustav Holmdahl, Förslag till ändring av bänkinred­ ningen 1915, stadfäst 1916, K ~32 . 16. RA, E 5710 , Kungl. brev och resolutioner till överinten­ dent och övermarskalk Tessin 1697-1728, 1016 1696. 17. RA, Landshövdingars skr. till Kungl. Maj:t , Västman­ lands län , vol. 13. 18. Allm. verk m. fl. skr. till Kungl. Maj:t , vol. 309 , Hovarki­ tekten 29/7 1696. 19. ULA , Kung Karls kyrkoarkiv , 01: l. 20. Böttiger a. a., s. 21. RA , Landshövdingars skr. a. a., 30/12 1696. 22. Bänklängden 1770 i ULA , Kung Karls kyrkoarkiv , 01: l , 1799, 1814 i: Kl: 2, 1840 i: Kl: 4. 23. RA, Topographica , Kungsgårdar och kungsladugårdar , vol. 610. Hans Mäller 3/2 1696. 24. C. G. Eckerberg, Kung Karls kyrka. Eskilstuna Kuriren 1926. 25. ULA , Kung Karls kyrkoarkiv, U: 3 räk. 26. Elsa Gutermuth, född Willemsberg, var norska. Hon kom till Sverige år 1680 från Danmark som medlem i drottning Ulrika Eleonoras uppvaktning. Makarna Gutermuth har sin grav i ett valv under södra korsarmen (se Gravar). 27. Caspar Schröder (omkr. 1652-1710) , hovbildhuggare. Utbildad i Frankrike med porträttskulptur som speciali­ tet. Verksam i Stockholm från 1686 med uppdrag för sta­ den och hovet, bl. a. på Drottningholm. Schröders beva­ rade produktion består till större delen av kyrkoinred­ nigar , skulpterade i trä, bl. a. altaruppsatser för Piteå landsförsamlings kyrka , Hammarby i Uppland och Rätt­ vik i Dalarna. 28. Anna Lisa Odelqvist-Kruse, f. 1925 , textilkonstnärinna. Anställd 1948 vid Licium och från 1953 chef för atelje Lib­ / raria . Har utfört textilier för ett mycket stort antal sven­ ska kyrkor och har dessutom haft en omfattande profan produktion . 29. Dagmar Loden, f. 1904, målarinna , textilkonstnärinna. Har bl. a. tillsammans med maken Karl Loden utfört en alta rmålning för Södersjukhusets doprum i Stockholm Bilagor l. Underdånigst Memorial På Hwadh jagh nödigt funnit, her ved Kongsöhrs Gårdh med dess Ladugårdar, Nu uti tillkommande Åhr låta werkställa. 6. Till Capeilets förfärdigande som Kong!. May:t sigh så Allernådigst har låtit wårda om, böör nu Tegel, Bräder, och Kalck, medh mehra sådant i wintter anskaffas. Ty tächtes Kong!. May:t Allernådigst någre Medeli nu der till annordna, medan des medel uti Kyrckiones Kista warit , äro redan för det Tegel och Kalck der opkiöpt är uthbetalte , Och mann nu uti handell om mehra sådant, påståendes dee sådann Matherialer hafwa att föryttra strax bethalning, och kunde allenast i wintter framföras Steen till grund wahlen till åhret der effter, så att deth kann komma på een Sommar under Taak; Ty afwachtas underdånigs! Kong!. May: ts nådige hielp herutinnan; förblifwandes Jagh in till min dödh Eders Konung!. May:ts allerunderdånigsie och Troplichtigeste Underså­ thene B Guldenhoff Wästerås den 19 November 1688 RA , Landshövdingars skr. till Kungl. Maj:t , Västmanlands län , vol. 8. 2. Underdånigst Memorial in för Hans Kong!. May:t an­ gående Kongsörs Nyia Kiörkas Byggningswärk l. Låtandes uthi underdån. ödmiukheet Hans Kong!: May:t förständiga , att Kiörkio Fönster Järnegalldrorna blifwa uthi innegående weka färdige , och allt efftersom des blifwa tillarbetade warda de medhall flijt inmurade. 2. Och sedan som bemälte Fönster Järngalldrar ähr in­ murade , hafwa intet Muurmästarna medh något Murar­ bete widh Kiörki an att giöra, uthan tå kommer till att stutsa , för öfre Sandstens Listen och gållfsteen, som nu i höst med( an) wackert wäder ähr kunde fulländas, alltså BILAGOR 91 (1943) . För Sofia kyrka i Stockholm komponerade hon en dopbonad 1956. 30. Johan Meyer, klockgjutare , son till kungl. styckgjutaren Gerdt M. Mästa re omkr. 1655 , verksam i Stockholm till sin död 1679. hemställes uthi Hans Kong!: May:ts alldranådigste Dis­ position , om bemälte Matarialers högnödige hijtskyn­ dan. 3. Medh Muurlectornes bearbetande drifwes på med all flijt , och Byggemästaren M:r Marcus Dellvitz ähr den 10 September medh Muurlecte Schampluneme ankommen, och tänker medh Murlectornes anläggande på muren före­ taga, men blifwer och förhindrat igenom sandsteens ut­ heblifvande och fördröjellse , dock ähr Muurlectorne , som för detta inkiöpte ähro, nu mäst opställde och dageligen fleera hijt föres och opkiöpes, så många som Byggemäs­ taren förslagh gifvit, till detta wärket kunna behöfvas . Detta uthi diupaste ödmiukheet, Eders Kong!: May:t föredrages , som iagh och högst skall giöra min flijt att dette wärket pådrifva, och ingen tidh der med låta för­ dröya uthan allt härvidh må winna sin fullbordan , Eders Kong! : May:ts till nådigt behagh. Kongsöhr d 11 Sept: 1691 Pär Frästare RA , Topographica , Kungsgårdar och kungsladugårdar , vol. 610. 3. Skrivelse från Nikodemus Tessin d. y. till Kungl. Maj:t den 29 juli 1696 Stoormechtigste Konung Allernådigste Herre Eders Kong! : May:ts Allernådigste bre f undfeck jag i går med h Mester Carl Stuccatoren , jempte det förra utaf den 23 July medh posten. lag haar medh Törnquist i dag in­ hemptat all den effterrättelse som erfordras widh Tältet, som stodh i Wästerfyrkanten , och sedan låtit Teltmes­ tarn taga det neder , och lefwer i den underdånigsie for­ hoppning , att dett nya skall lända till Eders Kong!: May:ts nådigste wälbehag. Det giör mig af hiertat ondt, att där skohla finnas Läck uppå Kongsörs nya Kyrkj a, den Mästaren som där haar blifwit brukat , haar altid blifwit hållen för een utaf 92 KUNG KARLS KYRKA dee bästa bleckslagare här äro, iagh haar haft honom hoos mig, och mycket förrehållit honom detta förseen­ de , hwaruppå han haar swarat, att för den högdens skull som Kyrkjan ligger uppå, wahra omöyeligit , att icke Wädret samma Taklag så mycket mehra twingade , där och een sådan rund Cuppel för jernbleckens böyande wahra så mycket swårare att teckja , jempte att Sohlen och mehra ferjan måste uthdraga på en sådan högd , änn som elljest, och att man lärer befinna , att dett inthet lä­ rer wahra Rås t som man förmehnar , ut ha bah ra een werkan utaf Sohlen, som skilljer ferjan åth, effter det­ samma här öfweralt wedh iernblecksTaken på samma sätt skall förspörj as: och som han hadde många inwend­ ningar och swårigheeter till denna Rosten , haar jag in­ thet wehlat troo honnom för mycket till, uthan haar hål­ lit för rådligare att öfwersenda een annan Mestare , som här är antagen , till Eders Kong!: May:ts nya Stalltaaks beklädande , hwilken snarare lärer tillståå, hwaruthin­ nan fehlen månde beroo; jag haar och straxt låthit ho­ nom här uthtaga ferjorna , olljan och wadh han be­ höfwer , på det han nu straxt medh jachten må förfoga sig dit , jempte sitt folck, och alt medh största flit effter­ see, jempte hela taketånyo anstryk ja och det medh een något husare ferja änn den förra , som man förmehnar hafwa mehra bestånd: Igenom hans frånwarelse skall här wid Stallet ändå inthet blifwa hindrat, effter han jempte sin Swärfader sig det haar påtagit, och här arbete således ändå skall fortsettjas . Om hans förtienst widh Kongsör haar jag inthet kunnat komma öfwereeens, eff­ ter som han sielf inthet just weet, wadh tid arbetet där­ sammastädes lärer erfordra, uthan haar jag underståt mig att låfwa honom , dettEders Kong!: May:t i Nådher lärer täckjas att låta honom undfå den Wedergiällning, som kan wahra proportionerat medh hans möda , och den lilla tiden han där måste fördröya. Elljest haar Pär Frestare tillsändt mig ett litet Memorial, hwarutinnan han sigh om fölljande puncter befrågar , som jag mig här understår i diupaste underdånigheet att uprepa , nembl: l. Wadh ferya uthan på Kyrkjan skall blifwa , hwaruppå jag skall öfwersenda ett anstrukit prof, medh första lä­ genheten, så snart olljeferjan man hinner att torka eller och när Mester Carl ditreser. 2. Huru jerngaldrorna op i durchsichten sko h la anstrykias, h waruppå een ståhlferja lärer wahra tienligast , som faller i blågrått. 3. Huru det skall blifwa medh fönstren i sielfwa Kyrkian, jempte att Eders Kong!: May:t skulle hafwa omtalt, det de skohla blifwa af franskt glaas, så lärer det wahra det swåraste, att däraf i hela Stadhen icke finnes en Korg till kiöps , så att dett widh sådan händelse därmedh lärer gå långt om­ kring , men i fall det månde bli utaf Mecklenburger Glaas, som ock för storm är starkare så kan man stahna widh den sorten, som jag nu medh jachten tillbakasän­ der, och hwaruppå jag inthet annat haar att säja uthan att blyet ähr öfwermåttan tunt, och nödwendigt måste blifwa tiockare; elljest sejer Slottsglasmestaren sig in­ thet kunna giöra det större slaget under 11 dir kopparmt st: och dett mindre inthet under 6 dir kmt st. medh glas, bly, arbetet och alt inräknat föruthan gångjernen; kan det giöras där äfwen så wähl , och för samma kiöp, så wore det wähl att dett skedde ju förr ju hellre. 4. Profwet uppå gångjernen medh skruf och nagel till ben­ karne sändes och nu tillbaka medh bleckslagaren och är det helt wähl giordt , så att dee andra däreffter kunna bestellas ju förr ju hellre. 5. Så åstundar han och att jag skall påminna uti Kong! : CammarCollegio om flera pen­ ningar , som jag snarare troor lärer måtte wahra i Kong!: StatsContoiret därest jag ännu inthet weet , om Eders Kong! : May:ts skrifftelige Ordres härom lärer finnas. Angående fönstren i kyrckjan , som skohla wahra så olika murade , haar jagh tahlt medh Murmästaren och medh Mester Carl om Murmestaren säyer sigh redhan hafwa sedt det där uppå orthen och beklagade sig att man inthet längre kunde förlåta sig uppå sitt folck , änn som man hoos dem ståde, och att han medh rappningen och klistringen sielf redhan hadde tänkt, att ändra det , som jag utaf Mester Carl förnimmer lätteligen kunna skee, och han sigh uppåtagit att hjelpa. Kongsöhr d. 29 Juli 1696 Allerunderdånigste och trooplichtigaste tienare och undersåte Nieodemus Tessin RA , Allm verk m. fl. skrivelser till Kungl. Maj:t, vol. 309 Hov­ arkitekten 1686-1696, Överintendentsämbetet 1697 -1726. KÄLLOR OCH UTIERATUR 93 Källor och litteratur OTRYCKTA KÄ LLOR Stockholm RA: Allmänna ve rk m. fl . skr. till Kungl. Maj :t , vol. 309 , hovarkitekten 1686-1726, överintendenten 1697 - 1726; Äm­ nessaml. , smärre ämnesserien , vol. l , Skön konst , sk r. till Kungl. Maj :t från arkitekter , bildhuggare etc .; E 57 10, Kungl. brev och resolutioner till N. Tessin 1697- 1728 ; Kungl. ar­ kiv, Hedvig Eleonoras arkiv, K 134; E 5720 ; Landshövdingars skr. till Kungl. Maj :t , Västmanlands län, vo l. 8 1688 , vol. 9 1689-90 , vol. lO 169 1-92, vo l. 111693-94, vol. 12 1695 , vol. 13 1696, vo l. 14 1697-98, vo l. 15 1699- 1700; Tessinska sam!. , Räk . och andra handskrifter av N. Tessin och C. G. Tessin ; To­ pographica , Kungsgårdar och kungsladugårdar, vol. 610 Kungsörs kungsgård ; Bergshammarsam l. , Planritn . över svenska herrgå rda r, po rtfölj , Kungsgården Kungsör ; Ö IÄ , rit­ ningssaml. , Ri tn. till o rge lfasad , stadfäst 1862, kopia ; A . Lin­ degren plan , fasad , lante rnin med kungl. krona, stadfäst 1897 , G. Holmdahl, restaure ringsfö rslag 1915, stadfäst 1916. Fö rslag till ändrad bänkinredning, höjning av golvet i ko r och sakristi a e tc . plan , sektion ; Kammararkivet , Västmanlands län; ED konseljakter. KrA: Flottans pensionskassa , Serie Pill , Diverse hand!. , nr 54; Stads- och fästningsplaner 74 1, 107 . Raä: ATA, Topografi skt o rdnade hand!. , Kung Karls ky rka , Kungsörs kungsgård; K-byråns a rkiv, hand!. a ng. restaurering­ ar ; S. A. Söderho/m & C. H. Bergman ritn. till restaure ring plane r, sektione r, ny sakristi a , situationsplan 1954; K. Norden­ skjöld, ritn. till ordnande av kyrkogårdsområdet , klockstapel 1933. KB: Kart- och planschavd . kopparstick till Suecia antiqua et hodie rna , Karl XI:s slottskyrkas inte riör ; Gripenhielms Mälar­ karta 1688, Handskriftsavd. , F . m. 18. Nationalmuseum: Tess in-Hårlemanska sam!. THC 1230, 123 1, 1232 , 1987 , 1988 , 4325 ; Cronstedtska sam!. CC 707. Nordiska museet: Uppm . av kungsladugården. s lo ttsa rkive t: Räk. fö r Kungsörs kyrka , 1695 , 1697 , 1699 , 1702 . Uppsala ULA: Kung Karls kyrkoarkiv, st.p rot. 1693- J775 (Kl : J) , 1775-1822 (Kl : 2) , 1822- 1840 (Kl: 3) ; räk. 1644 - 84 (U : 1), 169 1-1703 (U : 2) , 171 4- 1733 (U : 3) , 1734- 1879 (U : 4) ; inv. 1644, 1682 (i: U : 1) , 1692 (i: U: 2) , vis .prot. 185 1- 1859 inv . 1813- 1851 (i: NI : l ); bänklängd 1770 (i: 01 : 1) , 1799 , 1814 (i: Kl: 2) , 1840 (i: Kl : 4); fö rteckni ng över gåvor till kyrkan 1703 , 1707 (i: 0 1: l). - Strängnäs domkap.:s arkiv, hand!. o rd­ nade efte r pasto rat , E3: 65 , Kung Karl 1685- 1939. Kungsär Kung Karls kyrkoarkiv, Yngre hand!. , lnventariebok, klippbok med a rtiklar om restaureringar m. m .; Ragnar Widens sam!. , Äldre fotografie r av Kung Karls kyrka, bl. a . av målningar av konstnären C. G. Hellquist (1 851-1890). Gävle LMV: Karta av J. Åkesson 1652, de talj av kungsgården; Karta av J. A. Frijman 1690-tale t , detalj av kungsgården. TRYCKTA KÄLLOR OCH LITTERATUR Anderson W. & Kindström L.-G., Fredrikskyrkan i Karlskro­ na , SvK vo l. 59. Sthlm 1946. Desamma, Trefaldighetskyrkan e lle r Tyska kyrkan i Karlskro­ na , SvK vol. 65. Sthlm 1951. Berefelt G., Bilder från en Mälarfärd år 1688. Gripenhielms Mälarkarta och dess vyer. Sthlm 1966. Bergström C., Lantprästen . Prästens funktioner i det agrara samhället 1720-1800. Gland-Frösåke rs kontrakt av ärke­ stiftet. Nordiska museets Handlingar 110. Kristianstad 199 1. Borsi F. , La chiesa di SAndrea al Quirinale . Milano 1967. Böttiger J. , En krönika om den tessinska slottskyrkan 1693­ 1697 . Sthlm 1918. Cornell H. , Tessin d . y.:s brev till kungen 1689 . 1: T idskrift för konstve tenskap 1925 . De Simoni A. , S. Eligio degli Ore fici. Fascino e memorie. Roma 1984. Ehrensvärd U. , Svenska arkitekturritningar i E remitage t och andra samlingar i Leningrad . Nationalmusei skriftse rie nr 8. Sthlm 1962. Eimer G., Romerska centralise ringsideer i Sve riges barocka kyrkobyggnadskonst. 1: Konsthisto riska studie r till ägnade Sten Karling. Sthlm 1966. Grau O., " Hushållsanmärkningar under resor igenom Uppsala och Stockho lms län år 1748." 1: UFT 34 bil. Uppsala 1919. Hamberg P. G., Tempelbygge för pro testanter. A rkitekturhis­ to riska studie r i äldre refo rmert och evangelisk-luthersk miljö. Sthlm 1955. Hamrin A ., Kungsör. Kungsör 1948. Densamme, Kungsörs kungsgård . Utg. av Kungsörs hembygds­ fö rening. Kungsör 1940. Inger G., Den svenska kyrkolagen 300 å r. 1: Kyrkohisto ri sk årsskrift 1986. Josephson R. , Tess in . Nieodemus Tessin d. y. Tiden-Man­ nen- Verket. Bd 1-2. Sthlm 1930 - 31. Densamme, Tessin i Danmark . Sthlm 1924 . Karl XI , Carl Xl :s A lmanacksanteckningar. Utg. av S. Hilde­ brand. Sthlm 1918. Karl X /:s uppmarschplane r för de ständiga truppförbanden i det egentliga Sve rige. 1: Medd. från krigsarkive t 4 (1926) . Densamme, Konung Carl Xl :tes dagbok. Hernösand 1808. 94 KUNG KARLS KYRKA Karling S., Kalmar domkyrka och Ni kodemus Tessin d. ä . Väx­ jö stifts historiska sällskap. Växjö 1984. Densamme, Villa Rotonda och Huis ten Bosch vid Mälaren. Kring några lustslottsprojek t för Kungsör och Gripsholm. 1: Vision och gestalt. Studier till ägnade Ragnar Josephson. Sthlm 1958. Kung Karls kyrka. Sörmländska kyrkor 111 . Nyköping 1979. Laine A. , Invention och imitat ion. Studier i den dekorativa ut­ smyckningen av Tessinska palatsets pa radvåning. Sthlm 1972. Liljegren M. , Stormaktstidens gravko r. Sthlm 1947. Lindahl G., Militä rstatens ansikte. 1: tidskrift en Arkitektur nr 3 1991. Lundberg E. , Byggnadskonsten i Sverige 1- 11 . Sthlm 1940, 1948 . Lundmark E. , Hedvig Eleonora kyrka, SvK vol. 10. Sthlm 1920. Magnusson T. , Rome in the age o f Bernini . Vol. Il . From the election of Innocent X to the Death of lnnocent XI. Ud­ devalla 1986. Malmström K. , Centralkyrkor inom svenska kyrkan 1820­ 1920. Med en byggnadsantikvarisk inventering. Sthlm 1990 . Mårtehus J. , Idealstaden. 1: tidskriften Arkitektur nr 3. La­ holm 199 1. Nieodemus Tessin d. y. 1654- 1728. Nationalmuse i utstä llnings­ katalog nr 222. Sthlm 1954. Nordberg T. O:son & Axel-Nilsson B. , Katarina kyrka , SvK vol. 56. Sthlm 1944. Norrhammar D., Predikstolen i Kung Karls kyrka. 1: Fo rnvän­ nen 1958:4. Uppsala 1958 , s. 198-203. Olsson M. , Nieodemus Tessin d. ä. :s finska kyrk a på Helge­ andsholmen och dess konsthistoriska ställning. l: Rig 1926. Sthlm 1926 . Densamme, Ulrika Eleonora e lle r Kungsho lms kyrka med S:t Görans kapell, SvK vol. 5 . Sthlm 1915. Palladia A., Fyra böcker om a rkitek turen . Sthlm 1928. Pegelow / ., Köpings kyrka. Utg. av Västerås stift s kyrkobe­ skrivningskommitte. Västerås 1978. Pleijel (P/eye/) H. , Den svenska folkkulturens religions- och kyrkohistori ska bakgrund . Lund 1978 . Densamme, Karo linsk kyrkofromhet , pie ti sm och herrnhutism 1680-1772. Svenska kyrkans historia. Bd 5. Uppsala 1935. Densamme, " Katekesen som svensk folkbok" . Lund 1967. Reuterskiöld M., Köpings kyrka. Avhandlingsavsnitt 1990 (duplic.). Roseli /. , Abraham Svansköld. Tessin d. y. :s ha lvbro r och med­ hj älpa re . 1: Från romanik till nygo tik . Studier i kyrklig konst och a rkitektur till ägnade Evald Gustafsson. Uppsala 1992. Densamma, Järlåsa kyrka. Ett kyrkobygge på Gustaf Rosenha­ nes initiativ. Antikvariskt arkiv 19. Lund 1962. Densamma, Karlberg unde r Magnus Gabriel De laGardies tid . Slottskapellet och det re ligiösa livet. I: Krigssko lan Karl­ be rg. Slottet och skolan. Vol. Il Byggnaderna och miljön. Väste rvik 1992. Densamma, Ulriksdals slottskape ll , SvK vol. 167. Uppsala 1976. Densamma & Bennett R. , Kalmar domkyrka. SvK vol. 209. Kalmar 1989. Densamma & Wallenberg B. , Drott ningho lms slottskyrka. SvK vol. 174. Sthlm 1977. Serfia S. , Architettura. Venedig 1559 . Siren 0. , Nieodemus Tessin d. y.:s studieresor. Sthlm 1914. Densamme, Tessinska kyrkobyggnader. I: Nordisk tidskrift 1912. Sthlm 1912. Stavenow Å ., Carl Hårleman. Uppsala 1927. Stockholms slotts historia. Band II. Unde r red. av M. Olsson. Sthlm 1940 . Strömsholms slott. Utg. av Starens konstmuseer i samarbete med Kungl. Husgerådskammaren. Sthlm 1986. Suecia antiqua et hodierna. Utg. av E. Vennberg. Sthlm 1920­ 24. Svenson S., Refl exioner kring några blad i Carl Magnus Stuarts arkiv. 1: Meddelanden från krigsarkive t IX. Uddevalla 1982. Tessinska palatset. Byggnadsstyrelsen 1988. Umeå 1988. Torpa kyrka . Sörmländska kyrko r 101. Nyköping 1989. Unnerbäck R. A. , Ållonö. Studier kring ett östgötskt 1600-tals­ slott. Lund 1969. Wernstedt F. , Några detalj er från armens mobilise ring och upp­ marsch vid Stora nordiska krigets utbrott. 1: Karolinska för­ bundets årsbok 1926. Tidningsartiklar: Eskilstuna Kuriren 20112 1920 (ang. restaure­ ring) - Katrineho lms Tidning 23112 1920 (ang. restaurering). - Västmanlands Allehanda 28/12 1920 (ang. restaurering) . ­ Eskilstuna Kuriren 2 1/12 1926: Kung Karls kyrka. Av prosten C. G. Eckerberg. - En krönika om Kung Karl s kyrka. 1: För­ samlingsblad för Kung Karl och Torpa . Kungsör 1958 . Förkortningar ATA Antikva risk-topografiska a rkivet, Riksantikvarieäm­ betet och statens historiska museer cc Cronstedt Collection , Nationalmuseum ED Ecklesiastikdepartementet, Stockholm KB Kungliga biblioteket, Stockholm KrA Krigsarkive t, Stockholm LMV Lantmäte rive rket och dess a rkiv , Gävle st. prot. sockenstämmoprotokoll THC Tessin Hå rleman Collection , Nationalmuseum RA Riksarkive t , Stockholm Ra ä Riksantikva rieämbe tet , Stockholm ULA Uppsala landsarkiv ÖIÄ Överintendentsämbetet, Stockholm SUMMARY 95 Summary Kung Karls Kyrka (the church of King Charles) in Kungsör, at the western end of Lake Mälaren , is an octagonal central church with square transepts, built between 1690 and 1700 (figs 9, 18 b) . Situated high up on a ridge , the church, with its dome , high lantern and equilateral gables , was from the very begin­ ning visible at a grea t distance from Lake Mälaren. Other buildings designed by the same architect , Nikodemus Tessin the Younger , include Stockholm Palace. Only a few of Tessin 's church projects materialised , and for this reason the Church of King Charles occupies an important position in the history of Swedish architecture . The church was built , at the command of King Charles XI , to serve the royalrnanor of Ulvesund (fig. 4). Several kings lived at this manor , which above all became the favourite country ret rea t of Charles XI. His diaries show how frequently he trav­ elled to Kungsör, where h e could devote himself to hunting and riding. The royal rnanor itself, most of which was destroyed by fire in 1822, was a modest affair of timber buildings, a chapel and out buildings overlooking Lake Mälaren , to the north of the present-day church. Both King Johan III in the 1580s and Charles XI in the 1670s made plans for a more elegant residence. Johan III had a wood­ en chapel, Ulvesund Chapel, not far from the present church , built for the rnanor servants. Charles XI planned an elaborate country retrea t on the shore of Lake Mälaren , but those plans were revised as Sweden's economic and social problems be­ came clear to him (fig. 21). The progress of the work resulting in Sweden's defence organisa tion (indelningsverket) forms the background to the architectural history of the church . Many places now became important new assembly points fo r the troops. Köping became a nodal point for the northern regi­ ments to march through, and in this way Kungsör, not far away, also acquired new significance. The area included barracks for the royal guards, and the locality was to furnish supplies for the troops. At the end of the 1680s we find the King planning to rationa­ lise building operations at the royal manor. H e gives priority to farm buildings and a brickworks as a basis for running the man­ or , and h e gives his court architect , Tessin the Younger , the task of prepari ng drawings for t hese buildings. The buildings to which the King gave priority included a new stone church for the parish community which had grown up round about Ulve­ sund Chapel. Altera tions to the principal manoria l buildings had to wait , but drawings for the entire estate , including the church, were probably completed in 1688. Drawings Tessin 's original drawings for the church , prepared at this time, are still ex tant (figs l , 22). The church planned beside the mili­ tary road was massive and squat , but as building work proceed­ ed, the other parts of it came to be re-designed . Instead of the low roof originally planned , Tessin surmounted the central space with a wide dome, at the same time as the transepts ac­ quired arcuate roofs and gables. Scholars writing about the church have maintained that the dome was the King's idea , bu t this is Contradieted by a study of the surviving documents. When the walls were completed in 1691, the King expressed a desire for the church to be given stone vaulting instead of the wooden roof initially planned . He said nothing about the shape of the roof, but a stone vault would be too heavy for the existing walls, which were intended to support wooden vaulting, and reinforcement walls would se­ riously affect the look of the church . In one of his letters, Tessin the Younger objects to this proposal, and between them, the King and architect seem to have worked out a new solution (fig. 23) . The wide dome was constructed over the central space. This dome , with its high lan tern , dramatically transformed the church from an austere, low building to a domed edifice with a gent! y sloping roof w h ich also extended over the transepts. The design of the church was probably influenced by the King's plans for a quasi-urban settlement to surround it . The church would be the centre of this community, and its dignity should be correspondingly emphasised . At the same time, Tessin , by command of the King and Queen Dowager, prepared drawings fo r two other dom ed churches: Trefaldighetskyrkan (Trinity Church) in Karlskrona, and the chapel of the Drottningholm Palace. Did these draw­ ings influence the King in favour of a similar design for the Church of King Charles? Even on points of detail , the King kept the building of the church under observation, and so the change must have resulted from a process of interaction be­ tween him and the architect. Tessin 's ultima te design for the church can be traced back to projects by his father , Nikodemus Tessin the Elder, as far back as the early 1650s (figs 35 - 36). The paternal tradition of domed churches is perpetuated by Tessin the Younger , with deference to the demands of the time. In the case of the Church of King Charles , he was able to accommodate the King's desire for simplicity. Besides, the building was completed under con­ ditians of wartime austerity, w h ich in themselves we re condu­ cive to simplici ty. The sparing decoration of the interior height­ ens the harmonious Iines of the architecture . The central church with its galleries , fully occupied by fitted pews, con­ forms closely to the stipulations of the new Ecclesiastical Law (1686). The Church of King Charles acquired a character of its own , tailored to Carolinian orthodox piety, with traces of the Baroque churches of Rome. In matters of ecclesiastical archi­ tecture, Tessin 's principal mentors were Bernini and Fontana. In connection with the Church of King Charles , mention can al so be made of dom ed churches like those by Bernini at Castel Gandolfo and Ariccia and Fontana's design of a domed church for Queen Christina in Rome. 96 KUNG KARLS KYRKA Architectura/ history In 1690, after a few years ' planning, building work gathered speed. Tessin engaged master-builders and erafismen from Stockholm Palace , which was also under construction at that time ; work was in progress , for example , on the Palace Chapel. A very important part was played , during the planning phase and in the earlystages of building the church , by Tessin's step­ brother, the architect Abraham Svansköld , who Iransiated Tes­ sin's ideas in to practical skills. The walls were erected between 1691 and 1693 under the direction of Johan David Ludeman , Master-Mason at Stockholm Palace. The dome was built by Hans Konrad Buchegger , City Master-Builder of Stockholm and later Palace Master of Works. The stucco decorations of the Church of King Charles were done by the ltalian plasterer Carlo Carove, who had previously worked , for example , at the Palaces of Stockholm and Drottningholm. Dates in the history of the church 1689 Abraham Svansköld draws up a list of materials and eost­ ing estimates for the church. 1690 Svansköld sets out the foundations of the church and takes a mode! of the church to Kungsör. 1691 Charles XI lays a cornerstone for the church. In July the King asks for the church to be given stone vaulting. 1692 Work is at a standstilL The walls cannot support stone vaulting. 1693 Buchegger is contracted to build the dome. 1695 The area surmunding the church is to be divided into plots and precincts with streets and squares. 1696 The fa~ades are painled bright red, with earner pilaster strips of apaler shade; grey for mouldings and surrounds. Carove begins work on the stucco decorations. 1697 Death of Charles XI. Stockholm Palace destroyed by fire. 1700 Church consecrated. 1701 Church becomes the principal church of the parish of Torpa. Interior and furnishings What did Tessin's drawings have to say about the interim? A working drawing of the altarpiece and pulpit has come down to us (fig. 43). Pews were important in a Protestant church , and the layout seems to have been designed with the furnishings in mind. A contract for the pews was signed in 1696. When the dome was added, certain changes were also made to the interi­ or. Thus the gallery columns were replaced with brackets. The framework surmunding the altar came to be more elaborately decorated. The pulpit was brought here from the chapel of Stockholm Palace, having survived the fire of 1697 (figs 14-17). The altarpiece and pulpit are earved by Burchard Precht and the altarpiece includes a painting by D. K. Ehrenstrahl; both artists worked on the chapel of Stockholm Palace (figs 44-52). The font, donaled in 1703 , is of earved and gilded wood and was probably made in Precht 's or Caspar Schröder's workshop (figs 59 , 61). A silver baptismal dish was presenled for the font at the same time (fig. 62). Organ is mentioned in the 18th cen­ tury and was to be replaced by a new instrument in 1759. The present organ was built in 1963. Photographs and drawings of an organ case , dating from 1862, are stillextant (figs 55-58). The church has an abundance of silver , including a chalice and flagan of silver-gilt , presenled by King Charles XII (fig. 65). Two Renaissance-work chandeliers were taken over from Ulvesund Chapel (fig. 69). The church also has an abundance of vestments , including a cope and ten chasubles (figs 72-80). A chasuble of Italian gold brocade was donaled in 1703, anoth­ er of pale red silk damask and one of whiteand yellow silk dam­ ask in 1706. Per Frestare , who served in the bodyguard of Charles XI , is buried in the north transept of the church and commemoraled by an epitaph and a memorial ta biet. Frestare played an impor­ tant part in the building of the church and was responsible for contacts with the King, architect , master-builder and craftsmen (fig. 25). The church has four be Ils , two of w h ich ca me from Ulvesund Chapel. The oldest , dating from 1637, now hangs in the porch , while the other three, one of them east in 1674 and the other two in 1933 , are in the belfry to the south-west of the church (figs 90-91, 93-95). KONSTHISTORISKT INVENTARIUM Sveriges Kyrkor VOLYM 214 .. ' SODERMANLAND + Kyrka, kapell + Ödekyrka, kyrkoruin ~ Stad - Landskapsgräns _,..... Lönsgräns ---- Häradsgräns =Sförreväg O 5 1 O 15 20 km KARTOGRAFISKA INSTITUTET ISSN 0285-1894 ISBN 91-7192-864-2 Almqvist & Wiksell International