1760-186'0 DEL2 \ \ l l ! Kyrkobyggnader 1760-1860 Del2 Kyrkobyggnader 1760-1860 Del 2 Småland och Öland VOLYM 216 AV SVERIGES KYRKOR, KONSTHISTORISKT INVENTARIUM GRUNDAT AV SIGURD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL UTGIVET AV RIKsANTIKVARIEÄMBETET OCH KUNGL VITTERHETs HISTORIE OCH ANTIKVITETS AKADEMIEN Almqvist & Wiksell International Stockholm REDAKTIONSKOMMITTE: ERIK CINTH IO, ALLAN ELLENIUS, EVALD GUSTAFSSON , R AXEL UNNERBÄCK Utgivet med bidrag från Humanistisk-samhällsvelenskapliga forskningsråde! sam/ Växjö sstiftstyrelse ABSTRACT Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2. Småland och Öland. Volym 216 av Sveriges Kyrkor, konsthistoriskt inventarium . Churches 1760-1 860. 2. Småland and Öland. Volume 216 of Swedish Churches, published by the Nat ional Board of Antiquities and the Royal Swedish Academy of Letters, History and Antiquities. Stockholm 1993, 473 p, with captions and summaries in English. ISSN 0284- 1894, ISBN 91-7192-821 -9. The typical Swedish "sermon church", with its plastered a nd whitewashed walls, its tower with a tower-head or a lantern, its big windows, and its !arge and weil-lit interior covered by a barrel-vault , was developed during the 1750's. The domi- na nce of this neo-Classical type of church was during the years from around 1760 until around 1860. Some 800 churches were built during this period . Although these churches a re a significant part of the Swedish culturat la ndscape they have not been full y studied , a nd have often been rega rded with some contempt. The need for increased knowledge about these churches is acute, particula rly for people work i ng in the field of the care and preservation of culturat monuments. The Provinces of Småland and Öland are presenled in this the seeond volume of a planned series ofseven volumes covering the whole ofSweden. In these two provinces 145 new churches were built and 48 existing churches were altered a nd/or extended. Most of the building acti vity took place during the 1820's a nd later, when the population increased rapidly. The bishops' engagement in favour of the !a rge neo-Classical churches was a decisive factor, a nd in particula r the farnous poet Esa ias Tegner-Bisho p of the Diocese of Växjö 1824-1846- had a great influence on the parishes in this respect. FOTO AB Albin DahlsLröm; AL Anders Lö/sledt, lönköpings läns museum , Jönköping; AT Anders Tilly , Hallands läns museer, Halmstad ; BO Bertil Olsson, Smålands museum, Växjö; GJ Gunnel Jansson; MU Marian Ullen; PR Pär Rillsel; RH Rolf Hinlze; RL RolfLind, Kalmar läns museum, Kalmar; SH Sören Hallgren . Bildmateria let förvaras i ATA. Länsmuseernas negativ dock i respektive lä nsmu- seum. Beskrivningen av kyrkorna är avslulad / 992. Översältningen till engelska av bildtexter och sammnanfattningarhar utförts av William M Pardon. Omslagsbilden återgerritning till altartavlan i Asa kyrka av Pehr Hörberg 1803, Va La. ALMQVIST & WIKSELL AWT TRYCKERI AB, UPPSALA 1993 ISS 0284-1894 ISBN 91-7192-821-9 Innehåll FÖRORD 7 Marian Ullen stiftsled ningen och kyrkabyggandet i Växjö st ift 1760-1860 9 Stig Tornehed Esaias Tegner som kyrkabyggare i Gå rdsby 33 Marian Ullen Kyrkorummets utsmyckning. Små- ländska mästare och lokala traditioner 1760-1 860 43 Bilaga. Fred ric West insaltartavlor- sammanfattan- de kommentar samt fö rteckni ng över kopio r av Yvonne Ehlers 95 Eva/d Gustafsson " .. . såsom det anstår en Ca- thedra!. .." Växjö domkyrkas omgestaltning under 1800-talet 97 Ingrid Sjöström Rundat eller rakt? Korets utform- ning i nyklassicismens salkyrkor i l önköpings län l09 Bi laga. Kyrkaarbetsinstruktion för U rshults kyrka med inledning av Birgitta Sandström 128 KATALOG 133 Utarbetad av Monica Ebeling, Tngrid Sjöström och Marian Ullen. Småland- Adelöv 135. Algutsboda 137. Almunds- ryd 139. Alseda 140. Anderstorp 142 . Annerslad 144. Asa 145. Barkeryd 147. Bellö 149. Berg 151. Berga 152. Björkö 154. Blackstad 156. Bolmsö 158. Bredaryd 159. Bäckebo 16 1. Dädesjö 163. Döderhult 164. Edshult 167. Ekeberga 169. Flisby 170. Fliseryd 172. Fryele 174. Fröderyd 176. Fär- garyd 177. Förlösa 178. Gamleby 180. Gryteryd 182. Gullabo 183. Gårdsby 185. Gällaryd 186. Gärdserum 188. Göteryd 190. Hallingeberg 192. Hemmesjö 195. Herråkra 197. Hjorted 199. Hjortsberga 200. Hjälmseryd 202. Hovmantorp 204. Hult 206. Hultsjö 208. Hälleberga 209. Här- lunda 2 11. Hässleby 2 13. Ingatorp 2 15. Jälluntofta 216. Järeda 2 17. Kalvsvik 2 19. Karlslunda 22 1. Karlstorp 223. Korsberga 225. Kristdala 227. Kristvalla 229. Kräkshult 23 1. Kräksmåla 233. Kållerstad 234. Lenhovda 236. Linderås 238. Lin- neryd 240. Ljuder 242. Ljungby 243. Lofta 245. Loftahammar 247. Långaryd 249. Lä ngasjö 25 1. Långemä la 253. Malmbäck 255. Markaryd 256. Misterhult 258. Mälilla 260. Mä nsarp 262. Möns- terås 263. Mörlunda 265. Nottebäck 267. Nässjö, Gamla kyrkan 269. Nöbbele 270. Odensvi 272. Pjätteryd 274. Reftele 275. Rumskulla 277. Ryda- holm 278. Ryssby 280. Skatelöv 282. Skede 284. Skirö 286. Skärstad 288. Slätthög 290. stenbrohult 292. stengårdshult 293. Söderåkra 294. Södra Hestra 296. Södra Sandsjö 298. Södra Solberga 300. Södra U nnaryd 301. Söraby 303. Tannåker 305. Tingsås 306. Tofteryd 308. Torsås 31 0. Tra- ryd 312. Tryserum 314. Tånnö 3 16. Ukna 318. Urshult 320. V ena 322. Vetlanda 324. Villstad 326. Vimmerby 327. Virestad 329. Vislanda 331. Vissefjärda 334. Voxtorp 335. Vrå 337. Väckel- sång 339. Västrum 340. Åby 342. Åker 344. Ålem 346. Åsenhöga 348. Älghult 350. Öja 351. Ökna 353. Östra Ed 355. Östra Torsås 356. Öland - Alböke 358. Algutsrum 359. Bredsättra 36 1. Föra 363. Gräsgård 365. Gårdby 367. Hul- terstad 369. Högsrum 371. Kastlösa 373. Köping 375. Löt 377. Mörbylånga 379. Norra Möckleby 382. Persnäs 384. Runsten 386. Sandby 388. Se- gerstad 390. Smedby 392. Stenåsa 393. Södra Möckleby 395. Ombyggda kyrkor 398 Småland - Angelstad, Angerdshestra, Bergunda, Blädinge, Burseryd , Byarum, Dannäs, Dörby, Femsjö, Forserum, Frinnaryd, Halltorp, Hylletof- ta, Högsby, Höreda, Järstorp, Jönköping-Kristine, Kulltorp, Lekeryd, Lj ungby, Madesjö, Mulseryd , Norra Unnaryd, Nye, Nävelsjö, Odensjö, Ormes- berga, Ramkvilla, Ryssby, Skepperstad, Stenberga, Svenarum, Södra Ljunga, Uråsa, Västervik-Sankta Gertrud, Åseda, Ör, Öreryd. Öland- Böda, Egby, Glömm inge, Källa gamla kyr- ka, Långlöt, Räpplinge, Torslunda, Ventlinge, Vickleby, Ås Ragnhild Boslröm De öländska kyrkorna- en över- sikt Ingrid Sjöström Kyrkorna från perioden 1760- 1860. En sammanfattande översikt Överintendenter Biskopslängd Förkortningar Planritningar och kartor Småland 436. Öland 449. Summary Personregister 405 41 7 435 435 435 452 458 Förord Projektet Kyrkobyggnader l 760 - 1860 startades vid Riksantikvarieämbetet 1984, då under namnet Nyklassicismens kyrkor. Projektets fårsta fas genomfårdes i samarbete med Stock- holms universitets konstvetenskapliga institution , med stöd frän K Vitterhetsakademien och Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Denna fas bestod i en inventering i fält och i arkiv av landets kyrkor frän perioden 1760-1860, närmare 800 kyrkor, de flesta med nyklassicistisk prägel. Projektet förs nu vidare med bearbetning, analys och publicering av detta material. Syftet med projektet är flerfaldigt. Periodens konst- och arkitekturhistoria vad avser den kyrkliga konsten är ofullständigt känd, särskilt vad gäller de lokala insatserna och de regionala särdragen. Projektet söker bidraga till att klarlägga den konst- och kulturhistoriska utveckling- en samt presentera ett material som kan ge underlag och inspiration till vidare forskning. Kulturmiljövärden har stort behov av ökad kunskap får att kunna bevara och värda kyrkorna på ett antikvariskt riktigt sätt. Församlingsbor och andra intresserade får tillgäng till informa- tion om hembygdens och regionens kyrkor, som till stor del är svärtillgänglig och opublicerad. Projektarbetets resultat publiceras i en serie på sju volymer. Den första utkom 1989 och omfattade Skäne och Blekinge (Sv K vol 21 0). Föreliggande del2omfattar Småland och Öland. Del 3 utkommer 1993 och innehäller Övre Norrlands kyrkor (Västerbotten , Norrbotten, Lappland), med fil dr Barbro Flodin, Riksantikvarieämbetet, som huvudförfattare och redak- tör (Sv K vol 217). Under arbete är f n del 4 Nedre Norrland (Härjedalen, Jämtland, Medelpad, Ångermanland), med fil dr Ingrid Telhammer som huvudfårfattare. Närmast därefter följer del 5 (Östergötland, Närke, Södermanland, Uppland och Gotland). Varje volym innehäller dels en katalog, dels vetenskapliga uppsatser, som ta r upp olika aspekter i periodens kyrkobyggande och sätter in kyrkorna i sitt samhälls- och kyrkohistoriska sammanhang. Volymerna är delar i en helhet, men skall samtidigt kunna läsas fristående. För en utförligare introduktion till projektet hänvisas till Inledningen i del l (omtryckt i del 3). Arkiv- och litteraturgenomgä ngen får den före liggande volymen har utförts av antikvarien fil kand Monica Ebeling, som även svarat för inventering i fält av kyrkorna i Kalmar och Östergötlands län och för personregistret. För Öland har katalogen granskats och komplette- rats av fil dr Ragnhild Boström, som även skrivit en sammanfattande översikt av Ölands kyrkor. Fältinventering och katalogtext får lönköpings lä n har utförts av l e antikva rie Ingrid Sjöström , får Kronobergs län av le antikvarie Marian Ullen, som även står för sammanställ- ning och redigering av hela volymen. Som medarbetare i volymens uppsatsdel ingå r, fårutom de ovan nämnda Ragnhild Bo- ström, Ingrid Sjöström och Marian Ullen, även f överantikvarie E vald Gustafsson, Lund, och fil dr Stig Tornehed , Växjö, samt fil dr Birgitta Sandström, Mora, och fil kand Yvonne Ehlers, Stockholm. Länsmuseerna i Jönköping, Kalmar och Växjö har stött projektet, bl a genom medverkan i det omfattande fotograferingsarbeteL För utgivningen av denna volym har publiceringsbidrag erhåll its frän Humanistisk-sam- hällsvetenskapliga forskningsrådet och frän stiftstyrelsen i Växjö. Tryckningen har utförts av Almqvist & Wiksell Tryckeri AB, och redaktionskommitten önskar ta tillfållet i akt att till faktor Sven Sjöquist , som detta är går i pension, rikta ett varmt tack för mängårigt och mycket gott samarbete. Stockholm i juni 1993 Redaktionskommitten stiftsledningen och kyrkabyggandet i Växjö stift 1760-1860 av MARIAN ULLEN Det medeltida växjöstiftet omfattade endast de fem hära- derna i Värend , dvs bygden runt Växjö i södra delen av Småland. Stiftet var därmed minst i den svenska kyrka- provinsen. Mo härad i landskapets nordvästra del tillhör- de Skara stift, övriga delar samt Öland lydde under det mäktiga Linköpings stift. Först efter reformationen ut- ökades stiftets omfattning och inflytande. 1555 överfår- des Finnveden, 1569 N j udung och 1607 de båda härader- na Tveta och Vista i norra delen av landskapet. Dessa nya gränser va r i stort sett gällande förVäxjö st ift fram till 19 15, då även Kalmar stift, som omfattade Öland och på fast landet Handbörds, Stranda, Norra Möre och Söd- ra Möre härader, införlivades (fig 1). Under den aktuella nybyggnadsperioden 1760-1860 omfattade Växjö stift 17 1 pastorat och församlingarAv dessa fick inte mindre än 79 helt nya kyrkor och i ytterligare 25 fårsamlingar om- och tillbyggdes kyrkorna kraftigt (se fig 19). Värendsbygden, dvs det ursprungliga växjöstiftet , var det område som påverkades mest av tidens byggnadsiver. Då moderniseringsvågen sätter in under l 700-talets se- na re del, föratt framfår all t möta behovet av t illräckligt rymliga kyrkorum förden snabbt ökande befolkningen/ var a lla utom fem av de 62 kyrkorna i de medeltida socknarna av medeltida ursprung. Nästan hälften var av trä. Även de fem förn yade kyrkorna var ursprungligen träkyrkor. Två av dem hade brunnit tidigare under 1700-talet och tre hade rivits. Endast två av dem ersattes med stenkyrkor. Något mer än hundra år senare å terstod ' ' ' ' ' ',.' ' ' .l \NN - , vJ.,Teo : .. 't • • , . ' ( J ' ..' .' .' , ___ VEDEN'/ SUNNERBO Gräns för det nuvarande Växjöstiftet Gräns för stiftet fram ti.ll 1555 Äldre häradsgränser UPPVIDINGE . / '.,. ,.,..... ; ''-; ' ' .,_ • ', NORRA SÖDRA ' 1 _,. M.\RE. t , '"-.··"' Fig l . Karta över Växjö stift visande det ur- sprungliga och det nuvarande st iftet s gränser. Efter L-O Larsso n. Map of 1he diocese of Växjö showing bolh 1he presenl and !he original boundaries of!h e diocese. 10 M . ULLEN Fig 2. Landskapsvy från Nöbbele. Kyrkan uppförd1826-29 och invigd 1832 av biskop Esaias Tegner (tig 24). Foto P R 1982. View ofrhe church ar Nöbbe/e. The church was bu i/r 1826-29 and consecrared by Bishop Esaias Tegner (see Fig 24) in 1832. i allt endast ett tiotal medeltida kyrkor i ombyggt skick samt sex ödekyrko r, däribland en träkyrka .3 Dessa kyr- kor hade överlevt tack vare att den nya kyrkan uppfö rts på annan plats. Den stora , vita nyklassicist iska kyrkan med sitt la nter- ninprydda torn ä r dock ett karakteristiskt inslag i la nd- skapsbilden även i övriga dela r av Småland. Den som framför allt fått s itt namn förknippat med dessa kyrko r i Växjö stift ä r Esa ias Tegner, biskop 1824-1 846. Kyrko- byggandet hade dock påbörjats långt t idigare och många nybyggen slutfö rdes fö rst efter hans biskopstid. Att » Teg- nerkyrka n» (tig 2) bli vit ett begrepp beror inte bara på hans utan tvivel sto ra nit i fråga om kyrkobyggande utan också på ha ns speciella ställning som en av tidens ledan- de intellektuella.4 Inom sti ftet var han stridbar och domi- nera nde.5 Även i ett nut ida perspektiv framstår han som en centra l gestalt under tidsperioden. Det st ilideal i fråga om kyrkobyggande, som han före- trädde, var dock väl etablerat och reda n på väg att ersät- tas av nya strömningar influerade av medeltidssvärmeri- eL Den totala fö rnyelse av den svenska kyrkoarkitektu- ren, som nyklass icismen inneba r, hade skett redan under de sista decennierna av 1700-talet. De nya stilidealen hemfördes från Rom och Pa ris av arki tekterna i kunglig tjänst. Genom G ustav III:s fö rordn ing 1776 kom slutgil- tigt alla »Publique Byggnader» in under överintenden- tens och kungamaktens kontroll.6 Varje ri tning till en sockenkyrka skulle granskas vid Ö verintendentsämbetet och stadfåstas av K Majt. I regel uppgjordes ritningarna dessutom vid ämbetet och tillställdes sedan försam- lingarna . Nyklassicismens stränga formspråk med den klass iska antikens byggnadsverk som föreb ild blev ge- nom kungligt påbud idealet fö r den officiella byggnads- konsten . För kyrkoledningen var de nya, stora och ljusa salkyrkorna inte bara mera ändamålsenl iga som prediko- lokaler uta n också genom sin avsaknad av anknytn ing till äld re tradi t ioner ett led i kampen mot den vidskepelse som enligt upplysningstidens lä rde ännu förv illade all- mogen. De åld riga och mörka kyrkorummen med sina målade och snidade b ilder från många och avlägsna å r- hundraden ansågs ge extra nä ring åt gammal övertro . Fig 3. Karlstorps kyrka, uppförd 1760. Invigd av biskop Olof Osander. Avtecknad av E Ihrfors 1889 i Smolandia Sacra. ATA. Foto ATA. Kar/s/orp Church. Bui/1 in 1760 and conseera/ed by Bishop Olof Osander. Drawing, 1889. Fig 4. Förslag till ny kyrkobyggnad i Dädesjö av O Tempelman 1792. Kyrkan uppfördes 1793-94 men med framför a llt mindre monumentalt utformat torn. In- vigd av biskop Olof Wallquist. RA. Foto RA. Dödesjö Church. Proposal for a new church by O Tempelman, 1792. The church was bu iii 1793-94, bw !h e shape of Lhe lower became less m onumenlal. Con- seeraled by Bishop Olof Wal/quisl. VÄXJÖ STIFT Il Perioden 1760-1823 Vid 1700-talets mi tt utsågs 0/ofOsander till biskop över Växjö st ift. Osander stod kvar i s itt ämbete ända till 1787, då han avled 87 år gammal. Under lång tid hade han då på grund av ålderdomsskröplighet inte orkat skö- ta st iftets angelägenheter. 7 Av de nybyggnader som dis- kuterades och beslutades fullföljdes sju under ha ns bis- kopst id: Karlstorp 1760, Gryteryd 1762-64, Algutsboda 1766- 67, Ökna 1766-67, Alseda 1774, Söraby 1780- 8 1 och Gälla ryd 1782. Av dessa är Karlstorp, Ökna och Alseda grannkyrkor men t rots detta mycket olika. Karls- torp (fig 3), som alltså uppfördes redan 1760, utgör inled- ningen till periodens kyrkabyggande i st iftet. Den utgörs av en enkel, rektangulär salkyrka utan torn och utan de karakteristika som hör samman med den fu llt utvecklade nyklass icistiska kyrkan. Osanders efterträdare, den betyd! igt yngre Olof Wallquist, omtalas trots sin korta levnad , han blev endast 45 å r gammal , och si n endast 13 å r långa b iskopstid ( 1787-1800), som en förgrundsgestalt under den gustavi- anska tiden. År 1786 kom ha n som domprost t ill Växjö och tillträdde reda n å ret därpå som biskop efter den åldrige Osander, som enligt Wallquist var »en man av mycken lärdom och litterär fö rtjänst» men som »aldrig haft någon särdeles lämpa för det ämbete han beklädde, 12 M. ULLEN Fig 5. Virestads kyrkby med kyrkstallar. Kyrkan stod fardig å r 1800. Foto omkr 1915. Vykort. View of Virestad village, c. 1915. The church was bui/1 in 1800. The stables were inieneled for the horses belonging to the people allending church. så vida det avser ordning och sk ick i konsistorium och försam lingarna».8 Wal lquist betecknas inte endast som en nydanare nä r det gäller stiftets kyrkoliv och skolväsen- de. Han var också starkt engagerad i landets politiska liv. 1789 blev han överhovpredikant hos Gustav III. Fram ti ll 1792 var han även chef för ecklesiastikexped itionen och hade då överinseende över den svenska kyrkan. 9 Trots att Wallquist inte hann engagera sig djupare i kyrkobyggnadernas tillstånd inom sti ftet slutfördes l O nybyggnader: Fryele 1788-90, Långasjö 1789, Nässjö 1789-91 , Villstad 1793, Dädesjö 1793-94 (fig 4), Tann- åker 1793-94, Vislanda 1793-94, Vetlanda 1796-1800, Linneryd 1797-98 och Virestad 1799-1800 (fig 5). Vid prästmötet i Växjö 1793 gav han också det församlade prästerskapet goda råd om tillvägagångssättet vid plane- rade ny- och ombyggnader eftersom sådana sällan kunde »beslutas och komma til werkställighet utan willrådighet och o ro». Därför var det angeläget att »jämte nogaste hushållning med Kyrkans medel, Församlingens lnwåna- re öfwertalas at äfven samla behöfl iga materialier, upbry- ta och framföra sten m .m. men detta så småningom , at Menigheten icke lider eller afskräckes från et a rbete, som altid går lättare ä n man will tro, och på så må nga ställen blifwet fu llbordad! utan någons betungande». Vidare på- pekades att »Ritningars anskaffande hörer ej t il Dom-Ca- pillets utan til Konungens Befallningshafwandes hand- räck ning, och när den begäres, är angeläget at upgifwa Plan-rit ning på gamla Kyrkan, om af den samma något skall bibehållas, Kyrka-Cassans rätta behållni ng i Coo- lanta penningar och utestående fordringar, Försam- lingens Folknumer, samt tilgången på Materialier afalla slag, på närmare eller fjärmare afstånd , hwarigenom win- nas sådana ritningar, som för hwart ställe möj ligen och utan altför kännbar kost nad kunna werkställas». 10 Wallquists eft erträdare blev Ludvig Mörner, 11 biskop 1800-1823. Esaias Tegner har i brev delgivit bekant- skapskretsen sin ringa uppskattning av den ne sin företrä- dare. Så skriver han till s in vän och släkting Magnus Lagerlöf 1833 i ett brev, där ha n betonar sin egen insats just på kyrkabyggaodets område, att Wallquist byggde en mängd kyrkor, »men under Mörner hvilade allt detta, li ksom allt annat och jag förefa nn en mängd af usla och bofålliga Brädskj ul som kallades för kyrkor». 12 Under Mörners 23 år som biskop slutfördes dock tio nybyggen: Kräkshult 1800-02, Herråkra 1802-04, Älghul t 1805-06, Asa 1806-07 (fig 6), Långaryd 18 1 O, Urshult 18 12, Skär- stad. l 8 17-1 9, Hälleberga 18 19-20, Berga 1819-2 1 och Skatelöv 1820-21 . Ytterliga re fyra beslutades. Då Tegner 13 VÄXJÖ STIFT Fig 6. Ritning till ny kyrka i Asa 1806. • Kyrkan började uppföras samma å r. RA. ]'...r.,•.,hyrt.....~.om.bt{Nil!Ki "' · :.:.. "for&mli"'!• ~Lu.:.Wru;SIIL Foto RA. Asa Church. Proposeli .for 1he new church, 1806. The building work was siarled lhe sam e year. tillträdde 1824 var alltså 27 av kyrkorna i stiftet e rsatta av tidsenliga nybyggnader. 13 av dessa ä te rfanns i Vä- rend. Perioden 1824-46 Esaias Tegner fra mställde sig gä rna själv som den store kyrkobyggaren. Han var också i denna , li ksom i övriga angelägenheter rörande stiftet , m ycket framgångsr ik. 13 Sommaren 1825 invigde han två nya kyrkor, Berga och Skatelöv (fig 7), som dock hade uppförts några ä r tidigare men ej hunnit invigas. Dessa kyrkor blev hans egentligen första kontakt med den nyklassicist iska sockenkyrka n, »glad , rymlig och ljus», som ha n karakteriserar den i sitt invigningstal i Skatelöv. 14 Kyrkobyggnadsärenden , kyr- . t--... koinvigningar eller fö rberedelser för kyrkoinv igninga r blev sedan ständigt äterkommande a ngelägenheter. Prästmötet 1836 Vid prästmötet i Växjö 1836 gav Tegner i sin redogörelse för fö rhållandena i stiftet stort utrymme åt nybyggandet och betonade, att »Få Stift torde kunna uppvisa så må nga nybyggda Kyrkor som Wexjö sedan sista Prestmö- tet», dvs sedan 18 17. Som nybyggda uppräknas kyrkorna i Herräkra, Hälleberga, Berga, Skatelöv, Annerstad , Skärstad , Ekeberga , Malmbäck, Nöbbeled , Väckelsäng, Almundsryd , Stenbrohult , H estra , U nnaryd , Berg, Not- tebäck, Pjä tte ryd, Gärdsby, Solberga, Skede och Tofte- ryd. Av dessa hade av ekonomiska skäl kyrkorna i Hälle- 14 M. ULLE -, .J. Fig 7. Förslag till ny kyrka i Skatelöv av A Almfelt 18 17. Kyrkan upprördes 1820-2 1 och inv igdes av biskop Tegner 1825. RA. Foto RA. Ska1elöv Church. Proposal for the new church by A Almfelt, 18 17. The church was bu i/t 1820- 21 and was conseera/ed by Bishop Tegmir in 1825. berga och Ekeberga på nytt bli vit uppförda i trä. Under byggande omtalas kyrkorna i Vrå , Skirö och Sandsjö. Av dessa 24 kyrkor hade, uppgav Tegm!r, 22 tillkommit under de sista 12 å ren, alltså under hans biskopstid. Det korrekta antalet skall dock vara 19 »Tegnerkyrkom. För- utom Berga och Skatelöv hade även Skärstads kyrka upp- förts tidigare men liksom dessa blivit invigda av Tegner. Bidrag genom stambok och kollekt hade utgått till Berga, Malmbäck, Annerstad, Hestra, Nottebäck, Vrå, Unna- ryd , Gårdsby, Tofteryd, Skede och Ör. I det sistnämnda 15 fallet gällde det en större repa ration. Nybyggnad, »inom längre eller kortare tid», var beslutad rörande Reftele, Slätthög, Barkeryd, K venneberga, Hjortsberga, Len hov- da, Almesåkra, Hamneda, Kalvsvik, Björkö, Ryssby, Lj uder, Ås och Kållerstad. För Kvenneberga och Hjorts- berga samt Ås och Kållerstad gällde beslutet samman- byggnad. Antalet betydligt repa rerade och delvis utvidga- de kyrkor uppges vara över 20. »Utom ofvannämnda, dels fulländade, dels tillämnade nybyggnader torde ännu lOeller 12 sådana erfordras, och derjemte ett större antal reparationer och utvidgningar, innan Stiftet kan anses fullbygdt.» Orgelverk fanns vid denna tid dessutom i endast 24 kyrkor. 15 Av de kyrkor, som omtalas som beslutade, kom fyra- Almesåkra, Ha mneda, Kalvsvik och Kållerstad -att upp- föras först efter Tegm\rs tid. Ytterligare fem nybyggen tillkom dock mella n 1836 och 1846- Färgaryd , Hovman- torp, Voxtorp, Åker och Östra Torsås - och ytterligare sj u beslutades. Byggnadsverksamheten under Tegners biskopstid resulterade alltså i 32 genomförda nybyggen, därav 14 i Värend, samt 12 beslut. Härtill kommer en mycket omfattande tillbyggnads- och renoveringsverk- samheL Vissa tillbyggnader var så omfattande att det i det närmaste innebar en nybyggnad. 16 Även domkyrkan i Växjö a nsågs behöva genomgå en renovering och 1845 inleddes C G Brunius' omdaning (se nedan E Gustafs- son). Tegner berörde vid prästmötet även de stridigheter som oftast föregick en nybyggnad: »Alla dessa byggnader ha ej aflupit utan betydliga föregående tvister. De vände sig i synnerhet omkring platsen för den nya Kyrkan, den hvar och en ville ha sig nära. Men oenigheten lade s ig alltid med grundvalen; och seda n bedrefs arbetet med samhällig och utmärkt ifver, och byggnaden vexte ofta så, att den på en enda som mar var fårdig att hysa sin församling. Det har mycket glädt mig att se denna ifver för en omtvistad, stundom väl äfven i nödfall , genom maktspråk a fgjord sak.» De dryga kostnaderna för för- samlingarna togs även upp: »Kostnaderna hafva likväl , för en fattig landsort och för en kyrka, som rör s ig med små kapitaler, hvilka vanligtvis äro utlånta inom försam- l i n gen, varit kä nnbara. Dagsverken och körslor äro mångfaldiga, men de flesta byggnadsmaterialier, med un- dantag af kalk och jern, finnas vanligen inom socknen . Den kontanta afgiften för en kyrkobyggnad uppgå r i me- deltal till 5 a 6000 Rdr Banko. Detta gör fö r 24 kyrkor omkring 140,000 Rd r. Reparationerna, större och smä r- re, torde väl kunna beräknas till hälften häraf. Detta gör betydliga summor för en allmoge, som i allmänhet har mera omtanka och näringsflit än penningar.» Också den pågående stora folkökningen, som i allmän- VÄXJÖ STIFT het var avgörande för beslutet o m nybyggnad , redovisa- des: »Hvad Församlingens personal a ngår, så utvisar Ta- bell verket att Stiftets fo lkmängd vid slutet af år 1815 utgjorde 179,673 personer. Vi ha sedan dess haft åtmin- stone fyra missvextår, och Kolera n, den dödsbleka var- nerskan frå n Österlanden, har hemsökt äfven vår la nds- ort. l Jönköping i synnerhet rasade hon förfärligt , och på en folkmängd af föga mer än 4000, borttog hon 636 personer, således h var sjunde: ett rysligt förhållande, och hvars like knappast lär fi nnas i någon annan stad i Euro- pa. Detta oaktadt var, efter 1835 å rs Q vinquennii-Tabel- ler, Stiftets folkm ängd 223,924, alltså på 20 å r en folkök- ning af 44,25 1, eller nära 25 procent. Detta är mycket i ett land, där jordmå nen ä r ofruktbar, hafvet som ä r ha n- delns modersmjölk, ingenstädes stöter till, och nä ringa r- na ligga i sin linda.» Beträffande folkmängden tycks den i många socknar ha mer än fördubblats mellan 1750 och 1850. Långt mer än hälften av sockenborna samlades vanligen varje sön- dagsförmiddag för att del taga i högmässan. Kyrkogångs- tvång med påbud om årlig nattvardsgång var en av orsa- kerna till den stora uppslutningen, de religiösa väckelse- rörelserna vid denna tid en a nnan. Många av de nya kyrkobyggnaderna planerades därför med »tillväxtmån» och för att kunna rymma omkring l000 personer. Kyrkobeståndet Då Tegner tillträdde fan ns som nä mnts 27 nybyggda kyrkor i stiftet. Med sina må nga fattiga skogssockna r kunde dock st iftet i övrigt inte erbj uda må nga gamla kyrkorum av den storlek och utformning att de ansågs passande för tidens nya krav. De kyrkor, som Tegner först och främst dömde ut, var de må nga »bofå lliga bräd- skjulen», alltså de talrika träkyrko rna . Men även de me- deltida stenkyrkorna var a nspråkslösa jämfört med de mäktiga stenkyrko r från samma tid som bevarats i t ex Skåne och i Mälarlandskapen. Valvslagningar och ut- vidgningar under senmedeltiden förekom i Småland i mycket ringa omfattning och inte heller under de följan- de å rhundradena skedde mera omfattande tillbyggnader eller nybyggnader. Vi vet att Tegner avskydde medeltidssvärmarnas, fos- for isternas, ideer och tankesätt l »Magisterepilogen» 1820 karakterisera r han deras ideal som »en tung, ba rba- risk byggnad ; mörkret kikar igenom trånga fönsterglug- gar ut». De gamla kyrkobyggnade r som Tegner mötte i sitt stift var visserligen till största delen av medeltida ursprung men medeltida inventarier och målningar var i a llmänhet borta . De var däremot fortfarande små och mö rka och den barbariska prakten utgjordes av den in- redning som bygdesnickarna åstadkommit på 1600-talet 16 M . ULLEN Fig 8. Granhults kyrka räddades från ri vning genom en hård kamp frå n sockenbo rnas sida på 1830-talet. Den ä r nu den enda bevarade av de många medelt ida träkyrkorna i Värend. Med s in dendrokronologiska da te ring till 1220-ta let är den också den ä ldsta av de 14 bevarade medeltida träkyrko rna i landet. Vykort från 1906. Granhult Church. The church was sa ved .fi"om destruction by a hard .f/gill agailu t the authorities by the inhabitants ofthe pari sh in the 1830 's. This t i m ber church is now the on/y on e surviving ofthe once numerous medieval wooden churches in this province ( Värend). The dendrochrono/ogica/ examination indicates t hat il was bi.Iilt in the 1220's and 1he church is now1he oldest oflhefouneen remaining m edievalwooden churches in Sweden. och de må lningar och skulpturer som exempelvis Brachwagen, Zschotzscher, Röding och Segerwall åstad- kommit under 1700-ta let (fig 9, 12). För den klass iskt bildade Tegner, som hyllade tankens kla rhet och upplys- ningstidens nyktra syn på religionen som fra mför a llt ett medel för folkets uppfostran , var de å lderdomliga rum- men i sig anstötliga. stenbyggnaderna utdömdes dock oftast på ett något m ildare sätt av Tegner. En stenbygg- nad hade en helt annan status och förfa llet och å lderdo- men var inte lika iögonenfa lla nde. En sådan kyrka som Brahekyrka n på Visingsö väckte ha ns intresse och inför kyrkans renovering 183 1 meddelades försam lingen:»Til- lika tillförser sig konsistorium, a tt det åldriga templet under herr prosten Ekmans vårdande hand få r i möj ligas- te måtto bibehålla oförändrade och oförminskade de minnesmärken, som framför andra kyrkor i provinsen utmä rka densamma.» Här gällde det den mäktige och berömde Per Brahes kyrka med dess otaliga minnen frå n stormaktstiden. I denna byggnad var historien nä rvaran- de på ett helt annat sätt än i de vanliga allmogekyrkorna. 17 De ga mla kyrkorna övergavs dock inte av den fattiga allmogen utan protester och man försökte i det lä ngsta fördröja byggandet av den nya, kostsamma kyrkan. ä r man så småningom uppförde templet gjorde man det så enkelt som möjligt för att minska kostnaderna. De ny- klassicistiska sockenkyrkorna fi ck dä rför sällan den a rki- tektoniska resning och utsmyckning som Överinten- dentsämbetets arkitekter föreslagit. Det starkaste motståndet mötte Tegner då det gällde att fä två församlingar att av ekonom iska skäl slå sig ihop och bygga en gemensam kyrka. 1838 skriver han till kungen med a nledning av sammanbyggnad av Forsheda och Torskinge kyrkor: »Detta är nu tredje gången som jag i dyli ka frågor nödsakas att besvära H.M. U nder min Embetst id , hvarunder likväl något blifvit uträttat i kyr- kobyggnadsväg inom Wexiö Stift, hafva, utom detta, för- ut endast 2ne tillfål len yppat sig till sa mbyggnad. Det ena var mellan Nottebäck och G ranhult , det andra mellan Quenneberga och Hjortsberga Kyrkor. l afseende på beg- ge dessa frågor har jag dock varit nödsakad att söka och VÄXJÖ STIFT l 7 Fig 9. Interiör av Granhults kyrka. Den rika måln ingsutsmyckningen utfördes av växjömästa ren Johan Christi an Zschotzscher 1753. Den nuvarande inredningen ti ll kom under 1600-talets senare del. Foto S H 1968. ATA. Granhult Church. The iIlierior of the church. The paintings on the ceilings and the watts are by the Växjö master J C Zschot~scher. 1753. The jitrnishings arefi·om the latter part ofthe 17th century. äfven haft den lyckan a tt vinna Ers Maj ts rä tt visa stad- fåstelse på beslutna å tgärder. Lagen är kla r, nyttan ögon- skenlig; men a llmogen i dylika frågor så hård nackad , fördomsfull och oförnuftig att den ej ta r några skäl. Jag har, både i nyssnä mnde och närvarande fall gjort hvad i mensklig förmåga stå tt a tt bryta en sådan halssta rrig fö rdom ; men hitt ills fö rgäfves. Knappast ä r ett besl ut , efter mycken strid , fattadt och godkänd! inna n ma n ge- nast, glömsk af o rd och a fsked, ä r fård ig att under de haltlösaste förevä nd ningar uppvigla en rättegång deröf- ver. Ofta, som äfven vid detta t ill få lle säges ha skett , lockas folket hä rtill af Bondadvokater och Lagläsare, All- mogens Oppositio nsmä n, och som representera den libe- rala pressen på Bondlandet.» 18 Sammanbyggnad kunde enligt kunglig kungörelse 19 juni 1830 ske då: »l. Begge Kyrkorna ä ro förfallna elle r också fö r trå nga. - 2. Kyrkavägen härigeno m ej förlä nges mer ä n 112 eller 3/4 mil frän någon by. - 3. Folkmängden i begge fö rsamlingarna ej öfverstiga l 500 å l 600 perso- ner. - 4. Församlingarna dertilllemna s itt b ifa ll, beroen- 2-919021 K/3 2 de i hä ndelse af delade meningar på votering sålunda att pluraliteten af begge Sockna rs sammanräknade rösteta l bestämmer resultatet.» Just denna sam manräkningsmetod gjorde att de små försa mlingarna förlorade sin kyrka mot sin vilja. D en nya gemensamma kyrkan pla ne rades i den stö rre och folk rikare socknen, vars in vånare naturligtvis inte kände det angeläget att stödja den mindre grannsock nens krav på egen kyrka. En av de sam ma nslagninga r, som upptog Tegners tid , gällde G ra nhul ts och Nottebäcks kyrkor i Uppvid inge härad. Men hä r vann b iskop och K Maj t efter en d ra ma- tisk strid endast en halv seger. En gemensam kyrka upp- fördes visserligen i Nottebäck (fig 13), men det »bofäll iga brädskj ulet» i G ra nhult (fig 8) står kvar tack vare gra n- hultsborna envishet och en kamp som i mycket påmin- ner om den som idag förs i o lika sammanhang av många akt ions- och m iljögrupper. 19 Granhultsbornas kamp fö r att fä behålla en egen kyrka med gudstjänsträtt varade i över 50 år. Första gången en 18 M. ULLEN Fig 10. Skalenliga modeller av Granhults kyrka och den nya kyrkan i Nottebäck, som uppfördes 1833 som gemensam kyrka för de båda socknarna. Modellerna utfördes 1973 ti ll utställning- en »Två kyrkom. Nu i Smålands museum , Växjö. Foto P R. Models oj"Granhu/1 Church and 1he new church al No//ebäck. The /a/ler was bui/1 in 1833 as a common parish church for bolh Granhull and No//ebäck. Fig Il . Drevs gamla kyrka fick stå kvar som ödekyrka då den nya uppförts 1867. Foto S H 1965. ATA. Drev old Church. The building was allowed lo rem a in siGnding as an abandoned church when 1he new church was bu iii in 1867. sammanslagning var på tal var 1824. Fyra år senare, då biskop Tegner kallat till stämma för att genomdriva en nybyggnad, vägrade man lika envist. Man utbad sig att få behålla sin urgamla frihet och egen kyrka, vilken man med Guds bistånd ämnade underhålla, »utan at, på nå- got sätt Eder därmed besvära, eller påkalla om hjelp». Granhults kyrka (fig 8- 9) är nu den enda bevarade av de gamla träkyrkorna i Värend och med sin datering till 1220-talet den äldsta av det lilla fåtal medeltida träkyr- kor som återstår i landet. 20 Den befolkning som bodde i Granhults socken utgjor- des endast av något över 200 personer. Männen omtalas som 28 bönder på egna hemman, 6 bönder på andras hemman, l torpare, 3 arbetsföra backstugebor, 2 arbets- föra inhyses, 7 »åldrige och bräcklige» bönder och torpa- re som upphört med lantbruket och 14 bonddrängar. Dessa inte särskilt välbeställda granhultsbönder böjde sig inte för K Majts resolution om sammanslagning. Till det nya kyrkobygget i Nottebäck bidrog man dock med 2 000 riksdaler. Den betydligt större grannsocknen , där folkmängden 1825 var l 11 3 personer, uppvisade en helt annan ekono- misk och social struktur. Nottebäck var en typisk herr- gårdsbygd med flera stora gårdar och säterier. Klafre- ströms bruk, som anlagts redan 1736, spelade även en viktig roll. Planerna på att bygga en ny och modern kyrka stöddes framför allt av socknens ståndspersoner, vilket var ett vanligt mönster. Allmogen var den i detta sam- man ha ng konservativa gruppen, vars ovillighet främst berodde på ekonomiska o rsaker men även på en större traditionsbundenhet. De båda kyrkamodellerna i fig l O visar hur mäktigt det nya templet blev i förhållande till den lilla medeltida träkyrkan. I augusti 1837 invigdes högtidligen den nya kyrkan i ottebäck (fig 13) av Esaias Tegner. Hans invigningstal speglar tydligt hans irritation över motståndet från Gran- hult. Att kyrkan var viktig för sockenborna där som självständ ighetssymbol och minnesmärke över många generationers verk var för honom oväsentligt. »Ett halft århundrade är snart förflutet , sedan fråga väcktes, och äfven beslut fattades om ombyggnad af Er fordna Kyrka. Flere hinder uppstodo likväl härvid, och man insåg lätteligen att de begge Kyrkorna, Nottebäck och Granhult, kunde och borde sammanbyggas. Sist- nämnde försam ling blef ä f ven dertill inbjuden; och för 9 år sedan sökte jag, sj el f närvarande här på stället , öfver- tyga vederbörande om lämpligheten af en sådan för- ening. Men det var förgäfves; och när slutligen samman- byggnad anbefa lldes af Konungen, köpte sig Granhult deri från med en öfverenskommen summa, och med del- tagande i a rbetet.- Den öfverflöd iga Kyrkan står således 19 VÄXJÖ STIFT Fig 12. Inte riö r av Drevs gamla kyrka. De sex kyrkor, som beva rats som ödekyrkor i Yä rend , är viktiga vitt nesbörd om hur de gamla kyrkorna såg ut då de utdömdes. Kyrkans inredning är frå n slutet av 1600-talet. Väggmålningarna utfördes 1626 medan läktarna och taken dekorerades 175 1 av Zschotzscher. Jfr fig 9. Foto S H 1965. ATA. Drev old Church. The inrerior of the church. The jim1ishings arefrom the latter part ofthe 17th century. The murals are dat ed 1626. The ceilings and thefroms ofthe gal/eries were decara t ed by J C Zschotzscher in 175 1. See Fig 9. The six churches which have been preserved as abandoned churches in lhe province of Viirend are now important examples of how the many now demolished churches once look ed. ännu, ehuru den alltjemt luta r till s itt fall , ett bofalligt minnesmärke af fårdom och missförstådd sjelfständ ig- het. Jag hoppas att fårdomen en gång måtte dö ut , åtmin- stone med dem som hyst och underblåst honom. -Eller h vad viljen I egentligen, I männer af Granhut t? Veten I icke att jag hvarken bör eller kan eller skall tillåta att Kyrkans medel fårskringras genom någon vidare lapp- ning på en onödig Träkyrka, som derföre inom några år måste blifva obrukbar. Tron I att ert eget trädvirke ä r heligare än dessa murar, och att G ud ej kan dyrkas lika- såväl i ett nybyggt Tempel som i ett förfallet? Tron I att edra egna klockor äro heligare än de härvarande, h vad är som hindrar Er att låta dem ringa öfver er andelösa lekamen, till dess malmen är fårsliten och dess tunga förlorar sitt språk? Jag har icke kunnat inse något förnuf- tigt skäl till er vägran, inser det icke heller i dag, om icke till äfventyrs besväret af en fårlä ngd kyrkoväg.»21 En annan träkyrka som det sto rmade extra kring under Tegners tid var Pjätteryds kyrka / 2 som hade utdömts redan 18 16, men på grund av motstånd från få rsamling- en och dess kyrkoherde Bråkenhjelm fått stå i befintligt skick till dess Tegner ingrep 1830 och krävde att Herrans tempel skall vara anständigt, värd igt och snyggt: »Jag frågar Eder, I invånare a f Pjetteryds Församling, om Er kyrka, i si tt närvarande skick, uppfyller dem? Jag ser henne med förvåning: hon har sannerligen icke sin li ke i Stiftet , troligtvis ej i Sverige, knappast i Christenheten. H vi lken utaf Er, åtminstone bland de mera välmående, skulle vilj a bortbyta sitt enski lla boningshus, eller ens sin ladugård, mot detta bofalliga trädskjul? Är detta ett tem- pel värdigt en christelig Församling, han må vara hur ringa som helst , ä r det i en skum lada som denna, der menniskans högsta angelägenheter böra afhandlas, Guds ord förkunnas, Sacramentema utdelas? Det säges att ett halft årtusen fårsvunnit sedan Er kyrka byggdes. Om så är borden l hafva, redan Ed ra fader före Er borde hafva funn it, att hon långt får detta tj ent ut sin tid och behöfde att gå till hvila. När Edra egna hus fö rfa lla, då böten l på 20 M. ULLEN . ,t ·.· .. F: i l . t• rh.·.· ..... / , ~:i'.; ' ,......_ "f',, ,,t , ~~'":f·/{//"7' , ~ •..W""·'/r , ;4,-.~;,;&, . '&}'i y ~ZNkJ/C- . l i j l r Fig 13. Den nya kyrkan i Nottebäck, uppförd 1833 och invigd av b iskop Tegner 1837. Foto S H 1968. ATA. Nollebäck Church. Bui/1 in 1833 and con- secrated by Bishop Tegmir in 1837. Fig 14. Ritning till kyrkan i Nottebäck av J A Wi leli us, stadfåst av Carl XIV Johan 1827. VaLa. Foto VaLa. Proposal for the new church at Nollebäck by J A Wi!e/ius, approved by the Crown in 1827. --- ' Fig 15. Förslag till utbyggnad och mo- dernisering av Nottebäcks gamla kyrka av O Tempelman 1792. RA. Foto RA. Proposa/ for the extension and moderni::a- tion o.f Nollebäck old church by O Tempel- man. 1792. dem, och uppbyggen dem, nä r de äro alldeles förfallna . Endast Herrens hus är Er likgiltigt, l sen att det bär femh undraå rig mossa på sin panna, men l hoppens att det skall stå ännu i Er tid ; och när det faller, som det en gång måste, då hoppens l att det icke skall vara Er som det krossar i s itt fall , uta n endast Edra söner; och vad kan det röra Er?»23 l pjätterydsfallet hade biskopen till slut framgång. Den nya kyrkan påbörjades 1833 och den gamla revs å ret därpå. Även här värderade Tegner kyrkobyggnaden en- dast uti frå n dess praktiska funktion. Ålderdomen i sig var något negativt och inbjöd inte till vörd nad. Redan i den kungliga förord ningen av den 31 juli 1776 föreskrevs att »inga kyrkor .. . må hädanefter byggas af träd, utan böra de, efter tillgå ngen på orterne, verkställas af murte- gel, marmor, sandsten , täljsten eller gråsten». 24 Därmed VÄXJÖ STIFT 21 ....U: r , //., l . .1··/.:." ·(' ..... .< //./,{·r 1.1(;... , j·' /••'.{1"- /..• n·;"$ ·~t\ ,,(~ ... .. -:._ ...... förutsattes också att de befintliga träkyrkorna skulle er- sättas av stenkyrkor. Som ämbetsman hade biskopen därför helt K Majts stöd i att utdöma träkyrkorna. »l sten byggde ma n för å rhundraden , i trä endast fö r några få mansåldrar,» påpekade Tegner i Hovmantorp 1839, där ytterligare en gammal träkyrka raserats.25 Genom förandet av ett nybyggnadsbeslut kunde många gånger ta mycket lång t id. För Pjätteryd rörde det sig alltså om 17 år. Ett annat belysande exempel ä r kyrko- byggena i Sjösås och Drev i grannsocknarna till Gran- hult. Sjösås pastorat visiterades av Tegner 183 1. Protokollet berättar att biskopen fram hålli t att kyrkorna i sinom tid måste förnyas. När det gällde Drev och Hornaryd borde dessa dessutom förenas. Biskopen hade »i anledning der- af tagit i ögonsikte en plan belägen ungefar i midten af 22 M . U LLEN begge forsamlingarne, kallad Grännastämma, den han funnit fo r sammanbyggnaden lämplig». Församlingen accepterade detta forslag, dock på villkor att inget bygge skulle ske så länge deras nuvarande kyrkor kunde begag- nas. 1839 tyckte dock bi skopen att tillräckligt antal re- spitå r forflutit och han infann sig på nytt i Sjösås, dä r han höll sockenstämma med hela pastoratets röstberättigade ledamöter for att denna gång fOrm å dem att uppfora en gemensam kyrkobyggnad fOr alla tre socknarna. Beslut om gemensam kyrka fastställdes också men upphävdes på fOrsamlingarnas enträgna begäran och man återgick till det 1831 fastställda beslutet om sammanbyggnad en- dast av Drevs och Hornaryds kyrkor. Tegner fi ck dock i detta fall ald rig uppleva att beslutet genomfordes. Ge- nom en långvarig tvist om var kyrkorna skulle vara beläg- na, också det ett vanligt mönster, lyckades man forhala nybyggandet flera decennier, och de nya kyrkorna i Sjös- ås och Drev stod få rdiga forst 1865 respektive 1868.26 Hornaryds träkyrka revs men stenkyrkorna i Sjösås och Drev fick stå kvar som ödekyrkor med hela sin inredning och utsmyckning från 1600- och 1700-talen intakt. Li k- som i Granhult får vi genom dessa en sanningsenlig bild av de kyrkorum som Tegner mötte i Värend. I Drevs kyrka (fig 11-12) hänger också fortfa rande många av a llmogens gravminnen över avlidna barn kvar. Det ä r kronor for flickorna och kransar fOr pojka rna, virade av ståltråd , papper och tyg och fastsatta vid ett pappersark med en minnesskrift. I början av 1800-talet sägs kyr- kaväggarna i de små sockenkyrkorna i Värend ha varit nästan fullbehängda med sådana minneskransar, en sed som dock forsvann med tillkomsten av de nya kyrkorna. »Tegnerkyrkan» Esaias Tegner som kyrkoraserare och kyrkabyggare kan inte avfårdas som en bland många nitiska stiftschefer och lojala ämbetsmän. Av stämmaprotokoll och tal framgår hur lidelsefullt han engagerade sig fOr att fOrverkliga de nya templen och hur dessa integrerades i hans egen idevärld och dä rmed i hans litterä ra verksamhet, dit också de högstämda och välform ulerade visitations- och invigningstalen måste fo rasY Detta innebär också att »Tegnerkyrkan» väckt intresse på ett helt annat sätt än övriga områdens kyrkor från denna tid . De nyantika byggnadsidealen foreskrev harmoniska proportioner, formernas renhet, symmetri och enkelhet. Kyrkornas murar är relativt höga, fOnstren stora. Ytter- taket utgörs av ett lågt sadeltak medan interiören ut- märks av sitt flacka trätunnval v, som binder samman kor och långhus. Exteriören utmärks av antikiserande listverk och omfattningar och av tornets lanternin. Predikaverksamheten hade alltmer kommit i fOrgrun- den och det nyklassicist iska kyrkorummet återspeglar prästens funktion som folkbildare och representant fOr statsmakten . Altaret var likaså placerat längre från fOr- samlingen än tidigare. Altararrangemangen var enkla och sakliga men utformade på ett monumentalt sätt fOr att utgöra blickfång och centrum i kyrkorummet. Inte sällan kombinerades altare och predikstol. Symbolspråket va r reducerat till ett minimum: kalken, korset, törnekransen, svepduken, lagens tavlor, trons brinnande hjärta, palm- kvist och lagerkrans. Inga onödiga utsmyckningar fOrvil- lade ögat och störde åhörarnas koncentration på det tala- de, uppfostrande ordet. Färgskalan var också reducerad t ill ett minimum : huvudsakligen vitt , grått och guld samt marmoreringar och ibland blått eller rosa i valvet. Tegners engagemang i fOrnyeisen av kyrkorna innebar dock inte att han själv önskade påverka deras utform- ning. Här fOrlitade han sig helt på Överintendentsämbe- tets ideal. Detta framgår också tydligt av hans agerande rö rande sin egen prebendekyrka i Gårdsby (tig 26- 28). Här konstaterade man fornöjt från ämbetets sida att hans högvördighet inte hade något att erinra mot ri tningen (se nedan S Tornehed). Kyrkan i Nottebäck (fig 13-14), ritad av J A Wilelius 1827, kan stå som en annan typisk representant for dessa enkla, rationella, nyklass icistiska kyrkobyggnader som Tegner hyllade.28 Här kan man även järnfora med en tid igare ritning till utbyggnad och modernisering av kyr- kan av Olof Tempelman från 1792. Denna ritning ä r präglad av den tidiga nyklassicismens mäkt igare form- språk och lust till monumentalitet (tig 15). Samma stra- ma antikiserande st il , som Tempelman t illägnat sig un- der studieresor i Frankrike och Italien, karakterisera r de forslagsritningar t ill Dädesjö nya kyrka (fig 4), som han utarbetade vid samma tid. 29 Tempelmans ritningar inle- der den rent nyklassicist iska epoken. T ill den avslutande hör Lenhovda kyrka, uppfOrd efter ritningar av C G Blom Carlsson och av arkitekten ursprungligen tänkt som en imponerande t reskeppig byggnad (tig 17).30 Trots forminskn ingar och farenklingar blev denna kyrkas exte- riö r en ovanligt ståtlig representant for den sena nyklassi- cismen (fig 18). Lenhovda kyrka betecknar också slutet på epoken Tegner. Den invigdes den 5 juli 1846, inte av Esaias Tegner som var svårt sjuk och avled några måna- der sena re, utan av C I Heurlin, tidigare biskop över Visby stift, och given efterträdare till Tegner på biskops- stolen i Växjö sti ft. I Tegners tal vid kyrkoinvigningarna ingick oftast en kort historik över kyrkans tillkomst samt ett lovtal till den nya byggnaden. Då Nottebäcks och Granhults nya kyrka invigdes 1837 sammanfattade han sin syn på det kristna templet och dess funktion . I detta eleganta tal, 23 VÄXJÖ STIFT Fig 16. Interiör av Skirö kyrka, uppförd 1835-3 7. Kyrkorummet utgör et t välbevarat exempel på >>Tegne r- kyrkans>> stora och ljusa predikosala r. Foto M U 1984. The i nierior ofSkirö church, bu i/t 1835-37. The interior is a weil-preserved example ofthe !Gige and we/l-lit »sennan churches» ofthis period. som utmynnade i den citerade utskällningen av gran- hultsborna för deras halsstarrighet, framgå r klart formu- lerade de motiv som var grundläggande för hans inställ- ning:31 »Bland de Christna vore Templen till en början ringa och oansenliga; men när den Christ liga Tron efter- hand undanträngde sina motståndare, och steg för steg eröfrade hela den bildade verlden: då bugtade sig hvalf- bågarna liksom himlabågen, då lyste ljusen på Altaret liksom stjernan lyste öfver Betlehem, då lyfte Tornet sin spira mot skyn, då talade klockorna med klingande tung- or af metall , Orgeln andades i brusande välljud och rökel- sekaret fyllde sig och doftade från Libanon. Äfven i det fattiga, det mörka, det aflägsna Norden, dit Evangelii ljus sednare hann fram , reste man Templen efter tidens skick och tillgångar och byggnadssätt. Ty det förstås af sig sj el f att Herrans hus byggdes efter någon likhet med menni- skors, och att tillgå ngar, folkmängd , bruk och vana till väsendlig del bestämma dess beskaffenhet. Man fordrar ej Söderns praktbyggnader fulla afguld och marmor i det torftiga Norden; och äfven inom vårt land begär man ej en stadskyrkas prydlighet och anseende i en ringa landt- församling. Men det är likväl vissa fordringar som ma n utan undantag, och med rätta gör af hvarje byggnad som vill anses för ett Herrans Tempel. Det kan ej alltid vara nytt , men man fordrar med skäl att det underhålles i brukbart stånd, och, nä r det en gång är föråldrat , att det ombygges. Man fordrar med rätta att det skall utan trängsel och qväfning inrymma Församlingen, och vara tillräckligt äfven för en vexande folkmängd. Man fordrar med rätta att det skall vara ljust, ty Christendomen är en Ljusets lära och tri fves ej i mörkret , himmelens ljus räc- ker till för Templet, blott vi vi lja inslä ppa det. Dagen må gerna se vå ra goda gern inga r, vi behöfva ej skyla vår andakt för Solens öga. Man fordrar slutligen med rätta att det skall vara, om icke prydligt, likväl efter råd och lägenhet, åtminstone anständigt , värdigt, snyggt, på det icke åsynen af hjelplös skröplighet , af smutsig upplös- ning, måtte nedtrycka sinnet och förlama dess vingar, just när det som bäst behöfver att upplyfta sig och taga sin flygt till Gud, till Fadren öfver stjernorna. - Dessa fordringar måste synas Er alla billiga; och det är till följe af dem som jag både här och på många andra ställen måst påyrka Kyrkobyggnad.» Samma formuleri ngar hade Tegner även använt i tidi- gare tal , bl a i Pjätteryd 1830. Vad han ständigt inpränta r hos församlingarna i visitationstal och invigningstal ä r att kristendomen är en ljusets lära. Ljusrikedomen i gudstjänstrummet ges ett religiöst innehåll. Redan i sina 24 M. U LLEN .~ ...._t:-.. -"'-· r· , " • -•~ ,. ...:~ ,1"1' ... A ~p, ..,._ ]:r. ~-- 6, • ' -A. ..11 l J. • ~~ • ;... .....,c.,_~k4:. Fig 17. Ritning till ny kyrkobyggnad i Lenhovda av C G Blom Carlsson 1833. RA. Foto RA. Proposa/ for a new church al Lenhavda by C G Blom Carlsson. 1833. fårsta invigningstal prisar han ljuset. l Berga 1825 fram- håller han det nya kyrkorummets fördelar: »Under det höga valvet lyfter s ig själen glad och fri emot s itt ur- spru ng, och himmelens ljus blickar vänligt in genom de rymliga fånstren.» l Väckelsäng 1832 talar han också om den nybyggda kyrkans ljus: »Sannerligen mörkret bor runt omkring; det bor inom oss; men då vi träda in över templets tröskel , då bör det förskingras, och ur det allra heligaste bör klarhet och dag gå oss till mötes.» Ljuset skall hålla det rena och klara vid makt, »så att det aldrig fördunklas av tidens lättsinnighet eller av det sjukliga svärmeri , som merendels är ett barn av skrymtan, får- klädd till andakt». 32 Men denna nyhumanistiska klarhets- och ljusreligion med förankring i antikens tankevärld var inte nog för att förm å fårsamlingarna till dyrbara och mödosamma ny- byggen. Det behövdes som vi sett handfastare argument får att bryta motstå ndet. Vid invigningen i Gårdsby kyr- ka 1837 (se nedan S Tornehed) berörde biskopen några av de omdömen han fick utstå: »Sträng, byggnadssjuk, nyhetskrämare, upptågsman.» Perioden efter 1846 Tegners efterträdare på b iskopsstolen, Chrislofer lsaac Heurlin, hade skaffat s ig s ina främsta meriter som politi- ker och administratör33 och som kyrkabyggare fortsatte ha n ofårtröttligt i Tegners spår (fig 19). Motstå ndet hos församlingarna hade också minskat a llteftersom antalet nya kyrkor ökade. Då prästmöte hölls i Växjö 1859, året före Heurlins bortgång, hölls minnestalet över Esaias Tegner av pros- ten och kyrkoherden Carl Henric Stå hl i Svarttorp. 34 Med 25 citat ur Tegm!rs invigningstal, som utkommit i Samlade skrifter, hyllades hans insats som kyrkobyggare. Biskop Heurlin framhöll likaså i sin ämbetsberättelse de stora framstegen inom st iftet när det gällde förnya odet av kyr- kobestå ndet: »Uti intet st ift byggas så må nga nya och så prydliga Kyrkor, som i Wexjö stift.» Sedan prästmötet 1836 hade 29 nya kyrkor bl i vit bygg- da: Öja, Kalvsvik, Kvenneberga och Hjortsberga, Slätt- hög, Göteryd, Markaryd , Ryssby, Ljungby, Vrå, Tings- ås, Södra Sa ndsjö, Ljuder, Östra Torsås, Hovmantorp, Hemmesjö och Tegnaby, Lenhovda, Barkeryd, Månsarp, Voxtorp, Tå nnö, Åker, Färgaryd, Reftele, Anderstorp, Åsenhöga, Hjälmseryd, Fröderyd, Skirö och Björkö. Av dessa hade 18 haft förmå n av kollekt- och stambok över hela riket (fig 20), vilket var en god hjälp för de fattiga församlingarn a . Biskopen påpekade dock att behå llning- en hade minskat betydligt , »så att den nu uppgår öfver- hu fv ud endast till l 800 R:dr R:mt» . Av de fullbordade kyrkorna utgjordes t v å av s k sammanbyggnad : kyrkan i Hemmesjö, som var gemen- sam med Tegnaby, och Hjortsberga, som också ersatte K venneberga. Under byggnad var följande kyrkor: Traryd , Tjureda, Bolmsö, Kållerstad , Vallsjö, Hultsjö och Korsberga. Alla hade erhållit nådigt ti llstånd at t insamla kollekt- och stamboksmedel över hela riket. När det gäller Kållerstad ä r det intressa nt att notera att ma n här genom K Majt blivit befriad frå n en tid igare beslutad sammanbyggnad med Ås. Detsamma gällde Forsheda och Torsk inge. Heurlin hade i dessa fall gått ifrån Tegners beslut och han försäkrade inför mötet, att ha n »af full öfvertygelse understöd! deras nådeansökningar härom. Folkets kärlek t ill deras gamla kyrkor är så vacker, att den behöfver skonas. Sti fte t har ock i allmän het ej för många, snarare för få kyrkor; och Prester ha r stiftet visst icke till öfver- flöd». Av de uppräknade 36 kyrkorna fullföljdes 22 under Heurlins trettonåriga b iskopstid . 12 av dem hade dock beslutats under Tegner. Ytterligare 26 nybyggen var be- slutade att äga rum ino m högst tio å r, nämligen Veders- löv, Öjaby, Härlöv, Västra Torsås, Ha llaryd , Ham neda, Torpa, Lidhult, Älmeboda, Tolg, Sjösås, Drev och Hor- naryd , Svarttorp, Rogberga, Bankeryd, Barnarp, Kärda, Hänger, Forsheda, Bredaryd, Jälluntofta, G nosjö, Öde- stugu, Vrigstad , Lemnhult och Myresjö. l sin redogörelse berörde biskopen även kyrkorummets utsmyckning och in vigningarnas karaktär av folkfest: »Man sparar icke något för a tt genom förgylln inga r, pre- dikstols- och alta rpryd nader försköna det älskade temp- let. Invigningsacten ä r en folkfest, och till högtidlighetens ökande spara hvarken Pastorerne eller församlingen på VÄXJÖ STIFT Fig 18. Lenhavda kyrka från nordost. Foto S H 197 1. ATA. Lenhavda Church from 1he norlh-eas/. några kostnader. Jag har fö rrättat några invign ingar och med djup rörelse varit vi ttne till folkets religiösa stäm- ning. - Men mångenstädes stannar man icke hä rvid . Folket tycker det stora, herrliga templet sakna någon väsendtl i g prydnad , och man skyndar att anskaffa goda och prydliga, till en del ganska stora, Orgelverk.» Inte mindre ä n 33 kyrkor hade sedan 1836 fått nya orglar och i tio var de betydligt förbättrade.35 Kyrkobyggandet i st iftet fortsatte efter 1860 med något minskad takt. När nästa prästmöte hölls 1867 under led- ning av biskop Henrik Gus/av Hullman36 uppgavs 12 kyrkor vara nyuppförda under de förflutna å tta åren, däribland sex som omtalas vara under byggnad 1859. Av de 26 nybyggen , som var besl utade att äga rum under en tioårsperiod, hade alltså endast sex verkställts. U n der nybyggnad eller t ill nybyggnad beslutade omtalas även denna gång 26 kyrkor. Föruto m de nya kyrkorna hade sex tidigare uppförda kyrkor invigts av biskopen. För- teckn ingen visar att det ibland kunde gå lång t id mellan uppföra ndet och den högtidliga invigningen. l fallet 26 M . ULLEN 20 Fig 19. Stapeldiagram visande kyrkabyggandet i Växjö stift och i 15 10 5 A o åläggs dagsverken. De fattiga erhåller en kornkaka och en sill för varje. dagsver- ke. Med stränghet övervakas dagsverksskyldigheten av arbetsledaren Måns Pehrsson. l september 1835 är exteriören klar (fig 25). Tornet är rest i väster. Sommaren därpå må las kyrkovalvet. Torn- och kyrkataken tjärstryks. Gudstjänster kan nu hållas i den nya kyrkan . Kyrkoinvigningen Invigningen av kyrkan planeras till midsommarhelgen 1837, lO å r efter kyrkobyggets aktualiserande. Komminister Svensson skall i slutet av april 1837 till- träda en kyrkoherdetjänst i Björkö, där ett nytt kyrkobyg- ge väntar honom. Någon invigning av den nya kyrkan i G årdsby blir det dock inte medan han är kvar. Den 9 april skriver biskopen: 13 »Min Bäste Herr Kyrkoherde Det obl ida vädret som alltjemnt fortfar och ej tyckes lofva någon förändring, tvingar mig att, ehuru ogerna afstå från hoppet att viga Gårdsby Kyrka före Herr Kyr- koherdens afflyttning från orten. Så snart vädret blir mildare måste In venteri ngen a n- ställas, h varom jag skall tillskrifva Häradsprosten.» Sam ma dag Tegner skriver till Joha n Svensson drabbas Gårdsby av en svår olycka och han får annat att tänka på än kyrkoinvigningen . l ett upprop i Wexiö Läns Tidning den 14 april framstå r han som en för si n tid skicklig nyhetsreporter: »l Gasslanda by G årdsby socken utbröt sönd. den 9 april klockan 5 eftermidd. en eldsvåda, troligen föran- ledd ilV gnistor som flugit på ett halmtak, rivet av stor- men . Inom en kort stund lågo 5 ladugårdsbyggnader med andra angränsande uthus och slutligen även en Manbygg- nad tillhörig Hemmansägaren Per Danielsson i aska. Räddning var omöjlig under stormen, ehuru de i hast församlade grannarna försökte allt och varvid Herr In- spektor Siren på Gårdsby i synnerhet utmärkte sig för nit och rådligheL Med Ladugårdarna förlorades även allt vå rfoder jämte lOtill 12 få r, och där manngå rden brann även en betydlig del lösöre och spannmål. Bland de brandskadade är även Församlingens Klockare Gran- strand. De flesta ibland dem äro fattige och skuldsatte. En ibland dem har 5, en annan 8 små ba rn att försörja. Det är av denna sorgliga anledning jag såsom Kyrkoher- de i Församlingen nödgas anlita den allmänna välgören- heten av alla stå nd och villkor. Till mina Herrar Ämbets- bröder inom stiftet hyser jag särskild! det förtroendet , att de va r och en i sin krets understöder insamli ngen. Da- gens lösen och allmänna talämne är Banker, men här är frågan om insättningen i en Sparbank för Evigheten, en Aktieteckning i Himmelens Provincialbank. De gåvor som inflyta emottages och redovisas av undertecknad. Östraboden 12 aprill837 Esaias Tegnem Den av församlingen gemensamt uppförda materia lbo- den väster om kyrkogå rden, med därå varande halmtak, skänks den 18 april till de drabbade i G assla nda, »även- som restantierna efte r kyrkobygget, vare sig materiaher eller dagsverken, vilka av sexmännen, enligt redan ut- gången restlängd , böra indrivas, så skyndsamt som sig göra låter». Biskopen utses till ordförande i en nödhjälps- kommitte med komministern som ersättare. Till komminister och vice pastor får Gårdsby 47-årige Carl Fredrik Hyllengren . Han är född i Tolg och beskrivs som »en välvill ig, glad och fridsam ma n, som gärna vill göra alla till viljes». Han är kvar i Gårdsby under Tegners å terstående tid för att senare bli kyrkoherde i Bäckseda, där han 1881 dör vid 91 års å lder som senior bland st iftets präster. 14 Det oblida vädret ger med sig. Det blir vår och för- sommar. Tegner ägnar ett par veckor åt »Examen med prester, djeknar och andra skolgossar» och tar därefter itu med förberedelserna för kyrkoinvigningen. Den 15 juni skriver han till prosten och kyrkoherden i Tolg, Anders Hagel berg: 15 »Dagen efter Midsomma r, d. 25 Juni , vill jag viga GÅRDSBY 39 Gårdsby Kyrka. Var derför god skaffa mig Assistenter. Inom Häradet finnas endast du sjel f och Kollind, som jag begge väntar. Gubben Broberg kan duplicera i Berg och hans Son som lär vara ute hos dig predika för dig. 2 el. 3 Assistenter får jag väl frå n Wexiö, och dermed jemte H yllengren kan det vara nog. Jag vill ej gå utom Häradet och Konsistorium. Jag har lå tit skrifva till Svensson. Om han kommer, som jag hoppas, ku nde vi ha Inventering om Midsom- mardagen, nem!. på eftermiddag då Majstämman [är] slutad omkring kl:n 2. Var derför god och möt mig der, och ursäkta det myckna besvär jag gör min Häradsprost. Vänskapsfullt och hasteligen Es. Tegnem En dag senare kommer invigningen på tal i ett brev till Svenska akademiens ständige sekreterare Bernhard von Beskow:16 »Jag hinner alls icke att skrifva mer i dag. Djeknarna har jag väl exped ierat men nu å terstå a ndra djeknar som skola ta Pastoral och Prestexamen. Dessutom måste jag på Söndag inviga en afde må nga Kyrkorna, och derjemte äfven, för sällsamhetens skuld, sjelf pred ika , ty jag är Pastor i Församlingen. Jag har förlorat öfningen i den vägen, och vet ej h vad jag skall säga.» Mitt uppe i examensarbetet och förberedelserna för kyrkoinvigningen handlägger ha n brevledes akademi- ärenden. Det gälle r främst att placera Jöns Jacob Berze- lius på stol nr 5 i akadem ien. Tegner själv innehar sedan 181 8 stol nr 8. I brev den 16 juni till C G von Brinkman a ntyder han, a tt han önskar göra kyrkoinvigningen i Gårdsby till något utöver det vanliga i sådana här sa m- manhang:1 7 » Dertillmed måste jag på Söndag viga en Kyrka, hå lla Tal och äfven sjelf predika, ty det är mitt Pastorat. Jag har lust att försöka en gång hur vers, åtminstone metrisk skulle ta sig ut från altaret- för Bönderna . Men dessutom kommer väl hela provinsen dit ut , efter vanligheten , och samlingen ka n jag försäkra dig, ä r fullt ut så slug som den vi bruka ha i Svenska Akademien.» Assistenter skall kallas och ta l förberedas, men det behövs också soldate r för vakt och ordning. Av brevet till von Brinkman framgår, att han väntar mycket folk . Det ä r nog så, att när han framträder i offentliga samman- hang infinner s ig fler åhörare än vad själva akten i sig kan föranleda. Till kapten Erik Axel Tersmeden vid Kungl. Kronobergs regemente skriver han den 17 juni: 18 »Nästa Söndag 8 dagar t ill , d. 25 Juni , behöfver jag 6 a 8 Soldater för att hålla vakt vid Kyrkoinvigningen i Gårdsby. Var god och beordra dem dit till kl:n 8 på morgonen. Jag tycker det passar bäst att taga sådana 40 S. TORNEHED Soldater som bo inom Pastoratet och h vilka jag förmodar stä under ditt befal, så framt det ej skulle hända att du, som andra gifta Män, ej ha befäl öfver de närmaste. Var i sådant fall god och tala vid den Officerare hvarunder de lyda. Kostnaden betalar Kyrkan. Fru Bäckström ger mid- dag för min räkning på Gårdsby. I fall du kommer till Kyrkan så var god och ät värdshusmat med mig.» Äntligen är invigningsdagen inne. Vi kan tänka oss en fullsatt kyrka med de två första bänkarna reserverade för socknens herrskap. Där sitter som en hedersgäst förre vice pastorn Johan Svensson samt Mäns Pehrsson i Stoj- by och hans hustru. Församlingen hade fattat ett ovanligt beslut genom att upplåta en hedersbänk i kyrkan åt bygg- nadskassören och a rbetsleda ren Mäns Pehrsson, som »genom ett berömvärt nit, omtanke och outtröttlig tillsyn främjat kyrkobyggets framgång». Platsen i främsta bän- ken utgör »ett vedermäle av församlingens tacksamhet och erkänsla». Där ä r de assisterande prästerna frän Norrvidinge härad och stiftstaden samt soldaterna i sina pa raduniformer. På läktaren finns regementsmusiken . Orgel erhöll kyrkan först 1852. In genom de stora och luftiga fönstren strömmar mid- sommarens ljus. Biskopen kan med tillfredsställelse kon- statera: »Här har vi byggt ett tempel till hans ära, en ringa byggnad , även väl på jorden. Men himlen blickar rikligt in uti den, och stora tankar kunna rymmas där.» Invigningen räknas som en av biskop Esaias Tegners skönaste kyrkliga förrättningar. »lnvigningspoemet är,» enligt Fredrik Böök, »ett mästerverk av kraft och storhet, det brusar som en orgel och genom tonmassorna hör man den gripande, smärtsamt sköna tonen av en vox humana. Det ä r officiell retorik och intim poesi på en gäng; det är Tegners svar på den ofta framställda frågan, om man på en gång kan vara skald och biskop». 19 Enligt föreskriven o rdning sker invigningen. Från alta- ret föredrar biskopen sitt versifierade tal. Efter invig- ningen fortskrider gudstjänsten. I egenskap av försam- lingens kyrkoherde bestiger biskopen predikstolen, som vid denna tid fa nns över altaret. Inspirerat predikar han över ämnet »Lägg ut på djupet» (Luk 5:4 och 5) och han har följande avslutningsord till församlingen: 20 »Det går en dov klagan genom tiden, en obelåtenhet med det nä rvarande och en farhåga för vad som komma skall. Vår fot halkar på jorden, och vi ha r inga vingar för himlen. Men kraft och fasthet växa ännu alltjämt i ett människobröst , när du endast vi ll med allvar. Och vingar till skyn, till din himmelsfärd, dem kan du ju hämta, när du önskar, ur templet. Hämten dem där, pröven dem där, I bröder! Då är templet i dag icke vigt förgäves.» I sitt tal tar han också tillfället i akt att bemöta den kritik som riktats mot honom av kyrkobyggare: 21 »Eder kyrka ä r nu invigd och helgad efter lagens före- skrift och fädernas sed . I haven skäl att glädja er åt ert nya tempel , ty det är rymligt och luftigt och fritt , himme- lens ljus faller rikligen in genom fönstren och ser på edra goda gärningar och prisar eder fader, som är i himmelen. Vad som ännu fattas er är ett orgelverk, som gudsfruk- tens själ, som andaktens livsluft , och varförutan sängen alltjämt haltar och förirrar sig. Edra tillgångar har väl ännu ej medgivit att anskaffa ett sådant; men när alla offentliga bidrag äntligen influtit och kunna läggas tillho- pa med församlingens egna, då hoppas jag ännu få se den dag, då jag kan in viga en sådan sängens Styrbjörn Starke, en sådan andas Erik Segersäll ibland eder. När jag för flera år sedan uppmanade er att äntligen bygga ny kyrka och icke längre äventyra, att den gamla skulle falla ner över edra huvuden, då ansåg mig kanske mängen ibland er för sträng, byggnadssjuk, upptägsam. Och längre fram , då några ville flytta templet frän sin gamla helgade plats, frän fädrens gravar, och kasta det ut i ödemarken för att hälla gudstjänst över vargens ide, - då tyckte kanske mängen bland eder, att jag var för gammalmodig, för fördomsfull och icke följt med tidens upplysning. Nu däremot, då allt detta är förbi , hoppas jag, I alla finnen er nöjde både med er kyrka och dess plats; jag hoppas I glädjen er, att allt lyckats sä väl, och att l, ehuru med möda, arbete och uppoffring, tagit åt- minstone denna börda från edra söners axlar. Ty mödo- sam, kostsam, men även lyckosam har byggnaden varit: och jag tackar er alla för det endräktiga nit, varmed I bedrivit den, påskyndat dess fortgäng och förskönat dess utseende.» T ill ett stort ögonblick formar biskopen sitt tack till Mäns Pehrsson i Stojby.22 Här är ett nytt exempel på en väl beräknad improvisation. Det är när han bj uder ho- nom att stiga fram i koret och se resultatet, den ljusflö- dande kyrkan. »Dock- vad säger jag? Du ser honom icke egentligen, det ha r blivit skumt för dina ögon. Men du förn immer honom med din inre syn, du vet och känner.» Hyllningen av den nu bli nde bonden för osökt tankarna till den dag, då Tegner överräckte lagern till den danske diktarbrodern i Lunds domkyrka. Det är samma storhet över båda scenerierna; i den åldriga domen och i den nybyggda ljusa sockenkyrkan. När Tegner höll sina tal, nådde han inte bara de som satt i kyrkbänkarna utan också vänner och beundrare. Talen cirkulerade och spreds i avskrifter. Det uppmärk- sammade versifierade gårdsbytalet kunde läsas bl a Bihang till Wexjö Stifts T idningar och i Borgä T idning.D Tegners kyrkoinvign ingar blev även litterära händelser. i 41 Noter l. Om den gamla kyrkan i Gårdsby seAnila Liepe, Medelt ida fantkyrkobygge i Värend, s 185 f. 2. Se Hilding Pleijel, Gustavianskt kyrko liv i Växjö stift , s 173 f. 3. Enligt uppgi fter i Josef Wahlgren, a a , s 17. 4. Theodor Sjöstrand va r bondson frå n Gårdsby. Han avled i Algursboda 1846, 88 å r gammal. Se Växjö st i/is herdaminne IV , s 248. 5 . .Johan (.Johannes) Svensson, f 1793, d 1855. Ko m mi nister i Gårdsby 1827-37, kyrkoherde i Björkö, sena re i Vetlanda. Se Växjö .Hi/is herdaminne IV, s 266 f. 6. Denna dörr tillko m som reservutgång och försågs med järn- beslagen dörr frå n mede!t idskyrka n. 7. 1830 hade Gårdsby 264 matlag elle r hushå ll samt 1234 invå- nare, fördelade på 568 män och 666 kvinnor. l åldrarna 15- 60 å r 322 män och 357 kvinnor. 8. Söraby ingick i Gårdsby prebendepastorat. Den åsyftade kyr- ka n uppfördes 178 1 under biskop Osanders tid. Se Carl Axel Sellergren, Söraby kyrka, s 35. 9. Omtalas som murmästare S Sjöholm från Söraby. 10. Esaias Tegm?rs brev IV, nr 139. Il. Överstelöjtnant Carl Wilhelm Rappe var i början av 1800-ta- let en förgrundsgestalt inom fanthushå llningen i Kro nobergs län. På Gårdsby säteri inrä ttade han ett linberedningsinsti- tut , till vilket elever från olika delar av landet sökte sig. Sedan verksamheten upphört stod lokalerna o utnyttj ade och kunde erbjudas församlingen för gudstjänster. 12. Esaias Tegners brev VII , nr l 05. 13. Esaias Tegners brev VIll , n r 9 1. 14. Carl Fredrik Hyllengren, f 1790 , d 188 1. Komminister i Gårdsby 1836, kyrkoherde i Bäckseda 1849. Se Växjö stijis herdaminne VI. s 355. 15. Esaias Tegners brev VIII , nr 102. 16. Esaias Tegners brev VIll , nr 103. 17. Esaias Tegners brev VIII , nr 104. 18. Esaias Tegners brev VIll , nr 105. 19. Fredrik Böök, a a , s 43. - Tegne rs invigningspoem återges nedan. 20. Samlade Skrijier 1876, s 343 f. 2 1. Samlade Skrijier 1876, s 307 f. 22. Måns Pehrsson dog två å r efte r invigningen, 65 år gammal. Hans grav ut märks av ett gj utjärnskors med texten Måns Pehrsson i Stojby. 23. Jfr En monografi i bild, s 142. Källor och litteratur Gårdsby kyrkas arkivalier i Landsarkivet i Vadstena. Socken- stämmoproto koll 1827-1837 (K 1).- Folkmängdstabell 1830. Esaias Tegner, Samlade Skrifter 1- 11 . Stockholm 1876. - Esaias Tegners brev, utg av Tegnersamfundet och redigerade av N Palmborg. IV ( 1826- 182 7). Malmö 1955.- V ( 1828- 1829). Malmö 1956. - VI (1 830-1832). Malmö 1958. - VII (1833-1835). Ma lmö 1960.- VIII ( 1836- 1838). Malmö 1963. Bihang till Wexjö St!fis-Tidningar fö r År 1838, :o 3 och N:o 4. GÅRDSBY Böök. F. Resa till Växjö. Stockho lm 1926. Esaias Tegner. En monografi i bild. Malmö 1949. Kronobergs Läns Hushållnings-Sällskap 1814-1 9 14. Växjö 1914. Liepe. A, Medeltida ta ntkyrkobygge i Värend . Kronobergsboken 1984-85. Växjö 1984. - Densamma, Gårdsby kyrka. Kyrka- vägledning. u å. Pleijel. 1-1. Gustavianskt kyrkoliv i Växjö stift. Lund 198 1. Sellgren. C A, Söraby kyrka. Växjö 1980. Wahlgren. J , Ur Gårdsby försa mlings kyrkokrönika. Vid Gårds- by kyrkas l 00-årsj ubileum å 5. Söndagen efter Trefaldighet å r 1937. Nybro 1939. Wexiöbladet 1837. Virdes/am. G. Växjö stifts herdaminne, del IV och del VI. Växjö 1930 resp 1931. Bilaga Esaias Tegners in vigningspoem vid G å rdsby kyrkas in- vigning den 25 juni 1837 Från altaret Ja , helig, helig han, som skapa t världen! Han kasta r himlen som en ma ntel kring sig, och vår, som blommar, ä r hans a ndedräkt. Sjustjärnorna, sju solar, sätter ha n som gyl lne ringa r på sitt skaparfi nger, han svänger svärdet i Orions bälte, och fås tets l.vra kl inga r på ha ns arm. Fall ned och tillbed! - Nej, stig upp och ä lska! ty det ä r ha n, som lyser dig i solen, när dig i skörden, svalka r dig i källan och susa r över dig i lundens toppar, när må nen sk iner på de stilla vatten och på de stilla tankarna, som gå bland minnets vå lnader i aftonstunden. Ack! varje gång en högre tankes blixt slå r ner i själen och fOrsk ingrar mörkret, var gång en känsla mera ren och djup än vardagslivet med dess små bekymmer ditt hjä rta vidgar och du känner vingar, som lyfta dig frå n jorden, tycks dig stå och dricka himlen, trampande på molnen, försänkt i salighet , och vi lle trycka vart skapat väsen till din trogna barm ; - då känner du, det ä r hans kraft, som bär dig, då är hans a nde över dig, ä r nä r d ig, du ser ha ns härlighet, du hör ha ns röst, väl icke utifrån. men inom ditt bröst. Här ha r v i byggt ett tempel till ha ns ä ra. en ringa byggnad . ävenväl fOr jorden; men himlen blickar rikligt in uti den, 42 S. TORNEHED och stora ta nka r kunna rymmas där, och känslor djupa såsom evigheten. l murar, salighetens hörnestenar, l hoppets fåsten i en stormig tid , jag lyser himlens frid utöver eder! Hur må nga släkten, icke födda ä n, som skola här förnimma himlaorden! Hur må nget knä, som icke än är till , skall böjas här och nöta altarrunden! När stilla a ndakt håller vakt i templet och orden nyga ifrån lärarns läppar och söka hjärtat och slå ner därpå , som duvor på den kända fönsterkarmen; då, men ej förr , ä r gudstjänst under valvet. Och när en gång en himmelsk sångarfågel blir lockad in i kyrkan, trives där och bygger bo på läktaren där uppe, när orgeln drar de djupa andedragen ur himlens lungor och förflyttar eder till sångens fria , underbara la nd , där allt är harmoni och gudaskönhet, va r doft en ånga ifrån Libanon, vart moln ett gullmoln, idel ängla hu vu'n se på din syster, själen, ner därur; - då , men ej förr, är edert tempel få rdigt, en ev ighetens vagga, varest l , l tidens hittebarn , fån växa till uti! Dock - när det barnet fullväxt ä r och moget , då lägges det uti en annan vagga hä rutanför, och våren höljer den med gröna täcken. Kännen l det stället , den st illa staden, där de tyste bo? Där sova edra fåder före eder, l kommen själve, edra söner komma och lägga sig bredvid er: maken å t e r! Dock- där är rum i härbärget. Ej sorl, ej kiv hörs där, en var ä r där belåten och t vistar ej med andra om sin plats. O! vi lken ville icke vila där i st illa kamrar, lå ngt frå n världens ävlan, och sova bort en tid av evigt gyckel, som spänt sin lina mellan taken på de dödas gravar, dansande däröver? Där är en fristat , där är allting lika, den rike magrar där, den sköne grinar med murkna tänder, själva skvallrets tunga förla mas där och ljuger icke mer. Men rysen icke! ty de multna benen få liv igen och undanväl ta stenen, och himlalöften och odödligt hopp gå som en morgon över graven opp. Vad kärt , vad dyrbart l på jorden haden det mognar där, som frukten under bladen, och stå r en gång ifrån förmultnad stam föryngrat, skönare och luft igare fram. l män och kvinnor, samlade omkring mig! Jag viger templets, viger gravens stena r till frid och vila: kunde jag jä m väl till frid och vila viga edra hjärtan! Där gå r en oro genom mänskolivet , som söndrar hjärtat, låser fast vid jorden dess större hälft , den andra vill till skyn . Den söndringen kan endast kyrkan hela. Det var en tid , då hon det hela var, hon är det helande ännu för släktet. Och därför gån med andakt i dess gårdar, ty där är himlens tröskel. Läggen av all världens sorg som en försliten klädning och ställen själen , vitklädd , fram för Gud! Det är ej lärarns svaga röst allena, ej ordet ensamt, som ha n er förkunnar, men ock därjämte helgamanna-samfund, gemensamheten, allt det storas moder, och bön som lågar, sång som sväller opp, - det allt rör hjärtat eller lyfter tanken. Ty andakt smittar, liksom sorg och glädje, och var församlingen i Herrans namn har trätt tillhopa, är han mitt ibland dem och alla blott ett hjärta och en själ. Det är den helige, den gode anden, som bor i kyrkan , svävar över landen och följ er vandraren med tysta spår väls ignande, så länge som ha n får, hugsvalar, lugna r, stöder och begåva r och jordens son till slut ti ll himlen hemförlovar. Kyrkorummets utsmyckning Småländska mästare och lokala traditioner 1760-1860 av MARIAN ULLEN Vid 1700-talets mitt var de småländska kyrkorummen präglade av fargrika må lningar och rikt snidade altarupp- satser och predikstolar i senbarock (fig 9, 12). Mästarna va r alla provinsiellt verksamma målare, bildhugga re och snickare. Först med K Majts förordning 1776 inleddes e n no rmalisering enligt nyklassicismens ideal. Då stadgades att inte bara kyrkobyggnaderna utan även alta ren, pre- dikstolar, orglar och »andra hufwudsakeliga prydnader» ej skulle förfardigas inna n ritningarna till dessa prövats av Ö verintendentsämbetet och godkä nts av K Majt. 1 För de kyrkor, som skapades av Överintendentsämbe- tets a rkitekter, gällde ett rumsideal med stora, enhetliga och ljusa interiö rer. Upplysningst idens rationalitet om- fattade även rummets utsmyckning. Altarpartiet , pre- dikstolen och orgelläktaren förblev en monumental tre- klang men rummets tidigare rika symbolspråk reducera- des till ett minimum, till enkla tecken för kristna dygder och teologiska allmä nbegrepp.2 Trots denna påbj udna normalisering överlevde vissa av de småländska sä rdra- gen ytterligare ett par decennier och kyrkorummen speglar, framför allt i de mera perifera o mrådena, fort fa- rande en brokig må ngfald av olika traditioner och sti l- drag. Först vid sekelskiftet 1800 tycks de nya stilidealen vara helt accepterade av församlingarna och en ny gene- rations hantverkare och konstnärer. Därmed försvann dock inte möjligheten till skapandet av nya trad itio ner även o m centralstyrningen reducerade de provinsiella mästarnas fri het. Mellan senbarock och nyklassicism Bla nd de målare och bildhuggare, som var verksamma i Småland under l 700-talets senare del, kom framför allt Sven Nielas Berg, Sven Nilsson Mori n och Jonas Berggren att representera sk iftet mellan bygdekoost och akademi- konst. Berg tillhör sl ut fasen av det traditionella kyrkomå- leriet , Morin är bygdegeniet med en omfatta nde verk- samhet både som målare och bildsnidare med varierande föreb ilder och Berggren står som bildhuggare med en fot i vardera lägret och med drömmar om konstnärsskap. Både Berg och Mori n verkade inom ett mycket begränsat geografiskt område, nämligen främst det egna hä radet , medan Berggren nådde en större ryktbarhet och anlitades inom hela Kalmar stift och den södra delen av Linkö- pings st ift. Till samma period hör också Pehr Hörberg, som däremot bröt med den provinsiella traditionen inom måleriet och blev den förste att utveckla ett självständigt konstnä rsskap (se nedan). 1700-ta lets småländska kyrkomåleri hör samma n med den västsvenska tradition som utbildades inom Göte- borgs Stads Konst- och Målareämbete. De mera framstå- ende må larna i området t illhörde i allmänhet denna skrå- o rganisat io n, som borgade för kvalitet och sk icklighet hos mästarna. Ända fram till början av 1800-talet utförde dessa ä mbetsmålare nästa n allt måleriarbete, såväl van- ligt interiörmåleri som stoffering och dekorationsmåleri, och deras kunskaper fördes vida re via lä rl ingar och gesäl- ler. 3 För utsmyckningen av kyrkorummet gällde vissa regler, vilket dock inte hindrade de enskilda mästarna att utveckla egna särd rag. Innertaken smyckades i allmä nhet med bibliska och allegoriska framställninga r medan läk- tarbarriä rerna pryddes med a postlab ilder eller »si nnebi l- der» för kristna dygder. l träkyrkorna fick ofta även väggarna en rik utsmyckning. En av de fl itigast verksamma målarna i denna trad i- tion var Johan Christian Zschotzscher i Växjö, Pehr Hör- bergs fö rste läromästare, som fram t ill l 759 utförde en mängd kyrkodekorationer i stiftet (fig 9, 12).4 O mkring 1760 var behovet i allmänhet mättat inom de centrala delarna av st iftet men några av de yngre målarna fick tillfalle till enstaka uppdrag även i fortsättninge n. Detta gällde inte minst målarna i västra Småla nd , där Berg och Morin var verksamma och där trad itionen dröjde sig kvar längst. S ven Nielas Berg ( 1729-1 783) omtalas som hä rads må- 44 M. ULLEN !a re i Västbo. Han hade 1752 skrivits in som lärgosse hos mästaren Johan Kinnerus i Jönköping men blev ald rig själv mästare i Göteborgs målareämbete. 5 Berg var bosatt i Ölmestad i Reftele socken, inom det område som räk- nas som det västsmåländska bonadsmåleriets urhem. D et bonadsmåleri , som uppstod hä r i början av l 700-ta- let, var nära förb undet med kyrkomåleriet. 6 När det gäl- le r Bergs kyrkamålningar är kompositionssättet den tra- ditionelle kyrkamålarens men den stiliserade och naiva figurstilen tillhör gränslandet mella n bonadsmåleriet och arbeten av mästare som Kinnerus och Zschotzscher. 1769 fick Berg i uppdrag att dekorera det nya spe- gelvalvet i långhuset i Kulltorps kyrka (se Katalog). Han hade då tidigare dekorerat kyrkorummen i Burseryd och Ås och skulle sena re även få motsvarande uppdrag i bl a Kållerstads, Gryteryds och Bå raryds kyrkor. 7 Socken- stämmoprotokollen visar att församlingen i Kulltorp och dess pastor fortfarande helt omfattade de trad itionella ideale n och de önskade motiven för takmålningen var a lla centrala och välkä nda : Skapelsen, Syndafallet, J esu dop, Natt varden , Yttersta domen , Himmelriket och hel- vetet. Varje stycke skulle dessutom förses med »därtill hörande bibliska språk».8 Centra lmotivet i Bergs stora utsmyck ning av långhustaket blev en för honom typisk framställning av Yttersta domen , på lå ngsidorna inra- mad av basunblåsande domsänglar och kartuscher med bibelspråk (fig 29, 30) samt lä ngst mot öster Syndafallet och Kristus på korset. Det ä r troligt att de övriga beställ- da m otiven ingick i kortakets utsmyckning, som helt gick till spillo då kyrkan ut vidgades mot öster 1803. De mål- Fig 29. Interiör av Kulltorps kyrka I 936. Mål ningarna utförda av Sven Nielas Berg 1769. Foto A Edle, SvK. Kull!o1p Church. The inrerior of!he church in 1936. The ceiling-painrings are by Sven Nielas Berg, 1769. ningar, som nu pryder taket i den nya delen, är en pas- t isch frå n början av 1900-talet. 9 Den nya kyrkan i Gryteryd , som uppförts 1764 (se Katalog), blev i fråga o m kyrkorummets utformning ännu ett exempel på den livskraft iga traditionen från senbarocken (fig 3 1, 32). 177 1 hade församlingen slutit avta l med Berg o m kyrkans invändiga måln ing samt om predikstolens renoverande och stofferande. Arvodet skulle utgöras av 600 dir i ett för allt och betalades enligt räkenskaperna ut under 1772-75. För kyrkorum mets sto- ra trätunnva lv valdes också här det traditionella central- motivet, Yttersta domen (fig 32), som Berg gav liknande utformning som i Kulltorp (fig 30), men med ti llägget att han i helvetesscenen (fig 33) även varnar för kortspel. Måln ingarna, som delvis är svårt skadade, får också ett speciellt intresse genom att Berg infogat ett mycket ovan- ligt motiv, som vittnar om de pietistiska strömningar som delvis präglade Västbo härad vid denna tid. Längst i öster ses Kristus hå llande en balansvåg, där lagens svärd i den ena vågskålen väger lätt j ä mfört med det hjärta i den andra vågskålen mot vilket Kristi blod st röm ma r från hans s idasår (fig 34). Samma moti v hade Berg tidigare anvä nt i de nu förstörda målningarna i Ås kyrka. 10 Den kristnes st rävan efte r en personlig from het hade vid denna tid sin utgångpunkt i den pietistiska väckelse- rörelsen, som växte fram vid s ida n av och i strid med kyrkans ortodoxa lä ra. De uppbyggelseböcker, som spela- de en central roll i folkets fromhetsli v, var fra mför a llt Johann Arndts »Sanna Christendom» och »Parad is-Lust- gård». l »Paradis-Lustgård», som kommit ut på svenska KYRKORU MMET 45 Fig 30. Yttersta domen. Detalj av Bergs utsmyck- ning i fig 29. Foto A D 199 1. The Las! .!udgem enl. De- Ja i! of!he paimings in Fig 29. 1733, ingår just det kopparstick, som bör ha utgjort förla- gan till Bergs framställning. Det å te rfinns bland dygdebö- nerna i anslutning till Tio Guds bud i avsnittet till det sjunde budet, »Du skall icke stjäla», och ha ndlar om rättvisa. Kopparsticket har som underskrift »Rättfärdi- gat genom den Rättfårdiga». 11 Den som inspirerat till detta motiv i Ås bör ha varit »sockenherren», kaptenen Ulrik Ekestubbe, som var känd för s ina p ietistiska åsik- ter, och som dä rigenom ibland kom i strid med kyrkoher- den .12 Moti vet kan dock knappast ha å tergivi ts uta n kyr- koherdens samtycke. Detsamma gäller upprepandet av motivet i Gryteryd . 13 Hur li vskraftigt kyrkamåleriet var i denna del av Små- la nd visas av att då innertaket i Gryteryds kyrka föränd- 46 M . ULLEN Fig 31. Interiö r av Gryteryds kyrka mot öster. Målningarna utförda av Sven Nielas Berg I 772 och Samuel Lindgren 1784. Predikstolen till verkad av Sven Nilsson Mori n I 79 1. Foto A D 1991. Gry/eryd Church. The inlerior of lhe church Iaoking easl. The ceiling-painlings are by Sven Nielas Berg, 1772 and Samuel Lindgren, 1784. The p!.tlpil is by Sven Nils- son Marin, 1791. Fig 32. Inte riö r av Gryteryds kyrka mot väster. Läktarens emblem utförda av Samuel Lindgren 1784. Foto A D I 99 1. Gry/eryd Church. The inlerior of 1he church Iaoking wesl. The paimings on 1he ji'o111 of lhe organ gallery are by Samuel Lindgren, 1784. KYRKORUMMET 47 Fig 33. Detalj av Yttersta domen av Sven Nielas Berg 1772. Jfr fig 32. Foto A D 1991 . Detail ofthe Last Judgeme111 by Sven Nielas Berg, 1772. See Fig 32. rades 1784 beslöt man på sockenstämman att låta Samu- el Lindgren, 14 som efterträtt Berg som målare i trakten, dekorera inte endast »den nyss fårbättrade delen>>, dvs det östra gavelpartiet , med kartuscher med Gustaf III:s, drottning Sofia Magdalenas och kronprins Gustav Adolfs krönta monogram utan även pryda »listorna på s idorna med bibliska stycken i oval» och likaså över läktaren, dvs på västra gavelpartiet, måla »tjänliga bibelstycken» (st prot). Lindgren inordnade den nya dekoren i parvisa kartuscher, en övre omslutande bibliska och allegoriska figurframställningar och en undre med bibelhänvisning- ar (fig 35). I korpartiet tillades också ätterna Gyllenham- mars och Gyllensvärds vapen . 15 Kyrkans rika målningsskrud fullbordades genom bänk- dörrarnas blomstermotiv och läkta rbarriärens emblem. Emblemen målades av Lindgren 1786 och speglar den begynnande fårenklingen av symbolspråket. De tidigare mera komplexa eller allegoriska framställningarna av de Fig 34. Kristus med vågskålarna. Detalj av Bergs takmålning i fig 33. Foto A D 1991. Christ with the Scales. Det a il of the ceiling-paintings by Berg in Fig 33. 48 M. U LLEN kristna dygderna ha r här ersatts av enkla och lättfö rståe- liga tecken som a nka ret, hänglåset, vågskåla rna (fig 32).16 Även färgska lan har reducerats. Emblemen ä r huvudsak- ligen målade i olika nyanser av grått mot mörkbrun bot- ten medan inredningen i övrigt fortfarande har rokokons ljusa fårgskala i blått , grönt , gult och grått. Den gustavia nska t idens ideal avspeglar s ig också i den predikstol, som a nskaffades l 79 1 (fig 31 ). På socken- stä mma 1789 hade tagits beslut om att en ny predikstol skulle förfärdigas och att ma n i enlighet med K Majts föreskrift först skulle tillskriva Överintendentsämbetet. Då ritningen a nlänt gavs uppdraget till Sven Nilsson Morin med påpeka ndet att ritningen skulle följ as strikt och att predikstolen skulle målas i pä rlgrått av målaren Lindgren. Morin utförde också predikstolen i nä ra an- slutning till ritningen (fig 36) medan Lindgren frå ngick den pärlgrå få rgen och i stället gav den en rik färgsättning i samma ljusa rokokonyanser som inredningen i övrigt. Sven Nilsson Marin (1747-1 813) var vid denna tid verksam både som målare och träsnida re. 17 Inom båda områdena va r ha n helt sj älvlärd. Han utbildade sig ur- sprungligen t ill skräddare, men då ha n var 2 1 år gammal styrkte han vid Mo hä radsting s in synnerliga fa llenhet för bildhuggeri och måla rkonst och a ntogs av tinget som hä radsmåla re. 18 1771 fick Mori n, som hela livet var bo- satt i Gnosjö, i uppdrag att dekorera kyrkan i grann- socknen Anderstorp med målninga r och också utfö ra den Fig 36. Ritning t ill predikstol får G ryteryds kyrka . Utförd vid Överintendentsämbetet. Jfr tig 31. RA. Foto RA. Proposa/ for a new pulpit .for Gryteryd church by the Board of Public Worksand Bu i/dings. See Fig 31. Fig 35. Deta lj av takmål ningen i tig 31 . De nedre kartuschernas måln inga r av Samuel Lindgren. Foto A D 199 1. Detail o.f 1he ceiling-painlings in Fig 31. The decorations in 1he lower pari are by Samuel Lindgren. ·: :f: - _ln ~ III nya predikstolen . Må lningarna försvann med kyrkans ri vning 1856 men predikstolen överfordes till den då få rdiga nya kyrkobyggnaden (se Katalog). Morin fick uppdraget a tt göra predikstolen trots att prosten ansåg att man ej kunde antaga en »fuskare», dvs ej utlärd bildhug- gare, till ett sådant uppdrag. Morin hade då förbehållit sig rätten att göra predikstolen efter egen smak och om inte sockenborna blev nöjda med resultatet skulle han själv behålla pred ikstolen och ej fordra någon ersätt- ning.19 Predikstolen, som tillverkades i lind , blev med sin fantasifulla och rika utsmyckning i rokoko ett arbete utan motsvarighet i området (fig 37). En rokokoskapelse av annorlunda slag blev den predik- stol som Mori n utförde for Öreryds kyrka, där han tidiga- re må lat altartavlan och också gjort den rikt snidade omfattningen (fig 38). Morin fick uppdraget 1775 och arbetslön utbetalades åren 1775-78.20 Uppdraget här kom alltså liksom i Anderstorp före 1776 års förordning, vilket gav Morin fri a händer. Ha n hade 1778 fått stor uppmä rksamhet som bildsnidare genom den vagga i 365 delar som han skickade till kungen vid kronprins G ustav Adolfs födelse. Kungen lät kalla honom ti ll Stockholm for att hedra honom med lilla Vasaorden och Mori n blev även berättigad till Konstakademiens undervisning utan kostnad. Några akademistudier tycks det dock ej ha bli- vit vid detta tillfålle. Däremot är det tydligt att han noga studerade predikstolen i Maria Magdalena kyrka vid s itt besök i huvudstaden. När han fullbordade predikstolen for Öreryds kyrka valde ha n att göra den med just denna predikstol , ritad av C J Cronstedt på 1760-ta let , som forebild (fig 39).21 Korgens meda ljong visar dock istället for Ma ria Magdalena ett porträtt av Luther, ljudtakets änglar häller Gustav III:s monogram och den stock- holmska elegansen har blivit mindre forfinad. Till Stockholm och Konstakademien reste Morin san- nolikt på hösten 1782. Carl Gustaf Pilo, akademiens direktör, utfårdade detta ä r ett intyg om studier och 1783 tilldelades Morin en 3:e medalj . 1782 var Morin även verksam i Bosebo kyrka, där den modern iserade interi- ören helt kom att präglas av honom. Denna omfattande utsmyckning har också kommit a tt bli den enda som överlevt nästan intakt. Även denna träkyrka ersattes dock, liksom så mänga andra småländska träkyrkor, av en ny men den gamla kyrkan säldes av byggmästaren till Kulturhistoriska museet i Lund , där den äteruppfordes 1894.22 Morin svarade i Bosebo inte bara for kyrkorum- mets rika må lningsdekor utan också for alta ruppsatsens, predikstolens, läkta rens och orgelfasadens utformning (fig 40- 4 1 ). stilmässigt är det en blandning av rokoko och gustavianskt men med rötter i senbarockens traditio- nella utformning av all mogens kyrkorum. På läkta rba rri- 4-919021 KB 2 KYRKORU M M ET 49 Fig 37. Predikstolen i Anderstorps kyrka. Utförd rör gamla kyr- kan av Sven Nilsson Mori n 177 1. Foto A D 199 1. Anderstorp Church. The pulpit was designed and built by Suen Nilsson Mor in in 1771 for the old church. ären ses den sedvanliga apast iasviten men tunnvalvets målningar är komponerade efter helt andra ideal än Bergs och Lindgrens målningar och utgörs av avskilda »tavlor» och »tablåer» i grisa illemäleri. Med tablåernas skulpturgrupper, urnor och nischarkitektur anknöt Mo- rin till tidens profana dekorationsmäleri. Även ikonogra- 50 M. ULLEN fiskt innebar målningarna något nytt. Motiven är enbart hämtade från Kristi passionshistoria och gammaltesta- mentliga och allegoriska motiv saknas helt. 23 Morins predikstol blev en stor och tung gustavia nsk möbel. För såväl predikstolen som altarprydnaden borde församlingen ha begärt ritningar från Överintendentsäm- betet, vilket inte tycks ha skett. Båda är dock t idstypiska men klart präglade av Morinsegen stil. Altarprydnaden, som inte längre används och endast är delvis bevarad, utgjordes av en arkitekton isk uppställning med för Mori n typiska, skulpterade detaljer och en målad altartavla med Kristus på korset. 24 När biskop Wallqvist höll visitation i försa mlingen Fig 38. Predikstolen i Öreryds kyrka utförd av Sven Nilsson Morin l 778 (jfr fig 39). Foto A D 199 1. Öreryd Church. The pulpit, designed and b1.1ilt by Sven Nilsson Morin. 1778. See Fig 39. 1788 påpekade han, att man enligt hans förmenande använt för mycket pengar till kyrkans prydande. 25 För- modligen hade biskopen, som tillhörde kretsen kring Gustav III , svårt att se något större konstnärligt värde i den naiva och folkligt omformade klassicism, som präg- lade interiören. Morins studier vid Konstakademien gjorde honom till klassicist även om han oftast gjorde egna, fan tasifulla tillägg. U nder de följande decennierna verkade han främst som bildhuggare och med Överintendentsämbe- tets ritningar till predikstolar och altarprydnader som förlagor. När han avled 1813 var han i fård med att fullborda altarprydnaden fö r Norra U nnaryds kyrka (se 51 KYRKORUMMET Fig 39. Predikstolen i Ma ria Magdalena kyrka i Stockholm , ritad av C J Cronstedt på 1760-ta let. Jfr fig 38. Foto G J 199 1. Maria Magdalena Church, Stockholm. The pulpit, designed by C J Cronstedt in the 1760's. See Fig 38. not 17). Ett par å r tidigare hade ha n utfört a lta rprydna- den till stengårdshults kyrka och också åtagi t sig a tt göra predikstolen. Ritningen till dessa var utförd 1807 vid Överintendentsämbetet och visar vad man från centralt hå ll vid denna tid a nsåg vara lä mpligt för en ri nga träkyr- ka (fig 42). l de övriga delarna av Småland skedde mellan 1760 och 1785, då det traditionella kyrkamåleriet nå tt sin slutpunkt, endast enstaka utsmyckningar. l Ha ll inge- bergs kyrka (se Katalog) pryddes läktaren 176 1 med 26 apostla rnålningar av Magnus Wicander, som var verk- sam i Västervik. Wicander målade också altartavla n me- dan Nils Österbom27 frå n Norrköping förfardigade den skulpterade, praktfulla inramningen och predikstolen. Wicander utsmyckade 1765' även Näshults kyrka, där läktaren likaså fick liknande måln ingar. Taket pryddes dessutom här med tre figurscener visande G etsemanc, Kristi himmelsfärd och Kristi förklaring inom molnme- daljonger. 28 Målaren Justelius från Eksjö utförde 1772 en motivmässigt m ycket specie ll utsmyckning i taket i den nya kyrkan i Ökna (se Katalog) med allegoriska motiv inom ramverk (fig 91 ). 29 1774 signerade D Meijer väst- läktarens apastiasvit i Karlstorps kyrka (se Katalog)30 och samma å r utförde målarna Johan Stendahl och Petter Österberg sin utsmyckning i Sjösås kyrka.31 Samtliga des- sa utsmyckn ingar präglas, liksom O lof Rosenbladhs32 52 M. ULLEN Fig 40-4 1. In teriö r av Bosebo kyrka mot öster och mot väste r. Pred iksto len och den målade utsmyck ni ngen utförd av Sven Ni ls- so n Mo ri n 1782. Kyrkan finns nu på Kul tu ren i Lund. Foto SvK ca 1940. Bosebo Church. The pulpil and 1he painlings are by Sven Nilsson Marin. 1782. The church has been moved lo Kulluren m useum. Lund. graciösa takdekoration i Lekeryds kyrka från l 782 (se Katalog), av rokokons ideal (fig 43). Både st ilmäss igt och innehållsmässigt ä r det en markant skillnad mella n dessa utsmyckningar och Bergs och Lindgrens samtida kyrka- målningar, präglade av senbarock trad ition och fo lkkons- tens berä ttarglädje. När man i Hallingeberg 176 1 a nli tade b ildhuggaren Österbom frå n Norrköpi ng var Jonas Berggren ( l 7 15- 1800) redan sedan lä nge verksam i denna östra del av Småland . Församlingen hade också fö rst t illfrågat Berg- gren, som dock a nsågs va ra fö r dyr (st prot). Berggren hade omkring 1740 få tt tillstå nd av lä nsstyrelsen i Kal- ma r a tt idka bildhuggeri. Samtidigt fick han också möj- lighet a tt studera i Stockholm som gra tiselev i den s k Bildhuggaresalen på Slottet , dä r bl a de fra nska skulptö- rer, som Carl Hå rleman inkallat fö r a tt ut föra de kungliga inredninga rna , va r verksamma. Berggren ätervände dock redan efter ett pa r ä r till hembygden och bosatte sig i Mälilla. 33 Erfarenheterna frä n Stockholm, där ha n tillägnat s ig den rädande senba rocka stilen med inslag av tidig rokoko och också en betyda nde teknisk skicklighet , gjorde att Berggren ut vecklades till en mycket god bildhuggare. 1758 fick han tillstä nd a tt inte ba ra id ka bildhuggarkonst Fig 43. Deta lj av takmålni ngen i Lekeryds kyrka , ut fö rd l 782 av O lof Rosenblad h. Foto A D 199 1. Lekeryd church. Dela il of!he ceiling-painl- ings by OlofRosenbladh, 1782. KYRKORU MMET 53 /7-. '1•"- y ...,7/f <)· , .c. "·.. ..,... "' J.· • /. ...?. ,.;$r.. - j'd· . ~f M --------------~---------------~o- Fig 42. Ritni ng ti ll alt a rp ryd nad och predikstol i Stengå rdshul ts kyrka. Utförd vid Ö verintendentsämbetet 1807. RA. Foto RA. Proposal for !h e al/ar and !h e pulpil for S1engårdshul1 clwrch by 1he Board ofPublic Worksand Buildings. 180 7. 54 M. U LLEN i Kalmar stad och län uta n också att antaga lärlingar. Berggren var under sin verksamma tid, upp ti ll över 80 års ålder, mycket produktiv och över 40-talet arbeten av hans hand har hittills kunnat beläggas i områdets kyr- kor. 34 Den framgång som Berggren fick som provinsiell bildhuggare gjorde att han 1782 hemställde ti ll Konstaka- demien om att få bli invald som medlem . Efter det att akademiens ledamöter, där bl a Adelcrantz, Rehn , Pilo och Sergel ingick, granskat hans insända arbetsprov, meddelades dock, att »en ansenlig pluralitet warit emot sökandens antagande». F ig 44. Altarprydnaden i Södra Vi kyrka, utförd av Jonas Berggren 1757. Foto A D 1991 . Södra Vi Church. The alla r, designed and bui/1 by Jonas Berggren, 175 7. För Berggren, liksom för övriga provinsmästare, inne- bar 1776 å rs förordning en st ilomläggning. Hans egen, vid denna tid fortfarande ganska frodiga rokokosti l, fick vika för Överintendentsämbetets klassicism. Trots att ha n vid reformen var i 60-årsåldern lärde han sig att behärska de nya st ilidealen, men ha n tillät sig dock, liksom Morin , att låta den egna fantasien få ett visst utlopp. Till Berggrens tidiga p roduktion hör altarprydnaden i Södra Vi kyrka frå n 1757, en ståtlig uppsats med anknyt- ning till senbarockens tradition men med eleganta roko- K Y RKORUMM ET 55 Fig 45. Altarprydnaden i Döderhults l l kyrka, utförd av Jonas Berggren 1776. ;// Foto R L 199 1. / Döderhult Church. The altar. bu i/t by Jo- // nas Berggren. 1776. / koinslag (fig 44). Också mittpa rtiets målning, som skild- ra r Nedtagandet frän korset, är utförd av Berggren. Berg- gren svarade oftast själv även för alta rtavlorna tro ts att han inte var utlärd mälare och också betydligt mindre skicklig i denna ko nsta rt. Berggren ansåg själv alta rupp- satsen i Södra Vi vara ett av huvudverken och i sin ansökan till Konstakademien hänvisade ha n bl a till det- ta verk, som ha n påpekade va ra »för nä r- och efte rwerld ma rkwä rdig, och mig till odödelig glädje, därigenom att Hans Kong!. Mai:tt wår nu regera nde alle rnådigste Ko- nung wid dess Höga förbiresa stigit därin, och wid sam- ma tillfå lle yttra t et nåd igt wälbehag för detta mitt a rbe- te». l Döderhults kyrka, som invigdes 1776 (se Kata log), arbetade Berggren fö r fö rsta gången efter en ritning frå n Överintendentsämbetet l sin inlaga t ill Ko nstakademien beto na r ha n också att han » haft nåden Exeqverat» a ltar- prydnaden efte r en av K Majt approberad ri tning. Altar- prydnaden ä r också följ d riktigt en helt klassic istisk ska- pelse, dä r en a rkitektonisk uppstä lln ing inra mar mittpar- tiets målning och två urnor har ersatt de tidigare vanliga profilörerna (fig 45). Ritningen (fig 46) hade utfö rts av 56 M. ULLEN Fig 46. Ritning till a ltarprydnaden i fig 45 av Jean Eric Rehn. Eremitaget , St Petersburg. Proposal by Jean Eric Rel'/11 for the altar slwwn in Fig 45. Jean Eric Rehn och Berggren ha r följt den mycket noga utom i ett avseende. Han har ökat höjden genom att lägga till ett mellanpart i i gavelstycket och där infogat två putti och en framställning av Prudentia, klokheten. Även tav- lans motiv, Jesus i Getsemane, hade a ngetts av Rehn. 35 J Hjorteds kyrka, som fick sin altarpryd nad vid samma tid, a nvä nde sig däremot Berggren av Rehns ritning uta n några tillägg (se Katalog). Ett senare exempel på Berggrens fårhå llande till ä mbe- tets ritninga r är predikstolen i Åby kyrka (se Katalog), som uppsattes 1786, alltså l O år senare. Berggren ha r följt den fastställda formen får predikstolen men ornamenti- ken är hans eget val (fig 47, 48). Korgens och ljudtakets stela mittdekor med mol n och änglar har också blivit livligare och frodigare på ett får Berggren mycket karak- teristiskt sätt. Berggrens egna ideal ytterligare några år senare fra m- går av hans bevarade ritningar till a lta rprydnad och pre- dikstol fOr Kristdala kyrka l 79 1 (fig 49, 50). Alta rpryd- nadens strama uppbyggnad bryts av överstyckets svälla n- de molndraperi och profilörer och även predikstolen vi- sar inslag av kvardröjande rokoko. De utförda arbetena skiljer s ig emellertid påtagligt från ritningarna (fig 51 , 52). Överintendentsämbetets granskning har inneburit Fig 4 7. Ritn ing till predikstol får Åby kyrka, utförd vid Överin- tendentsämbetet. J fr fig 48. RA. Foto RA. Proposal/or the pulpit ofÅby church by the Board ofPublic W orks and /Juildings. See Fig 48. 57 KYRKORU MMET Fig 48. Pred ikstol i Åby kyrka, utförd av Jonas Berggren 1786. Jfr fig47. Foto R L 1991. Åby Church. The pulpit. built by Jonas Berggren. 1786. See Fig 47. Fig 49- 50. Ritningar till altarprydnad och predikstol i Kristdala kyrka av Jonas Berggren 179 1. Jfr tig 5 1. RA. Foto RA. Kristdala Church. Proposa/for the altar and the pulpit by Jonas Berggren. 179 1. See Figs 5 1-52. 58 M . ULLEN - Fig 5 1-52. Predikstol och altarprydnad i K rist- dala kyrka av Jonas Berggren 179 1. Jfr fig 49-50. Den nuvarande altartavlan är utförd av Sven G ustaf Lindblom 1856. Foto R L 1991. Kristdala Church. The pulpit and the altar. de- signed and bui l t b.v Jonas Berggren. 1791. See Figs 49-50. The present altar-painting is by Sven Gus- taf Lindblom 1856. att Berggrens tunga former och ornament blivit mera sti lenligt gustavianska men må nga detaljer präglas trots allt av hans personliga uttryck. Själva altartavlan ersattes 1856 av den nuvarande, större må lningen av Sven Gustaf Lindblom. Det innebär att Berggren ovanfOr sin egen, lägre altartavla också kan ha haft plats fOr en moln forma- tion av det slag han ursprungligen tänkt sig fast i redu- cerat skick nedanfOr lammet på boken med de sj u inseg- len. Akademisk klassicism Samtidigt som många av de småländska kyrkorna under den gustavianska tiden behöll en typisk allmogekaraktär, präglad av mer eller mindre skickliga lokala mästare, tillkom också vissa kyrkainredningar i en helt genomfOrd akademisk klassicism.36 En jämförelse mellan Morins in- teriör i Bosebo kyrka frå n 1782 (fig 40, 41) och interiören 59 KYRKORUMMET Fig 53. Inte riör av Söraby kyrka. Foto M U 1986. Söraby Church. The interi- or ofthe church. i Söraby kyrka, där inredningen slutfördes några å r sena- re (fig 53-58), belyser tydligt hur dessa olika ideal påver- kades av socknens ekonomiska och sociala struktur. Söraby kyrka, belägen strax norr om Växjö, uppfårdes 1781 (se Katalog) och fick sin stilenliga inredning fullbor- dad 1787 i och med predikstolens tillkomst. 37 Såväl alta r- prydnaden som predikstolen är hä r donationer och även orgeln tillkom på initiativ av en av socknens ståndsperso- ner. Altarprydnaden (fig 54) bä r inskriften: »Åhr 1785 ä r thenna altarprydnad gifven af Härads Höfd ingen i Öster Giötland Sigfrid Nilsson Gahm född i Södra Rottne by d. 2 nov. 1727.» I förordningen från 1776 rekommendera- des att även ritninga r till enskilda monument, dvs sådana som bekostades av privatpersoner, skulle granskas eller utföras vid Överintendentsämbetet för att kunna »wara et minne för efterwerlden om Wårt tidehwarfs insigt i Konster och Handaslögder». 38 Mycket ofta förbigick dock donatorerna ämbetet och lät de anl itade konstnä- rerna och ha ntverkarna själva svara för att utformningen stämde såväl med beställarens önskemål som med gä ngse smak. Någon ritning till altarprydnaden gjordes inte hel- ler vid ämbetet i detta fall men resultatet visar att härads- 39hövdingen Gahm, som var bosatt i Östergötland , varit mån om att anlita skickliga och välrenommerade yrkes- män med kunskap om passande stil. Ramverket runt målningen är utfört i en m ycket stram klassicism med pilastrar krönta av eldurnor och ett gavel- parti med strålkransomgiven kalk, inramad av palmkvis- tar och överst ett kors med stråla r. Även altarbordet Fig 54. Altarpryd naden i Sö raby kyrka, skänkt 1785. Jfr fig 53. Foto B O 1990. Sörab.v Church. The altar. donat ed in 1785. 60 M. ULLEN Fig 55. Pred ikstole n i Söraby ky rka , skänkt l 787. Jfr fig 53. Foto M U 1986. Söraby Church. The pulpil. donaled in 178 7. inlemmades i uppställningen och pryds av girla nder. Det fö refa lle r troligt a tt Gahm beställt a lta rprydnaden av en bildhuggare i Östergötland, eventuellt av Carl Fredrik Beurling,40 som då var verksam i Norrköping. Vem som utfört sj ä lva a ltartavlan , som visar Maria Magdalena vid Jesu kors, ä r också osäkert trots att målningen har på- skriften: »Målad af P. Hörberg. Renoverad 1882 af B N» ( = Bengt Norden berg). Målningen , som i så fall skulle vara den första i Pehr Hörbergs långa serie alta rtavlor (se K YRK O RU M M ET 6 1 F ig 56. Ritning till predi ksto le1; i tig 55. Ut förd v id Överinten- dentsämbetet 1787. RA. Foto RA. Söraby Clwrch. Proposal for the pulpit by the Board of Public Works and Buildings. 1787. See Fig 55. nedan), finns ej med i hans egen fö rteckning och det verkar otroligt att han skulle ha glö mt ett så viktigt verk. Motivet med Maria Magda lena förekommer inte heller bla nd ha ns ta lrika altartavlor. Målningen o mnämns inte heller som ett verk av Hörberg varken vid den påbjudna inventeringen 1829 eller i Wieselgrens småla ndsbeskri v- ning frå n 1846. Även predikstolen är försedd med en upplysande in- skrift som a nger att den förfardigals 1787 och skä nkts av löjtnanten O M Renner på Norraby.4 1 Fö r denna predik- stol , som likaså är ett arbete i stra m gustav ia nsk stil (fig 55) och också skulle kunna vara utfö rd av Beurling, finn s dock en bevarad ritning (fig 56), utförd vid Överinten- dentsämbetet och daterad den 13 april 1787. Prediksto- lens utformning följ er ritningen mycket nä ra men de enskilda orna menten ä r genomgående a nnorlunda. Även till orgeln och läktarbarriären, som hö r till sam- ma tid, finns en bevarad ritning (fig 57). Majoren och riddaren Adolph Fredrich Påhlma n föreslog sockenstäm- man 1784 att en orgel skulle bestä llas av den kä nde orgelbyggaren Pehr Schiörlin i Linköping. Ritning be- ställdes av Överintendentsämbetet via la ndshövdingen den 27 november. Enligt en a nteckning i dia riet gavs uppdraget till arkitekten Olof Tempelma n och ritningen utfördes och fastställdes följande å r. I den rikt utsmycka- de fasaden ingår för den gustavianska tiden karakteristis- ka inslag som eldurna, blomsterko rgar och girlander. Den krönande stjärnan inom lagerkra ns och de båda porträttmedaljongerna ä r dä remot överraska nde inslag i detta samma nha ng. 42 Orgelfasadens ornamentik är alltså helt profan. Även altarprydnadens och predikstolens dekor visar i hur hög grad de kristna symbolerna och bilderna ko mmit ur bruk inom den renläriga klassicismen. Endast kalken och kor- set å terfinns på alta rprydnaden tillsamma ns med vinra n- kan och predikstolens mittemblem, upphä ngt i en ba nd- rosett , ä r en något egendomlig kombination av bok, kalk, veteax, palmkvist och isopstängel. Fig 57. Ritning ti ll o rgel och o rgelläktare f0 r Söraby (l~ottne) kyrka av O lofTempelman 1785. J fr fig 58. RA. Foto RA. Söraby Church. Proposal for the organ and the gallery by Olof Tempelman, 1785. Fig 58. Söraby kyrka. Lä kta re och o rgelfasad. Jfr tig 57. Foto M U 1986. Söraby Church. The organ and the organ gallery. See Fig 57. Pehr Hörberg som kyrkornå lare U nder den gustavianska t iden var intresset för religiösa ämnen mycket ringa bland de mera framstående konst- nä rerna. För Pehr Hörberg ( 1746-1816), med fö ra nkring i den smålä ndska folkfromheten och det tradi t io nella kyrkomåleriet, var utgångspunkten för konstskapandet dock en a nnan än för akademiens klassicister. Hö rberg betecknade själv sina religiösa målninga r som de vikti- gaste och det ä r också genom alta rtavlorna som ha n befåste sin ställning som ko nstnä r.44 Först efte r mer ä n 20 års verksamhet som må lare och först efter de egna , efterlä ngtade akademistudierna a nsåg sig Hörberg mo- gen för de sto ra och figurri ka komposit ionerna med skildringa r ur Jesu liv. För dessa måln ingar i mäktiga klass icerande uppställn ingar utgjorde det gustavianska kyrkorummet en perfekt inramning. 179 1 skrev Pehr Hörberg ner s in levnadsbeskri vning och 18 15, å ret fö re s in död , ko mpletterade han den och de ti llhörande för- teckningarna över alta rtavlo rna och de vikt igaste övriga a rbetena . Denna Hörbergs egen dok umentation innebär en unik möjlighet t ill överblick över hans verksamhet. 45 62 M . ULLEN Fig 59. Nattvardens instiftande. Altartavla i Växjö domkyrka av G E Schröder 1733. Foto S H 1968, ATA. The Last Supper. Altar painting by G E Schröder. 1733, in Växjö Cathedra/. Pehr Hörberg hade som sextonåring antagits som lär- ling hos målarmästaren Johan Christian Zschotzscher i Växjö (se ovan). Zschotzscher hade då avslutat s ina stora kyrkautsmyckningar och Hörberg fick under de fyra åren fram till Zschotzsche rs död 1766 ägna sig åt arbetet i verkstaden. Hörberg värderar i sin självbiografi inte den undervisning han fick av Zschotzscher särskilt högt, framfå r allt inte i teckning, dä r mästa ren själv inte var speciellt driven , men det är otvivelakt igt dessa å r som bestämde inriktningen på Hörbergs verksamhet och ock- så gav honom hans konstnärl iga grundsyn. Under denna tid fick Hörberg sin fårsta kontakt med de stora mästar- nas verk. Zschotzscher ägde en samling kopparst ick, där fårutom verk av Raphael och Hogarth, som Hörberg kopierade, även bl a ingick ett nästan fu llständigt exem- plar av det stora renässansverket Adnotationes et Medi- tationes in Evangelia med bröderna Wierix koppa rstick efter den romerske konstnären Berna rdo Passaros teck- ningar. 46 Dessa detaljrika och komplicerade figurscener i klassicerande interiörer eller landska p känns igen som ideal får Hörbergs egna kompositioner långt senare. Av- görande får Hörbergs religiösa måleri blev också Georg Engelhard Schröders altartavla, Nattvardens instiftande (fig 59), utförd 1733 och 1750 skänkt av kungen till Växjö domkyrka,47 och Lorentz Gottmans målning från 1755 med samma motiv i Alvesta kyrka. Hörbergs fårsta fårtecknade arbete, från 1764, utgörs av en liten kopia av altartavlan i Växjö och 1766 gör han en lavering efter Gottmans målning med noggranna anteckningar om får- gerna.48 Han skulle senare utföra flera kopior i litet for- mat och i olika teknik av Schröders målning och när han 1778 fick sitt fårsta uppdrag att utföra en altartavla, får Vrigstads kyrka, fick också här Schröder utgöra fårla- gan.49 Bildens dramatiska uppbyggnad med en mycket mörk fårgrund och ljuset koncentrerat till det mittparti , där huvudhandlingen äger rum, fårblev förebilden får Hörbergs egna stora figurkompositioner. De sista två åren i Växjö fick Hörberg utföra egna arbeten och får å r 1766, då han dessutom hade att full- borda de innestående beställningarna vid mästarens död, upptar fårteckningen 33 arbeten, däribland en Salvator Mundi får den s k romaregraven i Växjö domkyrka och apostlabi lder tillläkta ren i Vederslövs kyrka. 5° Han hade detta å r också målat de tolv apostlarna på särskilda tavlor åt Zschotzscher liksom de fyra evangelisterna efter kopparstick. Traditionen fullföljdes av Hörberg då han 1773 målade evangelisterna och Salvator Mundi på läk- tarbarriären i Norra Ljunga kyrka. Utsmyckningar av läktarbarriärer och altarringar förekommer också i Hör- bergs senare verksamhet som kyrkomålare, men det rör sig då, som i Kräkshults kyrka (fig 73), om figurscener eller emblem (se nedan). Först i medelåldern , under å ren 1783-87, fick Hörberg möjlighet att rea lisera si n dröm om studier vid Konstaka- demien i Stockholm. Hans sammanlagda studietid blev endast 18 månader men akademitiden innebar, fårutom ökat självfårtroende och en stärkt ställning som fri konst- när, också de kunskaper i komposition och figurmåleri som var nödvändiga får de stora altartavlor, som sedan blev stommen i hans rika produktion. 1786 utförde han a ltartavlan i Årstads kyrka i Ha lland och 18 15, å ret fåre si n död , utförde han , nästan 70 å r gammal , altartavla nr 87 får Törnvalla kyrka i Östergötland. Hörberg hade 1790 bosatt sig i Risinge i Östergötland och huvuddelen av hans altartavlor utfårdes också får kyrkorna i Öster- götland, där han hade ett varmt stöd från biskop Lind- blom i Linköping. 51 I Småland kom 12 kyrkor, fårutom Vrigstads kyrka, att prydas med altartavlor av Hörbe rg: Lekaryd (nr 12, 1794), Vissefjärda (nr 15, 1795), Väst- rum (nr 19, 1796), Tävelsås (nr 30, 1799), Virestad (nr 35, 1800), Kräkshult (nr 43, 1803), Asa (nr 59, 1804), 63 KYRKORUMMET Fig 60. De antika kolonnordningarna. Akvarelleract teckning av Pehr Hörberg 1782. NM. Foto Statens Konstmuseer. The antique co/umn orders. Drawing by Pehr Hörberg. 1782. Algutsboda (nr 62, 1805), Odensvi (nr 66, 1806), Svena- rum (nr 72, 1808), Ölmstad (nr 82, 1813) och Skärstad (nr 86, 1814).52 Av dessa intår den stora altartavlan i Hörbergs födelsesocken Vi resta d en särställning som den utan tvivel mäktigaste och intressantaste (se nedan). I ett brev till Konstakademien 1812 bekräftade Hör- berg, som sedan 1796 var medlem av akademien med titeln hovmålare, att han d,onerat ett stort antal tecknade och laverade kompositioner till altartavlor. Han skriver: »Jag har trodh mig vara mera skyldig, att skänka detta till Academien för de fria konsterna, än lämna dessa Esquis- ser i mina arfvingars våld efter min död; ty då torde det lättligen hända, att desse ritningar smetades fast på bon- destugors och kojors väggar och blefvo blotstäl lda för flugor och barn . - Jag förmodar, att både nu och i fram- tid, torde vid Academien finnas älskare och idkare af målare-konsten som finna nöje uti , att bese desse teck- Fig 61. Ritning till altarprydnad i Lekaryds kyrka av Pehr Hörberg 1794. NM. Foto Statens Konstmuseer. Proposa/ for the altar ofLekaryd church by Pehr Hörberg. 1794. ~/ _k ,;)ta ()7'd~tll· af of'< )el-. 64 M . ULL EN alfal't! taj-1~ d ·.(:;-Ka-rifr J9.f-!ta.1, .u:i/{;'ff><4(c..e"fS .(_;,_ ~ et.Lk ~'l_ ~a-t.._ ~7M. 6a.k.>. Se Ul- len, not 7 a a , s 3 10.- Lidhu/1, träkyrka, riven 1879, återupp- fård på nytt i rekonstruerat skick som S:t Olofs kapell i Tylösand , Halmstad 1950. Målad 178 1, utom långhustaket, som dekorerats av Zschol::scher 1738. Läktaren med Lind- grens målninga r ej bevarad. Däremot återstår delar av bänk- inredningen med blomdekor på dörrspeglarna. Se Erik Salven, S:t Olofs kapell Tylösand. Kyrkan som blev bostads- 90 M. ULLEN hus och kyrka igen. Efter utsmyckningen i Gryteryd omtalas renovering av altaruppsatsen i Torskinge kyrka 1780 samt invändig målning. Åsenhöga, riven 1857, målades av Lind- gren 1785. Ej bevarad. Takmålningarna beskrivna i Inv 1830. 15. Den främsta bänkens dörr på vardera sidan om mittgången är även försedd med motsvarande vapen samt initiale rna I.M.G.H. ( = löjtnanten Jonas Magnus Gyllenhammar till Böjeryd) och M.E.G.S. (= dennes hustru Maria E/eonora Gyllensvärd). 16. Nedanför varje dygdesymbol återges namnet samt en hänvis- ning till lämpligt bibelställe. Sådana upplysande texter för- svinner senare. 17. Sven Nilsson Mori n, f 1747, d 18 I 3. Föräldrarna var torpare i Gnosjö, där även Morin förblev bosatt. Se Svenskt konst- närslexikon och där a ngiven litterat ur. De allmänna person- uppgifterna hämtade från Svenskt konstnärslexikon. - Ma- rins mångskiftande verksamhet som målare och träsnidare ha r ej behandlats i sin helhet. Bland Morios kyrkornålningar ä r endast den stora utsmyckningen i Bosebo kyrka (nu Kultu- ren, Lund) helt bevarad. Ett stort antal skulpturarbeten åter- står däremot. Olika arbeten av Morin finns i följande kyrkor (kronologisk ordning): Öreryd 1766 målning av vapenhus och bänkinredning. I vapenhuset återstå r figurmålningar. 1768-69 a ltartavla, Kristus på korset , med rikt snidad om- fattning. Bevarad. Se Einar Persson, stengårdshults pastorats kyrkor. - Norra Unnaryd 1768 vissa måln ingsarbeten. Se Persson, a a. - Valdshult, riven 1904. 1769 målning m m av predikstolen. Bevarad. Se Persson, a a.- Anderstorp, riven 1856. 177 1 målningar, predikstol m m. Predikstolen (tig 37) bevarad samt 4 figurskulpture r visande evangelister- na.- Mossebo, Västergötland (vid smålandsgränsen j. 1773 bl a ändring och »förbättring» av predikstolen med nya skulp- turer, 4 fri skulpturer i stort format visande Moses, Aron, Petrus och Paulus. Bevarade. SeRagnar Lind, Om Mossebo kyrka. - S tengårdshult, brunnen 1907. 1778 vitlimning av kyrkorummet, målade »gardine r» vid fönst ren samt läktar- barriär med bilder av Kristus och apostlarna. Se Persson, a a . - Öreryd (jfr ovan). 1778 predikstol (tig 38). Bevarad. - Bosebo 1782 hel inredning och utsmyckning (tig 40-41 ). Bevarad. Altarprydnaden, som ej längre används, dock en- dast delvis bevarad. SeRune Bolmblad, Kyrkor och kyrkoliv i Bosebo. - Torskinge 1783-88 predikstol. Bevarad. 2 rit- ningar i ÖIÄ, den ena signerad L Wennerholm. Morin har följt den senare ej signerade ritningen. - Gno;jö, riven I 885. 1789 »grundmålad till väggar och stolar» (Inv I 829). Även prydd med bl a reliefskulpturer, som var placerade »nedom taknischen>>. l Oreliefer bevarade, visande Kristus som smär- tomannen, Pet rus, Martin Luther samt porträtt av kungar från Gustav Vasa till Gustav III. - Gryteryd 179 1 predikstol (tig 3 1, 36). Bevarad. - Gällaryd 1792 predikstol. Bevarad men förändrad vid renovering i början av 1900-talet. Se Ka ta log.- Mossebo (jfr ovan). 1797 fodra l till ståndur. Beva- ra t. - Norra Unnaryd (jfr ovan). 1798 invändig målning i ljus oljefärg. Mori n föreslog även prydligare takl ist av toskanska ordningen samt på läktaren doriskt listverk. Se Persson, a a. - S!engårdshult (jfr ovan). 18 11 altarprydnad (tig 42). Ej bevarad. Fick även i uppdrag att utföra pred ikstolen. Se Persson, a a.- Norra Unnaryd (jfr ovan). 1811 altarprydnad. Mori n hann före sin död endast få själva alta rtavlan, visande Nattvardens instiftande, fårdig samt delar till omfattningen. Bevarade. Se Persson, a a. Morin åtog sig under senare å r även vissa byggnadsuppdrag. Så avsynade han 180 l det nya tornet i Mulseryds kyrka och underkände arbetet. Morin tecknar sig här >>Architect samt ledamot af kong! Patriot: och allmänna Borgerliga sällskapet>>. Se Einar Persson, Mulse- ryds kyrka. Han gjorde även i början av 1800-talet ett förslag ti ll utvidgning av kyrkan i Dannäs (i ÖIÄ). 18. Den 13 oktober 1768 uppvisades vid Mo häradsti ng kommi- nister Peter Theorins attest om hans å lde r, att han var född i äkta säng av ärliga föräldrar, samt om hans sti llsamma upp- föra nde och besynnerliga fallenhet för bi ldhuggeri och målar- konst. Se Einar Persson, stengårdshults pastorats kyrkor, s 22. 19. Dessa uppgifter återges i Ny Smålands Beskrifvning, s 740 f. 20. Se Persson, not 18 a a, s 95. 2 1. Crons1ed1s ritning finns avbildad i Maria Magdalena kyrka SvK, vol41 , tig 79. 22. Om Bosebo kyrka se not l 7 a a. 23. Takmålningens motiv utgörs i långhuset av i cent rum Kristi himmelsfärd. På långsidorna änglar med bibelspråk i anslut- ning till centralmotivet och Kristi återkomst. >>Tablåerna>> visar hur Kristus uppenbarar sig för lärjungarna, kvinnorna vid graven och Ma ria frå n Magdala. Östväggens inramade centralmotiv visar svävande änglar med Kristi kors. I korta- ket strålsol och änglar, på väggarna Jesus i Getsemane och Uppståndelsen. 24. Altarprydnaden utgjordes av en arkitektonisk uppställning krönt av en ängel , stödjande en oval medaljong med Ecce Homorelief På sidorna ornament i fo rm av palmkvistar, kalkar och urnor. Se Bolmblad, a a , s 5. 25. Bolmblad, not 17 a a , s 7. 26. Magnus Wicander, f l 720 , d l 794, mästarbrev vid Stock- holms målarä mbete för verksamhet i Västervik I 748. Var utanför Västervik framför allt verksam i Tjust hä rad . Förut- om i Hallingebergs kyrka är arbeten av Wicander kända i Näshults kyrka (se not 28) samt i S Gertruds kyrka i Väs- lervik, där han 1766-67 dekorerade den södra läktarens bar- riä r med bibliska scener och bibeltexter. Se Allan Qvarn- s/röm, S:ta Gertruds kyrka i Väste rvik . Utförde även 1787 altartavlan i Loftahammars kyrka . 27. Nils (Nie/as) Österbom, f i Norrköping, d efter I 76 1. Från omk r 1732 verksam som bildhuggare i Norrköping. I Små- land utförde Österbom, förutom altaruppsatsen, predik- stolen och orgelfasaden i Hallingebergs kyrka, som tycks vara hans s ista uppgift, bl a predikstolen och orgelfasaden i S:ta Gertruds kyrka i Västervik 1743. Se Qvarnslröm, not 26 a a . Bland hans övriga a rbeten märks predikstola rna i Linköpings domkyrka och i Nicolai kyrka i Nyköping. 28. Enligt kontraktet 1765 skulle taket målas med o ljefa rg och prydas med skyar och änglabilder, vida re skulle ga rdiner målas runt fönstren och >>a nstä ndiga deviser» i ko ret. Mellan 91 KYRKORUMMET gardinerna och väggarnas pelare skulle målas a ntingen biblis- ka historier elle r vad som bäst passade sig. Några väggdeko- rationer utfördes dock ej . Se Gunnel Granmo, Näshults kyr- ka. 29. Om Justelius som kyrkamåla re saknas vidare uppgifter. Det inramade fåltet i kortaket visar en kvinnlig gestalt hå llande ett kombinerat kors och ankare och visande på en uppslagen bok, en syntes av de teologiska dygderna Tro, Hopp och Kärlek. Nedanför ett textfåll som ta lar om frälsningen. I scenen i västpartiets fålt ingår en ängel som drar undan ett draperi och visa r hur en man, instängd i en brunn , träffas av en åskv igg. Motivet bör hö ra samman med västpartiets tradi- tionella plats för domens syndastraff. Även i takets mittparti finns ett målat fålt , som dock ej fril agts. 30. Uppgifter om Meijer saknas. 31. Se Marian Ullen, Kyrkorna i Sjösås. Taket pryds av basun- blåsande ä nglar och moln , på östra gavelpartiet Kristus på korset omgiven av Tron och Rättvisan samt Moses med lagens tavlor och Marie bebådelse. Västläktarna visa r Maria med Jesusbarnet och apostlarna samt ett porträtt av kyrko- herden, series pastorum och minnestavla. 32. Olof Rosenbladh, provinsialmå la re, f troligen 1720, d 1789. Fick burskap i Gränna 1749. Var även verksam som tapet- fabrikör. Utförde l 759 den omfattande utsmyckningen av taken i Vireda kyrka med bl a Yttersta domen, Kristi upp- ståndelse och illust rationer till Fader vår. Utförde även ut- smyckningar i kyrkorna i /Jälaryd. Ödestugu och Åker. 33. Jonas Berggren, f 1715 i Kristdala socken, d 1800 i Ämme- näs, Målilla socken. -Om Berggrens li v och verksamhet se Manne Hoji-en, Kyrkabildhuggaren Jonas Berggren. Uppgif- terna nedan om bl a skrivelsen till Konstakademien samt citaten är hämtade ur denna uppsats. 34. Den följande förteckningen över Berggrens kända a rbeten har som grund Hofrens sammanställning (ovan a a). Flertalet alta ruppsatser och predikstolar finns i det gamla kalmarstif- tet , som också omfattade Öla nd. Ett sto rt anta l a rbeten finns i Linköpings stifts smålandsdel samt i de östgötska gräns- socknarna mot Småland. - 1750-TAL Ryssby, omramning till altartavlan ( 1752). - T veta, predikstol samt omfattning till altarprydnad ( 1754). - Må/illa , nummertavla ( 1755). - Räpplinge, Öl, altaruppsats ( 1755).- /löda, Öl, alta ruppsats (1756). Ej ursprunglig altartavla. Berggrens dock bevarad.- Södra Vi, två tavlor (1758).- 1760-TAL Hagby, altaruppsats och predikstol. - Horn, Ög, alta ruppsats och predikstol. - Hovmant01·p, predikstol. - Oppeby, Ög, predikstol. - Lojia- hammar, predikstol ( 176 1 ). - Föra, Öl, prediksto l ( 1762). Delvis förändrad. - Gårdveda, predikstol (1762). Kyrkan riven , predikstolen nu i Målilla. - Hal/torp, altaruppsats ( 1762). Endast delvis bevarad. -Kisa, Ög, predikstol ( 1762). - Köping, Öl, alta ruppsats (1762). Endast delvis bevarad.- Räpp/inge, Öl, predikstol ( 1762). - Södra Vi, alta ruppsats (1 762). Se tig 44.- Vick/eby, Öl, predikstol ( 1763). - Gärds/ö- sa, Öl, altaruppsats ( 1764). Den samtida tavlan målad av Anders G Wadsten. - Slenåsa, Öl, altaruppsats samt moder- nisering av predikstol från 1667 ( 1766). Ej ursprunglig altar- tavla.- Hossmo, altartavla och predikstol (1767). - Ljungby, altaruppsats, predikstol , nummertavlor samt dopängel (1767). Pred ikstolen deponerad i Kalmar läns museum. - Vimmerby, skulpturer till o rgelfasaden ( 1769). - 1770-TAL Arby, altaruppsats och predikstol ( 1770).- Kalmar slollskyr- ka, predikstol , skärmvägg för sakristia , a ltarring samt num- mertavlor ( 1773). - Madesjö, alta ruppsats och predikstol (1 773). Endast fragment bevarade. - Högsby, altartavla ( 1774). -Aigutsrum, Öl, predikstol (1775).- Döderhu/1, altar- uppsats (l 778). Se tig 45- 46. - Hjort ed, altaruppsats och predikstol ( 1778).- 1780-TALSödra Möck/eby, Öl, predikstol (1780).- Asby, Ög, predikstol (1781). - Mislerhult, altar- uppsats och predikstol ( 1781 ). - staka, Ög, altaruppsats (1 782-83). - Åby, altaruppsats och predikstol ( 1786). Se tig 47-48. Altaruppsatsen endast delvis bevarad. - 1790-TAL Kristda/a, altaruppsats och predi kstol ( 1791). Se tig 49-52. - Sandby. Öl, altaruppsats och predikstol ( 1794). - Fryele, altaruppsats ( 1795). - Ven a, predikstol ( 1799). - Prediksto- len i Venabeställdes enligt st prot av Berggren 1799, å ret före hans död vid 85 å rs å lder och bekostades av en drä ng i socknen. Sannolikt stod Berggrens lärling Daniel Bergman för a rbetet. Även kyrkans nummertavlor samt ett a ltarkors med Tron och Hoppet kan vara samtidiga. Bergman avled på fattighuset i Kalmar 1827. 35. Ritningen ingå r bland svenska ark itekturritn inga r i Eremi!a- get. l Ulla Ehrensvärd, Svenska a rkitekturritningar i Eremi- taget och andra saml ingar i Leningrad , s 44, hänvisas också till en ritning i Hochschildska samlingen, Bellinga. 36. Välbeva rade interiörer från den gustavianska tiden ( 1772-1809) är i Kronobergs län Asa och Söraby. Genom Pehr Hörbergs stora altartavla ä r också Vireswd speciellt intressant. - I Jö nköpings lä n märks Fryele, Kråkshult, Näs- sjö samt Svenarum. - l Kalmar län Blackstad, Döderhult, Hjorted, KrisTdala, Odensvi (ny bänkinredning) och Väst- rum. Se Katalog. 37. Vid restaureringen 198 1 (se Kata log) gjordes tyvä rr v issa smärre moderniseringar. Kyrkorummet är dock fortfarande ett av de bäst bevarade frå n denna tid . 38. Förordningen återges i not l a a. 39. Sigji-id Nilsson Gahm, f 1727, d 1799, omtalas som hä rads- hövd ing i Kinda och Ydre härader i Öste rgötland 1763-78 och i Vifolka och Valkebo härader 1763-1795. Gahm fick 1791 lagmans titel. Självb iografiska anteckningar av Gahm finns i Linköpings st iftsb ibliotek. 40. Carl Fredrik /Jeurling, f 1755, d 1837(?). Fick 1778 privilegi- er som bildhuggare och förgyllare i Norrköping. Ö vergick 1806 t ill annan verksamhet. Beurling som bildhuggare kom- mer att behandlas i Kyrkobyggnader 1760-1 860, Östergöt- land. I Småland ä r arbeten av Beurl ing kända i Linderås (predikstol 1795, se Kata log) och Nässjö (orgelfasad 1795, se Kata log). 4 1. Olof Magnus Renner, f 1732, d 1789, löjtnant, äga re till Norraby. 42. En motsvarande ritning ingår i Eremitagets samlingar. Se Ehrensvärd i not 35 a a , s 44. - A F Påhlman, sedermera överste, var ägare till Söraby Söregå rd. 43. RA: Skrivelse frå n la ndshövding Hederstierna till ÖlÄ 27/ 11 92 M. ULLEN l 784. Denna skri velse protokollfördes 15/2 1785 . Här ingår även major Påhlmans skri velse till landshövdingen samt av- skri ft av kontrakt med orgelbyggaren Schiörlin. Ritningen fastställd 18/7 1785. 44. Pehr Hörberg, f l 746 i ett soldattorp, Övre Ön, i Virestads sn, Småland , d 18 16 i Risinge, Östergötland. Om Hörbergs li v och verksamhet se Bengl Cnallingius, Pehr Hörberg. Hö r- be rgs stora produktion omfattar 87 alta rtavlo r, spridda främst i Östergötland , Småland , Halla nd och Närke, över 600 målninga r av olika slag samt 1000-tals teckningar och en sto r mängd grafiska blad. Hörbergs a ltartavlor behandlas av Cnattingius, a a , s 105-1 32. Av skisserna till de småländska a lta rt avlorna finns endast ritningen till Lekaryd avbildad, s 135. 45. Av Hörbergs levnadsbeskrivning, Min lefwernes beskrifn ing, finns två något olika o rigina lman usk ript , ett i Linköpings stiftsbibliotek och ett i Ko nstakademien. Det förra redigera- des och försågs med forord och tillägg av P D A A llerbom och utgavs 18 17. Det senare ha r publicerats av Bengl Cnallingius i Hylten Cavalliusföreningens årsbok 1927. 18 17 å rs version finns utgiven med in ledning av Bengt Cnattingius och illu- stra tione r 1968. Denna utgåva har hä r använts som kä lla. 46. Volymen, som omfattar s 8-15 1, ä r försedd med namnteck- n ingen Joh: Chr: Zscho1:::scher. Volymen, som tidigare inte uppmärksammats, tillhö r Smålands museum, Växjö (M 2 1. 14 1 ). -I Adnotatio nes et Meditationes in Evangelia, auc- tore Hjeronym o Na!ali 1595, ingår samma planscher som i Evangelicae Histo riae Imagi nes, vilket utkom i tre upplagor, 1593, 1596, 1647. 47. Se Växjö domkyrka, SvK, vol 136, s 164 ff. Bland Hörbergs förteckning över arbeten nämns kopior av s chröders målning 1764, 1774 (2 st), 1778, 1804. Dessa arbeten var a lla i litet fo rmat. Hörberg anger ej teknik. En lavyr med samma moti v tillhör Ko nstakademien. Den ä r date rad den 7 juni 1769 och har påskriften 39. Detta nummer saknas i Hö rbergs förteck- ning. Lavyren finns avbildad i Cnallingius, not 44 a a , s 115. 48. Hörbergs laveri ng efter Gol/Inans a ltartavla i Alvesta tillhör Växjö domkyrka. Se not 47 a a , s 2 16, fig 192. 49. Hörberg a nger själv i sin förteckni ng över a lta rtavlorna: »Originalta fl an är målad af Georg Engelhard Schröder å r 1733, och är nu Altarta lla uti Wexiö Domkyrka.» För Vrigs- !ad ut fö rde Hörberg även en målad »alta rduk>>. Denna, som till största delen är bevarad , pryds i nede rkanten av en bå rd med Ko rsbärandel i grisa illemåle ri . (Uppgi ft av S Marz, V rigstads Hembygdsfören i ng.) 50. Målningen Salvator Mundi finns avbildad i not 47 a a , fig 19 1. Hörbergs a rbeten fö r Vederslövs kyrka beha ndlas i Marian Ullen, Vederslövs och Dänningelanda kyrkor, SvK, vol 185. 5 1. Biskop Jakob Axelsson Lindblom, bisko p i Linköpings stift 1786-1805, rekommenderar Hörberg för kyrkornas altar- prydnader i 1787 å rs p rästmötesc irkulär. 52. Se Hörbergs egen förteckning. Altartavlan i Skärs!ad såldes dock 1820 till Kisa kyrka i Östergötland. Även för Urshulls kyrka planerades enligt en bevarad skiss en sto r utsmyckning av Hörberg. Målningen skulle fyll a hela korväggen och skis- sen visar en tredelad komposition med tavlor in ramade av pilastrar. Mellan tavlorna ingår »statyer» av Moses och Jo- hannes, place rade ovanför de båda dörrarna till sakristian. Centra lmoti vet utgörs av Jesus i templet enligt Matteus 21. Utgångspunkten är alltså densamma som för den stora mål- ningen i Vi restad. De angivande moti ven är Krist i förklaring och utsändandel av lärjunga rna. Skissen, som förva ras i kyr- ka n, är t roligen utförd omkring 18 11 . Se Birgilla Sands1röm. Ordet - Pehr Hö rbergs projekt för Urshults kyrka. 53. Brevet till Konstakademien finns återgivet i b ild i Cnallingi- us utgåva av Hörbergs levnadsbeskrivni ng. Se not 45. 54. Jesus i Getsemane, eller som Hörberg benämner motivet , Kristi bö n i örtagården, förekommer i övrigt i Slaka ( 180 l ), Rappeslad ( 1802), Kvarsebo (1809), Rinkaby ( 18 10), Å!Vid (18 12) och Törnvalla (18 15), samtliga utom Kva rsebo (Sö) i Öste rgötland. Om Slaka anger Hörberg att >>Taflan war förut målad af en Berggren, med en enda figur: Ch ristus på kor- set>>. Såväl omfattningen som målningen var utförda av Jo- nas Berggren o m kr 1783 (se not 34). 55. Altartavlan i Väsmun skänktes enligt Hörberg av >>en Fru i församlingen>>. Någon sk iss ha r ej bevarats. Med a ltartavlans omfattning skall brodern Bengl Hörberg ha varit behjä lplig. Vid kyrkans restaurering 1985 påmålades tyvärr Hörbergs dekormålning ovanför al ta rtavlan och fick en delvis ny fårg- skala (se Katalog). Jesu bergspredikan återfi nns som moti v även i Gis/ad och Borg ( 1804) samt Risinge ( 1809), samtliga i Östergötland. 56. Denna skiss finns återgiven i Cnallingius, a a, s 11 2 och uppges ti llhöra Quennerstedtska samlingen, Lund. Vire- stadsutsmyckningen behandlas på s 11 4 och 116. 57. Modelltavlan tillhör Nat iona lmuseum (NM 4776) men är nu deponerad i Smålands museum, Växjö (D 7124). Modellen, som mäte r 75 cm x 64 cm, bestå r av ett ramverk i grå målad furu med förgyllda detalj er medan målningen är utförd i olja på dukspänd fu rupannå. 58. Wieselgren, a a , s 763. 59. Tegner, Sam lade skri ft er, VI , s 8. 60. Mot ivet åte rfi nns på alta rtavlan i Ekeby ( 1793), Konungsund (1802), Nykyrka (1805), Godegård ( 1809). Samtliga utom Ekeby (Nä) i Östergötland. 61. Se Cnallingius, a a , s 132 ff. 62. Cnallingius, a a , återger på s l 07 en lavyr med sam ma moti v. Den skilj er s ig dock i vissa detalje r från altartavlan och skissen i fig 85 och 86. J ö n köpings lä nsmuseum äger även en sk iss, 'orsedd med påskrift. Även hä r finns vissa o likheter. Denna skiss avbi ldas i Cnattingius utgåva av Hörbergs lev- nadsbesk r i v n i ng. 63. Cita t efter Lennon Nygren, Pehr Hörberg-ett 150-å rsmi n- ne. 64. Hörbergs teknik behandlas av Cnallingius, a a , s 168 ff. 65. Om byggmästare Palmer se nedan Ingrid Sjöslröm. 66. l Malmbäck finns en uppställning av liknande slag som Järs/orp. Bakgrund till korset ä r här en målning föreställande Den heliga staden (se Kata log). Kors på u rspru nglig plats på alta rna finns i övrigt i Barkeryd, Byarum och Åsenhöga (se Katalog). Ett stort antal kors har avlägsnats under 1900-ta let. i Bevarade ko rs, dock ej på ursprunglig plats, fi nns i Anders- /olp, Blackslad Gä/lar.vd. Hullsjö, Reftele, Rydaholm, Skär- s!ad, Södra Unnaryd, Tofter.vd (målning), Vena, Vis/anda, Vox/orp (målning av Kilian Zo/1). 67. Salomon Andersson, f l 785 i Växjö, d där 1855. Militär, slutligen kapten i Smålands grenadjärbataljon, målare. Altar- tavlor av Andersson finns i följande av de i volymen behand- lade kyrkorna (se Katalog, resp kyrka): Hä//ebe1ga 1826, Linne1yd 1827, R.vssb.v (H) 1828, Väcke/sång 1829, Nöbbele 1830, Annerslad 1834, Vrå 1837, Skalelöv u ä , Mör/unda 1840. 68. Se not 4 7 a a, Växjö domkyrka, fig 145 och s 16 7 f. 69. Även a ltartavlorna i Vrå och Ska!elöv visar samma motiv (se Katalog). 70. N.v Smålands Beskrijt1ing s 107. 71. Sven G usla/Lindb/om, f 18 1 O, d 1888. Teckningslära re, må- lare. Bosatt i Kalmar. Elev vid Konstakademien 1835- 39. Har utfört ett 30-tal altartavlor. Altartavlor av Lindblom finns i följande av de i volymen behandlade kyrkorna (se Katalog, resp kyrka): Blackslad 1839, Ökna 1840, Karls!orp 184 1, Vena 1842, Dörby 1843, Alseda 1845, Ljuder 1845, Bäckeho ca 1845, Mönsierås 1847, Skede 1846, l äreda 1848, Loftahammar 1852, Krisida/a 1856, Gullabo 1856 samt på Öland i Ru/15/en 184 7, Bredsäl/ra 1848, Högsrum 1853, Lång- föl 1854, Köping 1855, Löl 1858, Gårdb.v 1859.- Se Manne Hofren, Sven Gustaf Lindblom -en gammal kalmannälare, där bl a Lindbloms förlagor till a ltartavlorna redovisas. 72. Fredric Weslins a ltartavlor behandlas nedan i Bilaga. Se i övrigt Svenskt konstnärslexikon. 73. UnoAngerslein, f 1808, d 1874 i Alvesta. Militär, lantbruka- re, målare. Ägde och bebodde Gävetorp i Lekaryd 1833-7 1. Periodvisa konststudie r 1822-29 för bl a Sandberg och Wes- lin. Har även målat altartavlan i Ekeberga 1860 (se Katalog). - Se Ph Humbla, Uno Angerstein- en mecena t och måla re . 74. Kilian Zo/1 (18 18-1 860), Be ng! Nordenberg ( 1822-1902), Ludvig Frid (1855-1909). -Altartavlor av dessa finns i fö l- jande i volymen behandlade kyrkor (se Katalog, resp kyrka): Kilian Zo/1 - Linderås 1844 (kopia eft er Hörberg), Vox10rp 1846 (kors i molnkra ns); Bengl Nordenberg - Jä/lu111ojia 1863, Björkö 1865, S ödra Unnar.vd 1874, Slenbrohul! 1876, Pjä11e1yd 1877, Gårdsb.v (större utsmyckning) 1882-89, Tingsås 1885, Norra Möckleb.v (Öl) 1886; Ludvig Frid - Södra Sandsjö 1873, Öja 1873, Hull 1877, Edshull 1877, Öslra Torsås 1878, Berg 188 1, Ormesberga 1882, Urshull (hel utsmyckning) 189 1, Bredar.vd 1894, Hovmam orp 1900, Hem1nesjö 1903, Ve!landa (hel utsmyckning 1903- 04), Åsen- höga 1906, Väcke/sång 1908. Jfr not 89. 75. Cnallingius a a, s 135 ff. Utsmyckningen i Björsä/er avb ildas och behandlas i Åke Nisbelh, Grebo, Värna och Björsäters kyrkor, s 342 ff. 75 a. Såväl dessa figurer som målningarna i övrigt bör vara ut för- da av Strömberg. I väggfållen som fl ankerar predikstolens korg ses Moses med Lagens tavlor samt Kristus som Salvator Mund i. Ö ver kordörrarna Lagens tavlor, lutade mot ett offer- altare, samt Lammet med korsfana, vilande på boken med de sju inseglen. Se Kyrkobyggnader 1760-1 860, del l , fig 181. KYRKORU MMET 93 Samma moti v äterkommer i fålt en ovanför kordö rrarna i Ljuder (fig 103). Samtliga målninga r är utförda i grisa ille. l Skäne tycks Strömberg också ha varit verksam i Örkened (se s 87). 76. Carl S!römbergs profana verksamhet behandlas i H Vi/1- gmnd och E Ehrenberg-Agrell. Blekingskt bygdemäleri och dess mästare. 77. Uppgifterna ur kyrkans a rki val ier lämnade av Birgilla Sand- S/röm. 78. Om Johan(nes) Magnusson i Nässja se Anila Liepe, Åseda kyrka, s 56 f och not 4 7. 79. Korväggen överkalkades 1873 och en ny altartavla av Ludvig Frid med nuvarande arkitektoniska omfattn ing anskaffades. 1902 mälades a ltarnischen med en mörkare fårg. Vid renove- ringen 1927-28 upptäcktes Strömbergs direkt på väggen må- lade a ltartavla, som ej överkalkats. Altarväggens grisa iiie- målninga r framtogs liksom Strömbergs övriga deko rations- målningar och konserverades av konservator Sven Sund- baum. Målningen i altarnischen , som var övermålad med oljefå rg, kunde dock inte fril äggas. Jfr nedan Katalog samt Marian Ullen , En kyrka enligt tidens smak. 80. Se Birgilla Sands!röm . Kyrka inredninga r i Blekinge. Kyrko- byggnader 1760-1860, del l . s 130 ff. 81. Avb ildad i not 80, a a, fig l 0 7, l 08. 82. Härlunda K la : l , Bilagor till sockenstämmoprotokoll 1804-1849, YLA. 83. Avbildad i not 80 a a , fig 107. 84. Se not 75 a . 85. Korväggens måln inga r renoverades 1899 av dekoratio nsmä- laren Edvard Berg, Stockholm. Vid o m målningen av inred- ningen å r 1900 övermälades läktarens apostlasvit. 194 1 ren- gjordes och retuscherades korväggens måln ingar av ko nser- vator S ven Daten. De 1899 gjorda kontureringarna bo rttogs dock ej . Samtidigt framtogs läktarens målningar. Vid denna renovering borttogs även den ursprungliga altarpredikstolen. J fr Katalog. 86. Uppgift av Birgilla Sandström. 87. Ny Smålands Beskrifning, s 1001 . 88. Kyrkan i Sjösås stod fårdig 1865. Altarväggen utformades efter ritning av C G Blom Carlsson 185 1. De krönande figu- rerna utgörs dock här av sexvingade serafhu vuden. l sam- band med renovering av kyrkan 195 1 borttogs de ursprungli- ga arrangemangen. Se Ullen , not 3 1 a a, fig 64 och 65. 89. Interiören i Urshulls kyrka p räglas helt av den omfattande utsmyckning, som utfördes av Ludvig Frid 1891 - 92. En ut- förlig behandling av Frids utsmyckning ingår i Birgilla Sand- siröms beskri vning över U rshults kyrka, som uta rbetats på uppdrag av SvK (under redige ring för publicering). Frid dekorerade hela ko rväggen med figurscener medan väggarna i övrigt förutom marmorerad kvadermålning fick en rik de- kor av lister och friser bl a i trompe l'oeil (se Katalog). Om den målade fris i tio scener, som kopierar Berfel Thorvald- sens marmorfris i Vor Frues kirke i Köpenhamn, skriver Birgilla Sands!röm: >>Valet av T horvaldsens berömda fris från början av 1820-talet som förlaga till en målad ut smyck- ning i en svensk landsortskyrka är intressant. Thorvaldsens 94 M . ULLEN betydelse får de no rdiska kyrko rnas utsmyckning under 1800-talet kan inte nog underst rykas. Hans Kristusskulptur i Vor Frues kirke har i otaliga kopior i olika material och i olika sto rlekar smyckat altaren över hela orden. Oräkneliga gudstjänstbesökare har betraktat den blide Kristus, den får- sona nde, icke dömande. Frisen, vanligen kallad Golgatafri- sen, blev inte kopierad i samma omfattning, men är ändå fårhå llandevis vanlig, inte minst i sina detalj er, som konstnä- rer har använt som förlagor till olika religiösa utsm yckning- a r. Likaså fall e r det sig naturligt att Thorvaldsens behagliga, klara klassicism användes under hela 1800-ta let. Vi ä r långt borta från den heroiska nyklassic ism som kännetecknar slu- tet av 1700-ta let då de antika idealen om kraft och manna- mod var förhä rskande. Idealen fårändrades och anpassades till den borgerlighet som blev a ll tmer betydande ju mer 1800-talet framskred och det konstnä rliga uttrycket blev ve- kare, försvagat om man så vill. Thorvaldsens Kristusbild ansluter sig till denna utveckling och dä rmed även fle ra av hans andra verk , bl a Golgatafrisen. Ludvig Frids målningar i Urshult är helt beroende av äldre tiders sakrala utsmyck- ningar. Hans stil anknyte r till den tradition som utformats alltifrån slutet av l 700-talet genom Pehr Hörbergs verk och som under mitten av 1800-talet fi ck starka influenser av den danske målaren Carl Blocils omfattande verksamhet. Frids utsmyckning kan ses som en sista utlö pare av en klassiceran- de stil som kring sekelsk iftet 1900 började ersättas av symbo- lism och jugendstil.»- För sin stora utsmyckning i Vetlanda kyrka 1903-04 valde Frid dä remot medeltida förebilder (se Katalog). Han utförde även ett sto rt anta l altartavlor och and ra målningar får de småländska kyrkorna (se not 74). Fö r s ina tidiga a ltartavlor använde Frid, liksom många av tidens konstnärer, Fredric Westinsaltartavlor som fö rlagor. Se ne- dan Bilaga . 90. Predikstolar av samma typ finns bl a i Srenberga (1828), Karls101p (1840), Hu/r (ca 1840) och tidigare även i l äreda (se Katalog). 9 1. Predikstolar av denna typ finns bl a i Bredwyd och Forsheda, båda från början av 1860-ta let och utförda av Erik Nyman från Kålle rstad, och i KållersLad och Jäl/unrojia, utförda av Joel Spers (se Katalog). - Johan(nes) Andersson var själv främst verksam i Halland och Västergötland. Predikstolar av ho nom finns bl a i Vinberg (1847, nu Alingsås) och Skrea ( 1856) i Ha. Samma typ ses även i Geringe. Knäred, Kungs- backa, Laho/m. Se C M Andersson, Nyklassicismen i Hallands kyrkor. Källor och litteratur Otryckta källor RA: ÖIÄ:s ark iv, inkommande skrivelser, sk ri velser till K Majt , ritningar till kyrkliga byggnader. Raä: ATA, akter, fotografier, presskli pp. - SvK, opubl manus till kortfattade beskrivningar rörande kyrkor i Östbo och Västbo hä rader med tillhörande excerpter (av E O Johansson, 1940-talet). Vadstena landsarkiv (VaLa): kyrkliga handlingar, ritningssam- lingen. Kalmar läns museum, l önköpings läns m useum samt Smålands museum: bild- och aktarkiv angående kyrkor. Ulleratur Andersson. C M. Nyklassicismen i Ha llands kyrkor, i: Ha lland 1991. Hallands länsmuseers å rsskrift 199 1. Bolmblad, R. Kyrkor och kyrkoliv i Bosebo. G islaved 1965. Cna ffingius. B. En självbiografi av Pehr Hörberg, i: Hylten- Cavalliusfåren ingens årsbok 1927. Växjö 1927. - Densamme, Pehr Hö rbe rg. St hl m 1937. Ehrensvärd. U, Svenska arkitektu rri tningar i Eremitaget och and- ra samlingar i Leningrad. Nationalmusei skriftserie nr 8. Sthlm 1962. Fern/und, S. Götheborgs Stadz Ko nst- och Måhlare-Embete. Lund 1983. Gran mo. G, Näshults kyrka. Vägledning u å ( 1975). Hal/bäck, S A, Det eft erreformatoriska dekorativa kyrka måleriet på 1600- och l 700-talen i Sverige, del l . Göteborg 1947. Hernrorh. U, Sydsvenska bonadsmålare 1750-1850. Deras miljö och sociala bakgrund. Nordiska Museet. Sthlm 1979. Hofi"en. M. Sven Gustaf Lindblom-en gammal kalmarmåla re, i: Sankt Christophers gilles chroenica, 5. Kalmar 1929. -Den- samme, Kyrkabildhuggaren Jonas Berggren, i: Kalmar läns Fornminnesfåren ings Meddelanden XXIV. Kalmar 1936. Humb/a. Ph, Uno Angerstein - en mecenat och måla re, i: Norra All bo hembygdsförenings årsbok 193 1. Hörberg, P, Min lefwernes Beskrifning fårfattad år 179 1. Med inledning av B Cnaffingius. Linköping 1968. Kyrkobyggnader 1760-1860, del l , Skå ne och Blekinge. SvK, vol 210. Sthlm 1989. Liepe. A, Åseda kyrka. SvK, vol 157. Sthlm 1974. Lind, R . Om Mossebo kyrka. Vägledning u å . Nisberh, Å. G rebo, Värna och Björsäters kyrkor. SvK, vol 99. Sthlm 1963. Nygren, L. Pehr Hörberg-ett 150-å rsminne, i: Växjö stifts hem- bygdskalender 1966. Växjö 1966. Ny Smålands Beskrifning, red Rosengren-Lineii-Fischer. Växjö 1899-1 9 14. Persson, E. Stengårdshul ts pastorats kyrkor. Norra Hestra o Mo- tala 1952. - Densamme. Mulseryds kyrka . En historik från medelt id till nutid . Mulseryd o Motala 1955. Qvarnsrröm. A, S:ta Gertruds kyrka i Västervik. Västervik 1964. Rappe, A, Nyklassisk kyrkaark itektu r i Sverige l 780-1840. Lic avh, teol inst , Uppsala universitet u å (ca 1950, stencil). Salven. E, S:t O lofs kapell i Tylösand. Kyrkan som blev bostads- hus och kyrka igen. Halmstad 1970. Sands1röm. 13, Ordet - Pehr Hörbergs projekt för Urshults kyrka, i: Konsthistorisk tidskrift 1986: l . - Densamma, Kyrka inred- ningar i Blekinge, i: Kyrkobyggnader 1760-1860, del l , Skåne och Blekinge, SvK, vol 210. Sthlm 1989. Svensk! konslnärslexikon. Allhems förlag. Malmö 1952-67. Tegner. E. Samlade skrifter, VI. Utg av E Wrangel o F Böök. Sthlm 1925. Ullen. M, Kyrkorna i Sjösås. SvK, vol 114. Sthlm 1967. - Den- samma, Drevs och Hornaryds kyrkor. SvK, vol 120. Sthlm 1968. -Densamma, Inredning och inventarier, i: E Gustafs- son o M Ullen, Växjö domkyrka, SvK, vol 136. Sthlm 1970.- Densamma, De ri vna kyrkorna i Reftele, Ås och Kållerstad, i: Refteleboken. Växjö 1976. - Densamma, Lenhovda och Herr- Bilaga fREDRIC WESTINS ALTARTAVLOR- BILAGA 95 åkra kyrkor. SvK, vol 171. Sthlm 1977. - Densamma, Mål- ningar, i: A Liepe, Jäts kyrkor. SvK, vol 173. Sthlm !977. - Densamma, Vederslövs och Dänningelanda kyrkor. Sv K, vol 185. Sthlm 198 1. - Densamma, En kyrka enligt t idens smak, i: Södra Sandsjö Hembygdsfö renings årsbok 1987- 88. Wieselgren. P, Ny Smålands Beskrifning. Växjö o Lund 1846. Wils!adius. G, Johan Christian Zschotzscher. Hans liv och verk- samhet som kyrkamåla re i Växjö stift , i: Hylten-Cavallius föreningens årsbok 1956. Växjö 1957. Vii/grun d, M o E Ehrenberg-Agrell, Blekingskt bygdemåleri och dess mästare. Lund 195 1. Växjö stifts herdaminne 1-8, utg G Virdestam m fl. Växjö 1921-32. SAMMANFATTANDE KOMMENTAR SAMT FÖRTECKNING ÖVER KOPIOR av Yvonne Ehlers »Westin har åt Kongsho lms kyrka gordt en Altar-Tafla som ger varaktighet och ä ra åt ha ns namn.. . » Det finns anledning att begrunda dessa ord av riksmarskalken Claes Adolf Fleming (1771-1831) utta lade i brev till Per Axel Nyström, 27 dec 1823 (KB l.n . 12:2 Handskr). Vid in vente ring av a lta rtavlorna i landets kyrkor finne r man nämligen påfallande många kopior av Fredric Westins Kristi uppståndelse i Kungsholms (Ulrika Eleonora) kyr- ka i Stockholm (se fig 92). Också hans Kristi förklaring i Jacobs kyrka i Stockholm (fig 93) har efterbi ldats många gånger och kan betraktas i fl era landskyrkor- såväl som andra Westininspire rade motiv. Alla målningar hänger dock inte kva r på sina ursprungliga platser som a lta r- prydnad; en del har ersatts av nyare tavlor och därvid fö rflyttats till någon annan vägg inom kyrkan. Fredric Westin (1 782-1 862), en av de mest bemärkta förmågorna inom svenskt konstliv under det tidiga 1800- talet , blev så småningom skäligen nedvärderad av en tid som föga beaktade det historiemåle ri , de a llegoriska och mytologiska målningar som förtjust samtiden under konstnärens ungdomstid och tidiga mannaålder. Hans teckningskonst och en stor del av ha ns porträttmåleri ha r eftervärlden dock tagit till sig.- Men i hög grad lever han också kvar tack vare flera av sina alta rtavlor och de många efterbildningar som gjorts av dem. De ä r konst- historiskt och kultu rh istoriskt intressanta, förmedlande vittnesbörd om en svunnen tid - uppvä rderad , nedvär- derad , omvärderad - en epok i svenskt konstliv. Claes Fleming blev sannspådd. Altartavla n i Kungs- holmskyrka som invigdes påskdagen år 1823 blev omgå- ende mycket lovordad . Otaliga hyllningar kom konstnä- ren till del och för huvudstadsborna och gästande la nds- ortsbor blev ett besök i denna kyrka ett »måste». Tavla n kopierades ofta av elever på Ko nstakadem ien, men även av amatörer, lokala konstnä rsförmågor som a nmodats av någon församling att måla en tavla, li k West ins. D et torde finnas nära 40 st sådana »Kristi uppståndelse», avsedda till a ltartavla, i kyrkor över hela landet. Dä rt ill kommer må nga till form atet små avbi ld ningar, utförda av entusiastiska West in-beundrare. Vetskap om tavlan fick ma n också genom att konstnä ren sj ä lv å r 1832, i en serie »Litographierade Handteckningar», avbildade sin tavla . Man kan också konstate ra att den berömda mål- ningen ännu 1854 väcker stort intresse; litografier er- bjuds till försäljning genom ett par annonser i Aftonbla- det (nr 300 och nr 302). Även färglagda litografier har a nvänts som förlagor. År 1825 fu llbordade Westin Krist i bön i Örtagå rden (Kristus i Getsemane) för kyrkan i Söderhamn (U lrika Eleonora ) och år 1828 den nämnda Krist i förklaring för Jacobs kyrka i Stockholm, inspirerad av Rafael. Utöver dessa tre a lta rtavlor tillkom av West ins pensel Kristi gravläggning för Karlshamns kyrka, å r 1832; för Åbo domkyrka i F inland en Kristi förk la ring å r 1834 (se Y. Ehlers, Kring F redric West insaltartavla i Åbo domkyr- ka, i: Konsthistorisk tidskrift , å rgå ng XLV 1976, hä fte 3-4, s 109-114); för kyrkan i Caldas (numera Pa rreiras i Brasilien) Bebådelsen 1830- 3 1. U n der 1840-50-ta len 96 Y. EH LERS målade konstnären sl utligen för Uddevalla stadskyrka a lta rtavlan Kristus välsignar ba rnen 1842; Faste rna kyr- ka i U ppla nd fi ck 1843 Kristus i Getsema ne, Yästerhejde kyrka på Gotla nd en Kristi uppstå ndelse år 1853, replik av kungsholmstavlan - och slutligen installe rades i Klack rike kyrka i Östergötland Fred ric Westins sist må- lade alta rtavla, Kristus i Getsemane, å r 1857. Enligt samtida vittnesbörd »himlabars» Fred ric Wes- tin av hänförda bet raktare av Kristi uppståndelse. H an p risades och ärades fö r detta sitt mästerverk , som år 1823 betraktades som kulmen på hans konstnärliga gär- ning. Det sk ulle ä nnu dröja nära två å rt ionden innan ha ns berömmelse började avsevä rt blekna . Konstsmaken fö rändrades och föga ba rm härtighet visades den konst som det t id iga 1800-talet hylla t. Fredric Westin gick ur t iden år 1862, ganska bo rtglö md. l de i denna volym beha nd lade kyrkorna fö reko mmer kopior efter Westinsalta rtavlo r i inte mind re än 19 styc- ken. Målninga rna är till komna mellan å ren 183 1- 188 1. Kristi uppståndelse l . Vii/stad, målad 183 1 av histo riemålaren m m Per Berggren ( l 792-1 848). 2. Karls torp, signerad »S. G. Lindblo m Calmar 1841 ». 3. Ljuder, signerad »G. Lindblom Calmar 1845». 4. Hjortsberga, signerad »U. Angerstein 1846». Se fig 94. 5. Bredsäll ra, Ö l, 1848. l alta ru ppsatsen ingår två styc- ken målningar av S G Lindblo m. Den stora tavlan ä r en kopia efter Rubens' Ko rsnedtagni ngen meda n den mindre, halvcirkelfo rmiga i altaruppsatsens överstycke går t illbaka på Westins Kristi uppstå ndel- se. 6. Vena, 1850. Två stycken må lningar utfö rdes hä r av S G Lindblom med samma mot iv som i Bredsätt ra. 7. Loftahammar, signerad »G.L 1852» ( = S G Lind- blom). N u ej på ursprunglig plats. 8. Löt, 1858, av S G Lindblo m. 9. Jälluntofta, signerad » Bengt Nordenberg 1863». l Bengt Nordenbergs dagbok ( i at Mus) omta las mål- ningen i fö rteck ningen över a ltartavlor som N r 6 (s 52). lO. Södra Sandsjö, signerad »L F rid 1873». Ej på ur- sprunglig plats. Ludvig Frid hade vid denna t id på- börjat sina st ud ier vid Ko nstakademien och till hans fö rsta a rbeten hörde kopio r efter West ins båda be- römda alta rtavlor. l l. Edshult, s ignerad »L Frid 1877». 12. Östra Torsås, signerad »L. Frid efter F. West in 1878». Kristi förklaring l. Järeda, 1848, av S G Lindblom. Ej på ursprunglig pla ts. 2. Fröderyd, ca 1855. 3. Kållerstad, 1867, av Sven Jo ha nsson, lokal mästare frå n Karaby Lunden. 4. Öja, 1873, av Ludvig Frid . Inköpt 1876. 5. Ålem , 1874, av O Petersson i Oskarshamn. Olaus (Olof) Peter Petersson ( 1826-1878), som var bördig frå n Ålem, omtalas som dekorat ionsmålare. 6. Vimmerby, 1877, av Sven Alfred Thörne ( 1850- 19 16). Thö rne var elev vid Konstakademien 1874-50. 7. Berg, signerad »L. Frid e. F . W. 1881». Numera ingår tavla n i en t r iptyk med moderna målningar i sidopar- tierna. I Härlunda kyrka tycks a ltartavla n, som är ut fö rd av Carl St römberg 1841 (se fig 98), vara inspirerad av Wes- tins målning Krist i gravläggning i Karlshamns kyrka (se ovan U llen). West ins Krist i uppståndelse och Kristi fö r- klaring tjänade också delvis som förebilder fö r St röm- bergs målni ngar på korväggen i Almundsryds kyrka, vil ka utfördes om kring 1837 (se fig 96 och 97). Om Sven Gustaf Lindb/oms, Uno Angersteins, Bengt Nordenbergs och Ludvig Frids altartavlor i övrigt se ovan Ullen not 7 1, 73 och 74. »... såsom det anstår en Cathedra! ...» Växjö domkyrkas omgestaltning under 1800-talet av EVALD GUSTAFSSON Växjö domkyrka hade under medeltiden stort a nseende som den helige Sigfrids kyrka men byggnaden fick likväl a ldrig en sådan storlek och rik gestaltning att den kunde mäta sig med la ndets övriga stiftshelgedoma r. Växjökyr- kan var förhållandevis fattig- stiftet kom under medelti- den a ldrig a tt omfatta mer än Värends fem härader i södra Småland -och drabbades dessutom hå rt av brän- der och härj ningar. 1 Efter reformationen expanderade stiftet kraftigt men förutsättningarna blev därför inte gynnsammare at t bygga ut och försköna domkyrkan. Sjä- lagåvorna att använda får sådant upphörde och krigen mellan Sverige och Danmark förde med sig nya olyckor. År 1570 skadades domkyrkan mycket svårt av vandalise- ring och brand , orsakad av en dansk trupp, och 16 12 utsattes den åte r för plundring och skadegörelse av dans- ka krigare. Kyrkans räkenskaper och övriga handlingar som till väsentlig del har bevarats från och med 1500-ta- lets senare del berättar om en mödosam kamp för att återuppföra, reparera och vidmakthålla. 2 Domkyrkan efter branden 1740 Såväl kyrkans yttre (fig l 06) som kyrkorummet befann sig i gott och prydligt skick när en ny katastrof inträffade. År 1740 slog blixten ned i den norra av tornets höga spiror och orsakade en våldsam brand som fårstörde tornspiror och ytte rtak, de höga, murade gavelpartierna, några av valven i kyrkans östra del och så gott som a ll inred ning och utsmyckning. Iståndsättningen tog lång tid och innebar en rad förenklingar i fråga om gestaltning och utförande. Det var nödvändigt att anpassa arbetstak- ten till hur medel får byggnadsverksamheten flöt in och att välja lösningar som begränsade kostnaderna. Det råd- de också länge t veksamhet om tornets svårt skadade murverk skulle kunna repareras och få sådan stab ilitet att tornet kunde bära klockor och få en passande avtäckning. Att återställa spirorna var det inte ta l om och man avstod även från a tt åter mura upp den treskeppiga hallkyrkans och korets stora gavelrösten mot öster. De nya ytte rtaken valmades av och tornet fick omsider en karakterist isk 1700-talsavslutning med murkrönsgesims och hu v med lanternin efter Hårlemans och Adlercrantz' ritningar (fig l 07). l sitt fårdiga sk ick framträdde domkyrkan i starkt fårändrad gestalt. 3 Kyrkorummet kom efter iståndsättn ingen att präglas av största enkelhet (fig 108). Väggar och valv var vitkal- kade och odekorerade. U nder fle ra å r var kyrkans enda konstnärligt utarbetade inredningsdetalj den av växjö- bi ldhuggaren Sven Segervall år l 741 utförda prediksto- len. Inte förrän 1750 fick kyrkan en ny altartavla, målad av G E Schröder (se fig 59), och först 1779 pryddes interiören av en ståtlig orgelfasad på väst läktaren.4 Den spa rta nska interiören skilde sig av allt att döma avsevä rt frå n det kyrkorum som fanns före branden. Kyrkans handlingar och ett antal knapphändiga beskriv- ningar ger upplysningar som tyder på att kyrka n då hade en prägel av renässansens och barockens kyrkokonst men där det också fanns inslag av föremå l och bi lder frå n medeltid, bevarade trots de ovannämnda hemsökelserna. Glimtvis kan ma n få en föreställning om att kyrka ns äldre prydnader och minnesmärken värderades högt, i syn nerhet såda nt som ku nde knytas till sigfridsgestalten och tas som tecken på domkyrkans ärevörd iga historia. Så är fallet i den beskrivning av domkyrkan som Samuel Linnaeus ger i s in avhandling om Växjö 1743.5 Linnaeus omnämner här bl a ett a lta rskåp som smyckades med S Sigfrids systersöners huvuden samt en träskulptur som enligt trad itionen föreställde den vördade missionsbisko- pen. Ha n återger här vidare de 1654 målade inskrifterna i kyrkans valv som bildade en krönika över minnesvärda händelser för kristenheten , riket och domkyrkan. Dessa inskrifter ansågs uppenbarligen viktiga att beva ra. När kyrkorådet 1737 beslöt a tt kalka väggar, pela re och valv framhölls särskilt : »dock böra the af åtskillige Antiquite- ter, befintlige afskrifte r, blifwa orörde och med Anstä n- dig målning omkring bättre utstofferade.»6 De nedtecknade och bevarade omdömena om Växjö 7-91902 1 K/J 2 98 E. GUSTAFSSON .. . t ' • -",' \ c r If, l Fig l 06. Domkyrkan under 1600-ta lets senare del. Detalj av fårlageteckning till Suecia ant iqua. Efter Gustafsson 1970. Växjö Cathedra/ du ring the fa ller part ofthe 17th century. Det a il ji-om a sketch for Suecia antiqua. domkyrkas utseende efter den mödosamt genomförda iståndsättningen är få och uttrycker knappast någon till- fredsställelse, varken med byggnadens exteriör eller inte- riör. Detta förvånar inte; någon lyckad anpassning till en tidsenlig, klassicistisk arkitektur kunde knappast uppnås med ett bibehållande av den gamla planen, stommen och takformen. Det mäktiga taket över de tre skeppen rim- made illa med den alltför korta kyrkan och de låga mu- rarna. Bristen på proportioner förstärktes av tornets låga huv och lilla lanternin. I slutet av 1700-talet skriver J C Linnerhjelm att kyrkan »ger på avstånd anledning att hoppas på en täck byggnad genom dess torn i nätt och modern stil , vilket då ännu ensamt synes». Men vid närmare betraktande finner han dess utseende »mindre behagligt». Tornets listverk och sirater passar ej samman med murarnas obrutna släthet, koret anser han vara för smalt och långt i förhållande till kyrkan ; genom sin ringa höjd synes denna byggnadsdel »förlora i det majestät» som korpartiet i en kyrka bör äga. 7 De för domkyrkan ansvariga var medvetna om att interiören gav ett fattigt och konstlöst intryck. När dom- kyrkans orgelverk stod under byggnad på 1770-talet framhöll domkapitlet och landshövdingen att orgelfasa- den »såsom ländande till denna kyrkas bättre anseende» borde orneras »anständigit och i god smak», i all synner- het som kyrkan inte ägde några andra prydnader än altartavlan och predikstolen.8 Kyrkans fattigdom på min- nesmärken noteras av domkyrkasysslomannen J Forsan- der som år 1830 upprättade en »Förteckning och Beskrif- ning rörande Wexjö Domkyrkas Märkvärdigheter>>. Branden 1740 och danskarnas tidigare plundringar har orsakat »den brist på Antiqviteter som här träffas». For- sander konstaterar också att kyrkans utseende till följd av den förödande branden »är mera modernt än de tleste öfvriga Domkyrkors i Sverige».9 Säkerligen låg det inte någon positiv värdering häri; Forsander kom senare att helhjärtat engagera sig i C G Brunius' ombyggnad av kyrkan i medeltidsstil. Starkt kritisk är Peter Wieselgren som i Ny Smålands Beskrifning fåller omdömet: »Bygg- nadsstilen är emellertid- ingen stil. Wexiö Domkyrka är en stor landskyrka snarare än en kathedral, som skulle Fig 107. Domkyrkan från sydväst , tecknad av N l Löfgren 182 1. The Cathedra/ seen ji-om the south-west. Drawing by N l Löfgren, 1821. •. •' Fig 109. Teckning av C G Brunius 1845 visande domkyrkans yttertak , tornhuven med sin lilla lanternin frå n 1771 samt den medeltida sakristians östgaveL Bruniussamlingen vol XXXV, ATA. Drawing by C G Brunius, 1845, slwwing the roofofthe Cathedra/, the tower with the smalllantern ji-om 1771, and the east gable of the m edieval ves/ly. VÄXJÖ DOMKYRKA 99 Fig 108. Interiör av domkyrkan , lavering utförd av Pehr Hörberg 1768. Tillhör Växjö domkyrka. Foto 1968. The interior ofthe Cathedra/. Ink-wash drawing by Pehr Hörberg, 1768. jämföras med sina grannar i Kalmar, Lund och Linkö- ping.»10 Ett uppdrag till C G Brunius Staden Växjö drabbades 1799, 1838 och 1843 av för- ödande bränder som dock skonade domkyrkan. stads- branden 1843 som berörde kvarteren i kyrkans nä rhet aktualiserade en omläggn ing av kyrkans stora spånkläd- da yttertak, av brandkommissionen utdömt som odugligt och eldfarligt. l en skrivelse till domkapitlet den 22 mars 1845 föreslog landshövdingen Carl Mörner att taket skul- le beläggas med skiffer och att murarna samtidigt borde omputsas. Domkapitlet underströk reparationsbehovet men framhöll också att kyrkan borde utvidgas eftersom det rådde stor trängsel vid gudstjänsterna till följd av stadens ökande folkmängd. Hur man på bästa sätt skulle lösa frågorna om reparation och utvidgning syntes kräva en utredning av »någon erfaren och för skicklighet be- pröfvad Architekt, dervid Consistorium a nser sig böra nämna Architekten Nyström i Wadstena». 11 Upptakten till det stora arbetet med domkyrkans om- daning vid 1800-talets mitt ger ingen antydan om att det fanns tankar på en större ombyggnad eller radikal för- ändring av byggnaden hos de närmast ansvariga, d vs landshövdingen och biskopen som domkyrka ns tutares samt sysslomannen och kapitlet. Redovisningen av de behövliga insatserna pekar inte i sådan riktn ing, inte heller domkapitlets förslag att engagera den a nsedde öst- götske storbyggmästaren Abraham Nyström, känd för sina gedigna byggnader i klassicistisk smak. 12 Ärendet gick emellertid snart nog in i en ny fas. Då Nyström på grund av sina många uppdrag inte hade tid att komma till Växjö vände s ig Carl Mörner och Esaias Tegner till Carl Georg Brunius i Lund. 13 Om det var Mörner eller Tegner - eller rent av den historiskt intresserade domkyrkasysslomannen Forsan- der - som först väckte förslaget a tt kontakta Brunius ä r osäkert. Det var i vart fall biskopen som skrev det första brevet, daterat den l 7 maj 1845. Detta förvå nar knap- past eftersom han dels hade att handla som stiftschef, dels kunde vända sig till sin efterträdare på professorssto- len i grekiska vid Lunds universitet och be honom »för gammal beka ntskaps skull» resa till Växjö och besiktiga domkyrkan. Tegner skriver lakoniskt om sin domkyrka att den är »gammal , fu l och förfallen», att den »behöfver en grundetig reparation, kanske äfven en och anna n till- l00 E. GUSTA FSSON Fig l l O. C G Brunius' förslag t ill ombygg- nad 1845. ATA. C G Brunius · proposal for major a/tera- lions in 1845. byggnad». Det korta b revet och dess o rdalydelse ger inte intryck av a tt Tegner hade kraft att engagera sig i planer- na få r kyrkans renovering. Brevet ä r få r övrigt Tegners enda bidrag hä rvidlag. Sommaren och hösten 1845 var ha n tidvis sta rkt plågad av sin sjukdom , liksom också 1846, som blev ha ns sista levnadsår. D et blev landshöv- ding Mörner som helt fick ta över kontakterna med Bru- nius och dri va byggnadsä rendet. C G Brunius hade vid denna tid en sta rk ställning som a rkitekt , praktisk byggnadsleda re och vältalig föresprå- kare får medeltidsst ila rnas a nvändning i samtidens bygg- nadskonst. 14 Trots att ha n va r överlupen med uppdrag · svarade han snabbt ja till invita tionen, uppenbarligen smickrad över att både b iskopen och landshövdingen i Växjö tillskri vit honom och bett honom ta sig an den gamla domkyrkan. I sitt brev till Mörner den 30 maj fra mhå lle r Bruni us, inte utan sj ä lvbelå tenhet , a tt han ensam i landet ägnat den högre byggnadskonsten ett ve- tenskapligt studium och att det dä rfå r glatt ho nom »att Herr Grefven a nsett närvarande fråga vara af såda n vigt, VÄXJÖ DOMKYRKA 101 Fig Il l. A Törnquists förslag ti ll ombygg- nad, fast ställt av K Majt 1846. VSLB. Foto N Lagergren 1969. A Törnquist's proposal for alterations. Approved b.v the Crown in 1846. att den hvarken kan eller bör enligt vanliga skråideer lösas». Trots att det var 25 å r sedan Brunius besökt Växjö hade ha n en god minnesb ild av kyrkan: »a tt hen- nes lå nghus är treskeppigt med ett rakslutet kor i öster och ett a fl å ngfyrkantigt torn i väster». En byggnad med sådan planform kunde enligt Brunius »på ett lika ända- målsenligt som prydligt sätt utvidgas». De medelt ida byggmästarnas religiösa a nda var grundvalen för en god byggnadskonst. Denna anda »uppenbarar sig i deras a ll- varl iga byggnadsverk som varande i s ig harmoniska med- giva harmoniska Utvidgningar». Brunius var övertygad om att han arbetade i de medeltida mästarnas efterföljd och han kunde därför försäkra landshövdi ngen att ha n hade håg och kapacitet för uppgiften: »Det sk ulle vara för mig en sann glädje på äldre dagar om jag ..... finge i någon mån bidraga till förbättring och utvidgning af Wex iö domkyrka.» I juli 1845 var Brunius på plats och gjorde en grundlig undersökning och uppmätning av domkyrkan. Efter ge- nomgå ngen av kyrkans oli kartade byggnadsdela r och ganska komplicerade utbyggnadshistoria 15 var det up- penbart att hans studieobjekt befann s ig långt ifrå n ideal- bilden av det harmon iska medeltida byggnadsverket. Han måste konstatera a tt en kyrka som på detta sätt »uppstått under olika byggnadstider och bl ifvit efter skiljaktiga behof och grundsatser ansenligen utvidgad» naturligt nog får »en föga harmonisk hållning». Ha ns kritiska kommenta rer gälle r dock främst senare tiders anordningar Han uttrycker visserligen förståelse för be- slutet a tt inte å teruppföra de stora gavelröstena efter branden 1740 men utdömer sättet att lösa takfrågan och konsta te rar att »enhvar, som ha r något begrepp o m högre byggnadskonst, lä rer vid första anblicken af kyrka ns så beskaffade vattentak röna ett vidrigt int ryck. O m lå nghu- 102 E. GUSTAFSSON sets vattentak till sin ofantliga bredd jemföres med sin ringa längd, visar sig ett störande missförhållande, hvil- ket ökas derigenom, att korets vattentak fått för att nå- gorlunda motsvara i höjd vida brantare fall än det först- berörda» (fig l 09). Brunius uttrycker här, som så många andra gånger, sitt starka krav på regularitet och propor- tioner efter klassiska gestaltningsprinciper. 16 Men 1700-talets klassicistiska detaljformer fann givetvis inte nåd inför hans kritiska blick: tornportalen »liknar snara- re en inkörsport till en herregård i modern sti l än en hufvudingång till en uråldrig kathedral» och tornets huv och lanternin »vittnar på det ögonskenligaste om sednare tiders totala oförmåga att finna det passande, då fråga är om medeltidskyrkors istå ndsättning». Brunius' ombyggnadsförslag Brunius föreslog en radikal ombyggnad av domkyrkans tak (fig l l 0). l stället för det 16 m höga taket över de tre skeppen skulle mittskepp och kor läggas under ett gemen- samt, endast 6 m högt sadeltak. På sidoskeppens mur- krön skulle trappgavlar uppföras, en gavel för varje valv- fack, allt efter mönster från skånska, gotiska stadskyrkor med sidoskepp eller kapell av samma höjd som mittskep- pet. Också tornet och korgaveln skulle förses med trapp- gavlar. Genom en kryssvälvd tillbyggnad öster om varde- ra sidoskeppet kunde behovet av fler bänkplatser i kyr- kan t illgodoses. För att göra en sådan tillbyggnad på norra sidan måste den medeltida sakristian rivas. Försla- get innebar vidare flyttning och omgestaltning av sträv- pelare och fönster varigenom exteriören kunde få större regelbundenhet. Den gamla ingången i norra sidoskep- pets västra del föreslogs slopad; Brunius höll styvnackat på principen att kyrkobesökaren skulle inträda genom västportalen och därvid möta det »härliga perspekt ivet» mot ett alta rrum som skulle framstå i »högtidlig dager». För markeringen av korpartiet skulle det igensatta fönst- ret i östmuren tas upp och i övrigt skulle altaret förses med ett stort kors och framträda mot ett skrankverk med gotiska former, alltså helt efter Brunius' standardlösning för utformningen av en kyrkas korpart i. För domkyrkans inre föreslog han annars inga större förändringar. Vad gäller arkitekturens utsmyckn ing var förslaget modest. De många gavelröstena skulle »siras med olikartade nischfördjupningar samt prydliga tinnar» i strängt sym- metrisk anordning. Gavelpart ierna skulle utföras i fog- st ruket , välbränt tegel liksom friserna med treklöverfor- made bågar under röstena samt omfattningarna till de rundbågiga fönsteröppningarna . Fönstren skulle prydas med masverk i järn där kulörta glas skulle inpassas. Por- talerna i västfasaden gavs kölbågig omfattn ing: i huvud- ingången fick omramningen en ornamentik av krabbor och krönande fyrpass. l oktober 1845 var Brunius klar med sitt ombyggnads- förslag. I brev till Forsander den 17 oktober framhöll han att den både oansenliga och vanprydliga kyrkan skulle kunna »bli så rymlig och så prydlig, som en stiftskyrka bör skäligen vara». När han tio dagar senare översände förs lagsritningarna tilllandshövding Mörner var han för- vissad om att byggnaden inte skulle kunna behandlas på annat sätt än det föreslagna »såvida det hela skall bli fullt ändamålsenligt, få en harmonisk hå llning, bli i yttre och inre afseende imposant och lofva framtida varaktighet». Genomfördes planerna skulle Växjö domkyrka »framstå lika vörd nadsbjudande som de fleste af Sveriges stiftskyr- kor och vida imposantare än de nyare deribland , nem- Iigen i Calmar, Carlstad och Götheborg, att ej nämna den oformliga domkyrka, hvilken nu uppföres i Hernösand». Med sitt förslag och i sin plädering framställer sig Brunius som en pålitlig utövare av en gedigen byggnads- konst efter vitruvianska grundsatser och en återställare av den misshandlade gamla domkyrkans anseende som medeltida stiftshelgedom. Han kunde också komplettera sitt betänkande med den idemässiga bakgrund som han givit vid jubelfesten i Lunds domkyrka den l och 2 september 1845.17 Han sände följaktligen sitt nu tryckta högtidstal till s ina uppdragsgivare i Växjö. Hans tankar och förslag blev väl mottagna. När lands- hövd ingen den 18 november begärde domkapitlets ytt- rande över Brunius' betänkande, kostnadsförslag och rit- ningar framhöll han att han för egen del »på det högsta» gillade förslaget. 18 Redan den 7 november hade han med- delat Brunius att det glatt honom mycket »att få se rit- ning till en Domkyrka i så vacker och verkligt antik style som den ifrågavarande». Samtidigt kommenterade han Brunius' misstankar att Överintendentsämbetet inför K Majts stadfästelse av förs laget skulle »genom en min- dre behöflig och alltför artig förfrågan förvrida närvaran- de planer». Mörner beklagade att ämbetet måste ha sitt ord med i laget, »ty med dess vanliga benägenhet att klandra och omgöra allt hvad från andra skickligare arki- tekter ti ll dess pröfning insändes, har man visst att vänta förändring i Herr Professorns vackra arbete. Nog skall jag göra hvad jag kan för att hindra det.» I sitt svar den 14 november meddelade Brunius att han kunde lämna anvisning på skickliga murare och stenhug- gare som han själv övat upp, men skulle ritningarna bli förändrade nödgades han helt och hållet dra sig tillbaka. Det var honom främmande att åta sig ledningen för ett arbete som inte överensstämde med hans övertygelse: »ingen sann konstnär åtager sig utförande af något kon- struktions eller planvidrigt arbete, emedan både framtid och efterverld kunde möj ligtvis tillräkna honom de miss- tag, h varti ll gifvna föreskrifter varit skulden.» H an utbad sig dock att få ta del av eventuella ändringsförslag. Vis- serl igen skulle Överintendentsämbetet >>väl icke numera föreslå en modernisering af en sådan Kathedral som den- na» med likväl »framkomma med tillsatser och afstymp- ningar, för att ådagalägga sitt mästerskap». Granskningen av förslaget Sedan Brunius' förslag den 4 december sänts till K Majt för fastställelse remitterades det i sedvanlig ordning till Överintendentsämbetet , där e o konduktören Albert Törnquist utsågs att handlägga ärendet under ledning av professor Axel Nyström. 19 Törnquist besökte Växjö i bör- jan av 1846 och har redan då presenterat utkastet till sitt eget ändringsförslag. l huvudsak följde han Brunius. Av- vikelserna gällde korpartiet med tresidig avslutning mot öster, portalen i norra sidoskeppet och den betydligt rika- re fasaddekorationen (fig III). Brunius fick ta del av förslaget och uttryckte s in oförgripliga mening om detta i ett brev till Mörner den 16 februari : »Allt hufvudsakligt bibehå lles, men dekorationerna mästras för att dyme- delst synas liksom låta det hela vederbörligen undergå censur. På detta sätt kommer förändringen att kosta minst en tredjedel mera och byggnaden öfverlastas med opassande prydnader ..... Det skulle varit för mig oänd- ligen lätt att, om byggnadens ursprungliga enkelhet med- gifvit en rika re utsirning och hennes kassa haft dertill medel, utstyra ritningarna med en blända nde prakt. Men liksom jag vågar tro det jag uppgifvit det ändamålsenli- gaste sätt att utvidga och betäcka denna ovanliga bygg- nad , så har jag äfven visat det idemässigaste ma ner att dekorera densamma. Då emelle rtid hela distributionen och konstruktionen b ibehålles, så kan dekorationen i s ig vara j emförelsevis en småsak, när man nem l igen slippe r att dertill kontribue ra. Men enär merberörda embete på dylikt vis mästrar mina ritningar, må det jemväl genom sina tjenstemän besörja arbetets utförande. Det torde bli något svårare att inslå stora takvalv än a tt förse prå liga ritningar med bjerta laveringar.» Det dröjde till den 16 juni innan Ö verintendentsämbe- tet sände sitt , dvs Törnquists förslag till K Majt för stadfåstelse.20 D et ä r ovisst om landshövd ing Mörne r hå llit sitt löfte till Brunius och försökt påverka ä mbetet att godta hans förslag. N ågon uppgift härom finns inte bevarad. Möjligen vi lle Mörner som ko nungens befall- ningshavare inte agera emot ämbetet i en fråga där han måhä nda ansåg a tt skillnaden mella n stockholmsa rkitek- tens och lundaprofessorns försl ag inte var särdeles stor. Den Il a ugusti fastställdes ämbetets förslag men först den 25 november ankom det kungliga brevet i ärendet till Överintendentsämbetet , som den l december delgav VÄXJÖ DOMKYRKA 103 landshövding Mörner beslutet och överlämnade de god- kända ritningarna och kostnadsbe räkningen. l den bifo- gade skrivelsen fann ämbetet anledn ing betona att det törnqu istska förslaget uta rbetats »med hufvudsakligt iakttagande af Herr Professor Brunii ås igter och anord- ning».21 Den Il december bad Mörner- på Brunius tidigare begäran- a tt få tillbaka de insända ritninga rna. 22 Sa mti- digt skrev han till Brunius och översände ämbetets kost- nadskalkyl, beklagade det dröjsmål som uppstått, hoppa- des att takomläggningen skulle kunna komma igå ng vå- ren 1848 och att även den angelägna t illbyggnaden skulle komma till stånd samt förnyade sin »ofta ytt rade önskan att detta vigtiga arbete ..... kunde få ledas under Herr Professorns insigtsfulla tillsyn och af Dess arbetare». Men Brunius var ståndaktig. Han meddelade Mörne r att han inte längre ville ha någon befattning med saken. Han markerade s in skepsis t ill Törnquists kostnadsberäkning- ar men vi lle i övrigt inte göra några kommentarer: »Jag ä r numera i högsta grad konservati v och tillåter mig a ldrig något klande r mot en hög m yndighet.» Ombyggnaden genomförs Planerna blev nu v ilande under hela 1847. Påföljande år tog emellertid den nye växjöbiskopen C l Heurlin upp kontakten med Brunius och lyckades övertala honom att åtaga s ig ledningen av arbetet och anskaffa hantverkare. Villkoret var dock att ombyggnaden genomfördes he lt e fter Brunius' eget förslag. Det var ganska motvi lligt som Brunius återupptog sitt arbete med domkyrkan. l ett brev till Forsande r den 26 februa ri 1849 meddelade han att han »övertalat» ett par murare att bege sig ti ll Växj ö och påbörja tillbyggnaderna. För egen del skulle ha n helst vi lj a slippa detta byggnadsföretag men, säger han , »herr Biskopen Heurl ins önskan ha r jag icke kunna t undandra- ga mig, ehuru jag högst gerna velat se, huru herra r arki- tekter, som af infa ll fö rändra andras planer, betett sig med inslående af stora takh valf». Ombyggnaden kom nu att geno mföras fullt ut trots vissa finans ie ringssvårighete r. 23 Snart nog framträdde domkyrkan i en helt ny skepnad (fig 11 2). Brunius utöva- de ledningen från sin position i Lund och v id ett å rligt sommarbesök i Växjö. H an kunde med fört roende lå ta sin skicklige murmästare C G Rosdahl vara ansvarig fö rman vid bygget. Dessutom fungerade domkyrkasyss- lomannen Forsander som flitig rapportör till Brunius och förm edlare av dennes propåer och deta ljanvisninga r. U n- der somma ren 1852 hade arbetena framskri dit så långt att Brunius e fter sitt besök i Växjö ansåg sig vara i stort sett fårdig med sitt»missionsverk i nä mnda residens- och sti ftsstad». En rad större a rbeten, b l a taktäckningen, l 04 E. GUSTAFSSON F ig 11 2. Domkyrka n frå n sydväst eft e r C G Brunius' o mbyggnad. Foto sannoli kt frå n 1880-ta let av J Jaeger, ATA. T/re Cathedra/ }i-om t/re soutlr-west. a.lier Brunius· alterations. verkstä lldes dock fö rst 1853. På hösten detta år kunde Rosdahl, som hela tiden förtjänstfullt fungerat som a r- betsledare, avsluta murningsarbetena. Vå ren 1854 full- bordades den genom gripande renoveringen av kyrkan med vissa snickeriarbeten , målning och förgyllning. I en den 5 november 1853 da terad tackskrivelse t ill Brunius, unde rteck nad av landshövd ing Mörner och b is- kop Heurlin, uppsatt och kont rasigne rad av J Forsande r, få r domkyrkans tutores uttrycka »sin fullkom liga t ill- fredsstä llelse» med det sätt på vilket arbetet utförts. Brevet fortsätter i ordalag som vittna r om a tt Forsande r tillägnat s ig den speciella vokabulär som Brunius använ- de i högtidliga sa mmanhang: »På samma gång som den gam la sigfridskyrkan i sitt förändrade skick lemna r ett värdigt begrepp om medeltidens herrliga tempelbyggna- der. utgör den tilli ka en talande minnesvård om Herr Professorns allmänt erkända fö rtjenster i afseende på fäderneslandets kyrkliga byggnadskonst». Forsander ger i si tt missivbrev också en mer personlig kommentar· »Wår förnyade gamla kyrka ser nu ut såsom det a nstå r en Cathed ra! och vinner a llt mer b ifa ll , äfven bland dem, som i börja n ej kunde förlika sig med den skedda förändringen och j ag ä r viss derom , att ho n ino m denna landsort skall i s in må n bidraga att sprida en bättre smak i afseende på kyrkobyggnadskonsten, än den ma n hittills hä r få tt genom de moderna nya kyrkorne, som hä r i sena re tider uppförts. Det är rätt och billigt, a tt stifts- kyrkan är ett mönster fö r Stiftets öfriga kyrkor.» Kritiska röster- interiörens förändring Växjö domkyrkas nya gestalt kom a ldrig att tjä na som föreb ild v id det följand e kyrkabyggandet i st iftet. 1800- talets stora kyrkobyggnadsepok i Små la nd var visserligen ä nnu inte tillända men de nya kyrkorna frå n å rtiondena närmast efter sek lets mitt ritades i en st il som hade kvar den klass icist iska grund formen och karaktären. De efter- ha nd uppträdande medelt ids form erna i ornamentiken ä ndrade inte intrycket. 24 Först mot seklets slut blir me- de ltidsstilen dominerande men då i helt nygot isk tapp- ning. Brunius' skånska trappgavelskyrka i Växjö blev en särl ing i smålä ndsk m iljö . Förvå nansvärt sna rt blev den renoverade domkyrkan utsatt för kritik , både ur prakt isk och estetisk synvin kel. Ett starkt missnöje kom till synes i en artikel i Nya Wexjöbladet 186 1 Skribenten klagar på att det råde r besvärande trä ngsel på gru nd av a tt kyrkan har en enda ingång, att bänkplatserna är otillräckl iga, att fukt och svamp a ngripit bänkarna eftersom det sak nas ventilation VÄXJÖ DOMKYRKA 105 Fig l 13. l nteriör mot öster efter C Mö ilers renovering 1898-1899. ATA. The interior of the Cathedrallooking east ajier C Möller·s alterations in 1898-99. i grunden och att klockklangen försämrats genom en olämplig anordning av klockorna. Brunius' verk får som helhet en hård dom då det »till sin st il näppeligen till- fredsstä ller ens det tarvligaste konstsinne och till sin än- damålsenlighet högst ofullkomligt motsvarar församling- arnas även mått ligaste anspråk».25 l mindre smickrande ordalag nämns Brunius' föränd- ring av växjödomen i Christoffer Eichhorns art ikel om Linköpings domkyrka och dess restaurering, införd i Ny Illustre rad Tidning år 1870, å ret efter Brun ius' död. Eichhorn ger här »gamle Brunius» ett gott betyg som byggnadsforskare och vägröjare för en försiktigare be- ha ndling av våra medeltidskyrkor men betonar också att denna nya syn, som varit vägledande för Brun ius planer i Linköping, inte alltid fått genomslag i hans projekt och byggande: »Tankarne kunna vara delade om det sätt, hvarpå han löste s in uppgift som förnyare af kyrkliga å lderdomslemningar; vi minnas särskild! det obehagliga intryck hans ombyggning af Vex iö domkyrka gjorde på oss, trots den onekliga lärdom, som var nedlagd på arbe- tet.»26 Missnöjet med Brunius' domkyrka tycks främst ha gällt själva kyrkorummet. l en tid när de nya kyrkorna i gotisk stil fick en rik inredning och färgstarka valvdeko- rationer måste domkyrkainteriören med de vitkalkade valven och den bibehållna , ljust o ljefärgade bänkinred- ningen från 1700-talet tett sig i enklaste laget. l slutet av seklet var tiden mogen för a tt genomföra anpassn ingen till den rådande smaken. Renoveringen ägde rum 1898-99 efter ritningar av Överintendentsämbetets arki- tekt Carl Möller l sin läromästare Helgo Zettervalls anda omdanade Möller domkyrkainteriören med goticerande träinredning, kvadermönstrade väggar och pelare, scha- blonmålad rankornament ik i valven och färgsta rka glas- målningar i koret. 27 Efter denna förändring kunde också kyrkans inre sägas svara ti ll de förväntningar som samti- den ställde på en medeltida domkyrkas gestalt och karak- tä r (fig l 13). Domkyrkans omdaning 1957-1960 Brunius räknade med att hans takkonstruktioner skulle kunna bestå c irka hundra å r, ett antagande som blev besannat. På 1940-talet började fö rberedelserna t ill en ny renovering av domkyrkan. Efter grundliga byggnadstek- niska undersökningar på 1950-talet fanns det särskild anledn ing att framhålla yttertakens, takstolarnas och även trappgavlarnas dåliga tillstånd , framför a ll t i de fuktsam lande takfickorna. Detta blev startpunkten för en diskussion huru vida helt förä ndrade, ur underhå llssyn- punkt bättre takformer borde väljas. För restaureringsar- kitekten Kurt von Schmalensee var huvudalternativet en återgång ti ll takformen före Brunius' ombyggnad i kom- bination med spetsiga dubbelspiror, liknande dem som fu nnits före 1740 års brand. De tekniska och ekonomiska motiven för en sådan lösning framhävdes starkt men i diskussionen fördes också in historiska, estet iska och emotionella argument som uttryckte en ny tids syn på hur den medeltida kyrkan skulle framträda som monu- ment och stiftshelgedom. Arki tekten framhöll a tt spiror- na »skulle kunna återskänka Värends och Smålands gam- la biskopskyrka dess forna trotsiga och ursprungliga ka- raktär». Han betonade också att det tidigare faststä llda 106 E. GUSTAFSSON Fig 11 4. Domkyrkan från syd väst eft e r ombyggnaden 1957-60. Foto Atelje Visit. The Cathedra/ from the south-west ajier the major alterations were carried oU/ 1957-60. restaureringsfOrslaget fOr interiören, dvs Erik Fants å r 1953 i huvudsak godkända program, innebar en så stor omändring och avvikelse från 1800-talsutseendet att det fan ns skäl att fOreslå en motsvarande yttre restaurering, som dessutom skulle tillgodose de tekniska kraven. 28 Åren 1957-60 genomfOrdes vår t ids stora renovering av domkyrkan som innebar exteriörens förändring enligt von Schmalensees huvudförslag (fig 114) men som också ledde till kyrkorummets fullständiga förnyelse, präglad av ambitionen att tillgodose moderna funktionskrav och att tillva rata och fOrstä rka medeltidskaraktären och få denna att verka samman med ett omfattande konstnär- ligt nyskapande (fig 115). 1800-talets konstruktioner och former blev starkt reducerade, både exteriört och interi- ört. När Brunius' trappgavelskyrka och Möllers nygotiska interiör förvisades till historien kunde detta rättfärdigas av det dubbla syftet att fOrbättra byggnaden tekniskt och funktionellt och att återvinna dess medeltida karaktär. Moti ven var strängt taget desamma som när Brunius genomförde sin ombyggnad för att tillförsäkra den gamla sigfridskyrkan varaktighet , ändamålsenlighet och ett vördnadsbjudande utseende. 29 Fig 115. Inte riör mot öste r. Foto S H 1968. The interior ofthe Cathedra//ooking easr. Noter l. E Guslafsson och M Ullen, Växjö domkyrka, SvK vol 136. Se särsk inledningskapitlet av L-0 Larsson, Växjö stift , en h i- storisk översikt , s 9fT och E Guslafsson, Kyrkobyggnaden , med avsnitten om kyrkans medeltida byggnadshistoria, s 59fT. 2. SvK, a a , särsk s 104fTsamt källförteckningen s 25 1f. 3. SvK, a a , s 11 9f. 4. SvK, a a, avsnitten av M Ullen , Inredning och inventarier s 166 och 169 ffsamt R Axel Unnerbäck, Orgel och orgelfasad s 185 f. 5. Om Växjö. En akademisk 1700-ta lsavhandling översatt av S E Melander, s 33 ff. 6. Kyrkorådsprotokoll 1737, VDA, SvK, a a, s 11 8 och 155. 7. J C Linnerhjelm, Brefunder resor i Sverige, s 124. 8. Växjö domkapitels protokoll 1778, YLA. SvK, a a, s 130 och 186. 9. lnv 1830, ATA. 10. P Wieselgren, Ny Smålands Beskrifning Il , s 634. Il. Växjö domkapitels protokoll 1845, YLA. 12. G Elfslröm. Från sockenmurare till storbyggmästare, s 63 ff. 13. Brunius ' brevväxling med sina uppdragsgivare i Växjö ingår i Bruniussamlingen vol X, ATA. l den följande fra mställning- en är samtliga citat från denna korrespondens om inget annat anges. Redogö relsen för planeringen av a rbetet följer i hu- vudsak SvK, a a , s 134 ff. 14. B Grandien, Drömmen om medeltiden. Carl Georg Brunius som byggmästare och ideförmedlare, särsk de centrala av- snitten s 267-452. 15. Brunius ' beskrivning och byggnadshistorik ingår i det betän- kande som tillhör hans ombyggnadsförslag, Bruniussamling- en vol X, ATA. Uppmätningsskisserna ingår i samma sam- ling, vol XXXV. Redogörelsen för byggnadshistorien och åtgärdsforslaget trycktes senare i C G Brunius, Konstanteck- ningar under en Resa år 1849, s 628 ff. 16. Om Brunius ' beroende av klassicismens formprinciper se t ex G Lindahl, Högkyrkligt , lågkyrkligt , frikyrkligt i svensk arki- tektur 1800-1950, s 75 och E Guslafsson, C G Brunius och Skånes kyrkor, Kyrkobyggnader 1760-1860, Del I, s 44. 17. Brunius' stora tal vid detta tillfalletrycktes i skriften Lunds domkyrkas jubelfest den l och 2 september 1845. Talet refe- reras och kommenteras i E Gustafsson. En passande inrätt- ning af ett Herrans hus. C G Brunius och Skånes kyrkor, s 27 ff samt i B Grandien, a a , s 353 ff. 18. Växjö domkapitels akter 1845, YLA. 19. Ö IÄ:s protokoll 16 december 1845, RA. 20. Ö IÄ:s registratur 16 j uni 1846, RA. 21. ÖIÄ:s registratur l december 1846, RA. 22. ÖIÄ:s registratur 31 december 1846, RA . 23. För en närmare redovisning av arbetenas omfattning och tidsföljd hänvisas till SvK vol 136, s 140ff. 24. Se t ex den nya kyrkan gemensam för D rev och Hornaryd, byggd 1866-67 efter ritningar av Th Ankarsvärd 1853, som behandlas i: M Ullen, Drevs och Hornaryds kyrkor, s 129 ff. 25. Citerat efter H Linds!röm, Växjö stads historia 1719-1862, s 380 f. VÄXJÖ DOMKYRKA 107 26. C ite rat efter R Edenheim och M Ullen. Byggnadshistoria. Nyare tiden , Linköpings domkyrka I, s 267. 27. SvK, vol 136, s 146. 28. Historik samt restaureringsprogram enligt ol ika alternativ, november 1956, ATA. Redogörelsen för arbetena i SvK, a a, s 146 ff. 29. I december 1992, efter uppsatsens fardigställande, har en ny renovering av domkyrkan blivit aktuell med bl a förändring- ar av kyrkorummets inredning och utsmyckni ng. Anlitad arkitekt är Mats Edström, Lund. Källor och litteratur Otryckta källor S!ockholm RA: Ö IÄ:s arkiv: protokoll 1845; registratur 1846; kungl brev 1846. ATA: Bruniussamlingen: vol X, XXXV, ritningar med förs lag till ombyggnad av Växjö domkyrka, C G Brunius 1845; handling- ar rörande Växjö domkyrka: inv 1830, histo rik och restaure- ringsprogram av K von s chmalensee 1956; diverse skri velser rörande arbeten i domkyrkan under 1900-ta let; b ildsaml: äld- re och nyare fotografier av domkyrkan. Vadslena VaLa: Växjö domkapitels a rkiv: protokoll 1845 (Al ), renoverade protokoll 1778 {All), akter 1845 (EIII). Växjö VDA: Kyrkorådsprotokoll och handlingar 173 7-1 752 {A:2). Landsbiblioteket: Förslagsritningar av C G Brunius 1845, detalj- ritninga r av tornets trappgavlar av C G Brunius (odat); for- slagsritningar till ombyggnad av A Törnquisl 1846. Tryckta källor och fillera tur Brunius C G, Konstanteckninga r under en Resa å r 1849. Lund 185 1. Edenheim R, Byggnadshistoria. Nyare tiden (tills m M Ullen) , i: Linkö pings domkyrka l. Sv K, vol 200. Stockholm 1987. E/fslröm G. Från sockenmurare till storbyggmästa re, i: Östergöt- land. Meddelanden 1978 från Östergötlands och Linköpings stads museum. Grandien B, Drömmen om medeltiden. Carl Georg Bruni us som byggmästa re och ideformedlare. Lund 1974. Gustafsson E. En passande inrättning af ett Herrans hus. C G Brunius och Skånes kyrkor, i: Skånes hembygdsförbunds års- bok 196 1. - Densam me, Kyrkobyggnaden, i: Växjö domkyr- ka. SvK, vol 136. Stockholm 1970.- Densamme, C G Brunius och Skånes kyrkor, i: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del l. Skå- ne och Blekinge. SvK, vol 2 10. Stockholm 1989. Larsson L-0, Växjö stift - en historisk översikt, i: Växjö domkyr- ka. SvK, vol 136. Stockholm 1970. Lindahl G. Högkyrkligt , lågkyrkligt , frikyrkligt i svensk ark itek- tu r 1800-1950. Stockholm 1955. l 08 E. GUSTAFSSON Lindsrröm H. Växjö stads historia I Il , 17 19-1 862. Växjö 1942. Linnaet/S S, De Wexionia, urbe Smolandicum. Lund 1743 (Om Växjö. En akademisk 1700-talsavhandling översatt frä n lati- net av S E Melander. Lund 1933). Linnerhjelm J C. Brefunder resor i Sverige. Stockholm 1797. Lunds domkyrkas jubelfest den l och 2 september 1845. Lund 1845. Ullen M. Drevs och Hornaryds kyrkor. SvK, vol 120. Stockholm 1968. - Densamma. Inredning och inventarier. Växjö dom- kyrka. SvK, vol 136. Stockholm 1970. - Densamma, Bygg- nadshistoria. Nyare tiden (tills m R Edenheim). Linköpings domkyrka I. SvK, vol ;200. Stockholm 1987. U n nerbäck R A, Orgel och orgelfasad. Växjö domkyrka. SvK, vol 136. Stockholm 1970. Wieselgren P, Ny Smålands Beskrifning II. Wexiö 1845. Rundat eller rakt? Korets utformning i nyklassicismens salkyrkor i lönköpings län av INGRID SJösTRÖM Många hårda o rd har genom tiderna fallts om den nyklas- sicistisk2 kyrkan. En av kyrka typens ivrigaste belackare Carl Georg Brunius (se ovan M Ullen och E Gustafsson) passerade på 1840-talet Östra Torsås kyrka i Småland (fig 21) och ondgjorde sig över dess torftighet. Han note- rade särskilt »att alta rväggen som alldeles saknar fönster ä r i hög grad dyster. Att här endast fi nnes skepp, men intet egentligt kor, ger helgedomen utseende af en brunnssalong». 1 Östra Torsås byggdes 1847-49 och hör till den stora grupp salkyrkor med rektangulär plan och rakslutet kor som tillkom under periocen 1790-1 850. Denna grupp har drag av den reformerta X-yrkan, som alltsedan 1600- ta let höll fast vid det enkla a,•d ito rielika kyrkorummet, rektangulärt med en talarstol r-1 ena kortsidan. Typen passade väl till upplysningstidens rationalism och beto- ning av pred ika ns roll. Ko ret framhävdes inte som en självständig del i kyrkorummet utan integrerades med menighetens sal.2 Denna enkelhet i det yttre och det inre uppfattade många med Brunius som okyrklig. De nedsättande om- dömen som få lldes om nyklassicistiska kyrkor tar fasta på det profana i formspråket: »tegnerlada», »värdshus» och »kasern».3 Den rektangulära salkyrkan var ju dock inte a llenarå- dande under nyklassicismen. Det förekom flera olika varianter med markerat kor. I Småla nd , och särskilt i lönköpings lä n, tycks man i vissa trakter ha delat Bruni- us' aversion mot det rakslutna ko ret. Dä r förekommer en större a ndel nybyggda kyrkor med rundat korparti än någon annanstans i landet. Den följande a nalysen av korets utformning i denna del av Småla nd utgör en för- studie till en systemat isk geno mgång av kyrkaplanerna i hela riket. Kor och sakristia, några grundtyper De nyklass icistiska kyrkorna i la ndet kan schematiskt indelas i tre huvudtyper vad gäller korets form: rakslutet kor, rakslutet med absid samt absidialt kor lika brett som lå nghuset. Den typ som man i lönköpings lä n har särsk ild förkär- lek för är det rundade absidiala koret förenat med lå ng- huset i en U-fo rmad plan. Det benämns här för enkelhets skull absidkor (tig 11 6). Korpartiets utformning hä nger nära samman med sak- ristians form och placering. s akristian kan läggas på no rdsidan, i mittaxelns förlängning som en utskjutande mindre byggnad, eller inom lå nghusets rektangel bakom korväggen, vanligen sidelagd i ena hörnet med för råd eller dylikt i motstående hö rn. Bland övriga typer kan t ex nämnas sakristia under läktare i väster. Den traditionella placeringen av sakristi- a n i norr, med direkt förbindelse t ill predikstol på nord väggen, fortlevde under hela perioden. Den var sär- skilt vanlig i kombination med absidkor, vars svängda yttermur både tekniskt och estet iskt försvårar en ansl u- tande sakristia österut. Nordsakristia n stred dock mot sym metrins lagar, som Överintendentsämbetet allt mer kategoriskt förfäktade. Redan Hå rlema n noterade p roblemet; hans recept, la nse- rat bl a i Öveds kyrka i Skå ne på 1750-talet, var att nordsakristian försågs med en pendang i söder, t ex ett vapenhus. Adelcrantz praktiserade en annan lösning, öst- sakristian, i en del av sina sockenkyrkor på 1770-talet4 , och det blev fr o m 1790-talet den modell som nästa generation ämbetsarkitekter helst a nvände. Östsakristian inom eller utom byggnadskroppen blev även fortsätt- ningsvis under 1800-talet ä mbetets huvudlinje, oftast kombinerad med rakslutet kor. För ä mbetet vägde sym- met rikravet tyngre än kraven på nä ra och bekväm kom- munikation mellan sakristia och predikstol , som anför- des från församlingarna. Bägge kraven kunde t illgodoses med en altarpredikstol , en lösni ng som dock av andra skäl a ldrig vann bred anslutning. Korpartiets gestaltning ha r en avgöra nde betydelse för hela kyrkorummets karaktä r, och skillnaderna ä r stora l l 0 I. SJÖSTRÖM l. Rakslutet kor Il. Korabsid III. Absidkor Fig 116. Salkyrkoplaner 1760-1 860 i lönköpings län. Över strecket tre grund- typer (utan sakristia), under strecket olika placeringar av sakristian i norr resp i ös-q l q ) q ) ter. Ritn ing A Hildebrand , SvK. Plans o.lchurches bu i l t between 1760 and 1860 in the Jönköping count.v in the prov- ince Småland and. below. various posi- tions o./ the vestry (S). q ) q ) lsld q > ö ce==}J q ~ 6 q q ~~ ~ q lsi q ~ ö mellan de tre grundtyperna. s aleffekten är mest påtaglig i kyrkor med rakslutet kor. Korväggen sluter rummet och reser en skådeskärm mot församlingen, ideal isk för stora alta ruppsatser och bild program. Tidiga exem pel har van- ligen sakrist ia i norr och fönster i östväggen (ex Nässjö, fig 11 8). Då sakrist ia n senare allt oftare placerades bak- om korväggen blev denna fönsterlös. Den blev därmed något mörkare än övriga väggar men också fri från be- svärande motljuseffekter. Korvägg och altare kommer nä ra församlingen. De symmetriskt placerade dörrarna till bakomvarande sakristia inkomponeras i korväggens dekorativa ensemble (ex Kråkshult). Absidkoret ger östpartiet en annan rymd och lyftning. Halvkupolen, eller hjälmvalvet, bildar fortsättning på långhusets valv, buktande som ett fyllt segel i fören på ett skepp. Valvets bågform , en harmonisk halvcirkel eller segmentbåge, tecknas ofta i ett svagt språng i murlivet mellan halvkupol och valv. Det kvartssfåriska rummet fylls av ljus som faller in genom korets stora fönster och upphäver skuggor och skarpa gränser. Korets rundel bil- dar ett omsluta nde och välkomnande rum kring altare och alta rtjänst (ex Ökna). Tresidiga absidiala kor ger liknande effekt i fråga om rymd och ljus (ex Fryele), men nå r inte den lugna harmo- ni som den obrutna halvcirkeln ger. Den tredje grundtypen, rakslutet kor med absid, kan ses som en komprorpiss mella n de två andra. Skä rm- väggen bryts igenom ~v en mindre, nischliknande absid, ofta belyst av ett mittfönster. Traditionen från äldre kyr- koarkitektur lever här tydligast vidare (ex Skärstad). De skillnader i karaktär och stämning som man idag kan uppfatta mellan de tre grundtyperna bör ha varit uppenbara även för samtiden. Det förefaller som nämnts troligt att de negativa omdömen som alltsedan 1800-ta- lets början ha r få llts om nyklassicistiska kyrkor i första hand har gällt kyrkor med rakslutet kor. Kyrkor med absidkor i Jönköpings län Under perioden 1767-1 867 försågs mer än hälften av alla nybyggda kyrkor i lönköpings län, 23 stycken, med ab- sidkor. l Kalmar län byggdes under samma tid sj u sådana kyrkor, i Kronobergs län fyra (fig 11 9). l inget annat landskap utgör de en så stor andel av de under denna period byggda kyrkorna. Efter Småland kommer Öster- götland, dä r ett tiotal , ca 1/5 av de nybyggda fick absid- kor. l övriga mellansvenska landskap ligger antalet mel- KO RETS UTFORMNING III Fig Il 7 Ha llingebergs kyrka. Projektrit- ning senast 1753 av Carl Hå rleman, grave- Cl rad av J E Rehn. RA. Foto RA. Hallingeberg Church. Proposal fi"om be- fore 1753 by C Hårleman. lan två och sex. I Skåne finns en, i Blekinge liksom i de norrländska landskapen saknas den helt. I lönköpings län ä r de flesta kyrkorna med absidkor koncentrerade till södra delarna av Västbo och Östbo härader samt till södra delen av Östra härad. Tidsmässigt fördelar de sig på dels en mindre få rtrupp på fem kyrkor, tillkomna på 1760-90-talen, dels på övriga 18 kyrkor, jämnt spridda under tiden 1827-67 En analys av källmaterialet visar att det var de lokala beslutsfatta rna, inte Överintendentsämbetet, som upp- skattade det rundade koret. l 12 av de 23 fa llen, va rav alla utom ett efter 1800, levererade nämligen ämbetet som fårsta förslag ritningar med rakt avslutat kor, medan kyrkan sedan byggdes med rundat. Motsatsen, att ämbe- tets fårslag haft rundat kor och kyrkan byggts med rakt , förekommer sällan. Även om en hel del fårslag med rakslutet kor, med och utan absid, accepterades, så ä r det uppenbart att det rundade koret fö redrogs i många får- samlingar. Som framgår även av övriga uppsatser i volymen var det generellt sett sna ra re regel än undantag att försam- lingarna anmärkte på ämbetets ritningsförslag och avvek från fastställda ritningar. Det finns få exempel på att ett kyrkoärende fårlöpte så enkelt som de kungliga förord- ningarna förutsatte. l de flesta fa ll begärde fårsamlingar- na minst en gång revideringar av ämbetets fårsta förslag. Avvikelserna från fastställd ritning rö r som regel dock sällan så markanta ingrepp som ändring av rummets form, som är fall et i de hä r behandlade kyrkorna. 4+-1-----.J,---..... .. 0:.::~}';.'!/.~._~~; ,. ,f-1_ . ' Fig 11 8. Nässjö kyrka . Ritning t ill ny kyrka 1777 s ignerad Olof Tempelman och approberad av G ustaf Il l. Va La. Foto VaLa. Nässjö Church. Proposal .fi"om 1777, signed O Tempelman and approved by King Gus1avus III. l 12 l. SJÖSTRÖ M Delvis ka n man i sockenstämmoprotokoll och skrivel- ser frå n Ö verintendentsä mbetet spå ra skälen till avvikel- serna och a rgument fOr och emot o lika lösningar. Vi börjar med att f61ja tillkomsten av de fem tidiga 1700-ta lskyrkorna (få r illustra tio ner ti ll i uppsatsen nä mnda småla ndskyrkor se även Kata log). 1700-ta/skyrkorna De fem kyrko r i l ö nköpings lä n som ha r abs idkor ä r Ökna, byggd 1766- 67, Alseda, byggd 1774, bägge i Östra hä rad , samt G älla ryd l 782 och Rydaholm 1793 i Östbo hä rad och Villstad 1789 i Västbo härad . Ökna (fig 9 1 o 120) och Alseda t illhö rde samma pa- sto ra t och byggdes få re 1776 å rs föro rdning, då kravet på ko ntro ll frå n Överintendentsämbetet skä rptes. U ppgif- terna o m de bägge kyrkornas tillko mst ä r magra , ritning- ar saknas liksom uppgifte r på a rkitekt. Dä remot kä nner v i na mnen på murmästa re och a ndra hantverka re, ej desamma vid de t vå byggena. Hu r har ma n då i Ökna så t idigt som 1766 ko mmit fra m till absidkorlösningen? Inga f6 reb ilder i trakten ka n ha stå tt modell. Såvitt beka nt fa nns endast ett pa r kyrko r i la ndet byggda med sådant korparti vid denna tid: Ö ved vid Ö vedskloste r i Skå ne, byggd l 760- 6 1, och Fj ä rås i Ha lla nd frå n 1763- 64. 5 Ö ved ritades av överintendenten Carl Hå rlema n, svåger till ba ron Ra mel på Övedskloste r. Efte r Hå rlema ns död 1753 få rdes ha ns ideal vidare av de båda fö ljande överintendente rna , Ca rl J oha n C ronstedt och Carl Fredrik Adelc rantz. En exempelsamling över Hårlemans verk, a tt tjäna som f6 rebilde r vid det offentliga byggandet , utgavs på 1750-ta let på init iati v av bl a C ronstedt. P la nschverket med gravyre r av Jean Eric Rehn innehå lle r 28 olika verk, varav fem kyrkor.6 En av dem ä r en sockenkyrka, Hal- lingeberg i Kalmar län (fig Il 7), fOrsedd med ett absid- kor, belyst av tre f6nster. Sakristia och vapenhus ä r sym- metriskt motställda vara ndra på no rr- och sydsida n. Som Axel U nnerbäck fra mhållit 7 blev säke rt den graverade Hall ingebergsritningen stilbildande fOr lå ng tid. Visserli- gen byggdes kyrkan efte r en a nna n ri t ning med rakslutet ko r, e fter en interventio n av stiftets b iskop, men ri t ning- en ka n förmodas represente ra Hå rlema ns och Ö verinten- dentsämbetets stå nd punkt vid denna tid. Iden realisera- des i Ö veds kyrka och fi nns i några and ra samtida varia- tio ner. 8 l Ö ved liksom i Hallingeberg bekostades kyrkobygget av stå ndspersoner med goda ko ntakter ti ll Stockholm och de fö rnä ma kretsar som överin tendenterna tillhörde. Den hå rlema nska sti len gynnades av adliga byggherrar under 60- och 70-talen i många andra patrona tskyrko- byggen, t ex gravko ren i Byarum och Tryserum. Kyrkliga uppdrag utgjorde en li ten del av Hå rlema ns oeuv re, och de nesta gällde o m- och tillbyggnader av äld re stadskyrkor. Hans mest påtagliga insatse r var de låga to rnhuvarna, som ha n verksamt propagerade fOr genom Ö verintendentsämbetet och utformade i en rad eleganta va riante r9, som blev mönsterbildande fOr den gustavia nska sockenkyrkan. Nä r det gällde kyrkorummet och speciellt koret fO re- drog Hå rlema n absidkoret i de få ta liga kyrkor ha n gjor- de. 10 Men när ha n r itade den fra nska reformerta kyrkan i Stockholm 1752-53, också den medtagen i Rehns planschverk, blev det som sig bö r en rektangu lär sal med tala rsto l v id ena kortänden. Man kan anta att fOr Hå rle- ma n va r det rakslutna koret i fårsta hand fårkn ippat med den refo rmerta läran och dä rmed mi nd re lämpat fO r den svenska kyrkans byggnader. C J Cronstedt f61j de i de få egna kyrkliga proj ekt han utförde lä ra ren Hå rlemans stil utan a tt d ri va någon egen linje som överintendent. 11 C F Adelc rantz, som blev överintendent 1767, utvecklade efter hand ett fo rmspråk fOr kyrko rna som skilde sig från Hå rlema ns, bl a genom en längre d ri ven förenkli ng. Det brutna taket e rsattes av sadeltak, muryto rna förlo rade sina hö rnkedjor, trävalv inf6rdes istä llet får murade valv. Adelcrantz ri tade egen- händigt ett tiotal sockenkyrko r f6re 1770, nerta let med rakslutna, få nsterlösa kor, ofta med sakri stia i öst. Inga av kyrkorna har ru ndade ko r. Att det ä r sym metri och regula ritet som ä r Adelc rantz' ledstjärnor i dessa kyrka- projekt fra mgår av o lika utta la nden och tjänstememo ri- aL 12 Eft e r 1785 då den av G ustav III favor iserade strängare nyantiken blev rådande få rsvagades Adelcrantz' stä llning t ill få rmån får yngre och radi ka la re krafter. Desprez, Tempelma n, Pa lmstedt och Sundvall laborerade med nya djä rva ideer som tillta lade kungen, men som sällan vann a nkla ng lokalt nä r de fra m fO rdes som få rslag få r sockenkyrko r. 13 U tbudet av rums- och planlösninga r blev dock mer varie ra t, och vid sida n av de enkla adelcra ntska rakslutna eller t resid iga ko ren prövades nya fo rmer. Pal mstedt hade redan ca 1780 ne ra fOrslag med rakt ko r med absid och bakomliggande sakrist ia. 14 Det fi ck också hans st ilb ildande kyrka i Söderfors , ritad 1789, medan Tempelma ns brukskyrka i Fo rsmark 1794, båda i Upp- land, har sa mma korlösn ing uta n sakristia i öste r.15 O m vi återgå r t ill Ökna och Alseda mot denna bak- grund kan vi konstatera a tt de bägge kan fåras till den hårlema nska t radit ionen. Det går inte att faststä lla hur ideerna förmedlats, men vi få r fOrutsätta a tt pla nschver- ket med Hallingebergsrit ningen spelat en roll. Direkta kontakte r med Stockholm ka n också ha skett genom att Alseda, d it Ökna också hö rde, var ett regalt pastorat, vars KORETS UTFORMNING l 13 Fig 11 9. Karta över kyrkor uppförda med absidkor i Småland 1760-1860. Markeras med punkt. Ritning K Palm- gren. e Tryserum Map of churches with semi-circular chance/s bui/1 between 1760 and 1860 in the province ofSmåland (= • ) . l l /N VEDBO l- l ,-L-..., _ , TVETA I ' / \ JÖNKÖPING .. ~• HUSKVARNA-- ..\ l \ \.- ..... -_l l \ ' e Rumskulla MO f'-"l,~::~--,-~-~~:~~Ö ' 7 :• e VenaQtorp -~ .. 1 '-~ JOr 0 --,J ÖSTR.A 1 OSTBO l ( • Skede A l ~ VETLANDA. e e ökna l O • l o A lseda e Skl .. , ) Aker \ 1 oro '..:- l ............ e Mörlunda .. e Ande~·torp 1 '' VASTBO o ~ ', Villstad ' .. ' '-"·----t • e eBredaryd • VARNAMO Reftele .~ l1 S.Hestra e Forsheda Voxtorpe e Gällaryd .. e Kållerstad e Tånnö Jalluntofta e 1 e Sörabye Färgaryd e B~lmsö e Rydaholm e S.Unnaryd e Gårdsby • VÄXJÖ e Kalvsvik präster utnämndes direkt av kungen. Carl Johan Kempff, set. Sacteltaket ä r valmat över koret. s akrist ian ligger i som blev kyrkoherde i Alseda 1772, var ofta i Stockholm no rr nä ra koret och sakna r pendang i söder. Öknas för- under 1760- och 70-talen, både som riksdagsman får enklade, ej genomfört symmetriska version av Hårle- stiftet och som hovpredikant. Han engagerade sig akt ivt i mans grundtyp är den fårsta av den serie kyrkor med Alseda kyrkas byggande, även med medel ur egen ficka. 16 absidkor av jönköpingsmodell som vi ska följa. Olof Wallquist , som efterträdde Kempff 1783 och som Ökna kyrka är medelstor, långhusväggarna mäter 25 biskop invigde kyrkan 1788, hade nära kontakter både meter och yttermåtten frå n kor till torn ä r 38 meter, med Lovisa Ulri ka, G ustav III och Sofia Albertina .17 bredden 18 meter. Det runda tornets övre avslutning För Ökna kan inga motsvarande kontakter påvisas.18 tillkom fö rst på 1830-talet. Moderkyrkan i Alseda har Kyrka n fö ljer inte heller Hallingeberg a nnat ä n till pla n- samma breddmått men ä r tio meter längre, en av de formen (fig 120). Yttermurarna är oartikulerade, korets större i lä net (fig 12 1 ). Tornet med den eleganta huven är rundel a nsluter mjukt uta n språ ng i murli vet till långhu- samtida med kyrkan, 1774. Huvens karakteristiska upp- 8-91902 1 K/J 2 l 14 l. SJÖSTRÖM Fig 120. Ökna kyrka, byggd 1766- 67. Foto G J 1990. Ökna Church. bu i l t J766- 67. The exlerior seen fi'om the east. Fig 121 Alseda kyrka, byggd 1774, in teriör. Långhuset öve rgå r i absidkoret utan språ ng i murlivet (U-plan). Dekormålningen tillkom vid renoveringen 19 17. Foto G J 1990. Alseda Church. The imerior ofthe church, bu i/t in J774. The n ave and the chancel join smoothly in a U-like form. The decoration was painled in J9 J 7. delning i två fall , med vertikalt murparti där urtavlor inom gavelfått placerats, för tankarna t ill Hå rlemans huvar. Bl a på minner den om den huv han strax före s in död ritade för Klara kyrka i Stockholm, och som liksom Hallingebergs kyrka avbildas i det rehnska planschver- ket. Gällaryd, Rydaholm och Villsiad Kring 1780 aktualiserades i Rydaholms pastorat i Östbo hä rad nybyggnad för både huvudkyrkan, den stora me- deltida stenkyrkan med sina tvillingtorn, och för G älla- ryd , dä r den lilla medelt ida träkyrkan bedömts vara helt bofå llig. I Gällaryd skred man raskt till handl ing. Påd rivande kraft var major Da niel Georg Silfverspa rre på det närbe- lägna Os bruk, en man med lå ng militär karriä r bakom sig, fö rlovad med en hovfröken hos Gustaf IIJ :s syster Sofia Albertina. Han stöddes av den vittre kyrko herden Carl Anders Molin, som bl a vari t huspräst hos riksrådet G abriel von Seth på Hö rle bruk, en stor hårlema nbeund- rare. Silfverspa rre gjorde själv ett förslag t ill ny kyrka, tyvärr ej bevarat, som sändes in till överintendentsämbe- tet. 19 Dä r bearbetades det av den unge konduktören Thu- re Wennberg under Adelcrantz ledning. Wennbergs rit- ningar, som approberades 178 1, ter s ig som en mindre version av Alseda , med yttermåtten 25x 12 m (fig 122). Tornhuven är som i Alseda uppdelad av ett tvä rgående band med gavelmoti v åt fy ra håll. Kyrkan byggdes 1782 efter dessa ritningar men med en förenklad tornhuv. På sydsida n fa nns fra m till 1844 ett gravkor för ätten 20 Silfversparre, som dock ej finns med på ritningen. I Rydaholm blev det inte lika lätt att enas i fråga om kyrkobygget. Församlingen begärde 178 1 ritningar frå n Ö verintendentsämbetet fö r total nybyggnad . Uppdraget gick till Wennberg, vars förslag visar rakslutet kor (fig 123). Fö rsamlingens betä nkligheter mot att ri va de ståtli- ga dubbelto rnen växte emellertid , t rots att b iskopen ma- nade på . 1788 begärde församlingen att dels få spa ra tornen, dels få bygga kyrkan lik Gällaryds kyrka , fast större.21 Överintendentsämbetet levererade 179 1 ny rit- ning av Wennberg med tornfasaden bevarad och koret rundat som i G älla ryd , och med en hårlema nsk lösning av sakristia och vapenhus motstående varandra mitt på no rd- och sydväggen. Predikstolen placerades i anslut- ning till sakristian mitt på nordväggen (fig 124). Kyrka n uppfördes 1793 efter denna ritning, men pre- d ikstolen flyttades närmare koret utan förb indelse med sakristia n, och vapenhuset fö renklades. Den femte och sista kyrkan i 1700-talsgruppen är Vill- siad, byggd 1788- 93. Ko ret är rundat men något smala re KORETS UTFORMN ING l 15 Fig 122. Gällaryds kyrka. Ritning 178 1 av Thure Wennberg. RA. Foto RA. Gälla1yd Church. Proposal by Th Wennberg, 178 1. än långhuset och försett med plant takY Ämbetets ri t- n ing approberades 1786 med ett lokalt förslag som un- derlag, vilket ej bevarats. Omvittnat engagerad i kyrkans tillkomst var den drift ige och bildade kyrkoherden Da- niel Bexell , som bl a hade vari t informator hos de Geers på Leufsta i Uppland och i 14 å r varit kyrkoherde i Klara församling i Stockholm, innan ha n på kunglig fullmakt 23 kom till Villstad . Gemensamt för de fem tid iga kyrkorna med absidkor är samma nfatt ningsvis att de tillkom m it i miljöer där det funnits goda kontakter med högrestå ndskulturen i Stock- holm, genom den lokale prästen eller genom adliga gods- l 16 l. SJÖSTRÖM 2..-~..-.;.,~~~e-"·~mw~ .~~/.nr~~ ägare i socknen, som engagerat sig i kyrkobygget. I denna miljö har det varit naturligt att ta Carl Hårlemans arki- tektur som förebild , sådan den bl a presenterats i Hal- lingebergsritningen i Rehns planschverk. Överintenden- terna Cronstedt och Adelcrantz beundrade Hå rleman och gynnade förslag i hans anda, även om de inte själva tillämpat hallingebergsmodellen för kyrkor. Under Adelcrantz arbetade Thure Wennberg, anställd 1777 som konduktör på Överintendentsämbetet, med både Gälla- ryd och Rydaholm, kanske även med Villstad. I dessa projekt utgick han från förslag från orten, som nu gått förlorade. Wennberg har inte själv visat någon speciell förkärlek för rundade kor- i Rydaholm var hans första förslag rakslutet , likaså i Linderås, ritad 1783. I Fryele från samma å r blev koret tresidigt, mer i överensstäm- melse med Adelcrantz egna sockenkyrkor. 1800-ta/et Efter Vi llstad dröjde det närmare 40 år innan någon kyrka med absidkor åter byggdes. Kyrkabyggandet mins- kade över lag under de svåra tiderna kring sekelskiftet, och de få kyrkor som nybyggdes fick vanligen rakslutna Fig 123. Rydaholms kyrka. Ritning 1782 av Thure Wennberg, approberad 1784. RA. Foto RA. Rydaholm Church. Proposa/ by Th Wennberg, approved by !he Crown in 1784. Fig 124. Ryda holms kyrka. Ritning 179 1 av Thure Wennberg. Det medeltida tvillingtornet med sina spiror behölls på försam- lingens önskan. Sakristia i norr med vapenhus i söder som pen- dang mitt på långhusfasaderna. RA. Foto RA. Rydaholm Church. Proposal by Th Wennberg, 1791. The me- dievallwin lower with ils spires was preserved a11he wishes of!he parish. The ves11y is on the nor/h side, with the porch as ils eaun/erpari on !h e soul h side. Fig 125. Skede kyrka. Ritning 1834 av Carl Robert Palmer, approberad av Carl Johan. Va La. Foto VaLa. Skede Church. Proposa/ ji-om 1834 by C R Palmer, approued by the Crown. kor, med eller utan absid i mitten och ba komliggande sakristia. I de fl esta fa ll fick ma n nöja sig med om- och tillbyggnader av befintliga kyrkor. Ett förslag till Skärstad kyrka 1806 ä r det enda under denna mellanperiod som visar rundat kor Skissen utför- des troligen av byggmästa re Caspar Seurling på initiativ av patronus, baron E G Adelsvärd till Adelsnäs och Lyc- kås, och visar ett långsmalt kyrkorum dä r sakristian an- slutits till korrundeln som en lägre kvadrat isk byggnad . På Ö verintendentsämbetet omarbetades sk issen till rak- slutet kor med östsakristia . Bygget sköts upp och fö rsla- get bearbetades en vända till 18 17 av Sa muel Ena nder vid ämbetet , som inordnade korabsid och sakristia inom den rektangulära byggnadskroppen, på det sätt som Palmsted t gjort i Söderfors. Så byggdes kyrkan. 24 KORETS UTFORMN ING 11 7 .,, Enander tillhö rde den nya generationen konduktörer som var verksamma på 1820-talet, då kyrkobyggandet åter tog fart. U nder den lå nga period, 1795-1836, då överintende ntstjänsten innehades av män utan a rkitekto- nisk fackkunskap25 fick konduktörerna större a nsvar. Bland de äldre, födda på 1780-ta let, fa nns, fö rutom Enander, Fredrik Blom, tf överintendent 1836-44, Axel Almfelt , Johan Carlberg samt den mycket produkti ve Jakob Wilhelm Gerss. Något yngre, födda på 1790-ta let , var bl a Per Axel Nyström och Carl G ustaf Blom Ca rls- son, som började på Överintendentsämbetet 18 12 resp 1818 men gjorde si n a flesta kyrko r efter 1830. I denna flit iga och självmedvetna krets ä m betsbröder utveckla- des under 1820- och 1830-ta len den sto ra lj usa predike - kyrka som fö rknippas med biskop Tegner. Konsekvent l 18 l. SJÖSTRÖM t{ift:f.uunJ ;.aT 'f'*"l!!".ub " fi-u· Fig 126. Skirö kyrka. Ritning 1834, troligen av C R Palmer. RA (ÖIÄ skrivelse till K Majt vol 366). Foto RA. Skirö Church. Proposal fi'om 1834, probably by C R Palmer. och samstämmigt förfåklade de symmetrins lagar, vilket för korpartiets del normalt innebar olika varianter av rakslutet kor med sakristia i öster. Under 1840- och 50-talen, den verkliga högkonjunktu- ren i kyrkobyggandet , framträdde ännu en grupp mycket kompetenta konduktörer, födda kring 1820, som efter Fredrik Bloms period som överintendent åter leddes av ickearkitekter. 26 Johan Adolf Hawerman, Fredrik Wil- helm Scholander, Johan Fredrik Åbom, Ludvig Hawer- man och Ludvig Hedin gjorde s ig alla bemärkta även utanför Överintendentsämbetet med profana projekt. Som kyrkaarkitekter arbetade de med ett mer varierat utbud än sina företrädare och prövade de olika uttrycks- former som låg i tiden. Nyklassicismen avklingade, nyre- nässans och nyromanik vann terräng liksom nygotiken. Men i J ön köpings län hade konduktörerna på många håll svårt att få igenom nya lösningar; nyklassicismen behöll där sin popularitet långt efter 1860. 1820- och JO-talen De första exemplen på absidkorkyrkor efter det långa uppehållet finner vi i Västbo härad, i Södra Hestra några mil söder om Villstad, och i Söc/ra Unnatyd längre söder- ut. Överintendentsämbetet levererade ritningar 1827 för Södra Hestra, som fick rakslutet kor, och 1829 för Södra Unnaryd, som på försam lingens önskan av Enander ut- formades som den nybyggda kyrkan i Skärstad. Bägge kyrkorna uppfördes emellert id med absidkor, Södra Hestra 1828-30, Södra Unnaryd först 1833-35 _27 Vad som fått unnarydsborna att ändra sig under de fy ra å ren som gått sedan Enanders ritning lämnades känner vi inte till. Den naturliga förklaringen i bägge fallen torde vara att man fått positiva intryck av de närbelägna absidkor- kyrkorna i Gällaryd, Villstad eller Rydaholm . Det kan noteras att Gerss arbete med Tegners egen prebendekyrka, Gårdsby i Kronobergs län, samtidigt ge- nomgick samma förlopp- ha ns ritningar frå n 1829 änd- rades vid bygget 1833-35 till ett rundat kor, dock med rakt mittparti med altarpred ikstol, bakom vilket en halv- cirkelformad sakristia anslöts i öster (jfr ovan S Torne- hed). Intresset för de andra 1700-talskyrkorna med absidkor tycks också ha vaknat vid denna tid i Östra härad. Skede försam ling i Alseda pastorat begärde från Överinten- dentsämbetet ritning för utvidgning av kyrkan 1817, och Axel Almfelt föreslog en plan med rakslutet kor och halvrund sakristia i öster. Bygget uppsköts, och när man äntligen 1833 satte igång, beslöt församlingen överge den faststä llda ritningen och bygga efter eget tycke och smak. Länsbyggmästare Carl Robert Palmer anlitades, och hans ritning sändes in till ämbetet först då kyrkan redan stod under tak. Ämbetet noterade förfarandet med ogillande, men rekommenderade Palmers ritning till approbation eftersom den var »i en god stil författad». 28 Ritningen visar också en välproport ionerad kyrka, med absidkor utan språng mot lå nghuset liksom i Alseda (fig 125). Palmer var samtidigt verksam vid Ingatorps kyrka nord- öst om Skede. Det absidkor han byggde där 1834 föränd- rades dock då kyrkan återuppfördes efter en brand 1910.29 l Skirö nära Ökna och Alseda planerades nybygge re- da n 1803, då traktens stå ndsperson, hovrättsrådet J o han Odencrantz på Götberga säteri , gjorde egenhändiga rit- ningar, som bearbetades av ämbetet. De visar en kyrka med rakslutet kor och sakrist ia mitt på nordsidan. Bygget fördröjdes i decennier, och när man äntligen samlade sig till byggstart 1834 hade fö rsamlingen vuxit och man be- gärde nya ritningar till en större kyrka. Kyrkoherden Johan Ståhl , som mycket akt ivt verkade för bygget, fram- förde till ämbetet önskemål om en stor och rymlig kyrka och betonade särskilt att koret »vinner i prydnad om det göres runt med fyra fönster». Till Ståhls skri velse fogades en vacker anonym fasadritning av en kyrka, mycket lik ett av Palmers förslag till Skede frå n å ret innan , och troligen av dennes hand (fig 126).30 J W Gerss stod för ämbetets nya försl ag. Från det tidigare har han behå llit sakristians och predikstolens placering mitt på norra lå ngväggen, som sedan också utfördes så och har bevarats till idag. Gerss tillmötesgick församlingens önskan om rundat kor, men har tecknat det sk ilt från långhuset av en triumfbåge, buren av två KORETS UTFO RMNING l 19 Fig 127. Reftele kyrka. Ritn ing 1836 av Axel Nyströ m. Kyrkan uppfördes med ab- ~----------------~~---------------------------!,--------~ # sid kor. Observera likheten med tig 126. Nyström tycks ha studerat Palmers rit- ning. RA. Foto RA. Rejiele Church. Proposal by A Nyström , 1836. The church was built with semi-cir- cular chancel. See.fig 126. fr istående kolonner. Detta a rrangema ng tilltalade inte försam lingen, och Gerss fick i ett memorial forkla ra att syftet med kolonnerna dels var att avlasta den östra muren med tanke på valvets stora spännvidd, dels att med bågens halvcirkelform ge koret ett smakfullare utse- ende. Han avfårdade också kyrkoherdens farhågor att kolonnerna skulle vara i vägen vid nattvardsfirandet 31 Församlingen lät sig inte övertygas. Kyrkoherde Stå hl skrev direkt till Gerss och undrade om inte kolonnerna kunde undva ras, och om en ritning frå n Överintendents- ämbetet verkligen måste foljas till punkt och pricka . Gerss' svarsbrev ger en intressant inblick i konduktörer- nas vi llkor32· »Det är ingalunda ovanligt att prov ince Byggmästare och kyrkoråd företaga sig att mästra och ändra byggnadsprojecter som af Kgl Öfverintendents Embetet blifvit affattade och som till efterrättelse blifvit -',.,.~- ~- ~Qr-; af Kgl Maj t approberade.» Gerss tackar for kyrkoherdens forfrågan, som han anser borde vara överflöd ig med hän- visning till den kungliga forord n ingen, »då foresk ri fvit ä r att a lla ritninga r i Öfverintendents Embetet upgjorde, skall noga till efterlefvnad foljas» . Kolonnerna måste alltså uppmuras. För att underlätta byggmästarens arbete ger Gerss i b revet utforliga anvis- ningar om hur det ska gå till. Eftersom huggsten inte ä r tillgänglig bör de muras i tegel. Han bifogar en full skale- ritning till de doriska kapitälen, »på det en okunnig bygg- mästa re ej måtte skämma bort forme n på detta Capitäl». I nödfall kan han acceptera att kapitälen svarvas i trä, som en ring runt kolonnskaftet , som sedan putsas. Gerss' utläggni ngar hjälpte inte; Skirö byggdes 1835-37, med det stora och rymliga kor som Ståhl frå n början tänkt sig, utan kolonnbåge (tig 16). Skirö kan 120 I. SJÖSTRÖM .!1.-&u;ru-7:--f..b~-/r //,;,~.'~-,...1"7 .y:d/r-7" /,.•N • < förmodligen tillskrivas länsbyggmästaren Carl Robert Palmer, som ingalunda var någon okunnig provinsbygg- mästa re. Han har byggt flera andra smålandskyrkor un- der 1820-30-talen, dock inga med absidkor utöver Inga- torp, Skede och Skirö.33 Församlingarnas önskemål, grundade på intryck frän Alseda och Ökna, bör ha av- gjort valet av korform. Vi å tervänder till Västbo härad . Samtidigt med att Skirö byggdes fick P A Nyström vid ämbetet uppdraget a tt rita ny kyrka till Refte/e socken . Förslaget från 1833, som inte bevarats, kritiserades hårt av församlingen , som ville ha nya ritningar. Nyström godtog de a nmärkningar som gällde storlek, lokala förhållanden och kostnader, men uttalade sig principiellt emot att ä ndra såda nt som J Fig 128. Vaxtorps kyrka. Ritning 1839 av Samuel Enander. Kyrkan byggdes 184 1-43 efter denna ritn ing, men fick fyra korfånster. RA. Foto RA. Vox10rp Church. Proposal by S Enander, 1839. The church was bui/1 1841-43 in accordance wilh !his proposal wilh 1he ex- ceplion lhallhe chance/ hasfour windows. rörde formen: » ... lärer kyrkans form och anordning i öfvrigt böra bero på pröfning av Kong! Öfverintendents Embetet , som ibland andra å ligganden äfven har det, att tillse det allmä nna byggnader uppföras i den cha rakter, som passar dess bestämmelse och står t illsammans med en renad och ädel smaks fordringam.34 Nyström förmodar att sockenmä nnen tagit intryck av någon kyrka i trakten, byggd av en okunnig person utan approberade ritningar. Ska kyrka byggas så behövs ju varken ritning eller arkitekt, skri ver han ironiskt. Refte- leborna ha r t ex bestämt höjden till l O alnar, som »synes läm plig för ett få rahus i lekamlig, icke för ett i andlig mening». Så följer Nyströms kommentar till det framförda ön- KORETS UTFORMNING 12 1 Fig 129. Voxto rps kyrka. Interiör före 1970-ta lets renovering. Glasf>för utseendet synnerligen för- månligt». Eftersom församlingen samtidigt ansökt om rikskollekt för kyrkbygget på grund av sin medellöshet, vore det enligt ämbetet all anledning att avstå från det halvcirkelformade koret, vilket skulle innebära en bespa- ring på ca 2000 Rd banco av beräknade totalkostnader på 20 824. Abraham R Pettersson utf6rde 1849 det nya fOrslaget för ämbetet, med rakslutet kor. Församlingen startade grundläggningen 1853, sedan man fått rikskol- lekt beviljad , under byggmästare Petterssons ledning. Samtidigt beslöt man följa dennes ursprungl iga ritning fö r att få fler fönster och bättre ljus. 42 Kyrkan stod kla r 1856, det fj ärde exemplet på Peter Petterssons vackert rundade korbyggen, med det konformigt valmade taket exakt anslutet tilllånghusets sadeltak och ett litet språng i murlivet som markering av delarnas sammanfogning. Ytterligare fyra kyrkor av den alltjämt lika populära modellen byggdes kring 1860 i Västbo härad: grannkyr- korna i Kållerstad och Jälluntofta och grannkyrkorna i Bredaryd och Forsheda. Även Bolmsö i samma trakt kan räknas till gruppen, även om arrangemanget med en ko- lonnburen korbåge avviker från de övriga. För Jälluntofta gjorde F W Scholander 1849 ett projekt som utgick från ett ej bevarat förslag från orten. scholan- der föreslog ett i fasaden indraget västtorn med spira, och ett rakt kor, skilt från bakomliggande tresidig sakrist ia av en låg skärm. Det hela tick dekor i nyromansk stil.43 När kyrkan sedan byggdes 1861-62 med delar av den gamla kyrkans murverk ut nyttjat , blev föga av detta realiserat. Kyrkan ansluter sig till exteriör och plan till tidigare nära grannar med absidkor. I koret utfördes dock ett arrange- mang med en hög konvex skärm med fem bågar, med altartavla i den mittersta och dörrar till en bakomliggan- de sakristia i de yttre. Därmed blir koret mörkare och utan den rymdverkan som andra absidkor förmedlar. Jälluntoftas byggmästare, Johannes Bengtsson i Bök- hult , anlitades även för Kållerstad i samma pastorat. Enl igt uppgift byggde han också efter samma ritning, efter församlingens önskemål.44 Kållerstad blev klar 1858, fö re Jälluntofta; en ritning bör alltså ha funnits för Jälluntofta, som nu är förkommen . Bredaryd och Forsheda inom gemensamt pastorat har en liknande pa rallell t illkomsthisto ria. Prosten Johannes 124 l. SJÖSTRÖM F/~-;? +0,---/'"'~-~ ,...-/~?'?-....-· Broberg vände s ig 1850 till Överintendentsämbetet angå- ende nybyggnad av Bredmyd och bifogade en kopia av ri tningen till Voxtorps kyrka 1839, »hwilken Ritning är gjord af Höglo fl. Ö ver Intendents Embetet , och emedan nä mnde kyrka här vunnit allmä nt tycke» önskade fOr- samlingen få s in ritning till Bredaryd likadan. Ämbetet fa nn att den insända ritningen påkallade endast några smä rre forbättringar, och lä t den unge Em il Langlet, då ä nnu elev på Konstakademien, renrita Voxtorpskopian. Fig 13 1. Bolmsö kyrka. Ritning 1850 av Carl G ustafBlom Carlsson . RA. Foto RA. Bolmsö Church. Proposal }i-om 1850 by C G Blom Carlsson. c:: ~~r .l_~ ~~~ ·- ' ~=."·.~--'- ...~~~:;..7;;;:.~ tf/'-~rl AJY,~W Fig 132. Bolmsö kyrka. Interiö r före 1940-talets renovering. Foto A Edle 1936, Sv K. Bolmsö Church. The inrerior ofrhe church in /936 prior ro rhe renouarion work inrhe 1940's. Kyrkan byggdes 1860- 63, med samma små avvikelser frå n Vaxtorpsritningen som finns i den uppfOrda Vox- torpskyrkan .45 När det var dags for ny kyrka i Forsheda skrev prosten Broberg å ter t ill ämbetet. Ha n hänvisade nu både till Voxtorp och t ill Bredaryd som i trakten allmänt omtyck- ta kyrkor, och b ifogade en kopia av Bredarydsritningen, som i s in tur bearbetades av Lud vig Hedin på ämbetet. Hed in forminskade koret något och skilde det från lå ng- huset med en båge. Men försam lingen höll fast vid sin Bredarydsritning. Kyrkan stod fårdig först 1867, sdm den sista i sin art i länet.46 Bolmsö kan sägas vara undantaget som bekräftar re- gel n. Här sände församlingen 1849 in ett förslag av vax- torpstyp till ämbetet för godkännande. C G Blom Carls- son omarbetade detta ganska radikalt i gotiserande stil med torn och sakristia i öster, av beskrivningar att döma - förslaget är ej bevarat. Församlingen protesterade och Blom Carlsson gick i svaromål47 : Att kyrkan skulle ha en ovanlig byggnadsform kan endast de påstå som ej sett några kyrkor i gotisk stil. Församlingen vill väl bara bygga som grannsocknarna. Utbyggnaden av koret i halv- cirkel är dessutom dyrare än det som ämbetet föreslagit. Blom Carlsson gick dock församlingen ti ll mötes och omarbetade sitt förslag (fig 131 ). Det nya, approberat 1850, följdes då kyrkan byggdes 1860- 63. Den nya ver- sionen fick västtorn och sakristia i norr, men bibehöll den gotiserande tornspiran. Koret är halvrunt, något smalare än långhuset och skilt från detta av en kolonnbu- ren båge (fig 132). Det är Blom Carlssons ratade förslag till Björkö från 1843 som kommit till användning, och också utfördes. l Bolmsö var man nu till sist beredd att pröva en ny och mer komplicerad lösning. Under decennierna efter 1860 växte sig den nygotiska strömningen i kyrkabyggandet allt starkare. Det innebar dock inte att det nyklassiska formspråket drastiskt avför- des från scenen, utan det levde i många nybyggen i sym- bios med det nya in på 1880-talet. Det välkända vida välvda långhuset med sina stora rundbågiga fönster kom- binerades med torn, där lanterninen försetts med spira och yttre och inre dekor har nygotisk prägel. Något absid- kor byggdes dock inte mer; nu var det rakslutna kor, som föredrogs, gärna med skärmarrangemang framför en liten östsakristia.48 Under 1870- och 80~talen kom så de första genomfört nygotiska kyrkorna, med ribbvalv, knippepe- lare och masverk, först i större samhällen som Värnamo, Jönköping och Oskarshamn.49 Därmed blev det nyklassi- cistiska till sist helt inaktuellt. Absidkorets bygder- en summering Den gjorda genomgången visar att den i lönköpings län så länge omhuldade absidkorkyrkan introducerades i den östra delen av länet kring l 770 och i den västra på 1780-talet i tillsammans fem sockenkyrkor. Varifrån in- spirationen kom i dessa tidiga exempel är inte säkert klarlagt, men allt tyder på att välutbildade präster och ståndspersoner med förbindelser till Stockholm och le- dande arkitekter där påverkade utvecklingen. Carl Hårle- mans graverade och tryckta projekt för Hallingeberg bör ha spelat en viktig roll. Något signifikant inflytande från KORETS UTFORMN ING 125 andra aktörer biskop, landshövding, lokala byggmästare, enskilda arkitekter- har däremot inte kunnat påvisas. Efter dessa tidiga exempel dröjde det till 1820-talet innan typen åter blev vanlig; det byggdes ju f ö få kyrkor under mellanperioden. På 1830-talet tillkom sju absid- kor, på 1840-talet tre, på 1850-talet tre och 1860-talet fyra. Det finns inga dokumenterade hänvisningar till de fem 1700-talskyrkorna som förebilder, men det är rimligt att anta att de stått som modeller, eftersom de ligger just i de två områden, Östbo-Väst bo resp Östra härader, där typen särskilt florerade. Dessa trakter förhöll sig också i andra avseenden självständiga gentemot Överinten- dentsämbetet (jfr ovan M Ullen). Genomgående var det den lokala instansen, försam- lingen eller dess präst eller byggnadskommitte, som drev frågan om absidkor gentemot Överintendentsämbetet, vars konduktörer endast motvilligt efter påtryckningar ritade sådana kor. Överintendentsämbetets motstånd mot absidkoret moti verades främst med estet iska och praktiska skäl, men också med ekonomiska och tekniska. Enligt ämbetet svarade en sakristia i mittaxeln i öster bäst mot symmetrilagarnas krav. En sådan placering av sakristian ansågs dock olämplig i kyrkor med absidkor, där den istället fick placeras på norrsidan. Ett rundat kor ansågs också dyrare och svårare att bygga. Dessa ämbetets argument hade emellertid föga verkan på försam lingar och lokala byggmästare. l flera fall tycks byggmästarna, ofta väl så erfarna arkitekter som ämbe- tets konduktörer, aktivt ha verkat för absidkor. Särskilt C R Palmer och Peter Pettersson har demonstrerat sin skicklighet att lösa korrundelns konstruktion och utform- ning. 50 l drygt hundra å r hölls alltså traditionen med absidkor levande i dessa bygder. Föga skiljer det första koret i Ökna från det sista i Forsheda. Generationer kyrkobesö- kare måste ha funnit lösningen vacker och riktig. Kanske kände de något av samma lyftning och ljusa allvar inför dessa kyrkorum som Tegner i sina många kyrkoinvig- ningstal så vältaligt uttryckt. Hans poetiska ord vid ma- gisterpromotionen i Lund 1820 syftar inte på dessa kyr- kor, men fångar ändå den grundstämning som absidkoret förmed lar: »De gamle byggde sanningen ett tempel, en skön rotunda, lätt som himlavalvet, och ljuset trängde in från alla kanter, uti den öppna rymd, och himlens vind melodiskt lekte i dess pelarskogar.»51 126 l. SJÖSTRÖM Noter l. C G Brunius 1851 s 662, P Öhman 1972 s 15. Ö Torsås kyrkas torn liknas vid en fyrbåk, sakristian vid en sockenstu- ga. Även Skärstad (s 35), Slätthög (s 626), Väckelsäng (s 664) och Vagnhärad (s 602) kritiseras för sina raka kor och sa- longslika långhus. 2. G Lindah/1955 s 13 ff. A Rappe m s 1950-t s 46 ff. 3. G Lindah/1955 s 64, P Öhman 1972 s 15 ff. Öhmans tidigas- te exempel på kritik härrör från konsthistorikern Lorenzo Hammarsköld 1812. 4. S Foge/marek 1957 s 140 ff. Ex Årsunda kyrka 1769 (s 142), Eds kyrka (s 337). 5. Öveds kyrka, se Kyrkobyggnader 1760-1860 del l s 223 ff. Fjärås kyrka, 1763-68, absidkor o sakr i norr. Ms i SvK. Arkitekt okänd. 6. (J E R ehn) Plans et elevations des Batiments de Suede, u å. Kyrkorna är: Klara Sthlm, Amiralitetskyrkan Karlskrona, Linköpings domkyrka, Hallingeberg, Franska reformerta kyrkan Sthlm, pi 1-7. 7. RA Unnerbäek 1989s 145f. 8. Ex Lofta kyrka, nära Hallingeberg i Kalmar län, ej utförd ritning. 9. Å Stavenow 1927 s 23 7 ff. lO. Å Stavenow 1927 s 236 ff. Jfr Sofia Al bertina Landskrona, Sv K Kyrkobyggnader 1760-1860 del l s 47 ff. Il. S Foge/marek 1957 s 140. 12. S Foge/marek 1957 s 142. Oeuvrekatalogen tar upp 10 soc- kenkyrkor utöver de större centralkyrkoprojekten. Flertalet har rakslutna kor, tre har tresidiga. 13. G Lindah/1955 s 15f. 14. Å Setterwa/1 1945 s 363 ff, 374 f, 390 f. 15. SvK Uppland Bd 2:2 Sthlm 1954. Se även T v Lampe 1988 s 91 ff. 16. Växjö stifts herdaminnen VI , s 198. 17. Växjö stifts herdaminnen l , s 88. 18. Kempffs företrädare Samuel Klinlin gjorde enbart karriär inom stiftet. Öknas kyrkoherde 1725-83 Magnus Colliander rörde sig föga utanför socknen och var vid tiden för kyrkans byggande svag och orkeslös. Växjö stifts herdaminnen VI, s 222. 19. Gällaryd: ÖlÄ till K Majt 26/2 1781. Si/fversparres roll fram- går av landshövdingens sk rivelse till ÖIÄ 9/ 11 1780 (Fil aaa 6). 20. Räk ms SvK. 21. Rydaholm: ombyggnadsärendet i ÖIÄ till K Majt 3/6 1784, med ritning daterad 17/ 12 1782. Nybyggnadsärendet i ÖIÄ till K Majt 26/4 1791. 22. Kyrkan brann 191 O men återuppbyggdes oförändrad. 23. Enligt Ny Smålands beskrifning 1914 byggdes kyrkan som en kopia av Klara kyrka i Sthlm, vilket dock knappast stämmer. En viss likhet hade kyrkans tornhuv före branden 1911 med Klaras huv, ritad och uppförd av Adelcrantz 1768 som er- sättning för den mer påkostade som Hå rleman ritat. SvK Stockholms kyrkor, Klara, s 235. 24. Skärstad: ÖIÄ till K Majt 2/7 1806, 13/5 181 7. 25. C F Fredenheim 1795-1 803, F M Piper tf 1803-05, A N Edelcrantz 1805-13, FS Silverstolpe 1813-36. B Ed/i ng 1989 s IIOf. 26. M G Anckarsvärd 1844-58, G Söderberg 1858-64, bägge officerare, hovmän och amatörmålare. At förse Riket ... 1969 s 42 f. 27. Södra Hest ra: Ö lÄ till K Majt 6/2 1827, med ritning daterad samma dag av Johan Abr Wi/elius, arkitekt ofta anlitad av ÖIÄ på 1820-talet men ej ordinarie konduktör. Södra Unna- ryd: ÖlÄ till K Maj t 12/ 12 1828. 28. Skede: ÖIÄ till K Maj! 6/5 1817, 6/5 1834 med Enanders memorial l 0/12 1833. l ett signerat alternativförslag troligen också av Palmer i VaLa, har sakristian placerats mitt på nordfasaden så att predikstolen hamnar nära rumsmitten , som i Rydaholm. Med blyerts markeras ett läge närmare koret, så som den utförda projektritningen visar. Betr Pal- mers insats se H Ni/son, Skede kyrka 1977 s 12 (st prot). 29. Kyrkobygget i Ingatorp hade påbörjats 1832 under byggmäs- tare C R Palmers ledning, då prosten begärde ritning från Ö lÄ. J W Gerss utarbetade ritningen med absidkor. Försam- lingen gillade förslaget, men önskade behålla det märkliga trätornet med spi ra från 1755, trots att det inte var »efter nyare tidens smak och structure». Det hade Gerss förståelse för och ändrade sin ritning 1834. Den av Palmer byggda kyrkans absidkor gick i ett med långhuset, och avvek därmed från Gerss' ritning, som har ett markerat språng i murlivet mellan kor och långhus. ÖlÄ till K Maj t 28/8 1834. 30. Skirö: ÖIÄ till K Majt 3 1/7 1805, 16/2 1836. Gerss' memori- al daterat 23/3 1835. Odencrantz memorial 30/ 11 1803 i ÖlÄ skrivelser a ng kyr!-:liga byggnader (F Il aaa 7). 31. Memorial 23/~ 1835. 32. Brev 11 /8 1836, VaLa (Skirö 011:1). 33. C R Palmer var son till en byggmästare och var verksam i Jönköping med omnejd samt i Stockholm. Omnämnd i sam- band med kyrkobyggen i Småland i Adelöv, Bjö rkö, Flisby, Höreda, lngatorp, Korsberga, Malmbäck, Södra Solberga (se kat). Upplysningar om Palmer vänligen meddelade av an- tikvarie Bo E Karlsson, lönköpings länsmuseum. 34. Reftele: ÖlÄ till K Maj t 2 1/6 1836. Nyströms memoria l daterat 30/1 O 1835. 35. Voxtorp: ÖIÄ till K Majt 16/7 1839. Enanders memorial daterat 16/2 1839. 36. Björkö: ED konseljakter 5/7 1843. 37. Åker: ED konseljakter 29/10 1842. Theodor Edberg blev ordinarie konduktör vid ÖIÄ 1839. 38. Färgaryd: st prot 1841-46, avskrift i ATA. 39. Tånnö: ED konseljakter 14/4 1845. 40. Månsarp: ED konseljakter 27/6 1848. 41. St prot 5/12 184 7, i akten enl före g not. 42. Anderstorp: ED konseljakt 25/ l 1850. Abr Raf ael Pettersson ( 1826-66), arkitekt vid ÖlÄ. 43. Jälluntofta: ED konseljakt 12/ 10 1849. 44. Kållerstad: ED konseljakt 2/11 1850. 45. Bredaryd: ED konseljakt 7/3 1851. 46. Forsheda: ED konseljakt 16/11 1860. 47. Bolmsö: ÖlÄ skrivelserang kyrkliga byggnader 30/4 1850 (F Il aaa 6), ED konseljakt 30/4 1850. 48. Ex Rogberga 1868 och Svartto rp I870-71 i Tveta hd , Hå nger 1881 i Ö stbo, Bå raryd 1879-80 och Gnosjö 1885- 87 i Väst- bo hd , bägge med klassicerande a lta ruppställningar, M yresjö 1878 i Östra hd , Vrigstad 1865 och Almesäkra 1867 i Västra hd. 49. Ex Värnamo 1874, Oskarshamn 1876, Sofiakyrkan Jönkö- ping 1888. Sandvik 1898-99 och Bosebo 1895 i Västbo hd, Vallsjö 1890-92 i Västra hd. 50. Även Casper Seurling, verksam främst i Östergötland ca 1790-1810, tycks ha haft förkärlek för absidkor. Uppgift frå n Monica Ebeling. 51. Epilog vid magiste rpromot ionen i Lund 1820, r 166 ff. Sam- lade skrifter band 3, Lund 1975. Jfr R Josephsson, Tegner och konsten , 1948, s 27, 57. Källor och litteratur Otryckta källor RA: ÖIÄ:s a rkiv, inkommande skrivelser, skrivelser till K Majt och Ecklesiastikdepartementet , ritninga r till kyrkliga byggna- der. Raä: ATA, akter, fotografier, pressklipp. - SvK, opubl manu- skript till kortfattade beskrivningar av kyrkor i Västbo och Östbo härader med tillhörande excerpter (av E O Johansson, 1940-talet): Anderstorp, Bolmsö, Bredaryd, Burseryd, Dan- näs, Forsheda , Färgaryd, Gryteryd, Jälluntofta , Kulltorp, Kållerstad , Lå ngaryd, Reftele, Södra Hestra , Södra Unnaryd, Tannåker, Villstad; Bya rum, Fryele, Gällaryd, Rydaholm, Tofteryd, Tånnö, Voxtorp, Åker. VaLa: kyrkliga handlingar, ritningssamlingen. lönköpings läns museum: bild- och aktarkiv ang kyrkor. KORETS UTFORMNING 127 Litteratur .. . at förse Riket med beständ ige och pryd lige Byggnader. Bygg- nadsstyrelsen och dess föregångare. Sthlm 1969. Brunius C G, Ko nstanteckningar under e n resa 1849. Lund 185 1. Edling B, Öve rintendentsämbetets organisation och uppgifter, i: Bebyggelsehistorisk tidskrift 17- 18 1989. Foge/marek S , Carl Fredrik Adelcrantz, a rkitekt. Sthlm 1957. Josephsson R, Tegner och konsten, i: Tidskrift för konstveten- skap. Sthlm 1948. Kyrkobyggnader 1760-1860, del l , Skåne och Blekinge. Sv K vol 2 10. Sthlm 1989. Lindahl G, Högkyrkligt, lågkyrkligt, frik yrkligt i svensk arkitek- tur 1800-1950. Sthlm 1955. v Lampe T, Olof Tempelman. Ritningar och byggnadsverk i Sverige 1784-1 794. Uppsats för påbyggnadskurs i konstveten- skap, Stockholms universitet 1988 (stencil). Nilsson H, Skede kyrka, u o 1977. Ny Smålands Beskrifning, red Rosengren-Lineii-Fischer. Växjö 1899-1914. Rappe A, Nyklassisk kyrkaarkitektur i Sverige 1780-1 840. Lic avh , teol inst , Uppsala universitet u å (ca 1950, stencil). (Re/m J E), Pla ns et elevations des Batiments de Suede. Sthlm u å (1752). Sjöslröm, J, Venetia nska fönster för svenska klockors klang. Om ett motiv i nyklassicisme ns kyrkoarkitektur, i: F rån romanik t ill nygotik. Studier i kyrklig konst och arkitektur tillägnade Evald Gustafsson. Sthlm 1992. Stavenow Å, Carl Hå rleman. En studie i frihetstidens arkitektur- historia. Uppsala 1927. Sel/erwa/1 Å, Erik Palmstedt 174 1- 1803. En studie i gustavia nsk arkitektur och stadsbyggnadskonst. Sthlm 1945. Stockholms kyrkor: Klara kyrka. SvK Bd VJ:2 . Sthlm 1927. Tegner E, Samlade skrifter, del III. Lund 1975. Unnerbäck R A, Utsikt från Väderstads kyrka, i: Bebyggelsehisto- risk tidskrift 17-18 1989. Växjö stifts herdaminne. utg G Virdestam m fl. Bd I- VIII . Växjö 192 1-32. Öhman P, De n nyklassicistiska kyrkans restaureringar. Trebe- tygsuppsats i konstvetenskap, Stockho lms universitet 1972 (ste ncil). 128 Bilaga KYRKOARBETSINSTRUKTION FÖR URSHULTS KYRKA med inledning av Birgitta Sandström l augusti 1794 visiterade biskop Olof Wallquist Urshult och Almundsryds församlingar. Det viktigaste som av- handlades var frågan om byggandet av nya kyrkor. Av visitationsprotokollet att döma blev det långa diskussio- ner. Behovet av nya kyrkor grundade sig framför allt på den trängsel som rådde i kyrkorna. l Urshult fann krono- länsman Håkan Dahlbom en ny kyrkobyggnad nödvän- dig »till afskaffande af denna Församlings utmärkta osed at under Gudstjensten gå ut och in då likwäl hwar och en borde sitta stilla i sina stolrum». Bättring skulle inte kunna ske förrän någon rymligare kyrka blivit uppförd. Majoriteten av församlingen ansåg att en ny kyrka borde uppföras av sten, medan de som önskade en träkyrka underrättades av biskopen om att en kunglig förordning av 1776 hade förbjudit träkyrkor. Genomförandet av det beslutade nybygget kom dock att dröja. Vid sockenstämman den 22 maj 1803 meddelade kyr- koherde stenstrand att han ansåg det lämpligt om man började med något arbete för byggandet av den nya kyr- kan såsom stensprängning, inköp av virke och anskaffan- de av byggmästare. Man uppsköt beslutet om påbörjande av bygget till i september samma å r (st prot). Besluts- stämman ägde rum först den 20 november 1803. Kyrko- herden ställde då frågan om församlingen ville bestämma tid för arbetets början. På grund av andra gemensamma utgifter borde man dröja ännu en tid. Dessutom kunde ingenting göras förrän man anskaffat en byggmästare. Man beslöt att genom landshövdingeämbetet i Växjö och genom information i tidningar utlysa entreprenadauk- tion på mur- och träarbetet , vilken skulle förrättas i april (st prot). Den 23 april 1804 hölls denna entreprenadauktion och som byggmästare antogs Nils Fredrik Wahlquist från Karlskrona, vilken tidigare arbetat vid Linneryds kyrka. Man kom överens om att stenen skulle vara framkörd så att grunden till kyrkan kunde läggas på hösten 1807 och murarna börja uppföras våren 1808 och att detta arbete kunde vara klart till hösten samma år. l maj 1807 återkom Wahlquist till Urshult och den 14 maj lades grundstenen till den nya kyrkan . Dessförinna n hade en »kyrkoarbetsinstruktion», som stadgade hur ar- betet skulle skötas och som i detalj reglerade dagsverks- fördelningen och ansvaret , uppsatts. Den som författat arbetsordningen var kyrkoherden Carl Nilsson Stenstrand, som tillträtt som kyrkoherde i Urshult 1797 och därmed var den som drev kyrkobygg- nadsfrågan. Arbetsordningen upplästes från predikstolen den 26 april och antogs av den följande sockenstämman. »För att blifva sosåm Lag gällande» insändes den däref- ter till landshövdingens prövning och stadfästelse. l den mycket detaljerade arbetsordningen (VaLa Ola:/), som återges nedan, reglerades inte bara de dagsverksskyldigas insatser utan även tillsyningsmannens och pastors skyl- digheter. Den bevarade arbetsordningen är ett viktigt dokument som klart belyser de uppoffringar och det hår- da arbete som ett kyrkobygge innebar. Dagsverkspressen på församlingsborna ~ar hård och det gick så långt att församlingens fattighjon tillskrev landshövdi ngen och menade att de inte borde göra lika strängt dagsverke som exempelvis torparna. Landshövdingens svar är dock inte bevarat. Vid ett par tillfållen uppställdes restlängder för felande dagsverken, där flera äldre och sjuka fick böta för inte utförda dagsverken . Den 30 september 181 O kunde man hålla den första gudstjänsten i den nya kyrkan. Invigningen skedde den 4 oktober 1812 och förrättades av biskop Ludvig Mörner. Kyrko-Arbets-Instruction § l . Om dagswerken, som affärsamlingens Innetvånare komma all utgöras. 1° Dertill hafwa wi ett oemotsägeligt Rättesnöre i Bygg- nings Balkens 26 Cap. § l . där det heter: Alle, som i Socknen bo, skola Kyrko bygga och uppehålla med hwad thertil hörer, såsom Klockestapel , Kyrkomur, Socknestu- ga och Fattigstuga. Här se wi ock, att byggnadsvirke, körslor, och an nor Kostnad utgöres härtill efter hemman- talet, men dagswerken efter matlagen, antingen ma n hafwer större eller mindre gårdsbruk. 2° Likaledes af att undantagsfolk, ehwad de äta vid dens bord , af hwilken de njuta undantag eller icke, samt af Torpare, Backstugu och Inhysesfolk : Bruks och Försvars Drängar, Saltpetter Sjudare, afskedade Krigsmän , Sock- ne Handtverkare och Mölnare med flere, utan afseende på ålder eller kön, större eller mindre hushåll , utgöras lika dagswerken emot Jordbrukare. / : Kl. Brefvet af den Il . Mars 1765 till Krigs och Kammar Collegium befrias Soldat. p. l 029./. BILAGA 129 Fig 133. Urshults kyrka. Foto A D 199 1. Urshult Church. § 2. Om tiden till arbetet och hwad denvid iagttagas bör t• Alla daga r kl 1/2 5 om morgonen, wäl något fö rr, men icke sena re, ringes icke med stora, utan halfsto ra Kloc- kan nära 1/8 e ller 1/4 dels timma, eller ungefärligen så lä nge fö rsta gång ringes Helgedagarne, t ill påminnelse fö r folket, att då komma fra m. 2• U nder ringningen bör folket samlas, at efter dess slut genast a fl1öra bö n, och derefter st raxt uppropas. U nder uppropet bör h var och en noga höra efter, då dess namn, gård eller hemwist nämnes, med hög röst sva ra Ja, samt genast visa sig fö r Tillsyningsma nnen och Byggmästaren. Är någon legd , svare ock, då dens namn nä mnes, fö r hwilken han ä r legd, Ja, och wise s ig straxt på li ka sätt. Detta bör ske så fort , att folket ka n wa ra i fullt a rbete Kl 5 a lla söknedaga r. U nder och efter uppropet utdelas fo lket , altid så lagandes, att den swagaste kommer till det lättas- te arbetet. J• På Sö ndagen uppräknas från P redi kastolen de som under kommande wecka n skola a rbeta och göra 2ne dagswerken näst efter hwarandra , på det de seda n må så mycket längre bli fva frie deri från. H var och en bör få r- denskull noga mä rka de daga r, på hwil ka han bör instä lla sig; ty det kan icke t illåtas att komma hwarken dagen fö re eller dagen efter; icke heller att 2ne frå n ett matlag kom- ma på en dag; ty i slik händelse skulle det blifva för mycket folk den ena dagen och brist den andra. Förden- 9-91902 1 KB 2 skull , så sna rt få rsta dagen ä r fö rbi , och en hwar blifwit underrättad om sitt a rbete, få rfogar den ene med den a nd re s ig, dagen derpå där till , utan att wänta på uppro- pets slut. Klockan 8 eller 9 ringes t ill Dagvard . Dert ill läm nas l timma och klockan 9 eller lO ringes till arbete. Klockan l ringes t ill middag och hwilostund, som varar l l /2 timma och klockan l /2 till 3 ringes t ill a rbete. Kloc- kan 5 ringes åter eller ropas med t il lkännagifvande, att fo lket då få r hwila eller spisa merafton 1/2 t im ma, och kl 112 ti ll 6 ringes eller ropas åter t ill a rbetet, som fortsättes t il l solens nedgång, då ock ringes och bön hålles. Alla bö ra ock derom befli ta sig, att så tid igt hvatj e morgon wara fram me, att de kunna bewista bönen och ej någon a fto n gå bort, förrä n bönen är sl utad . 4" Ingen få r lä mna sitt a rbete förrän klockan höres eller tillsägelse sker; men då det sker, eger en hwar frihet, att gå till mat e ller hwila. Detta bör ock noga märkas, att hwarje afto n, då afri ngn ing sker och arbete slutas, är hwar vid a nswar pligt ig, att taga de werktyg af spadar, Jernstä nger, måkare eller hvad annat af Kyrkans red- skap, som han nyttjat med sig, att i Materialrummet fö rvara. § 3. Huru förhållas skall med dem som sända mindre försvarlige arbetare: dem, som ej komma efter pålysning: Neka att gå ti ll det arbete de bli fva a nwiste: - Äro late 130 B. SANDSTRÖM och owillige samt upstutsige emot någon Förman- Un- der arbetstiden snika sig längre stund undan - Slås eller träta: - Komma druckne till eller under arbete överlasta sig af bränwin eller andra starka dryckar. - t• Hwar ock en Jordbrukare, som ej sjelf kommer på arbete, bör, efter förr tagit beslut, sända arbetsfört man- kön. Undantagsfolk och Torpare som lega, skola äfven sända försvarlige arbetare. - Med Backstuguhjon och det mäst fattiga folket , bör, efter min tanka, icke räknas så noga. 2" Skulle någon komma som anses för swag, eger Tillsy- ningsmannen och Byggmästaren, eller den som i hans ställe är, när så behöfves, samråda med några af de när warande gårdsbrukare och pröfva, om den eller den, som efter utseende anses för swag, kan antagas eller icke, och får ingen tadla deras beslut, efter de i detta fall, äro hela Församlingens fullmägtige. Härwid bör dockaltid göras billigt afseende på dem, som äro mycket fattige, såsom fattiga Enkor, som hafva gå rdsbruk, fattiga bönder, när och om sjukdom hos någon dylik inträffar, det hushåll som kan hafva få arbetare och likwäl många till att äta. För sådane tyckes billigheten bjuda, att et mindre för- swarligt arbetshjon, åtminstone någon gång antages, ehvad det är Dräng eller Piga, och anwises till sådant arbete, som är lämpeligt och det kan uträtta; men ej må barn sändas eller yngre än 16 år. Om eller när dylikt skulle hända bör orsaken vid namnet anteknas. Noga bör likväl härwid aktas, att denna billigheten icke får urarta sig eller blifwa missbrukad. I synnerhet och framför alt, hafves afseende på eller medlidande med den utfattige. 3" Såsom denna Församling är stor och har många In- newånare, så att hela Arbetsstyrkan, enligt den överräk- ning jag i Förhörsboken låtit göra, kommer att bestå af ungefärligen 600 Personer, som skola gö'ra dagswerken, och dera f följer den formen , att när en tour af 2ne dagar, som i föregående 2 och 3 punct säges, är god, blifwer man så mycket längre fri , innan den touren återkommer; Så skola alle wid ansvar, derom beflita sig, att komma på de dagar, till hwilka de blifwe inlyste. Skulle någon få laga förfall, sände då genast bud med sin Gårdbo eller någon annan och gifve det tillkänna. Den hemmansbrukare, som hwarken har fullwuxen Son eller Dräng, bör heldre komma sjelf än leja; ty derigenom torde kunna winnas mera lämpelig pris på Lejofolk, när det sällan efterfråges och nödvändigt behöfves. 4" Ehuru det blott är en Byggnad, som skall förfärdigas, förekomma likwäl därwid många olika a rbeten . Ett är ju, att vara Handtlangare hos Murgesellerne och bära sten med hwad där wid förekommer, och annat är, att slå och bära ler, kalk och sand , samt arbeta i träd med mera. Den ene kan göra god nytta wid det ena, men mindre gagna vid det andra, hwilket på det nogaste bör urskiljas af Byggmästaren och Tillsyningsmannen. Fölgagteligen bör en hvar, utan motsägelse gå till det arbete, som af dem anwisas. Nekar någon dertill eller under arbetet är lat, motwillig eller uppstutsig: Kommer någon drucken till eller under arbetet öfverlastar sig: Slåss eller träter någon under arbetstiden: Sniker sig någon längre tid eller stund undan: Så i alla dessa med flere förekommande händel- ser, eger Tillsyningsmannen med de äldre närwarande Församlingens Hemmansbrukare pröfwa och genast af- göra, huruwida deras dagswerke får räknas eller icke. Skulle någon, det man icke vill förmoda , fela och förse sig emot hwad här föreskrifvet står, bör sådant noga anteknas och af vederbörande tjenligen rättas, till före- kommande af flere dylika förseelser, Skulle äfven något af mera vigt, än Tillsyningsmannen och de närwarande Församlingens äldsta tycka sig vilja eller kunna afgöra, bör ock det anteknas och wid allmänn Socknestämma anmälas. § 4. Om Arbetare t• H war och en, eho han vara må, skall sjelf sitt dagsver- ke förrätta, och icke skicka någon annan i sitt ställe, som mindre styrka och skicklighet eger; Dock icke härmed betagit någon Husbonde den friheten , att skicka sin Dräng för sig, då han Karl och fullt arbetsför är, eller Husbonden lagligt förfall hafver, att leja en annan i sitt ställe som med honom i styrka jämngod finnes. 2" Där någon sådane hinder hafver, att han omöjeligen själ f sin skyldighet fullgöra kan, ja, om han ock på Sote- säng ligger; skall sådant likwäl icke frikalla honom ifrån sina dagsverkens fullgörande, utan bör en sådan , där han sig sjelf råda kan, eller i widrig händelse, den som om honom wården hafver, draga tidig omsorg, att någon bllfver legd, som dess ställe på tillbörligt sätt företräder; så att, /: om någon möjelighet gifves :/ ingen rest blifver med några dagsverken. Och skall det komma an på Till- syningsmannen, några närvarande Jordbrukare och Byggmästaren, eller den, som hans ställe någon gång företräder, att pröfva, om förfallet är lagligt och den legde skicklig att uppfylla den andres skyldighet, då desse i sådant fall ej få wägra honom antaga, men i annor händelse afvisa honom och anmäla det hos Pastor, som sedan drager omsorg, att nedan utsatte pligt uttagen war- der. § 5. Om hörsamhet och lydna emot Pastor och KyrkoRåd, Byggmästaren och Tillsyningsmannen, samt pligt för ohörsamhet, försummelse och oanständigt uppförande l • H war och en skall vara förbunden , att icke allenast wörda Pastor och hörsamma Dess så väl som KyrkoRå- BILAGA 131 dets befallninga r, utan ock att visa Byggmästaren, Dess Geseller och Tillsyningsmannen tillbörlig aktning och lydna. Den sig härutinnan förbryter, ware förfallen i för- ra händelsen till 12. och i den senare till 4 sk pligt i Banco. 2" Den som försummar arbetet , ewad ha n för sin egen Person hafver förfall eller ej , då han ingen i s itt stä lle sätter, pligte för hwarje timma l st och hwa r hel dag 16 sk Ba nco Specie och fullgöre likwäl en annan gång sitt dagsverke. Dock den derifrån fritagen , hwilken under wägen till a rbetsstä llet eller under sjelfva arbetet , någon oförmodelig olyckshändelse, den Gud nådeligen , från hwa r och en afwände, träffa skulle, som dess framkom st eller förrättning hindra kan , Den deremot, som förebär hinder, af hwad beskaffenhet det wara må, och sedan öfwerbevises hafva diglat det samma, för att på ett bedrä- geligt sätt undandraga sig sin skyldighet , ware för ute- blifvande och bedrägeri sitt förfallen till En Riksdaler vite i Banco. 3" Kiver och träter någon inbördes eller hafver mot hwa- ra nnan ohöfviska ord, ehwad det är under sjelfva a rbetet eller på vägen dertill eller derifrån, och brottet icke är af den beskafenhet , att det domstolens pröfning understäl- las bör, pligte den som mera vållande ä r 8 sk och den mindre brutit 4. eller 2 sk Banco Specie. 4" Beträdes någon under sjelfva arbetst immarne taga mer ä n Tre ordentel iga supar af bränwi n eller andra starka d rycka r, nä m l. en t ill dagsvards, en till middag och en till merafton , pligte för h var och en som deröfver tages l sk Specie; och om någon sig deraf så öfverlastar, att han drucken blifver, varde utan Skonsmål, till Domstolen förwist. § 6. Om Tillsyningsmannens Skyldighet l • Ti llsyningsmannen bör vid egit strängaste a nsvar noga tillse, att a lt arbete hvarje dag ordenteliga tillgår, och om några oordningar eller oskickeligt uppföra nde af någon dagsverkare elleriannor motto under Kyrko arbetet , och det, som dertill hörer, sig tilldrager, antekna det samma, samt wittnen och bewis de rtill , för att efter anmäla n hos Pastor och wederbörande kunna blifva rä ttat. 2" Åligger det honom, att hafva alla Kyrkans Redskap eller werktyg, som under a rbetet nyttjas i uppbörd, wäl taga wara derpå och skyndesamt lå ta reparera, när något dera f söndergår. 3" Bör han i uppbörd hafva alla sorter spik, och noga uppskrifva , när någon deraf förbrukas och hwartill ha n a nvändes, samt nä r någon bli fwit till något w ist behof på någon tid brukad , låta uttaga, samt uppskrifva och åter noga förwara den samma till annat tjenligt bruk. När ock a ndra Materiaher för Kyrkans medel inköpas och kunna tagas, bör han ock taga dem uti uppbörd och på behörig tid redowisa deras a nwändande och åtgång. 4" Till förekomma nde af a lla misstankar, böra alla antek- ningslängder, som han gör eller håller, af honom, samt 2 eller 3 hemmansbrukare eller andre trowärdige ma nsper- soner altid underskrifvas. Med wittnen bör han ä fven styrka, huruwida a lla, som på Söndagen blifvit till Dagsverke, på hvarje dag i samma wecka, inlyste; sådant fu llgort eller icke. s• Alla upprops- a nteknings- och dagverkslängder skola ock, sedan de af honom blifvit i ordning stälde, till Kyr- koherden öfverlämnas, och till framdeles rättelse af ho- nom förvaras. § 7. Om Pastor och dess Skyldighel, såsom sjelfskrifven Styres- eller öfveruppsyningsman l • Åligger det Pastor ibland a nnat söka befordra en god , rigtig ord ning uti göromålen, hwartill alla i gemen och hvar och en Kyrkobyggnadsskyldig i synnerhet, genom sin skyldighets utgörande, äfven bör tillika med honom willigt bidraga, och utan a nseende till Personen noga tillse, att ingen må få bill ig orsak, att antingen berömma sig af sjelfsvåldig fö rsummelse, eller klaga deröfver, att han mer än a ndra blivit betungad . 2" Skall det åligga Pastor, att upprätta en rigtig arbets eller dagsverkslängd , i h vilken uppföras bö r alla de perso- ner, som a ntingen redan äro eller framdeles blifva dagsverksskyldige förklarade. - På samma längd , bör med ett streck, anteknas hvart och ett dagsverke, hvarje eller hvarannan afton, då det fullgjort ä r, näml. Tisdags, Thorsdags och Lördags afton, då ock något t idigare må ringas i wå rd. 3" Bör, genom Pastors försorg, frå n Predikostolen, på Söndagen kungöras, hwilka personer, som å hvarje dag i den på följande veckan böra sig till dagsverke infinna, på det ingen till si n ursäkt må förebäre någon okunnighet. 4" Skall Pastor, så mycket möjeligt ä r, öfver sj elva a rbetet hafva nogaste uppsigt , så att det med fult alfvar drifves, t roget och ärligt förrättas. s• Skall det ock åligga Pastor, a tt uppmuntra den efterlå t- ne till flit och idoghet, och den a ldeles uteblifvande noga antekna lå ta , samt utan anseende till personen, hos sex- männen eller vederbörande a ngifva, och den här ofvan- före för försummelse utsatta pligten genast låta uttaga. § 8. Om Vederbörandes Doms Räl!, b/ifvande p/igtens användande, sexmännens skyldighel och okunnoghets fö- rekommande afh vad här föreskri/vet står l " I a lla förestående fall eller förekommande hä ndelser, som icke äro af den beskaffenhet , att de böra pröfvas wid Allmän Socknestämma eller förwisas till Verldslig eller 132 B. SANDSTRÖM Vederbörlig Domstol, ransake och döme Pasto r med KyrkoRåd elle r Församlingens ä ldste och understundom i några andra jord och gårdsbrukares nä rvaro. 2° Af den blifvande pligten bör 3/4delar hemfalla Kyrka n och l /4del till de fattige. 3° Skall det å ligga Sexmännen, att efter tillsägelse af Pastor, sådan pligt hos den fe la nde eller försum mel ige genast uttaga, samt om någon Sexman hä rutinnan wisar försummelse, sådant umgälla med hälften af hvad han hos en annan bör uppskatta. och derest han denna sin skyldighet a ldeles uraktlåte r, hela pligten sjelf ärlägga. 4° På det ingen må wara i okunnoghet om hvad honom åligger, eller det han , i en eller a nnor motto iagttaga bör, skall denna så kallade Kyrko-Arbets-Instructio n, så wida den af Församlingen godkännes och till fö rbindelse anta- ges, sedan den, genom Pastors försorg i ödmjukhet bli vit Konungens Höga Befall ningsHarvande föredragen, och Dess Höga Stadfastelse derå blifi vit utfardad, först 2ne Söndagar å rad , och seda n efter omständigheterne, en eller annen gång, under sjelfa a rbetstiden, från Predika- stolen uppläsas. Ursh ult den 12 April 1807 Carl N: S tens/rand KATALOG Utarbetad av Mo ICA EBELING, I NGRID SJösTRÖM OCH MARIA N ULLE 134 Katalogen omfattar de kyrkor i Småland och på Öland som nybyggdes eller ombyggdes kraftigt under perioden 1760-1860. De sistnämnda behandlas kortfattat på s 398-404. Kartor med de aktuella kyrkorna markerade återges i fig 674 (Småland) och fig 676 (Öland). Kyrkor- nas planform och storlek redovisas i fig 675 respektive fig 677. Frekvensen för kyrkabyggandet under periodens oli- ka decennier ses i de i fig 19 återgivna diagrammen. För redogörelsen för kyrkornas byggnads- och renoverings- historia har arkivgenomgång skett i Antikvarisk-topogra- fiska arkivet vid Riksantikvarieämbetet (ATA) samt Riksarkivet (RA) och länsmuseernas arkiv. Förtecknade "Äldre ritningar" ingå r, om inte annat angives, i Riksar- kivet. Vidare har genomgång skett av redovisad litteratur samt av allmän topografisk litteratur som Wieselgren, P, Ny Smålands Beskrifning 11-111 , Växjö 1846 resp Lund 1846; Rosengren, J, Linne/, L och Fischer, J, Ny Små- lands Beskrifning, Växjö 1914; Al/vin, J, Beskrifning öfver Västbo härad i länköpings län, Jönköping 1846; Densamme, Beskrifning öfver Östbo härad i lönköpings län, Jönköping 1852; Densamme, Beskrifning öfver Mo samt N:a och S:a Wedbo härader i lönköpings län, Jön- köping 1857. Katalogtexterna har även sänts till respekti- ve församling för granskning. Förteckning över aktuelllitteratur om periodens byggan- de, såväl rörande allmän som nordisk arkitekturhistoria, ingå r i Kyrkobyggnader 1760-1860, del l (SvK vol 210), s 281. År 1759 och 1764 utgick kungliga förordningar'angående ansökningar om "Collecter til Kyrkors byggande och re- parerande". Därmed infördes kravet att de nybyggnader eller förändringar som bekostades med allmänna medel skulle granskas av Överintendentsämbetet och godkän- nas av K Maj :t. Genom Gustav III:s förordning 1776 "angående hwad hädanefter wid Publique bygnader kommer at i akt tagas" stärktes centralstyrningen av kyr- kobyggnadernas utformning. Dessa förordningar ingår som bilaga i Kyrkobyggnader 1760-1860, del l (SvK vol 2 10), s 276-280. SMÅLAND Fig 134. Adelövs kyrka från sydväst. Byggd 1830-33. Foto AL 1990. Adelöv Church ji-om the south-west. Bu iii 1830-33. Adelöv lönköpings län, Linköpings stift Kyrkan, som uppfördes 1830-33, ligger fritt strax norr om platsen för den medeltida träkyrka, som revs 1834. Förslag om ny kyrka hade väckts redan 1799. Ritningar av Casper Seurling 1802 bearbetades och godkändes av ÖIÄ. Bygget fördröjdes och ett nytt , helt förändrat för- slag uppgjordes av Fredrik Blom på ÖIÄ 1817, ovanligt genom sitt östtorn, i vilket korabsiden och sakristian inryms. När kyrkan omsider byggdes efter denna ritning uppstod flera tekniska fel och byggmästarna avlöste var- andra. Kyrkan är i huvudsak välbevarad och varsamt restaurerad och har ursprunglig altarpredikstoL På kyr- kogården ett gravkor från 1760-talet för ätten Hummel- hielm. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med torn i öster, huvudentre i väster, ingångar även på nord- och sydfasaderna. Upp- förd i gråsten till fönstrens nederkant, därovan tegel. Spritputsad med slätputsade omfattningar och pilastrar, avfärgad i gulvitt. Gråputsad sockel. Svart plåttak. Exteriör Följer 1817 års ritning med smärre avvikelser (lägre torn, tornets nedre fönster har utgått , sidoingångarna marke- rats med risalit). Kraftiga ankarslut till dragjärn. Torn Fig 135. Interiör mot öster. Foto AL 1990. The interior ofthe church Iaoking east. med trekopplade rundbågiga ljudöppningar och liten lan- ternin. Västfasaden har gavelfronton med korsformad blindering. Västgaveln något lägre än det valmade lång- hustaket. Väggen uppdelas av fyra pilastrar. Alla portaler krönta av lunettfönster. Interiör Det vida kyrkorummet har flackt välvt trätak målat i gråvitt och vitputsade väggar med sockelparti i grågrönt. 136 KATALOG Fig 136. Interiö r mot väster. Foto AL 1990. The interior ofthe church Iaoking west. Fig 137 Altarpred ikstol ritad av Fredrik Blom 1817 Foto AL 1990. Altar combined with pulpit, designed by Fredrik Blom in 18 17. Rummet genomkorsas av de fyra dragstagen strax under takfoten. Altarpredikstol med kolonnburen baldakin och trappa i korabsiden, ritad av Fredrik Blom. Koret följer 181 7 å rs ritning utom att absidnischen är lägre och saknar dekor i valvhjässan. Framförställt altarbord med rundad altarring med glesa balusterdockor, marmorerad i rosa/vitt (ritningens altarring rektangulär). Rundbågiga fönster med enkel bågspröjs överst, svagt tonat antikglas. Fyra slutna bänkkvarter med dörrar och fronte r marmo- rerade i ljust grågrönt , invändigt i enfargat grågrönt. 1600-talsinventarier från den äldre kyrkan uppställda på 1950-talet, bl a predikstol placerad på sydsidan, normalt använd istället för altarpredikstolen . Rak orgelläktare med sparsamt dekorerad barriär i grågrönt och guld, med orgelfasad från 1878 i grått och guld. Läktarunderbygg- nad med slutna väggar för två samlingsrum. Vapenhus med överljus genom spröjsade sidodörrsfönster. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1860 Nytt golv, järnkaminer. 1878-79 Ny orgel efter ritning av A Törnquist, byggd av C Elfström, Ljungby. Innertaket klätt med pärlspont. 1880 eller 1903 Dragstag för att räta upp långhusmurar- na. Nya fönsterbågar i gjutjärn med gotisk spröjsning. 1922 Spåntaket ersätts med plåtavtäckning. Värmeka- miner. 1927- 28 (ark G Pauli , Växjö). Invändig renovering: läk- tarunderbyggnad, innerdörrar vid sidoentn!erna, bekvä- mare sittbänkar, kaminens rökskorstenar avlägsnas, om- målning i grågröna toner. Museirum för äldre inventarier under läktaren. 1938 Altaruppsats och vapenskölda r från 1600-talet upp- sätts på väggarna. 1951 (ark J Dahl , Tranås). Invänd ig renovering: predik- stol från gamla kyrkan uppsätts liksom medeltida kru- cifix. Nya mässingskronor. Bänkar avlägsnas i koret. Elvärme och elbelysning. 1960 (ark J Dahl) Exteriör renovering, omputsni ng i gulvitt efter sandblästring. 1965-66 Ommålning av interiören i befintlig färgskala. Orgeln renoveras. 1979 (J Dahls arkitektfirma). Toaletter och kapprum m m inreds i läktarunderbyggnad. 1985 Nytt orgelverk av N Hammarberg. Äldre ritningar 1802 nybyggnad (C Seurling); nybyggnad (A Almfelt); predikstol (J G Forsgren); 18 17 nybyggnad (F Blom); dito (osign, lika Bloms); 1833 fasader, alternat iv till föreg med högre takresning (F Blom); 1847 predikstol , altarprydnad (L Hawerman, ej utför- da); 1878 orgelfasad (A Törnquist). Källor, litteratur och äldre avbildningar Lönnerholm E, Adelövs kyrka, Linköping 1975; Lönnerholm E, Linderås och Adelöv, två socknar i Holaveden, Tranås 1967; Öhman P, Den nyklassic istiska sockenkyrkans restaureringar. 3- betygsuppsats i konstvetenskap vid Sthlms universitet 1972; Ex- teriörfoton 1926, interiörfoton 1926, 1928. ATA. Algutsboda Kalmar län, Växjö stift Kyrkan uppförd 1766- 67 efter ritning av fo rtifikations- murmästaren Anders Törnberg, Kalmar. Beslut o m ny- byggnad hade tagits sex är tidigare. Bygget påbörjades av Joha n Forsman, Öland. Efter dennes död slutfårdes arbe- tet under överinseende av slottsmurmästaren Jo nas Flo- din, Kalmar. Den nya kyrkan ersatte en träkyrka frän 1570 vars medeltida sakristia av sten få rlä ngdes och sammanbyggdes med den nya kyrkan. Invigd 1770 av biskop Olof Osan der. Den av ÖIÄ 1765 upprättade och av K Majt godkända ritningen, som ratades av försam lingen, avsäg en kors- kyrka. Plan och material Rektangulärt och relativt brett kyrkorum. I och med att no rra s ida n ä r 120 cm längre ä n den södra, löper dock korgaveln snett mot nordost. Sakristia i norr. Huvudin- gäng genom tornet i väster. Ursprungligen ha r det funnits två ingå nga r på sydsidan, den västra blev dock igen- murad vid 1935 års renovering. Uppförd av sten, putsad och vitkalkad. Rusticerande omfatt ningar kring dörrar och fönster. Spåntak. Exteriör Radika lt fårändrad 1892- 94. Ursprungligen hade kyrka n en mycket hög takresning, med takåsen i höjd med det dåvara nde tornet , som kröntes av en lanternin med en urna överst. Fönsteröppningarna var betydligt mind re och stickbågiga, likaså dörröppningarna, som var två på sydsidan. Yttermurarna blev vid renoveringen förhöjda, takresningen sänkt och tornet påbyggt samt avslutat med gavla r och spira. Nygotisk fånsterspröjsning. Interiör Nuvarande interiör är en blandning av gammalt och nytt. Alta rtavlan »Kristi himmelsfard» (fig 8 1) är frän 1805 och målad av Pehr Hörberg. Den ursprungliga a rkitekto- niskt uppbyggda omra mningen, två kolonner, som bar upp en fronton , ä r ersatt med en enkel bred ra m. Glas- målningarna i korfönstren är utförda 1966 efter fårlaga av Erik Höglund . Predikstol frå n 1708. Bänkinredningen är frå n sena re tid, den ä r dock fortfarande sluten. Lä kta r- bröstningen med målade fa lt härstammar i huvudsak frä n 1695. Orgelfasaden ä r ritad av Fredrik Lilljekvist 1893. Takvalvet tillkom 1979. Diskret läktarunderbygg- nad. SM ÅLAND 137 Fig 138. Algutsboda kyrka från söder. Byggd 1766-67. Foto AD 1991. AlgLIIsboda Church ji'om the soul h. Bu iii 1766-67. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1804-14 Ny altartavla av P Hörberg med omfattning, ritad av C F Sundvall och utfö rd av B Hörberg. Pred ik- stolen fick slutgil tig plats efter ha flyttats runt ett flerta l gånger. 181 O Orgel byggd av P Schiörlin. 1835 samt 1858 Renoveringar. Inga större förä ndringar. 1886 Värmeugnar. 1892- 94 (ark F Lilljekvist, byggmästare O N Nyqvist) . Stor och genomgripande renovering och ombyggnad. Sänkning av den höga takresningen, höj ning av yttermu- rarna. Påbyggnad av tornet med ny avslutning. Förstora- de få nster med nya fånsterbågar av järn med nygot isk spröjsning. Kyrkan spritputsad i en gulgrå ton med vita Fig 139. Algutsboda kyrka före ombyggnaden 1892- 94. Teckning av E ll1rfors 1889 i Smolandia Sacra. ATA. Foto ATA. Algwsboda Church before lhe alleralion work 1892- 94. 138 KATALOG Fig 140. Interiör mot öster. Foto AD 1991. The interior ofthe church Iaoking east. Fig 14 1. Interiör mot väster. Foto AD 1991 The interior ofthe church Iaoking west. slätputsade lister och omfattningar. lnteriört: Nytt altare med en ny pompös omramning i 1800-talsbarock till altartavlan, med liggande voluter krönt med ett strålom- givet »Gudsöga». Altarring i imiterad kolmårdsmarmor. Ny dopfunt i kolmårdsmarmor. Förnyad sluten bänkin- redning. Förändring av läktarbröstningen. Nytt takvalv, pärlspåntat och med hjälp av lister indelat i få lt. Ommål- ning av interiören. Väggarna pilasterindelade och schab- londekorerade. Bänkinredningen målad i brungult med gulgrå fyllningar. Ny orgel av Setterquist & Son. 1933-35 (ark P Boberg). Sydsidans västra portal igen- murad och den östra förm inskad. Fönstren på korväggen och det nedre fönsterparet på västgaveln igenmurade. De övre på den senare väggen ersatta med rundfönster. lnte- riört: Sidopelarna i altaruppställningen omändrade till ursprungligt skick och nummertavlorna utflyttade på korväggen. Altarringen utvidgad. Moderniserad bänkin- redning och reducering av bänkantalet med två rader på varje sida. Korbänkarna likaså reducerade från fyra till två rader på varje sida. Tvärgången framför läktaren borttagen. Utökad läktare, nya läktartrappar inne i kyr- korummet. Nytt slätspåntat takvalv Ommålning av inte- riören med grågrönt tak och ockragula väggar. Bänkin- redningen i mörkgrönt och brunt. Taklisten, läktarbröst- ningens ramverk och bänkarna marmorerade. 1965 Exteriö r renovering. Korfönsterna återupptagna. 1966-67 (ark l Waern-Bugge). Förenkling av alta rupp- ställ ningen, kvar endast en bred ram krönt med ett »Gudsöga». Altarringen i ursprunglig form . Glasmål- ningar i korfönsterna. Nya fönster på långsidorna med träbågar och cudoglas. Omhängning av lj uskronorna i dubbla rader De tre sista bänkarna borttagna. Läktarun- derbyggnad. Heltäckande matta i hela kyrkorummet. Ommålning av interiören i grått och guld . Bänkdörrarna och gavlarna i samma röda fårgton som läktarbröstning- en ramverk. Ursprunglig fårg framtagen på bröstningens apost la- och profetgestalter. 1968 Ombyggnad av orgelverket. 1979 Nytt spåntak. Nytt innertak. 1980 KororgeL 1985 Dräneringsarbeten kring kyrkan och heltäckande mattan borttagen i kyrkan på grund av fuktskador. 1986 Exteriör renovering. Äldre ritningar 1761 nybyggnad (A Törnberg, ritningen ej återfunnen); 1765 plan till ny korskyrka (ÖIÄ); 1805 a ltaruppställning (C F Sunduall); 1805-06? detaljritning till a ltaruppställning (J W Gerss); 1807 orgelfasad (P Schiörlin). Källor, litteratur och äldre avbildningar N l Löfgren, vol l. ATA; Manus till kortfattad beskrivning fOr SvK (S Brandel, 1920-talet); Byggnadsstyrelsen och dess f6re- gångare, Sthlm 1969; Ebeling, M , De »nygamla» kyrkorna, i: Från roma ni k till nygotik. Sthlm 1992; Henriksson, A, Kyrka och fOrsam lingsli v i Algutsboda. Algutsboda 1970; Olsson, J, Något om Algutsboda kyrksocken och kyrka, i: Algutsboda sockenbok. Nybro 1962; Om Pehr Hörbergs altartavla se ovan M Ullen s 74; Foton tagna f6re 1934 å rs renovering. ATA. SMÅLAND 139 Almundsryd Kronobergs län, Växjö stift Uppförd 1828-31 norr om den gamla kyrkan, som ut- gjordes av en träkyrka av medeltida ursprung. Ritningar- na hade uppgjorts 1802 vid ÖIÄ och avsåg nya kyrko- byggnader i såväl Almundsryd som Urshult (se nedan). Som byggmästare omtalas murarmästare Sven Sjöblom från Karlshamn. Kyrkan invigdes 1832 av kontraktspros- ten Samuel Elmgren. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med halvrunt korparti , torn i väster samt sakristia i norr. Ingång genom tornet samt mitt på sydsidan. Separat ingång till sakristian. Den stad- fåsta ritningen från 1802 avsåg ett rektangulärt kyrkorum med utbyggd sakristia bakom koret. Uppförd av gråsten och tegel. Spritputsad med slätput- sade omfattningar och lister samt avfärgad i vitt. Västin- gången nu försedd med omfattning i huggen granit. Tak- beläggning av kopparplåt. Exteriör Exteriören följer, frå nsett planförändringen, i princip den faststä llda ritningen. Tornets lanternin är dock sena- re ombyggd och igensatt samt försedd med tornur. Interiör Interiören har endast delvis kvar sin ursprungliga karak- tär. Kyrkorummet täcks av ett flackt tunnvalv som sena- re försetts med spegelfålt. Färgsättningen härrör från re- noveringen 1959-60, då också ett flertal förändringar skedde i interiören. Korväggen pryds av målningar, ut- förda direkt på putsen och tillkomna vid tre olika tillfål- len (se fig 95, 96). De ursprungliga bör vara utförda av Carl Strömberg från Karlshamn, som 1831 utförde mål- ningen och förgyllningen i kyrkan (se ovan Ullen). Den moderna utsmyckningen utfördes 1963 av David Raison . Altaret var före den senaste renoveringen förenat med den bakomliggande predikstolen till en altarpred ikstol, utförd 1860 som ersättning för en ursprunglig, enklare altarpredi kstol. Kända viktiga fOrändringar och åtgärder 1859-60 (orgelbyggare C A Johansson). Orgel samt ny altarpredikstoL Klockan flyttad från läktarbarriären till Fig 143-144. Interiör mot öster och mot väster. Foto AD 199 1. The interior ofthe church Iaoking east, and west. Fig 142. Almundsryds kyrka från sydväst. Byggd 1828-31 Foto AD 199 1 Almundsryd Church from the south-west. Bl.ti!t 1828-31. 140 KATALOG Fig 145. Altaret och predikstolen , ursprungligen före nade till en a ltarpred iksto l, byggd 1860. Foto AD 199 1 The altar and the pulpit, bu i/t in 1860 and original/y combined. platsen ovanfå r a lta rpredikstolen sam t fårsedd med fun- dament och strålkrans. Vid detta t ill fålle bör även korväggens målade molnkrans med ä nglahuvuden ha till- kom mit som bakgrund. 1887 Ny spå ntäckn ing av taken samt åskledare. 19 11 (ark A Lindegren). Förminskning av västportalen samt o mfattning i granit. Rött tegeltak. Ombyggnad av lante rninen. Yttertrappor av granit. Värmekammare un- der sakrist ian . Nya dörrar och vindfång vid samtliga ingå ngar, nya dörr- och fönsterka rmar, insättning av a n- tikglas och fårgat glas i fönstren. Kalkstensgolv Den slutna bänkinredningen ersatt av öppna bänkar. De äldre bänkdörrarna placerade som väggpanel. O rgelläktaren något fra mflyttad samt renoveri ng av orgelverket. Ny a lta rring. Målad dekor lä ngs taklisten samt spegelfält i tunnvalvet , målat bibelspråk och »modern isering» av ko rväggens målningar. Alseda lönköpings län, Växjö stift Den ovanligt stora , sengustavianska kyrkan ligger i ut- kanten av samhället på en vidsträckt, slutta nde kyrko- gård. Västtornets ingång vette r direkt mot la ndsvägen. På kyrkogå rden finns en medeltida tio ndelada i gråsten med spåntak bevarad . Kyrkan byggdes 1774 av byggmäs- tare Joha n Ahlström och invigdes 1788 av biskop Olof Wa llquist. Originalritningar och uppgifter om a rkitekt saknas. Välbevarad exteriör, diskret fårändrad interiör. 1930 Koppartak. 1931 Ombyggnad av lanterninen. 1933 Elektrisk belysning. Kalkstensgolv i koret innanfår altarringen. 1935 Nytt värmesystem med lågtrycksånga. 1944 Nytt o rgelverk av A Mårtenssons O rgelfabrik AB. 1945 Tornur insatt i lanterninen. 1957 Exteriör renovering. 1959- 60 (ark H Linden). Inte riör renovering. Läktar- trappa n i vapenhuset borttagen och ersatt av två läkta r- trappor i kyrkorummet. Glasade svängdörrar mot vapen- huset. Läktaren sänkt ca 50 cm . Bä nkar under läktaren borttagna. Predikstolen sänkt ca 30 cm, klockan bortta- gen och placerad ovanfår sakrist ieingången, al ta ret skilt från predikstolen och fra mflyttat. Altarringen fårändrad och korpartiet utökat. Antikglas i korfånstren. Bänkin- redn ingen fö rä ndrad . Ljuskronorna fl yttade. 196 1 Renovering av orgelverket. 1963 Modernisering av kormålninga rna genom målning- en »Kristi tillkommelse» av D Raison. 1974 KororgeL Äldre ritningar l 794 karta visande kyrka och kyrkogård med projekterad ut vid- gning av kyrkogården och ny kyrka; 1802 ny kyrkobyggnad (avser äve n Urshult). Källor, litteratur och äldre avbildningar Norr/id, G, Ett 150-årsjubileum. Almundsryds kyrka har fyllt 150 år. Almundsryds hembygdsförenings å rsbok 1982; Sandström, B. Landsdelen kontra centralstyret. Urshults och Almundsryds för- samlingars agerande gentemot Ö l Ä 1794-1917, i: Byggnadshisto- risk tidsk rift 17-18, 1989; Densamma, Almundsryds kyrka. Ma- nus 1990 fö r publicering i SvK; Sjöstrand. M , Ett kyrkobygge. Almundsryds hembygdsförenings å rsbok 1963; Interiörbilder före och efter 19 11 å rs renovering, ATA. Om korväggens målade utsmyckning se vidare ovan M Ullc!n, s 8 1 f. Plan och material Rektangulä rt kyrkorum med halvrunt kor, torn i väster, sakristia i norr. Byggd i sten, slätputsad i vitt, oputsad sockel i rå huggen natursten. Kopparplåt på tak och torn- hu v (före 1983 svartplåt) . Exteriör Kyrkan är nära 50 m lång och dom ineras av det kraftfulla SM Å LAND 141 Fig 146. Alseda kyrka från söder. Byggd 1774. Foto GJ 1991. Alseda Church f rom 1he soulh. Bui/1 in 1774. tornet , krönt av en elegant huv, vars fal l bryts av ett tvärgående vitmålat murparti med urtavlor. Huven hör ti ll de tidigaste i lä net och ä r av hårlemansk typ. Koret , som har fyra fönster, har separat konformat tak , något lägre ä n lå nghusets sadeltak. Sydportalens gavelkrönta vindfång tillbyggdes på 1870-ta let. Interiör Det vida kyrkorummet med sitt ljusa trä tunnvalv har en klass icerande grundton. Den måttfulla dekormålning i grått och vitt frå n 19 17 med pilastrar på väggarna och ornamentala symboler i valvet är väl anpassad till rum- mets ka raktär. All fast inredning ä r hå llen i olika grå nya nser med listverk i guld . Altarmålning »Korsbäran- det» från 1845 av Sven Gustaf Lindblom, Kalmar. Enkel prediksto l med lj udtak, troligen från samma tid. Fyra slutna bänkkva rte r med fåll ma rmo rerade i grått. Sväng- da korbänka r. De två mittersta korfönstren tonade an- tikglas, övriga kla rglas. Orgelfasad frå n 1862 av Johannes Magnusson (ev delvis ombyggd av den ursprungl iga från 1788 av L Strömblad). O rgelläktare med emblem av lyra och basuner på barriären. Vapenhus med dubbla trappor till tornet. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1845- 46 Den ursprungliga a ltartavlan av snickare E Lundgren , Tälläng, utbyts mot den nuvarande av C Lind- Fig 147 Inte riör mot öster. Foto GJ 199 1. Jfr fig 12 1. The imerior of1he church Iaoking easl. blom. Ev tillkom även altaromfattning och pred ikstol sa mtidigt. Ommålning i v itt av interiören, pred ikstol och dö rrar i valnötsfårg. 1870-t Vindfång vid sydporta len. 1907 Svartplåt på taket (t idigare t ro! spå n). 1917 (ark O Hökerberg). Nytt golv, nya sittbänkar. Vägg- och korbänkar reduceras till en rad. Glasmålningar i 142 KATALOG korfönstren i brunt och guld (förslag; senare bytt mot tonat antikglas). Dekormålning på tak och väggar. I öv- rigt ommålning av befintliga kulörer grått-vitt-guld. 1923 Yttre underhållsarbeten. 1940 Nytt orgelverk. 1954 (ark J Dahl, Tranås). Ommålning, bättring av Hö- kerbergs dekor. Ny armatur Dopfunt placeras i nisch på nordväggen mitt emot sydentn!n. Textilvävnad av A Munthe, vävd av G . Gahn, placeras i nischen. 1966 Den skadade dekormålningen kopieras och nymå- las. 1968 (ark J Dahl). Yttre renovering. De två bakersta bänkraderna tas bort i interiören . 1981 Nytt orgelverk av N-0 Berg, Nye. 1983 Svartplå t byts mot kopparplåt på tak och huv. Äldre ritningar 1915-16 Uppmätning och restaureringsförslag (0 !-!ökerberg). Källor, litteratur och äldre avbildningar Se l Sjösn·öm ovan; Foton exteriör 1923, interiör före 191 7 1925, 1929, ATA. Anderstorp lönköpings län, Växjö stift Efter att länge ha planerat en tillbyggnad av socknens träkyrka, byggd 1754 som ersättning för en medeltida träkyrka, beslöt församlingen 1846 a tt satsa på nybygg- nad av en stenkyrka norr om den befintliga kyrkan. Den nya kyrkan byggdes 1853-56 av byggmästare P Petters- son i Tåå efter ritning från ÖIÄ (A R Pettersson 1849), med vissa avvikelser. K yrkan hör till den stora gruppen sena nyklassicistiska kyrkor. Endast tornets spira skiljer s ig frå n normaltypen. Interiören är relativt välbevarad. Predikstolen är en klenod från 1772, överflyttad från den gamla kyrkan . Plan och material Rektangulärt kyrkorum med rundat kor i öster (på 1849 å rs ritning rakt), sakristia i norr, utvidgad 1967 Byggd med 16 fönster, varav fyra i korrundeln , efter försam- lingens önskan om en lj us kyrka ( 1849 å rs ritning l O fönster). Entreer i väst och mitt på sydfasaden. Byggd i sten, spritputsad i vitt , hög sockel med kvade rindelad grå cementputs. Taket skiffertäckt , torn och lanternin av- täckta med kopparplåt. Fig 148. Interiör mot väster. Foto GJ 1991 The interior ofthe church Iaoking west. Fig 149. Anderstorps kyrka från sydväst. Byggd 1853-56. Foto AD 1991 Anderstorp Church fi'om the south-west. Bu i/t 1853- 56. Exteriör Långhuskyrka med torn , försett med hög lanternin med kort spira. Lanterninen ursprungligen öppen som på rit- ningen. Sakristian 1967 utvidgad och underbyggd med samlingssal med fönster i markplanet. Lunettfönster på västfasaden till läktaren . Interiör Vid och rymlig kyrksal , med korrundeln belyst av fyra SMÅLAND 143 fönster med klart glas. Trävalvet ljust gråblått med taklist marmorerad i gulockra, väggar vita. Altarbord och altar- uppställning original , med kraft iga marmorerade ko- lonner som bä r lunettbåge med strälsol. Den inramade ursprungligen ett molnla ndskap som fond till ett träkors med svepduk och törnekrans ( 1859). Korset nu uppställt i sakristian, ersatt av en modern Kristusframställning i den äldre omfattningen. Predikstolen (fig 37) ett prakt- fullt arbete i senrokoko 1772 av Sven Nilsson Morin i Gnosjö, vitmälades då den överflyttades till den nya kyrkan , men ha r äterrestaurerats till ursprunglig färgsätt- ning. Nummertavlor på piedestaler frän 1850-talet. Den fasta inredningen var frä n början övervägande vit med förgyllda listverk och ornament, med inslag av grå- grön marmorering, bl a de slutna bä nkkvarterens och de svängda korbänka rnas fasader samt altaromfattningen. Den nuvara nde färgsättningen frä n 1967 håller samma grundton, men med accenter i klarare färger. Läktaren med elegant gallerverk över bröstningen, bärs av slanka svarvade kolonner Orgelfasaden frän 186 1 är utförd efter ritning av A T Gellerstedt. De två läkta rtrap- porna diskret underbyggda med förråd , i övrigt är utrym- met under läktaren fritt. Vapenhuset är i ursprungligt skick, utom att den högra trappan tillläktaren tagits bort, samt glasdörra r insatts som vindfång. Kända viktiga förändringar och åtgärder 186 1 Orgel, byggd av F Andersson , tillbyggd 1863 av densamme. 1877 Orgelverket ombyggt av A W Lundahl, Malmö. 1885 Lanterninens öppningar förses med fönsterglas. 1925-26 (ark A Forssen). Invändig renovering: nytt golv utom i koret , bekvämare säten i bänka r, vindfång vid söd ra entren, ommålning i ljust gråvitt, predikstolens vita övermålning avlägsnas. Nytt orgelverk av Nordfors &Co. 1927-29 Utvändig renovering: kalkstrykning i gråvitt , el installation för värme och belysning. 1942 (a rk P Boberg, Växjö). Nya korfönster med patine- rat a ntikglas i smårutig blyspröjs. 1967 (ark H Thavelin). Tillbyggnad och underbyggnad av sakristia, glasdörrar i vapenhus, toalett. Utglesning och förkortning av bänkar. Ommålning av interiör (färgsätt- ning P Andersson): ljusblått träval v, ma rmorering i altar- uppställning mörkviolett, fondm ålning svart liksom al- tarbordets spegelfält Bä nkkvarterens dörrar »bondmar- morerade» i grått, vitt och mörkblått med ockragula lis- ter. Korfönstren bytta mot klarglas i stora rutor. Predik- stolen äterställd i ursprunglig färgsättning. Exteriör reno- vering (Byggnads AB Gunnar Knutson). 1972 Nytt orgelverk av N Hamma rberg. Fig 150. Interör mot öster. Foto AD 199 1. The interior ofthe church Iaoking east. Fig 15 1. Interiör mot väster. Foto AD 199 1. The interior ofthe church Iaoking west. 1978 (ark P Rudenstam, Jönköping). Exteriör under- hällsrenovering. 1981 Altarkorset utbytt mot ny altarprydnad, »Kristus» huggen i furu (konstnär Margareta Engström). Altarbor- dets ursprungliga färg återstä lld. Äldre ritningar 1840 tillbyggnad och reparat ion (A Berntsson); 1841 utvidgni ng (J W Gerss bearbetning av Berntssons förslag); 1849 nybyggnad, med två a lternativ för koret (A R Pel/ersson); 1861 orgelfasad (A T Gellerstedt). Källor, litteratur och äldre avbildningar Manus till kortfattad beskrivning för Sv K (E O Johansson, 1939); Fotografier: exteriör 1936, 1966, interiör före och efter renove- ring 1925 samt 1966. ATA. 144 KATAL OG Annerstad Kronobergs län, Växjö stift U ppförd 1823- 24 av länsbyggmästa ren Pete r Öste rlöf från Varberg efte r ritn ingar av Joha n Abraham Wilelius 1823. Beslut o m nybygge hade tagits 1822. Den nya kyr- kan uppfördes i omedelba r nä rhet av den gamla kyrkan och kyrkogå rden. Invigd av biskop Esaias Tegner 1826. Plan och material Rekta ngulä rt kyrko rum med utbyggd , halvrund sakristia i öste r och to rn i väste r Ingång genom tornet samt mitt på syds idan. sakristian nås geno m två symmetriskt pla- cerade kordö rra r. U ppförd av sten samt putsad och vitka lkad. Taktäck- ning av koppa rplåt. Porta lomfattning av huggen sten. Listve rk av trä. Exteriör Byggnaden fö lje r ri t ni ngarna frå n 1823 (se fig 87) och ha r en fö r tiden typisk exteriö r. Interiör Inte riö ren präglas till sto r del av 1900-talets renovering- ar. In redningen ä r dock, frå nsett bänkinred ningen, ur- sprunglig. Alta rtavla n, som ä r en kopia efter Växjö do m- kyrkas a ltartavla av G E Schröder frå n 1733, visar Nattvardens instiftande och utfö rdes 1834 av kaptenen och konstnä ren Salomon Andersson i Växjö. Den klass i- cera nde inra mningen fö ljer ritningen frå n 1823, där ett kors a nges som a ltarpryd nad (se ova n U llen, fig 87, 88). P redi ksto len, som utgörs av en enkel rund ko rg utan lj udtak, fö rsågs med emblem 1902. Samt idigt fick också kordörrarna sin r ika dekor och nu m mertavla n a nskaffa- des. Orgeln ä r byggd 1826 av o rgelbyggaren Johan P Åberg från Vassmo lösa. Orgelverket har senare ersatts av ett nytt. Kända viktiga forändringar och åtgärder 1834 Alta rtavla av S Andersson. 1886 Reparation av o rgelverket av C A Johansson, Hov- manto rp. 1902 Genomgripa nde fö rändring av interiö ren geno m delvis ny inredning samt ommålning i fö r tiden typisk fa rgskala . Inne rtaket fö rsett med rutindelning geno m trä- lister och målat i »tonfärg» . Väggarna målade med s k kompositionsfärg i sandstenskulör och uppdelade i rek- tangulä ra rutor imiterande kvad rar. Ny öppen bänkin- redning, »fö rskö ning» av ko rdörra rna, predikstolskorgen prydd med em blem, ny nummertavla. Fig 152. An nerstads kyrka från sydöst. Byggd 1823-24. Foto AD 1991. Annerslad Church fi"om 1he sowh-eas/. Bui/1 1823-24. Fig 153. Interiör mot öster. Foto AD 199 1. Jfr fig 88. The im erior o.f!he church Iaoking eas/. Fig 154. Interiör mot väster. Foto AD 199 1. The imerior o.{lhe church Iaoking wes/. 1923 Exteriör renovering. Torn- och lante rnintak täckta med kopparplåt. 1924 Interiör renovering med delvis ommålning. 193 1 Nytt orgelve rk, A Mårtenssons Orgelfabr ik AB. 1932 Två nya pelare uppsatta under läkta ren för a tt öka bärkraften . 1955 (a rk S Ericsson, Göteborg). Ommålning av interi- ören i ljusare fcirger, takets få llindelning borttagen. In- nanfönster med blyspröjsade anti kglas. Nytt golv. Elvär- me. Nya ytte rdö rrar. Separat ingång till sak ristian. Om- byggnad av bänkinredningen till nuvarande utseende. Lj uskronorna inflyttade över bänkkvarteren. Äldre in- ventarier å terinsatta . 1962 Exteriö r renovering. 1987 Exteriör renovering. 1992 (Browns ingenjörsbyrå AB). Inte riör renovering. Ommålning. Vägga rna vita, brutna i rosa , taket blått . Inredningen målad i grått och guld med bänkgavlarna i Asa Kronobergs län, Växjö stift Kyrkan ä r uppförd 1806-07 på den gamla kyrkans plats. Den ä ldre kyrkan hade uppförts 1670 efter det a tt den medeltida kyrkan brunnit. Murverk från 1600-ta lskyrkan ingår i den norra väggen och sakristian till den nuvaran- de byggnaden, som uppfördes av byggmästaren och lä ns- a rkitekten Anders A:son Sundström från Sörmland. Be- slut om nybygge hade fattats l 796 och ritningar uppgjor- des vid ÖIÄ av Per Wilhelm Palmrot h 1798. R itningarna reviderades 1805- 06 av Sundström (se fig 6), som för- längde kyrkorummet mot öster för att kyrkan skulle kun- na rymma 800 personer. Invigningen förrättades 18 14 av biskop Ludvig Mörner. Öster om kyrka n ligger ett gravkor, uppfört för friherre Gustaf Leijonhufv ud och ha ns maka Catha rina Ehren- borg. Le ijo nhufvud , ägare till Asa säteri, var en på- drivande kraft beträffande kyrkobygget och skä nkte bl a a ltartavlan. Plan och material Rektangulä rt kyrkorum med torn i väste r och sakristia i norr enligt den reviderade pla nen. Ingång genom tornet samt mitt på sydsidan. Uppförd av sten samt putsad och vitkalkad. Takfallen täckta med spån, på torn och lanterni n kopparplåt. 10-9 1902 1 KB 2 SMÅLAND 145 rött. Altarringen avkortad, knäfallet bredda t och pla nat , handi kappramp mot koret. Fem bä nkrader borttagna i samba nd med inbyggnader under läktaren. I norra delen a ndaktsrum, i den södra förråd , toalett m m. Nytt orgel- verk av W Thlir. Utvändig ha ndikappanpassning av väst- entren. Äldre ritningar 1823 nybyggnad (J A Wi!elius); 1826 predikstol (J W Gerss. ej utförd). Källor, litteratur och äldre a\'bildningar Manus till kortfattad beskrivning för SvK (E O Johansson, 1940- ta let); Annerslad förr och nu. Sammanstä lld av A Juhlin. An ner- stad 1979; Inte riörbilde r efter re noveringen 1902, Småla nds mu- seum; Diverse foton från t iden mellan renoveringarna 1924 och 1955, ATA. -Om altartavla n se vidare ovan M Ullt!n, s 77ff. Exteriör Kyrkans exteriör följer den av Sundström reviderade ritningen (fig 6). Av speciellt a rkitektoniskt intresse ä r tornets utfo rmning med mycket kraftig taklist , avtrappad huv och öppen la nte rnin, krönt av ett klo t med kometlik- nande stjä rna. Denna utformn ing åte rgår helt på Palm- roths ritning li ksom den indragna , rundbågiga sydporta- len. För tornets västfasad , dä r porta len markeras av ett baldakinliknande överstycke på konsole r och däröver en inskriptionstavla samt ett ha lvrunt fönster , vilande på en kraftig konsollist , svarar däremot Sundström. Interiör Trots att viss modernisering skett och inbyggnader till- kommit under läktaren är kyrkorummet ett mycket fint exempel på en nyklassicistisk kyrkointeriör. Den stora a lta rtavlan, »Fariseen och publikanen», är må lad av Pehr Hörberg 1804 på uppdrag av friherre Leijonhu fvud . Hörberg utförde också ritningen ti ll omfattningen, som dock förändrades något av Sundström (se ovan U llen, fig 6, 77-80). D et murade a ltarbordet har halvrund form liksom a lta rringen. På vardera sidan fi nns en sluten kor- bänk. Predikstolen, som likaså är ursprungl ig (1808), ha r uppgång från sakristian och ett målat väggdraperi i blått 146 KATALOG Fig 155. Asa kyrka frå n sydöst. Byggd 1806-07 Foto BO 1990. Asa Church fi'om lhe SOlilh-eas/. Bui/1 1806- 07 runt öppn ingen. Orgeln tillkom 1879. Den nuvarande färgsättn ingen i grått och guld sa mt marmorering hä rrör frå n renoveringen 1985 och a nsluter till kyrkorummets ursprungliga ka raktä r liksom tunn- valvets svagt gråblå fårg. Taket var ursprungl igen måla t i gråblå tt med gråa molnformationer. F ig 156. Interiör mot öster. Foto BO 1990. Jfr tig 79. The i nierior oj'Jhe church Iaoking easl. Kända viktiga forändringar och åtgärder 1858 Renovering av in redningen. 1879 Orgel, byggd av A V Lunda hl. 192 1-22 (ark P Boberg och S Bra ndel). Inte riö r renove- ring. Ommålning. Antikglas i korfönstren. Nya dörrar mellan vapenhus och kyrkorum, dubbla dörrar vid syd in- SMÅLAND 147 gången. Nummertavlorna placerade på fotstä llningar. Triumfkrucifixet renoverat och återuppsatt. 1939 Rengöring av altartavlan. 195 1-53 Exteriö r och interiör renovering. Väggar kalka- de, inredningen ommålad i samma fä rgskala. Elinstalla- t io n. Kaminer ersatta av elektrisk uppvärmning. Nya ytterdö rrar i sydpo rtalen. Altartavlan konserverad (S Wahlgren). Renovering av orgelverket. Kopparplåt på tornet samt uppsättn ing av hä ngrännor och stuprö r. 1959 Nytt o rgelverk av A Mä rlenssons Orgelfabrik AB. 1968 Exteriör renovering. 1983-85 (ark M Barsöe). Interiör renovering. Tilläggsiso- leri ng av vindsbjälklag. Inbyggnad under läktaren med i norra delen förråd , kapprum , toalett och i söd ra delen a ndakts- och konfirmandrum. Koret utökat genom att en bänk på vardera sidan borttagits. Ombyggnad av bä nkar- na till större bekvämlighet samt utglesni ng (nu plats för 350 personer). Ommålning. Altartavlan konserverad (R och A-L Nilsson). Äldre ritningar 1798 uppmätningsritning av den ä ldre kyrkan (E G Henschen); l 798 ut vidgning (P W Palmroth, sign PWP); stadfast ritning (VaLa); 1803 a ltartavla med omfattning (P J-/örberg, VaLa); 1806 reviderad rit n ing med förlängn ing av kyrkorummet (A A:son Sundström, även i VaLa); 1808 predikstol (kopia fö r Malmbäck). Barkeryd lönköpings län, Växjö stift l la nt lig omgivn ing norr om Nässjö ligger den rosafärga- de kyrkan , byggd 1844-46 av byggmästare Jonas Jonsson frå n Stockholm, född på orten. Beslut om bygget togs redan 1827 och en rit ning av Axel Nyström, ÖIÄ, appro- berades 183 1. Efter 13 å r utan byggstart begärde försa m- lingen få bygga efter en ny ri tning av Jonas Jonsson 1844. Albert Törnquist på ÖIÄ bearbetade denna, framför allt genom att byta lantern inen mot en gotisk tornspira. För- samlingen lä t dock Jonsson följa sin egen ritning, med smä rre avvikelser. Kyrkan är färgmässigt förändrad men i övrigt väl bevarad , med bl a altarkors på ursprunglig plats. Den gamla kyrkan från medeltiden , tillbyggd på 1700-ta let, låg strax söder om den nuvarande. Den revs Plan och material Rektangulärt långhus med rakslutet kor i öster med ab- sid , sak ristia mitt på nordsidan, torn i väster. Entreerna i Fig ! 57 Interiör mot väster. Foto BO 1990. The interior o.fthe c/wrch Iaoking west. Källor, litteratur och äldre avbildningar Asa- en socken i Värend. Utgav Asa hembygdsförening. Växjö 1983; Interiörbild mot koret 1913, Smålands museum.- Om Pehr Hörbergs altartavla se vida re ovan M Ullen, s 73. Fig ! 58. Barkeryds kyrka frå n sydöst. Byggd 1844-46. Foto AL 1990. Barkeryd Church ji-om the south-east. B11ilt 1844-46. väst och mitt på sydfasaden. Byggd i sten , slätputsad utom tornets två övre våningar, som är spritputsade. Murarna avfärgade i lj ust rosa, med hörnkedjor, rusti- 1847 148 KATALOG Fig 159. Interiör mot öster. Foto AL 1990. The interior ofthe church Iaoking east. cerad sockel , mittrisaliter och listverk i vitt. Gråputsad grund. Takmaterialet utgörs av svartmålad plåt, på torn- taket kopparplåt. Lanterninen kopparklädd (ursprungli- gen i vitmålat trä). Exteriör Långhuskyrka med västtorn och lägre korabsid i öster. Tornets lanternin prydd med trekopplat bågmotiv och krönt av glob med förgyllt kors. Genombrutet räcke på torntaket. Ljudöppningar i form av båge omgiven av kopplade pilastrar (»serliana»), runt fönster i mellanvå- ningen. Portalerna kröns av lunettfönster över kraftigt entablement. Sydportalen markeras av risal it med gavel- fronton. Interiör Rymligt kyrkorum med valv och väggar putsade i ljust grågult med gråmarmorerad taklist. På tribunbågen till absiden inskriptionen »Ära vare Gud i höjden» i gyllene kapitäler, pilastrarna marmorerade i grått och rosa. I absiden en troligen ursprunglig illusionistiskt målad bröstpanel med gråmarmorerat ramverk kring gulmar- morerade fyllningar. Rundad altarring i samm a färgsätt- ning. Ursprungligt, förgyllt altarkors med svepduk i vitt på fristående altarbord. Korets mittfönster har glasmål- Fig 160. Interiör mot väster. Foto AL 1990. The interior o.fthe church Iaoking wesr. ning ( 1907), de två sidofönstren har avbländade glas, medan lå nghusfönstren är försedda med kated ralglas. Predikstolen från 1846 (skänkt av byggmästare Jons- son) med fyrkantig korg och ljudtak med lambrequin- bård, målad i benvitt med gyllene dekorativa symboler, ljudtakets undersida blå. Fyra (från början å tta) mot mittgången slutna bänkkvarter, med ramverk i grönt kring marmorerade spegelfält i gröngrått. Läktaren , buren av gråbruna kolonner, har en bröst- ning marmorerad i grått med guldlister. Läktaren är ej underbyggd. Orgeln från 1873, målad i gult och guld . Välbevarat vapenhus med dubbla trappor till tornet. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1873 Ny orgel, byggd av S och E Nordström, Flisby. 1907 Korets mittfönster förses med glasmålning, »Kristi uppståndelse». Altarkorset fl yt tas till långhusets nordvästra hörn. Ommålning av interiör och exteriör, troligen i befintlig ljus gråvit färgsättning. 1947-49 (ark J Dahl , Tranås). Torntak och lanternin kläs in med kopparplåt. Altarkorset återi nsatt som altarpryd- nad . 1950-5 1 (J Dahls a rkitektfirma , Tranås). Nytt golv, elbe- lysning, nytt orgelverk. Bänkar utglesade, bekvämare sä- ten. Ommålning av interiören med omfattande marmo- rering av bä nkar, altarring, läktarbröstning, taklist och SMÅLAND 149 pilastrar, utfört av målarmästarna B och R Håkansson. Tribunbågens omfattning var dessförinnan blå, allt det övriga vitt. Nya lampetter och takkronor. Ombyggnad av orgelverket genom Åkerman & Lund. 1964-65 (ark E Persson, J Da hl). Omputsning av exteri- ören i rosa och vitt (tid igare helvitt). 1973 Orgeln ombyggd av J KUnkel. 1980 De två främsta bänkraderna tas bort. Kororgel och lösa stolar för kören på södra sidan av koret. 1987 2 bänkrader under läktaren borttages. Bellö lönköpings län, Linköpings stift Bellökyrka byggdes 1822-23 på den plats inne i Bellö sam hälle, där den medeltida, rivna stenkyrkan stått . Kyr- kan invigdes av biskop Marcus Wallenberg 1828. Kyrko- bygget leddes av byggmästare Peter Eriksson efter ritning 1816 av J W Gerss vid ÖIÄ. Exteriören är ofårändrad sedan byggnadstiden, interiören i huvudsak väl bevarad. Plan och material Rektangulärt långhus med torn i öster, rakslutet kor i väster med utbyggd sakrist ia. Gerss' första ritning från 1815 inskränktes på försam lingens önskan av kostnad- skäl från 480 till 3 18 platser. Båda ritningsfårslagen visar rundat kor inskrivet i planformens rektangel med sakris- tia i ena hörnet. Ingångar i öster och mitt på nordsidan. Byggd i sten, spritputsad med slätputsade omfattning- ar, gråputsad sockel. Svartmålad plåt på tak och torn. Lanternin i trä (vitmålad fjällpanel) med fårgyllt kors på glob. Exteriör Tornet fåljer Gerss' ritning, med tredelade ljudöppningar och sl uten lanternin. Elegant utformad östentre krönt av fånster, inramat av pilastrar, som bär rakt överstycke på vilken inskriptionstavla vi lar. Sacteltaket är brant valmat och konkavt svängt åt väster. Långhusfasaderna är förenk- lade i fårhållande till ritningarna från 18 15 (halvcirkel- formade fönster och rusticerad sockelvåning) och 18 16 (rundbågiga fånster med dito sockelvåning). Interiör Kyrkorummet är ljust och genomfört klassicerande, trots senare tillskott. Den ursprungliga färgsättn ingen enligt Äldre ritningar 1789 torn för den äldre kyrkan (osign); 1830 koncept för nybygg- nad (A Nys/röm); approberad ritning dito; 1844 nybyggnad (J Jonsson); 1845 nybyggnad (A Törnquisl) ; 1870 orgelfasad (0 A Manke/l efter A R Pel/ersson). Källor, litteratur och äldre avbildningar Barkeryds kyrka. Historik, beskrivning och inventarieförteck- ning. Forserum 1972; Äldre foton exteriör, odaterade vykort , interiör 1910-20-tal samt 197 1 ATA. Fig 16 1 Bellö kyrka från norr. Byggd 1822-23. Foto GJ 1991. Bel/ö Church ji-om lhe nor! h. Bui/1 1822-23. inventarium 1829 var vitmenade väggar och valv, träin- redni ngen i pärlgrått och guld (predikstolskorgen mar- morerad). 1927 tillkom i koret en skärmfasadliknande väggdekor, marmorerad i grönt, som omsluter alta re och sakristiedörrar. Även läktaren marmorerades då i grönt. Dessa fårginslag kvarstår idag. Vid senare renoveringar laserades bänkarnas dörrpart ier i vitt med blå lister, me- dan sätena målades ljusgula. Trätunnvalvet fick en grå- blå ton. Den stora altarmålningen »Kristi törnekrön ing» av P M Kindberg i Vimmerby målades 1856 och ersatte en målning med samma motiv, må lad 1822 av Johan Bäckström. Ramverket med trekantsgavel kring Guds- öga och strå lsol är liksom trekantsgavlarna över sakrist ie- dörrarna från 1820-talet. Framfor altarbordet en oval, 150 KATALOG Fig 162. Interiör mot väster. Foto GJ 1991. The interior ofthe church Iaoking west. Fig 163. Interiör mot väster 1926. Foto G Pauli. ATA. The interior ofthe church in 1926. ganska trång altarring. Ra ka korbänkar och vackert sni- dade nummertavlor komplettera r korets utstyrsel. Den åttkantiga predikstolen från byggnadst iden flytta- des 1829 till nordsidan. På ljudtaket ett litet kors med svepduk. Bänkar uppdelade i tre kva rter, varav två på söd ra sidan . Orgelläktare med orgel från 1826, byggd av N ils Ahlstra nd, Norra Solberga. Dubbla trappor leder upp ti ll läkta ren, som ej är underbyggd. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1928 (ark G Pauli, Sthlm). Nytt golv, ny panel i taket, målad i ljust blått. Dekor på korväggen. Läktarbarriären dekorerad med marmorerade få lt och bårder. Nya räcken till läktartrapporna. Altarringens knäfall kläs med mörkgrön plysch. Nya bänkar med de ursprungliga dör- rarna bibehållna. Texten »Ära vare Gud i höjden» på altarväggen tas bort. Blå taklist , väggar ljusgula. Innan- fönste r sätts in. 1937 Värmeledning. Fig 164. Interiör mot öster. Foto GJ 199 1. The interior ofthe church Iaoking east. SM Å LAND 15 1 1943-46 El- och värmeinstallation. 1963-65 (ark N Steen, J Da hls a rkitektfirma, Tra nås). Ommålning av interiören: valvet vitt , taklisten gråblå, väggar svagt rosa. Bänkar ombyggda, målade i vitt med dö rra r i blå tt , invändigt gula . Exteriör renovering med o m putsn ing. 1989 Ommålning av innerväggar och bänkar, i sa mma fä rgsättning som 1963, men med traditionella fårgtyper Konservering av alta rtavla ns ram. Nytt värmesystem. Yttre omputsning. Nytt plå ttak. Berg Kronobergs län, Växjö stift Beslut om nybyggnad fattades 1788. Kyrkan kom dock att uppföras fö rst 1830- 3 1 efter ritningar utförda vid ÖIÄ 1828 av Per Axel Nyström. Den nya kyrkplatsen fö rlades ca 2,5 km från den gam la, som bevarats som ödekyrkogå rd. Som byggmästare omnämns Sjöholm från Söraby. Kyrkan invigdes 1835 av biskop Esaias Tegner Plan och material Byggnaden, som består av ett rekta ngulärt kyrkorum med torn i väster och utbyggd sakristia i öster, avv iker från 1828 å rs ritning beträffande tornets vapenhus och sak ristia ns utformning. sakristia n inrymmer två våning- a r och ä r dessutom senare försedd med kä lla re. Ingångar- na ä r placerade i to rnet samt mitt på södra långsida n. Ti ll sakristia n finn s separat ingång i söder. Kyrkan är uppförd av sten samt spritputsad och vitkal- kad . Slätputsade omfattningar. Lanternin av trä, målad i gult och vitt. Takmaterialet utgörs av kopparplå t. Exteriör Exteriören följer 1828 å rs ntn mg frå nsett vissa de- taljavvikelser. Lanterninen är nu sluten och försedd med tornur. Interiör Interiören ä r till stor del förändrad genom senare moder- niseringar. Altartavlan, »Kristi förk la ring», är utförd 188 1 av Ludvig Frid som kopia efter Fredric Westios a ltartavla i Jacobs kyrka i Stockholm (se ovan U llen, fig 93). Alta rtavla n omgavs tidigare av två sannolikt ur- sprungliga väggpilast rar krönta av urnor. De nuvarande s idostyckena med målningar av David Raison tillko m 1967 Predikstolen kompletterades 1939 med bl a lj ud- tak. Orgeln ä r ursprungligen byggd 1838 av J M Blo m- Äldre ritningar 18 1 5 nybyggnad (J W Gm·s); 18 16 nybyggnad (./ W Gerss). Källor, litteratur och äldre avbildningar Kronqvisr, E. Bellö kyrka. Mariannelund 1980; Öhman , P Den nyklassic istiska sockenkyrkans restaure ringar. 1972; Inte riörbil- de r 1926, 1934 samt fö re 1964. ATA. Fig 165. Bergs kyrka från nordöst. Byggd 1830-3 1 Foto BO 1990. Berg Church ji'om rhe norrh-easr. Bu i/r 1830-3 1. Fig 166. Interiör mot öster. Foto MU I984. The inrerior ofrhe churclt looking easr. 152 KATALOG q u ist. Läktarunderbyggnaden tillkom 1967, då också kyr- korummet fick sin nuva rande fä rgsättning. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1840 Målning av interiören (för fårsta gången). 1881 Altartavla av L Frid (efter F West in). 1916 Exteriör och interiör renovering. Ommålning och kalkning. Nya stup- och takrännor. Ny färgsä ttning av interiör och inred ning. Innertaket blått , taklisten vit, väggarna avfärgade i gulvitt. Alta rväggens pi lastrar mar- morerade i grågrönt , bänkinredningen ekådrad, övrig in- redning i vitt och guld. 1939 (ark P Boberg). Exteriör och interiör renovering. Yttertakens spåntäckning ersatt med kopparplåt. Värme- ledning med pannrum under sakristia n. Ommålning. In- teriörens färgsättning samt dekorativa utsmyckning ut- fö rd av konservator T Hjelm. Nya innerbågar i fönstren . Murat altare. Ljudtak till pred ikstolen. Bekvämare s itt- bänkar. 1945 Nytt o rgelverk av A Märlenssons Orgelfabrik AB. 1954-55 Lanterninen ommålad. Nytt tornur, urtavlo rna klädda med kopparplåt. Elinstallation. Orgeln ombyggd av A Må rtensson. 1967 (ark H Linden och K Bernström). Interiör renove- ring. Vägga rna om putsade och kalkade. Nytt golv Utvid- gat korpart i. Altarväggens pilastrar borttagna, altartavlan kompletterad med sidostycken med mål ningar av D Raison, altarbordet klätt med kalkstensskivor, altarring- en utflyttad och ombyggd, korbänkarna utflyttade frå n väggen. Inbyggnader under läktaren. På norra sida n tra p- pa till läktaren. Ommålning av inred ningen i nuvarande färger: altarring och korbä nkar i grått , i övrigt grö nt med lister i grå tt , rött och guld . Triumfkrucifixet å teruppsatt. 1970 Nytt koppartak. Berga Kronobergs län, Växjö stift Beslut o m nybygge togs 18 15 och kyrkan uppfå rdes i omedelbar närhet av den gamla kyrkan 18 19-21 efter ritn ingar av Jakob Wilhelm Gerss 1818. Som byggmästa- re omtalas lä nsbyggmästare Peter Öster! ö f, Varberg. Kyr- kan invigdes den 22 maj 1825 av biskop Esaias Tegner. Kyrkoinvigningen var Tegners fårsta kyrkoinvign ing som biskop i Växjö st ift. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med absidformad altarnisch och Fig 167 Interiör mot väster. Foto BO 1990. The interior ofthe churclt!ooking west. 1978 Exteriör renoveri ng. 1988 Ombyggnad av orgelverket (J Kiinkel). Äldre ritningar 1789 nybyggnad (O Tempe/man); 1827- 28 förslag till nybyggnad (osign, enligt d iariet P A Nyström); 1833 {1835?) orgel. Källor, litteratur och äldre avbildningar Krön ika n (Berg) 1944, 1945, 1954, 1967 1972, 1978; Exteriörfo- ton samt interiörfoton efter renovering 19 16, ATA samt Små- lands museum.- Om Frids a ltartavla se ovan M Ullen, s 80samt not 74. bakomliggande, halvrund sakrist ia. Torn i väster. Ingång genom tornet samt mitt på sydsidan. Till sakristian sepa- rat ingång i sydöst. Planformen överensstämmer med Gerss ritning frå n 1818. U ppförd av sten med spritputsade fasader och slätput- sade omfattn ingar. Takmaterialet utgörs av kopparplåt. Exteriör Exteriören ha r senare förändrats. Fönstren få rstorades 1853 till nuvarande storlek. På 1890-talet ersattes den SMÅLAND 153 ursprungliga tornlanterninen av den nuvarande spiran. I samband med 1900-talets renoveringar har de genom fönsterförstoringarna försvagade murarna förstärkts med sex strävpelare på vardera långsidan . Ursprungligen följ- de man i princip 1818 års ritning. Den palladianska bågformen på tornets ljudöppningar uteslöts dock liksom san nolikt också byggnadens kvaderrustik i murpartiet nedanför de relativt låga fönsteröppningarna. Interiör Interiören har förändrats kraftigt i samband med 1900-talets renoveringar. Altarnischens målning tillkom 1927 och är utförd av Ernst Söderberg. Predikstolen ut- fördes ursprungligen 1836 av snickaren Holm. I korgen ingår delar av den predikstol som utfördes 1707 av Sven Röding i Växjö för den gam la kyrkan. Denna predikstol överfördes till den nya kyrkan och var fram till 1836 placerad i anslutning till altaret som altarpredikstoL En altarpredikstol ingår också i Gerss första förslag från 1816. Som altarprydnad används nu ett medeltida tri- umfkrucifix, som är placerat på en ståndare bakom det fr istående altaret , som tillkom 1972. I samband med denna modernisering tillkom också bänkinredningen, in- byggnaderna under läktaren och den nuvarande färgsätt- ningen. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1836 Gamla predikstolen ombyggd och flyttad frå n altar- platsen till nuvarande plats vid norra långväggen. 1853 Fönstren förstorade. 1863 Orgelläktare. 1864 Orgel, byggd av orgelbyggare C Elfström. Fasaden efter ritning av L Hawerman. 1890-talet Tornets lanternin ersatt av spira, takens spån- täckning utbytt mot kopparplåt. Kaminer i kyrkorum- met. 1909 Interiör renovering. Ommålning. Vitt tak, kvader- mönstrade väggar, dekormålning i altarnischen. Altar- prydnad i form av en Kristusstaty i gips på piedestal bakom altaret. 1927 (ark P Boberg). Exteriör renovering med bl a uppfö- rande av strävpelare på kyrkans södra sida. Genomgri- pande förändring av interiören. Altarnischen ny dekor- målning av E Söderberg. Utvidgat kor med förhöjt kor- golv Det medeltida triumfkrucifixet placerat på ståndare bakom altaret. Ny altarring. Ny uppgång ti ll prediksto- len. Bekvämare sittbänkar. Ommåln ing. Innanfönster samt installation av värmeledn ing med pannrum under koret. 1938 El installat ion. 1951 Nytt orgelverk av A Mårtenssons Orgelfabrik AB. Fig 168. Berga kyrka frå n söder. Byggd 181 9-21 Foto AD 199 1 Berga Church from the south. Bu i/t 18 19-21. l r Fig 169. In teriör mot öster. Foto AD 1991 The interior ofthe church looking east. Fig 170. l nteriör mot väster. Foto AD 199·1. The interior ofthe church looking west. 154 KATALOG l 964 KororgeL 1969-70 (ark L elsson). Exteriö r renovering med bl a uppförande av strävpelare även på den norra sida n. Ny ytte rtra ppa vid västingången. 1972 (ark H Linden). Genomgripande interiör renove- ring. Nytt , fristående al tarbord sa mt förändrad a lta rring (den ä ldre a lta rringen dock numera återtagen). Ombygg- nad av bänkinred ningen. Läkta runderbyggnad. Ljusk ro- norna omhängda. Södra ingången ha ndikappanpassad samt ramp till koret. Ommålning. Väggarna i ljusgult , bänkinredningen i vinrött , grått och guld . I övrigt även inslag av blått och rött. Björkö lönköpings län, Växjö stift Kyrka n ligger i samhället Björköby no rd väst om Vetlan- da. Den byggdes 1843-45 efte r ritningar av Carl Gustaf Blom Carlsson. Ovanlig lösning med sakristia i väster. Relat ivt ursprungligt kyrkorum bortsett från at t lillkyrka a no rdna ts mellan bänkkvarteren i norr samt ändrad färg- sättning. Den medeltida kyrkan som revs vid byggstarten låg st rax väste r om den nya kyrka n. Plan och material Rektangulärt lå nghus med rundat ko r i öster, västtorn o mgivet av två mindre rum , det norra sakristia. Entreer i väster och mitt på sydfasaden. Byggd i sten, fasaderna spritputsade med slätputs i omfattningar och hörnmarkeringar, avfärgade i vitt , soc- keln i grått. Tak på långhus, torn och lante rnin täckta med svartmålad plåt i skivtäckning. Lanterninen i t rä , målad i sva rt och vitt , förgylld korsglob överst. Exteriör Långhuskyrka med västtorn och smäcker lante rnin. Ut- byggnaden kring tornet har lägre tak och m indre bredd ä n lå nghuset. Po rta le rna med ursprungliga trädörrar in- ramas av kra ftiga pilastrar, som bär entablement med lunettfönster över. Runda fön ster över västfasadens rundbågade sidofönster. Den vida korrundelns koniska tak når upp till lå nghustakets nock. Interiör Ljust kyrkorum med vi ta väggar och det höga trä- tunnvalvet i ljust ölått , taklisten marmorerad i grågult. Ofargat a ntikglas i alla fönste r, gjutjärnsbågar. Över kor- 1978 Exteriör renovering. 1986 Ny kororgel av Västbo orgelbyggeri. Äldre ritningar 1816 ny kyrkobyggnad (J W Gerss); 18 18 reviderad ri tning (J W Gerss); 182 1 läktare (J W Gerss); 1825 predikstol (.! W Gerss, ej utförd); 1863 o rgelfasad (L Hawerman) . Källor, litteratur och äldre avbildningar Manus till ko rtfattad beskrivning för SvK (E O Johansson, 1940- talet); Exteriörfoton och interiörfoton före och efter renoveringen 1927 ATA. Fig 17 1. Bjö rkö kyrka frå n väste r. Byggd 1843-45. Foto GJ 1991. Björkö Church from the west. Bu i/t 1843-45. bågen inskriften »Ära vare G ud i höjden». Altaruppstä ll- ning mot korväggen med p ilastrar som bär rakt överstyc- ke, målad i grått med gulddekor (ursprungligen troligen vitt). Alta rmålning av Bengt Nordenberg 1865, »Låten barnen komma till mig». Förgylld strålsol med Gudsöga SMÅLAND 155 Fig 172. Inte riör mot öster. Foto GJ 199 1 The interior ofthe church Iaoking east. i korvalveL Halvrund altarring med gyllene växtorna- ment Predikstol med åttkantig korg och ljudtak med kupol , målad i ljusa blå och grå toner och förgyllda lister och emblem. Dubbla trappor med genombrutna räcken i brunt. Korbänkar samt fyra bänkkvarter, slutna mot mittgången. Bänkfronter med ramverk i gråvitt kring marmorerade fyllningar i grågult och grönt, bokbräden och säten i mörkgrönt. Norra delen av tvärgången vid- gad för lösa stolar, vända mot en altaruppsats på nordväggen frå n 1761 av Johan Ullberg. Läktare dekorerad likt altarrundeln , orgel i grått med guld, byggd 1848 av S Nordström. Läktaren ej under- byggd. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1865 Ny altartavla. Omramningen vid denna tid troligen stänkmålad på mörkgrå botten. 19 11 Invändig renovering: nya golv, nya sittbänkar, om- målning av interiören. Bänkinredningen i röd eller rosa marmorering. 1947 (ark J Dahl , Tranås). Orgelläktaren utvidgas mot öster. 1950 Orgeln ombyggd av B Wedrup, Uppsala. 1952-53 (ark E Persson, J Dahls arkitektfirma). Invänd ig renovering. Ommålning. Nya fönsterbågar och antikglas. Fönstret mitt på norra långsidan igensatt, altaruppsatsen från den äldre kyrkan uppsatt där. Elinstallation. 1964-67 Nytt orgelverk, byggt av N Hammarberg, Göte- borg. Toalett och nya dörrar i vapenhuset. 1971 (ark E Persson, J Dahls arkitektfirma). Exteriör Fig 173. Interiör mot väster. Foto GJ 1991. The interior ofthe church Iaoking west. renovering, omputsning. Nytt tornur. 1975 (ark E Persson, J Dahls arkitektfirma). Väntrum inreds i rum söder om tornet. Förvaringsutrymmen in- reds i bakre bänkpartierna. 1986-89 (ark P Rudenstam, Jönköping). Invändig reno- vering. Ommålning av tak och väggar, ny fårgsättn ing av bänkar och övrig inredning. Bänkrader borttages i koret 156 KATALOG och i no rra tvärgången, dä r lillkyrka inrättas. Vindfå ng med glasade dörrar i vapenhuset. Flyttbar ha ndikapp- ramp vid väst ra entren. Äldre ritningar 184 1 nybyggnad (C R Palmer); 184 1 nybyggnad (C G Blom Carlsson); 1843 nybyggnad (C G 13/om Carlsson). Blackstad Kalmar län, Linköpings stift Redan vid syneförrättningen 177 1 uppvisades en ritning till en ny stenkyrka, som skulle ersätta den gamla träkyr- kan från 1600-talets första decennier. Dock dröjde det ända till 1788 inna n grunden lades 200 m nordöst om den gamla kyrkan. Kyrkan uppfördes efter ÖlÄ: s ri tning frå n 1785 av stiftsbyggmästaren Casper Seurling från Linköping. 1790 stod den nya kyrkan få rd ig och tre å r dä refter invigdes den. Plan och material Rekta ngulärt lå nghus med tresidigt avslutat kor i sydost. Torn med huvud ingång i nordväst samt sakristia med separat ingång mitt på no rdöstra långväggen. Även in- gång mitt på sydfasaden. Uppförd av gråsten med inmurning av tegel. Slätputsa- de vägga r, avfärgade i en svagt gulaktig ton. Vit taklist och vit rusticerad omfattning kring sydportalen. Tegel- tak. Exteriör En typisk gustaviansk landsortskyrka som ä r mycket väl- bevarad. Utförd enligt 1785 års ritning. Li ksom de fl esta av Seurlings kyrkor har ytterst få avvikelser skett från den godkä nda ritningen. Po rtalerna och portalomfatt- ningen ä r skapade av byggmästa ren själv, eftersom rit- ningen endast angav no rdsidans utformning. På tornet en enkel portalom fa ttning. Sydportalen ä r omgiven av ett rusticerat pa rti och med ett lunett fönster över dö rr- halvorna . Förutom förändring av takmateria l ha r inga stö rre förändringar skett sedan byggnadstiden. Kyrkogår- dens grindstolpa r ä r samtida med kyrkan. Interiör Ett ljust tunnvälvt kyrkorum med den ursprungliga ka- raktä ren kvar. Alta ruppställningen från kyrkans bygg- nadstid . Alta rtavlan, en kopia av Rubens »Korsnedtag- Källor, litteratur och äldre avbildningar Se ovan I Sjöström; Foton exteriö r vykort ca 1940, foto n 1970, interiör mot läkta ren ca 1900, samt fd re och efter 1952 års reno- vering. ATA. ningen» målad av Sven G ustaf Lindblom, ersatte 1839 det ursprungliga korset med svep, som numera ä r place- rat på sydväggen. Den ursprungliga altaruppställningen återgick på ri tningen från 1785. Predikstolen är samtida med kyrkan. Väster om predikstolen finns in fä lld i nordväggen en herrskapsläkta re. Den slutna bänkinred- ningen är från 1950-talet, men utförd i en för kyrkorum- met väl anpassad stil. Orgelfasaden från 1814 är ritad av Pehr Schiörlin. Troligen ursprunglig läktare och takvalv. Kända viktiga förändringar och åtgärder 18 14 Orgel byggd av P Schiö rlin . 1839 N y alta rtavla . Fig 174. Blackstads kyrka från sydost. Byggd 1788-90. Foto GJ 1990. Blackslad Church from the south-east. Bu i/t I 788- 90. SMÅLAND 157 Fig 175. Interiör mot öster. Foto GJ 1990. The interior o.fthe church Iaoking east. 1850-talet Spåntaket ersatt med tegeltak. 1909 Nya öppna bänkar i got icera nde stil. Ommålni ng av interiören. 1923 Nytt orgelverk av E A Setterquist & Son. 1955-58 (ark N Carlgren). Återgång till sluten bänkinred- n ing. Två nya ljuskronor och omhängning av kronorna i dubbla rader Nytt golv av kalksten i kor och vapenhus. Ommålning av interiören. Bä nkinredningen i ljusgrått med gavlar i brunt och grått. Taket i ljusblått li ksom altarringen. 1961 Tornets spåntäckning ersatt med kopparplåt. 1966 Orgeln omdisponerad av R Jacoby. 1975 Trappräcke vid stora portalen. 1987 Ny trappa i kyrkorummet till orgelläktaren. Om- målning av interiören. Äldre ritningar U å (uppvisad vid synen 177 1) nybyggnad, osign (A Törn berg?, VaLa); 1774? nybyggnad (Måns Månsson, Peter Line/strand, Kal- mar landskansli , akt D l n, skrivelser 1782. VaLa); 1783 nybygg- nad (ÖIÄ); 1785 nybyggnad (ÖIÄ). Källor, litteratur och äldre avbildningar Swartling, l, Blackstad kyrka. Kort vägledning. Linköping 1972; Foton från seklets början. ATA. Fig 176. Inte riör mot väster. Foto GJ 1990. The interior o.fthe church Iaoking west. 158 KATALOG Bolmsö Kronobergs län (före 1971 lönköpings län), Växjö stift Kyrkan ligger strax väster om platsen för den tidigare medeltida kyrkan (riven 1863), nä ra stranden till sjön Bolmen. Kyrkan byggdes 1860-63 och invigdes 1865 av biskop Henrik Hultman. Byggmästare Magnus Ek, Göte- ryd , följde en ritning från 1850 av Carl G ustaf Blom Carlsson (fig 13 1 ), som i sin tur byggde på ett förslag från orten, snarlikt Vaxtorps kyrka. En tidigare ritning av Blom Carlsson i goticerande sti l med östtorn hade förkas- ta ts av församlingen. Kyrkan är välbevarad såväl till exteriören som t ill inte riören. Plan och material Rektangulärt lå nghus med något smala re rundat kor i öster, sk ilt från lå nghuset genom en bågöppning. sakris- tia i norr, torn i väste r Ingånga r i väster och mitt på sydsidan. Byggd i gråsten, spritputsad i vitt med släta omfatt- ningar, sockeln spritputsad i grått. Långhusets sadeltak harenkupigt rött tegel (ursprungl igen spå n), korrundeln rödmåladskivtäckt plåt. Tornets tak och spira är koppar- klädda, lan terninen klädd med rödfärgad slätpanel, dess nedre avsats pryds av tornur och vita hörnl ister. Exteriör U tformningen skilje r s ig från 1850 års ritning endast beträffande ingå ngarna, som förenklats. Ovanlig utfonn- ning av tornet i tre avsatser, med kort spira över den Fig 177. Bolmsö kyrka från söder. Byggd 1860-63. Foto AD 1991 Bolmsö church ji-om the south. Built 1860-63. åttkantiga lanterninen. Profilerad taklist. Ursprungl ig stentrappa vid västra ingången. Interiör Den luftiga trätunnvälvda inte riören karakteriseras av den ovanliga korbågen, buren av två fristående ko- lonnpar i trä , med motstående pelare invid väggen på ömse s idor (jfr fig 132). Kolonner och pelare har förgyll- da kapitä l i enkel form . Korpartiets valv och väggar är Fig 178. Interiör mot öster. Foto AD 1991. The interior ofthe church Iaoking eas1. SMÅLAND 159 målade i en gulockra ton, meda n väggarna i lå nghuset är vita , valvet lj ust gröngrått med ma rmorerad taklist. Al- tarupptällningen med profilerad fronton buren av pi- last rar, utfOrdes 1865 av snickaren Joel Spets, Kållerstad. Den ursprungliga altartavlan med kors, svepd uk och kro- na av C M Johansson, Karaby, e rsattes 1917 av den nuvarande, »Korsfästelsen» av Gabriel Strandberg. Joel Spets ä r mästare även till nummertavlorna samt nordsida ns predikstol med ljudtak, prydd med lamb- requinbå rd . Bänkfronterna till de fyra slutna bänkkvarte- ren är grå med spegelfått marmorerade i vitt , ljusblå tt och ockra, sätena gulgrå. Läktaren med enkel bröstning, buren av kolonner. Läktartrapporna inbyggda, i övrigt fr itt under läkta ren . Orgeln med nygotiska drag byggdes 1870 av Carl Elfström, Ljungby, efter ritning 1863 av Johan Adolf Hawerman. Orgel och läktare målade i gråvitt med listverk i guld. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1904 Invändig renovering, ommålning av snickerier i grått-grågrön t. 19 13 Den tidigare kyrkans predikstol från 1641 uppsätts på sydväggen. 1917 Ny alta rmålning. Övriga förslag till restaureringsåt- gä rder ej godkända. 193 1 Antikglas i korfönstren. Spå ntaket på lå nghuset utbytt mot tegel. Knäfall omklätt. 194 1 (a rk P Boberg, Växjö). Utvidgat kor, kalkstensgolv i vapenhuset , nya trappor till läktaren . Bekvämare sitt- bänka r. Ny dopfunt. Vindfång vid ingå ngarna. Ommål- ning i ljusare grå nyanser. Elvärme ersätter kaminer. El belysning. 1948 Nytt o rgelverk av A Mårtenssons Orgelfab rik AB. Bredaryd lönköpings län, Växjö stift Kyrkan gru ndlades 1860 och byggdes 1863, på försam- lingens önskan med Vaxtorps kyrka som föreb ild, på platsen intill den tidigare medeltida kyrka n, som revs samma år Murmästa re var Elias Pettersson, Sandhult, snickarmästare Bengt Andersson, Villstad. Invigning för- rättades av biskop H enrik Hultman 1865. Exteriören välbevarad, inte riören förändrad främst beträffande färgsättningen. Plan och material Byggd efter 185 1 å rs ritning, en kopia av Voxtorp, men Fig l 79. l nteriör mot väster. Foto AD 199 1 The interior ofthe church Iaoking west. 1954 Tornet repareras och blinduren ersätts av tornur. 1972 Yttre renoveri ng, el installat ioner. 1992 (a rk B Adolfsson , Lj ungby). Utvändig och invändig renovering planeras, däribland mindre inbyggnader un- der läktaren . Äldre ritningar 1849 ny kyrka , förslag från o rten (osign); 1850 nybyggnad (C G Blom Carlsson); 1863 orgel fasad (J A Hawerman). Källor, litteratur och äldre avbildningar Bolmsö kyrka 1863-1963, utg av Bolmsö kyrkoråd , Värnamo 1963; Manus till kortfattad beskri vning för SvK (E O Johansson 1939); Se l Sjöström ovan; Foton exte riör 191 O, 1936 samt eft e r 1941 inte riörer 1936 och efter 194 1, ATA. med längre lå nghus med sex fönster istället fOr fy ra per långsida. Det halvrunda korpartiet har fyra fönster. Torn i väste r, sakristia i norr. Byggd i sten , spritputsad med slätputs i omfattningar- na, avfärgad i vitt. Diagonallagd svart skiffer på långhus och sakristia , fjällskiffer på kor och torn, koppar på lan- tern intakeL Lanterninen vitmålad . Ursprunglig takbe- klädnad spån eller brädtak. Exteriör Långhus med västtorn med lanternin , från början öppen, 160 KATALOG Fig 180. Bredaryds kyrka från söder. Byggd 1860-63 Foto AD 1991 Breda1yd Church ji'om the south. Built 1860-63. Fig 181. Interiör mot öster. Foto AD 199 1 The imerior ofthe church look i ng east. Fig 182. Interiör mot väster. Foto AD 199 1. The interior ofthe church Iaoking west. Fig 183. Predikstol frän 1860-ta let av Erik Nyman. Foto AD 1991. Pulpit designed by Erik Nyman in the 1860's. nu inglasad. Väst- och sydingångar likformigt prydda, med inramande pilastrar som bär överliggare med båge kring lunettfönster. Rikt profilerad taklist med tand- snittsfris. Fast ha ndi kappramp vid västentren . Interiör Brett och rymligt kyrkorum, välbelyst genom de stora rundbågiga fönstren med klart , blåst glas i långhuset, antikglas i koret. Den ursprungliga fcirgsättni ngen i vitt och guld förändrades 1979: väggar ljusgula, valvet blekt SMÅ LA ND 16 1 grått med taklist i rödbrunt och gult. Altaruppställningen har sva rta (tidigare gulmarmorerade) kolonner, som omger altartavla av Ludvig Frid 1894, »Kristi himmels- fard». Den ersatte ett gulmålat träkors med törnekrona, som stod på altarbordet , vilket liksom altarringen med balusterdockor är ursprungligt. Nummertavlor med for- gyllda lyror. Korbänk. Predikstol tillverkad av Erik Ny- man, Kå llerstad , med balusterdockor och ansvällning på korgens nedre del , praktfullt ljudtak med lambrequin, färgsatt i rött , blå tt , grått och guld (Mjöbäcktypen, se M Ullen s 89). Fyra slutna bänkkvarter med bänkfasader målade i t vå nya nser blått med guldlister kring spegelfålten, grå måla- de invändigt. Orgelläktare med bröstning må lad i grå nyanser, med genombrutet galler upptill. Orgel frå n 1875 av orgelbyggare Johannes Andersson, Långaryd, med ny- gotisk fasad. Underbyggnad till halva läktardjupet med svängda, vävklädda väggar. Äldre inventarier uppställda i kyrkorummet. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1875 Orgel av J Andersson. 1888 Två järnkaminer installeras. 1894 Ny altaruppsättning och altartavla av L Frid . 1912 Nya dörrar vid huvudingången. Ommålning av in- teriören: väggar i brunaktig ton med klöverbladsbå rder kring fonstren, kolonner grönmarmorerade, i övrigt vitt. Bäckeho 1925 Utvändig renovering. Ny plåt på la nternintaket. Lanternin ljust gråblå med vita kantlister. N ytt kors. Fönstersnickerier vita istället for gula. 193 1 Ny värmeinstallation, kaminer borttages. 1935-38 (ark P Boberg, Växjö). Utvä ndig renovering. Äldre inventarier restaureras och uppställs. 1950-57 (ark E Persson, J Dahls arkitektfirma). U tgles- ning av bänkar, bekvämare s ittbänkar. Antikglas i kor- fånstren. Elbelysning, omhä ngning av kronor i dubbla rader. Mittfånstret på norrsidan bakom äldre altarupp- sättning igenmuras. Altarringen öppnas mot väggen. Ommålning av interiören, bä nkar grå . Ombyggnad av orgelverket av T Krohn , Frederiksborgs Orgelbyggeri. 1967 Exteriör renovering. 1979 (ark H Linden). Läktarunderbyggnad. Vissa bänkar bort på läkta ren. Ommålning av interiö ren med ny färg- sättning. 1987 (Bröderna Bergström AB, Lidhult). Fasadrenove- ring. Äldre ritningar 185 1 nybyggnad (renritn ing efte r Voxtorp av E Lang/el). Källor, litteratur och äldre avbildningar Ryde/1 G, En bok om Bredaryd , Växjö 1967; Hazen J G, Forsheda pastorat , Växjö 19 13; Manus till ko rtfatt ad beskri vn ing för SvK (E O Johansson 1940-tal); l Sjöström ovan; Foton exteriör 1956, interiör 1927, 1952. ATA. Kalmar län, Växjö stift (före 1915 Kalmar stift) Efter beslut 15 maj 1834 om nybyggnad uppfordes Bäc- kebo kyrka 1842-44 av J D Berglund som ersättning får ett träkapell frå n 1685. Approberad ritning fåljdes ej. Församlingen foredrog en mer sedvanlig kyrka. Kyrka n invigdes den l a ugusti 1847 av kontraktsprost Aron von Sydow. Plan och material Rekta ngulärt lå nghus med halvrunt kor i öster. Torn i väster och sakristia mitt på nordväggen. Två ingångar, en genom tornet samt en mitt på sydsidan. Planen överens- stämmer ej med nedan nä mnda ritningar. Mura rna, uppfårda av kluven marksten, ä r spritputsa- de och avfärgade i en svagt gråaktig ton med slätputs på lister och omfattningar. Grovt putsad grå sockel. Tvåku- pigt rött tegel på själva kyrkobyggnaden, galva niserad 11-91902 1 KB 2 plåt på kortaket samt koppa rplåt på torn taket. Ursprung- ligen spå ntak. Exteriör En typisk nyklassicist isk kyrka med den i Kalma r stift sedvanliga må ngkantiga lantern inen. Lanterninutform- ningen återgick ursprungligen närmast på N ils !sak Löf- grens båda ritningsforslag. Numera ä r den täckt med vitmålad plåt med svarta urtavlor i vartannat få ll. Förut- om få rä ndringen av lanterninen samt takmaterialet tycks exteriören vara oforändrad sedan byggnadstiden . Interiör Delvis få rä ndrad i och med att en läktarunderbyggnad med dominerande fånste r in mot kyrkorummet tillkom 1958. Alta ruppställni ngen och predikstolen ä r samtida 162 KATALOG Fig 184. Bäckebo kyrka från söder. Byggd 1842-44. Foto RL 199 1 Bäckebo Church ji-om the south. Bu i/t 1842-44. Fig 185. Interiör mot öster. Foto RL 199 1. The interior o.fthe church Iaoking east. med kyrkan. Altartavlan »Kristus bär sitt kors» är målad av Sven Gustaf Lindblom ca 1845. Predikstolen var ur- sprungligen placerad nästan mitt på nordväggen med direktuppgång från sakristian. Ljudtaket är i senare t id förstorat. Bänkinredningen härstammar delvis från kyr- kans byggnadstid, sittbänkarna är dock moderniserade. Orgeln byggd 1848 av Johannes Magnusson från Lemn- hult med fasad ritad av Ludvig Hawerman. Läktarbarri- ären är förmodligen delvis ursprunglig, det utskjutande mittpartiet kan emellertid ha tillkommit senare. Det lase- rade takvalvet t illkom vid 1958 å rs renovering. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1913 Renovering av okänd omfattning. 1930 Spåntaket ersatt med ett tegeltak. 1935 (ark S Rosman). Omfärgning av exteriören. Utvid- gat korparti. Ny dopfunt. Delvis ombyggnad av bänkin- redningen med bekvämare sittbänkar. Nya innerdörrar vid sydportalen. Utvidgning av orgelläktaren. Ommål- ning av interiören med vita väggar och tak samt ljusgrå bänkinredning med laserade bänkdörrar och gavlar. 1958 (ark E Milles). Predikstolen med utvidgat ljudtak flyttad fram emot koret med uppgång från korsidan. Förändrade bänkkvarter. Nytt dörrparti i entren till kyr- korummet och vi ndfång vid utgångarna. Putstaket ersatt med ett brädvalv utom i absiden. Kompletteri ng av ljuskronorna och omhängning av desamma i dubbla ra- der över bänkarna. Ommålning av interiören med vita väggar, grågult trävalv samt ljusblått korvalv. 1958 (ark G Gerdsiö). Läktarunderbyggnad. l 980 KororgeL Äldre ritningar 1834 två förslag till nybyggnad (N l Löfgren. ATA); 1835 nybygg- nad (J Pehrsson, Sandslätt); 1835 nybyggnad (L Hawerman); 1836 nybyggnad (L Hawerman, i kyrkan); 1848 orgelfasad (L Hawerman). Källor, litteratur och äldre avbildningar Lö.fgren N I, vol l. ATA; Foton från och med 1930-talet. ATA. Fig 186. Interiör mot väster. Foto RL 199 1. The interior o.f the churclzlooking west. SMÅLAND 163 Dädesjö Kronobergs län, Växjö stift Kyrkan är uppförd 1793-94 som gemensam kyrka får Dädesjö och Eke. Beslut om omfattande tillbyggnad av den gamla kyrkan togs 1778 i samband med K Majts resolution om sammanslagning av församlingarna. Reso- lutionen om sammanbyggning överklagades men fast- ställdes 1779 på nytt. 1792 beslutade man att uppfåra en helt ny kyrkobyggnad på andra sidan landsvägen mitt får den gamla kyrkan och kyrkogården efter ritningar av Olof Tempelman. Som byggmästare anlitades Lars-Mag- nus Ekelund från Skirö. För murningen svarade murmäs- tare Håkan Krasse från Alseda. Kyrkan invigdes 1796 av biskop Olof Wallquist. Av den gamla kyrkan bevarades långhuset , som användes som magasin fram till 1906, då den inlöstes av staten med tanke på de unika medeltida takmålningarna. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med tresidigt avslutat korparti. Orienterad i norr-söder med tornet i norr. Sakristia i öster. Ingång genom tornet samt på den västra långsidan vid övergången mellan lå nghus och kor. Separat ingång till sakristian. Planen följer 1792 års ritning. Sakristian är dock här placerad mitt på den östra långväggen med motstående portal i väster. Uppförd av sten , putsad och vitkalkad. Slätputsade lister runt fånster och ingångar. Taktäckning av koppar- plåt. Exteriör Exteriören ä r oförändrad. Speciellt karakteristisk är tor- nets huv av 1700-talstyp, som går tillbaka på ritningen från 1780. Tempelmans ritning från 1792 visar däremot en monumentalt utformad lanternin, krönt av obelisk, klot och tupp (se fig 4). Även vissa andra fåre nklingar i fråga om detaljerna gjordes i fårhållande till 1792 års ritning. Interiör Interiören är kraftigt fårändrad både i fråga om inred- ning och färgsättning. Altaret och altarringen hä rrör från renoveringen 1902. Den stora altartavlan, visande »Kris- ti himmelsfärd», är däremot utförd 1816 av Emanuel Limnell. Den arkitektoniska inramningen ä r utförd efter ritning av Limnell och Johan Christian Seren 18 17 Som altarprydnad användes under mellanperioden den gamla kyrkans altaruppsats från 1705. Denna är nu placerad på den västra långväggen. Predikstolen från 1600-talet här- Fig 187 Dädesjö kyrka från sydväst. Byggd 1793- 94. Foto SH 1967. Dädesjö C hurcfr .from the south-wesl. Bu i/t 1793-94. rör likaså från den gamla kyrkan. Denna ersattes 1817 av en ny predikstol, vilken borttogs vid renoveringen 1902, då den gamla återinsattes och renoverades. Den nuva- rande läktarbarriären med målningar av Hans Brachwa- Fig 188. Interiör mot söder. Foto SH 1967 The interior ofthe cl:urch look ing soUl h. 164 KATALOG Fig 189. Interiör mot norr. Foto SH 1967 The interior ofthe church looki ng north. gen från bötjan av 1700-talet är likaså övertagen frå n den gamla kyrkan. Då den uppsattes 1902 blev den dock kraftigt kompletterad och till sto ra delar nymålad . Kyr- korummets nuvarande färgsättn ing tillkom vid renove- ringen 1967 Kända viktiga fOrändringar och åtgärder 18 16-1 7 Inredningen fu llbordad i enhetlig nyantik stil. Altartavla av E Limnell med omfattning efter ritning av Limnell och J C Seren. Läkta re efter ritning av O Tem- pelman 1799. 1850 Orgel av J N Söderling (renoverad 1888). Fasaden efter ritning av C G Blom Carlsson 1848. 1885 Två jä rnkaminer insta llerade. 1902 (ark A Estelle). Interiör renovering enligt sekelskif- tets ideal. Nytt altare och altarring. Återi nsättning av den gamla kyrkans a ltaruppsats, predikstol och läkta rbarriär. (Ritningar till a ltaret, kompletteringen av predikstolen m m av F Li lljekvist.) Ommålning: kvadermönstrade Döderhult väggar, kortak och fönstersmygar försedda med dekor- måln ing, bä nkinred ningen målad i cederbrunt 1913 Ombyggnad av orgelverket av E Lunden. 1930 Ombyggnad av orgelverket av H Lindegren. 1935-37 (a rk P Boberg). Interiör renovering. Installering av centralvärme med vedeldad panna, nya golv, vindfång mellan kyrkorummet och vapenhuset. Ommålning med avlägsnande av 1902 års dekormålning. Färgsättning i huvudsakligen grått , grågrönt och guld. Ny utsmyckning i korvalvet av T Hjelm. Altartavlan placerad på ur- sprunglig plats och i ursprunglig omfattning. Ombyggnad av bänkinred ningen t ill större bekvämlighet. Äldre inred- ning konserverad av S Wahlgren. 1948 Plåttaken omtäckta med kopparplåt. 1966-67 (ark H Linden). Exteriör och interiör renove- ring. Nytt värmesystem med oljeeldning, nya fönster- bågar, bänkinredningen under läktaren slopad , utrym- mena under läktartrapporna nyinredda. Glasade dörrar mella n kyrkorum och vapenhus. Korets dekormålning borttagen. Ommålning av taklist , bänkinredn ing m m i orange, gu)t , blått och guld efter Förslag av K Bernström. Konservering av alta rtavla och a lta ruppsats av R Flood . 1985 N ytt o rgelverk av Tostareds Kyrkorgelfabrik. Äldre ritningar 1780 ny kyrkobyggnad . Avse r tillbyggnad av den gamla kyrkan med ko rsarmar och torn . Altarpred ikstol ma rkerad; 1786 stadfåst förs lag till ny kyrka (osign, kasserade planritn ingar sign T = O Tempelman); 1792 ny kyrkobyggnad. Reviderat fö rslag enligt fö rsamlingens önskemål (sign T = O Tempelman); 1799 läktare (O Tempel man); 1817 predikstol (J C Seren); 18 17 o mfattning till al tartavlan (E Lin111ell och J C Seren); 1848 orgelfasad (C G Blom Carlsson). Källor, litteratur och äldre avbildningar Ullen, M. Dädesjö och Eke kyrkor. SvK, vol 126. Sthlm 1969. Äldre interiörbilder samt rit ningar avbildade i a a. Kalmar län, Växjö stift (före 1915 Kalmar stift) U p p förd på den gamla kyrkplatsen l 770- 72 av byggmäs- taren Eric Eklund och murmästaren Jonas Zachrisson med Ryssby och Algutsboda kyrkor som förebilder. Be- slut om nybyggnad hade tagits 1762. Ritningar utförda respektive anskaffade av kommissionslantmätaren Per Engström och handelsma n Nils Wijkström. R itningen till tornavslutningen blev sedemera »justerad» av byggmäs- taren. Den nya kyrkan ersatte en medeltida, tornlös kyr- ka. Kyrkan in vigdes pingstdagen 1776 av biskop Carl Gustaf Schröder. Plan och material Rektangulärt , brett kyrkorum med rakt avslutat kor i öster, torn i väster och utbyggd sakristia i norr. Huvudin- SMÅLAND 165 Fig 190. Döderhults kyrka från sydväst. Byggd 1770-72. Foto RL 1991 Döderhulr Church ji-om rhe sourh-wesr. Bui/r 1770-72. gång genom tornet. Två ingångar på sydsidan till själva kyrkorummet samt ytterligare en ingång till en inbyggd läktare på sydväggen. Separat , senare upptagen ingång till sakristian. Murarna uppförda i natursten, putsade och avfärgade i vitt. Slätputs i omfattningarna. Oputsad sockel. Rött te- geltak. Exteriör Kyrkan är ett typiskt och välbevarat exempel på den unika lokala blandstil , som präglade kyrkabyggandet i Kalmartrakten under periodens första decennier. Med sitt höga takfall , sitt låga torn och sina dubbla sido- ingå ngar ger den snarare ett intryck av att vara medelti- da. Själva tornet saknar ljudgluggar, dessa återfinns i stället i den nedre delen av den tvåvåniga lanterninen. Ursprungligen kröntes lanterninen av en eldurna istä llet for ett kors. Högt belägen ingång med snedställd trappa utanpå muren till den inbyggda herrskapsläktaren. Porta- lernas omfattningar är endast markerade med slätputs på fasaderna. Dekoren i form av urnor och lister kring tornportalen härstamma r sannoli kt från 1817, då kyrkan om- eller nyputsades. Västgavelns fonster är upptagna forst på 1800-talet, då även utvidgning av övriga fönster skedde. Fig 193. Interiör mot öster före renoveringen 1915- 16. Foto C Lindblad 19 15. ATA. The inrerior of rhe church Iaoking easr. hejare rhe resrorarian work 1915-16. Fig 191 Kyrkans exteriör omkring 1820. Teckning av N l Löf- gren. ATA. Foto ATA. The exrerior ofrhe church c. 1820. Fig 192. Interiör mot öster. Foto RL 1991. The inrerior ofrhe church Iaoking easr. 166 KATALOG Fig 194. Predikstol tillverkad av Anders Dahlström d ä 1779. Foto RL 199 1. Jfr fig 39. Pulpil, bui/1 by Anders Dah/s/röm the e/der, 1779. See Fig 39. Interiör Även den i huvudsak välbeva rade interiören med sin blandning av rokoko och nyantik är tidstypisk. Altarupp- ställningen med målningen »Kristus i Getsemane» är utförd av Jonas Berggren, 1778. Tavlans omramning ätergår på en ritning (fig 46) av Jean Eric Rehn . Predik- stolen ä r ti ll verkad och skänkt av Anders Dahlström d ä ä r 1779. Förebilden äterfinns i Maria Magdalena kyrka i Stockholm. I korgens medaljong kronprins G ustav Adolfs monogram. På väggen bakom predikstolen en draperimälning, vars utformning tyder på att den sanno- likt tillkommit först vid 1822 års renovering. Även altar- Fig 195. Interiö r mot väster. Foto RL 1991 The interior ofthe church Iaoking west. bordet är troligen till verkat av Dahlström eller av dennes son med samma namn. Den senare kan även vara mästa- ren till den Cederbaumska herrskapslogen på sydväggen . Ursprunglig altarring med omväxlande konkava och konvexa partier. Huvudläktaren med utbuktande mitt- parti , frän kyrkans byggnadstid, fortsätter i sidoläktare vid nord- respektive sydväggen. De nedre läktare, som ursprungligen fanns, är ersatta med avbalkni ngar, som döljer nya läktartrappor. Orgelfasaden eventuellt utförd av Gudmund Rundgren 1775. Uppgifter finns dock även om att orgeln skulle ha tillhört den äldre kyrkan och tillverkats redan 1712. Vid överflyttaodet till den nya kyrkan skulle den ha försetts med ytterligare dekor av Dahlström d ä eller d y. Bänkinredningen i fy ra kvarter är numera inskränkt till två. Likaså har de ursprungligen fyra kvarteren med korbänkar ersatts med endast en bänk. Ursprungligen var inredningen, liksom numera, huvudsakligen målad i lj usare och mörkare blått med marmoreringar. Kända viktiga forändringar och åtgärder 178 1 Bänkinredningen målad. 1817 Exteriören putsad och avfårgad . 1822 Läktaren och bänkinredningen ommålad med »per- lefårg». Predikstolen renoverad och förgylld. Nytt orgel- verk byggt av Johan Åberg. 1834 Separat sakristieingång upptagen. 1859 (byggm C J Jonson). Dragjärn på gavelväggarnas insidor. Nya och större fönster. 1868 Nytt golv i kyrkan. Bänkinredningen förbättrad . Orgelverket ombyggt och utökat. 1875 Träprydnaden på östgaveln ersatt med ett smides- kors. 1889 Värmeugnar. 1897 Ekspå n på lanternintaken ersatta med kopparplåt , furuspå n på torntaket utbytta mot galvaniserad järnplåt. Eldurnan ersatt med ett förgyllt kors. 1915-16 (a rk G Nilsson). Glasmålninga r i korfönstren. Värmeugnar inbyggda i nytillverkade skåp i korets hörn, varvid två av bänkkvarteren i koret borttogs. Den gamla bänkinredningen omändrad från fyra kvarter till två med sidogångar och tvärgång utmed västgaveln. De undre läktarna inglasade och de äldre läktartrapporna ersatta med nya. Ny dörr mellan vapenhuset och kyrkorummet. Interiören ommålad i en gulgrå ton. 1925 Nytt orgelverk. Fasad oförändrad. 1950 La nterninens övre del förändrad så att den överens- stämde med den äldre formen samt nytt kors. 1953 (stadsark N Carlgren). Radiatorer ersatte kaminer. Fasaderna till de gamla kaminskåpen uppsatta som fond bakom nummertavlorna. Äldre korbänkar återinsatta. Ev försvann vid denna renovering glasmåln ingarna i kor- fönsterna. Förändrad läktarbröstning. Nytt golv, två stycken gravhällar inlagda i korgolvet Omhängning av ljuskronorna i dubbla rader. Ommålning av interiören med återgå ng till ursprunglig färgsättning. Edshult lönköpings län, Linköpings stift Kyrkan byggdes 1836-39 som ersättning för den sedan 40 år utdömda medeltida träkyrkan, som revs 1838. Byggmästare var Carl Robert Palmer, som ungefärligen följde de ritningar som Axel Nyström vid ÖIÄ uppgjort 1835. Nyströms första förslag från året innan till en mind- re kyrka med rakt avslutade fönster och altarkors för- kastades av församlingen , som önskade större mått , al- tartavla och rundbågsfönster. Invigningen förrättades 1839 av biskop Joha n Jacob Hedn!n. Kyrkan med sin ovanligt breda lanternin är oföränd- rad till det yttre, men rad ikalt förändrad interiört 1957, då kyrkorummet förkortades. Ingå ngen till den stora kyr- kogården omges av två runda, murade och spritputsade grindstolpar med koniska plåtavtäckningar. Plan och material Rektangulärt , numera avkortat kyrkorum med rakslutet kor och sakristia i öster. Lillkyrka på tvären bakom den nya östväggen, med kor i norr. Torn i väster. Ingångar i väster och mitt på sydsida n. SMÅLAN D 167 1963 Nytt orgelverk av N Hammarberg. 1976 Exteriör renovering. Den rosa fårgen på mura rna ersatt med vit fårg, såsom ursprungligen. 1978 Korbänka r borttagna för att ge plats fö r kö r och kororgeL 1983-84 Renovering. Endast förbättring och ommålning i samma färgskala som t idigare. Äldre ritningar 1770 nybyggnad (osign, P Engström?); Ca 177 1, tornritning (N Wijkström?. ritningen förkommen); 1777 altarprydnad (J E Relm, UU B samt Eremitaget , S Petersburg). Källor, litteratur och äldre avbildningar N I Lä/gren, vol l. ATA; Ebeling, M, De »nygamla» kyrkorna- en lokal trad it ion i östra Småland under andra hälften av 1700- talet , i: F rå n romanik till nygotik. Sthlm 1992; Helander, C H, I Döderhult. Oskarshamn I960; Mellersta Kalmar läns kyrkor. Oskarshamn 1896; R önnbäck, L, Förtoningar. Oskarshamn 1984; Foton frå n och med börja n av seklet. ATA. - Om Jonas Berggrens altarprydnad se ovan M Ulli!n s 55 f. Fig 196. Edshults kyrka frå n sydöst. Byggd 1836-39. Foto GJ 199 1. Edshult Church from the south-east. Built 1836-39. Byggd i sten, spritputsad i vitt med släta omfattningar, oputsad sockel. Lanternin i trä, vit med svartmålat räcke överst. Svartmålat plåttak. Exteriör Långhuskyrkan med sitt satta, kraftiga torn avviker på 168 KATALOG Fig 197 Interiör mot öster 1949. Foto ATA. The imerior ofthe church in J949, Jooking east. Fig 198. Interiör mot öster. Foto GJ 199 1. The interior ofthe church Jooking east. flera sätt från Nyströms ritning, som visar ett högre och slankare torn med det övre trebågepartiet lika brett som tornkroppen. Fyra fönster per lå ngsida (mot ritningens sex). Kyrkans syd ingång inramas av dubbla pilastrar som bär överliggare med lunettfönster. Västingången har en- dast lunettfönster. Östgaveln har två runda fönster i höjd med den låga sakristians taknock. sakristian har utgång åt söder. Rundfönster även på väst fasaden. Interiör Det ursprungliga kyrkorummet hade proportionerna l :2 , Fig 199. Interiör mot väster. Foto GJ 1991 The interior ofthe church Jooking west. vilket genom avkortningen 1956-57 blev l l ,5. Korparti- et upptar drygt l /3 av det nya rummet genom att de östra bänkkvarteren togs bort och det upphöjda korgolvet drogs fram till den forna tvärgå ngen. Östväggen återupp- byggdes i sitt nya läge oförändrad, sådan den utformats senast 1877, så när som på att de två rundfönstren i yttermuren ej kopierades. Valv och väggar vita . Altarväggen domineras av den höga altaranordningen, p ilastrar med fronton , som inra- mar »Kristi uppståndelse», en kopia efter Fredric Wes- tins målning av Ludvig Frid, 1877 Den omges av de två sakristiedörrarna, krönta av höga triangelformade över- stycken med snidade emblem i guld. Övriga sn ickerier i vitt. Altarrundel i slätpanel, målad i grå nyanser och guld, liksom predikstolen, som saknar ljudtak. Den till- kom troligen under 1800-talets senare del. Krönta num- mertavlor från tiden. Korbänkar i vinkel i de östra hörnen av salen. En brudstol från gamla kyrkan uppställd i koret. Bänkinredning i två slutna kvarter. Dörrar och fronter målade i gråvitt med spegelfåll marmorerade i grå nyan- ser med gula lister, invändigt grågröna. Vid nordväggen en vackert ornerad järnkamin från 1800-talets senare del , utan funktion. Orgelläktare med utbuktande mitt- parti, målad som a ltarrundeln, buren av slanka kolonner i gråbrunt. Läktaren är ej underbyggd. Förvaringsskåp under trapporna. Orgel med hög fasad från 1844, målad i blågrått med gulddekor. Flera äldre inventarier från den gamla kyrkan finns uppställda i lillkyrkan. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1844 Orgel av S Nordström, Norra Solberga. 1800-talets slut ( 1877?) Troligen ny utformning av altar- SMÅLAND 169 väggen. Altartavla av L Frid. 1941 Nytt plåttak. 1956-57 (J Dahls arkitektfirma, Tranås). Kyrkorummet förkortas genom tvärställd lillkyrka i öster bakom fram- flyttad altarvägg, östra bänkkvarteren avlägsnas, kor- golvet utvidgas. Nytt golv Elbelysning. Ommålning. 1976 En av två ka miner tas bort. Elvärme installeras. 1978 Nytt golv Ekeberga Kronobergs län, Växjö stift Kyrkan uppfördes 1824-25 och ersatte då en träkyrka av medeltida ursprung, som var belägen st rax söder om den nya kyrkan nära kyrkogå rdens sydöstra hörn. Även den nya kyrkan uppfördes av trä. Beslut om nybygge togs 1819 och som förebild a ngavs grannkyrkan i Herråkra. Ritningar uppgjordes 182 1 av Joha n Christian Seren. Som byggmästare omtalas Palmgren från Fällan, Sävsjö- holm. Invigd 1826 av prosten Johan Engstrand. Plan och material Rektangulärt kyrkorum orienterat i norr-söder med tor- net i söder. Utbyggd sakristia i anslutning till koret. Ingång genom tornet samt mitt på den östra sidan med sena re tillbyggt vindfång. Sepa rat ingång till sakristian. Uppförd av liggande timmer samt reveterad och vit- putsad med slätputsade omfattningar. Takmaterialet ut- görs av kopparplåt. Byggnaden var ursprungligen panel- klädd och försedd med spåntak. Exteriör Exteriörens karaktä r förändrad genom reveteringen och vitkalkningen av väggarna samt det 1914 tillbyggda vind- få nget framför den östra ingången. Kyrkobyggnaden av- viker frå n den stadfasta ritningen ifråga om antalet föns- ter, som ökats, samt utformningen av sakristians tak. Interiör Interiören har förändrats kraftigt genom sena re moderni- seringar. Den stora altartavlan , »Kristus i Getsemane», av Uno Angerstein med tillhörande omfattning Ufr Hjortsberga) tillkom 1860. Predikstolen, som ursprungli- gen var samma nbyggd med altaret till en alta rpredikstol, ombyggdes och fick s in nuvara nde plats vid samma till- falle. På 182 1 års ritning anger Seren en alta rpredikstoL 1860 tillkom även orgeln . Kyrkorummets nuvara nde färgsättning härrör frå n renoveringen 1985. År 1829 var Äldre ritningar 1834 nybyggnad (A Nys/röm); 1835 nybyggnad (A Nys/röm); 1844 orgelfasad (osign). Källor, litteratur och äldre avbildningar Lindqvisl G, Edshults kyrka. Linköpings stifts kyrkor. Uddevalla 1988; Exteriörer d iv frå n 1930, 40- o 50-talen, interiö rer före och efter renoveringen 19 57 A TA. Fig 200. Ekeberga kyrka från sydväst. Byggd 1824-25. Foto SH 1971. Ekeberga Church ji-om lhe soulh-wes/. Bui/1 1824-25. kyrkan invändigt vitmålad med inred ningen »perle- farg» samt svart på altarring och läktarbarriär. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1860 Altarpredikstolen upplöst och predikstolen o m- byggd och uppsatt på nuvarande plats. Altartavla av U Angerstein med omfattning i klassicerande sti l. Snidade dörröverstycken över kordörrarna. Orgel av J Magnus- son, Lemnhult, med fasad efter ritning av A R Petters- son 1858. 1868 Revetering av kyrkans ytterväggar. 190 l Exteriör renovering. 19 13-14 (a rk A Atterström). Exte riör samt interiör reno- vering. Vindfå ng tillbyggt vid östra ingången. I interiören pärlspontpanel på väggarnas nedre del samt däröver 170 KATA LOG Fig 201. Interiör mot norr, före I 985 å rs renovering. Foto SH 197 1. The interior of the church /ooking north. bej'01·e the restoration work in 1985. pa ppspända vägga r. Även i taket pä rlspontpaneL Nya innerbågar till fönstren, nytt golv, nya trappo r till predik- stol och läkta re. Skurna ornament på alta rets framsida . Fö rändrad form på alta rringen. Ny bä nkinredning. Om- målning. Bänkinredningen i ekfärg, i övrigt vitt och guld samt rik ma rmorering. 1947-52 (ark P Boberg och B J Jörgensen). Utvidgat korparti , dö rröverstyckena borttagna liksom samttig pä rlspontpa neL Östra ingången igensatt och dopa ltare a nordnat. På väggen ovanför altaret uppsattes en äldre alta ruppsats. Läktarens genombrutna ba rriä r inklädd med plattor. Ommålning med färgsättning av inredning- en i grått, grö nt och rödbrunt. 1963 Nytt o rgelverk av N Hamma rberg. 1977- 78 (ark T Jangvik). Exteriö r renovering. 1983 Nytt koppartak. Flisby lönköpings län, Linköpings stift Kyrkan byggdes 1850-53 och invigdes 1855 av biskopen Joha n Jacob Hedren. 1835 hade lä nsbyggmästare Carl Robert Palmers ritningar till ombyggnad av den medelti- da kyrkan godkänts av ÖIÄ, men 1837 beslöt man gå in för nybyggnad istället. Förslag frå n o rten 1843 bearbeta- des av J A Hawerma n vid ÖIÄ 1848. Denna ritning följ des i stort sett av byggmästaren, Joha n Gra nquist från Mogata. Kyrkan ä r oförändrad till det yttre, i det inre ~ -. .. - - , .-; ~.h--·- _....._. Fig 202. Interiör mot söder. Foto BO 1990. The imerior ofthe church /ooking sol/l h. 1985 Interiör renovering. Läkta rens barriä r frilagd och fö rsedd med räcke. Brandskydda nde åtgärder med bl a gipsplattor på väggen bakom orgeln. De två bakre bänk- raderna i kyrkorummet borttagna och kapprum inrättat. Ko rdörrarnas överstycken åter uppsatta. Ommålning med återgå ng till marmorering på taklist, pilastrar och dö rrom fattningar. Äldre ritningar 182 1 nybyggnad (J C Seren); 1858 orgel (A R Pellersson). Källor, litteratur och äldre avbildningar Manus till kortfattad beskrivning för SvK (S Brondel 1922); Interiörfoton före och efter renoveringen 19 13- 14, ATA. - Om Angerstein och altartavlan jfr ovan M Ullen, s 80, fig 94 samt not 74. något förä ndrad vad gäller färgsättning, samt genom att tillkyrka inretts under läktaren. Plan och material Rektangulärt långhus med rakslutet kor i söder med ut- byggd halvrund sakristia . (På ritningen 1848 korabsid med sakristia n sidalagd i lå nghusets ena hörn. Förä nd- ringen a nmäldes 1852 med ritning med påskrift att fö r- SMÅLAND 17 1 samlingen inte ville ändra korväggen, som stod klar se- dan 1851.) Torn i norr. Ingång i tornet och på östsidan. Byggd i gråsten, spritputsad i vitt med slätputsade omfattningar och rustikpartier. Sockeln putsad i grått. Svartlackerad, skivtäckt plåt på taket. Torntak, lanter- nintak och spira täckta med svartmålad plåt. Lanterni- nens sidor klädda med vitmålad plåt med svartmålad båge och luckor. Exteriör Långhuskyrka med torn med hög fyrkantig lanternin med kort spira. Exteriören följer helt 1848 å rs ritning. De välavvägda proportionerna understryks av tunt listverk under takfoten och av rusticerade hörnked j or, lisener och risaliter kring portalerna. Fönstren ha r träbågar, troligen ursprungliga, med blåst glas. Smäckra hängrännor och stuprör av traditionell typ. Interiör Rymligt kyrkorum med rak korvägg med två fönster, mellan vilka en hög båge buren av pilastrar bryter ige- nom taklisten. Väggar ljust gråvita, pilastrar och listverk vita, bågens fält gråbrunt med dörrar på var sida om altaruppställningen. Det putsade tunnvalvet grått. Ur- sprunglig färgsättning övervägande pärlvitt får snickerier och väggar. Altartavla »Kristi himmelsfärd» av G A Eng- man från Östra Vingåker 1857, med omfattning ritad av orgelbyggaren Sven Nordström, fådd i socknen. Slät al- tarring målad i grått och guld, liksom övrig träinredning. Fig 203. Flisbykyrka från sydöst. Byggd 1850- 53. Foto AL 1990. Flisby Church ji-om 1he sowh-eas/. Bitiii 1850- 53. Fig 204. Interiör mot söder. Foto AL 1990. The inlerior oflhe church Iaoking solllh. Fig 205. Interiör mot no rr. Foto AL 1990. The i nierior o_{lhe church Iaoking nor/h. Predikstol av A Stridsberg, Söderköping. Elegant runt ljudtak med lambrequin, allt rikligt förgyllt. Ovala num- mertavlor i förgylld a ramar. Fyra slutna bänkkvarter med utglesade bänkar, målade i grått invändigt, utanpå i brunockra med svartmarmore- rade ramar kring ljust gula fält med vit kant. Läktarbröst- ning lik altarringen. Den praktfulla o rgeln är byggd 1856 av Sven Nordström, Flis by, efter ritning av J E Söderlund. U n der läktaren har anordnats en lillkyrka på tvä ren, »Gammelkyrkan», med äldre inventarier Välbevarat va- penhus med dubbla trappor. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1856-57 Orgel. Altartavla med omfattning. 1892 Värmeugnar installeras. 172 KATALOG 1896 Spåntaket ersätts av plåttak. 1926- 27 (ark E Lundberg, Sthlm). Lanterninen vitmålas helt, även luckor. Ommålning av interiören i dämpade gråvita toner, mörkbrunt golv, bänka r i brunt, grått , gult och svart. Inskription ovanför altaruppställningen till- kommer. Bänkar bort under läktaren, lillkyrka inredd. Ny värmeinstallation. 1960 (ark E Persson, J Dahls arkitektfirma, Tranås). Elbelysning, elvärme, ommålning av interiören enligt Lundbergs färgsättning. 1966 (ark E Persson, J Dahls a rkitektfirma). Exteriör renovering. Lanterninens luckor åter sva rtmålade. 1985 (ark E Andersson, J Dahls ark itektkontor AB, Tra- nås). Nytt plåttak. Invändig rengöring av väggar och tak. 1987 Ommålning av fönster och dö rrar som tidigare. Färgspår visar engelskt rött som ursprunglig dörrfårg. Fliseryd Äldre ritningar 1836 ombyggnad (C R Palmer); dito, renritning (F W Scholan- der); 1843 ny kyrka och kyrkogård (A Pettersson, Nöbbeled; VaLa); 1843 ny kyrka, plan (H A Gouji-ied; VaLa); 1848 nybygg- nad (J A Hawerman); 1852 förändring av korparti (osign, påskrift av pastor Schmidt); 1854 orgelfasad (J E Söder/und). Källor, litteratur och äldre avbildningar 8/omquist, C K.·son, Några b ilde r och b lad frå n Flisby kyrka, Nässjö 1953; Linköpings sti fts julbok, 193 1, Exteriö rfoto före renovering 1926, 1934, 1966, interiörfoton före 1926, samt 1928- 60. ATA. Kalmar län, Växjö stift (före 1915 Kalmar stift) Uppförd 18 16-18 av den sörmländske byggmästaren Is- rael Callmer efter ritningar av Per Wilhelm Palmroth. Samtidigt uppfördes en klockstapel norr om kyrkan. Den nya kyrkan ersatte en träkyrka, som brunnit 1811 1880 revs vapenhuset vid kyrkans norra gavel och ett torn uppfördes av stadsbyggmästare Löfqvist efter ritningar av S Malm. Plan och material Grekisk korsform med utbyggd sakrist ia bakom koret i söder. Huvudingång genom tornet i norr. Separata in- gånga r till västra och östra korsarmarna och sakrist ian. Kyrkobyggnaden är uppförd i panelklätt timmer på stengrund och reveterad. Det sekundära tornet i tegel. Vitputsade fasader. Taket täckt med tegel , tornspiran med plåt. Exteriör Ursprungsutförandet följde i princip nybyggnadsförsla- get från 18 15. Sedemera ersattes som nämnts ovan va- penhuset med ett vidbyggt torn. Interiör Ett mycket välbevarat nyklass icistiskt kyrkorum. Till- komsten av alta rtavlan, en kopia av Rubens »Lansstö- ten» är oklar. Uppgifter finns att den skulle ha räddats vid branden och övertagits från den äldre kyrkan. Vid Fig 206. Fli seryds kyrka från väster. Byggd 18 16-1 8. Foto RL 1991 Fliseryd Church fi"om the west. Bui/t 1816-18. konservering 1934 har också konstaterats att det ned re rektangulära pa rtiet uppvisar brandskador medan fåltet i bågen är senare tillfogat. Andra uppgifter uppger dock att endast tre ljuskronor och kyrkklockorna skulle ha r räd- dats, samt att en liten altartavla, inköpt i Stockholm, skulle ha upphängts 1820. Omramningen li ksom num- mertavlorna, utförda av C(?) M(?) Schöld , til lkom först 15 år senare. Ursprunglig oval alta rring. Predikstolen är ritad och utförd av en snicka re Lindst röm. Läkta rna, SMÅLAND 173 Fig 207 Kyrkan före tornbygget 1880. Teckni ng av N l Löfgren. ATA. Foto ATA. The c/11/rch before lhe 10wer was buill in 1880. .... .. ······· .,/- .:. ~ : .. :: :·:: ··-· Fig 208. Inte riör mot söder. Foto RL 1991. The inlerior o_{1he church Iaoking sou1h. såväl huvud läktaren som läktarna i de båda korsarmar- na, är samtida med kyrkan. Bänkinredningen delvis ur- sprung! i g. Orgelfasaden tillkom 1862. Kända viktiga forändringar och åtgärder 1820-2 1 Orgel byggd av J Åberg. 1830 Timmerväggarna panelade med dubbla bräder och hela kyrkan målad i rött med blå dörrar. Pilastrar uppsat- ta i kyrkorummet. 1837 Altartavlans enkla ram ersatt med en arkitektonisk uppställning. Nya nummertavlor. Innerväggarna revete- rade med tunt kalkbruk och må lade. 1851 Ytterväggarna reveterade. Fönster, dörrar och tak- gesim ser oljemålade. 1862 Ny orgel byggd av P Larsson Åkerman. Fig 209. l nteriör mot norr. Foto RL 1991. 1864-66 Nya dörrar. The inierior of!he clwrch Iaoking nonh. 174 KATALOG 1880 (ark S Malm, stadsbyggmästa re Löfqvist). Tillbygg- nad av torn. 1907 Tornur. 1933 Renovering och ommålning av interiören i den äldre ljusgrå tonen. 1936 Exteriör renovering. Fönstren och dörra rna målade i gråblått. 1959 (ark S A Söderholm). Interiör renovering med bl a nytt golv och modernisering av bänkinredningen. De äldre bänkdörrarna kvar. Orgelverket ombyggt av W Bosch, Kasse!. 1979 Omhä ngning av ljuskronorna i dubbla rader. En äldre gravsten inplacerad i vapenhuset. Fryele lönköpings län, Växjö stift Kyrkan ligger vackert med vidsträckt utsikt över skogs- landet. Den byggdes 1788-90 efter ritning 1783 av Thure Wennberg, ÖIÄ, och invigdes av biskop Olof Wallquist 1795. Byggmästare var Ha ns Lundström, Laholm, och snickarmästare Lars Wennerholm. Kyrkan är såväl exte- riört som interiör! mycket välbevarad och ett representa- tivt exempel på sengustavianskt kyrkabyggande i den enkla stil, som överintendenten Adelcrantz förordade. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med tresidigt kor i öster, torn i väster och sakrist ia i norr. Ingångar i väster och mitt på sydsida n. Byggd i sten, slätputsad i vitt, sockeln oputsad. Svart plåttak lagt i skivor på långhus och to rnhuv. Lanterninen klädd med vitmålad plåt, svart plåt på taket. Exteriör Lå nghuskyrka med västtorn byggd efter ritningen 1783, utom att tornhuven fått en något mer vila nde form och lanterninen ä r sluten , ej öppen, samt fönstren stickbågiga och ej rundbågiga. Två mindre fönster på västgaveln. Sydingå ngen inramas av rusticerade pilastra r. Taket av- valmat över koret. Interiör Kyrkorummet är ljust och rymligt , belyst av de glest satta fönstren med äldre, klart glas. Väggar vita, trävalvet ljusblått med tunn taklist i rött med guldkant (ursprungli- gen var hela kyrkan målad i »ljus perleferg», dvs gråvitt). 1984 Exteriör renovering. Den ljusgula putsen ersatt med vit. 1989 KororgeL Äldre ritningar 18 15 nybyggnad (P W Palmroth); 182 1 orgelfasad (J P Åberg); 182 1 predikstol (os ign); 1821 o rgelfasad (ÖIÄ); 186 1 o rgelfasad (J F Åbom); 1876 to rn (S Malm). Källor, litteratur och äldre avbildningar N l Löfgren, vol l. ATA; Mellersta Kal mar läns kyrkor. Oskars- hamn 1896; Tärnfors. M . Historik över Fliseryds socken. Möns- terås 1976; Modell av kyrkan i ursprungligt skick (i kyrkorum- met); Foton från och med ca 1950-ta let. ATA. Altarmålning »Kristus i Getsemane» 1795 av Jonas Berg- gren (jfr s 91), i ramverk krönt av gavelfronton med st rå lsol, ritat 1792 av Thure Wennberg, målat i två nyan- ser grått med guldlister. Tresidig altarring. Predikstol utförd av Lars Wennerholm 1796, redan av samtiden bedömd som en av stiftets vackraste. Fyrsidig korg med emblem i fålten , ljudtak med lambrequin, målad i grått och guld. Slutna bänkar i fyra kvarter ( 1967), målade i grått med bokbräden och säten i brunrött . Korbänkar vitmålade. Läktare frå n 1792 ritad av Thure Wennberg, med orgel från 1853 byggd av A Rosenborg, Vadstena, fasad av J A Hawerman (dessförinnan saknades o rgel). Läkta re och korbä nkar av Lars Wennerholm. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1848 Nytt torntak, golvet höjt. 1851-53 Orgelläkta re förstärkt med sex pelare, ny orgel. Ommålning av interiören i samma ljusa pärlfärg som tidigare, ny förgyllning på bl a altarets ramverk och altar- ringen. Exteriör renoveri ng, nytt spåntak. Fönster uppta- get över sydingången. 1907-08 Nya fönster. Spåntaket byts mot plå t. 19 1 O Två värmeugnar, innanfönster, dubbeldörra r vid ingångarna. 1928 Sakristia ns tegeltak byts mot plå t. Alla plåttak må- las i svart , la nterninen vi t. 193 1 (ark G Pauli , P Boberg, Växjö). Nytt golv, utgles- ning av bänka r, bekväma re säten. Ommålning av interi- ören i grå toner. Vä rmeinstallation, pannrum under sak- rist ian. Nya lampetter och ljuskronor. SMÅLAND 175 Fig 21 O. Fryele kyrka från sydöst. Byggd 1788-90. Foto AD 1991. Fryele Church from the south-east. Buill 1788-90. 1951 Utvändig elbelysning, ny armatur, kronorna flyttas från mittgången till dubbla rader. 1967-68 (ing G Knutsson, Gislaved). Exteriör under- hå llsrenovering, omputsning. Interiör ommålning, delvis ny färgsättning. Nya bänkar. 1975 (ark E Larsson, K-konsult). Exteriör omputsning på grund av skador vid föregående renovering. Plåtarbeten. 1991 (Svensk Byggnadsvård AB). Exteriör underhållsre- novering. 1992 (ark A Berglund, Värnamo). Interiör renovering planeras. Äldre ritningar 1783 nybyggnad (Th Wennbetg); 185 1 orgelfasad (J A Hawer- man). Fig 211. Interiör mot öster. Foto AD 1991. The interior ofthe church Iaoking east. Källor, litteratur och äldre avbildningar Wexjö Stifts-Tidningar 1798; Manus till kortfattad beskrivning för Sv K (E O Johansson, 1940-tal); Lindberg B, Sockenkyrkan i Fryele. Jubileumsskrift vid 200-årsjubileet 1988, Yärnamo 1988; Exteriörfoton 1925, 1927 interiörer 1929, 1969, ATA. Fig 212. Interiö r mot väster. Foto AD 1991. The interior ofthe church Iaoking west. 176 KATALOG Fröderyd lönköpings län, Växjö stift. Förstörd genom brand 1943. Kyrkan uppfördes 1853-54 av byggmästa re S Sjöholm enligt ritningar från 1848 av Joha n Adolf Hawerman, som tidigare gjort två rikare förslagsritninga r. Invigning- en skedde 1856. Kyrkan brann 1943, varvid den fasta inredningen förstördes utom altartavlan, som skars ur ra men. Återuppfördes 1947 på de stående murarna. Smä rre förändringar i exteriören , bl a i tornets och lan- terninens utformning. Interiören helt förändrad. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med torn i väster och rakslutet kor i öster, med halvrund sakristia bakom. Ingå ngar i väster och mitt på långsidorna. Byggd i sten, putsad i vitt. Taket belagt med skiffer. Exteriör Byggd enligt 1848 å rs ritning, med lå nghus och sex föns- ter på var lå ngsida och två på korväggen, Ingångarna inramade av pilastrar med kraftigt entablement och lu- nettfönster över. Tornet hade lanternin med trekants- gavla r över bågöppningar och kort spira (gavlarna togs bort vid å teruppbyggnaden). Interiör Den ursprungliga kyrkan hade tunnvälvt kyrkorum med väggar och fast inredning målat i vitt. Östväggen utförd . : ...:-... .,...::.,.-:: .. ·... ... : ,. ./..." e nligt Hawermans ritning med hög arkitekton isk upp- Fig 2 13. Fröderyds kyrka, nybyggnadsritning 1848 av J A Hawer- man. Foto RA.ställning med fronton , buren av pilastrar. Altartavlan , »Kristi förklaring» , målad av Johan Hellgren, Växjö (ko- Drawingfor the newchurch in Fröderyd by J A Hawerman, J848. Fig 2 14. Interiör mot öster före branden 1943. Foto 1926. ATA. Fig 2 15. l nteriör mot väster före branden. Foto 1926. ATA. The interior ofthe church in J926. Jooking east. The interior o.fthe church in J926, Jooking west. SMÅLAND 177 pia efter Fredric Westin). Målningen räddades vid bran- den genom att skäras ur ra men och finns i den nuvaran- de kyrkan i koret. Även nummertavlorna räddades, nu placerade under läktaren. Den sexkant iga pred ikstolen med ljudtak samt orgeln , byggd efter ritni ng från orten 1862, förstördes. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1882 De frå n början vita väggarna målades i gulvitt. 1924 Exteriör renovering, kalkputsni ng och ommålning i samma kulör som tidigare. Nya takrännor. Färgaryd 1926 Interiör renovering med ommålning i samma fårg som tidigare. Äldre ritningar U å nybyggnad (J A H awerman); 1847 nybyggnad (J A H awer- man); 1848 nybyggnad (J A H awerman); 1862 orgelfasad (osign). Källor, litteratur och äldre avbildningar Exteriörfoton före branden (skymmande träd), efter branden fö re återuppbyggnaden, interiörer 1926, ATA. Hallands län (före 1971 lönköpings län), Växjö stift Kyrkan byggdes 1845-46 på den medeltida kyrkans plats och invigdes 1849 av biskop lsaac Heurlin. Den f()stställ- da ritningen frå)l 1842 av Johan Carlberg, ÖIÄ, följdes inte, utan byggmästaren Petter Pettersson frå n Sandhult kopierade istället Åkers kyrka, som han samtidigt hade under byggnad, troligen efter egen ritning. Kyrkan är i relativt ursprungligt skick. Plan och material Långhuskyrka med torn i väster, rundat kor i öster, run- dad sakristia i norr (efter församlingens önskemål; rit- ningen 1842 visar rakslutet kor och kvadratisk sakristia). Ingångar i väster och mitt på sydsidan . Fyra fönster i koret. Byggd i gråsten. Spritputsad i vitt , slätputsade omfatt- ningar. Spritputsad sockel. Lantern in i trä, beklädd med plå t. Skivtäckt svartplåt på samtliga tak. Interiör Vid och ljus interiör med flackt tunnvalv, målat i ljust gråvitt liksom väggarna. Taklist med ta ndsnitt i gråvio- lett Korvalvsdekor frå n 1984. Fast träinredning målad i ljust grågult med gulbeige lister (ursprungligen »ljus per- lefårg» samt gesims i »violett marmorfårg»). Alta rpryd- nad saknades troligen till 1873, då »Korsnedtagningen» av Må rten Eskil Winge uppsattes i ram verk av spegelfab- rikör J A Andersson, Halmstad, målat i svart och guld . Fönster med träbågar och blyspröjs, med antikglas i ko- ret, kla rglas i övrigt. Ursprunglig predikstol av snickare Andreas Lindqvist, Hokhult , 1846 (följer ej ritningen 1842 frå n ÖIÄ), vit med förgyllda ornament, nu i torn- kammaren. Nummertavlor av Andreas Lindqvist, måla- 12- 9 19021 K/J 2 Fig 2 16. Färgaryds kyrka frå n söder. Byggd 1845-46. Foto AT 1990. Färgmyd Church from the south. Bu i/t 1845- 46. de i svart med guldra m. Ny predikstol 1871 av J A Andersson. Fyra slutna bänkkvarter. Mattlaserat furugolv Orgel- läktaren med genombrutet galler upptil l. Orgel från 1865. Mot bakre väggen under läktaren grunda skåp, i övrigt ej underbyggt. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1865 Orgel av Marcussen & Sohn. 1871 Nytt altarbord och predikstol. 1873 Alta rtavla beställd av M E Winge och uppsatt i nytt ramverk. Två nya emblem på predikstolen. 178 KATALOG Fig 2 17 Interiör mot öster. Foto AT 1990. The interior ofthe church Iaoking easl. 1890-91 Altartavlans ramverk målas, två änglabi lder av Carl Roth inköps. Två kaminer installeras (förnyas 1898). 1896-1900 Fasadrenovering. Plåt ersätter spån på taket. Ny trappa vid västingången. 1904 Invänd ig renovering (målarmästare J S Thomsen, Halmstad). Väggarna får målat grått parti t ill brösthöjd, däröver gulgrått med goticerande friser Korvalvet blått, uppdelat i åtta få lt med bårder. Predikstol och orgelfasad målas i gula toner, bänkar och läktarbarriär i gulbrunt (»cederim itatiom> ). 1921 Lanterninen kläs med kopparplåt. 1925 Varmluftanläggning installeras. 1949-50 (ark B J Jörgenssen, P Bobergs eftertr). Yttre renovering: Kopparplåt ersätter järnplåt på taket. Nya ytterportar. Inre renovering: Antikglas i korfönster. Be- kvämare, utglesade bänkar. Korbänkar förkortas, liksom bänkkvarter. Skåpinredning under läktaren. Elvärme och elbelysning. Vindfång mot vapenhus och vid sydin- gång. Altarring öppnas, knäfall breddas. Ommålning av interiören, all dekormålning övermålas. Ny färgsättning: Förlösa Fig 2 18. Interiör mot väster. Foto AT 1990. The interior ofthe church Iaoking wesl. valv gröngrått, taklist grå, bänkar grågröna, pelare mörkbruna. En av två trappor i vapenhuset avlägsnas. 1967 Exteriör renovering, omputsning och ommålning. Nytt koppartak på kor och sakristia. 1983 (Ark!tektbyrå De Fyra Byggnadsvårdskonsult AB). Ommålning ungefår enligt ursprunglig färgsättning av altartavlans ramverk, predikstol och orgelfasad. 1984 Dekormålning i korvalvet av konstnär S B Svens- son, Mörbylånga, föreställande de fyra evangelistsymbo- lerna i rött mot vit botten, med gul sol i valvhjässan. Äldre ritningar 1843 nybyggnad (J Carl berg); 1842 predikstol (J C01·lberg); 1842 sydfasad och sektion av koret (J C01·lberg, LLA); 1864 orgelfasad (Marcussen & Sohn, LLA). Källor, litteratur och äldre avbildningar Manus ti ll kortfattad beskrivning för Sv K (E O Johansson, 1940- tal); Colliander, S, Färgaryds kyrka 1846- 1950, Hyttebruk 1950; Andersson, C M, Nyklassicismen i Hallands kyrkor, Halland 1991; Se även ovan I Sjöström; Exteriörfoton 1944, interiörfoton före restaureringen 1944 samt 1983. ATA. Kalmar län, Växjö stift (före 1915 Kalmar stift) Uppförd 1855-59 som ersättning för en medeltida sten- kyrka. Ritningarna, som upprättades av en byggmästare Nordström från Kalmar, blev på ÖIÄ omarbetade av Johan Fredrik Åbom. Som ledare för bygget omtalas en byggmästare Olander. Kyrkan invigd den 20 november 1858 av kontraktprost Aron von Sydow. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med tresidig korabsid i öster. Sakrist ia i norr och torn i väster. Ingång genom tornet och mittportal på sydsidan. Separat ingång till sakristian. Murarna, uppförda i natursten och tegel, är spritputsa- de med slätputs på omfattningarna, listerna och hörnpar- tierna . De spritputsade partierna är avfärgade i en svagt gulaktig ton, de slätputsade i vitt. Färgsättningen återgår på ursprunglig avfärgning. Plåttak, ursprungligen skiffer- tak. Exteriör Tidstypisk blandstil med insmugna nygot iska stildrag i form av spetsbågiga fönster med därtill hörande nygotisk fönsterspröjsning, mittrisalit , som höje r sig över takfoten med spetsbågig avslutning, tornspira mm. Även tornpor- talens vitputsade omfattning avslutas med ett gavelparti. Rosettfånster på tornets västfasad och smala blindfåns- ter på kyrkobyggnadens västgavlar. Utföra ndet följer 1854 å rs approberade ritning fårutom att tandsnittslis- terna under takfoten aldrig tycks ha kommit till utföran- de. Kyrkans exteriör är sannolikt oförändrad sedan bygg- nadstiden frå nsett byte av takmateriaL Interiör Även interiören präglas av övergången från nyklassicis- men till nygotiken. Istället får tunnvalv täcks kyrkorum- met av ett trågvalv Altartavlan »Kristus och kvinnorna vid graven» är utförd av Johan Zacharias Blackstadius 1860. Såväl alta rtavlans omfattning i fårs iktig nygot ik som predikstolen återgå r på Åboms nybyggnadsritning. Väggarna bakom nummertavlorna a rtikuleras av rek- tangulära, i putsen fårhöjda partier dekorerade med fyr- pass i hörnen och nedsänkta spetsbågiga fält i mitten. Även väggdekorationerna återgår på nybyggnadsrit ingen. Ny sluten bänkinredning från 1954. Läktaren ä r från 1954, men utförd enl igt den ursprungliga. Diskret !äktar- underbyggnad . Orgelfasad från 1955 ritad av Gösta Gerdsiö. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1867 Ny orgel byggd av A Jönsson (Åberg). 1900 ca Ommålning av interiören med en gråblå färgsätt- ning. Dekormåleri kring fånster och bibelspråk på !äktar- barriären. Kassettmålning i taket. 1943 Ett mindre dopaltare vid ena korväggen med en trärelief över av H Teleman. 1954 (ark G Gerdsiö). Exteriört: mura rna putsade, för övrigt underhållsarbete. Interiört: Glasmålningar i kor- fönsterna. Förhöjt och utvidgat kor De två främsta bän- karna slopade. Altarringen sluten mitt fram. Korgolvet innanfår altarringen belagt med kalksten. Ny sluten bänkinredning. Ny och förstorad läktare lik den gamla med uppgång via två nya läkta rtrappor inne i kyrkorum- met istället får i vapenhuset. Ommålning av interiören. Bänkinredningen med ljusgrå skärmar med mörkare blå fält. Innanredet i en matt vinröd-gammalrosa färg. Läk- SMÅLAND 179 Fig 2 19. Förlösa kyrka från sydöst. Byggd 1855-59. F 1991. Förlösa Church from the south-easl. /3uilt 1855- 59. Fig 220. Interiör mot öster. Foto RL 199 1. The imerior ofthe church Iaoking east. Fig 22 1. Interiör mot väster. Foto RL 199 1. The interior ofthe church looking west. 180 KATALOG tarba rriären i samma färgsättning. Taket himmelsblå tt utan kassettmålning. Bjälklaget fårhöjt i vapenhuset till att ligga ovanfår fönsterna. 1955 (ark G G erdsiö) N y orgel av N Hammarberg. 1973 (Atrio ark. kontor). Läktarunderbyggnad, åtta bänk- rader slopade och den ena läkta rtrappan borttagen, den andra vänd. Korgolvet utanfår altarringen täckt med hel- täckande rosa matta. l 986 KororgeL Fig 222. Gamlebykyrka från nordväst. Byggd 1832-33. Foto GJ 1990. Gam/eby Church ji-om the norlh-wesl. Built 1832- 33. Gamleby Kalmar län, Linköpings stift Byggd 1832-33 av byggmästaren Folke Birger Oppman frå n Norrköping efter ritningar av Axel Almfelt. D en t1ya kyrkan kom att uppfåras på en helt a nnan plats än den ä ldre, medeltida kyrkan, som låg vid Garpedansbergets fot. Gamleby nya kyrka invigdes den 27 august i 1837 av biskop Johan Jacob Hedren. Äldre ritningar 1854 nybyggnad (osign, ärendet enligt diariet överlämnat till J F Åbom ); 1860 orgelfasad (osign, ä rendet enligt diariet överlämnat till J F Åbom). Källor, litteratur och äldre avbildningar N l Lö.fgren, vol l. ATA; Foton från och med 1930-ta let. ATA. Plan och material Rektangulä rt kyrkorum med i öster inbyggd korabsid omgiven av s idorum, varav ett fungerar som sakristia och ett numera som vigselrum. Torn i väster. Ingångar i varje väderstreck. U ppförd i tegel , spritputsad och avfärgad i vitt med slätputsade omfattningar, listverk och hörn . Kopparplåt på taken. Exteriör Tidstypisk ren nyklass icistisk exteriör, som utförts utan större avvikelser från 1832 å rs ritning. Exteriören är i princip oförändrad sedan byggnadstiden få rutom att tornur har satts in i la nterninens rundfönster. Interiör Kraftigt fårändrad interiör genom renoveringarna 1959 och 1969. Kyrkorummet domineras av korabsidens non- figurativa målade utsmyckning i rött , orange, gult och vitt. Ett kraftigt alta re av bordstyp utfört i ek med ett modernt krucifix har ersatt den ursprungliga a lta rupp- stä llningen med träaltare och altarprydnad i fo rm av ett förgyllt kors med törnekrona och liggande la mm (nu fårvarad i tornet). Predikstolen är typisk får kyrkans byggnadstid med sin runda korg och s itt raka ljudtak. Öppen bänkinredning med raka gavlar frå n 1935-37 Läktarbarriären med samma dekorelement som altar- ringen är sannolikt ursprunglig. Orgelfasaden delvis från 1869. En modern kororgel är placerad i koret. Läktarun- derbyggnad. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1869 Orgel byggd av F Andersson. 1885 (a rk H Ha mmarskjöld). Ny ekmålad bänkinredning med nygotiska gavlar. Kristallkronor i mittgå ngen. Om- målning av interiören. Altaret må lat svart med pastellage i guld. Absidväggen målad i mörkbrunt, absidens hjälmvalv i blå tt med dekor i form av stjärnor. Mörkt ma rmorerad väggpanel upp till fånstemas nederkant, SMÅLAND 181 Fig 223. Interiör mot öster. Foto GJ 1990. The imerior of1he church Iaoking eas/. Fig 224. Interiör mot öster fcire 1959 års renovering. Foto ATA. The i nierior ofl h e church Iaoking easl, before 1he res/Oralion work in 1959. väggarna däröver uppdelade i ljusbruna falt med bruna ramar omkring. Värmekaminer. 1913 Södra sidorummet v id absiden inrett till museum. Bänkarna ommålade. 1935-37 (ark J Dahl). De gotiska bä nkgavlarna ersatta med låga raka gavlar med lister och fyllningar. Nummer- tavlorna från den ä ldre kyrkan insatta i kyrkorummet. Dopaltare anordnat vid korets sydvägg. Kristallkronorna utbytta mot malmkronor. Ommålning av interiören. 1800-ta lets dekormåleri avlägsnat. Absidväggen i en rödbrun ton, hjälmvalv, väggar och tak gråvita. Inred- ningen i en grågrön ton. Altaret, orgelfasaden, dörrarna, taklisten gråmarmorerade liksom altarringen, prediksto- len och läktaren, vilka tidigare var vitmålade. Central- värme. 1944 Ny orgel, A Mårtenssons Orgelfabrik AB, fasaden förstorad replik av den äldre. 1955 Tornur. 1959 (ark E E lfwen). Hela absidrundeln täckt med en nonfigurativ dekormålning i skarpa fårger. V itt hjälm- valv. Sakristia n omändrad till vigsel- och andaktsrum. Museet förändrat till sakristia med ett lägre tak. Mosa ik- fönster i sakristian och vigselrummeL 1969-70 (ark E Elfwen). Altaruppställningen ersatt med ett fristående altare med ett krucifix på ett fundament bakom. Dopfunten placerad på ett podium i koret. Epita- fier, vapensköldar och äldre altartavlor inplacerade i kyr- korummet. Utrymmet under läktaren inrett t ill brud- kammare och andaktsrum med glasmålningar kompone- rade av E Elwen. Ljuskronorna placerade över bänkkvar- teren. Ommålning av interiören. Takvalvet målat i vitt, utmed taklisten en ljusramp, väggarna vita, inredningen i en ljus fårg. Bjälklaget över den nedersta tornkammaren avlägsnat , varvid vapenhuset blev två våningar högt. Spi- raltrappa till tornet. 1973 Orgeln om- och utbyggd av M Fries. 1977 Förändring i sakrist ian . 1978 KororgeL Dopfunten omplacerad. Äldre ritningar 1832 nybyggnad (A Aln~f'ell). Källor, litteratur och äldre avbildningar Cnallingius, B, Gamleby kyrka. Kort vägledning. Linköping 1971; Öhman, P, Den nyklassicistiska sockenkyrkans restaure- ringar. 3-betygsuppsats i konstvetenskap 1972 vid Sthlms univer- sitet; Foton från och med seklets början. ATA. Fig 225. Interiör mot väster. Foto GJ 1990. The imerior of1he church look i ng wes1. 182 KATALOG ~+d-­ y. ~ Fig 226. Gryteryds kyrka från sydväst. Byggd 1762-64, torn 1822. Foto AD 199 1. Gryteryd Church fi'om the solllh-west. Bu i/t 1762- 64, the tower in 1822. Gryteryd lönköpings län, Växjö stift Gryteryds lilla sockenkyrka uppfördes i två etapper. Se- dan den medeltida träkyrkan rivits byggdes först 1762-64 en tornlös salkyrka med sakristia i norr och vapenhus i väster. Byggmästare var Bengt Knutsson, Södra Unnaryd . Invigning förrättades 1769. Vapenhuset ersattes 1822 av ett torn, byggt av E Dahl efter ritning signerad Axel Almfelt, ÖIÄ. Interiören med sina knappa mått är en genuin och stämningsmättad helhetsmiljö, präglad av tidsenlig inredning och rik målningsdräkt i provinsiell art. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med kor i öster, torn i väster och sakristia i norr. l n gång i väster och på korets sydsida. Byggd i sten, spritputsad med slätputs i omfattningar- na, avfärgad i vi tt. Taken täckta medenkupigt tegel , före 1940 spån. Lanternin i trä , vitmålad , klädd med koppar- plåt 1965. Exteriör Nyklassicistisk kyrka i miniatyrformat, med lågt torn med sluten lanternin, helt utförd enligt ritning 1821 Fig 227. Interiör mot öster. Foto O Herzberg, ca 1940. ATA. Jfr fig 31 The interior ofthe church in 1940. Iaoking east. Fig 228. Interiör mot väster. Foto O Herzberg, ca 1940. ATA. Jfr fig 32. The interior ofthe church in 1940. Iaoking west. Endast två fönster på vardera lå ngsidan och två på korväggen. Ingå ngsportarna artikuleras enbart genom slätputsad omfattning. Smala stuprör i traditionell ut- formning. Interiör Över de låga vitputsade väggarna välver sig trä- tunnvalvet med scener ur Yttersta domen , målade 1772 av häradsmålare Sven Nielas Berg (som även målat sak- ristian), med tillägg av bl a kartuscher 1784 av Samuel Lindgren (se fig 31-35). Lindgren utförde även målning- arna på altaret, läktarbarriären, bänkdörrarna och drape- rimålningar kring korfönstren (de senare övermålade 1866 eller 1878). Altaret av trä med blomstermålningar i fålt , altarmålning med »Korsfåstelsen», målad 1878 di- rekt på väggen, med två pilastrar som ram. Altarprydnad saknades troligen dessförinnan. Altarring med genom- brutet räcke från 1880-talet. Golvur anskaffat 1838. Pre- dikstolen, fyrsidig med ljudtak med lambrequin är utförd 1791 av Sven Nilsson Morin, Gnosjö, efter ritning från ÖIÄ av Thure Wennberg (fig 36). Den är målad i grå nyanser med vissa partier marmorerade och lister och ornament gulmålade. Korbänkar och slutna bänkkvarter med blomstermotiv i dörrarnas fålt , i övrigt marmorerade i blått och vitt. Läktarbarriärens spegelfåll målade med emblem för 13 olika dygder. Orgeln med fasad från 1869 (en tidigare orgel från 1786 av Jonas Solberg finns omnämnd och dokumenteras i ritning godkänd av ÖIÄ 1784). Läktaren är ej underbyggd. Kända viktiga fOrändringar och åtgärder 1866-69 Ny orgel av J Andersson, Långaryd. Utvidgad läktare. Ommålning av interiören, troligen i gråvitt med kolmårdsmarmorering. 1878 Altarmålning med pilasterinramning på korväggen, ny altarring. Gullabo (f d Torsås kapell) SMÅLAND 183 1903 Förslag till renovering (ark R Östberg), ej utförd. 1924 Taket omtäckt med ekspån. 1926-27 (ark S Brandel). Ommålning av interiören, äldre fårger framtas. Nya bänkar med bibehållna äld re fasader. Nytt golv. Antikglas i korfönstren. Altarmålningens må- lade pilasterinramning ersätts av träpilastrar. Nya num- mertavlor. 1935-36 El- och värmeinstallation. 1940 Takspån ersätts med enkupigt rött tegel. 1948 Nytt orgelverk av Setterquist & Son. 1965 Lanterninen kläs in med kopparplåt. 1967 Nytt orgelverk av I Johansson. 1970 Nya trappor till läktaren. Bänkar ommålas invän- digt i rött med svarta lister. 1989 Konservering av takmålningar och inventarier. Iso- lering av vindsbjälklag. Äldre ritningar 1784 orgel (osign ÖIÄ, troligen Th Wennberg); 1789 predikstol (osign ÖIÄ, troligen Th Wennberg enl RA d iarium); 1820 upp- mätning; 182 1 nytt torn (A Almfe/1) ; 1903 restaureringsförslag (R ÖsLberg). Källor, litteratur och äldre avbildningar Linds/en. C. Gryteryds kyrka, En historik till 200-årsjubileet, Småla nds fornminnesförenings meddelanden, VIII , 1964; Manus till kortfattad beskrivning för Sv K (E O Johansson, 1940-talet); Om målningarna och predikstolen se ovan M Ullen s 44 ff; Foton exteriör 1940-tal, interiörett flertal äldre from 1911 , ATA. Kalmar län, Växjö stift (före 1915 Kalmar stift) Efter beslut om nybyggnad l juni 1802 uppförd 1804-05 som ersättning för ett träkapell frän 1713. Som arkitekt stod Axel Almfelt. Invigd 1805. Plan och material Rektangulär plan med rakt avslutat kor med sakristia och två smårum bakom i öster. Huvudingång i väster samt separata ingångar till smårummen från öster. Uppförd i liggtimmer och klädd med stäende panel med locklister. Väggarna är vitmålade, ursprungligen tjä- rade. Tegeltak. Exteriör l princip har man följt Almfelts ritning från 1803. Ur- sprungsritningen avsåg dock ingen takryttare. Takfallet blev också mycket brantare. Likaså gjordes den på rit- ningen rundbågiga enkla västportalen rektangulär och med ett oproportionerligt högt rundbågigt fönster ovan- för. Förutom omfårgning och eventuellt byte av takmate- rial är kyrkan förmodligen oförändrad sedan byggnadsti- den. Interiör Ett lågt , sannolikt ursprungligt tunnvalv täcker det lilla kyrkorummet , som domineras av en stor altarpredikstoL Interiören är delvis förändrad i och med 1900 års renove- ring, då altarpredikstolens överbyggnad tillkom. Altar- predikstolens nederdel kan delvis härstamma från den ursprungliga altarpredikstolen, som var skapad av An- ders Friske. Från början var den dock endast dekorerad 184 KATALOG Fig 229. Gullabo kyrka frå n sydväst. Byggd 1804--05. Foto AD 199 1. Gullaba Church fi"om the south-west. Bu i/t 1804-05. Fig 230. Interiör mot öster. Foto AD 1991. The interior ofthe church Iaoking east. med ett kors och törnekrona, på sidostyckena »sinnebil- der av hopp och kärlek personifierade» och på väggen ett blått målat draperi. Nederdelen kan även ha tillkom- mit 1856 samtidigt med den nuvarande altartavlan, en kopia av Leonardo da Vincis »Nattvarden», utförd av Sven Gustaf Lindblom. Kordörrarnas omfattning är från byggnadstiden. Sluten bänkinredning från 1950-talet. Orgelfasaden är från 1881 medan läktaren delvis kan vara samtida med kyrkan. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1856 Eventuellt en ny eller breddad korg i altarpred iksto- len med altartavla på dess framsida . 1881 Kyrkan målad utvändigt, tidigare tjärad. Orgel byggd av C Elfström. 1900 Altarpredikstolen påbyggd eller förändrad med en »loge». Ny fyrkantig altarring. Förhöjt kor. Ny öppen bänkinredning. Vindfång. Långväggarnas försträvningar inklädda. Rundbågslist vid taket. Hög väggpanel av pärlspont. Eventuellt ti llkom kordörrarnas överstycken vid samma renovering. Ommålning av interiören med fältindelning av tak och väggar med mörkare få rg. 1928 (ark S Rosman). Ny dopfunt av t rä skulpterad av Arvid Källström. Rundbågslisten avlägsnad och ersatt med en ny list. segmentbågarna över kordörrarna bort- tagna. Taket målat i vitt och interiören i övrigt i grått med dragning åt violett. Dörrarna och fönstersnickerier- na i vitt. 1938 Nytt orgelverk av J G rönvall. 1950-tal (ark Å Strindberg). Ny sluten bänkinredning. Ommålning av interiören. 1972 Nytt orgelverk av A Mårtenssons Orgelfabrik AB. Äldre ritningar 1803 nybyggnad (osign, troligen lokalt upprättat förs lag); 1803 nybyggnad (A Almfelt); 18 1 O orgelfasad (A Almfelt). Källor, litteratur och äldre avbildningar N l Lö.fgren, vol l ATA; Foto n från och med 1920-talet. ATA. Fig 23 1. Interiör mot väster. Foto AD 199 1. The interior ofthe church Iaoking west. Gårdsby Kronobergs län, Växjö stift Beslut om nybyggnad togs 1828 och kyrkan uppfårdes 1833-35 av byggmästare S Sjöholm från Söraby efter ritningar av Jakob Wilhelm Gerss från 1829. Kyrkan invigdes 1837 av biskop Esa ias Tegner, som också var kyrkoherde i fårsamlingen (se ovan Tornehed). Den gam- la kyrkan var belägen nordväst om den nuvarande. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med halvrunt korparti och halv- rund, utbyggd sakrist ia i öster samt torn i väster. Ingång genom tornet samt mitt på södra långsidan. Planformen avviker från 1829 års ritning ifråga om koret och sakristi- an (se fig 27). Uppförd av sten, putsad och vitkalkad . Slätputsade omfattningar. Taktäckning av skifferplattor. Exteriör Exteriören avviker, förutom genom korets och sakristi- ans utformning, från 1829 års ritning även genom för- enklingen av lanterninen (se fig 27). Vid 1905 å rs renove- ring tillkom portalernas nuvarande förhöjda omfattning- a r runt de halvrunda fönsterna sa mt lantern inens spröj- sade fönster. Interiör lnteriören präglas av Bengt Nordenbergs målningar från 1880-talet samt Agi Lindegrens omgestaltning av kyrko- ru mmet 1905 , vilken har fått fårbli i stort sett intakt frånsett färgsättningen, som ändrades 1960. Altartavlan, »Jesus botande mannen med den fårtvi- nade handen», utfördes 1882 av Nordenberg. Samtidigt upplöstes den ursprungliga a lta rpredikstolen och pre- dikstolen ombyggdes och fick sin nuvarande plats. 1889 tillkom de åtta stora oljemålningar, som är placerade på långväggarna. Mot iven utgörs på den södra sidan av: Jesu bergspredikan, Änkans skärv, Jesus botar den kana- neiska kvinnans dotter samt Jesus uppenbarar sig få r två av lärljungarna på vägen till Emmaus. På den norra ses: Jesus och Nikodemus, Jesus i Emmaus, Judas visar vägen till Getsemane samt Jesus och den samaritiska kvinnan vid Sykars brunn. De båda freskerna längst i väster, som visar Den heliga staden, tillkom 1905 liksom kortakets medaljongmålningar med Jesus välsignar bar- nen, Petrus i Rom och Johannes på Pathmos och utför- des av Sven Lin n borg. 1905 tillkom också den rika stuck- dekoren i kyrkorummet samt alta rväggens utformning. Orgeln tillkom 1852. SM ÅLAND 185 Fig 232. Gårdsby kyrka från söder. Byggd 1833-35. Foto S Tor- nehed 1990. Jfr tig 25. Gårdsby Church fi"om lhe soul h. Buiii 1833-35. Fig 233. Interiör mot öster. Foto S Tornehed 1990. Jfr tig 28. The interior o.fthe church Iaoking easl. Fig 234. In teriör mot väster. Foto S Tornehed 1990. The imerior ofthe c/wrch Iaoking west. 186 KATALOG Fig 235. Interiör mot öster efter I 905 å rs renovering. Foto Smålands museum. The interior of the church Iaoking east, ajier the alteration work in 1905. Kända viktiga forändringar och åtgärder 1852 Orgel av J N Söderling. Fasaden efter ritning av C G Blom Carlsson 185 l 1882 Altartavla av B Nordenberg. Altarpredikstolen upp- löst och predikstolen ombyggd och uppsatt på nuvarande plats. 1889 Åtta må lningar av B Nordenbe rg uppsatta i lå nghu- set. 1895 Orgeln renoverad och tillbyggd av C Elfström. 1905 (ark Agi Lindegren). Exteriör och interiör renove- ring. Utvändig förändring ifråga om portalernas omfatt- ningar samt lanterninens öppn ingar. Värmekammare an- lagd under sakristian med varmluftsutblåsning via galler- försedda öppningar ovanför kordörrarna. Omgestaltning av korpartiets väggar samt den delvis ursprungliga pilas- teruppställningen runt a ltartavlan. Omfattningar även runt långhusets målningar samt rik stuckdekor. Taket indelat i kassetter. M ålningar i kortaket och i de västli- gaste väggfälten i långhuset av S Linnborg. Ommålning av inredningen. 1928 (ark P Boberg). Exteriör renovering. 1934 (a rk P Boberg). Ny uppvärmning. Nya innerbågar Gällaryd lönköpings län, Växjö stift Kyrkan ä r rela tivt liten och ligger i en flack, öppen dal- gång i byn. Den byggdes som ersättning för en medeltida träkyrka 1782-86 efter ritning (fig 122) från ÖIÄ, utförd t ill fönstren. Ombyggnad av orgelverket av A Mårtens- sons Orgelfabrik AB. 1960 (ark E Graebe). Interiör renovering. Ombyggnad av bänkinredningen, bänkar borttagna under läktaren. Nytt golv i koret. Ny sakristieinredning. Ommålning. Dekor- målningen från 1905 delvis borttagen. 1972 Ombyggnad av orgelverket av A Persson. 1978 Exteriör renovering. l vapenhuset framtagning av väggarnas kvadermålning från 1905. Äldre ritningar 1828 projekt till ny kyrkobyggnad (se tig 26); 1829 ny kyrkobygg- nad (J W Gerss, se tig 27); 185 1 orgel; 1851 omarbetat rörslag till orgelfasad (C G Blom Carlsson); 1904 reparation av exteriör och interiör (Agi Lindegren). Källor, litteratur och äldre avbildningar Hundraårsminnet i Gårdsby kyrka. Kronobergaren 29/6 1937. (Artikel med historik. Efter röredragav kyrkoherde J Wahlgren.); Liepe, A, Gårdsby kyrka , en beskrivning. Kyrkavägledn ing u å ; Om nya kyrkobyggnadens tillkomst se v idare ovan S Tornehed.- Interiörfoton efter renoveringen 1905, ATA och Smålands muse- um. av Thure Wennberg, som utgick från förslag av Georg Silfversparre, ägare till Ohs bruk i socknen. Tornet bygg- des 1789. Murmästare var Hans Lundström från La- SMÅLAND 187 Fig 236. Gällaryds kyrka från sydöst. Byggd 1782- 86. Foto AD 199 1. Gälla1y d Church from the south-east. Built 1782- 86. Fig 237. Interiör mot öster 1939. Foto A Edle. ATA. Interior ofthe church in 1939, Iaoking easl. holm, assisterad av P Lundgren och L Wennerholm. Exteriören är välbevarad , interiören har genomgått om- fatta nde, tidspräglade renoveringa r med skiftande fårg- hållning. Plan och material Långhuskyrka med rundat kor i öster, torn i väster, sak- ristia i norr. Ingångar i väster och mitt på sydsidan . Byggd i sten, slätputsad och avfårgad i vitt , sockeln grå. Tak och huv belagda med skiffer, u rsprungligen spå n. Lanterninen plåtbeklädd. Exteriör Byggd efter 178 1 års ritning, dock med tre korfönster istället för två, samt med tornhuvens utformning förenk- Fig 238. Interiör mot öster. Foto AD 199 1. The imerior ofthe church Iaoking east. Fig 239. Interiör mot väster. Foto AD 199 1 The imerior ofthe church look ing wesl. 188 KATALOG lad, slät med fyrsidig lanternin , öppen och med konkavt pyramidtak, krönt av fårgylld korsglob. Sydsidan har två fönster och ett mindre över ingången. Två runda fönster på västväggen . Till 1844 lär ett gravkor för familjen Silfversparre ha funnits på sydsidan . Interiör Välvt trätak med listverk (från 1908), som bildar oval mittspegel från vilken tvärribbor går till taklisten. Valvet efter senaste renoveringen ljusblått med listverk marmo- rerat i gråblått, väggar blekt gula, all fast inredning i olika nyanser ljusblått/turkos. Blått ingick i den ursprungliga fargsättningen , troligen kombinerat med vitt. Altarmål- ning av Erik Abrahamsson 1944, »Kristi himmelsfärd», med pilasteromfattning från samma tid. Ursprungligt al- tarkors bevarat på kyrkvinden. Predikstol av Sven Nils- son Morin 1792, donerad av familjen Silfversparre, med ljudtak och bakstycke. Viss dekor tillagd 1908, då pre- dikstolen flyttades till nuvarande läge närmare koret (jfr s 90 not 17). Två slutna bänkkvarter. Från början var det södra uppdelat i två. Bänkdörrarnas fålt marmorerade i grått och rött. Orgelfasad med nygotiska drag från 1908. Läk- tare underbyggd med skärmvägg framfår trappa. Äldre orgel omnämns 1829, orgelverk 1798. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1908-09 (ark A Lindegren). Omfattande fårändringar i interiören; rik dekor i valv och på väggar i färgskalan grått-gröntblått och guld, i valvet som listverk. Ny altar- prydnad med altarkors stående på bred sockel bakom alta rbordet framfår mittfånstret som fårsågs med glas- målning. Kring fånstret på väggen målning med draperi- er och kandelabrar. Predikstolen flyttad österut. Nytt golv. Bänkar ombyggda. Korbänkarna bort, korgolvet Gärdserum Östergötlands län, Linköpings stift Efter beslut 1849 uppfördes den nya kyrkan 185 1-53 efter ritningar upprättade av Fredrik Wilhelm Scholan- der. Som byggmästare stod direktör Jonas Jonsson med biträde av Scholanders medhjälpare Per Ulrik Sten- hammar. Byggnadskommittens ordförande Erik Seth Adelsvärd, son till innehavaren av baroniet Adelsnäs, socknens störste jordägare, in fårskaffade själv ritningar- na från Scholander och gav ett betydande ekonomiskt bistånd. Detta möj liggjorde för fårsamlingen att uppfåra höjt. Nya läktartrappor. Exteriören omputsad. Orgel byggd av E Wirell. 1938 Omputsning av fasaden (slamning). Värme installe- ras. 1944-45 (ark P Boberg). Förstorad västentre, nya trä- portar. Nytt innertak i vapenhuset , nya dörrar. Ny altar- uppsättning med pilastrar och målning av E Abrahams- son. Korets mittfönster igensatt. Väggdekoren över- målad. Nya slutna bänkar med rödmarmorerade spegel- fåll på dörrarna. Pelare under läktaren återfick ursprung- lig form, trappor doldes i underbyggnad. Ny armatur. Ny fä rgsättning: valv dimblått, dekoren övermålad, bänkar i brunt och rött , taklist kraft igt marmorerad i brunt , gult och rostrött, pred ikstol och altaromfattning i mörkgrönt. 1960 Nytt orgelverk av A Mårtenssons Orgelfabrik AB. 1970 Toalett inreds i vapenhuset. 1979 (Firma R Bergström, Lidhult). Utvändig renove- ring. Tilläggsisolering av vind. 1983 (fårgkonsulent konstnär S Duner). Ommålning av interiör, snickerier i olika blå nyanser med förgyllda de- taljer. All marmorering ersatt av slätmålning, utom på bänkdörra r, där 1944 års spegelfåll kvarstår. Tvärgång slopas. Predikstolens bokbräda flyttad från mitten till hörn. Två bänkrader under läktaren borttagna. Golvet slipat. Nytt värmesystem. 1988 Madonnab ild skulpterad i ek av Margareta Eng- ström uppsatt vid södra korväggen. Äldre ritningar 1781 nybyggnad (osign, enl diariet Th Wennberg). Källor, litteratur och äldre avbildningar Wexjö Stifts-T idningar febr 1798; Manus till kortfattad beskriv- ning för SvK (E O Johansson, 1940-talet); Se även l Sjöström ovan; Foton SvK 1939, 1947. ATA. en för landsorten ovanligt påkostad kyrkobyggnad, som dessutom är en av de tidigaste nygotiska kyrkorna. Den nya kyrkan ersatte en medeltida stavkyrka med kor och sakristia av sten, som revs 1854. Invign ing av den nya kyrkan förrättades den 16 april 1857 av biskop Johan Jacob Hed ren. Plan och material Rektangulärt , treskeppigt kyrkorum med tresidig korab- SMÅ LAND 189 sid i öster samt ett fyrkantigt torn med flankerande tou- reller i väster. sakristian är belägen under koret. l ngång genom tornet samt mittingång på sydfasaden. Murar av tuktad sten och tegel, putsade och avfärgade i vitt. Dekorativa detaljer i exteriören av gjutjärn. Tak- material skiffer och kopparplåt. Ursprungligen endast skiffer. Exteriör Utförd helt och hållet efter Scholanders ritning och myc- ket välbevarad. Fasaderna pryds av fialkrönta strävpela- re med endast dekorativ verkan. Mellan fialerna ett av trepassformer genombrutet bröstvärn av gjutjärn. Även korsblommorna, som pryder fialerna och spetsgavlarna är av gjutjärn. Interiör Det nygotiska kyrkorummet är så gott som intakt. De förändringar som har skett har varit väl anpassade till kyrkorummets karaktär. Över mittskeppet välver sig ett tredelat tak, buret av pelare, medan sidoskeppens tak är plana. Mittskeppets attikafåll är dekorerade med inskrif- ter. Korfönsternas glasmålningar är utförda efter förlaga av Eric Elfwen 1971 l princip all inredning är från kyr- kans tillkomsttid och utförd efter Scholanders ritningar Korets fönster var även ursprungligen försedda med får- gal glas. Bakom altaret ett skrank, som pryds av ett enkelt Fig 240. Gärdserums kyrka från sydväst. Byggd 1851-53. Foto GJ 1990. Gärdserum Church f rom the south-west. Bu i/t 185 1-53. Fig 24 1. Interiör mot öster. Foto GJ 1990. The interior ofthe church Iaoking east. 190 KATALOG Fig 242. Interiör mot väster. Foto GJ 1990. The interior ofthe church Iaoking west. stort kors. Ursprungligen har predikstolen va rit placerad vid skranket vid s idan av alta ret med uppgång från sak- ristian där bakom. Eventuellt saknade den ljudtak. Det nuvara nde ljudtaket överenstämmer dock med Scholan- ders ritning. Läkta rna löper utmed såväl västväggen som långsido rna. På västläktaren en o rgel som är samtida med kyrkan . Verket byggdes av Ma rcussen & Sohn. Dis- kreta läktarunderbyggnader under lä ktarna på ömse si- dor om koret. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1915 (ark F Zettervall). Exteriör och interiör renovering. Putsrenovering och målning av tak m m . Förminskat Göteryd Kronobergs län, Växjö stift Beslut om nybygge togs 1839, då också fårslag uta rbeta- des av byggmästaren Sven Tholander i Tolg. Ett 1855 utarbetat förslag av Johan Erik Söderlund stadfastes 1856 och kyrkan uppfårdes åren 1856-58 av Tholander väster om den gamla kyrka n. Kyrkan invigdes 1862 av biskop Henrik Gustav Hultman. Plan och material Kyrka n, som är orienterad i norr-söder, består av ett rektangulärt, treskeppigt långhus med kor samt tresidigt avslutad , utbyggd sakrist ia i norr och torn i söder. In- gångar genom tornet samt mitt på långsidorna. Separat korutrymme i och med att sakrist ia och arkivrum blev inlagda under läktarna. Predikstolen flyttad och placerad på en ny och högre ståndare, ny predikstolstrappa och ett nytt eller återinsatt ursprungligt ljudtak. Nytt vindfå ng vid syd portalen. Nytt golv Ommålning av interiören i en ljus fårgton . 1924 Elektrisk belysning. 1936 Putsrenovering samt ommålning. 1956 (ark A Essen). Korfönsternas ursprungliga fårgade glas ersatta med. a ntikglas. Sänkt korgolv s akristian flyt- tad till ursprunglig plats under koret. Utvidgad läktare i väst med nya Jäktartrappor i kyrkorummet. Delvis ny a rmatur. 1957 Dopaltare. Nytt orgelverk av A Mårtenssons Orgel- fabrik AB. 1961 (Åtvidabergs byggn.byrå). Exteriör renovering. Putslagning och ommålning. Sandblästring av sk ifferta- ket. Svartmålade plåtpartier ersatta med kopparplåt. 1972 Glasmålningar i korfönsterna. 198 1 Putsrenovering och avfärgning av fasaderna i vitt . 1990 Förhöj ning av läktarbarriären. Äldre ritningar 1850 nybyggnad (F W Scho/ander); 1852 nybyggnad med Upp- sala domkyrka som förebild (P U Stenhammar. Pub! I Östergöt- lands Folkblad 18/11 1957.) Källor, litteratur och äldre avbildningar Cnallingius. B. Gärdserums kyrka. Kort vägledning. Linköping 1964; Grandien, B, Drömmen om renässansen. Sthlm 1979; Fo- ton från och med 1902. ATA. ingång till sakristian. Kyrkorummet har sedan 1953 en något annorlunda planlösning genom att inbyggnader skett i såväl norra som södra delen av kyrkorummet och genom att sakrist ian inrättats till kapell. Uppförd av sten, spritputsad och vitkalkad med slät- putsade omfattningar. Taktäckning av kopparplåt. Föns- terbågar av gj utjärn. Exteriör Exteriö rens utformning följer 1855 å rs ritning och några fårändringar ha r ej skett frå nsett byte av takmateriaL SMÅLAND 191 Fig 243. Göteryds kyrka från öster. Byggd 1856- 58. Foto AD 1991 Göte1yd Church ji'om the east. Built 1856-58. Fig 244. Interiör mot norr. Foto AD 199 1. The interior ofthe church Iaoking north. Interiör Det stora kyrkorummet, som planerades för att rymma Il 00 personer, präglas nu av 1953 års renovering, som också innebar en minskning av rummet genom inbyggna- der i norr och söder för nya funktioner. Samtidigt ersat- tes det brutna taket i mittskeppet av nuvarande tunnvalv och sidoskeppens tak sänktes. I den stora, rundbågiga , nu igensatta öppningen mella n kor och sakristia fanns ur- sprungligen ett ca 3 m högt och rikt ornerat träskrank. Fig 245. Interiör mot söder. Foto AD 1991. The interior ofthe church Iaoking south. Genom igensättningen bildades en alta rnisch och väggen försågs 1954 med en muralmålning av David Ra ison. Kyrkorummets nuvarande färgsättning tillkom 1992. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1865 Orgel, byggd av F Andersson, Stockholm. Fasaden efter ritning av J F Åbom. Orgeln skänktes av major C A Hammarberg i Ryfors. 1873 stentrappor framför ingångarna. 192 KATALOG Fig 246. Interiör mot norr före 1954 å rs renovering. Foto ATA. The i nierior ofl h e church before lh e allera- lian work in 1954. 1880 Förgyllt träkors med törnekrans uppsatt på skran- ket mellan kor och sakristia. Förfärd igat av E Nyman, Reftele. Ommålning av inredningen. Dörrar och bänkar i ekfårg, pelarna i vit ma rmor och inredningen i övrigt i vitt och guld. På korbänkarna målade vapen för ä tterna Ha mmarberg och Lind af Hageby. Sakristievalvet him- melsblått med moln. 191 1 Exteriör och interiör renovering. 1934 (ark P Boberg). Taktäckning med kopparplå t samt nya solbänkar av kopparplåt. Kalkstensgolv i vapenhu- set. 1952-53 (ark H Linden). Omgestaltning av interiören. Vindfång vid s idoingångar och vid norra ingå ngen. Mitt- skeppets brutna tak ersatt med tunnvalv, sidoskeppens tak sänkta ca l m . Kyrkorummet avkortat genom inbygg- nader inrymma nde i no rr förvaringsrum samt sakristia och i söder under läktaren kapprum m m samt konfir- ma ndrum. Den ursprungliga sakristian skild från koret och inrättad till kapell. Mittpartiet av läktaren framflyt- tat. Ombyggnad av bänkinredningen. Insättning av in- nanfönster, el vä rme och elekt isk belysning. Ommålning. Hallinge berg Kalmar län, Linköpings stift U ppfö rd 1759-60 av kommissarie Anders Hanqwist med klockaren Anders Hanson, Kärna och byggmästaren An- ders Her(r) , Västervik, som underentreprenörer. Bygget bekostades genom en testamentarisk donation av Anna Ha nsdotter Cedertlycht , Helgerum, ägare till Ankars- Väggarna bengula, taklist i blått och rött , inredningen i grågult med inslag av brunt och guld. 1954 Muralmålning i alta rnischen av D Raison. 1958 Nytt orgelverk av A Må rtenssons Orgelfabrik AB. 1974-75 Exteriör renovering. 1992 Interiör renovering. Korbänk borttagen i väster samt fyra bänkrader i långhuset i söder. Toalett inrättad i kapprummet. Väggarna omkalkade i svagt rosa, inred- ningen ommålad i rosa och blått. Heltäckn ingsmatta i kor och gångar. Äldre ritningar 1854 Esquisse till kyrka (J E Söderlund, top pi saml nr 45405, UB); 1856 ny kyrka (ED hand! 12/ 1, innehå ller även beskrivning av gamla kyrkan); 1856 stadfast ritning (J E Söder/und); 1865 o rgel (J F Åbom). Källor, litteratur och äldre avbildningar Manus till kortfattad beskrivning för SvK (E O Johansson, 1940- talet); Erlandsson. H. Kyrkor och kapell i Göteryd. Växjö 1953; Interiörfoton före renoveringen 1953, ATA. rums bruk i socknen. Enligt hennes bestämmelser skulle byggandet stå under domkapitlets kontroll och biskop Andreas Rhyzelius upprättade själv 1752 en grundplan och gav direktiv beträffande kyrkans utformning. Sa m- ma å r förelåg också en ritning, utförd av Carl Hå rleman SMÅLAND 193 Fig 247 Hallingebergs kyrka från sydöst. Byggd 1759-60. Foto GJ 1990. Hallingeberg Church ji-om 1he soulh-eas/. Bu il! 1759- 60. (fig 11 7), vilken dock förkastades av försa mlingen . Byg- get kom att avstanna i flera å r på grund av a tt den ursprungligen lagda grunden av försam lingen ansågs vara för liten och ej uppfylla villkoren i donationsbrevet. K Maj t gav församiigen rätt och Rhyzelius fick 1755 upp- rätta en ny plan och Ha nqwist lägga en ny utökad grund. Endast beträffande tornets utfo rmning, med den karakte- ristiska huven, användes H årlemans ritning. Den nya kyrka n ersatte en medeltida träkyrka med murad och välvd sak rist ia på sa mma plats. Fig 248. Interiör mot öster. Foto GJ 1990. The i111erior of Ilie clwrch Iaoking eas/. Plan och material Rekta ngulärt kyrkorum med kor i öster och torn i väster. En på fa llande stor sakristia , ett utmärkande drag fö r Rhyzelius förslag till nya kyrkobyggnader i stiftet, är förlagd till korets nordsida . Två ingångar, en på to rnets sydsida samt en mindre koringång på sydfasaden. Rhyze- lius plan avsåg dock två ingångar på sydsidan och en torningå ng i väster Senare separat upptagen ingång till sakristia n. Murarna är uppförda med sten, delvis hämtad frå n Fig 249. Interiö r mot väster. Foto GJ 1990. The imerior o_( Ilie church Iaoking wesl. 13-919021 KB 2 194 KATALOG den närliggande Dacke skans. Murrester frän den äldre sakristian kan eventuellt ingå i den nya. Murarna är slätputsade och avfårgade i vitt. Skiffertak, spåntäckning på tornhuven . Ursprungligen spåntak på hela byggnaden. Exteriör En välbevarad tidstypisk exteriör i senrokoko med krafti- ga yttermurar och djupt indragna stickbågiga fånsteröpp- ningar och portaler utan utsmyckning. Ursprungliga fa- sadritningar saknas, dock hade Rhyzelius på sitt senaste fårslag markerat spetsbågiga portaler. Ett äldre solur är placerat på sydfasaden vid kordörren. Interiör Med undantag av bänkinredningen ett välbevarat tidsty- piskt kyrkorum med rokokoinslag. Altaruppställningen med ett krucifix mot en målad framställning av Jerusa- lem och Golgata och en avbildning av Nattvarden därun- der är liksom predikstolen och orgelfasaden snidade av bildhuggaren Nils Österbom frän Lida utanfår Norrkö- ping och bemålade av Magnus Wicander frän Västervik l 774. Tillsammans har de även utfört dekoren ovanfår altaruppställn ingen, en Jahvesol och änglahuvuden i reli- ef mot en målad molnbakgrund. Två profitörer, Tron och Hoppet , flankerar altartavlan. Predikstolens främre fått pryds av en relief föreställande Bebådelsen. Ursprungli- gen bars korgen upp av en atlant och de båda änglarna under ljudtaket bar en tavla mella n sig med inskriften »Saliga äro de som höra Guds ord och gömma det». Orgelfasaden härstammar från Lars Wahlbergs orgel från 1761. Den öppna bänkinredningen härstammar frän 1897 med raka gavlar från 1937. Läktarbarriärens speglar pryds med målade bilder föreställande Jesus, apostlarna, evangelisterna, Johannes Döparen, Moses och Aron , samtliga målade av Wicander. Ursprungligen var inred- ningen med stor sannolikhet blå marmorerad. På muren bakom orgelverket skulle enligt planerna, redovisade i ett sockenstämmoprotokoll från tiden, blåmålade skyar tor- na upp sig och fönsterna såväl i kyrkorummet som i sakrist ian skulle omges med gardinmålningar. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1795 Tornet åtgärdat efter ett åsknedslag. 1807 Kyrkan vitkalkad. 1830 Spåntaket ersatt med tegeltak. 1863 Grundlig exteriör och interiör renovering. Altaret omändrat och förhöjt. Ev nu eller tidigare borttogs altar- uppställningens sidostycken. Gamla altarringen ersatt med en ny med gjutjärnsornament Sannolikt ersattes nu de gamla fönsterna med träbågar med nya av gjutjärn . Golvet omlagt. Ommålning av såväl exteriör som interi- ör. 1877 Ny dopfunt. 1896-97 Ny öppen bänkinredning med ekmålade nygoti- ska gavlar. Nytt golv. Ommålning av interiören. Mörk fårg på väggarna upp till nedre fånsterkarmarna däröver schablondekor. Vitt tak och vit taklist. Predikstolen i vitt och guld. 1914 Nytt orgelverk av E A Setterquist & Son. 1931 Ingång upptagen till sakristian. 1936-37 (ark K von Schmalensee). Yttermurarna slät- putsade. Takteglet ersatt med skiffer. lnteriört: Altarupp- ställningens sidostycken återinsatta och de ursprungliga fårgerna framtagna. Altarringen återställd. Antikglas i korfånsterna. Bänkinredningen ombyggd med raka gav- lar. Korbänkarna reducerade frä n tre till en på varje sida, framfår dessa bänkskärmar. Ett äldre altarskåp jämte äldre träskulpturer inplacerade i kyrkorummet. Ommål- ning av interiören. Väggarna i en varmt grå ton , bänkin- redningen i samma ton med ljust marmorerade fyllningar i kobolt. sakristian renoverad. 1946 och 1947 Orgeln omdisponerad av A Holmberg. 1973 (ark T Jangvik). Exteriör och interiör renovering. Omfårgning och ommålning med i princip samma fårg- sättning som tidigare men med en något ljusare ton. Läktarbröstningens ramstycken i en ljusgrå ton istället får blå. 1991 Exteriör renovering. Främst underhåll och avfårg- ning av fasaden . Äldre ritningar U å (en! skriftliga belägg upprättat april 1752) nybyggnad , endast plan (A Rhyzelius, kyrkans arkiv, O-serie, VaLa); U å (ursprungli- gen upprättat 1752) nybyggnad, korskyrka (kopparstick av J E Rehn efter C Hårlemans ri tning, se fig 11 7); U å (en! skriftliga belägg upprättat okt 1755) nybyggnad, endast plan (A Rhyze/ius, kyrkans arkiv, O-serie, VaLa); 1826 förslag till lanternin (osign, ärendet en! diariet överlämnat till J C Seren). Källor, litteratur och äldre avbildningar Stavenow, A, Carl Hårleman (s 2 71 ). Uppsala 1927; Om bildhug- garen Nils Österboms och målaren Magnus Wieanders arbeten se ovan M Ullen s 51 ; Foton från och med 1930-talet. ATA. SMÅLAND 195 Fig 250. Herlllnesjö kyrka från sydväst. Byggd 1852- 54. Foto BO 1990. Hemmesjö Church from the south-west. Built 1852-54. Herornesjö Kronobergs län, Växjö stift l 78 1 utarbetades fårslag till omä ndring och tillbyggnad av den medeltida kyrkan. Beslut o m nybyggnad togs dock fårst 1839 och kyrkan uppfårdes 1852-54 i Billa by som gemensam kyrka får Tegnaby och Hemmesjö efter rit- ningar av Joha n Adolf Hawerma n frå n 1847 Som bygg- mästa re omtalas Jonas Malmberg, Växjö. Den medelt ida träkyrkan i Tegnaby revs meda n den gamla kyrkan i Hemmesjö ko m att stå kvar som ödekyrka. Kyrkan invig- des 1854 av biskop Christofer lsaac Heurl in. Plan och material Ko rskyrka med kor med bakomliggande sakrist ia i norr samt smalare to rn i söder. Ingång genom tornet samt i korsarmarna. Separat ingång även t ill sakristian. På pla- Fig 25 1 Interiör mot norr. Foto PR 1982. The imerior ofthe church Iaoking nor t h. n en från 1847 finns ej ingångar i korsarmarna och sakris- t ian är markerad endast som ett ut rymme bakom altaret. Kyrkorummet har sedan 1953 en fårä ndrad disposition geno m att korsarmarna skilts från långhuset geno m arka- der och inbyggnader skett under läktaren. U ppförd av gråsten, vitputsad och med taklister och omfattningar runt fönste r, lj udluckor och portaler av rött tegel. Taktäckning av sk iffer. Exteriör Exteriö ren utmärks av den rika tegelorneringen. Av- vikelser från Hawermans ritning är de nämnda portaler- na i korsarma rna samt tornets få renklade tegelo rnering i det övre partiet och pyramidhuven. På ritn ingen a nges en hög, gotiserande spira med fialer. Fig 252. Interiör mot söder. Foto PR 1982. The interior ofthe church Iaoking south. 196 KATALOG Fig 253. In teriör mot norr efter 1903 å rs renovering. Foto ATA. The interior of the church Iaoking north, a.fter the alteration work in 1903. Interiör Interiören präglas av de fö rändringar som skett 1903 och 1953. Alta rväggen pryddes fram till 1903 av en väggmål- ning, föreställande Kristi himmelsfård . Den nuvarande stora alta ruppställningen tillkom detta å r och följer i s in uppbyggnad Hawermans ritning från 1847 Den stora olj emålningen i mittfåltet är utförd av Ludvig Frid 1903 som kopia efter Carl Blochs »Ch ristus Consolator». Sido- få lten har på muren målade änglagestalter, likaså utförda av Frid. Dessa täcktes 1956 med de nuvarande på plattor ut fö rda freskerna med kristna symboler av David Rai- son. Alta ruppställningens ramverk var ursprungligen må- lat i grön marmorering och guld. I Frids utsmyckning ingå r också de båda medaljongfålten ovanför kordörrar- na med framstä llningar av Herdarna tillbedjan och Jesu dop. Predikstolen , som är ursprunglig, är utförd i klassi- cerande sti l. T ill predikstolen hörde tidigare ett snidat väggd raperi , vilket också finns angivet på Hawermans ritning, där dock predikstolen är å ttka ntig och i gotise- ra nde st il. Orgeln tillko m 1858. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1858 Orgel byggd av J Magnusson, Lemnhult, och C A Johansson, Broaryd. Fasad efter ritning av A Nyström 1903 Alta ruppställning med målningar av L Frid. Upp- byggnaden går tillbaka på Hawermans ri tn ing från 1847 Målad i grön marmorering och guld . Korväggen prydd med två målningar av Frid i medaljongfåll ovanför kor- dörrarna samt med arkitekturmåleri i form av två pilas- terställningar sammanbundna med en rundbåge ovanför altaruppställningen. Ovanför bågen språkband med tex- ten: »Ära ware Gud i Höjden och Frid på Jorden.» Dör- rarnas omfatt ningar och överstycken marmorerade. Ne- danför lå nghusets taklist målade festoner motsvarande k01·väggens. Långhusets tu nnvalv indelat genom gördel- lister. Korsarmarnas platta tak likaså fålt indelade. Måla- de i grått med gulgrå lister. Väggarna gulvita . Inred ning- en målad i brunt och guld. 1927 (ark P Boberg). Exteriör och interiör renovering. Den utvändiga tegelorneringen överputsad. Nya dörrar samt vindfång. Korpartiet utvidgat. Nytt golv i vapenhu- set. 1937 Orgeln ombyggd av Åkerman & Lund. 1953 (ark H Linden). Exteriör renovering med bl a fri - läggning av tegelorneringen samt omfattande interiör re- novering. Korsarmarna skilda från långhuset genom ar- kader. Västra korsarmen inrättad ti ll kapell. U tvidgat korparti , avgränsat mot sidogå ngarna av smidesräcken. Förhöjd alta rring. Predikstolen flyttad något nä rmare koret och draperiet borttaget. Bä nkindelningen för- änd rad, ombyggnad av sittbänka rna . Inbyggnader under läktaren. Ommålning. Inredningen huvudsakligen i grått med detaljer i brunt , blått , rött och guld. 1956 Altaruppställningens målningar i sidostyckena täckta av ny utsmyckning av D Raison. 1974- 75 Orgeln restaurerad av A Persson. 1985 Exteriör renovering. 1992 Planerad interiör renovering. Äldre ritningar 1780 fö rslag t ill omändring och tillbyggnad av gamla kyrkan; 184? ny kyrkobyggnad (osign); 1846 nybyggnad, plan med tresi- digt avslutade ko rsarmar på tvärskeppet och kupol över korsmit- 1857 SMÅLAND 197 ten (J A Hawerman); 184 7 nybyggnad, reviderat förslag, material natursten, kupolen ersatt av takrytta re (J A Hawerman); revide- rat, slutligt förslag (J A Hawerman, i tvä rsektionen mot koret ä r predikstol och a ltaruppstä llning detaljerat inritade); 1857 o rgel (A Nyström). Källor, litteratur och äldre avbildningar Manus till kortfattad beskrivning för SvK (S Brandel, 1920-talet) ; Interiörfoton efter 1903 å rs renovering, ATA. Herråkra Kronobergs län, Växjö stift Beslut om nybygge togs 1796 under fOrutsättning att K Majt gav tillständ till att den nya byggnaden, som skulle ersätta en träkyrka frän 1600-talet, av ekonomiska skäl fick uppföras av trä . Ritning till en ny träkyrka stadfåstes 1797 och kyrkan uppfördes 1803-04 på den gamla kyr- kans plats. Byggmästare var Olof Jonsson frän Granhult. Invigningen skedde först 1820 och fOrrättades av biskop Ludvig Mörner. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med utbyggd sakristia i öster och torn i väster. Ingång genom tornet. Separat ingång till sakristian frä n söder. Planformen f6ljer 1797 å rs ritning men med slopad sydingång enligt det reviderade fOrslaget frän 1803. De små tillbyggnaderna på vardera sida n av sakristian är sena re tillägg. Uppförd av liggande timmer på murad sockel och ut- vändigt klädd med stäende lockpanel. Vitmålad med lis- ter och omfattningar i grått. Taken täckta med koppar- plåt , ursprungligen med spå n. Även tornets övre del var spånklätt. Fasaderna var ursprungligen rödfärgade, om- fattni ngar och lister vitmålade. Exteriör Exteriören förändrades kraftigt vid 1902 å rs renovering, då byggnaden fick sitt nu varande utseende. Interiör Kyrkorummets nuvarande utseende hä rrör frä n renove- ringarna 1954 och 1982. l samband med renoveringen 1954 borttogs den ursprungliga altarpredikstolen och er- sattes av nuvarande altare med alta rtavla av David Rai- son. Altartavla ns motiv skildrar »Kommen till mig I a lle, som arbeten och ären betungade». Samtidigt tillkom pre- dikstolen med figurmålningar av Torsten Hjelm. Bänkin- Fig 254. Herråkra kyrka frå n norr. Byggd 1803-04. Foto SH 1971. Herråkra Church from the north. Bu i/t 1803- 04. Fig 255. Kyrkan tecknad av E lhrfors 1889 i Smolandia Sacra. ATA. Foto ATA. The church, drawing by E !!u/ors. 1889. redningen är delvis ursprunglig. I det norra bänkkvarte- ret, på den gamla kvinnosidan , finns en kyrktagningspalL Läkta re och orgel t illkom 1876-78. Läktarbarriären och trapporna ä r dock senare förändrade. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1876 Läktare uppförd i väster. 1878 Orgel , byggd av C A Johansson i Broaryd. Fasad efter ritning av C A Berg 1876. 1902 (ark R Östberg). Såväl exteriör som interiö r om- vandling. Nya rundbågiga fönster med båga r av järn. Ny tornöverbyggnad, nya lj udluckor. Fasaderna klädda med liggande, spontad panel och må lade i grågult med vita omfattningar och lister. Östberg ha r dock föres lagit rött , vilket var den ursprungliga fårgen. stentrappa och järn- 198 KATALOG Fig 256. Interiör mot öster. Foto BO 1990. The interior o/the church Iaoking east. räcken vid huvud ingången. Ommålning av interiören i t idstypisk stil efter förslag av målarmästarna Nyden & Carlgren. Väggarna vävspända och försedda med bröst- panel. Väggfälten kvadermålade, pilastrar m m marmo- rerade. Tunnvalvet dekorerat med målat ramverk. På korväggen dekor i form av änglar och språkband, utförd av må larmästare Rolander, som också uppgjort förslag till viss »modernisering» av altarpredikstolen. Inredn ing- en i övrigt målad i ekfårg. Uppvärmning genom järnka- mm. 1936 Fönstren nya innerbågar av järn . 1942 Nytt orgelverk av H Lindegren, Göteborg. 1953-54 (a rk B J Jörgensen). Huvudsakligen interiör re- novering. Altarpredikstolen borttagen. Förslaget, utarbe- tat 1949, godkändes ej av Raä på denna punkt. 1952 ansåg man sig dock föranlåten att godkänna borttagandet eftersom kyrkostämma n var enhällig i s itt beslut om den föreslagna förändringen av kyrkorummet. Predikstolen och alta ret skulle dock bevaras för framt iden på ett be- tryggande sätt. Nytt altare samt altartavla av D Raison . Ny predikstol med målningar av T Hjelm. Ny a ltarring, utvidgat korparti. Breda re mittgång samt nya dörrar till vapenhuset. Ombyggnad av bänkarna. Läktarbarriär Fig 257 Inte riör mot väster. Foto BO 1990. The interior o/the church Iaoking west. samt Jäktartrappor fö rändrade. Ommålning med avlägs- na nde av all dekormålning från 1902. Färgsättning i hu- vudsakligen gult , grågult och grått. Utvändigt tillkom den södra tillbyggnaden mellan sakrist ia och långhus samt ny ingång till sakristian. 1958 (ark H Linden). Fasaderna klädda med stående lockpanel. Vitmålade med omfattn ingar och lister i grått. Sakristiedörren förändrad. 1978 (ark T Jangv ik, K-Konsult). Ommålning av fasader- na. 1982 (ark T Jangvik). Interiör renovering. Ny väggbe- klädnad av väv Bänkar borttagna under läktaren. Fönst- ren öppn ingsbara. Ommålning av interiör och inredning. Äldre ritningar l 797 ny kyrkobyggnad; 1803 rev iderat fårslag till ny kyrkobygg- nad; 1804 altarpred ikstol (A Almfell) ; 1876 orgelläktare och orgel- fasad (C A Berg). Källor, litteratur och äldre avbildningar Ullen. M. Lenhovda och Herråkra kyrkor, SvK, vol 171. Sthlm 1977. - Äldre interiörbilder samt ritn ingar avbi ldade i a a. Hjorted Kalmar län, Linköpings stift Efter trettio års forberedelser uppfårdes den nya stenkyr- kan 1775-78 av stiftsmurmästaren Måns Månsson och stiftsbyggmästaren Petter Andersson från Linköping, sannolikt efter lokala ritningar. Kyrkan ersatte en medel- tida stavkyrka, som låg strax söder om den nya kyrkan. Kyrkan invigdes den 8 oktober 1780. Plan och material Rekta ngulärt långhus med tresidigt avslutat kor i öster, torn i väster och mot norr utbyggd, tresidigt avslutad sakristia. Huvudingång genom tornet. Sydingång forlagd till långhusets östra del , nordingång i den västra delen. Separat ingå ng till sakristian. UppfOrd av gråsten, spritputsad och avfärgad i vitt. Släta omfattningar och hörnlister. Taket täckt med plast- belagd galvaniserad stålplåt, på torntaket spån. Exteriör En tidstypisk kyrka från det forsta decenniet av den gustavianska perioden, då symmetrin ännu inte var ovill- korlig. Detta märks tydligast på portalernas placering och att de inte markerats speciellt med yttre omfattningar. Exteriören är väl bevarad och överensstämmer i princip med den sannolikt av byggmästaren upprättade ritningen i kyrkans arkiv Lanterninen är dock mångkantig istället for fyrkantig. Interiör Interiören delvis fårändrad i och med 190 l års renove- ring, då taket pärlspåntades, den i fyra kvarter indelade slutna bänkinredningen utbyttes mot en öppen bänkin- redning med nygotiska gavlar i två kvarter och läktaren ändrade form. Altaruppställningen och predikstolen är utforda av Jonas Berggren 1778 (jfr ovan s 91 not 33-34). Även den ursprungliga altartavlan var sannolikt målad av Berggren. Nuvarande altartavlan, »Kristus i örtagår- den», är utf6rd av Elias Erdtman 1893. Orgelfasaden, från l 778, är utf6rd av Lars Strömblad. I vapenhuset, sakristian och under läktaren finns målade tak, som till- hört den äldre kyrkan. Kända viktiga fOrändringar och åtgärder 1860-talet Interiör renovering med ommålning. Ev blev nu den ursprungliga altartavlan ersatt med ett vitt kors mot en mörk fond i den gamla altaruppställningen. 1893 Ny altartavla. 190 l (ark T Thon!n). Nya ytterdörrar. Större interiör SMÅLAND 199 Fig 258. Hjorteds kyrka från söder. Byggd 1775-78. Foto RL 199 1 Hjort ed Church ji-om the south. B11ilt 1775- 78. Fig 259. l nteriör mot öster. Foto RL 199 1. The imerior ofthe church look i ng east. Fig 260. Interiör mot väster. Foto RL 199 1. The interior ofthe church look ing west. 200 KATALOG renovering. Ny altarring. Utvidgat kor. Ny öppen bänk- inredning placerad i endast två kvarter. Sidobänkar ut- med väggarna. Ändrad form på läktaren. Nytt pärlspå n- tat tak. Nytt golv. Ommålning av interiören. Draperi- målningen borttagen bakom predikstolen. Väggarna slät- putsade och målade i en gulskär ton samt dekorerade med bruna liste r och bibelspråk. Värmeugnar. 1904 Nytt orgelverk byggt av E A Setterquist & Son. 1925 Dragjärn insatta på grund av sättning. 1930 ca Ommålning. Dekor och må lade listverk borttag- na. 1938 Värmeledning. 1941 Elektrisk installation . 1946 Orgelverket ombyggt av B Wed rup. 1956 (a rk E Persson). Exteriör renovering. Underhåll. Omfärgning av fasaderna, från mörkare spritputs med lj usa re lister och omfatt ningar till enbart vitt. (Den tidi- gare färgsättningen var med stor sannolikhet ej ursprung- lig.) Nytt räcke vid kyrktrappan. 1965 (J Dahls ark itektfirma). Den gam la altarringen åter- insatt. En ny duva, skulpterad av E Reimhult , uppsatt under predikstolens lj udtak. Sidobänkarna utmed väg- garna borttagna, likaså bänkraderna under läktaren. Nya läktartrappor. Nya innerbågar till fönsterna . Ljuskronor- Hjortsberga Kronobergs län, Växjö stift Kyrkan uppfördes 1838-40 som gemensam kyrka för Hjortsberga och K ven neberga församlingar på samma plats som Hjortsberga gamla kyrka . Den ga mla kyrkan utgjordes av en medeltida träkyrka med stenkor. Även kyrkan i K venneberga var en träbyggnad av medeltida ursprung. Kyrkorna utdömdes slutligt vid biskop Esaias Tegm\rs visitation 1828. Beslutet om sammanbyggnad överklagades dock men fastställdes av K Maj t 1831 . Rit- ningar upprättades vid ÖIÄ året därpå av Sa muel Enan- der och stadfåstes 1834. Dessa ritningar reviderades se- nare i vissa detaljer av hä radsmurare Jonas Malmberg, som svarade för murarbeteL Som byggmästare omtalas Jonas Persson från Vislanda. Kyrkan togs i bruk l :a söndagen i Advent 1840. Invigningen förrättades dock först 1853 av biskop Christofer lsaac Heurlin. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med avfasade hörn i korpartiet samt utbyggd , halvrund sakristia. Orienterad i öster-väs- na omhängda i dubbla rader. Ommålning av interiören med samma färgsättning som tidigare. Taket laserat i en ljus gråv it ton. 1967 (ark J Dahl). Vikväggar placerade under läktaren. 1968 Nytt orgelverk av A Magnussons Orgelbyggeri AB. 1977 Kororgel placerad vid södra korfönstret istä llet för de tidigare korbänkarna. Vikväggarna under läktaren borttagna. Ett av tornrummen inrett till museum. 1986 Exteriör renovering. Nytt tak av plastbelagd galva- niserad stålplåt. Lagning av puts och avfärgning. 1989 Förhöjning och ommålning av läktarbarriären. Äldre ritningar U å nybyggnad (osign ; troligen av biskop A Rhy=elius; kyrkans a rkiv, VaLa); U å nybyggnad (osign ; troligen byggmästarna M M ånsson och P Andersson elle r A Hansson och P Andersson; kyrkans arkiv, VaLa). Källor, litteratur och äldre avbildningar Mellersta Ka lmar läns kyrkor. Oskarshamn 1896; Petersson. H , Hjorted s kyrka. Kort vägledn ing. Linköping 1977; Petersson. H . Hjorted i svunnen t id. Västervik 1968: Foton från och med 190 l. ATA. ter med tornet i väster. U nder sakristian finns en murad grav för familjen Lagerbielke. Ingång genom tornet samt mitt på lå ngsido rna . Separat ingång till sakristia n från söder. Uppförd av sten och spritputsad med slätputsade lister och omfattningar. Sockeln nu avknackad och fogstruken. Lanterninen är klädd med vitmålad träpanel , i blindöpp- ningarna brunmålad panel. Ta ktäck ning av kopparplåt. Exteriör Den mycket tidstypiska exteriören följer Malmbergs rit- ningar och ä r oförändrad frånsett ett igensatt fönster på tornets norra sida. Huvudingå ngarna, dvs tornets väst- portal samt långhusets sydportal , är markerade genom rusticerade omfattningar med profilerad överliggare och därovanför ett rundbågigt fönster. Även ytterdörrarna, klädda med brunmålad tvärpanel , är ursprungliga. Det- samma tycks gälla byggnadens fönster, som i huvudsak dessutom är försedda med gammalt glas. SMÅLAND 20 1 Fig 26 1. Hjortsberga kyrka från sydväst. Byggd 1838--40. Foto Fig 263. Interiör mot väster. Foto BO 1990. BO 1990. The interior ofthe church Iaoking west. Hjortsberga Church ji'om the south-west. Built 1838-40. Fig 262. Interiö r mot öster. Foto BO 1990. Jfr tig 94. The imerior ofthe church Iaoking east. 202 KATALOG Interiör Kyrko rummets interiör är likaså mycket välbevarad och tidstypisk. Korpartiet markeras genom väggpilastrar, de båda dörrarna till den bakomliggande sakristian har de- korativt utformade paneldörrar och konsolburna, gavel- formade överstycken. De stora fönsteröppningarna med kla rglas framhävs genom omfattningar. Såväl väggpilast- ra rna som fönsteromfattningarna återgår på Malmbergs ritning. Altartavlan (fig 94), som är en kopia efter Fredric Westins »Kristi uppståndelse» (fig 92) och utförd av Uno Angerstein 1846, omges av en kolonnställning, där ar- kivolten pryds av sexvingade serafhu vuden. Även pre- dikstolens lj udtak kröns av sera fhu vuden. Bänkinred- ningen har kvar sin ursprungliga kvartersindelning. Till den ursprungliga inredningen hör också orgeln och orgel- läktaren från 1841 . Den nuvarande färgsättningen med blekgula väggar, vita pilastrar, omfattningar och lister samt ljust grått tak hä rrör från renoveringen 196 1. Inredningen målades samtidigt i grått och guld medan bänka rna invändigt fick en rödviolett färgton . Vid slutet av 1800-talet uppges väggarna vara avfärgade i en rödaktig ton. Senare omta- las de som gul vita medan inredningen var målad i vitt och guld . Kända viktiga fOrändringar och åtgärder 1841 Orgel , byggd av J P Åberg. 1846 Altartavla av U Angerstein. Hjälmseryd lönköpings län, Växjö stift Kyrkan byggdes 1853 av byggmästare Pettersson, Tånge- de, efter ritning 1849 av Albert Törnquist , ÖIÄ, som gav tornet dess karakteristiska avslutning med lanternin med kort spira, omgiven av fyra hörnspi ror, istället för den för tiden vanliga lanternin utan spira, som föreslagits i en tidigare ritning av Carl Ståhl. Exteriören så gott som oförändrad, medan i interiören korabsiden ha r omgestal- tats och läkta runderbyggnad skett. Plan och material Rektangulärt långhus med torn i väster och en ovanlig lösning av östpartiet med absidformad altarnisch och halvcirkelformad sakristia med fyra fönster. Byggd i sten, vit spritputs med slätputs i omfattningar, sockel grå. Tak, spi ror och lanternin klädda med kopparplåt. 1893 Kaminer i kyrkorum och sakristia . 1903 Omputsning och ommålning. I interiören ljusgula väggar samt vita pilastrar och omfattninga r. Taket ljus- blått, i koret ljusare och mörkare rosa. Taklisten marmo- rerad i gråblått. Inredningen i vitt och guld. 1929 (ark Th Bergentz och P Boberg). Spåntaket ersatt med koppartak. Ommålning. Inredningen i grågrönt och brunt , gråvita väggar, vitt tak. sittbänkarna ombyggda till större bekvämlighet. Vindfång. Nytt orgelverk av A Märlenssons Orgelfabrik AB. 1937 Installering av elvärme. Två korbänkar borttagna i samband med detta. 1961 (ark H Linden). Exteriö r och interiör renovering. Utvändig om putsning, sockeln fril agd . Toalett inrättad i vapenhuset. Altarringen omgjord . Lj uskronorna om- hängda. Ommålning. 1974 Nytt orgelverk av A Persson. 1982 Ny elinstallat ion . Dragjärn insatta i långhuset. 1984 Fasadrenovering. Äldre ritningar 1832 ny kyrkobyggnad (S Enande1"); 1834? reviderade ritningar till ny kyrkobyggnad (J Malmberg, i VaLa). Källor, litteratur och äldre avbildningar 8 /omqvisr. R. Hjortsberga och K venneberga kyrkor. Norra Allbo Hembygdsförenings Årsbok 1936; Rosengren, N, När Hjortsber- ga kyrka byggdes. Norra Allbo Hembygdsförenings Årsbok 1942; Larsson, K-E. Hjortsberga kyrka. Vägledni ng u å; Inte riörfoton före och efter renoveringen 1929, ATA. Exteriör Utförd enligt Törnquists ritninga r med vissa avsteg. Fasa- dernas rusticering till fönstrens nederkant utgick, medan ett lunettfönster tillades över västingången. Långhuset och tornkroppens utformning nyklassicistisk, med kraft- fullt profilerad takgesims och entablement över västin- gången. Tornkrönet med de fem spirorna är fritt histori- cerande, med associationer till sengot iska och tid igba roc- ka fö rebilder. Interiör Absidvalvet mörkblått, prytt med en snidad, förgylld strålsol, överflyttad från den gamla kyrkan, som revs 1853. Absiden utfördes ursprungligen helt enl igt Törn- quists ritning, med altarkors på altarbordet, belyst av SMÅLAND 203 Fig 264. Hjälmseryds kyrka från nordöst. Byggd 1853. Foto GJ 1991 Hjälmseryd Church ji-om !h e nor1h-eas1. Bu il! in 1853. indirekt ljus via målade glasfånster med geometriska mönster komponerade av U Angerstein 1852. Altarkor- set utbyttes mot altartavla 1925, i sin tur ersatt av nuva- rande triptyk 1952, då även absidfönstren sattes igen och reliefer över sakristiedörrarna uppsattes. Den ursprungli- ga färgsättningen av interiören gick i grått och vitt med kvader- och dekormålning i koret och på pi lastrar och listverk, vi lken övermålades 1952. Åttkantig predikstol med ljudtak efter ritning av Törnquist 1845, målad i grått med förgyllda lister. Ursprungliga nummertavlor med originella ra mar. Fyra mot mitten slutna bänkkvarter med dörrarnas spegelfä lt prydda av moderna blomstermotiv mot blå botten. Bänkarna i övrigt gråblå, med rygg och säten mörkröda. Orgelfasaden, efter ritning av Törnquist 1879, målad i grått och guld. Läktaren, med odekorerade fält på bröstningen, underbyggd till främre pelarstöden. I va- penhuset är de dubbla trapporna bibehållna. Kända viktiga forändringar och åtgärder 1879 Orgel av O Johansson, Broakulla, fasad enligt rit- ning av A Törnquist. 1908 Taket omtäcks med eternit , tidigare papptak. 19 14 Utvändig renovering, byte av järnplåt på gesimser. 1924 Elvärme installeras. 1925 Altarkorset ersätts av alta rtavla, kopia efter B Nor- denbergs tavla i Björkö kyrka 1865, »Låten barnen kom- ma till mig>>. Enligt osäker uppgift återinsätts korset re- dan på 1930-talet. 1935 Korgolvet omläggs. 1950-52 (ark P Boberg och B J Jörgensen, fårslag från Fig 265. Interiör mot öster. Foto GJ 1991. The i nierior of!he church Iaoking eas/. 1940). Yttre om putsning i enhetligt vitt , tidigare troligen vita omfattningar mot grågul avfärgning av de spritputsa- de partierna. Invändig ommålning, all dekormålning övermålas, väggar vita, taket dunkelblått. Nya bänkar, som får nuvarande färg och blomsterdekor. Nytt golv, nya fånster med klart , vatt rat antikglas, nytt tegelaltare, ny läderklädd altarring. Svängdörrar vid ingångarna. Al- Fig 266. Interiör mot väster. Foto GJ 1991. The i nierior ofrhe church Iaoking wesl. 204 KATALOG tarskåp av konstnär T Hjelm. Gipsreliefer över sakristie- dörrarna. 1958 Nytt orgelverk, byggt av Frederiksborgs Orgelbyg- geri , Hillerod. 1962 (ark E G Erlandsson). Koppartak . 1982-84 (ark A Berglund). Läktarunderbyggnad , ny trappa till läktaren, ramp i mittgången mot koret. Toa- lett i vapenhuset. Stor handikappramp vid sydentn\n. Hovmantorp Kronobergs län, Växjö stift Kyrkan uppfördes 1845-47 som ersättare för en träkyrka av medeltida ursprung men på ny plats. Den gamla kyrkplatsen är bevarad som ödekyrkogård . Beslutet om nybygge togs 1823 och församlingen fick 1827 K Majts tillstånd att uppföra även den nya kyrkobyggnaden av trä. Ärendet blev sedan vilande till 1838. Ritningar utar- betades 1842 av Theodor Edberg. Som byggmästare om- talas Johannes Johansson, Fägerstad. Kyrkan invigdes 1847 av biskop Christofer Isaac Heurlin . Plan och material Korskyrka med kor och sakristia i öster samt utbyggt torn i väster. sakristian delas genom en förstuga i två utrym- men , av vilka det ena används som kyrkomuseum. In- gång genom tornet samt båda korsarmarna. Separat in- gång till sakristian från öster. Planen följerEdbergs revi- derade ritning från 1842. Uppförd av liggande timmer på stensockeL Reveterad och vitkalkad med vitmålade trädetaljer. Taktäckning av kopparplåt. Kyrkorummets väggar vävspända och måla- de. Exteriör Även kyrkans exteriör följer Edbergs reviderade ritning och kännetecknas av en rik artikulering genom pilastrar, listverk och omfattningar i klassicerande stil. Den ått- kantiga lanterninens ursprungligen enligt ritningen glasa- de öppningar ä r sedan 1920 igensatta och försedda med tornur. Interiör Interiören är relativt välbevarad . Ingrepp i korpartiet gjordes dock vid renoveringen 1981 , då bl a bänkar och kyrkvärdsbänkar avlägsnades i koret och det nuvarande, fristående altarbordet tillkom. Såväl den kolonnställ- ning, som omramar altartavlan, som predikstolen, sak- Äldre ritningar U ä predikstol (C Ståh[); u ä nybyggnad (C Ståh/); 1845 nybygg- nad (A Törnquist) ; 1845 predikstol (A Törnquisl); 1852 glasföns- ter i absiden ( U Angerstein); 1876 restaureringsförslag (J F Åbom?); 1879 orgelfasad (A Törnquisl). Källor, litteratur och äldre avbildningar Fotografier exteriör, äldre vykort , foton frän 1930-talet , 1962. Interiörer 1925, 1930-40-tal. ATA. ristiedörrarnas omfattningar och tidigare även altarring- en är gjorda enligt Edbergs förslag. Den nuvarande altar- tavlan, »Kristi uppståndelse», är en kopia efter Carl Blochs målning 1875 i Jacobs kyrka i Köpenhamn och utförd av Anders Persson å r 1902. Den ursprungliga altarprydnaden utgjordes av ett för- gyllt kors och emblem bestående av bok, kalk och palm- kvist mot blå bakgrund med det allseende Gudsögat. Predikstolens ljudtak var tidigare prytt med stjärnor på mellanstycket i enlighet med Edbergs ritning. Ritning till orgel och orgelläktare anskaffades 1845. Orgeln tillkom dock först 1862. Fasaden följer i huvud- sak Johan Fredrik Åboms ritning från 1845. Den nuvarande fargsättningen i kyrkorummet, vilken delvis är främmande för kyrkans karaktär, härrör från renoveringen 1962. Före renoveringen år 1900 omtalas predikstol och läktare vara vitmålade, altaret svart och bänkinredningen målad i en gulaktig ton. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1859 Utvändig revetering av väggarna samt målning av exteriören. 1862 Orgel, byggd av Johannes Holmqvist, Härlöv. 1866 Reparation av orgelverket. 1871 Innerväggarna jämnade och kalkstrukna. 1882 Insättning av kaminer. 1883 Reparation av orgelverket. 1890 ca Två målningar, föreställande apostlarna Petrus och Paulus, uppsatta över dörrarna till sakristian. Utför- da av S Andersson . 1900-{)2 Interiör renovering. Väggarna försedda med bröstpanel , därovanför papp samt målade. Ommålning av inredningen. Bänkar och predikstol i ekfarg. Det ur- sprungliga altarkorset (bevarat) utbytt mot altartavla, målad av A Persson (kopia efter Bloch). 1903 Takens spåntäckning ersatt av svartmålad plåt. SMÅLAND 205 Fig 267. Hovmantorps kyrka från nordväst. Byggd 1845-47 Foto PR 1982. Hovma111o1p Church .from the north-west. Built 1845-47. 1909 Nybyggnad av orgelverket av E Lunden. 1918 Elinstallat ion. 1922 Ny uppvärmning. 1935 (ark P Boberg). Exteriör och interiör renovering. Utvändig ommålning, nya stentrappor, uppsättning av lyktstolpar. Renovering av vapenhusets interiör. Kyrko- rummets väggar klädda med masonit och tretex. De nor- ra och södra gavelfönstren igensatta. Korfonsiren forsed- da med blyinfattat ant ikglas. Korpartiet utvidgat genom borttagning av två bänkar. Läktartrapporna inbyggda. Bänkarna ombyggda t ill större bekvämlighet. Ommål- ning med användande av riklig marmorering. Norra sak- ristierummet inrättat ti ll kyrkomuseum. 1955 Nytt orgelverk av Frederiksbergs Orgelbyggeri, Hillemd. 1959 Exteriör renovering. Sockeln fri lagd . Taken täckta med kopparplåt. 1962 (ark H Linden). Interiör renovering. Nytt golv i Fig 268. Interiör mot öster. Foto BO 1990. Fig 269. Interiör mot väster. Foto BO 1990. The imerior o.fthe church Iaoking east. The interior ofthe church Iaoking west. 206 KATA LOG vapenhuset , torntra ppan borttagen. Ny uppvärmnings- anordning. Kyrkorummets väggar vävspända. Inbyggna- der under läktaren fö r samlingsrum, kapprum och toa- lett. I södra delen av koret dopplats. N ya ljuskronor av glas. KororgeL Ommålning. Väggarna ljusgula med gråa pilastrar, dörrar, omfattn ingar och lister. Predikstolen samt alta rtavlans omfattning i grått och guld . Bänkinred- ningen i blått. 1980-8 1 (a rk H Linden och I Waern Bugge). Interiör renovering. Korpartiet utvidgat genom borttagning av bänkar. Nytt , fristäende altare, ombyggd altarring. Ny kororgeL Bänkar borttagna under läktaren. Hult lönköpings län, Linköpings stift Den medeltida kyrkan, riven 1842, som låg ca 3 km söder om den nuvara nde, bedömdes redan på 1790-talet som för t räng, och beslut fa ttades då om sammanbygge av ny kyrka gemensamt med Edshults försa mling. Beslutet mötte motstä nd frä n församlingarna och nybygget fö rha- lades, t ills de 1832 fick tillständ att bygga varsin kyrka. Kyrkan i Hult uppfördes 1839-4 1 efter ritning 1835, troligen av Axel Nyström, ÖIÄ, men med flera drag hämtade även frän tidigare förslag till gemensam kyrka. Exteriören, med det vackert utformade nyklass icistiska tornet , är väl bibehållen. I interiören har tillkommit äld- re inventarier och flera moderna inslag. Plan och material Rekta ngulärt kyrkorum med kor i norr och to rn i söder. Korpart iet är rakslutet, med en djup absid med mittföns- Äldre ritningar 1842 ny kyrkobyggnad , korskyrka med centraltorn (Th Edberg) ; 1842 förslag till fristående klocktorn av sten (Th Edberg); 1842 reviderade ritningar t ill ny kyrkobyggnad (Th Edberg); 1842 pre- dikstol (Th Edberg); 1845 orgel (J F Åbom). Källor, litteratur och äldre avbildningar Hovma nto rps kyrka. M innesskrift 1947 och 1972. Växjö 1975; Interiö rb ild av koret 1897 (i a a); Diverse foton före renoveri ngen 1935, ATA. Fig 270. Hul ts kyrka från öster. Byggd 1839- 4 1. Foto GJ 1991 Hult Church fi"om the east. Bu i/t 1839-41. ter. Sakristia och förrädsrum i vardera hörnet. På längsi- dorna är ingången placerad mellan tredje och fjärde fönstret frän tornet räknat; fönstret längst åt norr går till hörnrum. Huvudingång i tornet. Planen överensstämmer i stort med 1835 års ritning, utom att tornet där är indraget och altarpartiet har kvad rat isk form. Byggd i sten, spritputsad med slätputs i omfattningar. Avfärgad i vitt , sockel n grå. Alla tak kopparklädda. Lan- tern in i t rä , vitmålad . Exteriör Länghuset ä r längt i förhä llande t ill det relat ivt låga, men fin t p roportionerade tornet med öppen, graciös lanter- nin, krönt av korsglob. Lj udöppningarna med båge om- given av dubbla pilastrar (»serliana»). Torningången med kraftig överliggare och lunettfönster. Länghusin- gångarna markerade med svagt framspringande risalit. Runda fånster i sydgaveln. En del detaljer avviker från bevarade ritningar, och torde kunna tillskrivas den ano- nyme byggmästaren. Interiör Väggar och trätunnvalv vitputsade. Enligt äldre interiör- bilder saknades altarprydnad. 1906 uppsattes den gamla kyrkans altaruppsats från 1673. Målningarna på ab- sidväggarna tillkom 1964. På korväggen på ömse sidor om absidöppningen är dörrarna till bakomliggande rum inramade av pilast rar på höga plintar, krönta av fron- toner över taklisten. Över dörrarna mellan pilastrarna två målningar av Ludvig Frid, »Kristus i Getsemane» och »Uppståndelsen» 1877 Slät altarring med förgyllda emblem, enkel rund predikstol med litet ljudtak, liksom övrig träinredning målad i två nyanser grått med guldlis- ter. Fönster i smårutor med klarglas infattade i järn- spröjs, som upptill bildar gotisk dubbelbåge. Fyra bänkkvarter, slutna mot mitten. Framfår östra långsida ns ingång, som igensatts, ä r gamla kyrkans pre- dikstol från 1676 uppställd. Orgelläktare med slät bröst- ning. Orgel med verk byggt 1841 av Sven Nordström, Norra Solberga. Läktarunderbyggnad till fullt djup, klädd med stående vitmålad panel. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1877 Målninga r över kordörrarna av L Frid. 1906 Altaruppsats från gamla kyrkan uppsätts på altaret. 1920-talet Invändig renovering. Ommålning i vitt , dekor- bård över marmorerade partier i grönt och brunt på nederdelen av väggarna. Bibelspråk i korabsidvalvet och över frontonerna på korväggen. Bekvämare sittbänkar. Nytt golv i bänkkvarteren. 1940 Ny takpanel, ommålning av väggar i sakristian. 1951 Kaminer ersätts av e1uppvärmning. Elektriskt ljus. 1963-64 (J Dahls arkitektfirma, Tranås). Exteriört: om- putsning, nytt räcke kring lanterninen, likt det ursprung- liga. Interiört: Ommålning i ljusgrå ton, dekormålning och bibelspråk övermålas. Ovala målningar på väv av F Eriksson, Bankeryd, sätts upp på absidväggarna . 1600-talsaltaruppsatsen flyttas till igensatt sidoingå ng på västra långsida n, ersätts av krucifix. Framfår östra in- gången placeras en äldre predikstol. Utvidgat kor. Pre- dikstolen sänks, inbyggnad under dess trappa tas bort. Sittbänkar ombyggs. Sidoingångarna igensätts. Läktarens mittpa rti dras fram ca 50 cm, läktaren underbyggs. Or- gelverket renoverat av R Jacoby. 1972 Svartplåt på taken ersätts av kopparplåt. Kororgel i lj ust trä tillkommer. SMÅLAND 207 Fig 27 1. Interiör mot norr. Foto GJ 199 1 The interior ofthe church Iaoking north. 1983 1600-talsaltaruppsatsen uppställs åter i koret och västra sidoingången tas åter upp. 199 1 Orgelverket restaurerat av Åkerman & Lund. 1992 Kororgeln borttagen och ny beställd. Äldre ritningar U å nybyggnad för Hults och Edshults sammanbyggnad (A Alm- fe/t); u å dito (C R Palmer); 1835 nybyggnad Hults kyrka (osign, troligen A Nyström). Källor, litteratur och äldre avbildningar Unnerbäck. A, Hults kyrka. Kort vägledning (1967); Fotografier: exteriörer från 1920-30-talen, 1960-tal. Interiörer: mot koret före 1906, 1928, före restaureringen 1963. ATA. Fig 272. Inte riör mot söder. Foto GJ 1991. The interior of the church Iaoking south. 208 KATALOG Hultsjö lönköpings län, Växjö stift l 779 beslöt man bygga till den medeltida kyrkan med ett långhus å t norr, så att den gamla kyrkan skulle bilda kor, med sakristia i öster. Ortens ritning, signerad Lars Wick- ma n, bearbetades av ÖIÄ, men bygget blev inte av Frå- gan aktualiserades å ter på 1830-talet, men först 1854 kom man till beslut , denna gång om nybyggnad. Axel Nyströms andra, omarbetade fårs lag kom ti ll utförande 1859-60, med Joha n Herrlin (Heslen?) som byggmästare. Kyrkan ä r föga få rändrad sedan till komsten, med undan- tag få r modern altartavla och bänkdekor. Plan och material Rektangulä rt kyrkorum med torn i väster och kor med bakomliggande sakristia i öster (sakristian låg i norr på yst rö ms fårsta förslag, men flyttades till nuvarande läge på fårsamlingens önskan , »Såsom på enare tid här å orten skett vid a nd ra nya kyrkor»). Ingångar i väster och mitt på långsido rna. Byggd i sten, spri tputsad i vitt med slätputsade omfatt- ningar och hörnlisener. Huggen oputsad stensockeL Kop- parplåt på samtliga tak. Exteriör Långh uskyrka med kraftigt torn med pyramidtak, avslu- tat med li ten lanternin med spira. Tornets massi va tyngd fra mhävs av de fårhållandevis små ljudöppningarna. Tandsnittsfris under takfoten på to rn och långhus. Väst- ingå ngen markeras med korsk rönt vim perg. Ritningens nyromanska stild rag är inte fullt ut genomförda, flera avvikelser har skett i detaljer. Interiör Rymlig salkyrka med tredi ngstak med kraftigt profi lerad hålkäl. Väggar gråvita, tak och hålkäl putsade i gul vitt. Den raka korväggen har två fönster i ytterkant. Den breda altaruppställ ningen i vitt och guld med dubbla pilastrar och entablement inra made från början ett sn i- dat altarkors mot en må lad fond med moln och ä ngla- huvuden svävande över Jerusalems stad . Korset , förgyllt med vackert a rbetad svepduk i vitt och törnekrans, får- varas i sakristia n. Det utbyttes 1977 mot en målning förestä lla nde Den gode herden, utförd av Sven-Bertil Svensson, Mörbylå nga. Genombruten altarring med ba- lusterdockor, nummertavlor med sirade ramar. På sydväggen kopia efter Rafaels Sixt inska madonna av J Henrik Beck ( 1778-1875). Över sakristiedörrarna gri- sai llemåln ingar. Åttkantig predikstol med ljudtak samt Fig 273. Hultsjö kyrka från sydväst. Byggd 1859-60. Foto GJ 1991 Hultsjö Church .fi'om the south-west. 13uilt 1859- 60. draperimålning på väggen. Målad i grått och vitt med förgyll da lister och emblem. Fyra bä nkkvarter med dörrarnas spegelfått dekorerade med modern stänkmålni ng i rött-vitt-svart , bänka rna få r övrigt målade i gulbrunt. Korbä nkar Läktare med bröst- ningen prydd med förgyllda emblem. Ståtl ig orgel från 1862 i vi tt och guld, byggd av J N & C Söderli ng. Läkta- ren underbyggd till halva djupet. Välbevarat vapenhus med dubbla trappor. Fig 274. Interiör mot öster 1953. Foto J Dahl. ATA. The interior o.fthe churclz in 1953. /ooking east. SMÅLAND 209 Fig 275. Interiör mot öster. Foto GJ 1991 The interior ofthe church look i ng east. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1926 (ark K von Schmalensee, Sthlm). All män renove- ring. Vindfång och nya dörrar mot vapenhuset. 1935 Värmeinstallation med pannrum under sakristia n. 1949 Yttre renovering. 1955 (ark E Persson, J Dahls arkitektfirma, Tranås). Läktarunderbyggnad. N ytt a ltare i tegel. Altaruppställ- ningens fondmå lning döljs bakom blå målad skiva. Ut- vidgat kor Antikglas i östfönstren. Duva under predik- stolens ljudtak. Ommålning av interiören: tak och väggar vita, bänkar lj usbruna med gul vita dörrar med dekor i rödbrunt. 196 1 Orgelverket ombyggt av Nordfors & Co. 1963 (byggm L Flink). Yttre renovering. Tegeltak utbyts mot kopparplåt. Hälleberga Fig 276. Interiör mot väster. Foto GJ 199 1 The interior ofthe church Iaoking west. 1967 Ny ljuskrona. 1977 Alta rtavla e rsätter korset. Äldre ritningar 1779 tillbyggnad (Lars Wickman, VaLa); 1779 tillbyggnad lång- hus och torn (0 Tempelman?); 1854 nybyggnad (A Nyström, VaLa); 1859 ändring av föregående (A Nyström, VaLa); 1859 nybyggnad (A Nyström); 1862 o rgelfasad (osign). Källor, litteratur och äldre avbildningar Byggmästare J Malmbergs nekrolog (otryckt, ATA); Foto n: exte- riör äldre vykort samt vykort 1963. Interiör före och efter restau- reringen 1955. ATA. Kalmar län, Växjö stift . Förstörd genom brand 1976. U ppförd 18 19-1 820 som ersättning fö r en medeltida trä- kyrka. Beslut om nybyggnad hade tagits 1797 För bygg- nadsarbetena svarade en murmästare Höglander, Älghult och byggmästare Carl Palmgren, Lenhovda. Kyrkan upp- fördes efter lokalt upprättade ritningar, som delvis blev omarbetade på Ö IÄ av Per Wilhelm Palmroth 1818. Invigningen förrättades 182 1 av biskop Ludvig Mörner. Byggnaden förstördes helt genom brand 1976 och ersat- tes 1979 med en ny träbyggnad på samma plats. 14-919021 KB 2 Plan och material Korskyrka, grekisk korsform , med utbyggd sakristia öster och torn i väster. Ingångar fanns i tornet , södra korsarmen och på sakristians sydsida. Planen överens- stämde med en av de osignerade och odaterade rit- ningarna samt 1818 års ritning förutom beträffande sak- rist ieingångens placeri.ng. Väggarna var uppförda i liggtimmer och reveterade och kalkstrukna. slätputsade tunna hörnlister och om- i 210 KATALOG Fig 277 Hälleberga kyrka från nordväst före b randen 1976. Byggd 18 19-20. Foto SH 1971 Hälleberga Church ji-om lhe north-wesl be.fore 1he building was deslroyed byjil·e in 1976. Bui/1 1819-20. fattningar. Till och med 1880 var kyrkan endast brädfod- rad. Spåntak. Exteriör Exteriören åte rgick främst på 18 18 å rs ritning. Den var föga förändrad före branden förutom utbytet av väggbe- klädnaden. Interiör Kyrkorummet var delvis förändra t genom 1942-43 å rs renovering. Då tillkom en klassicerande alta ruppställ- ning med alta rtavla av Simon Gate med mot iv från Jesu bergspredikan , som ersatte den ursprungliga, enkelt inra- made altartavla n » Kristus sovande i skeppet omgiven av lärjungarna», målad av kapten Salomon Andersson å r 1826. Såväl a ltarring som läktarbarriä r och bä nkinred- Fig 279 a-b. Tvärsektioner mot öster och väster. l :300. Uppmät- ning av E Dahl 1922. ATA. Cross-seelians Iaoking easl, and wes1. Fig 278. Exteriör mot söder 1889. Teckning av E lhrfors i Smo- landia Sacra. ATA. Foto ATA. Th e e:oerior oflhe church in 1889. ni ng härstammade i princip från samma renovering. Pre- dikstolen med rund korg, smyckad med lisener och fö r- gyllda o rnament, var från kyrkans byggnadst id eller strax därefter. Orgelfasaden, utförd 185 1 av Johannes Mag- nusson, Lemnhult , å tergick på en rit ni ng av Abraham R Pettersson . Kända viktiga förändringar och åtgärder 185 1 Orgel byggd av J Magnusson. 1880 Exteriören reveterad och kalkst ruken. 1916 Nytt orgelverk av O Ha mmarberg. 1925 (ark Fr Falkenberg). Exteriör och interiör renove- ring. Omrevetering av ytterväggarna. Sannolikt ommål- ning av interiören med kvadermålning på väggarna och ekådrade snickerier. 1933 Koppa rplå t istället för stickspån på taken. SMÅLAND 2 11 1934 Tornur med urtavlor å t tre håll. 1943 (ark P Boberg). Ny altartavla med omramning. Altarringen ombyggd. Ny glaskrona i koret. Vindfång vid södra ingången. Utvidgad orgelläktare med ny uppgång flyttad till ursprunglig placering i vapenhuset. Nya läk- ta rpelare under samtliga läktare. Nytt golv. Elektrisk in- stalla tion . Ommålning av interiö ren . Ny inredning i sak- ristia n. 1954 Nytt orgelverk av Frederiksbergs Orgelbyggeri , Hillemd. 1972 Sex nya ljuskronor. Härlunda Kronobergs län, Växjö stift Den första kyrkan i Härlunda, som utgjordes av en ka- pellbyggnad i timmer, anses ha tillkommit på 1590-talet och var belägen vid Lå ngasjömåla. Kyrkplatsen flyttades senare till Häradsbäck. Den omfattande utvidgningen av träkyrkan här å r 1822 innebar i det närmaste nybyggnad. Några å r senare tillbyggdes även ett klocktorn. Som bygg- mästare omtalas i båda dessa skeden Johannes Ehrenberg från Känna. Plan och materia l Rekta ngulä rt kyrkorum utan korma rkering. Utbyggd sakristia i norr i a nslutning till koret. Klocktornet i väster byggt i direkt anslutning till lå nghuset med övre delen rida nde på det gemensamma sadeltaket. Huvudingången belägen i tornet. Separat ingång till sakristian frå n öster samt till koret frä n söder. Koringången fö rsedd med ut- byggt vindfå ng. Uppförd av liggande timmer på stensockeL Väggarna utvändigt klädda med spån samt vitmålade. Taken täck- ta med koppa rplåt. Även to rnets ljudluckor kopparkläd- da. Vid ombyggnaden förlängdes kyrkan mot öster samt breddades mot söder. Väggarna höjdes, takresningen gjordes helt ny och sakristian nybyggdes liksom tornet. Exteriör Kyrka ns exteriör är utformad i enlighet med tidens rå- dande klassicerande byggnadsideaL Den var ursprungli- gen rödfärgad med spåntäckta, tjä rade tak. Redan i slutet av 1800-talet omtalas dock väggarna vara vitmålade. Äldre ritningar U å nybyggnad , rektangulär plan med fasad svagt skissad i fo rm av klotter på ritningen (osign, akt Ö IÄ, brev till K Majt 1799); 1799 nybyggnad, endast en rektangulär plan (osign, ä rendet e nligt diariet lämnat till J Wu/jj); U å nybyggnad , korskyrka (osign); 18 18 nybyggnad , korskyrka (P W Pa/mr01h); 1850 orgelfasad (A R Pellersson). Källor, litteratur och äldre avbildningar N l L öfgren , handskriftssam linge n, KB; Manus till kortfattad besk rivning för SvK (S Brandel, 1920-talet); Frå n gamla tiders Hälleberga. Presentation av en sockenbos dagbok. Nybro 1973 ; Älgh ultskrö nika 6-1 0. Nybro 1949-53; Foton frå n och med l 920-talet. A T A. Interiör Det enkla, tunnvälvda kyrkorummet med vitmålade tim- merväggar har i huvudsak bevarat sin ursprungliga ka- raktär och inred ning. Altartavlan med omfattning till- kom 184 1 och utfördes av Ca rl Strömberg, som då även utförde dekorationerna på pred ikstolen och o rgelläktaren i grisai liemåleri (fig 98-100) samt även svarade för kyr- korummets övriga målning. Altartavlan visar Kristi grav- läggning, på predikstolen ses Tron , Hoppet och Kä rleken medan läkta rbarriären pryds av en apostlasvit. l barri- ä rens mittfält är en klocka placerad . Orgeln ti llkom 1850. Den nu varande färgsätt ningen, som härrör frä n reno- veringen 1962, ä r hållen i grått och guld med inslag av rosa, gråblått och mörkrött. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1826 Uppförande av klocktorn i väster samt läktare. 1830 Må lning av predikstolen. 1836 Tornet tjärat , det kröna nde klotet och korset o lje- strukna. Kyrkan rödfärgad. 1842 Invänd ig målning, utsmyckning av pred ikstol och läktarbarriär samt altartavla av C Strömberg. 1850 Orgel. Fasaden efter ritning av C G Blom Carlsson. 1927 Exteriör och interiör renovering. Ommålning av exteriören i gråv itt , to rnets tak belagt med kopparplåt. l interiören ommålning i »antik sti l>) med bl a väggarna i grön marmorering på grå botten. Ny värmeled ning. 1950 N ytt orgelverk av A Mä rlenssons Orgelfabrik AB. 1962 (ark H Linden). Interiör renovering. Nya golv och bjälklag. Ny uppvärmningsanläggning. Antikglas i korets 212 KATALOG Fig 280. Härlunda kyrka från väster. Byggd 1822. Foto AD 199 1. Häriune/a Church fi'om the west. Bu i/t in 1822. fönster. Ombyggnad av bänkinredningen. Nya, glasade dö rrar mellan kyrkorum och vapenhus. I sakristian ett nytt fönster samt insättning av toalett. Ommålning samt konservering av Strömbe rgs m å lningar. Ombyggnad av orgelverket av J KlinkeL - I samband m ed re noveringen insattes ett elektriskt verk i läktarbarriärens klocka. D en- na drevs tidigare genom lod, som var placerade i det närmaste pelarparet , vi lket gjorts ihå ligt. P endelns ne- dersta d el doldes av det snidade ornamentet i läktarbarri- ärens ned e rka nt . 1977 R e novering av orgelverket av J KlinkeL 1979 Exteriör re novering. Koringången ha ndikappanpas- sad , västingången försedd med ytterligare ett trappsteg. Nya takrännor. Fönstren öppningsbara samt glasen ny blyinfattni ng. Ommålning. Fig 28 1. Interiör mot öster. Foto AD 1991. Jfr fig 98. The interior ofthe church Iaoking east. Fig 282. Interiör mot väster. Foto AD 199 1. Jfr fig 99. The interior ofthe church look ing west. Äldre ritningar 1841 altarprydnad (C Strömberg, se fig l 00); 1850 rörslag till orgel; 1850 reviderat forslag ti ll orgel (C G Blom Carlsson). Källor, litteratur och äldre avbildningar Nilsson. J, Från Gränsbygden - Härlunda i gången tid. Torne 196 1; Densamme, Ett kyrkobygge rör etthundrafyrtio år sedan; Om Strömbergs målningar och kyrkorummets ursprungliga farg- sättni ng se ovan M Ullen , s 85ff;- Foton före renoveringen 1962. ATA. Hässleby lönköpings län, Linköpings stift Kyrkan uppfördes av byggmästaren Pettersson 1857-59 strax väster om den medeltida kyrkan, som revs. Invig- ningen skedde 1861. På 1820-talet diskuterades tillbygg- nad av torn, men ca 1850 beslutade man sig för nybygg- nad. Fredrik Wilhelm Scholander utarbetade flera för- slag 1854, bl a till en stor korsformad kyrka, men för- samlingen valde en mindre långhuskyrka med hänvis- ning till att folkökningen minskat på grund av emigra- tionen till Amerika (ritning 1855). 1859 ändrades den faststä llda ritningen vad gällde tornavslutningen till en hög spira istället för den lägre spetsgavel som först ritats. Spiran utfördes men förstördes av åskbrand 1891, varpå tornet återuppbyggdes enligt 1855 års ritning. Kyrkan är typisk för Scholanders måttfulla nyromanik. Interiören är förändrad särskilt beträffande altarväggens utform- ning och färgsättningen. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med kvadratiskt torn i väster och sakristia i öster, utförd enligt 1855 års ritning. Ingångar mitt på långsidorna, i väster och i sakristians östvägg. Byggd i sten, spritputsad i vitt med slätputsade hörnli- sener. Mörkgrå sockel. Taken täckta med kopparplåt. Exteriör Långhuskyrka, förhållandevis kort och bred. Torn med spetsiga gavlar och sadeltak, krönt av två kors. Hörnli- SMÅLAND 2 13 Fig 283. Hässleby kyrka från öster. Byggd 1857-59. Foto GJ 199 1. Hässleby Church from the east. Builr 1857-59. sener och taknock uppåt avslutade med markerade ga- velkrön. Östväggens två fönster igensatta, i övrigt enligt ritningen från 1855. Interiör Kyrksalens väggar ä r vita, tredingstaket melerat i svagt blått. Den raka korväggen domineras av altaranordning- en i nyrenässans från 1920-talet, ändrad och försedd med nya må lningar på I 960-talet. Den altarprydnad Scholan- der ritade 1858 med rikt utsirad nyromansk skärmfasad utfördes inte, endast ett enkelt kors stod på al taret fram Fig 284. Interiör mot öster. Foto GJ I 991. Fig 285. Interiör mot öster 1959. Foto ATA. The interior ofrhe church Iaoking east. The interior ofthe church in 1959, Iaoking easr. 214 KATALOG Fig 286. Interiör mot väster. Foto GJ 199 1. The interior ofthe church looking west. till 1898, då det ersattes av en altartavla av E Erdtman, »Den samaritiska kvinnan», nu på norra lå ngväggen . Korset finns nu på sakristians vind, liksom ett träkors från 1786 med svepduk och vackert marmorerad sockel. Predikstolen från 1600-talet, del vis kompletterad på 1920-talet, övertog man från gamla kyrkan istället för att bekosta en ny efter Scholanders ritning. Bänkkvarteren, ursprungligen fyra, nu två, är må lade i grått med fronter och dörrar med spegelfcilt i gult i rödvit ram, säten och bokbräden i grågrönt. Orgelläktare med barriär i gult med listverk i rosa, blått, vitt och guld. Orgel från 1879 byggd av S och E Nordström i Eksjö, med ryggpositiv i anpassat utförande från 1951 Ej läktarunderbyggnad . Väggfasta bänkar mot väst väggen. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1879 Orgel installeras. 1892 Den två gånger eldhärjade tornspiran ersätts av nuvarande tornkrön. Två värmeugnar installeras. Inner- taket ommålas. 1898 Altartavla av E Erdtman ersätter altarkorset 1925 (prof M Wernstedt, Göteborg). Exteriör: pannrum inrättas under sakristian, underhåll av fasader. Interiör: Korväggen förses med nuvarande altaranordning, där Erdtmans altartavla insätts i mittfältet. »Den uppstånd- ne Kristus» m fl skulpturer av J Björck pryder överbygg- naden. Sakristiedörrarna minskas i höjd och förses med överstycken med stuckdekor. Nytt tegelaltare, ny altar- ring. Östfönstren igenmuras. På korets sydsida anordnas dopaltare med det äldsta träkorset. Predikstolen sänks, kompletteras med ljudtak och skulpturdetaljer Bänk- kvarterens tvä rgång tas bort, koret utvidgas, bekvämare sittbänkar. Nya innerdörrar. Takfoten byggs in. Orgeln förses med flera stämmor av O Hammarberg. Ommål- ning av interiören: väggar och tak vita, i övrigt starka, mättade färger. Panel med ornamentala slingor vid pre- dikstolstrappa och dopplats. l 931 Torntakets järnplåt ersätts med kopparplåt. 1932 Försilvrad duva upphängs under predikstolstaket 1935 Korset vid dopaltaret fl yttas till korfönstret och ersätts av vävnad av Elisabeth Bergstrand-Poulsen, »Gudmodern», utförd 1931-32 av Handarbetets vänner, Stockholm. 1937 Elbelysning, nya lampetter. 1951 (Th Frobenius). Ombyggnad av orgel , nya stäm- mor, ryggpositiv. 1956 Långhus- och sakristietak täcks med kopparplåt. Underhåll av fasader. 1960- 61 (J Dahls arkitektfirma, Tranås). Altaruppställ- ningen ändras: fyra målningar av W Lorentzon insätts i fålten, skulpturer av Björck avlägsnas, två pelare lika de befintliga tillkommer som stöd under altaruppställ- ningens yttre kolonnpar. stuckdekor över sakristiedör- rarna tas bort. Ommålning av samtliga snickerier enligt Lorentzons färgsättning. Ljuskronor elektrifieras och flyttas över bänkkvarteren. Bänkar bort under läktaren. sakristian entresoleras med skrudkammare på övre pla- net. Korsen uppställs där. 1974 Kororgel av Åkerman & Lund. Södra korbänken tas bort. 1987 Vävnad av Kerstin Persson uppsatt på ena långväg- gen. 1991 (Atrio Arkitekter, Västervik). Utvändig renovering. Äldre ritningar 1820 tornbyggnad (C G Blom Carlsson); 1855 nybyggnad (F W Scholander); 1858 predikstol , altare, läktare (F W Scholander); 1859 förändring av tornets övre del (F W Scholander). Källor, litteratur och äldre avbildningar Nisbeth. A, Hässleby kyrka, Linköpings stifts kyrkor, Linköping 1964; Hellsten. B, Hässleby kyrka, Vimmerby 1954; Foton exteri- ör 1934, interiör efter restaurering 1925 och före 1960. ATA. SMÅLAND 2 15 Ingatorp lönköpings län, Linköpings stift. Förstörd genom brand 1911 Endast murarna återstår idag av den kyrka som byggdes 1834, och som bra nn 19 11 Dess föregångare från medel- tiden tillbyggdes åt väster 1755 och försågs med ett torn av den kände linköpingsbyggmästa ren Peter Frimodig. Detta karakteristiska torn med hög dekorativt mönstrad träspira i avsatser bevarades, då medelt idskyrkan revs 1834 för den nya kyrkan. Den uppfördes av länsbyggmäs- tare Carl Robert Palmer efter ritning av Jacob Wilhelm Gerss vid ÖIÄ och invigdes 1838. Efter branden 1911 uppbyggdes kyrkan på de stående mura rna av arkitekt Fredrik Falkenberg. Tornet och spiran rekonstruerades, exteriören förändrades något. Interiören o mgestaltades helt i jugend och är ett förnä mligt prov på Falkenbergs kyrkobyggnadskonst Plan och material 1834 å rs kyrka hade ett rektangulärt kyrkorum med det ä ldre tornet i väster, halvrunt kor i öster och sakrist ia i norr. Efter bra nden fick koret mindre korabsid med ett mittfönster. Ingångar i väster och söder. Byggd i sten, spritputsad i vitt med slätputs i omfatt- ningar och hörnlisener. Exteriör Palmer följde i stora drag Gerss' ritning frå n 1834, men lade till pilasteromfattning kring sydportalen och lä t ko- ret ligga i li v med lå nghuset samt ökade a ntalet korföns- ter frå n tre till fem. D et av Gerss föreslagna la nternintor- net utgick, eftersom församlingen ville behålla Frimodigs torn. Efter bra nden rekonstruerades spiran men höjdes något. Takresn ingen ökades och fönstren gjordes mindre. Interiör 1834 års kyrka hade ett enkelt , välvt kyrkorum med stora fönster och ljust kor. På altaret framför mittfönstret stod ett a ltarkors med svepduk (nu i tornet). Predikstol med rund slät korg och litet ljudtak krönt av ett kors. Fyra slutna bä nkkva rte r med enkla spegelfä lt på fronter och dörrar. Läktare med rak bröstning och medelstor orgel. Interiören nyskapades av Fredrik Falkenberg med ett femdela t bemålat trätak i klöverbladsform , helt ny inred- ning med altaruppsats, där mittfönstret med glasmålning inkomponerats, predikstol, bänkar, läktare och orgel (av Setterquist & Son) i tidstypisk jugend. Även äldre inven- tarie r från gamla kyrkan har uppställts. Fig 287a- b. Ingatorps kyrka fcire branden 1911. Byggd 1834. Foto ATA. IngalO/p Church bef01·e 1he building was deslroyed by fire in / 911. Bui/1 in 1834. Kända viktiga fOrändringar och å tgärder 1914 (a rk F Falkenberg). Återuppbyggnad efter bra nd . 1958 Underhå llsåtgärder in- och utvändigt. 1989 Orgeln renoverad av Åkerman & Lund. 1991-92 Yttre renovering. Äldre ritningar 1834 nybyggnad (J W Ger:,·s); I 9 11 uppmätning efter branden (F Falkenberg ). Källor, litteratur och äldre avbildningar Nisbelh. Å , Ingatorps kyrka, Linköpings stifts kyrkor, Linköping 1964; Ett fåtal foton från tiden fcire bra nden, ATA. 216 KATALOG Jälluntofta Hallands län (före 1971 lönköpings län), Växjö stift Fig 288. Jälluntofta kyrka från nordöst. Byggd 1860-62. Foto AT 1990. Jälluntojia Church ji-om the north-east. Bu i/t 1860-62. På samma plats som den medeltida, på 1700-talet utvid- gade kyrkan och med utnyttja nde av dela r av dess murverk, byggdes den nya kyrkan 1860-62. Beslut om nybygge hade hade fattats 1849, då ritning i nyromansk stil erhölls från ÖIÄ, signerad Fredrik Wilhelm Scholan- der. Ritningen följdes dock ej , utan byggmästaren Johan- nes Bengtsson, Bökhult, byggde en nyklassicistisk kyrka efter en nu förkommen ritning från ca 1850. Kyrkan blev helt lik den i Kållerstad, där han samtid igt var engagerad. Kyrkan ä r i sina huvuddrag oförändrad sedan byggnads- tiden, både exteriört och interiör!. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med halvrunt korparti med sak- ristia i östra delen. Torn i väster. Ingångar i söder och väster. Byggd i sten, spritputsad i vitt med grå sockel. Torn- och la nternintak täckta med kopparplåt , långhusets söd- ra fall med svart korrugerad plåt , på det norra kvarligger li ksom på kortaket ursprungliga skifferplattor. Exteriör Långhuskyrka med sadeltak, to rn med svartmålad (ur- sprungligen vit) öppen lanternin med liten svängd huv och kors. Syd- och västingängarna ha r små lunettfönster. stentrappor från byggnadstiden. Fig 289-290. Interiör mot öster och mot väster. Foto AT 1990. The interior ofthe church look ing east, and west. Interiör Trävalv i gråvitt , med taklist med tandsn ittsfris i ljusock- ra. Den höga svängda träskärmen , som avskiljer koret från sakristian, pryds i det mittersta, högre bågfaltet av Bengt Nordenbergs målni ng »Kristi uppståndelse», ut- förd 1863 som kopia efter F Westin . Skä rmens ornament li ksom nummertavlorna ä r skurna av Carl Lindqvist. Altarring med balusterdockor. Predikstolen, med liknan- de balusterdekor, är utförd 186 1 av Joel Spits, Kåller- stad. Fyra slutna bänkkvarter, de två västra kraftigt decime- rade vid läktarunderbyggnad. Svängda korbänkar. Orgel- läktare med gallerverk längs barriären, bröstningens or- nament av spegelfabrikör Ivar Andersson , Halmstad, som även utfårt annat måleri- och förgyllningsarbete i inredningen. Orgeln ursprungligen byggd 1877 av J An- dersson , Långaryd. Lunettfånster i väster. Läktarunder- byggnad med släta väggar, lämnar de främsta kolonnstö- den fria. Vapenhus i nära nog ursprungligt skick. Inred- ningen har en färgsättning i ljusgrått, gult, vitt och guld som svarar väl mot den ursprungliga färgsättningen. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1891 Värmeugnar installeras. 1939 Främre bänkar tas bort. Ommålning av interiören: väggar marmoreras i grått och gult med kvaderindelning i rödgrått. Järeda Kalmar län, Linköpings stift Grundenblevlagd 1767ochkyrkanuppfård 1771-74av murmästaren Peter Wahlström, Kalmar. Utformningen av den nya kyrkan bygger på en lokal byggnadstradition med Södra Vi kyrka som förebild. Kyrkan ersatte en äldre träkyrka, som låg på samma plats. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med kor i öster, utbyggd sakri- stia på nordsidan och torn i väster. Ingång genom tornet samt genom en koringång på sydsidan. Murarna, uppförda i gråsten, är spritputsade och av- färgade i vitt. Slätputsade omfattningar. Spåntak. Exteriör Kyrkobyggnaden , som har ett ovanligt högt takfall och ett satt och lågt torn , ä r en av de »nygamla» kyrkor som byggdes i Kalmar län under periodens fårsta decennier. Tornet avsågs dock att bli högre, men på grund av mate- rialbrist fick fårsamlingen K Majts tillstånd att avbryta tornbygget i fårtid. Före 1848 års renovering var fånster- öppn ingarna mindre och stickbågiga. Korportalen, likaså förstorad , erhöll vid samma renovering en nyklassicistisk omramning med dubbla pilastrar och a rkitrav Interiör Interiören är ett resultat av främst 1937 års renovering, då äldre inredningsdetaljer återinsattes. Altaruppsatsen SMÅLAND 217 1956 (ark E Persson, J Dahls arkitektfirma, Tranås). Utvidgat och fårhöjt korgolv, nya innerdörrar vid entre- er. Elvärme ersätter kaminer. Bekvämare sittbänkar. Läktarunderbyggnad. Ommålning av interiören återstäl- ler den ursprungliga färgskalan i grått-vitt-guld. Plåtav- täckning på långhusets södra takfall. 1965 Nytt orgelverk (l Johansson, Långaryd). 1983 (Firma Bröderna Bergström, Lidhult). Yttre reno- vering. Äldre ritningar 1849 nybyggnad (F W Scholander). Källor, litteratur och äldre avbildningar Manus till kortfattad beskrivning får Sv K (E O Johansson, 1939); Se även ovan l Sjös/röm; Foton från 1945, 1947 1953-56. ATA. är frå n 1737 och övertagen från gamla kyrkan li ksom predikstolen från 1734. Den senare är delvis tillverkad och skänkt av Nils Schytte. Under korgens dekor, i form av snäckor och växtornamentik, finns intarsiainläggning- ar, som tyder på att själva korgen är äldre. Den altartavla som tillkom 1848, en kopia av Rafaels »Kristi förkla- ring» och målad av Sven Gustaf Lindblom, hänger nu på Fig 29 1. Jä reda kyrka från sydöst. Byggd 177 1-74. Foto RL 1991. läreda Church ji-om lhe soulh-easl. Bu iii 1771-74. 2 18 KATALOG Fig 292-293. Interiör mot öster och mot väster. Foto RL 199 1 The interior ofthe church Iaoking east, and west. no rra lå ngväggen. På södra långväggen en tavla av Mar- tin Lindström frå n 1930-ta let. Bänkinredningen ä r delvis o mbyggd 1926, men den äldre prägeln finns kvar. O rgel- fasaden är t illkommen 1992. Läktaren kan vara samtida med kyrkan men pelarna härstammar sannolikt från re- noveringen 1848. På västväggen under läktaren är upp- satta spegla r från en äldre läkta rbarriä r från 1723 med målningar av Hans Brachwagen. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1797 Putsning av exteriö ren och inte riören . 1800-ta lets början. Ommå lning av inredningen. Sanno- li kt i pärlfärg. 1832 En begagnad orgel, byggd av S P Petersson, inköpt från Öland. 1848 (byggm l Wennerholm). Kyrkan omdanad i Karl Jo ha nst iL Fönsterna förhöjda 5 l /4 a ln och breddade 2 l /2 a ln. Förändrade från st ickbågiga till rundbågiga. De nya fönsterna blyspröjsade istället för träspröjsade. Ett lunettfönster upptaget på korgaveln samt två på väst- gaveln. KOI·dörren, breddad 2 1/2 a ln, försedd med en nyklassicistisk omram ning och ett lunettfönster däröver Interiört: Nyklassicist isk a lta ruppställning med pilastrar och arkitrav runt en ny al ta rtavla. På arkitraven på ömse sidor om det nya lunettfönstret urnor med uppstickande pal mkvistar. Över fönstret en strå lomgiven triangel. Ny altarring. N y predikstol , med rund korg med släta fält och med ett ovanligt litet ljudtak till verkad av byggmäs- taren Wennerholm. Bakom predikstolen ett måla t blått draperi med gula kanter. Eventuellt var Wennerholm även mästare till altaruppställningen. Läktartrapporna utflyttade frå n kyrkorum met och i deras ställe bänkar. Sannolikt tillkom nu även nya läktarpelare. O mmå lning av interiören. 1800-talets slut Värmeugnar. 1896 Ny orgel av C Elfström. Ommålning av interiören. 1926 (ark E Lundberg, byggm Prim, Virserum). Delvis ombyggnad av bä nkinredningen. Nytt golv. Kaminrören borttagna. Äldre in ventarier såsom altaruppsats, predik- stol , delar frå n en äldre läktarbarriär samt medeltida träskulpturer inplacerade i kyrkorummet som prydnad. Ommå lning av interiören i en gråvit ton. 1937- 39 (ark J Dahl , N Oelrich). Den ursprungliga a ltar- uppsatsen och pred ikstolen, som övertagits frå n gamla kyrkan, e rsatte de i bruk vara nde från 1848, som förutom altartavla n undanställdes. En ny större oljemålning av M Lindström uppsatt på syd väggen. Ny altarring. Ant ikglas i k01·fönsterna. Ommåln ing av interiören. Altaruppsat- sen och bänkinredningen med ursprunglig färgsätt ning, fö r bänkarna blått med blåmarmorerade speglar. 1940 Nytt o rgelverk av Åkerman & Lund. 1959 Exteriör renovering. Murarna vitkalkade. 197 1 (a rk T Ja ngvik). Ommå lning av interiören i samma färgskala som tidigare. Bänka rna invändigt dock i en ljusare nyans. 1978 Exteriör renovering. 1989 D e två sista bänkarna borttagna under läk taren. Höj ning av golvet i vapenhuset, det gamla golvet kvar under. Toalett i vapenhuset. Handikappanpassning av en t ren. 1992 Ny orgel av Å Bergenblad , fasad ritad av U O ldreus. Bänka r borttagna på ena sida n av läktaren. Äldre ritningar 1896 orgelfasad (osign). Källor, litteratur och äldre avbildningar Mellersta Kalmar läns kyrkor. Oskarshamn 1896; Johansson, H, Jä reda kyrka 177 1-91 Vetlanda 197 1 Foton från och med ca 1920-talet. ATA. Kalvsvik Kronobergs län, Växjö stift Kyrkan uppfördes 1851-52 som ersättare för en medelti- da träkyrka. Den nya kyrkplatsen är förlagd ca 300 m öster om den gamla, som bevarats som ödekyrkogård. Ett första beslut om nybyggnad togs 1828. Kyrkan uppfördes under ledn ing av byggmästare Jonas Elmqvist, Växjö, efter ritningar av Fredrik Wilhelm Scholander 1848. För snickeri- och murarbetet kontrakterades Jonas och Nils Malmberg från Växjö. Invigningen förrättades 1861 av biskop Henrik Gustav Hultman. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med lägre, halvrunt korparti i öster och torn i väster. sakristian placerad mitt på norra långväggen. Ingångarna är förlagda till tornet samt södra lå ngväggen. En separat ingång finns till sakristian . Uppförd av sten samt spritputsad och vitkalkad. Slät- putsade omfattningar och lister. Sockeln gråmålad. Tak- beläggning av kopparplåt. Exteriör Exteriören följer Scholanders reviderade förslag med vis- sa förenklingar i fråga om portalernas och fönstrens om- fattningar och fönsterbågarnas utformning. Tornets listverk och gavelornering uteslöts likaså. Lanterninen ä r nu sluten och tornet har försetts med tornur. Interiör l interiören gjordes vissa avsteg frå n Scholanders ritning beträffande korpartiet , som fick en öppnare karaktär ge- nom att korbågen gjordes bredare och altarringen fick rundad form. Kyrkans interiör har delvis förändrats ge- nom 1900-talets renoveringar. Korvalvets dekormålning tillkom 1908 och ersatte då en äldre dekor. Altarets fristående placering och altartav- lans arkitektoniska omramning t illkom 1952. Altar- tavlan, »Kristi begabbelse», är utförd av Johan Zacharias Blackstadius 1857 och var ursprungligen placerad mot korväggen och omramades av en pilasterställning, utfor- mad i enlighet med Scholanders ritning. Predikstolen i klassicerande stil är ursprunglig liksom dess placering med uppgång från sakristian. Orgeln tillkom 1867 Ut- rymmet under läktaren har delvis tagits i anspråk för i n byggnader. Den nuvarande fårgsättningen i grått och guld med inslag av rosa samt marmoreringar härrör från renove- ringen 1990. l samband med denna renovering begärde församlingen att få utföra glasmålningar för korfönstren SMÅLAND 219 Fig 294. Kalvsviks kyrka från söder. Byggd 1851-52. Foto BO 1990. Kalvsvik Church from rhe sourh. Bu i/r 1851-52. efter de skisser som uppgjorts av David Raison 1969. Raä avstyrkte denna begäran med hänvisning till kyrko- rummets karaktär samt att konstnären var avliden och ej själv kunde fullfölja arbetet. Församlingens överklagan- de avslogs senare av kam marrätten. Trots detta har glas- målningarna utförts och insatts. Kända viktiga forändringar och åtgärder 1857 Altartavla av J Z Blackstadius. 1867 Orgel , byggd av C A Johansson . 1883 Tornur. 1908 Interiör renovering. Ett runt fönster upptaget vid predikstolen, ljudtaket höjt. Kyrkorummets tak vävspän- da och försedda med dekorativ målning. Även i fönster- smygarna dekorativ utsmyckning. Språkband med bibel- citat ovanför korbågen, sakrist iedörren, syd ingången samt på läktarbarriären och i vapenhuset. Bröstpanel i långhuset. Ommålning. Orgeln renoverad. 1928 Reparation av lanterninen. 1942 Insättning av ospröjsade innanfönster med klarglas. 1945 Orgeln ombyggd av A Mä rlenssons Orgelfabrik. 1952 (ark H Linden). Exteriör och interiör renovering. Taktäckning av kopparplåt, omputsning. Nytt tornur. Elektrisk uppvärmning. Vindfång vid ytterdörrarna. Nytt golv. Korpartiet utökat, korbänkarna borttagna, al- taret framflyttat , ny klassicerande kolonnställning som inramning till altartavlan. Väggpanelen borttagen liksom bibelspråk och dekoren i fönstersmygarna. Bibelspråket på läktarbarriären dock kvar. Ommålning. 220 KATALOG Fig 295. Interiör mot öster 1990. Foto BO. The interior ofthe church Iaoking east in 1990. Fig 296. Interiör mot öster. Foto BO 1992. The interior ofthe church Iaoking east. Fig 298. Inte riör mot öster 1907 Foto ATA. The interior ofthe church in /907. 1969 Inköp av fårslag till glasmålningar i korfönstren av D Raison. 1971 Nytt orgelverk av Västbo orgelbyggeri . 1982 (ark H Linden). Inbyggnader under läktaren får väntrum, toalett och personalutrymmen. 1990 Interiör renovering. Ommålning. Väven i långhus- taket borttagen och trätaket må lat i blått. Inredningen huvudsakligen i grått och guld. 1991 Glasmålningar i korfönstren efter D Ralsons skisser från 1969. Utförda av N P Ringström AB, Stockholm. Jfr ovan. Äldre ritningar 1848 nybyggnad (F W Scholander); 1848 reviderade ri tningar till nybyggnad (F W Scholander); 1866 orgel (A R Ekbom). Källor, litteratur och äldre avbildningar Pellersson, /-1, Kalvsviks kyrka l00 år 1852-1952. Kal vsviks Hembygdsfören ings Årsskrift 5. Växjö 1953; Sandström, 8 , Kalvsviks kyrka . Manus 1990 för publicering i Sv K.- Interiörbi l- der före 1908 års renovering i Mandelgrenska samlingen, Folklivsarkivet , Lund; Interiörbilder mot öster före och efter 1908 å rs renovering. ATA. Fig 297. Interiör mot väster. Foto BO 1992. The interior ofthe church Iaoking west. SMÅLAND 22 1 Karlslunda (tid igare Arby kapell ) Kalmar län, Växjö stift (före 1915 Kalmar stift) U p p förd 18 16-17, efter beslut 1812 om nybyggnad istäl- let för tidigare planerad tillbyggnad, av organisten och klockaren Anders Kjellberg från Torslunda efter ritning- a r av Axel Almfelt från 18 16. Invigningen förrättades den 20 september 1818 av prosten Pehr And reas Lind- blom. Det nya kapellet ersatte ett tidigare träkapell från 1687 Klockstapeln uppförd 1840. Plan och material Rekta ngulär salkyrka med kor i öster. Sakristia bakom koret. Vapenhus från 1974- 75 vid västgavel n. Hu vudin- gång genom mittportal på sydsida n. Sepa rata ingångar till vapenhuset och sakristia n på sydsidorna. Uppförd av liggande timmer på murad sockel. Väggar- na panelade och vitmålade. Spå ntak. U rsprungligen var väggarna och taket bestrukna med rödfårg och tjä ra och hela kyrkan blev panelad först 1879. Exteriör U tfö rd i princip efter Almfelts ritning förutom att för- samlingen tillade en mittportal på sydfasaden samt att man förhöjde väggarna. Byggnaden har under å ren ge- no mgått ett fl e rtal förä ndringar sakristian är ombyggd och ä r numera försedd med ett sadeltak istä llet fö r det ursprungliga pulpettaket. Ett vapenhus har tillko mmit vid västgaveln som en penda ng till sakristian. Fönsterna har förstorats och framför mittportalen har man byggt ett mindre vindfång markerat med pilastrar och fro nton. Väggytorna ä r panelade med liggande panel ovanför det höga, med rundbågar dekorerade sockelpart iet En kraf- tig taklist dekorerad med en äggstavslist följe r takfoten. Interiör Kyrkorummet täcks av ett fl ackt tunnvalv R ikligt ljusin- släpp. Ursprungsinredningen följde Almfelts ritnings- förs lag med en nyklass icistisk altarpredikstol och en slu- ten bänkinredning med en konkav avrundning mot ko- ret. På pred ikstolens mittfå lt över altaret fan ns en mål- ning, »Kristus på korset», utförd av Anders Friske från Kalmar. Målningen är numera placerad i sakristian . Hela inred ningen var ursprungligen målad med »perlefårg». Väggarna var klädda med earduspapper och målade vita. Dagens kyrkorum präglas främst av renoveri ngar frå n 1900-talets sena re hälft. Altarpred ikstolen tjänstgör nu- mera endast som en altaruppställning med ett modernt kors placerat över den forna korgen. Små reliefer av Bror Marklund har ersatt Friskes må lning på korgens fra msida och i fonden har nya prydnader uppsatts neda nför st rå l- solen. Ny altarring från 1970-talet. Separat predikstol utan ljudtak har uppsatts på nordsidan med en modern bildvävnad av Märta Afzelius som fond. Sluten bä nkin- redning från 1950-talet. Orgelfasad och läktare frå n 1879. I den senare har 1963 infogats ett ryggpositi v Kända viktiga förändringar och åtgärder 183 1 Dörrar, fönstersnickerier samt knutar överstrukna med blyvitt och olja. 1835 Södra ytterväggen och västra gaveln brädfodrade. 1859 (mål.mästare Poijes, Mönsterås) Interiör o mmål- ning. Fig 299. Karlslunda kyrka från söder. Byggd 181 6-17 Foto AD 1991. Karlstunda Church fi'om the south. Bu i/t 1816-17. Fig 300. Kyrkans exteriör fö re 1879. Teckning av N I Löfgren. ATA. Foto ATA. The ex terior o/the church before 1879. 222 KATALOG Fig 30 1. Interiör mot öster. Foto AD 199 1 The interior ofthe church Iaoking east. Fig 302. Interiör mot öster före 1879. Teckn ing av N I Löfgren. ATA. Foto ATA. The interiör ofthe church Iaoking east. before 1879. Fig 304. Interiör mot väster före renoveringen 1908. Foto ATA. The interior ofthe church Iaoking west, bej01·e the restoration work in 1908. 1874 Dörren till sakristian forhöjd . 1879 (byggmästarna Johannes och Peter Johansson). Hela kyrkan brädfodrad med handhyvlade bräder. Vit- målad. Förstorade, rundbågiga f6nster, tidigare rek- tangulära. Nya ytterdörrar. Orgel byggd av C A Joha ns- son. Läkta re. Ommålning av interiören . 1888 Värmeugnar. 1908 (ark S Rosm an, måL mästare Wette rberg, Kalmar). Exteriör och interiö r renovering. Spåntaket ersatt med svart cementtegeL Nya d ubbe ldörrar, inskrifter ovanf6r. Interiör!: Ny altarring. Ny öppen bänkinredning med rak i stä llet fo r konkav avslutning mot koret. Pärlspå ntad l 1/2 m hög panel runt väggarna. Nytt golv. Ommålning av interiören. Över och under taklisten dekormålni ng i form av girla nger och text. 1919 N y dopfunt. 1927 Bänkinredningen om målad i en gråblå ton. 1939 Nytt orgelverk av J Grönval l. 1952-56 (a rk E Graebe) Åter spåntak. De rundbågiga fOnstema åter rektangulära. Nya ytter- och innerdörrar. Vindfång vid mittportalen. Sacteltak på sakrist ian. Om- målning. Utrymmen under sakrist ia n inredda med bl a toalett , tillgänglig uti från och från sakristian v ia en spi- raltrappa. Interiör!: Altarpredikstolens korg tillsluten och omvandlad till altaruppställning med avkortade soc- kelpartier under kolonnerna och nyti llkommen dekor på Fig 303. Interiör mot väster. Foto AD 199 1 The interior ofthe church Iaoking west. korgens framsida samt på väggen bakom. Ny altarring. Ny sepa rat predikstol i furu utan ljudtak men försedd med en modern textilbonad som fond. Ny sluten bänkin- redning. Ny väggpa nel. Mindre läktarunderbyggnad . In- nertaket omgjort med delvis nya bräder Elektrisk instal- lation. Ommålning av interiören. Ny in redning i sakristi- an. Vindfång även vid västra ingången . 1963 Nytt orgelverk med ryggpositiv i läktarbarriären av A Magnussons Orgelbyggeri AB. 1968 Omhängning av ljuskronorna i dubbla rader 1974-75 (ark A Berglund). Exteriör och interiör renove- ring. Vapenhus tillbyggt vid väst ra gaveln. Nytt friståen- Karlstorp lönköpings län, Växjö stift Den medeltida träkyrkan revs 1760, då en ny kyrka bygg- des av byggmästare Pette r Fröling. Sakristian utgörs tro- ligen av t räkyrkans stensakristia , som omtalas l 718. Rit- ningar saknas. Den tornlösa kyrkan med klockstapel frå n 1740 ä r mycket välbevarad och ligger högt i en sluttning med vidsträckt uts ikt. Plan och material Rektangulärt , något skevt kyrkorum med rakslutet kor i öster, rymlig sakristia i norr och litet vapenhus med rundade hörn i väster. Ingång i söder mitt emot sakristi- an. Uppförd i gråsten, slätputsad i vitt med asfaltstruken sockel. Färgspår, observerade vid senaste renoveringen, tyder på att den ursprungliga avfärgningen ovan sockeln varit rosa. Det ursprungliga spå ntaket ersattes 1915 av enkupigt rött tegel. Exteriör Släta och osmyckade yttermura r, höga rundbågiga föns- te r, ev förstorade under 1800-ta let. Vapenhusets tak kon- kavt svängt, knappt inpassat mellan de övre läkta rf6nst- ren. Hög stentrappa till sydportalen, som förbättrats till j ubileet 1860 enligt inskription. Interiör D et förhå llandevis korta och breda kyrkorummet har kva r mycket av s in ursprungliga ka raktär, dels från bygg- nadstiden, genom att originalmålningar på bänkfronter och läkta rbarriär tagits fram , dels från 1830-ta let , då SMÅLAND 223 de alta re. Ny alta rring. Nytt golv Förhöjning av läktar- barriä ren med ett metall räcke. Ommålning av interiören med lavendelfårgal tak, vita väggar med marmorerade pilastrar. Äldre ritningar 18 16 nybyggnadsförslag (A Almfelt). Källor, litteratur och äldre avbildningar N l Löfgren, vol l ATA; Karlslunda socken Il. Kalmar 199 1 Svennebring, O, Karlslunda kyrka . Kort vägledning. Kalma r u å ; Foton frå n och med början av seklet. ATA. Fig 305. Karlstorps kyrka frå n sydväst. Byggd l 760. Foto GJ 1991 . Jfr fig 3. Karlstorp Church fi'om the south-west. Built in 1760. predikstol och alta ranord ning tillkom . Den enda mer iögonenfallande fö ränd ring som skett är Einar Forseths a lta rmålning » Bergspredikan» från 1936, in fa ttad i 1838 å rs klassicerande ramverk. Den ersatte Sven Gustaf Lindbloms kopia från 184 1 av Fredric Westins »Kristi uppståndelse», som nu hänger på nord väggen. Dessfårin- nan hade kyrkan altarskåp och predikstol från den gamla kyrkan. D en nuvarande predikstolen, som ti ll kom ca 1838, har ljudtak med mi ndre diameter än korgen och enkel draperimål ning på väggen . På de slutna bänkkvarterens fro nter och på läkta rbarri- ären ses de ursprungliga blomstermålningarna och mar- mo rerade spegelfälten från l 765. På läktarbarriä ren åter- ges J esus och apostlarna, målad 1774 av D Meije r (jfr s 224 KATALOG Fig 306. Interiör mot öster. Foto GJ 199 1. The imerior o/lhe church Iaoking easl. S l). Enligt 1828 års inventering var fä rgsättningen på bänkar och läkta rbarriär vit med ma rmo reri ng i rött och blått medan alta rringen var blå med röda och gröna lister och blomstermoti v i spegelfä lten . Ståtlig orgel med verk från 1876, byggd av Erik och Sven Nordst röm. Läkta ren ä r ej underbyggd och pela rnas marmo rering i rosa och grö nt ursprunglig. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1838- 4 1 Ny altarano rd ning och ny altarring. Ny predik- stol. Ev förstoring av fönster. 1874-76 Nytt orgelverk. Ommålning av interiören. 191 S Spå ntak ersätts av tegel. 193S-38 (a rk P Boberg). Omplacering och reducering av korbänka r. Äldre målningar framtagna och konserverade på bänkdö rrar, läktare och väggen bakom predikstolen. Ny alta rtavla av E Forseth. Inventarier från den gamla kyrkan restaureras och återinsätts. Ommåln ing av interi- ören. Utglesning av bä nka r. Antikglas i korfönster. Kalkstensgolv i vapenhuset. Omputsni ng av exteriören i spritputs. Ny värmeinstallation. 196 S-66 (ark E Persson, J Dahls arkitektbyrå, Tranås). O mmålning av interiören i huvudsak i samma färghåll- ning som tidigare (valv grått , taklist rosa-grön-grå, väggar vita, bänkar gråbruna). 198S-87 (ark P Rudenstam , Jönköping). Befi ntlig sprit- puts ersatt av kalkb ruk i slätputs. Byte av lertegeL T ill- läggsisolering av valv. Två bänkrader avlägsnade under läktaren. Äldre ritningar Saknas. Källor, litteratur och äldre avbildningar Olsson, H, Ka rlstorps kyrka, Målilla u å; Foton exteriör 1930, interiör 1930, 1936, 1965. Fig 307. Interiör mot väster. Foto GJ 1991 . The inierior of1he church look ing wes1. SM ÅLAND 225 Korsberga Jönköpings län, Växjö stift Då Korsberga medeltidskyrka eldhä rjades 1598 ersattes den av en ny stenkyrka, som dömdes ut av biskop Tegner 1837 Ritning av lä nsbyggmästare Carl Robert Palmer 1839 sändes till ÖIÄ, där den bearbetades av Johan Fred- rik Åbom. Åboms andra förslag, som anpassats mer till Palmers än det första, följdes nä r ma n omsider 1855-57 lät bygga kyrkan under ledning av murmästare Jonas Malmberg från Växjö. Den invigdes 1862 av biskop Hen- rik Gustav Hultman. Kyrkan ä r föga förändrad till det yttre, medan det inre förändrats bl a i fräsa om färgsättning, korabsidens form samt genom läkta runderbyggnad. Grinden ti ll den lum- miga kyrkogården ä r ett för trakten typiskt vackert smi- desarbete, med kyrkans namn förgyllt och inkomponerat i ornamentiken. Plan och material Stort rektangulärt kyrkorum med torn i söder och kor i norr med absidial avslutning med fyra kolonner, som ursprungligen stod fria. Nu avgränsas den bakomliggande sakristian av en sluten, halvrund vägg (Åboms ritning, liksom Palmers, hade sluten nisch). Ingångar i to rnet och mitt på östsidan (enligt ritning även i väster). Byggd i gråsten, spritputsad i vitt med slätputsade omfattningar och listverk (de spritputsade partierna stod på 1940-talet mörka mot de släta pa rtierna). Asfaltstru- ken cementsockeL Takmaterial plåt, ursprungligen spån. Exteriör Helt enligt Åboms ritning, med långhusfasadernas mitt markerad med risalit och fronton över den kraftiga tak- listen, vilken dras som horisontell list vida re runt torn- kroppen. Tornet har breda hörnlisene r och avslutas upp- åt med flacka gavla r åt fy ra håll , över vilka den åttka ntiga la nterninen reser sig på en låg sockel med räcke. Lanter- ninens öppn ingar stängda av tjärstrukna luckor (öppna på ritningen). Tornporta len inramas av pilastrar med kraftigt entablement och lunett fönster. Interiör Flackt vitputsat valv, väggar melerade i rosagul ton, med kopplade pilastrar på ömse sidor om lå ngsidornas mitt- Fig 309. Kyrkan från norr med den rundade sak ri st ia n. Foto 1922. ATA. The church jiwn !h e nor/h in 1922. 15-9 19021 KB 2 l Fig 308. Korsberga kyrka frå n söder. Byggd 1855-57. Foto GJ 1991 Korsberga Church from !h e soUlh. Buiii 1855-5 7. 226 KATALOG Fig 3 10-3 1l. lnteriör mot norr och mot söder. Foto GJ 199 1. The interior ofthe church Iaoking north, and south. Fig 3 12. Interiör mot norr 1943. Foto Paul Boberg. ATA. The interior ofthe church in 1943. fönster resp dörr. Pilastrarna vita liksom taklisten, absi- dens båge och kolonner. Bakom kolonnerna en vägg, målad mörkt blå, tillkommen 1952. Dessförinnan fanns en låg skärm som avgränsning mot sakristian. Det ur- sprungliga altarkorset ersattes på 1920-talet av en kopia av Thorvaldsens »Kristus». Rund altarring med baluster- dockor. Rikt utformade sakrist iedörrar och nummer- tavlor. Korta korbänkar. Predikstol med rund korg prydd med förgyllda emblem (modernt ljudtak). Bänkar i fyra kvarter, målade i grå och blå nyanser, spegelfält med rosa lister. Läktare med svängt mittparti och genombrutet balusterräcke, buren av slanka ko- lonner. Orgeln byggd 1865 av Johannes Magnusson, Lemnhult, efter ritning 1862 av J E Söderlund. Kapprum och samlingsrum under läktaren bakom skärm väggar som ej når full höjd under läktaren. Toalett och förråd i vapenhuset. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1865 Orgel installeras. 1868 Värmekamin installeras. 1920 Kyrktaket plåtavtäcks. 1925 (måla rmästare W Isaksson). Ommålning av interi- ö ren. Troligen tillkom nu stuckdekor på korabsidens pe- lare och som rundlar med kors över sakristiedörrarna. Altarkorset utbytt mot Kristusstaty. 1942 ca Ny dopfunt. 1950-52 (ark P Boberg och B J Jörgensen, Växjö). Kor- absiden byggs in med vägg bakom kolonnerna. Nytt ljudtak till predikstolen. stuckdekoren över sakristiedör- rarna bort, äldre träskulptur renoveras och sätts upp, bl a trumpetblåsande putti över sakristiedörrarna. Främsta och bakre bänkarna avlägsnas, nya säten. Elvärme, elin- stallat ion, nya lampetter. O mmåln ing av interiören (tak ljusblått, väggar gulgrå, bänkar grå med säten och bok- bräden tegelröda). 1971 Orgeln renoveras av J KlinkeL 1981-82 (ark L Löfstedt, Jönköping). Omputsning av fasader. Läktarunderbyggnad. Nya lampetter. Ommål- ning av interiören i grå-rosa-blå toner. Handikappramp vid östra ingången. Äldre ritningar 1839 nybyggnad (C R Palmer, i skrivelse till K Majt); 1839 nybyggnad, med kvadratisk sakristia (J F Abom); 1839 nybygg- nad, med rundad sakristia (J F Abom); 1862 orgelfasad (J E Söderlund); 1944 uppmätningsritning (P Boberg). Källor, litteratur och äldre avbildningar Byggmästare J Malmbergs nekrolog 1858, otryckt, ATA; Kortfat- tad historik över Korsberga kyrka, odal informationsblad; Foton exteriör 1940-tal, interiör före och efter 1925. ATA. SMÅLAND 227 Fig 313. Kristdala kyrka från sydöst. Byggd l 790-92. Foto RL 1991. Kristdala Church fi"om the sowh-east. Bttilt 1790-92. Kristdala Kalmar län, Linköpings stift Efter beslut år 1785 om en ny kyrka av sten, som ersätt- ning för den medeltida träkyrkan , skedde grundläggning samma år på en ny plats. Grunden, lagd under byggmäs- tare Nielas Bergs överinseende, befanns emellertid fö r liten, trots att den följde en av fårsamlingen godkänd ritning. 1789 började mura rna att uppfåras på en ny grund under ledning av häradsmurmästarna Anders Zachrisson och !sac Berglund. Vid biskopsvisitationen å ret dä rpå upptäcktes dock att murarna , som redan var uppförda till ma nshöjd, var skeva och måste rivas. Arbe- tet övertogs av stiftsm urmästaren Casper Seurling, som uppförde kyrkan efter den av Jacob Wulff utförda rit- ningen frå n 1786. Kyrkan stod fårdig 1792 och invigdes den 12 maj 1799 av biskop Jakob Lindblom. Plan och material Rektangulärt lå nghus med tresidigt avslutat kor i öster. Torn i väster och en relativt stor sakristia på nordsidan. Ingång genom tornet och mittportal på sydsidan. Mura r- na, uppförda i gråsten, är putsade och avfärgade i vitt. Koppartak, på torntaket dock spån. Ursprungligen var samtliga tak spå ntäckta. Exteriör Uppförd efter Wulffs ritning utan avvikelser med kraftigt rusticerat murpart i kring tornportalen. Exteriören är i princip oförändrad. Även de samtida murade grindstol- parna, ritade och uppförda av Seurling, finns kvar. Interiör En välbevarad interiör, typisk får sin tillkomstt id, som präglades av brytningen mellan äldre trad itioner och nyväckt klass icism. Altaruppställningen (fig 5 1), fårutom altartavlan , samt predikstolen är utfö rda av Jonas Berg- gren 179 1 efter egna ritningar (fig 49, 50). Övre delen av altaruppställningen ä r dock sannolikt förhöjd i samband med infogaodet av en ny altartavla 1856, »Jesu nedtagan- de från korset», målad av Gustaf Lind blom. Den tidigare altartavlan med samma moti v, målad av Berggren själv eller hans medhjälpare Anders Wadsten, förva ras på an- na n plats. Målade korfånster efter fårlaga av Bo Beskow Fig 3 14. De med kyrka n samtida grindstolparna. Foto RL 199 1 The original gate. 228 KATALOG Fig 3 15. Interiör mot öster fö re renoveri ngen 1992. Foto RL 199 1 The interior ofthe church Iaoking east, before the restoration work in 1992. Fig 3 16. Inte riö r mot väster. Foto R L 199 1. The interior ofthe church Iaoking west. frå n 1960. I bä nkin red ningen ingår dela r från den gamla kyrkans inredning med deko r från första delen av 1700-talet. Målningar även frå n 1790-talet. Bänkskä r- marnas dekor härstammar från 1732. Läkta ren, med läk- tarpelare uppförda i ursprunglig form 1935, är samtida med kyrkan och skall ha ri tats av Seurli ng själv Den avviker dock frå n Seurl ings sedva nliga gustavianska stil och präglas snarare av senbarock. Orgelfasaden är ritad av O lof Tempelman 1806. Den urspru ngliga orgeln var utförd av Jonas Wisteni us 174 1 och övertogs frå n gamla kyrkan. Apostlabilderna, som finns infällda i en ny- tillverkad dörr t ill pred ikstolen, ti llhör en serie äldre läktarfä lt målade av Magnus W ica nder (se s 5 1). I sakri- st ietaket 1600-talsmålningar frå n den gamla kyrkan. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1806-13 Ny orgel byggd av O Schwan och P Stra nd. Den äldre orgeln såld t ill Böda församling. 1856 Stö rre renovering med bla nd a nnat tornu r i redan från början pla nerade öppningar. Ny altartavla. O mmål- ni ng av interiö ren. 1880 Exteriö r och interiör renovering. Kyrkan vitka lkad. Nytt innergolv. Renoverad bänkinredn ing. Inredningen målad i vit t. 1889 Värmeka miner. 1902 Interiö r renovering. Takvalvet pärlspå ntat. Tak- målningarna fram tagna i sakristietaket. 1927 Exteriör renovering. Nytt spå ntak på tornet med delvis anno rlunda karaktär. 1930 Vä rmeled ning med delvis nedgrävt pannrum vid sakristian. 1935 (a rk J Dahl). Den gamla dekormålningen framtagen på bänkinredningen. U rsprunglig fo rm på läktarpela rna med provinsiella d rag. Alta ruppställn ingen återfick det utförande den erhöll 1856. 1936 O rgeln o m- och t illbyggd av A Mårtenssons O rgel- fabr ik. 1957 Exteriör renovering. 1958 Orgeln o mdisponerad av F Aagaard. 1960 Nya fönster med glasmåln ingar i koret. 1962 (ark J Fåk). Altaret åter uppfört till tid iga re höjd. Altarringen om vandlad t ill en halvcirkel. Bänkinredning- en ombyggd invändigt med nya bä nkavstånd . N y mo- dern a rmatur över bänkkvarteren. O mmåln ing av interi- ören. Vindfå ng vid porten i vapenhuset. 1965 Exteriör renovering. Vitka lkning. 1969 Nytt o rgelverk byggt av O lof Ha m marbergs o rgel- byggeri, Göteborg. 199 1 Exteriö r renovering. Nytt koppartak istället fö r det gamla plåttaket. Vi tkalkn ing av väggarna. 1992 (byggn.ing G Svensson, Oska rsham n). Interiö r re- novering. Takbekläd naden frå n 1902 nedtagen och det gamla taket lagat och målat. Nytt lägre och fl yttba rt alta re i trä . De södra tvärbänkarna i koret borttagna och i deras ställe en kororgel, byggd av Septima O rgel AB, Umeå. Gamla nummertavlo r åter på plats. Trappan till orgelläktaren inflyttad till kyrko rummet. Ommålning av interiö ren i få rger som anknyter till äldre måln ing. Toa- lett i vapenhuset. Äldre ritningar 1784 få rslag t ill nybyggnad med ett smalare kyrkorum, sakrist ia i öster samt ett högre torn. (Förfat ta re okänd , ritningen ej åter- funnen); 1784 nybyggnad (»tecknad» av Jonas Berggren. VaLa); 1786 nybyggnad (osign, ärendet enligt d iariet överläm nat ti ll J SMÅLAND 229 Wulff, ritn ingen finns bevarad i kyrkan); 179 1 a ltaruppställning och predikstol (J Berggren); 1806 orgelfasad (0 Tempe/man). Källor, litteratur och äldre avbildningar Bankeslröm, S. Från nydda tiders Kristdala och Tuna län Il . Oskarshamn 1990; Carlsson. C A. Kristdala socken. ( 1900); Mel- Kristvalla lersta Kalmar läns kyrkor. Oskarshamn 1896; Om Jonas Berg- grens arbeten se ovan M Ullen s 56ff; Foton från och med före renoveringen 1935. ATA. Kalmar län, Växjö stift (före 1915 Kalmar stift) Uppförd 1793-94 av byggmästaren Henrik We rmelin efter ritningar av Gustaf A Pfeffer som ersättning för Gunneboda kapell. Kyrkan invigdes den 17 maj 1795 av biskop Martin Wallenstråle. Plan och material Rekta ngulärt kyrkorum med kor och utbyggd sakristia i öster Ingång genom tornet och mittportal på sydväggen. Ursprunglig mittportal på nordväggen är igenmurad och ersatt med ett fönster. Uppförd i gråsten, putsad och avtargad i vitt. Själva kyrkobyggnaden ä r täckt med ett tegeltak, tornet med ett plå ttak. Exteriör T idstypisk, nyklassicistisk exteriör. Lanterninen dock ombyggd 185 1 Byggnadens ursprungsutföra nde överens- stämde i princip med l 793 års ritning förutom att en av fönsterna bruten gördelgesims a ldrig tycks ha kommit till utförande. Norra portalen är som nämnts ovan ersatt med ett fönster i sena re tid. Interiör Kyrkorummet ä r delvis förändrat. Den nuvarande altar- predikstolen är sammansatt av element som hä rsta mmar från två oli ka altarpred ikstolar. Den ursprungliga alta r- predikstolen bestående av en a rkitektonisk uppbyggnad i form av fyra pilastrar, som bar upp en a rkitrav med predikstolskorg mellan de två mittersta, åte rgick i prin- cip på Pfeffers nybyggnadsritning. Framsidan av predik- stolsko rgen var prydd med en relieftavla . Ett snidat röd- målat draperi omramade öppningen. I övrigt var altar- uppställningen blå målad , en äldre färgsätt ning ä n den »perlefårg», som då var modern. Mellan och på pilastrar- na hade man placerat en strålsol, ett stå ndur, nummer- tavlor och inramade k ungata L 1865 ersattes denna altar- pred ikstol med en ny, med utskj uta nde korg mot en Fig 317 Kristvalla kyrka från sydväst. Byggd 1793-94. Foto RL 199 1. Kris/valla Church fi'om !he soulh-wes/. Bu iii 1793-94. klass icerande fond i fo rm av två räfflade pilastrar, som bar upp en bruten fronton med en urna och däröver ett kraft igt strå lknippe. Den nuvarande altarpredikstolen utgörs i s in nedre del av 1865 å rs altarpredikstoL men istället fö r frontonen och strålkni ppe! bär pilastrarna upp den äldre relief- tavlan, som kröns av det snidade draperiet med en stjär- na överst. Altarringen och bänkinredningen är i princip ursprungliga. Likaså läktarbarriären, som ä r övertagen frå n den äldre kyrkan. De utökade fålten är dekorerade med symboler istället fö r apostlamålningar. Orgelfasad från 184 1 Trävalvet och golvet ä r san nolikt ursprungl i- ga. Läkta runderbyggnaden med fönster in mot kyrko- rummet utgör et t främma nde inslag i kyrkorummet. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1841 O rgel byggd av S P Petersson. 230 KATALOG Fig 3 18. l nteriö r mot öster. Foto RL 1991. The imerior oflhe church Iaoking eas/. Fig 3 19. Den ursprungliga a ltarpred ikstolen, av ritad av N l Löf- gren. ATA. Foto ATA. The original combinalion ofal/ar and pulpil. 185 1 Lanterninen ombyggd, sannolikt för att ge plats å t ett tornur. 1865 Ny altarpredikstol utförd av en sn ickare och bild- huggare Schulz. Nya kordörrar. 187 1 Ommålning och nydekorering av kyrkorummet. Östväggen dekorerad med bibelspråk, medaljonger och girla nger. Långhusväggarna fick fönsteromramningar och medaljonger. Utmed taklisten girlanger. Taket inde- lat i fält med schablondekor. 1900 ca. Inte riören vitkalkad , av 187 1 års dekormålning endast språkbandet och girlangerna kvar. 1930 (ark F Olsson , la ndsantikva rie M Hofren). Altar- predikstolens fronton och strålknippe ersatta med en ä ld- re alta rtavla med snidad ga rdinomfattning. Strålknippet placerat över sydportalen tillsammans med äldre skulp- turer. Förhöjt korgolv och utökad altarring. Korbänka r- na borttagna. Nya sittbänkar i bänkinredningen. Sicto- gånga r upptagna. Nummertavlor och äldre inredningsde- taljer insatta som dekor i kyrkorummet. Nordportalen igen murad och i nischen en värmekamin. Nya inklädda trappor till läktaren. Ommålning av interiören. Altarpre- dikstolen ma rmorerad i o livgrönt och bänkinredningen målad i grått. 193 1 Nytt orgelverk av A Märlenssons Orgelfabrik AB. 1947 Alta rpredikstolen målad i vitt och guld. 1941 Värmeledning. 1953 (ark N Carlgren). Nordportalen öppnad och om- vandlad till ett fönste r. Ommålning av interiören. Tak och väggar vitkalkade, nedre partierna av de senare grå- målade. Stark färgsättning på inredningen. Alta rpredik- stolen grå och blåmarmorerad. Bänkin redn ingen i havs- grönt och grågrönt med ockrafärgade fä lt , överliggarna i mörkrött och vitt. 1983-84 Två av korfönsterna försedda med glasmålning- a r, utformade av K Engman, Boda. 1988 (ark l Petersson, Kalmar) Lanterninens träpanel rödmålad. Läktarunderbyggnad. Ommålning av inte ri- ören. Äldre ritningar 1793? nybyggnad (os ign, i akt från ÖIÄ till K Maj t 13 feb 1793); 1793 nybyggnad (osign, ä rendet en! diariet överlämnat till G A Pfefler; kyrkans arkiv, VaLa); 1793 nybyggnad , en tvärsekt io n samt a lta rpredi kstol (G A Pfeffer, kyrkans arkiv, VaLa); 1861 altarpred ikstol , ej genomförd (C M Schjöld, kyrkans arkiv, VaLa); 1898? förmodligen en avbi ldning av korväggen (osign, kyrka ns ark iv, VaLa). Fig 320. Interiö r mot väster. Foto RL 1991 The imerior oflhe church Iaoking wesl. SMÅLAND 23 1 Källor, litteratur och äldre avbildningar N I Lö.fgren, vol l ; Öhman, P Den nyklassicistiska sockenkyr- kans restaureringar. C-uppsats i konstvetenskap vid Sthlms uni- versitet 1972; Foton frå n slutet av 1800-talet. ATA. Kråkshult lönköpings län, Linköpings stift Kyrkan ligger mitt i byn på plan ma rk med kyrkogård. Den byggdes efter decenniers segslitna tvister om läge och kostnader 1801-02 av byggmästare Johan Wenner- ström, Ka rlstorp, efter ritning 1796 signerad Olof Tem- pelman, ÖIÄ. Kyrkan invigdes 1803 av b iskop Ludvig Mö rner. Den är både till det yttre och inre mycket väl- bevarad, med tidstypisk inredning av hög klass. Plan och material Rekta ngulä rt kyrkorum, smalt i få rhålla nde till längden. Ra kslutet kor i no rdost med sakristia bakom koret , torn i syd väst. Ingånga r i väster och mitt på sydfasaden. Byggd i sten, to rnet spritputsat med släta listverk, fasa- den i övrigt slätputsad , avfargning i vitt. Oputsad sockel i natursten. Lanternin spå nklädd, svartmålad . Ö vriga tak rödmålad plåt (ursprungligen spå n). Exteriör s alkyrka med rela ti vt lågt torn med fy rkantig lanternin. Följer Tempelmans ritning frå n 1796 utom beträffande lanterninen, som på ritningen är ett runt kupoltak buret av fy ra smala kolonner med smidesräcke vid basen. s a- deltaket b rant valmat vid korgaveln, lägre sakristia med valmat svä ngt takfall. Interiör Rymligt kyrkorum belyst av rundbågsfånster med kla rt glas. Flackt trävalv, vitt liksom väggarna . Korväggen en helgjuten nyklass icistisk komposit ion, med stor alta r- målning av Pehr Hörberg 1803, »Jesus välsigna r bar- nen», i en stå tlig omra mning med joniska pilastra r som bä r tempelfronton (tig 71-72). Ö ver denna en forgylld strålsol med Gudsöga. De två omgivande dörra rna t ill sakristian har likna nde fronto ner som överstycken. Rek- ta ngulä r altarring med få lt med snidade emblem. På nordväggen kvadrat isk predikstol, rikt orna menterad och prydd med målningar frå n 1805, dock ej av Hör- berg. På väggen forgylld strålsol och ovanpå det kvadra- tiska ljudtaket kors med törnekra ns. Sa mtliga inred- Fig 32 1 Kräkshults kyrka från söder. Byggd 1801-02. Foto GJ 1991 Kråkshult Church.from the south. Bui/1 1801-02. Fig 322. Interiör mot öster 1929. Foto E Andren. ATA. J fr fig 7 1. The interior ofthe church in 1929, looking east. ningssnickerier målade i gråvitt med fårgyllda orna- ment. Bänka rna i fyra kvarter ä r blågrå invändigt. Vinklade korbänka r. l koret även två b rudbänkar från äldre kyr- kan, troligen inköpta 176 1 Orgelläktaren är prydd med målningar av Peh r Hörberg 1804 (fig 73-76). Symmet- riskt a nlagda trappor t ill läkta ren. Mot ytterväggarna grunda skåp, i övrigt ingen underbyggnad. O rgeln är byggd 18 10- 11 av Pehr Schiörlin, Linköping, som också gjort ritning till orgelfasaden, senare överarbetad av Tempelma n. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1862- 64 Inre och yttre renovering, få rnyelse av viss in- redning. Läktaren utvidgad i mi ttpa rt iet. Två nya fånster 232 KATALOG Fig 323. Interiö r mot väster. Foto G J 1991. J fr tig 73. The inrerior ofrhe clwrch Iaoking wesr. upptagna i ko rväggen. Fönsterbågar i järn. Vä rmeka- m iner. 1879 O rgelverket ombyggt av E Nordström, Eksjö. 1900-03 Spåntak ersatta av plåt. Nya fönste rbågar av järn. 1925 (a rk C O Hallström). La nternin målas svart istället för röd. Ny uppvärmning. Bekvämare sittbänkar, utgles- ning, främre bänkar bort. Ommålning i bengult , bänkar ekådras. 194 7 ca Värmeledning, pannrum och skorsten på no rra sidan. 1957-58 (a rk G Gerdsiö, konservator S Wahlgren, Jön- köping). Inre renovering, ommålning i huvudsak enligt ursprunglig färgsä ttn ing i vitt och guld. Korfönstren frå n 1862 igensätts. 197 1 Orgelverket restaurerat av R Jacoby. 199 1-92 (ark L Arfwidsson, Atrio, Västervik). Ytt re och inre renovering. Spånbeklädnad på lanterni nen fram- tagen. Befintliga utrymmen under läktartrapporna fö r- storade fö r toalett m m, läkta rt rapporna förskjutna mot ingången. O rgelverket restaurerat av Åkerman & Lund. Äldre ritningar 1789 nybyggnad, förslag med tornspi ra (0 Tempe/man); 179 1 nybyggnad , fö rslag med torn i västfasad (0 Tempelman); 1796 nybyggnad (O Tempelman); 1807 o rgelfasad (P Schiörlin); 1808 orgel fasad (0 Tempe/man ). Källor, litteratur och äldre avbildningar Wexjö St ifts-T id ningar 1803; Unnerbäck. R A, Kräksh ults kyrka, Linköping 1966; Öhman. P. Den nyklassicistiska sockenkyrkans restaureringar, C-uppsats i konstvetenskap vid Sthii11S uni versitet 1972; O m Pehr Hörbergs måln ingar se ovan M U/ten s 69ff; Foton exteriö r: ä ld re vykort, fle ra från före 1969, interiör: vykort efter 1929 samt före 1957. ATA. F ig 324. Pred iksto len med målningar från 1805. Foto G J 199 1. The pulpir. decarared wirh painrings in 1805. SMÅLAND 233 Kråksmåla Kalmar län, Växjö stift (fOre 1915 Kalmar stift) Träkyrka, byggd 1761 av bonden Magnus Svänsson, För- sjömåla, Åseda socken, med Petter Frölings träkyrka i Fagerhult från 1739 som förebild. Beslut om nybyggnad hade tagits åtta år tidigare. Kyrkan föregicks av en me- deltida träkyrka med stensakristia på samma plats. Den senare ingick ursprungligen i den nya kyrkan men ersat- tes redan ett år senare med en ny av trä. Kyrkan invigdes den l januari 1762. På kyrkogården finns en äldre klock- stapel och st iglucka, som bägge är spånklädda. Plan och material Rektangulär plan med bredare, åttkantigt mittparti och kor i öster. Sakristia i norr. Vapenhus både i väster och vid mittportalen i söder. Dessutom ett mindre vindfång framfår sydsidans koringång. Uppförd av liggande timmer. Vapenhusen och vind- fånget är dock uppförda i sk iftesverkskonstruktion. Soc- kel och grundmurar av gråsten. Såväl väggar som tak är spånklädda och rödmålade respektive tjärstrukna. I östra Småland byggdes mellan 1721 och 176 1 åtta stora träkyrkor med denna speciella planform. Förutom Kräksmåla finns endast ytterligare två bevarade (Näshult och Frödinge). Eventuellt kan samtliga sammankopplas med Petter Frölings byggnadsverksamhet. Avsikten med denna egendomliga plantyp torde ha varit att få kyrkorna stabilare och större med begränsade timmerdimensioner. Exteriör Förutom förstorade fånster från 1834 och delvis ny spån- beklädning är exteriören sannolikt oförändrad sedan byggnadstiden. Interiör Kyrkorummet präglas främst av 1839 å rs förändringar, då såväl takets som vägga rnas må lningsdekor och läktar- barriärens apost labilder överströks med vit respektive grå färg. På korväggen har dock den ursprungliga a ltar- tavlan , som är målad direkt på timmerväggen , framtagits i senare tid. Mästare till tavlan är troligen Johan Hindrik Wadstens gesäll Zelander Predikstolen är från 1839, dock ingår äldre delar. Den ursprungliga slutna bänkin- redningen finns delvis kvar. De längsgående sidebänkar- na i mittpartiet är dock borttagna och sittbänkarna har moderniserats. Orgelfasad från 1846, ryggpositiv från 1950-talet. Läktarbarriären kan delvis härstamma från byggnadstiden. Fig 325. Kräksmåla kyrka från sydväst. Byggd 1761. Foto ATA. Kräksmåla Church fi'om the solllh-west. /Ju i/t in 176 1. Kända viktiga förändringar och åtgärder l 762 stensakristian ersatt med en ny av trä. 1765 Orgel inköpt av organ isten i Ryssby. 1768 Kyrkan klädd med spån. 1775-76 Målning av interiören. Rik dekormål ning i taket och på väggarna av J H Wadsten. l taket motiv såsom Uppståndelsen, Yttersta domen, Helvetet och Paradiset. På väggarna målade pilastrar. Korväggen utsmyckad med en altartavla med omramning, troligen av Zelander. l läktarbarriärens fä lt apost lamålningar. Bänkinredning- en blåmarmorerad. l 776 Kyrkans ytterväggar rödfärgade och taket tjärat. 1798 Ny predikstol av »mäster Bergman». En fyrkantig korg med två synliga speglar med reliefer »Golgata med Jerusalem i bakgrunden» samt »Den förlorade sonen». På det eventuell t äldre ljudtaket ett förgyllt kors med svepduk. På högra sidan av korset spjut och isopstängel på en öppen bok med texten »Den l söken ä r icke här, men han går fram får Eder i Skrifterne». På den vänstra sidan kalken och törnekronan på Nya och Gamla testa- mentet. 1834 Nya fönster förfärd igade av en »snickare Bäck- ström». Samtidigt beslut om en läkta re över södra in- gå ngen. Osäkert om den utfördes. 1839 (snickare C M Schjöld , Kalmar). Ny altartavla »Kristus på korset» målad på duk med en nyklassicistisk omram ning placerad framför den äld re, på väggen måla- de alta rtavlan. Ny predikstol, dock med äldre delar kvar. 234 KATALOG Fig 326. Interiör mot öster. Foto RL 199 1. The inierior of!he church looking easl. Vitmålning av väggar och tak, läktarbarriären gråmålad, all dekormålning dä rmed forsvunnen. 1846 Ny orgel byggd av J Magnusson, Lemnhult. 1893 Värmeugnar. 1902 Äldre träskulpturer vitmålade. 1904 Rödfärgning och lagning av ytterväggarna. Ommål- ning av interiören. Väggarna till brösthöjd målade med en kraftig grönblå färg liksom inredningen i övrigt, där- ovanfor gult. Taklisten i vitt , blått och gult. 19 19 Nytt orgelverk av Åkerman & Lund. 1928 Ommålning av exteriören med sannolikt samma färgssättning som tidiga re. 1839 å rs altartavla urtagen ur altaruppställningen och i dess ställe den restaurerade väggmålningen. 1932 Värmeinstallation med pannrum under sakristian. 1946-47 (ark P Boberg). Exteriör renovering. Delvis ny väggbeklädnad och del vis nytt spåntak samt ommålning av exteriören. 1954-55 (ark B J Jörgensen ). Interiör renovering. 1839 års altartavelomramning borttagen. Ny altarring. Utvid- Kållerstad lönköpings län, Växjö stift Den medeltida träkyrkan revs ca 1760 for en ny träkyrka, som i sin tur ersattes av den nuva rande kyrkan, byggd i sten 1856-58 av byggmästare Johannes Bengtsson, Bök- hult, och invigd 1861 av biskop Henrik G ustav Hultman. Ny tomt valdes med fri tt , höglänt läge. Nybygget beslöts 1849, och kyrka n byggdes på fårsamlingens begäran lik den då planerade grannkyrkan i Jälluntofta . Origina lrit- Fig 327 Interiör mot väster. Foto RL 1991. The inierior ofihe church lookinf( wes/. gat kor. Ny predikstolstrappa. Norra väggens mittfonster igensatt med luckor och ett äldre Birgittaskåp uppsatt. Framfor detta en ny dopfunt i svartek och glas av S Lövberg, Grönskå ra och S Palmqvist, Orrefors. De tvär- ställda bänka rna i långhusets sidapartier borttagna. Be- kvämare sittbänkar. Nya läktartrappar Utvidgad läktare med rak läkta rbarriär och ett nytt ryggpositiv. Nytt me- kaniskt orgelverk av N Hammarberg. Innanfonster med ant ikglas. Nytt golv. Omhängning av ljuskronorna i dubbla rader. Elvärme. Ommåln ing av interiören och inredningen. En målad stock från den medeltida träkyr- kan uppsatt i stigluckan. 199 1 Konserveri ng av altartavla och krucifix. 1992 Ny inredning i sakrist ian . Äldre ritningar 1845 orgelfasad (C O Palmborg). Källor, litteratur och äldre avbildningar N l Löfgren, vol l. ATA; Jonsson. E, Kräksmåla kyrka 200 år. Nybro 196 1, Foton från seklets början. ATA. ni ng saknas. Kyrkan är välbevarad till det yttre och inre, bortsett från takbeklädnad och delvis forändrad färgsätt- ning. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med absidialt kor i öster, sakris- SMÅLAND 235 tia i norr, torn i väster. Ingångar i väster och mitt på syd fasaden. Byggd i sten, spritputsad med släta omfattningar, av- fä rgad i vitt, gråputsad sockel. Diagona llagt cementtegel på långhustaket, kopparplåt (ursprungligen spån) på kor-, torn- och lanternintaken, svart korrugerad plåt på sakris- tietaket Lanterninen av trä , målad i gråvitt med dekor i brunt. Exteriör Långhuskyrka med ganska lågt torn med liten fy rkantig lanternin , med glasade bågöppningar, pyramidtak med kors på klot. Väst ingången ha r ursprunglig stentrappa. Över sydingången en kalkstenstavla med inskription och däröver lunettfönster. Lunettfönster även på västväggen till läktaren. Fyra fönster i koret med a ntikglas, klarglas i större rutor i lå nghusfönstren. Fig 329. Interiör mot öster. Foto AD 1991 The inierior of!lte church Iaoking eas/. Fig 328. Kållerstads kyrka från sydost. Byggd 1856-58. Foto AD 199 1. Kållerstad Church from lhe soulh-eas/. Bu iii 1856- 58. Fig 330. Interiör mol väster 1936. Foto A Edle. ATA. Fig 33 1. Interiör mot väster. Foto AD 199 1. The interior oflite church in 1936. The i nierior ofl h e clturch Iaoking wes/. 236 KATALOG Interiör Kyrkorummet ha r gråvita väggar, grålaserat trävalv, tak- list laserad i rött och grått med tandsnittsfris. Altare i korets fond med altartavla från 1867 av Sven Joha nsson från Karaby, »Kristi förklaring» , efter Fredric Westin . Ramverk målat i grått och vitt med pilastrar och svängt krön, skulpterat av Joel Spets, som även gjort nummer- tavlorna med graciösa lyror, och troligen predikstolen, lik den han 1861 snickrade för Jälluntofta, med baluster- dockor runt korgen och ljudtak med lambrequin, målad i rött , vitt och guld (jfr s 94 not 91 ). Altarring med liknan- de ba lusterdockor i vitt mot blå fond. Bänkinredning i fy ra slutna kvarter i grått och vitt med spegelf>, utfOrdes 1844 av Kilian Zoll , en fri kopia efter Pehr Hörberg. Den rikt utformade omfattningen ritades samtidigt av Carl Gustaf Blom Carlsson, ÖIÄ. Altarring- en i pa nel med ovala fält och östläktaren i samma utfö- rande är liksom övrig inredning målade i pärlgrått med guldlister, en färgställning som dokumenterats i invente- ringen 1828. Den ursprungliga färgsättningen var enligt kontrakt 1795 ljusblått och vitt med förgyllda listverk. Altaret var då endast ett enkelt träbord. Predikstolen är ett f6rnämligt arbete av Carl Fredrik Beurling i Norrköping, efter ritning av Carl Fredrik Sundvall, ÖIÄ 1795, med fyrkantigt ljudtak och bakstyc- ke bemålat med draperi i brunt och rött. Or~elfasad efter ritning 1862 av A R Pettersson, orgelverk frän 1864, byggt av Erik Nordström (tidigare orgel frän 1754). Läk- taren, lik den östra, är underbyggd till fullt djup. Bänkar med spegelfä lt marmorerade i grått och blått, i övrigt gulgrä. Klart glas i alla fönster. Fernissat furugolv. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1880 ca Nya bänkar, invändig renovering. 1907 Underhällsätgärder. 1931 (ark J Dahl , Tranås). Omputsning exteriört. Vind- fång vid sydportalen. Utvidgning av orgelläktaren, ny trappa, underbyggnad. Centralvärme. Äldre inventarier retaureras och äterinsätts (triumfkrucifix, vapensköldar). Nya lampetter. Nya öppna bänkar i fyra kvarter. Interiör Fig 337. Interiör mot väster. Foto AL 1991. The inlerior ofthe church Iaoking west. ommålning i huvudsak enligt 1828 års färgsättning. 1962-63 (ark J Dahl , Tranås). Nya inna nfönster, elinstal- lationer. 1967 Yttre renovering, sandblästring och omputsning. 240 KATALOG 1975 Orgelverket renoverat av N-0 Berg, Nye. 1983 Förhöjd läktarbarriär. 1992 Tornhuvens plåtavtäckning fö rnyas. Äldre ritningar U å plan (osign); 1783 nybyggnad (Th Wennberg, i sk rivelse till K Maj t 1783 20/1 ); 1783 nybyggnad (Th Wennberg, VaLa); l 795 predikstol (C F Sundva/1, VaLa); 1843 a lta ruppsats (C G Blom Carlsson); 1859 o rgelfasad (A R Pe/lersson); 1862 orgelfasad (A R Pellersson). Linneryd Kronobergs län, Växjö stift Efter beslut 1795 uppfårdes Linneryds nya kyrka 1797- 98 av P J Guhlin från Korrö efter ritningar från 1794, upprättade av G ustaf Pfeffer vid ÖIÄ. Den ersatte en medeltida stenkyrka, som låg öster om den nuvarande platsen. Kyrkan invigdes 1806 av biskop Ludvig Mörner. Väste r om kyrkogården ligger bevarade kyrkstallar. Plan och material Rekta ngulärt kyrkorum med torn i väster och utbyggd, rektangulär sakristia i öster. Ingång genom tornet samt genom mittportal på sydsidan. Separat ingång till sakri- st ia n på sydsidan. Uppförd av sten samt putsad och avfärgad i vitt med slä tputs kring fånster och porta ler. Takfallen täckta med kopparplå t. U rsprungl igen spåntak. Planen överensstäm mer med ritningen från 1794 från- sett a tt mittfånstret på sydfasaden omvandlats till portal och sakristia ns fånsterantal reducerats. Exteriör Exteriören å tergå r i sina huvuddrag på 1794 å rs ritning. La nterninen är sena re ombyggd, senast 19 13, då to rn- uren tillkom . Rusticeringen kring portalerna och de nu- varande ytterdörrarna tillkom 1933. Takkuporna , som ger ljus å t vinden, är likaså senare tillägg, troligen från 1898. Interiör Kyrkorummets inredn ing ha r tillkomm it vid olika till få l- len men ger trots detta ett enhetligt int ryck. Altartavla n, »Bespisningsund ret», ä r målad av Salomon Andersson 1827. Den ark itektoniska omramningen är dock tillkom- men drygt sj uttio år senare och ritad av Fredrik R Ek- Källor, litteratur och äldre avbildningar Cnallingius. 13 - Lönnerholm, E, Linde rås kyrka. Vägledning. Linköping 1975; Lönnerholm, E, Linderås och Adelöv. Två socknar i Holaveden, Tranås 196 7; Äldre foton , exteriör: två odaterade ä ldre, diverse frå n 1966, interiör: före och efter 193 1. ATA. berg. Även den nuvarande a lta rringen bör ha ti llkommit samt idigt. Predikstolen ä r i s in tur frå n 1850-talet och skänkt av säteriäga ren Lars Bolin i Skogsnäs. Orgelfasa- den härrö r sannolikt från 1845 å rs orgel medan den nu- varande läktarens utformning ä r från 1933. Ba rriä ren ansluter till bänkinredningen, som delvis är ursprunglig. U n der den sista bänken på den norra s ida n, på den gamla kvin nosidan, finns en s k kyrktagningspalL Vid 1970-ta lets renovering tillko m inbyggnaderna un- der läktaren samt den får kyrkorummets karaktär främ- ma nde färgsättningen med inslag av kraftigt blått och rött. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1827 Altartavla av S Andersson. 1833 Lanterninen ombyggd. 1838 Orgel , byggd av J M Blomqvist. 1845 Ny orgel, byggd av A Rosenborg. 1870 Ombyggnad av orgelverket av C A Johansson. 1887 Kam iner. 1898 (ark F R Ekberg). Allmän renovering med omge- stalt ning av kyrkorummet: ny omramning t ill a ltar- tavlan, ny a ltarring, nya dörröverstycken till kordörrar- na, större läktare med ny barriär, nytt innertak samt ommålning av väggarna i kvaderimitation , bänkin red- ningen i ekimitation och pred ikstolen i ljust rött med förgyllda emblem. Sannol ikt tillkom vid denna renove- ring även vi ndens takkupor samt nya fånster med bågar av järn. 19 13 Ombyggnad av lanterninen samt insättning av torn- ur. 1922 Nytt orgelverk av E F Walcker, Ludwigsburg. 1933 (ark P Boberg). Exteriör och interiör renovering: SMÅLAND 241 Fig 338. Linne ryds kyrka frå n sydväst. Byggd 1797-98. Foto PR 1982. Linneryd Church ji-om !h e solllh-wesl. Bu iii 1797-98. värmeledning med pannrum under koret, gravkapell un- der sakristia n, elektrisk installatio n, nya ytterdö rra r och omfattningar i rustik, nya fönster med träbågar, nytt tunnvalv av trä, nya kordörra r, omfattningarnas över- stycken bo rttagna, överstycket till alta rtavla ns omfatt- ning sänkt , predikstolen sänkt och fö rsedd med målat d raperi , ny läkta rba rriä r samt o mmåln ing av interiören med riklig marmo rering. 1967 Nytt orgelverk av J Kiinkel. 1972- 73 (a rk H Linden). Interiör renovering: alta rtav- la ns omfattning delvis ny dekor, p red ikstolen flyttad när- ma re koret, lj uskro no rna o mhä ngda i dubbla rader, läk- tarunderbyggnad samt ommålning av interiör och inred- ning i nuvara nde fä rgsättning. 198 1 Exteriör renovering. Fig 339. Inte riör mot öster. Foto PR 1982. lm erior of1he church Iaoking easl. Fig 340. Interiö r mot väster. Foto P R 1982. The i nierior o.flhe church Iaoking wes/. Äldre ritningar 1794? nybyggnad (P J Guhlin, akt ÖIÄ, brev till K Maj t 1794); 1794 nybyggnad (osign, enl igt dia riet G A P.feffer); 1883 altar- uppstä llning samt läktarbarriär (F R Ekberg). Källor, litteratur och äldre avbildningar Linnerydsboken. Linneryds hembygdsrårenings årsbok 1973; Ru- denius, H. Linneryds kyrka. Kort vägledning u å. - Foto n nire och efte r 1933 års renovering, ATA. 16-919021 KB 2 242 KATALOG Ljuder Kronobergs län, Växjö stift Slutligt beslut om nybygge togs på sockenstämman 1839 och kyrkan uppfårdes åren 1842-44 av byggmästaren Peter Olsson, U råsa efter ritningar från 1842 av Carl Gustaf Blom Carlsson. Den äldre kyrkan, en medeltida träkyrka belägen nordväst om den nuvarande kyrkan, revs 1849. Kyrkan invigdes den 23 augusti 1846 av pros- ten Peter Ponten i Linneryd. Till den gamla kyrkamiljön hör de bevarade kyrkstallarna, uppförda under 1800- talets fårsta hälft. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med utbyggd, halvrund sakristia i öster samt torn i väster. Ingång genom tornet och mitt- portal på sydsidan. Separat ingång till sakristian från söder. Planen överensstämmer med 1842 års ritning får- utom att ingången till sakristian har tillkommit. Uppförd av sten, spritputsad och avfärgad i gulbrunt med vit slätputs i omfattn'ingar kring portaler och fåns- ter. Lanterninen av trä målad i rosa och vitt. Taken täckta med kopparplåt. Exteriör Tidstypisk exteriör som avviker från 1842 års ritning endast i vissa detaljer i fråga om sydportalen, tornets fånster och lanterninen, som avslutas med ett enkelt kors i stället får med en stjärnkrönt obelisk. Fig 341 Ljuders kyrka från sydöst. Byggd 1842-44. Foto AD 199 1. Ljuder Church fi"om the south-east. Bu iii 1842- 44. Fig 342. Interiör mot väster. Foto AD 1991. The imerior ofthe church look ing west. Fig 343. Interiö r mot öster. Foto AD 1991. The interior ofthe church looking east. Interiör Interiören är välbevarad och enhetlig frånsett att en läk- tarunderbyggnad skett på 1970-talet. Altaruppställningen och predikstolen återgår på Blom Carlssons ritning från 1842, där dock ett målat bibelcitat kring lunettfönstret ingår. Altartavlan, en kopia efter Fredric Westins »Kristi uppståndelse» (fig 92), är utförd av Sven Gustaf Lind- blom 1845 (se s 93 not 71 ). Målningsarbeten i kyrkan skedde 1844-45 och väggmålningarna i grisaille är troli- gen tillkomna vid denna tid och utförda av Carl Ström- berg liksom altarets målade dekor (se s 87). Målningarna »förbättrades» sannolikt vid renoveringen 1884. Bänkin- redningen och läktaren är delvis ursprungliga medan or- gelfasaden härstammar från 1859 å rs orgel. Den nuvarande färgsättningen av inredningen i grått, mörkare och ljusare gråblått och med förgyllda detaljer tillkom vid den senaste renoveringen. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1859 Orgel , byggd av C A Johansson, Hovmantorp. 1879 Kamin i sakristian. 1884 Ommålning exteriört och interiört. Interiören i vitt och guld med ekådrad bänkinredning. Ljungby Kronobergs län, Växjö stift Kyrkan är uppförd 1858-59 efter ritningar utförda vid ÖIÄ 1854, troligen av Albert Törnquist. Bygget påbörja- des av byggmästaren Jonas Malmberg och fullföljdes av murmästaren P Jonsson, Växjö. För snickeriarbetet sva- rade J Heslen. Invigningen förrättades den 8 september 1861 av biskop Henrik Gustav H ultman. Den nya kyrkan ersatte en medeltida stenkyrka, som var belägen på nuva- rande gamla kyrkogården. Plan och material Rektangulärt långhus med absidialt kor i väster samt torn i öster. Planformen överensstämmer med den fast- ställda ritningen. Senare förändringar är att en ny och större sakristia 1964 ersatte den ursprungliga vid långhu- sets nordvästra hörn samt att tornet försågs med två envåniga toureller som nya utrymmen i anslutning till vapenhuset. Uppförd av sten , spritputsad och avfårgad i gulbrunt med vit slätputs i omfattningar, hörnmarkeringar och SMÅLAND 243 1888 Två kaminer i kyrkorummet. 1930 (ark P Boberg). Interiör renovering: vindfång, nya innerdörrar och innanfönster, centralvärme med pann- rum under sakristian, utökat korparti , bekvämare sitt- bänkar, utvidgad läktare samt ommålning. 1952 Ombyggnad av orgelverket av N Hammarberg. 1958 Exteriör renovering. 1970 Taken täckta med kopparplåt. 1973-75 (ark I Waern-Bugge). Interiör renovering: ytter- ligare utvidgning av koret med bl a en korbänk borttagen på vardera sidan, inbyggnader under läktaren, ny !äktar- trappa, bänkinredningens sittbänkar och ryggstöd försed- da med stoppning, konservering av väggmålningarna (V Lindell-Andersson) samt ommålning. 1989 Exteriör renovering. Äldre ritningar 1841 nybyggnad (C G Blom Carlsson); 1842 reviderat nybygg- nadsförslag (C G Blom Carlsson); 1858 orgelfasad (osign). Källor, litteratur och äldre avbildningar Ohlander, S o Liedholm, H, Ljuders kyrka. Växjö 1976. - Exteri- ör- och interiörbilder frå n 1930-talet. ATA. Fig 344. Ljungby kyrka från öster. Byggd 1858- 59. Foto BO 1990. Ljungby Church fi"om the east. Built 1858-59. 244 KATALOG Fig 345. Interiör mot väster. Foto BO 1990. The i111erior o./lhe church Iaoking wesl. Fig 346. Interiör mot öster. Foto BO 1990. The imerior o.f!he church Iaoking eas/. listverk. Taken täckta med kopparplåt, ursprungligen skiffer. Även lanterninen är numera inklädd med kop- par Exteriör Uppförd i tidstypisk blandstil utan några större avvi- kelser från 1854 års ritning. Vid 1965 års renovering Fig 347 Interiör mot väster före 1926 å rs renovering. Foto ATA. The interior o./lhe church Iaoking wes/, be.fore !h e alleralian work in 1926. förändrades exteriören dock genom de nämnda tillbygg- naderna. Vidare försågs tornets lanternin med en högre spira, de runda urtavlorna utbyttes mot fyrkantiga och de omgivande korsformiga blinderingarna togs bort. Interiör Interiören är kraftigt förändrad i samband med renove- ringarna 1899, 1926 och 1964-65. Från den sistnämnda härstammar korpartiets utformning samt bänkinredning- en. Altarprydnaden, en triptyk i mosaik, är utförd av Sven Ljungberg. Korfönstrens glasmålningar tillkom där- emot vid sekelskiftet medan takens dekorationer utför- des 1926 av Alf Munthe och Alexander Roos. Prediksto- len och läktaren är troligen samtida med kyrkan. Pre- dikstolen hade ursprungligen uppgå ng från sakristian . Orgelfasaden härstammar från Carl Elfströms o rgel från 1873. Kända viktiga fOrändringar och åtgärder 1873 Orgel, byggd av C Elfström, Ljungby. 1885 Kaminer. 1899 Exteriör och interiör renovering. Interiören om- vandlades i sekelskiftessti l med kvadermålade väggar, kassett indelning av långhustaket, ribbmarkering i korval- vet och öppen bänkinredning. Korfönstrens glasmålning- ar av R Callmander utfördes vid Svenska Glasmåleri AB, Göteborg. 1926 (ark A Wiman, konstnärlig konsult A Munthe). Exteriör och interiör renovering: avfärgning av fasaderna i en rödakt ig fårgton , vi ndfå ng vid ingångarna, nya dörrar, innanfönster, elinstallat ion och elvärme, nya uppgångar till läktaren , ändring av altare och altarring SMÅLAND 245 samt ommålning av kyrkorummet. Väggarna avfärgades i gult , lister och omfattningar i vitt och taken försågs med dekorationsmå lningar mot vit botten av A Munthe och A Roos. Denna färgsättning och dekor har behållits. 1938 Nytt orgelverk av J Grönvall. 1950 Exteriör renovering. Kopparplåt ersatte korets järnplåt och tornets ljudluckor ersattes av jalusier. 1964-65 (ark K v Schmalensee). Omfattande exteriör och interiör renovering: ny sakristia med källare, vapen- husets utrymme utökat genom runda tillbyggnader, nytt koppartak, förhöjd tornspira , nytt tornur med fyrkantiga urtavlor, de omgivande blinderingarna borttagna, om- putsning och ommålning av fasaderna i nuvarande färg- sättn ing, kyrkans trägolv utbytta mot kalkstensgolv med värmeslingor, ny utformn ing av korpartiet med friståen- de altare och ny altarring, predikstolen flyttad och för- Lofta Kalmar län, Linköpings stift Beslut om nybygge togs den 17 juli 1834. Ett år senare revs den gamla medeltida stenkyrkan för att ge plats åt den nya, som uppfördes 1835-37 av stadsbyggmästaren i Linköping, Wilhelm Rosen. Som arkitekt stod Per Axel Nyström. Nyströms förslag från 1826 grundade sig san- nolikt på ett insänt förslag utarbetat av länsbyggmästaren Johan Holmberg. Kyrkan invigdes den 3 december 1837 Plan och material Rektangulär plan med inbyggd korabsid och flankerande smårum, sakristia och ett extra rum i sydöst, och indraget torn i nordväst. Ingångar till kyrkorummet genom tornet samt mitt på långsidorna. Gråstensmurar, som är spritputsade och avfårgade i gult med vita slätputsade hörnlister, pilastra r och omfatt- ningar. Taket är täckt med skiffer, torn- och lanterninta- ken med kopparplåt. Exteriör Avviker delvis från 1826 å rs approberade ritning, främst beträffande tornets utformning. Ritningen uppvisar ett lågt, indraget torn, som är avsluta t med en mycket kraftig lanternin. Det uppförda tornet är högre och kröns av en tvåvånig la nternin . Den övre åttkantiga tillkom emeller- tid först 1889. Vidare saknas den på ritn ingen utsatta gördelgesimsen, som skulle följa fönsternas nederkant. sedd med trappa, ny bänkinredning, omhängning av ljuskronorna och ommålning av interiören. l anslutning till denna omdaning av kyrkorummet tillkom altarpryd- naden av S Ljungberg och vapenhusets glasmålningar av J Brazda. Vidare ombyggdes orgelverket av T Lindegren, Göteborg. 1992 Exteriör renovering med avfärgning i samma fårger som tidigare. Äldre ritningar 1854 nybyggnadsförslag (ÖlÄ, A Törnquist?). Källor, litteratur och äldre avbildningar Ar/id. l . Ljungby kyrka. Historik. Ljungby u å. - Interiörbilder f>, målad av Magnus Wicander 1787 (se s 90 not 26), finns numera uppsatt över dörren till sak ristian . På nordväggen en kopia av Fredric Westins altartavla »Kristi uppståndelse», målad av Sven G ustaf Lindblom 1852. Tavla n var under å ren 1852-1951 insatt i a ltaruppstä ll n ingen. Före 1787 sakna- des altarprydnad. Dekorationer fanns dock runt kor- fånstret ovanfår a ltaret. Pred ikstolen med ursprunglig färgstä llning är utförd av Jo nas Berggren 176 1 (jfr s 9 1 not 33-34). Bä nkinredningen tillkom 1883, de höga tre- klöverformade gavla rna blev dock avsågade vid renove- ringen 1949. Orgelfasaden härrö r från 1767 å rs orgel. SMÅLAND 249 västpartiet tillkom 1982 en läktarunderbyggnad med panelade väggytor mot kyrkorummet. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1767 Orgel av L Wahlberg och A Wollander. 1775-77 Kyrkan tillbyggd med torn. 1780 Ny sakristia av tegel. 1787 Altaruppställning med altartavla. Korfönstret ovanför altaret sannolikt igenmurat. 1846 Spåntaket ersatt med tegeltak. 1848 Interiör renovering. 1852 Ny altartavla i den äldre altaruppställningen. 1874 Orgelverket tillbyggt med pedalverk av A P Kull- bom. 1883 Interiör renovering. Ny öppen bänkinredning med treklöverformade gavelslut Värmekaminer. 1907 Tornur. 1927 (mäl.mäst A Björklund). Ommålning av interiören. Vitt tak med tvåfärgad taklist , väggarna i grå ton, kring fönsterna mörkare ramar, nedtill på väggarna en grön- marmorerad panel. Läktaren i vitt och guld. Svart sam- met på altarrundeln. 1938 Elektrisk installation. 1948-50 (ark A Essen). Ny altartavla. Bänkgavlarna av- kortade. Nya dörrar mellan vapenhuset och kyrkorum- Långaryd met. Innanfönster med antikglas. Omhängning av ljus- kronorna i dubbla rader. Ommålning av interiören. Väg- garna i en gräddgulvit ton. Altaruppställningen i mörka grå toner med förgylln ing. Altarringen i en gräddgulgrå ton med förgyllning. Bänkinredningen invändigt grå- brun, gavla rna i blått med temperalaserade fy llningar i blå och grå nyanser. Ny orgel bakom den gamla fasaden av A Märlenssons Orgelfabrik AB. 1958 Ny dopfunt ritad av A Essen. 1982 (ark T Jangvik). Läktarunderbyggnad. Södra kor- dörren igensatt, portalen fortfarande synl ig frän såväl ut- som insidan. Ommålning av interiören. Dörr upptagen till sakristian. 1987 Exteriör renovering. Lagning av putsen och ny av- färgning av murytorna med kalkcementfärg. Ommålning av snickerierna. Äldre ritningar Saknas. Källor, litteratur och äldre avbildningar Aren. S. Stor Amira lens Prints Carls kyrka. Kort kyrkobeskriv- ning. Gamleby 1964; Foton från och med tiden före renove ringen 1948-50. ATA. Hallands län (före 1971 lönköpings län), Växjö stift Kyrkan hör till de större, byggd för l 000 personer, och ligger i fl ack terräng i utkanten av samhället , på platsen för två föregå ngare. Kyrkogårdsmurens huvudentre flan- keras av dubbla murade grindstolpar med pyramidfor- made plåthuvar. Den 1804 approberade ritningen av Per Wilhelm Palmroth, ÖIÄ, måste överges, då grundlägg- ningen utförts innan ritningen anlänt. Kyrkan byggdes 1809- 10 efter Palmroths nya ritningar 1807, avpassade till den lagda grunden . Invigningen 1816 förrättades av biskop Ludvig Mörner. Palmroths mänga originella för- slag till inredningen förenklades, bl a slopades läktare längs långväggarna, med predikstolen inkomponerad mitt på norrväggen. Den först anlitade murmästaren Nils Widman miss- skötte arbetet och ersattes av Carl Fredrik Lindberg; inredningen utfördes av häradssn ickare Ni ls Kramp. Ex- teriören är renodlat klassicistisk, medan interiören präg- las dels av inredning frän 1700-talets förra hälft , dels av 1930-talets renovering, särski lt i korpartiet. Plan och material Byggd enligt 1807 å rs ritning med rektangulärt kyrkorum och smalare, halvcirkelformad sakristia i öster, avdelad med hög skärm frå n koret , och torn i väster. Ingå ngar i väster och mitt på syd fasaden, samt i öster till sakristian. Byggd i sten, spritputsad i gråvitt , slätputsade omfatt- ningar, grå cementsockeL Takfallen täckta med koppar- plåt. Exteriör Långhuset har sadeltak, sakristia n något lägre ha lvkon- format tak. Elegant öppen lanternin med svagt kar- nissvängt tak och tornur åt fyra hå ll. Lanterninen tillkom 1847 och ersatte den ursprungliga fyrsidiga huven med spira, kors och glob. Samtidigt insattes västgavelns lu- nettfönster. Otymplig fast handikappramp vid syd in- gången. 250 KATALOG Fig 355. Långaryds kyrka från söder. Byggd 1809- 1O. Foto AT 1990. LångGiyd Church ji-om the south. Bu i/t 1809- 10. Fig 356-357 Interiör mot öster och mot väster. Foto AT 1990. The interior o/the church Jooking east. and west. Interiör Från byggnadst iden härrör själva rummet med sitt trä- tunnvalv och absiden, belyst av två fönster, samt det relativt ovanliga a rra ngemanget med avskärmad sakri- stia. Skranket är prytt av ett sirligt gallerverk upptill , trol igen från sent 1800-tal , samt över dörrarna vapen- sköldar hållna av lejon , med Karl XIII :s resp Karl XIV Johans namnchiffer snidade i trä av en mäster Bylander, Göteborg. I n nertaket är målat ljust grågrönt, taklisten mörkare grågrön, väggarna vita. Färghållningen omtalas 1824 som övervägande svagt blå, med dekor i vitt och guld. På a lta rbordet fra mför skranket en altartriptyk i marmorstuck från 1933. Ursprungligen pryddes altaret av ett förgyllt kors med strålsol. I abs idvalvet målning från 1933. Nummertavlor från 1846. Predikstolen på sydsidan ä r övertagen frå n den äldre kyrkan (Sven Segervall 1756), liksom dopfunten ( 1702). Bänkarna i fyra slutna kvarter är målade i grågrönt med listverk i gult och rött. Raka korbänkar. Västpartiet ä r välbevarat. Orgelläktaren pryds på bröstningen av sam- ma slags gallerverk som korskranket Läktarens tre pelar- par står fria, utan underbyggnad, med d ubbla trapplopp. Orgelfasad från 1828. I vapenhuset äldre trägolv och torntrappa. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1828 Orgel byggd av J P Åberg. 1873 Altarmålning av M E Winge ersätter altarkors. 1880-tal Predikstolen övermålas och förgylls. 1890 Värmeanläggning, kaminer. 1899 Utvändig renovering, plåt på yttertakets sydfall och sakristietak, i övrigt spån. Absidens valv pryds med stjärnh immel, bibelspråk och bårder, tunnvalvet kläs med pärlspont och målas vitt med schablonmönster kring ljuskronornas fasten. Väggarna kvadermålade, med bård i bä nkhöjd . Fast inredning målad i ljusgröna toner, läktarpela re i porfyrimita tion. Orgeln renoverad. Gjut- jä rnsbågar i fönstren . Äld re a lta rtavla frå n l 704 av Hans Hultman uppställs. Äldre predikstol till sydväggen. Fä r- gat glas i korfönstren. 191 6 Tornur insätts, värmeinstalla tio n. 1924-25 Altarkorsets strålsol placeras i koret. 1932-34 (ark P Boberg, Växjö). Södra takfallet plåttäcks. Nya fönster med smårutig blyspröjs, nya dörrar lika de äldre. Innertakets pärlspont avlägsnas. Ny dekor i absi- den: »Krist i himmelsfärd» av G Ambe och T Hjelm. Ny altartriptyk av N Enberg, »Golgata». Bekvämare si tt- bänka r. Nytt orgelverk av Åkerma n & Lund. Om målning av interiören: väggar gulvita, tak gråvitt, bänkar i tidiga- re grågrön ton. Vindfång vid vapenhuset. SMÅLAND 251 1941 Elinstallation. 1949 Kopparplåt på torntaken och norra långhustakfal- let 1966 (ark R Hlibel , Halmstad). Omputsning av exteri- ören, ommålning av interiören som tidigare men något ljusare. Elvärme, ny armatur. l 978 KororgeL 1984 Nytt orgelverk av Västbo Orgelbyggeri . Handikapp- ramp vid sydingången. 1992 Invändig renovering planeras. Långasjö Kalmar län, Växjö stift Uppförd 1789 av murmästaren Anders Bergström och snickaren Sven Lu(i?)ndgren, Vissefjärda efter ritningar upprättade 1779 av ÖIÄ. Beslut om nybyggnad togs den 9 juli 1775. Kyrka n föregicks av en sannolikt medeltida stenkyrka på samma plats. Den nya kyrka n invigdes 1794 av biskop Olof Wallqvist. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med kor i öster och utbyggd sak- ristia. Torn i väster. Ingång genom tornet och portal mitt på sydsidan. Även ingången till sakristian förlagd till sydsidan. Uppförd i gråsten, putsad och vitkalkad utan några slätmarkeringar. Täckt med spåntak, ursprungligen stru- ket med rödfärg. Torntaket kopparklätt Exteriör Ursprungligen uppförd efter ritningen från 1779. Dock blev takfallet något högre och dess anslutning till tornet enklare. Vidare utfördes inte gördelgesimsen och putsde- koren på tornfasaden. Vid en följande renovering, troli- gen 1863, har tornets konkava huv och balustradomgiv- na lanternin bytts ut mot nuvarande flacka tak med fyrkantig lanternin. För övrigt torde exteriören vara o- förändrad förutom att ytterdörrarna har klätts med kop- parplåt. Interiör Kyrkorummet har genomgått ett flertal förändringar. Al- tartavlan, »Den himmelska och jordiska lovsången», är målad av Elisabeth Bergstrand-Poulsen 1957 Av samma konstnär, som härstammade från Långasjö, finns ytterli- Äldre ritningar 1804 ny kyrka, tre uppsättningar med smärre ski llnader (P W Pa/mroth); 1806 uppmätning av grund (osign); 1807 ny kyrka , flera varianter, innehåller även sekt io ner och detalje r av inred- ningen, läktare, altaranordning, predikstol (P W Pa/mroth). Källor, litteratur och äldre avbildningar Andersson. H. Julhälsni ng till församlingsborna i Färgaryd, Långaryd och Femsjö, 1969; Allgulin. T Lå ngaryds kyrka, Lund 1933; Öhman. P, Den nyklassicistiska sockenkyrkans restaure- ringar, 1972; Manus till kortfattad beskrivning för SvK (E O Johansson, 1940-ta let); Foton, interiör 1931 ATA. Fig 358. Långasjö kyrka frå n sydöst. Byggd 1789. Foto AD 1991. Långa~jö Church fi"om the south-east. Bui/1 in 1789. gare fyra tavlor, placerade på västväggen under läktaren. Kyrkorummets nuvarande färgsättning, som är helt främmande för kyrkorummets karaktär, ansluter till mål- ningarnas färgskala med gulbrunt, rött och svart som dominerande inslag. Uppgifter om ursprunglig altarupp- ställning saknas. Sannolikt övertog man till en början en äldre altartavla. Från 1803 till 1957 var en målning, »Frälsarens bön i örtagården», utförd av S Spith, inplace- rad i korväggens dåvarande grunda rundbågiga altar- nisch (tavlan numera i Smålands museum). Altare av röd granit från 1960-talet. Altarringen och kordörrarnas om- fattningar härrör från andra hä lften av 1800-talet. Pre- dikstolen tillkom 1864. Bänkinredningen, dock något moderniserad, härstammar troligen från kyrkans till- komsttid. Ursprungligen saknades det dock sidogångar. 252 KATALOG Fig 359. Kyrkan med ursprunglig tornavslutning. Teckning av N l Löfgren 1835. ATA. Foto ATA. The church with the originaltower spi re. Orgelfasaden från 1837 Läktaren är byggd före 1829, eventuellt har den förändrats under sena re tid. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1803 Ny alta rtavla infogad i korväggens rundbågiga nisch. 1837-38 Orgel, av J P Åberg, Vassmolösa. 1863- 64 Större renovering. Sannolikt förä ndrad torn- överbyggnad. Ny predikstol av orgelbyggaren Johannes Magnusson efter ritning frå n ÖIÄ. Eventuellt även hal v- rund altarring istället för fyrkantig samt nya omfattning- ar kring kordörrarna och altarnischen (kan även ha skett först vid renoveringen 1890). Äldre förem ål som epitafi- er borttagna. Orgeln ombyggd av C A Johansson. 1890-94 Interiör renovering. Pärlspåntat innertak, något högre än tidigare, indelat med segmentband . Taklisten förd tvärs över korväggen. Värmeugnar. Ommålning av interiören. Väggarna nedtill gulbruna, däröver gulgrå. Alta rringen, predikstolen, orgelfasaden och läktarbarri- ären vitmålade. På läktarba rriären och altarn ischens om- ramning tänkespråk. Bänkinredningen målad i ekfårg. Alta rringens knäfall klätt med röd plysch . 1928 Nytt orgelverk av N Hammarberg. 1933-34 (ark P Boberg). Exteriö r och interiör renove- Fig 360. Interiör mot öster. Foto AD 1991 The interior ofthe church Iaoking east. Fig 36 1. Interiör mot öster före förändringen 1957 Foto ATA. The interior ofthe church Iaoking east. be./åre the alteration work in 1957. Fig 362. Interiö r mot väster. Foto AD 199 1. The imerior ofthe church Iaoking west. ring. Taket slätspåntat, listen på korväggen sannolikt borttagen samtidigt. Kordörrarna klädda med plywood . Bekvämare sittbänkar. Nytt golv Värmeledning. Om- målning av interiören med en gråvit fa rgsättning med spa rsam marmorering. 1943 Äldre inredningsföremål restaurerade och återin- satta i kyrkorummet. 1957 Altarnischen igenmurad och den äldre alta rtavlan ersatt med nuva rande. 196 1- 62 (a rk H Linden). Ytterdörrarna klädda med kop- parplåt. Alta re av röd granit. Utökning av ljuskronorna och omhängning i dubbla rader. Ommålning av interi- ö ren i ton med den nya a lta rtavla n. G ulbruna väggar. Bänkinredningen invändigt helt rödmålad , dörrspegla r- na svarta med effekträ nder liksom pelarna under läkta- ren. Predikstolen och orgelfasaden fo rtfarande marmore- rade. 1970 Nytt orgelverk av J Klinket. 1971 (byggmäst G Björk). Exteriö r renovering. Nya föns- ter och trappor. Långemåla SMÅLAND 253 1972 Exteriör renovering med ny puts. Ny dopfunt ritad av J Thelin. 1979 Interiö r renovering. Sictogångar upptagna. 1992 Torntaket och lanternintaket täckta med koppa r- plåt. Äldre ritningar 1778 nybyggnad, plan med sannolikt avsedd a ltarpred ikstol, öst- och västfasad (prosten E Aspelin, förslagen redovisade av G Hag- lund i nedan a a); 1779 nybyggnad (ÖIÄ); 1864 pred ikstol (A R Pellersson?). Källor, litteratur och äldre avbildningar N f Lö/gren, vol l. ATA; Haglund, G, När Lå ngasjö kyrka bygg- des och in vigdes. Emmaboda 1939; Redin, J, Lå ngasjö kyrkas historia , i: Lå ngasjö kröni ka. Emmaboda 1957; R edin, J, Kring Lå ngasjö kyrka i sjuhundra å r. Växjö 1988; Foton från och med 1930-ta let. ATA. Kalmar län, Växjö stift (före 1915 Kalmar stift) U ppförd 1828-34 av byggmästaren Sven N ilsson, som ersättning för en träkyrka från 1652. Beslut om nybygg- nad togs den 13 maj 182 1 Ritningarna upprättade av Samuel Enander 1823. Kyrkoinvigningen förrättades den 5 augusti 1832 av biskop Anders Carlsson af Kullberg. Plan och material Rektangulär plan med smalare, halvrund sakristia bak- om koret i öster, torn i väster. Ingång genom tornet och mittpo rtal på sydsidan. Sepa rat ingång till sakristia n frå n no rdöst. Uppförd av sten, putsad och avfårgad i vi tt med mör- ka re sockel. På själva kyrkobyggnaden tegeltak, på sakri- st ian spå ntak, på to rnet kopparplåt. U rsprungligen ge- nomgående spå n. Exteriör Uppförd efter 1823 års ritn ing med sydportalen, liksom även no rdportalen, ma rkerad med pilastrar och överlig- gare med lunett fönster ovanför. Förutom byte av takma- terial och att to rnla nterninen tid igare sannolikt var öp- pen samt att en direktingång ha r upptagits till sakristian är exteriö ren oförä nd rad sedan byggnadst iden. Fig 363. Långemåla kyrka frå n sydöst. Byggd 1828- 34. Foto RL 1991 Långemåla Church fi'om !he sow h-eas/. Bu iii 1828- 34. Interiör Kyrkorummets inredn ing fö rändrades vid 1908 å rs reno- vering, då den klassicerande alta ruppställningen med al- ta rtavlan »Jesus i Getsemane», målad av Ivan Hoflund , samt predikstolen och frontonerna över kordörrarna till- 254 KATALOG Fig 364. Interiör mot öster. Foto RL 199 1. The interior ofthe church looki1·1g east. kom. Ursprungligen fanns en altarpredikstolmed direkt- uppgå ng från sakristian. Öppningen flankerades av pi- lastrar, som bar upp en fronton. Strålsolen, som ingår i den nuvara nde altaruppställningen, var placerad på väggen bakom altarpredikstolen. Bänkinredningen är delvis ursprunglig. Orgelfasaden härrör från 1838 å rs orgel, läktaren sannolikt frå n byggnadstiden. Läktarun- derbyggnaden med väggar bestående av bred slätspåntad panel mot kyrkorummet är resultat av en renovering i slutet av 1970-talet. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1838 Orgel , byggd av P Z Strand. 1908 (ark R Östberg och ÖIÄ). Altarpredikstolen upp- löst. Nuvarande altaruppställning med alta rtavla samt ny predikstol vid nordväggen med uppgång från kyrko- rummet. Ny altarring. Över kordörrarna överstycken i form av frontoner Ny dopfunt. Utvidgning av korparti- et Nya dörrar till vapenhuset. Ommålning av interi- ören. Språkband över altaruppställningen. 1927 Ytterligare ett dörrpar vid västingången med sam- ma utfåra nde som de tidigare. 1940 Spåntaket ersatt med tegeltak. Omkalkning. Cen- tralvärme. 1950 Exteriör renoveri ng. 1954 (ark A Essen, efter fårslag av G Pauli). Förhöjning av altaruppställningen och predikstolen, som fårsågs med ljudtak. Nummertavlorna flyttade från korpilastrar- na till ståndare. Ny dopfunt av ölandssten. Ytterliga re utvidgning av koret. Ombyggnad av sittbä nkarna. Bän- karna borttagna under läktaren. Vindfånget vid södra ingången ombyggt. Komplettering av ljuskronorna och omhängning i dubbla rader. Nytt orgelverk byggt av Troels Krohn . Ommålning av interiören. Mörkt marmo- Fig 365. Interiör mot väster. Foto RL 199 1. The interior ofthe church Iaoking west. Fig 366. Inte riör mot öster år 1902. Foto ATA. The interior ofthe church in 1902. rerade pelare i altaruppställningen istället får som tidiga- re i vitt och guld , språkband och rusticering borttagna. Mörkare färgsättning på bänkinredningen. 1978- 79 Läktarunderbyggnad. 1991 Nytt tegeltak. Äldre ritningar 1823 nybyggnad (S Enande1'). Källor, litteratur och äldre avbildningar Högsbyboken del Il. Högsby 1969; fl·bäck, A, Långemåla socken och kyrka. Kort beskrivning. Kalmar 1964; Mellersta Kalmar läns kyrkor. Oskarshamn 1896; Foton från början av seklet. ATA. Malmbäck lönköpings län, Växjö stift Byggd 1827-28 med utnyttjande av delar av grunden samt sakristian till den ga mla kyrkan , som brunnit 18 17 Länsbyggmästare P Österlöf från Varberg byggde efter ÖIÄ:s ritning av Per Wilhelm Palmroth 1818. För vissa inredningsarbeten a nsvarade arkitekt Carl Robert Pal- mer, Jönköping. In vigd av biskop Esaias Tegner 1828. Exteriören oförändrad, interiören främst fö rändrad ge- nom ombyggnad i korpartiet 1908 och läkta runderbygg- nad 1968. Välbevarad, tidstypisk altaranordning. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med kor i öster och torn i väster samt sakristia mitt på nordväggen (på ritningen närmare koret). I koret har sekundärt byggts in utrymmen för sakristia och förråd. Den ursprungliga sakristian nu bi- sättningsrum. Byggd i sten, spritputsad i gul vitt med slätputs på omfattningar och lisener. Sockel i rosagul sandsten. En- kupigt rött tegel på det åt öster valmade sadeltaket, kop- parplåt på torn- och lanternintak (ursprungligen spån). Exteriör Lå nghus med rakt avslutad östvägg med två fönster. Väst- entre med kra ftig överliggare buren av pilastrar, träport med diagonallagd panel. Även sydentre. Runt fönster över tornets inskriftstavla i sandsten, runda fönste r även på långhusets västgavel på var s ida om tornet. Torn med öppen lanternin, krönt av förgyllt kors. SM ÅLAND 255 Fig 367. Malmbäcks kyrka frå n sydöst. Byggd 1827-28. Foto AL 199 1 M almbäck Cl111rch .fi"om !h e sowh-eas/. Buiii 1827-28. Interiör Väggar, trätunnval v och inredn ing är hållna i en enhetlig ljusgrå ton . Altarprydnaden utgörs av ett träkors med svepduk och törnekra ns, omgivet av kolonner som bär entablement med inskriptionen »Ära vare gud i höjden» (troligen tillagd senare). Bakom korset har direkt på mu- ren målats en framställning av Jerusalem, utförd av C E Tellander ca 1830. Alta ranordningen lämnades på ur- spru nglig plats då koret 1908 gjordes lägre och smalare genom att hö rnen avdelades till sak ristia och förråd med Fig 368. Interiör mot öster. Foto AL I 99 I. Fig 369. Inte riö r mot väster. Foto AL 199 I. The inlerior of!he church Iaoking eas/. The im erior o_{lhe church Iaoking wesl. 256 KATALOG dörrar mot lå nghuset. De befintliga korfönstren gjordes inåt smalare och rakt avslutade. Samtidigt borttogs den ursprungliga predikstolen, placerad mitt på norra lång- väggen, utförd 1828 med predikstolen i Asa från 1808 som förebild . Den ersattes av den gamla kyrkans 1600-talspredikstol utan ljudtak. På den nya korbågen må lades inskriptionsband. Bänkar frå n 1908, orgel från 1830 byggd av Jonas Niklas Söderling. Den djupa läktaren med tre kolonnra- der inbyggdes 1968 med släta väggar. Fern issat trägolv. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1876 Inre underhåll. Jordgolv ersattes av trägolv. Tornur som ej fungerade togs ned . 1908 (ark R Östberg, delvis efter förslag av A Alterström och G Lindgren). Omputsning av exteriören, ny ingång på nordsidan till sakristian, som omvandlats till bisätt- ningsrum. Koret ombyggt , gamla predikstolen insatt , nya öppna bänka r, innertaket omlagt, ommålning av interi- ören, språkba nd och ornament över korbågen, nya trap- por i vapenhuset , nytt orgelverk av J Magnusson, Göte- borg. 1937-39 (ark G Pauli). Omläggning av tak, pannrum Markaryd Kronobergs län, Växjö stift 1851 brann den äldre stenkyrka n, som så sent som l 795 blivit utvidgad och försedd med nytt torn av murmästa- ren Carl Hellsten. Två år senare lades grunden till en ny kyrkobyggnad men med bibehållande av det gamla tornet enligt ritningar av Carl Gustaf Blom Carlsson 1853. Kyr- kan , som stod fårdig 1855, uppfördes av byggmästarna Johannes Herrlin och Jonas Malmberg, Växjö. Invig- ningen förrättades den 30 augusti 1857 av kontraktspros- ten Peter Granstrand, Agunnaryd. Plan och material Planen följer 1853 å rs ritning med brett , rektangulärt kyrkorum med utbyggd, halvrund sakristia bakom koret i öster och ett relativt smalt torn i väster. Tornet utgörs av det 1795 uppförda tornet, som förhöjdes med ca 2,5 m. Ingång genom tornet och långsidornas mittportaler. Se- parat ingång till sakristian frå n öster. Uppförd av sten, spritputsad med slätputsade omfatt- under gamla sakristian , kaminer borttagna. Bänkar om- disponerade, gavlarna kapade, interiören ommålad: väggar varmgult , taket blågrått, absidvalvet blått med stjärnor, bänkar klart blågrå liksom taklist. Textbandet över korbågen ersatt med samma text inom mindre ram. 1964 Orgeln omdisponerad av F Aagaard . 1967-69 (J Dahls arkitektfirma, Tranås). Ny alta rring. Glasrutor i dörra rna till sakristia och förråd utbytta mot träfyllning. Dörr mellan kor och sakristia från 1908 igensatt. Ny ingång från norr till sakristian. Läktarunder- byggnad. Ny läkta rtrappa från vapenhuset, toalett i va- penhuset. Ommålning av interiören i grå toner. Språk- bandet från 1908 återställt. Äldre ritningar 1795 o rgelfasad (P Estenberg, ej nuvarande); 1818 predikstol (J Holm, kopia efter Asa kyrka); 1828 predikstol (J W Gerss); 1908 restaureringsförslag (G Lindgren), dito (R Östberg). Källor, litteratur och äldre avbildningar Löw. R och E-L, Malmbäcks kyrka 1828-1978. Nässjö 1978; Öhman, P, Den nyk lassicistiska sockenkyrkans restaure ringa r, 3-betygsuppsats i ko nstvetenskap, Sthlms uni versitet 1972; exte- riörfoton diverse odaterade, interiörfoton före 1937-39. ATA. ningar och listverk. Taken täckta med kopparplåt , ur- sprungligen spån. Exteriör Exteriörens utformning följer den fastställda ritningen. Enda förändringen är att tornur tillkommit samt att lan- terninen blivit glasad . Utmärkande för byggnaden är de framspringande risa liter eller porthus som omger lång- husportalerna och den åttkantiga la nterninens rika ut- formning. Interiör Interiören är till stor del bevarad och återgår helt på Blom Carlssons ritningar även beträffande inredningen. Det tredelade korfönstret försågs dock med ny dekor 1957 och den ursprungliga altarprydnaden, ett kors, har avlägsnats. Även korset var utformat enligt ritningen. Korväggens stuckdekor utfördes 1932. Orgeln, urspru ng- SMÅLAND 257 Fig 370. Markaryds kyrka från no rdväst. Byggd 1853-55. Foto AD 199 1. Markaryd Clwrch .fi"om the north-west. Built 1853-55. !igen byggd av Carl Elfst röm, tillkom 1887 Fasaden är ritad av Otto August Mankell 1876. Inredningen uppges ursprungligen vara målad i »pärl- grått med mycken förgyllning». Kända viktiga forändringar och åtgärder 1863 Lanterninen glasad. 1877 Orgel , byggd av C Elfström , Ljungby. 1800-ta lets slut. Kaminer, ommålning av interiören i vitt och guld, relief uppsatt på läkta rba rriä ren . 1914-15 (ark F Falkenberg). Exteriör och interiör reno- vering. Vindfång inrättade vid ingångarna, nytt golv i vapenhuset, innanfönster, bekvämare sittbänka r, om- målning av interiören i sam ma få rger som tidigare. 193 1-32 Kyrkans papptak ersatt med kopparplå t, cent- ralvärme, ommå lning av interiören , stuckdekor på korväggen. 1939 Nytt o rgelverk av J Grönvall. 1957 (ark E Graebe). Exte riö r och interiör renovering. U tvidgning av k01·partiet , nytt a lta rbord, korfönstret för- sett med prismaglas med mönstereffekt, sittbänka rna försedda med stoppning och tygklädsel, ommålning i lj usa få rger. 1977 Nytt orgelve rk, A Må rtens ons Orgelfabrik AB, Lund. 1980 Handikappramp vid söd ra ingången. 1984-86 (ark H Jonsson , Växjö). Exteriör och inte riör renovering. Toalett inrä ttad i vapenhuset. Utökning av belysningen, ommålning. Fig 37 1. Interiör mot öster. Foto AD 199 1. Fig 372. Interiör mot väster. Foto AD 199 1. The imerior ofthe church look i ng east. The im erior o.f the clwrch look i ng west. 17-9 19021 K/J 2 258 KATALOG Äldre ritningar 1794 ut vidgning av kyrkan (lokalt upprättat förslag, i skr t K Majt) ; l 794 utvidgning (ÖIÄ, P W Palmr01h?); 1853 nybyggnad med bibehållande av det t idigare tornet (C G Blom Carlsson); 1876 o rgelfasad (0 A Manke/l) . Misterhult Kalmar län, Linköpings stift Slutgiltigt beslut om nybyggnad togs 2 augusti 1767 och kyrkan uppfördes 1777-80 av murmästa ren Må ns Måns- son och byggmästaren Peter Andersson från Linköping. Ritningarna var upprättade av Mikael och Magnus Coswa samt pat ronats innehavaren Claes Didrik von Breitholz. Beträffande planlösningen skulle den delvis återgå på kyrkan i Oppeby, där von Breitholz hade egen- domar. Kyrkan ersatte en medeltida träkyrka. Den nya kyrkobyggnaden blev invigd 24 juli 1794 av biskop Jacob Axelsson Lindblom. Plan och material Brett rektangulärt lå nghus med rundat kor i öster. På bägge lå ngsido rna absidiala utbyggnader, som ursprung- ligen fungerade som loger för ägarna till Misterhult och Virbo-Få rbo. Torn med huvudingå ng i väster. Separata ingångar har funnits till de båda logerna. Den norra Källor, litteratur och äldre avbildningar Manus till kortfattad besk rivning för SvK av E O Johansson ( 1930-ta let); Lindsta m , l , Ma rkaryds kyrka. Växjö 1957 - Interi- örbilde r från 1900-ta lets bö1j a n , ATA. Fig 373. Miste rhults kyrka frå n sydväst. Byggd 1777-80. Foto RL 199 1 M isterhult Church fi'om the south-west. Built 1777-80. igensattes 1936 i och med att utbyggnaden förva ndlades t ill dopru m. Sakristia i norr med senare upptagen ingång. M urarna, uppförda i sten, är spri tputsade och avfarga- de i vitt. Slätputsade hörn och omfattningar. G rå putsad sockel. Kopparplåt på taket , tidigare spå ntak. Exteriör I princip ha r 1776 å rs ritni ng följts. Dock blev takfallet ej obrutet. Istä llet för en graciös fyrkant ig lantern in avslu- tad med enbart ett kors, blev la nterninen åttkant ig, så- som det var vanligt i trakten, och krönt med såväl kors som stjärna. Ett par mindre rektangulära öppn ingar till- kom dessutom på tornets fasader strävpelarna vid tor- nets sydvästra och nordvästra hörn utfördes aldrig, där- emot tillkom sådana på såväl syd- som nord fasaden. De rusticerade och nyklassicist iska omra mningarna kring absidernas portaler utfördes aldrig. Liksom tornportalen utformades de som enkla flersprångiga portale r. Byggna- SMÅ LAND 259 den kom dessutom att förkortas under byggets gång. För- utom igensatta fönster på utbyggnaderna , byte av ytter- dörrar, fönster och takmaterial är exteriören oförändrad sedan byggnadstiden. Interiör Ursprungligen präglades kyrkorummet av den bla ndstil , som florerade i dessa trakter vid övergången från rokoko till gustaviansk stil. Det klass icera nde intrycket finns dock kvar trots flera stora förändringar. Altaruppställ- ningen med alta rtavla, föreställa nde Jesu dop, samt pre- d ikstolen är utförda av Jonas Berggren 178 1 De flanke- ra nde skulpturerna Johannes och Petrus är utfö rda av Arvid Käl lström på 1930-talet. I och med skulpturernas tillkomst igenmurades de fönster, som fa nns närmast altaruppställningen. Alta ringen härstammar från 1902. Den öppna bä nkinredningen är frå n sena re tid. Ur- sprungligen var bänkinredningen sluten och blå målad samt uppdelad geno m tre längsgående gå ngar i fy ra ra- der. I de absidiala utbyggnaderna fanns loger och läktare. Två läktare var uppbyggda i väster. Orgelfasaden, ritad av Jacob Wulff, är samtida med kyrkan . Läktarbarriären är sannolikt ursprunglig. Diskret läktarunderbyggnad från 1974. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1794 Ny o rgel byggd av P Schiörlin. 1839 Renovering efter ett åsknedslag. 1869 O mbyggnad av orgeln. Ommålning. Den tidiga re färgsättningen ersatt med vitt och guld. 1902-06 Främst interiör renovering. Kyrkdörrarna av ek ersatta med nya av furu med infogade rundfönster. Nya fönste r med gjutjärnsspröjsning och större rutor istället för de gamla blyinfattade fönsterna. y altarring med glest satta balusterdockor. Ny öppen bänkinredning och omfördelning av bä nkkvarteren. Flyttning av prediksto- len med ny uppgång direkt i själva kyrkorummet. Loger- na borttagna. Nya läktartrappor. Nytt spåntat innertak. Ommålning av interiö ren i främst rödb runa toner. Nytt golv i vapenhuset med gråa och vita cementplattor. 19 12 Nytt orgelverk byggt av E A Setterquist & Son. 1927 De äldre glasfönsterna återinsatta i koret. 1936-37 (ark O Hökerberg). Två av korfönsterna samt ett fönster i vardera sideabsiden interiört igenmurade. Två nya skulpturer, Johannes och Pet rus, inplacerade på ömse sidor om a ltaret. Alta ringen beklädd med plywood. Norra s ideabsiden omvandlad till doprum, ytterdörren igensatt och ett medeltida altarskåp uppsatt på altaret. Nya raka bänkgavlar. Alla spå ntade ytor fö rutom i taket överklädda. Förenklade läkta rpelare. Ommålning av in- teriören i delvis ursprungliga fårger i framför allt en blå Fig 374. Inte riör mot öster. Foto RL 199 1 The interior ofthe church Iaoking east. Fig 375. Inte riö r mot väster. Foto RL 1991. The interior ofthe clwrch look i ng west. Fig 376. Interiö r av norra korsarmen. Foto RL 199 1. The interior ofthe north cross-arm. 260 KATALOG färgskala. Väggarna i en ljus terrakottafärg och takvalvet slamfärgat i en mörk gråblå ton . 1940 (ark A Essen). Exteriör renovering. Fönsternischer- na igenmurade i sidoabsiderna. 1955 Nya urtavlor på tornuret. 1956 Nytt golv i vapenhuset av hyvlad ölandssten. 1960 Omhängning av ljuskronorna i dubbla rader 1962 Spåntaket ersatt med kopparplåt. 1974 (ark E Persson). Exteriör och interiör renovering. Altarringens inklädning borttagen. Bänkarna avkortade framför doputrymmet i norra absiden . Södra Jäktartrap- pan borttagen, inbyggnad under läktaren . sekundära pe- lare rivna på läktaren. Ommålning av interiören. Takvalvet i en ljus gråblå ton. Interiören i övrigt i en grå färgskala med vitt och guld. Återigen draperimålning bakom predikstolen. Målilla Kalmar län, Linköpings stift Reda n vid en b iskopsvisitation 1768 blev de båda träkyr- korna i Gårdveda (medeltida) och Mål illa (byggår 16 14) utdömda. Först 1800 kunde försam lingarna dock enas om att tillsammans bygga en ny gemensam stenkyrka. Den nya kyrkan uppfördes i Målilla 1820-22 av st ifts- byggmästaren och direktören Johan Holmberg frå n Lin- köping efter ritningar från 1818, utförda av Per W ilhelm Palmroth. Invigning förrättades 16 maj 1824 av biskop Marcus Wallenberg. Plan och material Rekta ngulärt kyrkorum med kor och utbyggd sakristia i öster samt torn i väster. Huvudingångar genom torn och mittportal på sydfasaden. Separat ingå ng till sakristian i norr. Uppförd av sten , spritputsad och vitkalkad . Slätputsa- de omfattn ingar och hörnpilastrar Plåttak, ursprungli- gen spå ntak. Exteriör En nyklassicistisk exteriör utförd enligt 181 8 å rs ritning med vissa förändringar. D en pallad ianska utformningen av ljudöppningarna, rusticeringen kring sydportalen samt hörnpilastrarna förekommer ej på den approberade ritningen, som avsåg en enklare fasadutformning. Förut- Äldre ritningar 1776 nybyggnad, endast fasad (osign. Magnus Coswa o Mikael Coswa samt C D von Breilhol:::); u å altaruppställn ing (ÖIÄ); l 786 orgelfasad (J Wu!fTJ. Källor, litteratur och äldre avbildningar Cnallingius. 13, Miste rhults kyrka. Kort vägledning. Linköping 1962; Jennes. S. År och människor i Misterhult. Västervik 1962; Kyrkor i Södra Tjusts och Tu na läns kontrakt , Linköpings stift. Linköping 1980; Mellersta Kalmar läns kyrkor. Oskarshamn 1896; Myhrman. D N. M isterhults kyrkor genom tiderna. Oskars- hamn 1937· Två interiörfoton tagna före renoveringen 1902, pub! i Jennes 1962; Foton från 1930-talet. ATA; Om Jonas Berggren se M Ullen s 53-58 samt s 9 1 om att la nterninen har fö rsetts med tornur och fö rstorats något ha r sannolikt ingen större förändring senare skett av exteriören. Interiör Kyrkorummet domineras nu i korpartiet av den stora altartavlan, målad av Einar Forseth 1953. Predellan där- under är utförd av Axel Wallenberg samma å r. Ursprung- lig altarring med grisaille rnålningar av en okänd 1800-ta lskonstnär Från början var predikstolen placerad Fig 377 Målilla kyrka från sydöst. Byggd 1820-22. Foto RL 199 1. Målilla Church ji-om Ilie sou1h-eas1. Bu iii 1820-22. SMÅLAND 261 Fig 378. Interiör mot öster. Foto RL 199 1 The i111erior ofthe church Iaoking east. på väggen ovanför altaret med direktuppgång från sakris- tia n men flyttades 1953 till nordväggen. Bänkinredning- en är delvis ursprunglig liksom läkta ren. Orgelfasaden ritad av Carl Gustaf Blom Carlsson 1847 Den domine- rande och med fönster försedda läktarunderbyggnaden har tillkommit under senare å r. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1850 Ny orgel byggd av S Nordström. En p· ovisorisk pred ikstolskorg uppsatt på nordväggen. 1913 (byggmäst C J Rolander, Klevshult). Exteriör och interiör renovering. Vitkalkning av yttermurarna, omlagt spåntak, nya fönster. Inte riört: Delvis omgjort altare. Nya sittbänkar och utglesning av bänkraderna. Äldre inredningsföremål restaurerade och å te rinsatta i kyrko- rummet. Ommålning av interiören . Vita väggar med de- kormå lning på korväggen och omkring fönsterna samt längs taklisten. Väggarna nedtill målade i mörkgrönt med rektangulära fålt. Bänkinredningen mörkgrön med guld- l ister. 1937 Värmeledning. 1942 Elinstalla tion . 1949 Exteriör renovering. Lanterninen förstorad och för- sedd med tornur. Koppartak på tornet. 1953 (ark E Milles). Predikstolen flyttad från platsen över a ltaret till nordväggen , ny predikstolstra ppa. Ny altartavla med predella. Två nya dörröppningar till sak- ristian på ömse s idor om altaret. Utvidgat kor. Taklistens förlängning tvärs över korväggen borttagen. Nya glas- dörrar med modern spröjsning framför sydingången. Ljuskronorna om hängda i dubbla rader och komplettera- de med nya i samma stil. Ommålning av interiören, lj usblå tt tak med en bred ljusgul rand mot taklisten i ockra och rött. Väggarna målade i beigegrå fårg upp till Fig 379. Interiör mot öster år 1922. Foto ATA. The interior ofthe church look i ng east in 1922. drygt l m :s höjd, avgränsade mot de vita partierna ovan- för med orange lister Bra ndsäkra dörra r mellan vapen- huset och kyrkorummet. Nytt golv i vapenhuset och den ena läkta rtrappan borttagen. 1962 Orgeln renoverad av B Svensson. 1976 Exteriör renovering. 1981 KororgeL 1986 Orgeln restaurerad av A Magnussons Orgelbyggeri AB. 1989 Interiör renovering. Den dominerande ljusa om- ramningen runt altartavlan borttagen. Nytt altare. Ny röd klädsel på altarringen. Det putsade innertaket e rsatt av ett panelträtak. Taklisten åter dragen tvärs över korväggen. Läktarunderbyggnad. Ommålning av inte ri- ören. Trätunnvalvet i en ljus fårgton på mitten och lite mörkare ut mot kanterna. 1992 Exteriör renoveri ng. Omkalkning av murarna och ommålning av snickerierna. Fig 380. Interiör mot väster. Foto RL 1991. The i111erior ofthe church look i ng west. 262 KATALOG Äldre ritningar 1803 nybyggnad , torn mitt på sydsidan och inbyggd sakristia jämte ark ivrum bakom altaret (osign); 1808 nybyggnad , grekisk korsform och mittkupol (P W Palm roth); 1808 nybyggnad , revi- derad , kort ko rsarm med indraget to rn i söder och sakristi a m itt på nordväggen (P W Palmroth) ; 18 18 nybyggnad, ind raget väst- torn avslutat med pyra mid huv och sakristi a m itt på nordväggen (P W Pa/mroth); 18 18 nybyggnad (P W Palm roth); 1847 orgelfa- sad (C G !31om Carlsson). Månsarp lönköpings län, Växjö stift Kyrkan ligger på en svag höjd nordost om platsen för dess fö regångare, en träkyrka från l 7 14, som revs då kyrka n byggdes 1853-54, och som i s in tur ersatt en medeltida träkyrka. Johan Adolf Hawerma n vid ÖIÄ o marbetade 1846 det lokala ritningsfOrslageL Efter kritik frå n församlingen gjorde Hawerma n ett nytt förslag 1848, vilket seda n följdes av byggmästaren, Peter Pet- tersson i Tåå. Invigningen förrättades 1857 av bisko p Christofer lsaac Heurl in. Exteriören är oförändrad och utmä rks av den ovanliga gj utjä rnsspira n, donerad och utförd av fem hyttlag vid bruk i trakten. Interiö ren är omgestaltad under 1900-ta- let , dels i koret, dels geno m ändrad fä rgsättning och läkta runderbyggnad . Plan och material Rektangulärt kyrkorum med halvrunt ko r i öster, to rn i väster, sakristia i norr. Byggd i sten, spritputsad i vitt med slätputsade lisener och omfattningar. Lanternin plåtklädd , vitmålad, spira i gjutjärn . Svart skiffer på lå nghusets och sakristia ns tak, plåt på tornets. Exteriör Byggd efter ritning 1848 men förenklad i fråga om listverk m m. Ursprungligen fem fönster i koret , va rav mittfönstret blint , nu endast de två yttersta öppna. Entre- er i väster och mitt på sydsidan. Hög lanternin i trä, med genombruten gj utjärnsspira , som ersatte ritningens slut- na. Interiör Rumsfo rmen, de slutna bänkkvarteren , predikstolen och Källor, litteratur och äldre avbildningar N J Löfgren , vol 10. ATA; Ehrensvärd, U, Mål illa kyrka. Kort kyrkobeskrivni ng. Linköping 1970; Linköpings stifts julbok 1934. Linköping 1934; Melle rsta Kalmar läns kyrkor. Oskars- hamn 1896; Roselius, Y Mål illa-Gård veda kyrka. Oskarshamn 1953; Foton från 1930-talet. ATA. Fig 38 1 Må nsarps kyrka frå n no rdost. Byggd 1853-54. Foto AL 1991 Månsarp Church fi-om the north-east. Bu i/t 1853-54. orgeln vittnar om byggnadstidens stil , medan i övrigt inslag från 1950- och 70-talen ä r förhä rskande. l ab- sidvalvet bibliska scener, målade 1958 av Waldemar Lo- rentzon i sta rka röda, o range, blå , turkosa och gröna få rger. Altarprydnaden utgörs av ett a ltarskåp frå n 1977, som ersatte en äldre mål ning, uppsatt 1899, och nu pla- cerad på nord väggen. Denna satt i en troligen ursprunglig altaruppsats med gråmarmorerade kolo nner och över- stycke med strålsol. Strålsolen avlägsnades 1958 , resten 1977 Elegant predikstol frå n 1840-talet med högt place- rat lj udtak med lambrequi n, målad i brunt och grått med gyllene dekor och duva. O rgeln, ursprungligen byggd 1857 av August Rosen- borg, Vadstena, har fasad med goticerande drag. Läkta- ren slät ba rriär. Lunett fönster i västväggen. Läkta runder- byggnad med pa nelklädda väggar som lämnar frä mre läkta rstöden fria . SMÅLAN D 263 Fig 382. Inte riö r mot öster. Foto AL I99 1. The i111erior ofthe church Iaoking east. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1899 Ny alta rtavla av C Jonson i Breda ryd , »Kommen till mig ni alla som arbeten . . » 1922 (ark G Wetterling, A Atterströ m, Sthlm). Två ko r- fönster igensatta, kvar som nischer. Nytt golv, inna n- fö nster. Sex bä nka r borttagna, bekväma re sittbä nka r. Värme insta llat io n med varmluftssystem. Ommålning v i tt-grå t t. 1936 Nytt orgelverk av Th Frobenius, Da nmark. 1954 (J D ahls arkitektfirma, Tra nås). U tvidgat kor ge- nom bänkreducering. Svagt få rgal glas i fönstren. Kor- fönsternischerna igenmurade helt. Nya fönsterbä nka r av gra nit. Nya ljuskrono r, samtliga o mhä ngda över bänk- kva rteren. Ommålning i gråbeige toner. Exteriör om puts- ning. 1958 Altaruppsatsens strå tsol borttagen. Målning i korvalvet av W Lo rentzon. Ommålning av interiören: Mönsterås Fig 383. Interiö r mot väster. Foto AL 199 1 The interior o.fthe church Iaoking west. väggar gråvita, valv gråblått , bä nkar vitgrå med grågröna lister och gulgröna spegelfå lt , a lta rring i gråviolett 197 1 Fasadrenovering. 1977-78 (ark L Löfstedt). Nytt alta rskåp av H Fagerströ m, Halmstad. Nytt altarbord och knäfall , korbä nkar och nummertavlor bo rt. Kororgel av J Klinket, Lund . G a mla alta rtavlan ny ram och uppsatt på norra lå ngväggen. Läk- ta runderbyggnad med samlingsrum och toaletter. Äldre ritningar 1846 nybyggnad (J A Hawerman); 1848 nybyggnad (J A Hatver- man). Källor, litteratur och äldre avbildningar Samuelsson. 13, Månsa rps kyrka, u å (ca 1980); Sjöström , l , arti- kel ovan. Kalmar län, Växjö stift (före 1915 Kalmar stift) U ppförd 1843-44 av länsbyggmästaren G ustaf Rudwall som ersättning fö r en medeltida stenkyrka. Beslut o m nybyggnad togs den 27 september 1840. Ritningen utför- des av Ja kob Wilhel m Gerss 1843. Byggmästaren har dock satt s in prägel på byggnaden, som i fl era avseenden återgå r på utformn ingen av Mö rlunda kyrka, byggd av Rudwall 1839-40. Den nya kyrkan invigdes 18 septem- ber 1847 av biskop Anders Carlsson af Kullberg. Plan och material Rekta ngulä rt kyrkorum med absidialt ko rpa rti i norr, to rn i söder och sakrist ia i väster. Ingång genom tornet 264 KATALOG Fig 384. Mönste rås kyrka frå n nordöst. Byggd 1843-44. Foto RL 199 1 Mönsierås C hure/i .fi'om the north-east. Built 1843-44. samt genom portal mitt på östfasaden. Separat ingå ng till sakristia n. Pla nen åte rgår nä rmast på det lokalt upprätta- de förslaget , som underkändes av ÖIÄ vid granskningen 1842. Uppförd i tegel , spritputsad och avfargad i en sand- stenskulö r med slätputsade vita omfattningar och lister. Sockeln putsad och grå målad . Trälanterninen gul med vita pilastrar. Kopparplåt på taket, ursprungligen tegel. Exteriör Exteriören avviker från 1843 års approberade ritning bl a beträffande portalomfattninga rnas utform ning, som gjorts rika re. Ljudöppningarna blev dessutom rekta ngu- lära i stä llet för rundbågade och gördelgesimsen i ni vå med fönsternas nederkant utfö rdes ej. Inga större förä nd- ringar ha r skett sedan byggnadst iden förutom att portar- na har beklätts med kopparplå t. Interiör Kyrkorummet har till stor del kvar sin nyklassic ist iska prägel. D e förä nd ringar, som har skett, har varit pietets- fulla förutom en läktarunderbyggnad med glasat överpar- t i. Altartavlan , »Korsnedtagningen», en kopia av David von Kraffts mål ning, är utförd av Sven Gustaf Lindblom 1847 Altarringen är frå n 19 12. Den med kyrkan samtida pred ikstolen, med delar av en ä ld re p redikstol från 1703, är eventuell t ett verk av snickaren Olof Jakobsson. U r- sprunglig draperimålning finns fortfarande kvar i fon- den . Bänkinredningen är i princip från byggnadstiden. Orgelfasaden, efter ritning av Johan Fredrik Åbom , till- hör 1858 års orgel. Läktaren härstammar från 19 12 å rs renovering. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1850 Putsen avknackad på lantern inen och densam ma enbart målad. 1858 Ny orgel byggd av J N & C Söderling. Sannolikt även tillbyggnad av läktaren med ny läktarbröstning. 1875 Vindfång vid södra och östra ingångarna. I881 Kaminer. 1884 Orgelverket ombyggt av C Elfström. 19 12 (ark E Bernhard). Ny altarring med balusterdockor. Ny läktarbarriär samt två nya läktartrappar med diskret underbyggnad istället för en enda trappa. Ommålning av interiören. Kolonnerna och bänkkvarteren kraft igt mar- morerade. Predikstolen och a ltaruppställningen i vitt, draperimålningen bakom predikstolen övermålad . Fig 385. Interiö r mot norr. Foto RL 199 1. Fig 386. Interiör mot söder. Foto RL 199 1 The interior ofthe church look i ng north. The interiör ofthe church look i ng south. SMÅLAND 265 1939 (ark F r Olsson). Ytterporta rna koppa rbeklädda. U t- vidgat k01·pa rti . Antikglas i korfönsterna. Ombyggnad av sittbänkarna och utglesning av raderna. Äldre inventa- rier restaurerade och insatta i kyrko rummet. Ommålning av interiören. Takvalvet i ljusblå tt , interiö ren fö r övrigt i en grå fa rgskala. Draperimålningen åter fra mtagen. 1965 Nytt o rgelverk av N Hamma rberg. 1967 Exteriör renovering. Bl a lanterninen målad i två få rger stödräcken vid sa mtliga ingångar 1986 (ark I Pettersson). Träskulpturer fl yttade frå n koret t ill olika platser i kyrkorummet. Ett stånd ur flytta t frå n sakristia n till koret. En äldre altartavla placerad på väggen bakom dopfunten . Avko rtade bän kar för att ge pla ts åt en ha ndikappramp till koret på östra sidan. Läk- ta runderbyggnad . Ommålning av interiören med delvis ny fä rgsättning. Taket i rödgult , bänkinredningen i blått och rödgult. Mörlunda Kalmar län, Linköpings stift 183 1 togs beslut om en ny kyrkobyggnad , som skulle ersätta den dåva rande stenkyrka n, uppförd 16 12 på troli- gen äldre mura r och utökad med en korsarm av trä 1734. 1839-40 uppfö rdes den nya kyrka n av lä nsbyggmästare G ustaf Rudwall runt den ä ldre kyrka n med en viss för- skjutning åt öster. Byggmästaren Carl Robert Palmers ritning från 1834 hade då oma rbeta ts i flera versioner vid ÖIÄ av Jakob Wilhelm Gerss. Kyrkan blev in vigd 10 september 1843 av biskop Joha n Jakob Hed ren. Plan och material Rekta ngulärt kyrkorum med rundad ko rvägg i väster, to rn i öster och sakristia mitt på no rdsida n. Ingångar geno m torn och mittportal på sydsidan. Separat ingång till sakristia n. Planen avviker frå n Gerss' och Pa lmers ri t ningar beträ ffa nde koret. s akristia ns placering återgår på G erss' ritningar från 1835. Uppförd av sten, spritputsad och avfärgad i vitt. Slä t- putsade hörnmarkeringar och omfattningar. Frilagd soc- kel. Taken täckta med kopparplåt, ursprungl igen tegel. Exteriör Exteriören uppvisa r flera avvikelser i jämförelse med godkänd ritning frå n 1836 och utformningen grundar s ig på såväl Palmers som Gerss' förslag med vissa tillägg. Äldre ritningar 1784 läkta re (J Wulff); l 785 to rn (.! Wu(f!J ; U å nybyggnad (N l Löfgren , Va La); 1839 U å pla n och takstol (osign, Va La); U å ( 1842) nybyggnad (os ign, lokalt upprättat förslag, ED konseljakt 29 a pri l 1843); 1842 nybyggnad (./ W Gerss); 1843 nybyggnad (./ W Gerss); 1858 orgelfasad (J F Åbom). Källor, litteratur och äldre avbildningar N l Lö.fgren , vol l. ATA; En bok o m Mönsterås. Oskarshamn 1963; Mellersta Kalmar läns kyrkor. Oskarshamn 1896; Berg- Vii/ner, L , Mö nsterås kyrka. C-uppsats i konstvetenskap 199 1 vid Sth lms uni versitet; Ölunan, P, Den nyklass icistiska sockenkyr- kans restaure ringar. 3-betygsuppsats i konstvetenskap 1972 vid SthlillS uni versi tet; Foton frå n seklets början. ATA. Fig 387 Mörlunda kyrka frå n syd väst. Byggd 1839-40. Foto RL 199 1. M örlunda Church _fi-om 1he soulh-wes/. !Juiii 1839-40. Den palladia nska ut form ningen av tornets ljudöppningar samt to rnets fönsterö ppningar återgår på Pal mers fö r- slag, likaså hörnlisenerna och po rtalernas ut formning. Sydsidans mittrisal it utfördes dock ej . I stä llet markeras portalen av en fro ntespis. Lanterninen och dess posta- ment ä r dä remot desamma på sa mtliga förslag. Exteri- ören synes vara oförändrad sedan byggnadstiden. Interiör En i princip enhetlig och väl bevarad interiör med un- 266 KATALOG Fig 388. Interiör mot öster. Foto A Gus- tafsson, Östergötlands läns museum . The interior ofthe church Iaoking east. dantag får en nyligen tillkom men läktarunderbyggnad. Nyklass icistisk altaruppställning med altartavla, en ko- pia av Rubens »Korsnedtagning», målad av Salomon Andersson 1840. Predikstolen, eventuellt snidad av snic- ka ren Olof Jakobsson och ovanligt nog placerad till höger om mittgången, härstammar frå n kyrkans byggnadstid. Den slutna bänkinredningen är till stor del ursprunglig. Orgelfasad frå n 1843. Läktaren har delvis fårä ndrats vid renoveringar på 19 1 O-talet och 1980-talet. Fig 389. Interiör mot väster. Foto RL l 99 1. The imerior ofthe church Iaoking west. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1853- 60 Det tunga tegel taket ersatt med spåntak. 1884-85 Interiör renovering. Gipstaket ersatt med ett pärlspå ntat tak. Två värmeugnar installerade. Ommål- ning av interiö ren. Väggarna indelade i fält , målade om- ramninga r kring fönsterna. 1914 (byggm C J Rolander). Utvidgad läktare med ut- svängt mittparti. Läktarbarriä ren indelad i fält med kraf- tiga, förgyllda bladornament Läktarkolonnernas kapitäl få rsedda med girla nger. Ommålning av interiören. Väg- garnas fä ltindelning övermålad. Istället en hög oljemålad »panel» avslutad med en schablo nfris. Taklisten dekore- rad med blad , medaljonger och girlanger. Även dekorera- de fö nsternischer. 1923 Elektrisk installatio n. 1933 Nytt golv. Ommålning av bänkinredningen i sam- ma färgskala som tidigare. 1937 (ark J Da hl). Exteriör och interiör renovering. Sten- sockeln frilagd. Omkalkning av såväl yttre som inre väggar. Altaruppställningen och pred ikstolen restaurera- de, åter ursprunglig färgsä ttning. Antikglas i korfånster- na. Äldre förem ål restaurerade och återinsatta i kyrko- rummet. Bekvämare sittbänkar. Ommålning av interi- ören . 1945 Nytt orgelverk byggt av A Må rtenssons Orgelfabrik AB. 1949 Koppartak på tornet. SMÅLAND 267 1954 Vindfå ng vid huvudentn\n. Ny elektrisk insta lla- Äldre ritningar tion. 1956 Nytt a ltaröverstycke av C Berg, krucifix i silver omgivet av evangelistsymboler i snidat t rä. 1958 Orgelverket utökat av Åkerma n & Lund. 1962 (ark Kurt von Schmalensee). U tvidgat kor. Nytt korgolv med ölandssten. Bekvämare s ittbänka r med nya, breda re mella nstycken. Ommålning av interiören med bl a blått takvalv och vita väggar. Oljeeld ning. 1964-65 (ark K von Schmalensee). Exteriö r renovering. Ny puts och koppa rplåt på samtliga tak. 1984 Återigen rak läkta rbröstning med orgelfasaden framflyttad i li v med denna, såsom den ursprungligen var utf6rd. Nytt o rgelverk med utnyttjande av pipmaterial frå n 1767 och 1843, av Åkerman & Lund. Omhä ngning av lj uskronorna i dubbla rader. 1990 Läktarunderbyggnad. Nottebäck Kronobergs län, Växjö stift Uppförd som gemensam kyrka få r Nottebäck och G ran- hult 1832 mot den sena re fårsamlingens vilja (se s 17 fl} Den medeltida träkyrkan i Granhult fick dock stå kvar (fig 8-1 0) medan den medeltida stenkyrkan i Nottebäck revs. Den nya uppfårdes strax norr o m densamma efter ritningar av Johan Abra ham Wilelius, 1827 (fig 14). Grunden lades 1828. För murningsarbetet svarade mur- mästa ren Peter Olsson från Uråsa, får träarbetet bygg- mästa ren Jonas Pehrsson i Benestad , Aringsås. Kyrkan invigdes den 20 a ugusti 1837 av biskop Esaias Tegner. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med utbyggd , halvrund sakristia i öster samt torn i väster. Ingång genom tornet samt lå ngsidornas mittportaler. Den södra har sena re satts igen. Separat ingång fi nns även till sakrist ian. Pla nen följer helt 1827 å rs ritning. Murarna uppförda av sten, delvis med material från den gamla kyrkan, putsade och utvä ndigt avfärgade i en svagt rosa ton. Taktäckningen utgörs av plåt. Exteriör Kyrkans exteriö r följer den stad fästa ritningen frå nsett att tornets rundfå nster och gördelgesims inte utf6rdes. Exteriö ren ä r typisk få r tillkomsttidens enkla , nyklassi- 1834 nybyggnad (C R Palmer); 1835 omarbetning av 1834 års ritni ng (J W Gerss); 1835 samma ri tn ing med kor i väster och torn i öster (J W Gen·s); 1836 o marbetn ing av 1835 å rs ritni ngar med fy rkant ig sakristia bakom en rak korvägg istället fö r sakristia mitt på no rdväggen och absid på korväggen (J W Gen·s); 1845 nytt torn (J A J-lawerman). Källor, litteratur och äldre avbildningar Ehrensvärd. U & Kils1röm, B, Mö rlu nda kyrka . Kort kyrkobe- skrivning. Linköpi ng 197 1 Melle rsta Kalmar läns kyrkor. Os- karshamn 1896; Öhman, P, Den nyklassicistiska sockenkyrka ns resta ure ringa r. 3-betygsuppsats i konstvetenskap 1972 vid Sthlms univers itet ; Exteriörfoto före renoveringen 19 14 samt foto n från och med 1930-talet. ATA. Fig 390. Nottebäcks kyrka frå n söder. Byggd 1832. Jfr tig 13. Foto SH 1968. No//ebäck Church from 1he soul h. Bu iii in 1832. See Fig. 13. cistiska sockenkyrka. Urtavlo rna och insättning av to rn- ur sanno likt sena re t illägg. Interiör Ri tningens monumentala utformning av altarväggen med bågställning och listverk (fig 14) kom ej att geno m- få ras. Tunn valvet gjordes fl acka re och altarpartiet inra- mas i stället av pilastrar bä ra nde en t rekantgaveL Vid 268 KATALOG Fig 39 1. Inte riör mot öster. Foto SH 1968. The interior ofthe church look i ng east. renoveringen I893 e rsattes den altartavla, som skänkts av Karl XIV Jo ha n till kyrka n 1842, av den gamla kyr- kans a ltaruppsats frå n 1702, utförd av Torbern Röding. Altartavlan, som ä r en kopia efter Michelangelo Caravag- gios »Kristi gravläggning» från ca 1602, är nu uppsatt vid doppla tsen på den södra lå ngväggen. Orgelfasaden frå n 1857 ä r ritad av Ludvig Hawerman. Inredningen är i övrigt ursprunglig men moderniserad i vissa deta lje r. Interiörens färgsättning utgjordes från början av hu- vudsakligen pä rlgrått och guld . D en nuvarande färgsätt- ningen från 1956 baserar s ig delvis på 1894 å rs färgsätt- ning i olika »tonfärger», dvs blågrå tt , blågrönt och grå- brunt. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1838 Målning av interiören i pärlgrått, porfyr och guld. 1842 Alta rtavla, kopia efte r M Caravaggio. 1857 Orgel , byggd av J N & C Söderling. 1880-talet. Ka miner. 1893-94 Omfattande interiör renovering (målarmästare G Berggren, Gränna): altartavlan ersatt av den äldre altaruppsatsen, predikstolen försedd med skurna orna- ment, ä ldre inventa rie r placerade i kyrkorummet samt ommålning enligt tidens smak i tonfärger, marmorering och ekimita tio n. 1913 Nytt orgelverk av E Lunden. 193 1 Kaminerna ersatta av centra lvärme. Fig 392. Interiö r mot väster. Foto SH 1968. The interior ofthe church look i ng west. 1932 (ark P Boberg). Exteriör och interiör renovering: ytterputsen lagad och avfärgad , avtäckningsplåten e rsatt med kopparplåt , ommåln ing av snickerie r samt urtavlor, vindfå ng vid ingå ngarna, utvidgat korparti , modernise- ring av bä nkinredningen, predikstolen försedd med ljud- tak samt ommålning av inte riö ren. 1954 Nya urtavlor på tornuret. 1956 (ark G Rudner). Exteriör och inte riö r renovering: underhåll och avfärgning av fasaderna samt friläggning av sockeln, igensättning av den södra ingången fö r anord- nande av dopplats, ny armatur, nya num mertavlo r samt ommålning av interiören med del vis återgå ng till 1894 års fä rgsättning. 1964 Nytt orgelverk av O Hammarberg. 1982 Exteriör renovering. Fasaderna avfärgade i en svagt rosa ton , som påträffats i ett underliggande lager, nytt koppa rta k, stuprör på tornet. Äldre ritningar 179 1 förs lag till tillbyggnad (os ign, kh S J Are/l); 1792 förslag till utvidgning och to rn (O Tempelman, se tig 15); 1827 nybyggnad(./ A Wi/e/ius, kyrkans arkiv, VaLa, se tig 14); nybyggnad, rev ide rat rorslag (fe lakt igt eft e rdaterad 1837). Källor, litteratur och äldre avbildningar Ullen, M, Granhults och Nollebäcks kyrkor. SvK, vol 149. Sthlm 1972; Densamma, ovan s l 7- 23. - Inte riörbilder före 1932 å rs renovering, ATA. Nässjö, Gamla kyrkan lönköpings län , Växjö stift Kyrkan ligger i öppen jordbruksbygd, ca l km väster om Nässjö stad intill trafikled. Den byggdes 1789-9 1 efter ri t ning från 1777 av Olof Tempelma n (fig 11 8) och ersat- te då en medeltida stenkyrka. sakristians läge ändrades frå n norr till öster, då grundförhålla ndena var dåliga (hand lades av Thu re Wennberg, Ö lÄ). Kyrkan uppfördes av murmästare Magnus Sjöberg, Gränna, och in vigdes 1791 Kyrkan är välbevarad, med bl a ursprungl ig alta r- pred ikstol. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med rakslutet kor och utbyggd sakristia i öster, torn i väster. Entreer i tornets sydsida och i söder till koret. Byggd i sten, spritputsad i gul vitt med slätputsade om- fattni ngar (före 1968 helvit avfärgning). Sockeln putsad i grått. Spåntak. Lanterninen plåtklädd och vitmålad. Exteriör Lå nghus med sadeltak, valmat å t öster, kraftigt torn med öppen lantern in (före 1840 tornhuv efter 1777 års ritning men med glob och kors istället fö r obelisk). Sakristian lägre än långhuset, med karnissvängt valmat tak. Över sydentren ett fönster. SMÅLAND 269 Fig 393. Nässjö gamla kyrka från söder. Byggd l 789-9 1. Foto AL 1991 Nässjö old Church .[i-om !h e SOlllh. Bu iii 1789-91. ·Interiör Trävalv och väggar vitgrå, gråblå taklist (fårgställningen stämmer med den u rsprungliga; väggarna målades dock först 1804). Den raka östväggens två fönster omger altar- pred ikstol frå n 1793. Uppgång till predikstolen genom muren från den bakomliggande sakristian, som även har en ingång i golvplanet. Altarpredikstol, altarring och bänkar målade i gråblå nyanser med guldlister (altarpre- dikstolen omnäm ns på 1790-talet ri kt förgylld och för- F ig 394. Interiör mot öster. Foto AL 199 1. The i111erior of!he church Iaoking eas/. 270 KATALOG Fig 395. l nteriör mot väster. Foto AL 199 J. The interior of!he church Iaoking wes1. silvrad). Sedan 1941 är även en predikstol , gjord 160 l , uppställd på korets norra sida. Samtidigt insattes den gam la kyrkans a ltartavla, triumfkrucifix, begravningsva- pen m m , liksom delar av 1600-ta lets bänkinredning. Ett a lta rkors med svepduk och orm och dödskalle vid fo ten, utfört 1774, stod fram till ca 19 1 O på a lta rbo rdet , dä ref- ter i korets nordöstra hörn , nu in vid norra pred ikstolen. Orgelfasad efter ritning av Olof Tempelman 1795, utförd av Carl Fredrik Beurling. Orgeln ursprungligen byggd av Pehr Schiörlin, som levererade ett första utkast till fasa- den 1794. N öb bele Kronobergs län, Växjö stift Kyrkan ä r uppförd 1826- 29 efter ritning från 1825, utar- betad vid ÖIÄ. Ansvarig för byggnadsarbetena var bygg- mästare Swensson, Växjö. Den äldre kyrkan utgjordes av en medeltida stenkyrka på samma plats. Invigningen ägde rum på P ingstdagen 1832 och förrä ttades av biskop Esa ias Tegner. Plan och material Rektangulärt , relativt brett kyrkorum med utbyggd , rek- Kända viktiga förändringar och åtgärder 1840-talets slut. Tornhuven ersatt av lanternin med torn- ur. Långhustakets spån utbytta mot tegel. 1872-76 Nytt trägolv över äldre stengolv Bänkar utgle- sade. Utvändig omputsning i två nyanser vitt/vitgult. 1906 Lanterninen fö rstörd av bl ixtnedslag, rekonstru- erad. 1931 (a rk J Dahl , Tranås). Fasaderna ommålade i helvitt. Lanterninen plåtklädd. Bänkar, läktarbarriä r och pelare samt a ltarring målade i pärlgrått. 1941 (ark P Boberg). Äldre inventarier från gamla kyrkan renoverade och återinsatta. 1949-50 Lå nghustakets tegel bytta mot spån. Omputs- ning av fasader. Lanterninens träräcke bytt mot dito av järn. Ka mine r ersatta av el värme. 1963 Orgeln reparerad och ombyggd av N Hammarberg, Götebo rg. 1969-7 1 (ark E Persson, J Dahls a rkitektfirma, Tranås). Omfärgning av fasaderna i gult med vita omfattningar. Utglesning av bänkarna, stenplattor i mittgång och kor, i övrigt nytt trägolv Sidogångar, borttagning av bänkrader i kor och under läktare. 1981 (J Dahls arkitektkontor AB, Tranås). Värmeinstal- lation utbytt. 1990 Fönsterrenovering. Äldre ritningar 1777 nybyggnad (0 Tempe/ma n); 1794 o rgelfasad (P Schiörlin , ej utförd); 1794 o rgelfasad (0 Tempe/man) . Källor, litteratur och äldre avbildningar Fove/in, J (t 1807), Barkeryds och Nässjö församlingar, otryckt manuskript , ATA (avskrift 1830); Äldre foton, diverse före 1908, 1921 , 194 1 ATA. tangulär sakristia indelad i två rum , i öster och torn i väster Huvudingå ng genom tornet. Av långhusets båda mittportaler har den södra igensatts och omvandlats t ill ett fönster. Separat ingång till sakristian i norr. U ppförd av sten, putsad och vitkalkad . Slätputs på omfattningarna. Sockeln putsad och avfärgad i grått. Ta- ken täckta med sk iffer. SM Å LAN D 27 1 Fig 396. Nöbbele kyrka från sydöst. Byggd 1826-29. Foto PR 1978. Näbbe/e Church fi"om 1he sou1h-eas1. Bui/1 1826-29. Exteriör Exteriören följer 1825 å rs ritning frå nsett att sydportalen gjordes rektangulär, liksom tornportalen, i stä llet få r rundbågig med ett runt få nster ovanfö r. To rnpo rtalen omges av kra ftig rust ik. G ördelgesims saknas och la nter- n inen ä r sluten och få rsedd med tornur. Sydportalen har som nä mnts sena re ersatts med ett fånster och en ny porta l ha r upptagits på nordsida n. Interiör Interiören ä r relati vt oförä ndrad med ursprunglig inred- ning. Bä nkinredningen ha r dock på vanligt sätt moderni- serats och 1978 skedde även en inbyggnad under läkta- ren. Fö nsternischerna ha r också nerbilats t ill golvet fö r att ge plats å t värmeelement. Alta rtavla n med moti vet Nattvarden ä r målad av Salomon Andersson 1830 (se s 93 not 67). Orgeln tillkom 1863. Kända viktiga fOrändringar och åtgärder 1863 Orgel, byggd av P J Holmqvist och C A Joha nsson. Fasaden efte r ritning frå n ÖIÄ 1860. 1890 Exteriö r och interiör renovering: troligen om vand- ling av sydpo rtalen till fånster och nordi ngången upp- tagen, vindfång vid ingångarna, ka miner, ommålning av interiören i en rela ti vt mö rk och kraftig få rgskala med Fig 399. Interiör mot väster efter 1980 års renovering. Foto BO 1990. The im erior of !h e church looki ng wes1 a.fier resforalian work in 1980. Fig 397 l nteriör mot öster. Foto PR 1978. The i111erior of !he church Iaoking eas/. Fig 398. Interiör mot väster. Foto PR 1978. The imerior of!he clw rch look i ng wesl. 272 KATALOG dekormålning på väggarna och bibelcitat på läkta rbarri- ä ren . 1911 Ommålning av a ltarri ngen, a ltaret målat i svart med påsatta ornament av nys il ver, vita rullgardiner till sydsidans fönster. 1915 Nytt orgelverk av E Wirell. 1939-43 (ark P Boberg). Exteriör och interiör renove- ring: ytterdörrarna flyttade i murlivet, nya innerdörrar, nordportalens ytterdörr ny ek panel, nya innerbågar till fönstren , nytt golv i vapenhuset, korplanet sänkt , nytt kalkstensgolv i koret , bänkinredningen ombyggd till större bekvämlighet , utvidgning av läktaren, ommålning av interiör och inredning i ljusare färgskala och dekor- målningen borttagen. Odensvi Kalmar län, Linköpings stift Uppförd 1774-76 av murmästaren Jonas Zachrisson och byggmästaren Eric Ek(e)lund . Som förebild användes nä rmast Döderhults kyrka, tidigare uppförd av dessa. Den nya kyrka n ersatte en medeltida stenkyrka med till- byggnader av trä, vilken låg ungefår på samma plats. Kyrka n invigd 6 juli 1778. Plan och material Ett relati vt brett rektangulärt kyrkorum med tresidigt avslutat kor i öster, to rn i väste r och sakrist ia på nordsi- dan. Ingång genom tornet från väster samt två ingångar, symmetriskt placerade på sydfasaden. Separat ingång till sakristia n frä n öster. U n der koret ett gravkor byggt för lagman Granschaug och dennes a nhöriga. Murarna är uppförda i sten , spritputsade och avfärga- de i vitt. Smala lister med slätputs kring portaler och fönster. Spåntak. Exteriör Exteriörens ut fö rande äte rgår ej på någon bevarad rit- ning. Kyrkan ä r byggd i en ålderdomlig, lokalanknuten stil med ett högt obrutet takfall och ett lågt torn med må ngkantig lanternin i två avsatser. Över tornporta len finns ett medeltida tympa nonfåll från den gamla kyrka n inmurat sa mt över de båda ingånga rna på sydsidan t vå små huvuden, varav ett bä r krona. För övrigt ä r porta ler- na föga markerade. Förutom att fönsterna fö rstora ts och försetts med got icerande j ä rnspröjsning är exteriören oförändrad sedan byggnadstiden. 1969 Orgel verket omdisponerat av J Kiinkel. 1980 Inbyggnader under läktaren, ny t rappa till läkta ren. KororgeL 1992 Exteriör renovering. Äldre ritningar U å nybyggnadsförslag (ÖIÄ); 1825 nybyggnad (OlA, A Alm- .felclt?); 1860 o rgelfasad (ÖIÄ, L Hedin?). Källor, litteratur och äldre aYbildningar N l Lö.fgren, Teckninga r af Kyrkor. F m 55, KB. Fasad mot söder (Foto i ATA); exteriör- och interiörfoton 1938. ATA; Lundqvist, S. Nöbbele. Glimtar ur socknens historia. Växjö 1974. Fig 400. Odensvi kyrka från sydväst. Byggd l 774-76. Foto GJ 1990. Odensvi Church .from the south-west. Built 1774-76. Interiör Förutom den öppna bänkinredningen ä r även interiören mycket välbevarad och tidstypisk, med inslag av såväl rokoko som gustaviansk stil. Altartavlan, »Frälsaren och Nikodemus om natten», ä r målad av Pehr Hörberg 1809 SMÅLAND 273 Fig 40 l Interiö r mot öster. Foto GJ 1990. The imerior o/the church Iaoking east. (fig 83). Den a rkitektoniskt uppbyggda o mramningen ä r t ill verkad av konstnärens bror Bengt Hörberg. Prediksto- len ä r från 1788. Ursprungliga korbänkar följer väggarna. Bänkinredningen i övrigt från 1896 med nya gavla r och skärma r frå n 1956. Läktaren ä r samtida med kyrkan liksom den ståtliga orgelfasaden, som har t illhört en Wis- teniusorgel från 1777 Mycket diskret utformad läktarun- derbyggnad, som låte r de gamla läktartrapporna synas i kyrkorummet och som släpper in ljuset även från väster. Kända viktiga fOrändringar och åtgärder 1806 Ny alta rtavla av P Hörberg. 1800-ta lets slut. Vä rmekaminer insatta. 1896 Nya nummertavlor. Ny öppen bänkinredning. Nytt golv Nytt orgelverk av Åkerman & Lund bakom den ä ldre fasaden. Ommålning av interiören. Bred målad väggfris med löpande hund , raka linje r och fält i färgerna turkosgrönt , skarpt blå tt och brunt. Bä nkinredningen ek- färgad . Den äldre inredningen målad i vitt med listverk i metallguld . 1925 Ommålning av interiören. Väggfrisen övermålad . Bänka rna fernissade. 1939 Sannolikt en exteriör renovering. 1943 Orgeln något omdisponerad av N Hamma rberg. 1950 Elektrisk installation. Lampetter utmed väggarna. Ka minerna borttagna. Vä rmeledning. 1956 (a rk G Land). Nya raka bänkgavla r och skä rmar De återstående väggfasta bänkarna bo rttagna. Ommål- ning av interiören i de ursprungliga fä rgerna. Bänkinred- ningen i grågrö nt. Korbänkarna i blygrått med röda lis- ter. Mindre läkta runderbyggnad. 1983 (ark T Jangvik). Ommålning av interiören. Bänkin- 18-9 1902 1 KB 2 redningen i blått , vi tt och grått. Altaruppställningen grått och predikstolen i grått och blå tt. 1984 Orgelverket renoverat av J Kiinkel. Äldre ritningar l 768 till byggnad av den äld re kyrkan (P Frimodig, ritningen ej återfunnen); u å fasad ri tni ng till ny kyrka (osign, utförandet tyde r på A Törnberg som upphovsman. VaLa); 1776 fasad ritning till ny kyrka {ÖIÄ). Källor, litteratur och äldre avbildningar Bedoire. F, Odensvi kyrka. Kort vägledning. Linköping 1974; Ebel ing. M. De » nygamla» kyrkorna, i: Från romani k ti ll nygotik . Sthlm 1992; Om Pehr Hörbergs a ltartavla se ovan Ullen; Foton från och med 1800-talets slut. ATA. Fig 402. Interiö r mot väste r. Foto G J 1990. The imerior o/the church Iaoking west. 274 KATALOG Pjätteryd Kronobergs län, Växjö stift Efter slutgiltigt beslut om nybyggnad 1830 uppfårdes Pjätteryds kyrka 1833-34 av byggmästaren L Carlsson, Sölvesborg, efter ritning av Samuel Enander 183 1 Invig- ningen skedde först den 26 september 184 1 och fårrätta- des av kontraktsprosten Petrus G ranstrand . Kyrkan er- satte en medeltida träkyrka, belägen väster om den nya kyrkplatsen. Träkyrkan revs 1836. Nybyggnaden fåre- gicks av en lång kamp mellan fårsamlingen och biskop Tegner (se s 19ft). Plan och material Rektangulärt kyrkorum med utbyggd , rektangulär sakris- tia i öster och torn i väster. Huvudingå ng genom tornet. Mittportaler på båda långsidorna. Senare upptagen in- gång till sakristian frå n söder I nordöstra hörnet mellan sakristian och koret en bårhustillbyggnad från 1950-talet. Uppförd av sten, putsad och vitkalkad. Taken täckta med kopparplåt. Exteriör Utförd enligt 1831 års ritning. Mittportalernas omfatt- ningar blev dock förenklade, tornets rundfånster ersattes med rundbågiga och den horisontalt löpande listen ned- anfår kyrkans fånster uteslöts. Tornets lantern in igensat- tes 1914 och ä r sedan 1966 fårsedd med tornur. Interiör Interiören är delvis fårändrad och ett fånster på vardera sidan i anslutning till korpartiet är sedan 1925 igen mura- Fig 403. Pjät teryds kyrka från nordväst. Byggd 1833-34. Foto AD 1991. Pjälleryd Church ji-om the north-west. Built 1833-34. de få r att ge plats åt den gamla kyrkans altaruppsats respektive triumfkrucifix. Kyrkorummet domineras av den stora altaruppställ- ningen från 1877 (jfr Stenbrohult). Altartavlan, som skildrar Jesus vid 12 års ålder i templet, är utförd av Bengt Nordenberg, liksom de båda fl ankerande grisaille- mål ningarna av Moses och Johannes. Dessfårinnan an- vändes en mindre tavla, visande Nattvardens instiftan- de. Enanders ritning till korväggen visar en bågställning och ett kraftigt listverk samt profilerade dörröverstyc- ken. Det är osäkert om dessa detalj er utfördes. Inredningen är i huvudsak ursprunglig. Orgel n ti llkom vid 1800-talets mitt. Den nuvarande fä rgsättningen i grått, brunrosa, gråblått och med detaljer i guld och rödbrunt är från 1952. Fig 404. l nteriör mot öster. Foto AD 199 1 Fig 405. Inte riör mot väster. Foto AD 1991 The interior o.f the church Iaoking east. The interior ofthe church Iaoking west. Kända viktiga forändringar och åtgärder 1854 O rgel, byggd av J M Blomqvist, Yirestad. 1877 Ny alta ruppställning med målningar av B Norden- berg. 1890 Kaminer 19 19 Utvidgning av läktaren. 1925 (a rk P Boberg). Exteriör och interiör renovering: taket omlagt med svartmålad , galvaniserad plå t, vind- få ng vid ingångarna, t vå fönste r i a nslutning till korparti- et igensatta in vänd igt, ä ldre inventarie r uppsatta i kyrko- rummet, ommålning i en mörk fårgskala med rik ma rmo- rering. 1932 Nytt orgelverk, A Må rtenssons Orgelfabrik AB, Lund. 1952 (ark H Linden). Exteriö r och inte riö r renovering: ingång till sakrist ian frå n söder, bårhus, e l värme, utvidg- n ing av korpa rt iet, katedralglas i fönstren, predi kstolens Reftele lönköpings län , Växjö stift Den medeltida , må nga gånger om- och ti llbyggda kyrka n revs 1837 Försälj ningen av den gamla kyrkans blytak fin ansie rade delvis bygget av den nya kyrkan, som upp- fördes 1837- 38 under ledning av byggmästa re Wennberg på en ny to mt öste r om den gamla kyrkplatsen. Grund- läggningen påbö rjades 1835 och in vigningen fö rrä ttades 1839 av biskop Esa ias Tegner. Ma n fö ljde ritningar frå n 1836 av Axel Nyström (fig 127) med avvikelser beträf- fa nde korpa rtiet Den typiskt nyklass icistiska kyrkan m ed sitt lanterninfö rsedda torn ä r välbevarad exteriö rt, men ha r i det inre genomgått fle ra rad ikala förä nd ringar, frä mst i fråga om dekor och få rgsättni ng. Plan och material Rekta ngulärt lå nghus med rundat kor i öster, to rn i väs- ter, sakrist ia i no rr. Nyströms ritning visar rakslutet kor- parti med sakristia och fö rråd på var sida om det kvadra- t iska koret. Byggd i sten, spritputsad i gulv itt med fönste rom fatt- ningar i slä tputs. Kopparplåt på samtliga tak (ursprungli- gen spå n). Exteriör Entreer i väster och mitt på sydfasaden, bägge med lunett fö nster ovanfö r. Torn med sluten la nternin , på SMÅLAN D 275 ryggstycke borttaget och ljudtak uppsatt, bänka r bo rttag- na under läkta ren, nya läkta rt rappa r med inbyggda för- rådsutrymmen, delvis ny a rmatur och omhängning av ljuskro norna samt ommålning. 1966 To rnur. 1969 Nytt golv 1978 Exteriör renovering. Nytt koppartak, stuprör. 1979 N ytt o rgelverk av Yästbo Orgelbyggeri. 1986 Konservering av a lta rtavla n. Äldre ritningar U å ( 1794) fårslag t il l utvidgning av t räkyrkan (ÖlÄ); 183 1 ny- byggnad (S Enande1"). Källor, litteratur och äldre avbildningar Sandström, T Pjätteryds kyrkas historia. Älm hult 1935; Manus till kortfattad beskrivning få r SvK av E O Johansson (1930-talet); - Foto n efter 1925 å rs renovering, ATA. Fig 406. Reftele kyrka frå n no rdöst. Byggd 1837-38. Foto AD 199 1. Re/tele Church Fom the north-east. Bu i/t 1837-38. yströ ms rit ni ng öppen med galler, krönt av förgyll t kors. Interiör Lj ust och rymligt kyrkorum. Det vida koret ha r illusio- nistiskt a rkitekturmåleri från 187 1 i fo rm av pa rstä llda kolonner, ma rmo rerade i mö rkbrunt och grå tt , samt a l- tarom fa ttni ng i form av trekopplade kolonner som bär rakt entablement, målat i mörkt blågrönt Altartavlan är utfö rd av Gottfrid Kallstenius 1904. Det ursprungliga altarko rset nu placerat i vapenhuset. l korvalvet målning 276 KATALOG Fig 407 Interiö r mot öster. Foto AD 199 1 The i111erior ofthe church look ing east. av Wa ldema r Lo rentzon 1932. Alta rring med gallerverk. Predikstolen ä r ut förd efter ritning av Axel Nyström 1836 och har sentida få rgsättning i röt t, vitt och guld. U rsprungliga nummertavlo r, krönta av lyror. Korbän- ka rna samt bä nkinredningen i fyra slutna kvarter blev vid senaste renoveringen målade i kra ftigt rosa, blå tt och grått, liksom läkta re och o rgel. U rsprunglig få rgsättning gick i grått, grågrönt och guld. Orgeln är ursprungligen byggd av E och C Söderling, Göteborg, fasaden ritad av Carl G ustaf Blom Carlsson 1843 (smärre avvikelser i dekoren). Läkta ren underbyggd med två rum intill yt- terväggarna, så att mittpa rti och trappor lämnas fria . Modern armatur. Kända viktiga förändringar och åtgärder 187 1 Arkitekturmålning i koret kring a lta rmålning i a l fresco på muren, » Krist i himmelsfard» av C O Christier- nm. 1874 Spå ntak ersatt av skiffe r. 1880 Värmeugn insta llerad . 1904 Ny alta rtavla av G Ka llstenius, »Kristus visar sig fö r Maria Magdalena». Nya fönster, ny altarring med gallerverk, d ito på läkta rba rriä ren (t ro ligen). 1904 eller 19 17 Ommålning av interiö ren i grått och lj usgrönt med målad b röst panel med schablo nbård av blo mmo r över panel och vid takl ist samt över fönste r, väggarna kvaderindelade i svaga toner. 19 16-17 (C Lindholm). Arkitekturmåln ingen i koret övermålad och ersatt av pilastrar i trä, ljust målade. G ul t kated ralglas i korfönstren. Nytt orgelverk av O Hamma r- berg. Fig 408. Interiör mot väster. Foto AD 199 1. The interior ofthe church Iaoking west. 1932 (a rk P Boberg). Exteriör renovering, lanterninen o mmålad. Absidvalvet fö rsett med målning av W Lo- rentzon, »Jesus utsänder lä rjungarna». Träpilast ra rna avlägsnade, äldre a rki tekturmå lning framtagen. Klart a n- t ikglas i smårutig infatt ning i koret. Altarringen pa nel- klädd. Nytt furugolv, i vapenhus och vindfång kalksten. Bekväma re sittbänkar. Nytt värmesystem. Läktart rappar panelade räcken. Utv idgat kor genom bänkreducering. Färgsättningen bibehållen vid o mmålni ng. 1950 Orgeln ombyggd av Lindegrens Orgelbyggeri. 1969-70 (a rk I Waern-Bugge). Skiffertak på långhus er- satt med kopparplåt , exteriör o mputsning. Trappa till predikstolen frå n kyrkorummet i stä llet för från sakrist i- an . Bänkrader borttagna i ko ret. Det ursprungliga a ltar- korset uppsatt där. Altarringens panelklädsel borttagen, gallerverket frilagt. Nya lj uskronor i d ubbla rader. Om- målning i ny få rgsättning med starka toner av rosa och blått . Läktarunderbyggnad. M usikrum i tornet , nya dö rrar i vapenhuset. 1988 Kopparplåt på kortaket Äldre ritningar 1836 nybyggnad (A Nyström); 1836 predikstol och altarkors (A Nyström); 1843 orgelfasad (C G Blom Carlsson). Källor, litteratur och äldre avbildningar Petersson, F, Refteleboken. Växjö 1976; Manus till kortfattad beskrivning får Sv K av E O Johansson ( 1940-talet); l Sjöström, ovan ; Äld re fotografier: fåre renovering 1932, efter 1936. ATA. SMÅLAND 277 Rumskulla Kalmar län, Linköpings stift 1792 togs ett prelim inärt beslut om att ersätta den medel- tida träkyrkan med en ny stenkyrka. Ritn ing anskaffades och material började insamlas. Först 23 september 1832 togs dock det slutgil t iga beslutet om igångsätta nde och 1834- 35 uppfördes den nya kyrkan av byggmästare Carl Robert Palmer, Skede, efter egna ritningar, som dock hade oma rbetats något på ÖIÄ av Carl Broman. 1834 års kyrka är delvis belägen på samma plats som den äldre. Kyrkan invigdes 10 juni 1837 av biskop Joha n Jakob Hed ren. Plan och material Rekta ngulärt kyrkorum med alta rnisch och halvrund sakristia i öster samt torn i väster. Ingång genom tornpor- ta l och genom mittportaler på bägge lå ngsidorna. Separat ingång från sydsida n till sakristia n. Mura rna är uppförda av sten samt spritputsade och avfargade i vi tt med släta partier kring fönster och porta- ler. Aluminiumplåt på taket. Exteriör Uppförd efter 1832 års ritning utan större avvikelser. Tornportalen ä r endast markerad med pilastrar och över- liggare. Exteriören är tidstypisk och mycket välbevarad med bibehållen öppen lanternin. Interiör Kyrkorummet täcks av ett spegelvalv. Förutom att det ursprungl iga altarkorset ersatts av ett medeltida alta r- skåp från den gamla kyrkan är interiören välbevarad . En och samma mästare står förmodligen bakom utförandet av framförallt dekoren på kordörrarnas överstycken och på predikstolen samt på läktarbarriären och orgelfasa- den. Sannolikt har hela denna inredni ng tillkommit vid samma tidpunkt , även om den st ilmässigt avviker något frå n samtida verk. Den ursprungliga bänkinredningen står kvar så gott som intakt. Korbänkarna finns kvar i koret , de slutna långbänkarna utmed långväggarna li kaså och under läkta rtrapporna finns ä nnu de äldre småbän- karna kvar. Läktart rapporna uppgår fortfara nde direkt frå n kyrkorummet. Orgelfasaden hä rstamma r frå n Sven Nordströms orgel, byggd 1840. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1888 Värmeka miner 1898 Yttertaket täckt med plåt. 1904 (mål.mäst C J Rolander). Altarkorset ersatt med ett medeltida a lta rskåp. Nya fönster med dubbla glas. Om- målning av interiören. På ö mse sidor om altarn ischen två målade kraftiga pilastrar i svartbrunt , som bar upp en båge med texten »Så ä lskade Gud världen». Ovanför denna två änglar som mellan sig höll ett band med texten »Frid på jorden». I alta rnischen målade draperier. Väg- garna svagt bruna med oljemålad panel. Taket svagt blått med förgylld taklist. Träinredningen i brunt med spa r- sam förgyllning. Fig 409. Rumskulla kyrka från sydöst. Byggd 1834-35. Foto GJ 1990. Rumskulla Church ji-om the south-east. Built 1834-35. 278 KATALOG Fig 410. Interiör mot öster. Foto GJ 1990. The interior o./ lhe church Iaoking eas/. 1926 Nytt orgelverk av E A Setterquist & Son. 1935 (ark J Da hl). Modernisering av s ittbänkarna. Om- målning av interiören i dämpade gröna och grågröna fårger. Dekormålningen i koret övermålad . Taket laserat i en ljusgrön fårgton. Lasyr även på bä nkgavlarna, altar- ringen, läktarbröstningen m m. Golvet omlagt. Värme- ledning, halva sakristian omgjord till pannrum. 1970 Nytt plåttak. 1975 Vitkalkning av yttermurarna. 1983 Nytt innertak laserat i en gulröd nyans. 1992 Ommålning av interiören. Vita väggar. Alta rring Rydaholm lönköpings län, Växjö stift Det mäktiga romanska stentornet med s ina dubbla spiror bibehölls medan kyrkobyggnaden i övrigt av fårsam ling- en motvilligt revs får nybygge 1793. Långhus och kor byggdes efter ritning (fig 123 , 124) från Ö IÄ av Thure Wennberg. På fårsamlingens begäran utfårdes den lik Gällaryd i samma pastorat, fastän betydligt större. Bygg- mästare Hans Lundst röm, Laholm, ledde arbetet, La rs Wennerholm ansvarade får snickeria rbetena . Exteriören är välbevarad , interiören kraftigt ändrad vid ett flertal renoveri ngar Det klassicerande helhetsintrycket ä r dock förhärskande. Fig 41 1. Inte riör mot väster. Foto GJ 1990. The i nierior of!he church Iaoking wes/. och läkta rbröstning i urspru nglig fårg. Bänkinredningen i grått med överliggare laserade i brunrött. Äldre ritningar U å (ca 1800) nybyggnad (osign); u å (ca 1830?) nybyggnad (osign, C R Palmer, VaLa): 1832 nybyggnad (C Braman). Källor, litteratur och äldre avbildningar 13/omberg, O, Socknarna i Vim merby. Vimme rby 1979; Linkö- pings stifts julbok 1936. Kortare a rtikel. Linköping 1936; Nis- belh, Å, Rumskulla kyrka. Kort vägledning. Linköping 1963; Weslrin. O, Rumskulla. Dess folk och kyrkor unde r 800 å r. Ru mskulla 1985; Foton tagna före re noveringen 1935. ATA. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med halvrunt kor. Sakrist ia och vapenhus är placerade mitt får varandra på nord- respek- tive sydfasaden. Det medeltida tornet i väster med hu- vudi ngång. Tornet är byggt i kvaderhuggen granit och grönsten med spåntäckta spiror. Det nya långhusets och korets murar putsade i gråvitt. Koppartäckt tak (ursprungligen spå n). Oputsad sockel av återanvänd kvadersten frå n den rivna kyrkan . SMÅLAN D 279 Fig 412. Rydaholms kyrka från sydöst. Byggd 1793. Tornet me- delt ida. Foto AD 199 1. Rydaholm Church fi"om the south-east. Built in 1793. The tower is medieval. Exteriör Vapenhus och sakrist ia med valmade tak, något förenkla- de i förhälla nde till ritningen, som i övrigt ha r följts. Fragment av stenskulptur och kolonner frän den medelti- da kyrkan inmurade vid sydporta len. Interiör Det rymliga kyrko rummet ha r spegelvalv i trä, målat i ljusblått, med oval vulst kring mittspegeln, samt vita väggar. Tegelgolv, synligt i gängar och kor, täckt av fu- rupla nk i bä nkkvarter. Alta ruppställning med pilasterbu- ren båge med stor strälsol frä n 1865 inramar Waldema r Lorentzons »Den uppstå ndne Kristus» frän 1960. 1828 omta las alta rprydnad i form av altarko rs med svepduk, ä ngel med fackla, ankare m m (bevarade i södra vapen- huset). Den vackra predikstolen med lj udtak med lamb- requinbärd ä r ursprunglig, men flyttades 1908 nä rma re ko ret och fick ny uppgång. Predikstol och alta rring mäla- de i två nyanser grått med guldlister Öppna bä nka r frän 1908, ändrade 1953, målade 1987 i vitt , grått , guld och rosa. Orgelläkta re frän 1790-talet, målad som bä nkarna. O r- gel 1859 av bröderna Söderling, målad i svagt gult , guld och grått. Lä kta ren underbyggd till hal va dj upet. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1849 (senast) Fönstret bakom alta rkorset o mgivet av a r- kitektur- och draperimälning. 1852 ca »kyrkan mörk genom sin målning i svart o. vitt , utgöra nde bibliska allegorier» (All vin). 1859 Orgel byggd av J N , E & C Söderling. Fig 41 3. In teriör mot öster. Foto AD 199 1. The interior ofthe church Iaoking east. Fig 4 14. Interiör mot väster. Foto AD 199 1. The interior ofthe church look i ng west. Fig 41 5. Interiör mot öster ca 1940. Vykort. ATA. The interior ofthe church c. 1940. 280 KATALOG 1865 Ny alta ruppsats. Draperimålningen på väggen er- satt av skulpterat draperi. Altarprydnaden kompletterad med ängel på jordglob. 1894 Takspå n på lå nghustaket ersatt av järnplåt. 1906-08 (ark A Lindegren, Sthlm). Altaruppsatsen fra m- fl yttad, sak ristia inredd bakom, avdelad med skä rm. Ängeln och globen borttagna, a lta rkorset placerat mot sluten fond , korfönstret igensatt. Predikstolen framflyt- tad , ny uppgång. Nytt tegelgolv, nya öppna bänkar. Panel längs väggarna av äldre bä nkdörra r. Korbänkar borttag- na. Nya innedörrar. y taklist. 19 13 Värmeled ning, pannrum. 1934-37 sakristian i norr ny ingång och nytt fön ster. Nedgång till pannrum frå n utsidan. Orgelverket om- byggt. 194 1-42 (ark P Boberg, Växjö). Nya värmeelement, ny skorsten , nytt plåttak. Panelen av bänkdörrar borttagen. Nya la mpetter, el i ljuskronor. 1953-54 (ark B J Jörgensen, Växjö). Läktarunderbygg- nad . Nya bänkgavla r och bokbräden. Sidobänkar bort- tagna. Altaruppsatsen fl yttad nä rmare korväggen. Nya innerdörrar. Ursprungliga nummertavlor återinsatta . Ommålning av interiören. 1960 (ark B JJörgensen, Växjö). Altaruppsatsen ändrad, Ryssby Kronobergs län, Växjö stift Besl ut om nybygge diskuterades första gången 1825 och slutligt beslut togs den 30 april 1835. Grunden till den nya kyrkan lades 1840 . Byggnaden uppfördes dock först 1844 av byggmästaren P Petersson frå n Sandhult i Älvs- borgs lä n efter ritningar, som hade uppgjorts 1836 av Axel Nyström. Den nya kyrkan ersatte en medeltida, på 1770-talet tillbyggd stenkyrka, som låg något längre mot sydost. Kyrkan invigdes den 2 a ugusti 1846 av biskop Christofer Isaac Heu rlin. Plan och material Rektangulärt lå nghus med halvrunt kor i söder och to rn i norr samt utbyggd sakristia i öster. Huvud ingång genom tornet. Mittportal på västra långhusväggen samt separat ingång till sakristian. Murarna uppförda av sten, delvis från den gamla kyr- kan , samt spritputsade med slätputsade detaljer och av- fargade i vitt. Sockeln putsad och avfargad i grått. Lång- husets tak täckt med sk iffer, på koret och tornet utgörs takmaterialet av plå t. inre båge, kors och draperier avlägsnade och ersatta av W Lorentzons målning. 1975 Nytt orgelverk av J KlinkeL 16 stämmor frå n 1859 ingår. 1986-87 (L Arfwidsson, Atrio Arkitekter, Västervik). Handikapptoa lett i södra vapenhuset med ramp vid en- tren , i övrigt museirum. Ommålning. Konservering och förgyllning av inventarier. Ombyggnad av bänkar. Repa- ration av takstola r. Omläggning av plåttak. 1989 Kororgel av I Johansson, Lå ngaryd , ritad av ark L Arfwidsson. Äldre ritningar l 78 1 uppmätning av gamla kyrka n (lantmä tare A Bergius); l 782 nybyggnad med nytt torn och rakslutet kor (os ign , Th Wennberg); ( l 791) ombyggnad med bibehållet torn (odat , osign, Th Wenn- berg ); 1858 orgelfasad (N Söderling); 1906 förslag till resta urering (A Lindegren) . Källor, litteratur och ä ldre avbildningar Horn vik, N , Rydaholms kyrka. Värna mo u å (ca 197 1 ); Allvin 1852; Ma nus till kortfattad beskrivning för Sv K av E O Johans- son (1940-talet); l Sjöström , ovan; Interiörbilder 1930, -40 och -50-talen . ATA. Exteriör Exteriö ren avviker delvis frå n den stadfasta ritningen. Bl a har lå nghusets fönster utökats t ill sex i stället för fyra på vardera sida n och fönsteromfattningar liksom a rtiku- leringen av sockelpart iet uteslutits. Mittportalen och tor- net utformades dessutom enligt församlingens eget för- slag frå n 1835. Ett to rnur placerades redan frå n början i lanterninens översta del ovanför de rundbågiga öppn ingarna, vilka senare glasats. Interiör Korets ka raktär har delvis förändrat s genom valvets må- lade utsmyckning frå n 195 1 av Waldemar Lorentzon. Kyrkorummets inredning ä r dock mycket välbeva rad. Av speciellt intresse ä r altaret och dess altarprydnad, ett kors med svepduk, infogat i en äldre inra mning (fig 90). I korets ursprungliga inredning ingick även två ståndur, placerade på var sin sida mella n korfönstren och även nummertavlo rna var placerade på stå ndare. Predikstolen SMÅLAND 281 Fig 4 16. Ryssby kyrka från sydväst. Byggd 1844. Foto BO 1990. Ryssby Church ji'om !h e soulh-wes/. Bu iii in 1844. Fig 417 Interiör mot söder. Jfr tig 90. Foto BO 1990. The i nierior o.f !h e church Iaoking so1ilh. See Fig. 90. övertogs från den gamla kyrkan liksom orgeln och delar av bänkinredningen. Predikstolen , som a nskaffats 1704, moderniserades dock vid uppsättandet 1844 vilket också gäller orgeln, som byggts 1783 av Pehr Schiörlin. Den uppsattes av orgelbyggaren J Liljegren från K venneberga och fick trettio å r senare en utökad fasad och nytt orgel- verk genom orgelbyggaren Carl Elfström i Ljungby. 1851 var inredningen målad i vit pärlfårg och guld , vi lket även gällde predikstolen, medan läktarens ko- lonner var vitmarmorerade. I koret fanns även dekora- Fig 418. Interiör mot söder före 194 7 års renovering. Foto P Boberg 1934. ATA. The i nierior o.f!he church Iaoking so/Il h be.fore 1he res/oralion and alleralian work in 1947. Fig 4 19. Interiör mot norr. Foto BO 1990. The irllerior o.f!he church Iaoking nor/h. tionsmålninga r i oljefårg. Den nuvara nde fårgsättningen med inslag av marmorering och lister i rött och guld är från renoveringen 1986. Kända viktiga fOrändringar och åtgärder 1851 Målning av interiören. 1875 Ombyggnad av orgeln av C Elfström, Lj ungby. 1893 Kaminer. 1909 Järnplåt på kortaket. 1913 Ommålning. 282 KATALOG 1924 Nytt orgelverk av E F Walcker, Ludwigsburg. 1927 Exteriör och interiör renovering. Ommålning av interiören med samma färgsättning som tidigare, bänkin- redningen dock mörkare, altarringen klädd med röd plysch. 1935 (ark P Boberg). De två främre korfönstren försedda med patinerat glas. 1947-5 1 (ark H Linden). Omfattande exteriör och interi- ör renovering: skiffertaket renoverat och omlagt, koppar- plåt på torn- och kortak, lanterninen glasad, renovering av golv och golvbjälklag, installering av el, ny uppvärm- ning, patinerat glas i de övriga korfönstren, stånduren i koret borttagna, nummertavlorna frigjorda från ståndar- na och upphängda på väggen, bänkinredningen ombyggd till större bekvämlighet, konservering av äldre inventa- rier, däribland det medeltida triumfkrucifixet, läktarun- derbyggnad samt ommålning av inredningen i en grön, grågrön och blå färgskala som anpassades till den av W Lorentzon sa mtidigt utförda målningen i koret. Skatelöv Kronobergs län, Växjö stift För den nya kyrkan, som uppfördes 1820-21 , valdes en helt ny tomt belägen några hundra meter från den gamla kyrkplatsen, som ligger i direkt anslutning till sjön. Den äldre kyrkan utgjordes av en medeltida stenkyrka. Plat- sen är bevarad som kyrkogård och används även för fri luftsgudstjänster. Som a nsvariga för det nya kyrkbyg- get, som skedde efter ritningar av Axel Almfelt 181 7, omtalas murmästare Thor Uppgren, Sölvesborg och byggmästaren Johan Ehrenberg, Blädinge. Invigningen skedde den 24 juni 1825 och förrättades av biskopen Esaias Tegner. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med utbyggd , halvrund sakristia i öster samt torn i väster. Ingång genom tornet samt de båda mittportalerna. Separat ingå ng till sakristian frå n söder. Planen överensstämmer med ritningen frånsett att sakristian gjorts större och den norra mittportalen till- lagts. Uppförd av sten, putsad och vitkalkad. Takmaterialet utgörs fortfarande av spån. Även den öppna lanterninen är klädd med spån. Huven och torntaket är dock numera klädda med kopparplåt. 1965 Kororgel av A Magnussons Orgelbyggeri AB. 1967 Nytt orgelverk av A Magnussons Orgelbyggeri AB. 1986 (ark M Barsöe). Allmän renovering. Korvalvets målning och altartavlan konserverade, bänkarna närmast predikstolen avkortade, ny belysning över bänkkvarte- ren, ommålning. Äldre ritningar 1782 orgelfasad; 1826 nybyggnad (os ignerat , lokalt förslag b ifogat ansökan om stamboksmedel); 1835 nybyggnad (osign, lokalt upp- rättat förslag i brev till K Majt 1836); 1836 nybyggnad (A Ny- slröm). Källor, litteratur och äldre avbildningar Manus till kortfattad beskrivning för SvK av E O Johansson ( 1930-talet); En bok om Ryssby. Red B Bexe/1. Växjö 1978; l a a ingå r den äldsta kända inte riörbilden, fotograferad ca 19 1 O; inte- riörfoto före renoveringen 1947 ATA. Fig 420. Skatelövs kyrka från syd väst. Byggd 1820-2 1. Foto BO 1990. Ska1e/öv Church ji-om !he soU!h-wesl. Bui/1 1820-21. Exteriör Utförd enligt 181 7 å rs ritning. Tornportalen blev dock kraftigare markerad genom rusticering. Vidare ti llkom som nämnts en ingång i norr. Exteriören är oförändrad sedan byggnadstiden frånsett trappan och fönstret till det pannrum som byggts under sakristian. SM ÅLAND 283 Fig 42 1 Interiö r mot öster. Foto BO 1990. The interior of the clwrch Iaoking east. Interiör Kraftigt förändrad genom främst färgsättning och änd- ring av korväggen. Alta rtavlan, »Kristi nedtagande frå n korset», är en kopia efter Rubens målning av Salomon Andersson o m- kring 1830 (se s 93, not 67). Dess nuvarande klassiceran- de pilasterinra mning tillkom dock 1938. Vid 1930-talets renoveringar tillkom likaså det klassicerande ljudtaket till predikstolen och kordörrarna gjordes mindre och fl yt- tades uta nför altarringen. Bänkinred ningen är i huvud- sak ursprunglig liksom läktaren med orgelfasad från 1845. Inbyggnaderna under läktaren tillkom 1972, då även ommålningen i nuvara nde färgskala med grått , blått och mörkrosa skedde. Av en interiörbild frå n börja n av 1900-talet framgår att korväggen då var fö rsedd med må lade pilastrar och deko- rerade väggfält ovanför kordörrarna medan flankera nde nummertavlor var placerade på kraftiga underreden. I koret fa nns också det sedvanliga stånduret. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1830 ca Altartavla av S Andersson. 1845 Orgel , byggd av J N , E & C Söderling, fasad efter ritning av A Törnquist 1844. 1875 Renovering. Troligen tillko m då korväggens måla- de dekor samt altarringen. Inredn ingen målad i vitt och guld . Något sena re insätts kaminer. 19 18 Nytt orgelverk av O Hammarberg. Fig 422. Interiör mot öster före 1934. Foto Smålands museum. The interior of the church look i ng east, before / 934. 1922 Exteriör och interiör renovering. Ommål ning i sam- ma färger. 1934 (ark P Boberg). Predikstolen försedd med ljudta k. 1937-38 (ark P Boberg). Exteriör och interiör renove- ring: pannrum under sakrist ian, elinsta llation , vindfång vid ingångarna, fl yttning av kordörrarna, dekormålning- en borttagen, omfattning till a ltartavlan, kaminerna bort- tagna, omhängning av lj uskronorna i dubbla rader, o m- målning, inredningen hå llen i en grågrön färgskala med marmoreringar. Fig 423. l nteriör mot väster. Foto BO 1990. The interior ofthe church look i ng west. 284 KATALOG 1957 Nytt orgelverk av Fredriksborgs orgelbyggeri, Dan- mark. 1958 Lanterninen vitmålad , liksom ursprungligen, och tornets och la nterninens spå ntak ersatta med kopparplåt. Nytt orgelverk av Frederiksborgs Orgelbyggeri, Hillemd. 1972 (ark I Waern-Bugge). Interiör renovering: altar- uppställningens p ilast rar förändrade, dörrfoder runt kordörrarna, predikstolens ljudtak försett med klass ice- rande la mbrequin , dopplats inrättad vid södra korvägg- en, läktarinbyggnader, omhängn ing av ljuskronorna i dubbla rader, ombyggnad av bänkarna, ommålning av inredningen i nuvarande fårgskala. 1978 (ark T Jangvik). Exteriör renovering. Skede lönköpings län, Växjö stift Efter a tt i många å r ha diskuterat utvidgning av den medeltida kyrkan och 18 17 fått ritning till detta från ÖIÄ, beslöt försam lingen att istä llet gå in för nybyggnad och a nlitade den i socknen födde länsbyggmästaren Carl Robert Palmer. Dennes ritni ng frå n 1834 (fig 125) appro- berades i efterha nd, då kyrkan stod klar. Invigningen förrättades av biskop Esaias Tegner 1837 Kyrkan är oförändrad till det yttre, och ha r i det inre Äldre ritningar U å ( 18 16?) nybyggnad (A Almfe/1); 18 17 nybyggnad (A Almfe/t , se fig 7); 182 1 läktare och predikstol (J W Gerss); 1844 orgelfasad (A Törnquist). Källor, litteratur och äldre avbildningar lnte riörfoto, 1900-talets börja n, Smålands museum; inte riörfo- ton fö re 1934 års renovering, ATA. Fig 424. Skede kyrka från söder. Byggd 1833-34. Foto GJ 1991 Skede Church .fi'om the south. Built 1833-34. återfått mycket av sin ursprungliga klass icerande karak- tär efter flera genomgripande renoveringar. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med halvrunt kor i öster, torn i väster, sakristia i norr Entreer i väster och mitt på sydfa- saden. Byggd i sten, spritputsad med slätputsade omfattning- SMÅLAND 285 Fig 425. Interiör mot öster. Foto GJ I 991 The i111erior ofrhe church Iaoking easr. ar (ursprungligen helt slätputsad), sockel avfärgad i grått. Svartmålad plåt på taket. Lanterninen klädd med vit- målad plåt. Enligt färgspår kan kyrkan tidigare ha varit avfärgad i blekrosa. Exteriör Byggd efter Palmers ritning 1834, med kraftigt, lågt torn och liten, öppen lanternin. Tre kopplade bågar som ljud- öppningar och litet runt fönster mitt på tornkroppen . Entreerna inramade av pilastrar med överliggare och lu- nettfönster ovanför. Interiör Ljust och rymligt kyrkorum med vita väggar och flackt valv med profilerad , konsolprydd taklist i rosa, gult och guld. Altartavlan, föreställande Nattvarden och utförd 1846 av Sven Gustaf Lindblom, omges av pilastrar och strålsol ovanför taklisten. Den ersatte ett altarkors med svepduk och strålsol (bevarat i tornrum). På var sida om korfönstren två målningar av Axel Lindholm 1894, upp- satta 1990. Altarring med obeliskformade ståndare till ovala nummertavlor ( 1918). Svängda korbänkar. Slät rund pred ikstol , målad i grått och guld (ljudtak från l 918). Korfönster tonade med ornament i svagt grönt och brunt ( 1918). Bänkar i fyra kvarter, slutna mot mitt- gången; även sidebänkar längs lå ngsidorna har bevarats. Orgelläktare med mittparti utökat 191 8. Orgelfasaden tillhör 1835 års orgel , byggd av Sven Nordström, Norra Solberga. Runda västfönster. Läktaren underbyggd till halva djupet. Vapenhus med dubbla trapplopp. Nytt vindfång, förråd , toalett. Fig 426. Interiör mot väster. Foto GJ 1991 The inrerior o.frhe church Iaoking wesr. Kända viktiga forändringar och åtgärder 1916 Tre målningar av L Frid placerade vid a ltaret. 1917-18 (ark O Hökerberg). Pred ikstolen fö rsedd med ljudtak. Ny altarring med obeliskformade stöd för num- mertavlor Läktaren utvidgad. Ny dekor på bröstningen. Glesare bä nkar, ny dekor. Nischer för kaminer. Orna- mentala takrosetter kring kronfästena. Nya dörrar till vapenhuset. Träskulptur från gamla kyrkan uppställd mot västväggen. Ommålning av interiören: väggar ljus- gula med dekormålning i fält , urnor över taklister och moln över altaret. N ytt golv, nya fönster, korfönstren med dekorerat glas. 1925 Plåttaket målat svart , tidigare mö nj efärgat. 1927 Nytt orgelverk av Åkerman & Lund. 1953 (J D ahls arkitektfirma, Tranås). Ommålning av interiören , valv omputsat , tidigare dekormål ning över- målad . Väggar vita, tak laserat gråblått. Bänkar utvän- digt gråblå/gröna, speglar med röda lister, invändigt brunröda. Ka miner och nischer borttagna. Dopplats på sydsidan . Nya la mpetter och ljuskronor. De två sista bänkraderna i främre kvarteren inredda till förråds- och värmeskåp med galler mot mittgången. 1954 Orgeln ombyggd av O Ryden. 1970, 1974 (J Dahls arkitektfirma, Tra nås). Omputsning av exteriör, underhåll interiör. Vindfång i vapenhus, stengolv Viss ommålning, bänkar i gråblått/ockra. 1987-88 (ark P Rudenstam, Jönköping). Ommålning av interiör, predikstol återställd till grå tt och guld. Bänkar invändigt grönlaserade med svart list. Golvet innanför a lta rringen sänkt till korets ni vå. Nytt elvärmesystem. Läktarunderbyggnad. Handikapptoalett i vapenhuset. 286 KATALOG 1990 Två målningar »Nattvarden» och »Jesus, Maria och Magdalena», målade 1894 för Värmdö kyrka av Axel R Lindholm från Skede, uppsatta i koret. Äldre ritningar 1817 ut vidgn ing och nytt torn (A Almfelt); 1834 nybyggnad, (osign , C R Palmer, VaLa R 578); 1834 nybyggnad , (osign , C R Palmer, variant av fåregående, VaLa); 19 16 kopia av VaLa R 578. Skirö lönköpings län, Växjö stift Skirö kyrka ä r belägen på en höjd ovanför samhället nordost om platsen för den medeltida kyrkan. Den är en typisk och till ursprungligt skick återställd nyklassicistisk kyrka. Församlingens nybyggnadsplaner tog fart 1803, men först 1835-37 uppfördes kyrkan av byggmästare Jonas Berglund , Järeda, efter en ritning 1836 av Jacob Wilhelm Gerss, ÖIÄ, utförd i nära anslutning till en från församlingen insänd ritning, troligen ritad av Carl Ro- bert Palmer (fig 126). Biskop Esaias Tegner förrättade invigningen 1837 Skirö är en av de få kyrkor som behål- lit predikstolen i långhusets mitt liksom vändbänkarna i de främre bänkkvarteren. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med brett halvrunt kor i söder, torn i norr, sakristia mitt på östsidan. Entreer i norr och mitt på västfasaden. Byggd i sten, spritputsad med slätputsade omfattning- ar, avfargad i vitt. Sockeln putsad och svartmålad. Spån- täckning på långhus- och sakristietak. Lanterninen vit- målad. Exteriör Byggd enligt 1836 års ritning, med vissa förenklingar. Kraftigt entablement med lunettfönster över entreer Ljudöppningar utformade som s k serlianabåge. Lanter- nin med tornur, öppen i nedre partiet, räcke längs tornta- keL Modern gran ittrappa till torningången. Interiör Ljus och rymlig, med vita väggar, gråvitt trätunnvalv, snickerier i vitt och sparsam gulddekor. Endast de längs- gående sidabänkarna saknas av den ursprungliga inred- Källor, litteratur och äldre avbildningar Nilsson, H, Skede kyrka. Sthlm ( 1977); Öhman, P, Den nyklassi- cistiska sockenkyrkans restaureri ngar, 3-betygsuppsats i konstve- tenskap, Sthlms uni versitet 1972; l Sjöström, ovan; Äldre foton , exteriör: 1933, 1942, 1969, 1984, interiör: före och efter 19 18, efter 1953. ATA. Fig 427 Skirö kyrka från öster. Byggd 1835-37 Foto GJ 199 1. Skirö Church fi'om the east. Built 1835-37. ningen. Den draperimålning som fanns i anslutning till pred ikstolen är likaså borttagen. Ritningens korbåge ut- fördes ej. Altarmålningen, »Kristi fö rklaring», troligen utförd av orgelbyggaren och målaren Johannes Magnus- son ca 1840, omges av kannelerade pilastrar och rakt överstycke, utförda enligt Gerss' ritning. O val altarring med slät bröstning med fö rgyllda emblem mot grå botten (1925). Mitt på östväggen rund predikstol med litet ljud- tak, med uppgång frå n den bakomliggande sakrist ian genom muren. Bänkar i vitt och guld i fyra kvarter, slutna mot mitten, de två främre med säten både mot altaret och mot predikstolen. De bakersta bänkarna åt norr upphöjda, inredda som förrådsskåp. Orgel med fasad ritad av Johan Adolf Hawerman 1855 och byggd av orgelbyggare Johannes Magnusson, Lemn- hulL Läktare med slät bröstning. Lunettfönster i nord- gaveln. Under läktaren är den äldre kyrkans läktarbröst- ning uppsa tt på väggen som dekor SMÅLAND 287 Fig 428. Interiör mot söder. Jfr fig 16. Foto GJ 199 1 The interior of the church Iaoking south. See Fig. 16. Kända viktiga förändringar och åtgärder 190 l Kamine r insatta . 1925-30 (ark K M Westerberg, Västerljung). Ommålning av interiören : korval vet blått med strödda moln. Läkta- re, bänka r, prediksto l turkosblå , nya ornament på a lta r- ringen. Alta rtavlan e rsatt av ny målning, »Kristus i bön», 1927, av Elisabeth Lundvali-Sandberg-Hagstrand. 1953-56 (J Dahls arkitektfirma, Tranås). De två främsta bä nkarna avkortade. Kaminer utbytta mot elvärme. U r- sprungliga a ltartavlan återinsatt , den från 1927 fl yttad t ill östväggen. Antikglas i korfönstren. Sidobänkar bort, predikstolens dra pe rimålning och molnhimmeln i kor- valvet övermålade. 1959-6 1 Orgeln restaurerad av Bröderna Moberg. 1967-68, 1972 (ark E Persson, J Da hls arkitektfirma, Tranås). Nytt spåntak . O mputsning av exteriören. Om- målning av interiören i ursprungliga fårger. Nya inner- dörrar. 1984 Elektrifiering av ljuskronor. Äldre ritningar 1805 nybyggnad (H Måsbäck); 1836 nybyggnad, fasad (osign, C R Palmer?, ÖIÄ till K Maj t 16/2 1836); 1836 nybyggnad (J W Gerss); 1855 orgelfasad (J A Hawerman). Fig 429. Interiör mot norr. Foto GJ 199 1 The imerior ofthe church Iaoking north. Sthlm 1992; Öhman, P, Den nyklassicistiska sockenkyrkans res- taureringar, 3-betygsuppsats i konstvetenskap, Sthlms un iversitet 1972; Se ovan f Sjöström ; Äld re foto n, exteriör: diverse 1960-tal , interiör: före 1925, 1932, 1970. ATA. Källor, litteratur och äldre avbildningar Vetlanda-Posten 27/8 och 7/9 I937· Sjöström, l , Venetianska rönster rör svenska klockors klang, i: Från roman ik till nygotik. 288 KATALOG Skärstad lönköpings län, Växjö stift Den relativt stora nyklassicistiska kyrkan, byggd får 800 personer, ligger i sluttningen ovanfår samhället. På kyr- kogården ståtliga gravmonument bl a får ätten Hamilton. Länsbyggmästare Johan Holmberg stod får bygget 1817-19 efter egna ritningar, överarbetade 1817 av Sa- muel Enander på ÖIÄ. 1805 hade man beslutat bygga till den medeltida kyrkan , men då fårsamlingen växte och kyrkan fårfåll gick man in får nybygge 18 16. Den in vig- des 1827 av biskop Esaias Tegner Kyrkan är till det yttre så gott som oförändrad, i det inre delvis omgestaltad vid renoveringar 1927 och 1972. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med absidialt kor insk rivet i rek- tangeln , med utrymmen får sakrist ia i hörnen. Korpartiet i öster, torn i väster. Entreer i väster och mitt på sydsi- dan. Bä rhus tillbyggt 1862 mitt på norra lå ngsidan. Byggd i sten och tegel. Spritputsad med slätputsade omfattningar, avfårgad i vitt, grå putsad sockel. Taktäck- ning av kopparplåt. Lanternin i trä, vitmålad, med svarta luckor. Exteriör Byggd efter 18 1 7 års ritning, med smärre avvikelser. Sacteltäckt långhus med sydentren ma rkerad med rusti- cerat parti. Förhällandevis lågt torn krönt av sluten lan- ternin med öppningar och urtavlor åt fyra håll. Glob med kors. Interiör Det vida kyrkorummet har putsat trätunnvalv, målat ljust gråblått liksom absidvalvet, väggar gulvita. Obe- ha ndlat furugolv i långhuset ( 1940-tal), upphöjt och fer- nissat i korpartiet Svagt tonade antikglas i små rutor i alla fönster. Altarpartiet omfattar absiden och motståen- de halvcirkel utå t kyrkorummet, med ytterligare något fårhöjt golv Modernt ovalt altarbord med stenskiva framfår väggmosaik från 1972. Ursprungligen pryddes väggen av målningar föreställande »Tron», »Hoppet» och »Kärleken» samt evangelistsymboler och draperi . På a ltarbordet stod ett enkelt kors med svepduk, nu i kyr- kans museirum. 1899 utbyttes detta mot ett mer påkostat kors, förgyllt med vit svepduk, nu placerat i norra mitt- fönstret. Altarring med genombruten barriär. Ursprung- lig predikstol , målad i gul vitt med förgylld ornamentik. Draperimålning på väggen, trappa mot koret. Fig 430. Skärstads kyrka frå n söder. Byggd 1817-18. Foto AL 199 1 Skärstad Church .fi"om the south. Bu i/t 18 J7-18. Slutna bänkar i fyra kvarter, dörrar målade i gulvitt/ grått med förgyllda lister. Orgelläktare med orgel från 1826, byggd av Johan Everhardt , i samma fårgställning. Frå n börja n var den genomgående fårgsättningen på alla snickerier pärlfårg med gyllene lister Läktaren under- byggd med samlingsrum, med grov vitmålad pa nel mot kyrkorummet. Läktarens kannelerade mittersta kolonner läm nas fria. Frå n vapenhuset ledde dubbla t rappor till läktaren, endast den ena återstå r I övrigt är vapenhuset välbevarat, med skurgolv och ursprunglig panel. Kända viktiga fOrändringar och å tgärder 1841 Fönster på östra väggen till sakristian ändrat till dö rr. 1848 Lanterninens räcke avlägsnat. Nytt kors och klot. Nytt alta rkors. 1862 Bårhus tillbyggt. 1867 ca Takkonstruktion ombyggd. Spåntaket troligen utbytt mot tegel (senast 19 13). 1870-71 Ommålning av interiören: bänkar ekåd rade, öv- rig fast inredn ing lj ust pärlgrå. 1882 Runt fånster i absid valvet upptaget. 1888 Absidvalvet målat i »solnedgångsfårger». Kaminer insatta. Bibelspråk på korväggen på ömse sidor om absi- den. 19 19-20 Nytt orgelverk av E A Setterquist & Son, nya kaminer med murade rökgångar. SMÅLAND 289 Fig 43 1 Interiö r mot öster. Foto AL 199 1 The interior ofthe church look i ng east. 1927 (ark G Pa ul i, Sthlm). Rött d raperi upphängt bakom alta ret. Sidobä nkar i lå nghuset borttagna. Ommåln ing av interiö ren med väggar gul vita, ta k svagt blåt t. Dekormål- ning och marmo rering i fönsternischer och kring korföns- ter. Pred ikstol och läktarba rriär ma rmo rerade i grått och grönt. Dragjärn tvärs över kyrkorummet fö r a tt motver- ka sättningar i no rdväggen. 1942- 43 Orgeln ombyggd av O Ha mmarberg. 1943 (a rk J Dahl , Tranås). Kord raperi och dekormålning frå n 1927 avlägsnade. Ny dopfunt och dopplats i ko ret. Bä nkar decimerade i kor och under läktare, bekvämare och utglesade, men bibehållna dörra r. Värmeledning. Nytt alta rbord . In- och utvä ndig ommålning. 1962 O rgeln ombyggd av J KUnkel. 1964 (ark J Da hl). In- och utvändig ommål ning. 197 1 Kororgel av Bruno Christensen & S0nner, Dan- ma rk. 1972 (a rk P Rudensta m, Jö nköping). Nytt al ta rbo rd . Ab- sid mosaik »Trä nger i dolda djupen ned» av B Beskow. Absid fö nstret igensatt. Alta rringen öppnad i mittpa rtiet. Ommålning, bl a bänkar invänd igt laserade i tegelrött. Cylinderformade lampor fås lade på dragstagen som komplettera nde belysning. Läktarunderbyggnad. 1976 Tegeltak utbytt mot koppa rplåt. 1982- 83 (ark P Rudensta m, Jö nköping). Om putsning av tornet. Alta rringen målad i lj usockra med grön blomster- o rna mentik. 1988 (ark P Rudenstam). Ytt re renovering, omputsning. 19-919021 Kil 2 Fig 432. Interiör mot väster. Foto AL 199 1. The interior ofthe church look i ng west. Fig 433. Inte riör mot öster 1942. Foto B Berthelson. ATA. The interior ofthe clturch in 1942. Äldre ritningar 1806 nybyggnad (osign); 1806 tillbyggnad (osign); 18 17 nybygg- nad (S Enander). Källor, litteratur och äldre avbildningar Norr/in, G, Skärstad kyrka, G rä nna 1944; Öhman, P, Den nyklas- sicisti ska sockenkyrkans restaureri ngar, 3-betygsuppsats i konst- vetenskap, Sthl ms universitet 1972; Äldre foton , exteriör: 1925, interiö r: 1894, före 1927, efter 1927 efter 1943. ATA. 290 KATALOG • Slätthög Kronobergs län, Växjö stift Uppförd 1841-42 av byggmästare S Sjöholm efter ritning av Samuel Enander 1836. Den nya kyrkan förlades helt nära den äldre, en medeltida stenkyrka, som revs. Invig- ningen ägde rum först 1855 och förrättades av biskopen Christofer lsaac Heurlin. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med avrundade hörn i korparti- et, bakomliggande, rektangulär sakristia i öster och torn i väster. Ingång genom tornet och mittportal i söder. Sepa- rat ingång till sakristian från söder. Planen överensstäm- mer med ritningen med undantag av korets rundade hörn samt att sakristian gjorts större. Uppförd av sten, spritputsad med slätputs i omfatt- ningarna samt avfårgad i vitt , på sockeln asfalt. Samtliga tak täckta med plåt. Exteriör Exteriören överensstämmer med 1836 års ritning frånsett att tornets rundfönster ersatts av vanliga rundbågiga och att sakristian gjorts tvåvånig och fått samma höjd som byggnaden i övrigt. Lanterninen är igensatt och försedd med tornur sedan 1844. Interiör Interiören är oförändrad utom vad gäller altarprydnad och färgsättning. Arrangemanget med altarpredikstol (fig 437), som troligen tillkom 1853, och den rika, omgivande dekormålningen avlägsnades 1955. Som altarprydnad återtogs i stället den gamla kyrkans altaruppsats, utförd av Johan Ullberg 1742, och predikstolen uppsattes på norra långväggen. Altarväggens utformning med bågställ- ning följer Enanders ritning. Bågställningen gjordes dock lägre och ovanför tillades en målad utsmyckning, en tri- angel med Gudsöga omgiven av stråtsol och moln. På ritningen utgörs a lta rprydnaden av ett kors. Den bevara- de predikstolen är till sin form mycket tidstypisk liksom orgelfasaden som härstammar från 1846 å rs orgel, byggd av Johan P Liljegren. Färgsättningen från senaste renoveringen domineras av ljusare och mörka re grått samt vinrött. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1844 Tornur. 1846 Orgel , byggd av J P Liljegren. 1853 Predikstolen kombinerad med altaret. Fig 434. Slätthögs kyrka frå n sydöst. Byggd 1841-42. Foto MU 1984. Slä11hög Church ji'om the south-east. Bui/t 1841-42. 1870-talet Interiör renovering: rik dekormålning på korväggen i form av draperi, landskapsfond och änglar i svickelfåtten ovanför bågen, dekor även ovanför dörrar- nas överstycken. 1887 Orgelverket ersatt med Växjö domkyrkas gamla orgelverk, byggt 1774-79 av L Wahlberg och O Schwan. Fig 435. Interiör mot öster. Foto MU 1984. The interior ofthe church /ooking east. SMÅLAND 291 Fig 436. Interiör mot väster. Foto MU 1984. The interior ofthe church Iaoking west. 190 l Lanterninen med kula och kors återuppbyggd efter stormskada. 1928 (ark Th Bergentz). Exteriör och interiör renovering: lanterninen målad, elinstallation, viss modernisering av bänkinredningen, ommålning av inredningen i gråblått med marmorering. 1932 Innanfönster. 1937 Orgelverket ombyggt av O Hammarberg (pneuma- tisk traktur). 1955 (ark B J Jörgensen). Omfattande exteriör och interi- ör renovering: byggnadens sockel asfalterad, nytt upp- värmningssystem, altarpredikstolen upplöst och predik- stolen placerad på sin ursprungliga plats, dekormål- ningarna avlägsnade, gavelpartiets målning moderni- serad, den gamla kyrkans altaruppsats placerad på alta- ret, bänkarna på var sin sida om altaret borttagna, kor- partiet något utvidgat, bänkraderna utglesade, en bänkrad borttagen under läktaren. Ommålning av interi- ören i grått, vitt, grafitgrått och vinrött, altarringens knä- fa ll och överliggare klädda med läder, antikglas i fönst- ren. 1968 Orgelverket reparerat av J Klinkel (ny mekanisk traktur). 1969 (ark B J Jörgensen). Renovering av sakristian. 1970 Insättning av toalett i vapenhuset. 1982 KororgeL Fig 437. Altarpartiet före 1955 å rs renovering. Kombinationen av altare och predikstol tillkom 1853. Foto SvK. The chancel before the alteralian work in 1955. The combination ofpulpit and altar was made in 1853. 1992 Fattigmagasinet i sakristians övervåning inrättat till kapell och museum. Glasmålning av E Pettersson, träreliefer av E Spå ngberg. Äldre ritningar 1835 nybyggnadsförslag (korskyrka, S Enande1-}; 1836 nybyggnad (S Enande1-). Källor, litteratur och äldre avbildningar 13lomqvist, R , Slätthögs kyrka, i: Norra Allbo Hembygdsförenings årsbok 1935; Fransson, 13, Slätthögs kyrka. Utg av Slätthögs församlng 1992; Interiörfoton före 1928 och 1955 å rs renovering- ar, ATA. 292 KATALOG stenbrohult Kronobergs län, Växjö stift Kyrkan uppfördes 1828- 30 strax söder om den medelti- da kyrkan, en kombinerad trä- och stenbyggnad, som revs. Nybyggnad hade diskuterats redan 1804 och ritning utarbetades vid ÖIÄ 1807 av Henrik Måsbeck. Slutligt beslut togs dock först 1827 För kyrkobygget svarade stadsmurmästa re Thore Uppgren. Som murmästare anli- tades även P Petersson i Tåå. Invigningen skedde den 2 juni 1833 och förrättades av biskopen Esaias Tegner. J den gamla kyrka miljön ingår också kyrksta llar. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med utbyggd, rektangulär sakris- tia med avfasade hörn i väster, torn i öster. Huvud- ingången belägen i tornet. Mittportaler i norr och söder samt separat ingång till sakristian från söder. Planformen följer Måsbecks ritning från 1807 med vissa undantag. På ritningen är endast en mittportal markerad och ko rväggen ä r fö rsedd med två fönster, vilka uteslutits. Detsamma gäller innerväggarnas a rtikulering genom mu- rade pilastra r. U ppförd av sten, putsad och vitkalkad, sockelpa rtiet grått. Takmaterialet utgörs av kopparplåt. Exteriör Exteriö ren avviker endast i vissa detaljer från 1807 års ritni f)g. Korpartiets och sakristians tak har valmats, föns- teröppningarna och tornets ljudgluggar ha r blivit lägre och tryckt rundbågiga och tornets gördelgesims och den horisontalt löpande listen i höjd med fönstren har uteslu- tits. To rnets flacka tak och den smäckra lanterninen, som fo rtfara nde är öppen, följer däremot ritningen. Interiör Interiö ren ä r kra ft igt fö rändrad genom 1800- och l 900-talens renoveringar. 1876 tillkom korväggens stora skärmlikna nde ano rd- ning med målni nga r av Bengt Nordenberg (jfr Pjätteryd). Alta rtavla ns moti v ä r Jesu bergspredikan. De omgivande gestalterna i grisailiemåleri visar Moses med lagens tavlor och evangelisten Johannes. Samt idigt modernise- rades också predikstolen och fi ck sitt nuvarande ljudtak. På ri tningen frå n 1807 är som nämnts pi lastrar ma rkera- de på innerväggarna och alta re och predikstol ä r kombi- nerade till en alta rpredikstol med uppgång frå n sakrist i- a n. Av äldre interiö rbilder framgår att dessa murade pi- lastra r aldrig utfördes utan i stället ersattes av målade Fig 438. Stenbrohul ts kyrka från sydöst. Byggd 1828-30. Foto AD 199 1. Stenbrohult Church from the south-east. Bu i/t 1828-JQ. Fig 439. Interiör mot väster. Foto AD 199 1. The interior ofthe church /ooking west. Fig 440. Interiör mot öster. Foto AD 199 1. The interior ofthe church looking east. SMÅLAN D 293 pilasta r med joniska kapitäl. Tydligen avstod man också frå n altarpred ikstoL Vid renoveringen 1980, då nuvaran- de altartavlan konserverades, visade det sig a tt den ä ldre altarpryd naden utgjordes av ett direkt på väggen målat kors med svepduk inramat av blåa draperier. Bänkinred- ningen var ursprungligen målad i grått med blå dörr- speglar. Det nu varande fristående altarbordet tillkom vid 1980 å rs renovering liksom inbyggnaderna under läktaren. Or- gelfasaden härrör från 1848 års orgel. Inredningen är sedan 1980 målad i grårosa, blått och guld , taket i ljust blått. G å ngarna mellan bänkkvarteren ä r försedda med rosa heltäckningsmattor. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1848 Orgel, byggd av J Liljegren, Virestad . 1876 Interiör renoveri ng: altartavla av B Nordenberg med rik omfattning, modernisering av predikstol och nummertavlor, utglesning av bänkar, ommålning av in- redningen, huvudsakligen i vitt och guld. 1894 Kaminer. 191 2-13 Exteriör renovering. 1915 Nytt orgelverk av E Wirell , Liatorp. 1926 (ark P Boberg). Omfattande renovering: kaminerna borttagna och ny värmeanläggning installerad med pann- rum under koret , vindfå ng vid huvudingången , inna n- fönster, bekväma re sittbänkar, ny trappa t ill läktaren, ommålning av interiören i grått och grågrönt , väggarnas må lade pilastrar borttagna. stengårdshult 1930 Tornportalens pilastrar klädda med kalksten ned- till , kalkstensgolv i vapenhuset. 1939 Ombyggnad av orgelverket av B Wed rup, Uppsala. 1947 Omläggning av golvet, ombyggnad av altarringen, utökat korparti , dopaltare anordnat vid norra väggen . 1952 (ark B Serwe). Interiör renovering: elinstalla tion, ommålning i ljus grågrön fargskala. 1960 Nytt orgelverk, O Hammarberg, Göteborg. 1972 (K-konsult). Insättning av toalett i vapenhuset. 1977 Exteriör renovering. Taken omtäckta med koppar- plåt. 1980 (Berglunds arkitektkontor). Interiör renovering: nytt fristående altarbord, de tre s ista bä nkarna borttagna, inbyggnader under läkta ren, heltäckningsmattor samt ommålning i nuvarande fa rgskala . 1984 Kororgel av Västbo Orgelbyggeri . 1988 Exteriör renoveri ng. Äldre ritningar 1806 nybyggnad (lokalt förslag); 1807 nybyggnad (G af Sillen); 1807 nybyggnad (H Måsbeck). Källor, litteratur och äldre avbildningar Virdes/am. G, På helig mark. En skildring av Stenbrohults gamla och nya kyrka, i: Stenbro hult i forntid och nut id, II. Växjö 1923; Stenbrohults kyrkor och gamla prästgård. En handledning för besökare, sammanstä lld av A M Lindberg. Växjö 1966; Interiör- foton, ca 19 15, Smålands museum ; foto n före och eft er renove- ringen 1926, ATA. Jönköpings län, Skara stift. Förstörd genom brand 1907. På pla tsen för den rivna , troligen medeltida träkyrkan byggdes en ny träkyrka 1769 av byggmästare Anders Jonsson, Hammelsbo. Ett torn tillbyggdes 1894- 95. Kyr- kan brann ned till grunden 1907. Den nuvarande kyrkan, ritad av Torben Grut, uppfördes 19 10- 12. Samtidigt byggdes en ny klockstapel , snarlik den gamla frå n 1600-ta let, som ri vits 1894. Plan och material Rektangulärt lå ngh us med smala re kor i öster, sakristia på nordsidan. Ingång i väster samt koringång med litet vapenhus. Långhuset förlängdes vid tornbygget Byggd i timmer, spå nklädd. Rödmålad 1777, efter 1895 vitmålad . Exteriör Det ursprungliga långhuset hade sadeltak och två fönster, koret fyra fönster på var s ida och två i östväggen. Vid förlängningen tillkom ett fönster på var lå ngsida. Tornet , krönt av åttka ntig lanternin , placerades ridande på tak- nocken men markerat ned till mark i västfasadens li v. Interiör Kyrkorummet vitmålades 1778 och dekorerades med målade gard iner kring fönstren och apastiabilder på läk- tarbröstningen av Sven Nilsson Morin. Pred ikstolen frå n 1720-talet a nvändes fram till bra nden, då den skadades men delvis tillvaratogs. Vid ombyggnaden 1895 målades interiören i pärlgrått. Alta ruppsatsen hade då kolmå rds- 294 KATALOG ~·-·. 270. Fig 441. stengårdshults kyrka. Byggd l 769. Förstörd genom brand 1907 Avbildad av E Wennerblad 1895. S!engårdshu/1 Church. Bu iii in 1769. Des/royed by fire in 1907. Söderåkra marmorerade pelare. Uppgift om ursprunglig alta rpryd- nad saknas. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1873 Orgel av E A Setterquist. 1895 Långhus förlängt, torn tillbyggt. Ommålning med fått indelning och dekor i gråtoner. Bä nkinred ning i ek- fårg. Äldre ritningar Saknas. Källor, litteratur och äldre avbildningar Persson. E, stengårdshults pastorats kyrkor. Mota la 1952; Wen- nerb/ad. E, Skara stifts kyrkor. Planschverk , 1890-talet; Foto före branden i Persson a a. Kalmar län, Växjö stift (före 1915 Kalmar stift) Uppförd 1794-95 som ersättning får en tornlös stenkyr- ka från 157 1, vilken låg söder om den nuvarande kyrkan. U n der den nu stående kyrkan kan rester finnas efter en medeltida kyrka. Beslut om nybyggnad togs 3 februari 1788. Den nya kyrkan uppfå rdes av murmästa ren Nils Wahlqvist, Karlskrona och snickaren Sven Jo han Lund- gren, Lå ngasjö. Kyrkans utformning är en komprom iss mellan olika ritn ingar, murmästa rens intentioner och församlingens önskemål. Kyrkan invigdes 6 juni 1797 av dåvarande kyrkoherden Ludvig Mörner i Ljungby. Plan och material Rektangulä rt lå nghus med smalare, nä rmast kvadratiskt kor med rundade hö rn i öster. Torn i väster och sakristia på nordsidan. Ingång genom tornet samt två ingångar på sydsidan. Murarna, uppförda i sten, ä r spritputsade och avfärga- de i vitt. Smala slätputsade omfattningar samt sandstens- socklar Takmaterialet utgörs av tegel, på tornet dock kopparplåt. Exteriör Exteriörens utfårande grunda r s ig dels på försam lingens eget insända förslag, upprätta t av Andreas Törnberg, och ÖIÄ:s omarbetade från 1782, dels har sannolikt bygg- mästaren själv satt s in prägel på utformningen. De bägge sydportalerna återgår på det fårsta förslaget , meda n kor- utbyggnaden med sina rundade hö rn och lisener troligen är byggmästarens ide. För övrigt har man i princip fåljt ämbetets förslag från 1782. Förutom att lanterninens öppningar har igensatts och dörra rna på sydsida n ersatts med nya ä r kyrkan oförändrad. Interiör Långhuset skiljs från koret genom en låg och vid triumf- båge. Som altarprydnad fungera r en modern trärelief- grupp, utförd av Gunnar Torhamn 1947 Ursprungligen fanns ett fånster ovanfår altaret. Pred ikstolen i rokoko- stil är utförd av bonden Anders Ohlsson 1796. Från början var den må lad i mörkt och ljust blå tt. Bänkinred- ningen, delvis moderniserad, ä r sannolikt från kyrkans byggnadstid liksom läktarbarriären. Två upphöjda herr- skapsbänkar stod ursprungligen under läktaren. Orgelfa- saden härstammar från 1857 å rs orgel. Kyrkorummet täcks av ett putsat tunnvalv. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1804 Tornur insatt i lanterninen. 1812 Altaret, predikstolen och bänkinredningen må lade i Fig 443--444. Interiör mot öster och mot väster. Foto AD 199 1. The interior o.fthe church Iaoking eas/, and west. SMÅLAND 295 Fig 442. Söderåk ra kyrka från söder. Byggd 1794-95. Foto AD 1991 Söderåkra Church .fi'om 1he south. Bu i/t J794-95. pärlgrått, tidigare omålade. 1822 Innertaket rappat och vitkalkat. 1857 Orgel byggd av C A Johansson och J Magnusson. 1870 Nytt golv. 1885 Nya dubbeldörrar i enkelt utföra nde. 1886 Två »gurneyska ugnar» insatta. 1884 Interiör renovering. En kopia av Thorvaldsens Kristusstaty, utförd av C J Oyfverman, placerad i kor- fönstrets nisch. 1889 Interiören ommålad med bl a predikstolen, enligt protokoll »naturligtvis i vit fårgton» . 1912-15 Exteriör och interiör renovering. Sockeln put- sad med cementbruk. Lanterninen vitmålad, tidigare tjärad. Murarna avfårgade i en grågul ton med vit taklist och vita omfattningar. Två takfönster upptagna. Fönster- na utbytta, de gamla blyinfattade ersatta med vitt glas med valsade järnspröjsar i långhuset och gult katedral- glas i koret. Nya dörrar på sydsidan. Interiör!: cement- golv innanför altarringen. Nischen, som ersatt det forna fönstret bakom altaret, målad i en blågrön fårgton, upp- till moln. Orgeln kompletterad med breda odekorerade flyglar. Fotogenlampor uppsatta över bänkraderna och lampetter på väggarna. Ommålning av interiören med vitt tak med gråblå list. Bänkarna, fönsterfodren och dörrarna i grågrönt. Predikstolen och altarringen vitmå- lade med förgyllningar, den senare försedd med knäfall i röd plysch. Läktarfasaden erhöll blågrått ra mverk med vita fyllningar och guldlister. Kolonnerna därunder vita med bruna fl äckar. Värmeled ning i kyrkorummet. Pann- rum i vinkeln mellan sakristian och kyrkans norra lå ng- vägg. 191 7 Nytt orgelverk av O Hammarberg. 1942 Exteriör renovering. Ny puts i ljusgul ton. Lanter- ninen åter svart. 1947 (ark S Ullen). Kristusstatyn ersatt med en modern träreliefgrupp på korväggen. Nytt altare och ny altarring. Kortrappan av cement ersatt med ölandssten. Ljudtaket rekontruerat med saknade delar. Dopaltare bakom dop- funten. Herrskapsbänken flyttad från västväggen till ko- ret. Modernisering av bänkinredn ingens sittbänkar. Läk- tarunderbyggnad och ny trappa frå n kyrkorummet upp till läktaren, som fördjupades. Nya fönsterbågar. Lj us- kronorna kompletterade och omhängda i dubbla rader. Ommålning av interiören. Läktarbröstningen och bänk- inredningen ut vändigt målad i grå och blå fårgtoner , insidorna i rött. Pannrum under sakristian. 296 KATALOG 1955 Nytt orgelverk av N Hammarberg. 1957 Exteriör renovering. 1960 Ommålning av interiören. 1974 Exteriör renovering. Kyrkan avfargad i vitt. 1975-76 (ark J Pette rsson). En bänkrad på vardera s ida n mot koret och två rader mot västväggen borttagna. Om- lagt golv Pannrummet omvandlat till dusch- och om- klädningsrum. Äldre ritningar U å nybyggnad (A Törnberg, ritningen ej återfunnen); 1782 ny- byggnad (osign, ÖIÄ); 1788 approberad ritning ti ll nybyggnad Södra Hestra lönköpings län, Växjö stift En medelstor nyklassic istisk kyrka, vackert belägen vid sjö, strax norr om platsen för den 183 1 ri vna medeltida kyrkan. Den nya kyrka n uppfördes 1828- 30 av byggmäs- tare Pehr Eriksson och sonen Peter Petterson, Sandhults socken i Älvsborgs lä n, efter ritningar 1827 av Johan Abraham Wilelius. Invigd 1835. Exteriören ä r välbevar- ad , inte riören förändrad vid fle ra renoveringa r från 1878 och senare. Plan och material Rekta ngulärt kyrkorum med torn i väster, halvrunt kor i öster, halvcirkelformad sakristia i norr. Wilelius' ritning hade rakslutet kor med sak ristia i öste r, vilket ändrades på försa mlingens begäran. Entn:\e r i väste r och mitt på syd fasaden. Byggd i sten, spritputsad , avfårgad i vitt , ursprungligen i rosa , sockeln i svart. Kopparplåt på långhus- och torn- tak , ursprungligen spån. Lanterninen målad vit med svarta luckor Exteriör Lå nghuskyrka med sadeltak. Högt torn med lantern in , högre takresning och fönster än på ritningen 1827, lägre sydingång. På torntaket har tornur tillkommit 1932. Inåt igensatta korfönste r synliga i exteriören. Fast ha ndikapp- ramp vid västentren. Interiör Välproportionerat kyrkorum med trätunnvalv, måla t ljusblå tt , vägga r svagt gulvita, gråblå taklist. De två inre korfönstren igensatta 1927, i de grunda å terstående ni- (osign , VaLa); 179 1 approberad ritning till nybyggnad (os ign , L J Despre:, VaLa. En identisk ritning utan angivande av o rt åter- finns i Desprez samling, KB); Ett odaterat och osignerat rörslag till kyrkobyggnad , som sannolikt har samband med Söderåkra, finns i Skatelövs kyrkoarkiv; U å o rgelfasad (J E Söderlund). Källor, litteratur och äldre avbildningar N l Löfgren vol l . ATA; Panten, G, Kyrk0r i Söderåk ra. Otryckt manus, kopia SvK; Strömmerstedt, P E, Beskrivning över Söde- råkra socken 1852-53. Kalmar lantmäterikontor; Ebeling, M, De »nyga mla» kyrkorna, i: Från romanik till nygotik. St hlm 1992; Inrikes tidningar nr 96, 16 aug 1797· Söderåkra socken och spar- banken. Söderåkra 195 1 Foton frå n och med 1904. ATA. Fig 445. Södra Hestra kyrka från sydväst. Byggd 1828-30. Foto AD 199 1. Söclra Hest ra Chure/i .fi'om the south-rvest. Bui/t 1828-30. scherna s itter praktfulla nummertavlor från 1835. Altar- uppsats och a ltarmålning i klassicerande stil utförda så sent som 1953. U rspru ngligen pryddes altarbordet av ett a ltarskåp från gamla kyrkan med nattvarden som moti v 1832 byttes det mot altarkors med svepduk, nu uppsatt i SMÅLAND 297 Fig 446. Interiör mot öster. Foto AD 199 1 The interior ofthe church Iaoking east. norra mittfönstret. 1878 åter ändring (fig 104). Predik- stol från 1704 från gamla kyrkan (endast korg), delvis ändrad 1832 och målad i blått och guld . Bä nka r i fyra slutna kva rter med ursprungliga skärma r och dörrar. Svängda korbänkar. Läkta re frå n 1830, ut- vidgad 1843 och 187 1 Orgeln ursprungligen byggd 1844-45 av bröderna Söderling, Göteborg. Fasaden efter ritning 1843 av Carl Gustaf Blom Carlsso n. Altarring och läkta re prydda med dekorativt trägaller, typiskt för trak- ten, troligen från 1870-talet. Ursprunglig fä rghållning i inredningen i grått och grågult med förgyllda lister. Nu- varande starka färgsättning sentida. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1832 skenperspektiv isk arkitektur målad på korväggen ba kom altarkorseL 1845 Orgel av J N E & C Söderling. 1878 Altarkorset fl yttat , kormålningen kompletterad med må lat draperi och i mitten grisa illernålad »Kristus» efter Thorvaldsens staty, omgiven av Petrus och Joha n- nes, utfört av E Fagerström, Värnarna (se fig l04). 1892 Två värmekami ner installerade. 1897 Spåntak ersatt av j ä rnplåt, målat och bättrat 1903. 1927 (ark A Forssen, Göteborg). Korfönster igenmurade in vändigt. Nytt golv, nya dörrar, vindfång vid ent reer. Inna nfönste r. Elvärme. Bekvä mare bä nkar med ur- sprungliga fasader och dörrar, som ekådrades. Ommål- ning och ma rmorering av väggfålt och viss fast inredning. Trappor under läk taren inklädda med slätpaneL Pred ik- stol konserverad och kompletterad. 1928 Orgeln o mbyggd av J Magnusson. 1932 Tornur insatt. 1948 ytt o rgelverk av N Hammarberg. Fig 447 l nteriör mot väster. Foto AD 1991 . The interior ofthe church Iaoking west. 1948-49 Taket omlagt med kopparplåt. Predikstolen fö r- sedd med nytt ljudtak. 1953 Ny altaruppsats ritad av ark A F Wetterqvist , a ltar- målning av E Abrahamsson, träsniderier av K Gustavs- son. 1956 (a rk M Carl man , Halmstad). Ommålning av interi- ören: väggar vita, valv blekblått, bänkar och pred ikstol marmorerade i sta rka få rger. Takkronor omhängda i t vå rader. De igenmurade korfönst ren ommurade så att ni- scher bildas. Nytt tak i vapenhuset. 1966 Mosaiktavlor förestä lla nde Petrus och Johannes av L Gyllenborg placerade i koret intill korfönstren. 1968- 70 Utvändig renovering, omputsning. 1984-85 (ark J Alton, Kumla). Bänkar borttagna lä ngst fram, förkortade vid predikstolen. Altarringen höjd, knä- fall breddat. Delvis ny armatur Ommåln ing av interi- ören: bä nkfronter och läktarbröstning med få! t marmore- rade i beige, rosa och grått mot blå fond , lister i gult och rött. Bänkarnas bokbräden kraftigt tegelröda. Läktarun- derbyggnad. Äldre ritningar 1827 nybyggnad (J A Wilelius); 1827 nybyggnad , va riant (J A Wilelius, VaLa); 1843 orgelfasad (C G /Jlom Carlsson ). Källor, litteratur och äldre avbildningar Andersson. C M . Södra Hestra kyrka , 1989; Johanson. A O, Sandhults kyrkas byggmästare. F rå n Borås och de sju häradena, Borås 1950; Öhman. P, Den nyklassicist iska sockenkyrkans resta- ureri ngar, 3-betygsuppsats i konstvetenskap, Sthlms uni versitet 1972 ; Manus ti ll kortfattad beskrivning rör SvK av E O Johans- son (1940-ta l); Se ovan M Ullen o l Sjöström : Fotografi e r, exteri- ör och interiörer 1925. 1927 ATA. 298 KATALOG Södra Sandsjö Kronobergs län, Växjö stift Kyrkan uppfördes 1836-37 och ersatte då en träkyrka, uppförd 1590 och belägen syd väst om den nya kyrkplat- sen. Den gamla kyrkans läge markeras nu av ett kors på kyrkogå rden. Beslut om nybygge hade tagits 1828 och ritningen, utförd av Samuel Enander, stadfåstes 1829. Grunden lades redan 1833 av murmästaren S Sjöholm från Växjö. Invigningen förrättades den 9 september 1838 av biskopen Esaias Tegner. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med utbyggd, rektangulär sakris- tia i öster och torn i väster. Huvudingå ngen ä r förlagd till tornet. Mittportal på sydsidan samt separat ingång till sakristian i söder. Uppförd av sten, spritpusact med slätputsade omfatt- ningar samt vikalkad. Tjärad sockel. Taken täckta med skiffer, på lanternintaket plå t. Exteriör Exteriören följer den stadfästa ritningen med några få undantag. Tornets runda fönster blev i stället som oftast rundbågiga som övriga fönsteröppningar och den hori- sontalt löpande listen i fönsterhöjd uteslöts. Lanterninen fick däremot en rikare utformning. Interiör Trots att kyrkorummet genomgått fle ra renoveringar med åtföljande förändringar är den nyklass icistiska prä- Fig 449. Interiör mot öster. Jfr fig 97 Foto PR 1984. The imerior oflhe church Iaoking eas/. See Fig. 97. Fig 448. Södra Sandsjö kyrka från sydväst. Byggd 1836-37. Foto PR 1984. Söclra Sandsjö Church .fi"om l h e soU/h-wesl. Bu iii 1836-3 7. gel n tydlig och genom att inga inbyggnader skett under läktaren är också rummets proportioner och ljusföring intakta. Genom den omfattande målade utsmyckningen har kyrkorummet dessutom en speciell ställ ning som tidsdokument. Utsmyckningen, som omfattar hela korväggen, taklisten, draperimålning bakom prediksto- len, dekor i taket runt ljuskronornas fåsten och emblem på läktarbarriären, utfördes av Carl Strömberg 1837 (se ovan s 82-83). V id renoveringen 1958-59 gjordes altaret fristående och bänkinredningen ombyggdes. I övrigt är inredningen ursprunglig. I den sista bänken på norra sidan, på den gamla kvinnosidan , fi nns fortfarande en s k kyrktag- ningsbä nk inbyggd . Orgeln med rikt utformad nygot isk fasad tillkom 1866. Den nuvarande färgsättningen är hållen i gråblått , vitt och guld. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1866 Orgel av C A Johansson, Hovmantorp. 1873 Interiör renovering: korväggens målninga r överkal- kade, ny altartavla visande Kristi uppståndelse, kopia SMÅLAND 299 Fig 450. Inte riör mot väster. Foto PR 1984. The inlerior o/lhe church Iaoking wesl. efter F Westin av L Frid (jfr fig 92 o s 93, not 89), arkitektoniskt uppbyggd omfattning efter ritning av H Hammarsköld, ommålning av inredningen i vitt och guld med bänkarna i ljus ekfårg. 1880-talet. Kaminer. 1898 Nytt orgelverk av E Wirell. 1902 Ommålning av interiören i en mörkare färgskala med rik marmorering och kvadermålade väggar. 1927 (ark P Boberg). Interiör renovering med framtag- ning av C Strömbergs dekormålningar (konservator S Sundbaum). Dock behölls av tekniska skäl altarnischens övermålning i oljefårg och därmed också 1873 å rs inram- ning. L Frids altartavla placerades på södra väggen , kyrkvärdsbä nkarna vid sidorna om altaret borttogs, om- målning av inredningen i en ljusare färgskala. 1937 (ark P Boberg). Exteriör och interiör renovering: pannrum under sakristian , nytt uppvärmningssystem med lågtrycksånga, kalkstensgolv i vapenhuset, vindfång vid ytterdörrarna, innanfönster, utökat korparti samt dopaltare i anslutning till Frids altartavla på den södra väggen. 1945 Elinstallation. 195 1 Nytt orgelverk av A Mä rlenssons Orgelfabrik AB. 1958-59 (ark B J Jörgensen). Interiör renovering: fristå- ende, murat a lta re, alta rringens grindar borttagna, inrät- ta nde av sidogångar och ombyggnad av bänkinredningen med användande av de ursprungliga bänkdörrarna, de ursprungliga bänkryggarna uppsatta som väggpa nel och kombinerade med långbänkar, ommålning av inredning- en i blågrått , vitt och guld. 1965 Oljeeldning samt toalett m m i källarutrymmet under sakrist ian. 1975 (ark H Linden). Exteriör renovering. 1980 Vattenburen elektrisk uppvärmning. Äldre ritningar 1829 nybyggnad (S Enande1'). Källor, litteratur och äldre avbildningar Nicklason, N, Södra Sandsjö kyrka. Växjö 1966; Ullen. M, En kyrka enligt tidens smak, i: Sandsjöboken. Södra Sandsjö Hem- bygdsförenings Årsbok 1987-88; o m Carl Strömbergs målningar se vidare ovan Ullen s 82-83. 300 KATALOG Södra Solberga lönköpings län, Växjö stift Församlingen a nlitade lä nsbyggmästare Carl Robert Pal- mer att upprätta fö rslag t ill ny kyrka 1829. Ö IÄ uta rbeta- de samma år genom Carl G ustaf Blom Carlsson ett be- tydligt rika re förslag, men fick 1830 efter invändningar frå n fö rsamlingen göra ett nytt , enklare och mer likt Palmers. Efter denna ritning uppfördes kyrkan 1832-35 med Palmer som byggmästare. Invigningen ägde rum 1837 Kyrkan ä r väl bibehållen både till det yttre och till det inre. Vacker j ärnsmidesgrind t ill kyrkogården med kyrkans namn som o rnament. Plan och material Rekta ngulä rt kyrkorum med rakslutet kor och bakomlig- gande kvadratisk sakristia i no rr, torn i söder. Predikstol på östra sidan, spegelvänt mot ritningen (Palmers fö rslag visar alta rpredikstol). Entreer i to rnet och på västs ida n. Byggd i sten, spritputsad i gulvitt , med vit slä tputs på hö rnlisener och omfattningar. Svartmå lad plåt på lång- hus- och sakristietak, spån på torn- och lanternintak. Lanternin i trä, vitmålad med förgyllt kors. Exteriör Byggd efter 1830 å rs ri tning med smärre förenklingar. Kra ftigt torn med ovanligt sto r och hög la nternin. Entre- er inramade av pilast ra r som bä r entablement och båge med lunettfönster. Lägre sakristia med valmat tak, in- gång från söder. Fig 45 1. Södra Solberga kyrka från syd väst. Byggd 1832-35. Foto C Hederström 1990. Söclra Solberga Church .{i-om !h e soU!h-wes/. Bu iii 1832-35. Interiör Väggar och flackt t rätunnvalv vita . Korväggen domine- ras av alta ruppsats med pilastra r som bär fronton, utfö rd efter Blom Carlssons ritningar. U rsprunglig altarprydnad var ko rs med svepduk och strålsol. Den nuvarande altar- tavlan, »Krist us i Getsema ne», ä r målad av Erik Wallin 1925 som kopia efter tyskt färgtryck. Altarrri ng med balusterdockor, num mertavla, korbänkar och stå ndur från byggnadstiden. Rund p redikstol med t rappa, utfö rd enligt Pa lmers förslag. All trä inredning målad i grått med Fig 452. Interiör mot norr. Foto C Hederström 1990. Fig 453. Interiör mot söder. Foto C Hederström 1990. The imerior of!he church Iaoking nor/h. The imerior of!he church Iaoking soul h. SMÅLAND 301 lister i guld . Bänkarna slutna mot mittgå ngen, öppna åt sidorna, delvis utglesade. Klarglas i fönstren. Orgelläktaren har utbyggt mittparti. Orgeln byggd 1865 av Johannes Magnusson, Lemnhult, med fasad ef- ter ritning av Ludvig Hedin 1863. Läktarunderbyggnad till fullt djup, skärmväggar som ej nå r helt upp mot läktarbotten. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1924 Kyrktaket omtäckt med svartmålad galvaniserad järnplåt, tidigare spån. 1925- 26, 1928-32 (a rk A Rola nd, Sthlm). Exteriör: un- derhåll. Ny ingång till sakrist ian. Mittfönster på norra lå ngsida n igensatt. Interiör: Kamin uppställd mot det igensatta fönstret i nisch. Ny trappa till predikstolen. Altarkorset bytt mot altartavla av E Wallin. Förnyade bä nkar, ny kvartersindelning, gamla dörrar bibehållna. Ommålning: tak och väggar i vitt med marmorerad tak- list , bänkar i grönt , övriga sn ickerier vitt-gråvitt. Troli- gen nytt altarbord . Nya innanfönster. 1958 (ark E Persson, J Da hls a rkitekt firma, Tra nås). Exteriör: omputsn ing. Interiör: igensatta fönstret på nordsidan återupptaget. Kamin ersatt av radiatorer. Bänkrader bort i kor och under läktare. Vindfå ng mot vapenhuset, nya dörra r lika de gamla. Ommålning hu- vudsakl igen i grå toner som tidigare. Elinstallation , ljus- kronor om hängda i t vå rader. 1959 Orgeln reparerad av O Ryden. 1969 Utvändig renovering, omputsning. 1975 Orgelverket renoverat av J KlinkeL 1984-85 (Byggnadsbyrå n AB, Vetlanda). Utvändig reno- vering med KC-puts, kalkavfårgning. Läkta runderbygg- nad , ny trappa. 1992 Invä ndig ommålning. Södra Unnaryd Fig 454. Inte riören mot norr före 1925. Foto B Boll ing, ATA. The interior ofthe clwrch look i ng north be.fore 1925. Äldre ritningar 1829 nybyggnad med altarpred ikstol (C R Palmer); 1829 nybygg- nad (C G Blom Carlsson); I830 nybyggnad (C G 13/om Carlsson); 1830 ca nybyggnad med alta rprediksto l (osign, odat , VaLa); 1830 ca predikstol , a ltare med a lta rkors (C R Palmer, VaLa); 1863 orgelfasad (L Hedin). Källor, litteratur och äldre avbildningar Murmästare J Malmberg, nekrolog 1858, manuskript , ATA; Äld- re foton, exteriör: 1920- 30-ta let , samt fö re och efter 1958. Interi- ö r: 2 före 1925, före och efter 1958. ATA. Hallands län (före 1971 lönköpings län), Växjö stift Den stora nyklassicistiska kyrkan ligger strax norr om den medeltida kyrkans plats. Kyrkogården är omgärdad av stenmur med kraftiga, murade grindstolpar vid hu- vudentren. Sedan man beslutat om nybyggnad på 1820-talet begärde församlingen nybyggnadsritning lik Skärstads kyrkas. En sådan levererades 1828 frå n Ö IÄ, uppgjord av Samuel Enander. Byggmästaren, Petter Pet- tersson, avvek dock på flera sätt frå n denna ritning vid byggandet 1831-33, och anslöt snarare till Södra Hestra kyrka i samma härad som han byggt tillsammans med si n far, Pehr Eriksson. Kyrkan invigdes 1835 av biskop Esa- ias Tegner Den var då avsedd för drygt l 000 personer och har ett kyrkorum som mäter 40x 16 m. Kyrkan är välbevarad till det yttre, i stort sett även till det inre, bortsett frå n modern lillkyrka under läktaren. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med ha lvrunt kor i öster, torn i 302 KATALOG Fig 455. Södra U nnaryds kyrka från sydöst. Byggd 1831-33. Foto AT 1990. Söc/ra Unnaryd Church ji-om lhe soulh-eas/. Bui/1 1831-33. väster, sakristia på nordsidan. 1828 å rs ritning visar rak östvägg med inbyggd korabsid och sakrist ia/förråd i hö rnen. Entreer i väster och mitt på sydsidan. Byggd i sten, spritputsad i vitt med slätputsade omfatt- ningar. Kopparplåt på taken, ursprungligen spån, lanter- nin i trä, målad i vitt och rosa . Exteriör Långhuskyrka med högt takfall , avsett för spån. Det kraf- tiga tornets ljudöppningar ä r en förenkling av det elegan- Fig 457. Interiör mot väsrer. Foto AT 1990. The i nierior of!he church Iaoking wes/. ta palladianska bågmotivet på 1828 års ritning. Sluten lanternin med tornur. På ritningen är lanterninen högre och öppen. Låg sydportal m~d lunettfönster över, lunett- fönster i västgavel n. U rspr~ngligen tre fönster i koret, mittfönstret nu igenmurat. Interiör Det rymliga kyrkorummets väggar är vitputsade, det flac- ka trävalvet gråblått, med taklist i rött/blått/guld. Ur- sprungligen utgjordes altarprydnaden av ett kors med Fig 456. Interiör mot öster. Foto AT 1990. The i111erior o./1!1e church Iaoking eas/. svepduk, nu placerat på läktaren, stä llt framfår korets mittfå nster och fla nkerat av nummertavlorna på stå nda- re. Nuvarande alta ruppställning med kraftig bågram mel- lan kolonner, utförd av spegelmakare J A Andersson, Halmstad, och altartavla, »Korsfästelsen>), av Bengt Nor- denberg, tillkom 1874. Altarringen med får trakten ty- piskt gallerverk fanns dessförinnan. Pred ikstolen från 1834 är ett praktfullt exempel på den s k Mjöbäcksverk- stadens alster, ut fö rd av Johannes Andersson och sonen Johan Johansson (tig 105). Den runda korgen pryds av balusterdockor, ljudtaket av sirlig lambrequin. Dess ur- sprungliga färgsättning var gråvit med dockor i rödbrunt och inslag av stä nkma rmorering i svartrött och guld. Mellan ljudtak och korg ett lunettfånster, ett ovanligt arrangemang. Svängda korbänkar, modern kororgeL Fyra slutna bänkkvarter, fernissade i trävitt , lasering i brunt och blå tt. Läktarbarriär med konvext mittparti och gallerverk likt a ltarringens. Orgeln ursprungligen byggd av J N Sö- derling, Göteborg, 1842, med fasad efter a nonym ritning frå n samma å r frå n o rten. U nder läktaren har inretts ett kapell med altare i söder, där nedre delen av fånstret avskärmats till två små rekta ngulära fånster med glas- målningar i starkt rött och gult. Läktarstöden inklädda och laserade i brunt och blågrått. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1874 Korets mittfånster igenmurat, ny altaruppställning med målning av B Nordenberg. Nya fånster med gotiskt spröjsverk upptill. Väggar målade i rosa, bänkar ekådra- de. 1890 Kaminer insatta. 1896 Invändig renovering. Nya brunmålade bänkar. Valvet målat ljusblått. Färgat rött och gult glas i fönstrens övre del. Söraby Kronobergs län, Växjö stift Kyrkan uppfårdes 1780- 8 1 av byggmästa ren Peter Wi- berg från Nottebäck och murmästaren Håkan Krasse ef- ter ritning frå n ÖIÄ. Nybyggnad hade diskuterats redan 1759 och slutligt beslut togs 1778. Kyrkan blev gemen- sam fårsamlingskyrka får Södra Rottne och Norra Rott- ne, vilka sammanslagi ts 1779. Platsen fårlades till Södra Rottne, där kyrkan uppfårdes no rdost om den gamla SMÅLAND 303 1899 ca Tornur insatt i lanterninen. Eternit på taket. Orgelverket utökat av J Magnusson, Göteborg. 1934 (ark F Wetterqvist, Halmstad). Exteriör: underhåll. Interiör: kaminer ersatta av varmluftsanläggning med pannrum under långhuset. Utglesning av bänka r, främre kvarterens dubbelsäten borttagna. Inna nfånster med an- tikglas. Innerdörrar vid sydentn\n. Nya läktartrappor. Orgeln tillbakaflyttad ca l ,5 m. Ommålning av interiören i ljusare gula och blågrå få rger, taklist röd. 1943 Elbelysning. 1950 Tornets tak belagt med kopparplåt. 1953 Orgel ombyggd av Frederiksborgs Orgelbyggeri, Hilleröd. 1961 Exteriör om putsning. 1965- 66 (ark L Stalin, Jönköping). Interiör: nytt golv, ny bänkinredning, utvidgat kor, kororgel, omhängning av kronor i två rader, renovering och ommålning av altar- uppsats och pred ikstol, ungefår som ursprunglig färgsätt- ning. Ommålning av interiören. Inredning av Ingebrekis kapell under läktaren. Vindfå ng till vapenhuset , inbygg- nad av torntrappa. 1970 Kopparplåt på lå nghus- och kortak. 1991 Orgeln renoverad. Äldre ritningar 1807 alta rprydnad (osign); 1828 nybyggnad (S Enander); 1840 orgelfasad (F W Scholander); 1840 orgelfasad, kopia efter ano- nym ritning frå n orten. Källor, litteratur och äldre avbildningar Bolmblad. R, S Unnaryds kyrka. Hyllebruk 1984; Andersson. C M, Nyklassicismen i Hallands kyrkor. Halland 199 1; l Sjöström ovan; Öhman, P, Den nyklassicisti ska sockenkyrkans restaure- ringar, 3-betygsuppsats i konstvetenskap, Sthlms uni versitet 1972; Manus till kortfattad beskri vning fö r Sv K av E O Johans- son (1940-ta let); Teckningar 1840 ATA; Äldre foton , exteriör: 1923, 1945, inte riör: 1872 (Bolmblad), före och efter 1935. ATA. träkyrkan, som liksom träkyrkan i Norra Rottne revs. Församlingen och socknen fick 1825 nam net Söraby. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med rundat korparti i öster, torn i väster samt sakristia i norr. Ingå ng genom tornet. Sepa- rat ingå ng till sakristian i väster. 304 KATALOG Fig 458. Söraby kyrka från söder. Byggd 1780-8 1. Foto BO 1990. Sära by Church .fi"om the south. Bu i/t 1780-81. Uppförd av sten, putsad och vitkalkad. Enligt uppgift ursprungligen rosa avfärgning. Sockelpartiet nu klätt med skifferplattor. Takfallen täckta med spån. Exteriör Exteriören överensstämmer frånsett vissa detaljer med ritningen. Karakteristiska drag är det brutna taket samt den kupolformade, vid takfoten utsvängda tornhuven med urtavlor, placerade i kupor, krönta av klot med kors, och den smala la nterninen. På ritningen har korpartiet val mat tak av samma höjd som lå nghuset, vilket bygg- mästaren avstått frå n. Likaså uteslö ts den separata in- gången och spiraltrappan till tornets övre våning. Lanter- ninen har sena re glasats. Interiör Interiören ä r mycket välbeva rad och inredni ngen ä r i princip ursprunglig. Inbyggnader under läkta ren skedde dock 198 I Altarprydnaden med o rnerad omfatt ning (fig 54) tillkom 1785, predikstolen 1787 (fig 55) och läktaren med orgel 1785 (fig 57 o 58). Samtliga är tidstypiska a rbeten av hög kvali tet (se o van s 59-61). Kyrkorummets nuvarande färgsättning i huvudsakli- gen grå tt , grågrönt och guld hä rrör från renoveringen 1981 Kända viktiga fOrändringar och åtgärder 1867-69 Exteriör och interiör renovering. Sannolikt in- sättning av nuvara nde fönste r Epitafier borttagna från kyrkorummet. 1873 Ombyggnad av orgelverket av C A Johansson. 1882 Renovering av altartavla n av B Nordenberg. 1914 Exteriör renovering. 1926 Nytt orgelverk av E A Setterquist & Son. 1933 Altartavla n restaurerad av S Wahlgren. 1953-54 (ark E Graebe). Exteriör och interiör renove- ring: nytt golv i vapenhuset, ny to rntrappa, ny uppvärm- ning, utvidgat kOI·parti , bekvämare sittbänkar, frilagda läktartrappor, äldre in ventarier konserverade, ommål- ning. Fig 459. Interiör mot öster. Jfr fig 53-56. Foto BO 1990. Fig 460. Interiör mot väster. Jfr fig 57-58. Foto BO 1990. The interior ofthe churcltlooking east. See Figs 53-56. The interior ofthe church Jooking west. See Figs 57-58. SMÅLAND 305 1972 Nytt orgelverk av Setterquist & Son. 1977 (ark T Ja ngvik). Exteriör renovering. 1981 (ark M Ba rsöe). Interiör renovering: altarringens grindar borttagna, vid avslutningen kopior av mittdeko- ren , heltäckningsmatta inlagd i koret , utrymmet under läktaren avskärmat för förråd och toalett , ljuskronor över bänkkvarteren, ny inredning i sakristian, ommålning i huvudsakligen grått och guld. 1985 Nytt orgelverk av Västbo Orgelbyggeri. 1986 Omläggning av spåntaken. l 991 KororgeL T annåker Äldre ritningar U å nybyggnad; 1785 orgel och orgelläktare (0 Tempe/man, tig 57); 1787 predikstol (tig 56). Källor, litteratur och äldre avbildningar Sellgren, C-A, Söraby kyrka och de tidigare kyrkorna i Norra och Södra Rottne. Omarbetad och kompletterad upplaga 1980. -Om kyrkorummets inredning se ovan Ullen s 59-6 1. Kronobergs län (före 1971 lönköpings län), Växjö stift Kyrka n uppfördes 1794 av Nils Widman från Öslöv i Berga socken efter ritningar från 1789. Den ersatte då en medeltida träkyrka, som varit belägen på samma plats. 1791 diskuterades att uppföra även den nya kyrkan ·av trä och en ny ritning utbads från ÖIÄ. Man återgick dock till stenkyrkaalternativet och när den nya ritningen anlände 1795 var stenkyrkan redan uppförd. Klockstapeln sydväst om kyrkan uppfördes 1798 av förre soldaten Måns Hak. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med sakristia i norr och vapen- hus framför väst ingången. Ingång även mitt på sydsidan. Separat ingå ng till sakristian från väster. Uppförd av sten, putsad och vitkalkad. Taken täckta med tegel , på sakristians tak dock plåt. Vapenhuset av trä. På 1800-talet fanns även ett litet vapenhus av trä framför syd ingången. Exteriör Den enkla, rektangulära byggnaden är försedd med ett högt , valmat tak. Utformningen följer 1789 å rs ritning, där dock sydportalen, som vetter mot kyrkogårdens huvudingång, placerats i en monumentalt utformad mitt- risalit krönt av ett kors. Portalen gjordes i stället stickbå- gig utan omfattning och med ett hal vfönster ovanför. sakristian fick även helt andra proportioner. Interiör Interiören är till stor del oförändrad frå nsett altarpartiets utformning. Altaret pryds nu av ett krucifix. Den ur- 20 - 9 19021 KB 2 Fig 46 1 Tannåkers kyrka frå n nordväst. Byggd 1794. Foto AD 1991 . Tarmåker Church fi"om the north-west. lluilt in 1794. sprungliga altarprydnaden utgjordes sannolikt av ett stör- re kors. Kraftigare pilastrar inramade korfönstret och altarringen var sammanbyggd med korets bänkinred- ning. Predikstolen, som är utförd 1642, övertogs från gamla kyrkan. Orgeln tillkom 1877 Den nuvarande färgsättningen av bänkinredningen i blågrönt, ockragult och marmorering samt grågrönt och rosa på läktarbarriä ren ti llkom 1941 och har senare för- nyats. Tidiga re omtalas inredningen vara målad i vitt och guld . Kända viktiga förändringar och åtgärder 1877 Orgel byggd av C Elfström (möjligen ombyggnad av äldre verk). 306 KATALOG Fig 462. Interiör mot öster. Foto MU 1990. The interior ofthe church /ooking east. 1927 Tegel i stället får spån på kyrktaket. 1941 (ark P Boberg). Exteriör och interiör renovering: nya fönsterbågar, nytt trägolv, ny kamin, utvidgat kor- parti med fri stående altarring, korväggens pilastrar får- ändrade, målat bibelspråk ersatt av det allseende Gudsö- gat, katedralglas i korfånstret , predikstolen flyttad när- mare koret och fårsedd med ny trappa och draperimål- ning, ommålning av inredningen i nuvarande fårger. Nytt orgelverk av J Vesterlund. 1947 Orgelverket ombyggt av A Märlenssons Orgelfabrik AB. 1988 Nytt orgelverk av Västbo Orgelbyggeri. Tingsås Kronobergs län, Växjö stift Beslut om nybygge togs 1834 men kyrkan uppfårdes först 1853 av murmästaren Jonas Malmberg. Ritningen hade uppgjorts av byggmästaren Sven Nilsson i Säljeryd, Östra Torsås socken, bearbetats vid ÖIÄ av Johan Fredrik Åbom samt stadfästs 1850. Den nya kyrkan, som ersatte en träkyrka från 1752, uppfårdes söder om denna i an- slutning till den gamla kyrkplatsen. Invigningen fårrätta- des Mikael idagen 1856 av biskop Christofer lsaac Heur- lin. Plan och material Kyrkan är orienterad i norr-söder med tornet i söder, och utgörs av ett rektangulärt kyrkorum med utbyggd, rek- tangulär sakristia i norr. Ingång genom tornet samt ge- nom mittportal på östra långsidan. Separat ingång till Fig 463. Interiör mot väster. Foto MU 1990. The interior ofthe church look ing west. Äldre ritningar 1770 planritning till ny kyrka (J P Leander); l 789 nybyggnad; 1795 nybyggnad (trä, altarpred ikstol, G Pfeffer). Källor, litteratur och äldre avbildningar Manus till kortfattad beskrivning för SvK av E O Johansson ( 1930-ta let); exteriör- och interiörfoton före och efter 1941 års renovering, ATA. Fig 464. Tingsås kyrka från nordväst. Byggd 1853. Foto AD 1991 Tingsås Church .fi·om the north-west. Bu i/t in 1853. SMÅLAND 307 Fig465. lnteriörmot norr. Foto AD 1991 The i111erior oflhe church Iaoking nor/h. sakristia n frå n öster. sakristian indelad i två våningar. Pla nen överensstämmer med ritningen från 1850. U ppförd av sten, spritputsad med slätputsade omfatt- ningar, lisener och detaljer. Taktäckning av kopparplåt. Ursprungligen skiffer. Exteriör Kyrkans exteriör, som med smärre undantag följ er rit- ningen, utmärks av fasadens indelning med slätputsade lisener mellan de höga fönsteröppninga rna och av det rikt utformade tornkrönet med kraftig list , urtavlor, kon- kavt takfall och åttkantig la ntern in krönt av en spira med kors. Den arkitektoniska utformningen är härigenom ri- kare och präglad av nya ideal i förhållande till de äldre, rent nyklassicist iska kyrkorna. Interiör Väggarna artikuleras, liksom ytterväggarna, genom li- sener och en kraftig taklist. Interiören präglas i övrigt delvis av 1885 å rs modernisering av kyrkorummet, då den stora alta rtavlan med motivet »Kristi förk laring», utförd av Bengt Nordenberg, tillkom. Samtidigt tillkom även sakrist iedörrarnas må lade överstycken och de av Nordenberg utförda grisa illemålningarna , fö reställande Moses och evangelisten Johannes. Den ursprungliga al- tarpydnaden utgjordes av ett kors, som är bevarat. Alta- ret av trä ä r målat i rödbrunt och grått och pryds av målad dekor i form av kalk, strålsol och stjä rnor. Även inred ningen i övrigt är i huvudsak ursprunglig. Orgelns fasad härrör från 1865 å rs orgel. Färgsättningen med svagt rosa väggar, som återgår på Fig 466. Interiö r mot söder. Foto AD 1991 . The i nierior of1he church look i ng sowh. en tidigare färgsättning, i övrigt grått , ljus marmorering och guld, tillkom vid renoveringen 1982, då även läktar- partiet förändrades genom inbyggnader. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1865 Orgel av F Andersson, Stockholm. 1885 Interiör renovering: altartavla samt målningar ovanför sakrist iedörrarna av B Nordenberg, fållindel- ning av väggarna, inredningen målad i ek samt olika tonfårger. 19 11 Exteriö r renovering. 1928 Ny uppvärmningsanordning. 1929 (a rk P Boberg). Exteriör och interiör renovering: innertaket målad dekor med evangelistsymboler efter skisser av Y Lundström, nya kordörrar, kated ralglas i 308 KATALOG korfdnstren, kalkstensplattor i mittgå ngen, bekvämare sittbänkar, ommålning av inredningen i gröna toner och marmorering. 1930 Nytt orgelverk av A Mårtenssons Orgelfabrik AB. 1953-54 (ark B J Jörgensen o H Linden). Exteriör reno- vering. Skiffertaket ersatt med kopparplåt. Ommålning av interiören. Orgelverket ombyggt av B Svensson. Os- karshamn. 1957 Kyrkamuseum inrättat i sakristians övre våning, som ursprungligen var sädesmagasin. 1967 Kororgel av N Hammarberg. 1970 Nytt orgelverk av N Hammarberg. 1982 (ark S Larsson o G Joha nsson, K-konsult). Exteriör och interiör renovering: putsning och avfärgning av fasa- derna i vitt , mörkgrå sockel, la nterninen lj usgul , bruna lj udluckor, handikappramp. Läktarunderbyggnad till ha lva djupet för vindfång, kapprum och toalett, nya läk- Tofteryd Jönköpings län, Växjö stift Delar av den medeltida kyrkans norra mur ingår i den nya kyrkan, som byggdes 1833-35 av byggmästare Peter Pettersson från Tåå i Sandhults socken i Älvsborgs län, efter ritning 1832 av Fredrik Bäck, ÖIÄ. Församlingen föredrog Bäcks förslag framför det något enklare men likartade, som beställts av länsbyggmästare Carl Robert Palmer 1829 och insänts till ÖIÄ. Biskop Esaias Tegner förrättade invigningen 1838. Exteriören är välbevarad, interiören har få tt fle ra nya inslag i modern tid . l kyrkogå rdens stenmur markeras huvudentren av kraftiga, murade grindstolpar. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med rakslutet kor i öster, torn i väster, sakristia i norr. Två korfönster (tre på Bäcks ritning). Ent reer i väster och på sydsidan . Byggd i sten, grovt spri tputsad med slätputs kring föns- ter och hörn. Grålila taklist, grå sockel. Rött tegel på långhus- och sakrist ietak, plåt på torn- och lanternintak. solbä nkar av sandsten. Exteriör Byggd enligt 1832 års ritning, med några förenklingar. Valmat tak på långhuset åt öster och på den lägre sakristi- an. Portalerna inramade av halvkolonner med högt över- tartrappor. Ommålning av taket (endast en av Lund- ströms evangelistsymboler, Johannesörnen, spa rad), om- målning av väggarna i rosa med listverk och pilastrar i vitt och grå marmorering, inredni ngen i grå nyanser, marmorering och guld . Äldre ritningar 1850 rörslag till ny kyrka (korskyrka, J Malmberg); 1850 ritning till ny kyrka (J F Åbom); 1864 orgelfasad (./F Åbom?). Källor, litteratur och äldre avbildningar Bergman, S, Tingsås rörsamlings kyrkor 1600-1 954, i: Tingsås kyrka. Minnesskrift vid kyrkans 100-årsjubileum; Landervik, I, Tingsås kyrka, 1964; Pleije/, S, Tingsås kyrkas renoveri ng år 1982, i: Tingsås Hembygdsrörenings Årsskrift 1983; interiörfoton före och efter 1929 års renovering, ATA. Fig 467 Tofteryds kyrka från väster. Byggd 1833-35. Foto AL 1990. To.fieryd Church .fi'Oin the west. Bui/t 1833-35. SMÅLAND 309 stycke, krönt av lunettfönster. Välproportionerad öppen lanternin med pilastrar i hörnen. Interiör Långsträckt kyrkorum med vita väggar, flackt blågrått trätunnvalv, gråmarmorerad taklist med tandsn ittsfris. Den raka korväggens två fönster försedda med glasmål- ningar 1935, övriga bibehållna med blåst glas från Kosta. Altaruppsats efter ritning av Bäck 1832 med gråmarmo- rerade kolonner som bär halvcirkelformat överstycke med strålsol. Den ursprungliga altartavlan, ett ljusbrunt kors med vit svepduk mot svart fond (okänd konstnär), nu på tornvinden. Den ersattes 1937 av den nuvarande målningen. Altarring med gallerverk, ursprungliga num- mertavlor, raka korbänkar. Predikstolen utförd efter rit- ning av Bäck, som i sin tur följer förslag av Palmer. Målad i grågrönt med förgylld dekor. Öppna bänkar fårgsatia 1978 i övervägande blått. Läk- tare med konvext mittparti och gallerverk likt altar- ringens. Bröstningen bemålad 1944 med nytestamentliga scener. Orgel byggd 1855 av August Rosenborg, Vadste- na, med fasad ritad 1853 av Carl Gustaf Blom Carlsson. Läktarunderbyggnad med skärmväggar, ej till full höjd. Läktarstöd marmorerade i gråviolett Kända viktiga förändringar och åtgärder 1890-tal (troligen) Ny altarring med gallerverk, dito på läktarbarriären. 1895 Värmekaminer. 1909 (ark F Falkenberg). Ny öppen bänkinredn ing, ändrad kvartersindelning. Profilerad rödmålad mittlist längs väggarna. Predikstolen sänkt , ny trappa. Inner- dörrar mot vapenhuset. Ommålning: väggar gråvita , list grågrön. Altaruppsats, taklist , läktarstöd gråmarmorera- de, bänkar rödgula, predikstol och läktare vita med dekor i rött och guld, orgelfasad i grågrönt. Draperimålning vid predikstolen. Dopfunten flyttad till koret. 1935 (ark P Boberg, Växjö). Kaminer ersatta av värme- ledning. G lasfönster i koret av G Torhamn (Ringströms, Sthlm). Bänkgavlar avkortade. Orgeln fl yttad västerut. Nya korbänkar Väggarnas mittlist bort. Äldre inventa- rier renoverade och uppsatta. Ommålning. 1937 Ny altartavla , »Kristi himmelsfärd», av C G Lie- fendah l, Strängnäs. 1944 Målningar på läktarbröstningen av T Hjelm, Söder- köping. 1950 ca (ark J Dahl , Tranås). Förrådsrum under läkta- ren, vindfång. 1965 Exteriör renovering. Nya stuprör m m av koppar. 1973 Kororgel av J Kiinkel. Fig 468. Interiör mot öster. Foto AL 1990. The interior ofthe church Iaoking east. Fig 469. Interiör mot väster. Foto AL 1990. The interior ofthe church Iaoking west. Fig 470. Interiör mot öster 1934. Foto P Boberg. ATA. The imerior ofthe church Iaoking east in 1934. 310 KATALOG 1978 (ark P Rudenstam, Jönköping). Bänkar kortade mot koret. Ommålning: bänkar i klarblått med lister i gult, vita falt på sidostycken och fronter. Läktarpelare marmorerade lila. Grön plysch på knäfall. Läktarunder- byggnad. 1983 (ark P Rudenstam). Exteriör renovering. Nytt tegel- tak, omputsning, ommålning, nya tornluckor. 1988 Omputsning. Torsås Äldre ritningar (1 829) nybyggnad (C R Palmer, odat, ÖIÄ ti ll K Majt 27/11 1832); ( 1829) predikstol , altare (C R Palmer, odat); 1832 nybygg- nad (F Bäck) ; 1832 predikstol, altaruppsats (F Bäck); 1853 orgel- fasad, läktare (C G Blom Carlsson); 1908 bänkar (F Falkenberg). Källor, litteratur och äldre avbildningar Tofterydsboken, Skillingaryd 1949; Manus till kortfattad be- skrivning för SvK av E O Johansson ( 1940-talet); Äldre foton , exteriör: 1930-tal, 1936; Interiör: två före 1909, före 1935, 1936. ATA. Kalmar län, Växjö stift (före 1915 Kalmar stift) Uppförd 1777-78 med utnyttjande av den medeltida kyrkans murar i sydväst. Redan 1762 upprättades en första ritning till nybyggnad med torn av fortifikations- murmästaren Andreas Törnberg, som sedermera byggde kyrkan tillsammans med snickaren Sven? Lundgren i Vissefjärda. Ingen av de kvarvarande ritningarna har emellertid lagts till grund för den nya kyrkan. Den nuva- rande sakristian tillkom 1897 och utvidgades 1957 Kyr- kan invigdes 30 jul i 1780 av biskop Carl Gustaf Schrö- der. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med rakt avslutat kor i öster. Sakristia tillbyggd på nordsidan. Den ursprungliga sak- ristian låg nästan mitt på sydsidan. Torn saknas. Tre ingångar, en på västgaveln och två på södra långsidan. Separat ingång till sakristian . Murarna är grovslammade och avfargade i vitt. Slät- puts kring portar och fönster. Rött tegeltak, ursprungli- gen spåntak. Exteriör Exteriören är förä ndrad sedan byggnadstiden. l och med en vägomläggning 1897 flyttades sakristian till nordsidan för att sydsidan skulle bli mer representativ Ett fönster tillkom istället för sakristian på sydsidan och övriga föns- ter förstorades samtidigt, likaså dörrarna på sydsidan. Dessutom gjordes portalerna likformiga; ursprungligen hade koringången en rektangulär form och den sydvästra ingången en rundbågig. Interiör Kra ftigt förändrad genom ett flertal renoveringar. Tri- Fig 4 71 Torsås kyrka från sydväst. Byggd 1777-78. Foto AD 199 1. Torsås Church fi"om lhe solllh-wes/. Buiii 1777-78. umfbågen sekundärt inrättad 1915, likaså smårummen på ömse sidor om koret. Tidigare fanns en arkitektoniskt uppbyggd altaruppställning med en målning visande en förgylld Kristusbild på ett svart kors med Jerusalem som bakgrund. Altartavlan var utförd av Anders Friske 1804. l dag utgörs altarprydnaden av ett medeltida altarskåp från gamla kyrkan, till verkat av Johannes stenrat ca 1465. På korväggen över detta den gamla kyrka ns stora triumfkrucifix, i stället för det ursprungliga fönstret. Pre- dikstolen är från 1600-talet och likaså övertagen frå n den gamla kyrkan. Sluten bänkinredning från senare tid. Läk- taren härstammar sannolikt från byggnadstiden. Orgelfa- saden tillhör 1897 års orgel. Läktarunderbyggnaden samt nuvarande fargsättning i kyrkorummet t illkom vid 1982 års renovering. SMÅLAND 3 11 A .. •,.H /·· """' ....~ .. . ..,.~. Fig 472. Kyrkans exteriör fö re 1897 års renovering. Teckning av N l Löfgren. ATA. Foto ATA. The exterior ofthe church. before the alteration work in 1897. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1789 Nytt golv av ölandssten i stä llet för trägolv i gångar och kor. 1804 Ny alta ruppställning med målning av A Friske. 18 12 Orgel byggd av P Schiörlin. 1824 Ny rund altarring, tidigare en med konkava och konvexa sido r. 185 1 Större renovering. Tegel i stä llet för spå n på södra takfa llet. Väggarna putsade och avfärgade i vitt. Bänkin- redningen renoverad. G olvet upphöj t. Interiören om- må lad. 1872 En provisorisk predikstol i koret. 1876-77 Ommålning av interiören. 1888 Värmeugna r. 1897 Stor renovering. Ny sakristia på nordsida n. Den äldre riven och ersatt med ett fönster. Försto rade fönster med gj utjärnsbågar. Nya större och likformiga portaler på sydsidan. Portalerna ma rkerade med smala rundbågi- ga listverk med språkba nd och inskrivna kors över dö r- rarna. Sannolikt blev nu hela taket tegeltäckt. Interiör: Nya fristående bä nkar i koret. Pred ikstolen fl yttad till no rdsidan. Vindfå ng vid dörra rna. Ny orgel av A V Lun- dahl. O mmålning av interiören. Kvadermålning på väg- garna med en målad dekorlist utmed takfoten. Taket fä lt indelat med målade band. Predikstolen, läkta ren, dörrarna samt bä nkinredningen målade i ekfå rg. 1902 G lasmålning i fönstret över alta ret. Fig 473. In teriör mot öster. Foto AD 199 1 The interior ofthe church Iaoking east. Fig 474. Interiör mot väster. Foto AD 199 1 The interior ofthe church Iaoking west. Fig 475. Interiör mot öster år 1904. Foto J Thorin . Kalmar läns museum. The interior o.fthe church Iaoking east in 1904. 312 KATALOG 19 14-15 (ark J Fr Olson). Koret avgränsat frå n långhuset med en triumfbåge och fårminskat i och med att två mindre rum, ett på varje sida tillkom, fö rsedda med fånster mot koret. De två nedre fönsterna på korgaveln igenmurade och ersatta med två mindre nischer. Ny al- tartavla i altaruppställningen, kopia av C H Blochs tavla i Vor Frues kirke i Köpenhamn, utförd av A Stenbäck. Ny altarring, lik den från 1824. Gamla inventarier, triunif- krucifix och altarskåp inplacerade i kyrkorummet. Bänk- inredningen ombyggd, fortfarande sluten. Nytt golv. Ommålning av interiören. Dekorlist i triumfbågens ytter- kant och ä nglafigurer på korväggen. Altaruppställn ingen, orgelfasaden, läktarbarriären i vitt, övrig inred ning i ljusgrönt. Centraluppvärmning med erforderliga utrym- men i en mindre tillbyggnad bakom sakristian. 1929 Nytt orgelverk av O Hammarberg. 1931 (ark J Fr Olson). sekundärfönsterna mot koret från sidorummen igenmurade. Ett krucifix uppsatt i triumf- bågen. Mässingsgaller framfår fånstret ovanför altaret. Pärlspåntade snickerier täckta med plywood. Läktar- bröstningen återställd i ursprungligt skick, senare fy ll- ningar borttagna. Nya barriärer till läktaruppgångarna. Ommålning av interiören. Taket i en vitgul få rg och väggarna blågrå. Altaruppställningen målad med mar- morerade partier i gråvitt , grönt och rödbrunt. Bänkin- redningen grågrönt marmorerad. Läktarbröstningen stänkmarmorerad. 1946 Orgelverket ombyggt av Lindegrens Orgelbyggeri. 1957 (ark N Carlgren). Sakristian förstorad (ej markerad Traryd Kronobergs län, Växjö stift Kyrkan uppfördes 1859-60 av byggmästaren Gustav Lj ung efter ritning av Johan AdolfHawerman, utförd vid ÖIÄ 1857 och stadfåst 1858. Den gamla kyrkan, som utgjordes av en medeltida stenkyrka, låg strax söder om den nuvarande kyrkan, som invigdes den 28 juli 1862. Plan och material Planen följer 1857 års ritning och utgörs av ett rektangu- lärt , treskeppigt kyrkorum med utbyggd femsict ig sakris- t ia i öster, numera använd som kor, och torn i väster. En separat sakristia tillbyggdes 1933 framför den norra in- gången. Ursprungligen fanns ingång i tornet , på lång- sidorna samt i öster till sakristian. Den norra långhuspor- talen igensattes i samband med tillbyggnaden av sakristi- på planen nedan) och den tidigare utbyggnaden vid norra gaveln borttagen. Rundbågarna över portalerna borttag- na och panel pålagd på ytterdörrarna. Exteriören om- målad. I~teriört: Det medeltida altarskåpet placerat som altarprydnad . Fönstret ovanför igenmurat och det stora triumfkrucifixet uppsatt på den uppkomna väggytan. De igenmurade kortönstema P,å ömse sidor om altaret åter- uppt~gna. Ny altarring. Nya dubbla fånster med bågar i den äldre stilen. Ljuskronorna omhängda i dubbla rader. Nytt orgelverk av Fredriksborgs Orgelbyggeri , Danmark. Ommålning av interiören. Väggarna i varmgrått. Pre- dikstolens ursprungliga fårger framtagna. Bänkinred- ningen i en blågrå ton. 1982 (ark H Gerwing). Nya sittbänkar i den äldre bänkin- redningen. Läktarunderbyggnad. Ommålning av interi- ören. Taket laserat i blått . Bänkinredningen i en rosa-röd nyans. Äldre ritningar U å nybyggnadsförslag, med torn och spetsbågiga fönster, upp- visat vid 177 1 å rs syn, eventuellt identiskt med det som upprä tta- des redan 1762 (osign, sannolikt utfört av A Törnberg); U å nybyggnad, samma som föregående men rundbågiga fönster (osign, VaLa); 1810 orgelfasad (P Schiörlin); 1896 renoverings- förslag (osign); 1897 orgelfasad (osign). Källor, litteratur och äldre avbildningar N l Löfgren, vol l. ATA; Interiörfoto frå n 1904. Kalmar läns museum; Foton frå n och med 1907. ATA. an, som är fårsedd med egen ingå ng. Den ursprungliga sakristians ingång igensattes samtid igt. Kyrkan är uppförd av sten samt putsad och vitkalkad . Lantern inen av trä ä r numera rödmålad men var ur- sprungligen vit. Taken är täckta med kopparplåt , ur- sprungligen med spån samt på torntaket järnplåt. Exteriör Exteriören avviker från 1857 års ritning endast beträffan- de tornets övre delar. Ritningen visar kopplade ljudglug- gar, kraftig taklist och åttkant ig spira. Tornet fick i stället enkla ljudgluggar men rikt utformad huv och åttkantig lanternin. Långsidornas ingångar markerade av risalit med korskrönt trekantsgaveL Exteriören är oförändrad SMÅLAND 313 Fig 476. Traryds kyrka från söder. Byggd 1859-60. Foto BO 1993. Traryd Church ji-om the south. Built 1859-60. sedan byggnadstiden fränsett den tillbyggda sakristian och igensättningen av östpartiets mittfånster och ingå ng. Interiör Interiören följde ursprungligen Hawermans intentioner men har senare förändrats, främst i korpartiet. Det ge- nom smäckra träpelare i tre skepp indelade kyrkorum- met täcks i mittskeppet av ett tunnvalv medan de smala sidoskeppen har plana tak. Koret avskildes ursprungligen från den bakomliggande sakristian, det nuvarande koret, genom en skärmvägg av trä. Skrankets gallerverk kröntes liksom på Hawermans ritning av ett kors och bågen mot kyrkorummet var fårsedd med en bibeltext. Den nuva- rande utformningen med altare och tillhörande altarskåp placerade mot östväggen härrör från 1962 års renovering, liksom korbågens gallerverk, där ett triumfkrucifix upp- satts. Predikstolen är ursprunglig och följer i sina huvuddrag 1857 å rs ritning. Under läktaren , som likaså är ursprunglig, tillkom 1962 nuvarande inbyggnader. Samtidigt skedde också ommålningen av kyrkorum och inred ning i nuvarande kraftiga färgskala med rött och blått som dominerande fårger. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1864 Orgel av J Blomqvist. Fig 477. Interiör mot öster. Foto BO 1993. The interior ofthe church Iaoking east. Fig 478. Interiör mot öster före 1933 års renovering. Vykort. Foto ATA. The interior ofthe church Iaoking east be.fore the restoration and alteration work in 1933. Fig 479. Interiör mot väster. Foto BO 1993. The imerior ofthe church Iaoking west. 314 KATALOG 1888 Exteriör renovering. 1890 Interiör renovering med ommålning, dekormålning i sakrist ian - blått valv med änglar med palmkvistar, palmkvistar mellan fönstren- samt fårgat glas i fonstrens övre del. Bågöppningens omfattning marmorerad och försedd med stråtsol och bibelspråk. Inred ningen målad i ek, gråbrunt och guld. Insättning av kaminer. 1916 Nytt orgelverk av E Lunden, Göteborg. Fasaden bibehållen. 1924 Ommålning av inredn ingen i samma fårger. 1928 Tornets »blindur» ersatt av tornur. Förändring av ljudluckorna. Vindfång med svängdörrar vid ingångarna. 1933 (ark P Boberg) Exteriör och interiör renovering. Sakristia tillbyggd i norr. Uppvärmninggenom lågtrycks- å nga med pannrum under den ursprungliga sakristian. Skärmväggen mellan kor och sakristia borttagen och sak- ristian omvandlad t ill kor. Östväggens fonster och ingång igensatta och triumfkrucifix uppsatt över det där placera- de alta ret. Dekormålningarna frå n 1890 borttagna, ny utsmyckning i valvet , Kristus omgiven av bedjande, ut- ford av Atelje Punkten, Stockholm. Ny altarring. Om- målning med inredningen i grått , gulgrått och forgyllda detaljer. 1940 Orgelverket ombyggt av J Grönvall. Tryserum Östergötlands län, Linköpings stift På sockenstämma n 14 oktober 1764 fattades beslut att utvidga den befi ntliga stenkyrkan. Beslutet kom dock ej att verkställas. 13 april 1780 föreslog kyrkans patronus greve Gustaf Horn i stället en helt ny kyrka, på en ny plats mitt i socknen, ca l mil från den gamla kyrkan. Den nya kyrka n byggdes 1782-84 av länsbyggmästare Magnus Beurling efter ritningar av Jean-Erik Rehn, ansKaffade av Horn. Invigd 26 a ugusti 1785 av biskop U no von Troil. Plan och material Rekta ngulärt kyrkorum med halvrunt kor i öster och torn i väster. Sakristia på nordväggen. Under koret finns en gravkamma re for patronatsfami ljen Gyllenst ierna-Horn . Ingång till kyrkorummet via torn och mittportal på sydsi- dan. Separat ingå ng till sakristian. Vitputsade murar med slätputsade omfattningar. Soc- keln grå. Taken täckta med kopparplåt, ursprungligen med spån. 1946 Orgelverket ombyggt av J Vesterlund. 1962 (ark H Westman). Exteriör och interiör renovering. Yttertaken svartmålade, lanterninen röd . Nytt arrange- mang i korbågen, ny altarprydnad i form av a lta rskåp, utfört av B Stenberg. Bänkinredningen avkortad vid si- dorna, två korbänkar borttagna på vardera sidan, inbygg- nad under läktaren. Nytt orgelverk av A Mårtenssons Orgelfabrik AB, Lund. Ommålning, grädd vita väggar, rött tak, bänkinredni ngen i blått. Ljusgrå, heltäckande mattor. 1967 Byte av takplåten till koppa rplåt. 1985 (ark T Davidsson). Exteriör renovering. Ommål- ning, kalkning, byte av fonster, nya ljudluckor. Äldre ritningar 1857 ny kyrka (J A Hawerman, stadfåst 1858, även i kyrkans arkiv, VaLa); 1858 ny kyrka (korskyrka, J A Hawerman, kyrkans arkiv, VaLa). Källor, litteratur och äldre avbildningar Manus till kortfattad beskrivning för SvK av E O Johansson ( 1930-talet); interiörfoton före och eft er renoveringen 1933, ATA. Fig 480. J E Rehns förslag frå n 1795 ti ll ny kyrka i Tryserum. RA. Foto RA. Proposal for a new church by J E Rel/1'1. 1795. Exteriör Kyrkan ä r en typisk gustaviansk kyrkobyggnad med vackra proportioner. Korets tak ansluter sig som en halv- kupol till långhusets b rutna tak. Exteriören återgå r på SMÅLAN D 3 15 Fig 48 1. Tryserums kyrka från sydväst. Byggd 1782-84. Foto GJ 1990. Trysemm Church fi'om lhe so/.1/h-wesl. Bui/1 1782-84. Fig 482. Interiör mot öster. Foto GJ 1990. The inierior oflhe church Iaoking easl. Rehns ritning. Endast små avvikelser ha r skett. Korpa rti- et ha r försto rats, tornet avslutas med ett kors i stället fö r tupp och på östra taknocken är ett kors placerat i stället för en urna. Vidare ma rkeras ej ljudlucko rna med någon omramning. Fö rutom byte av takmaterial är exteriören så gott som oförändrad sedan byggnadstiden. Interiören Interiö ren äger med sitt höga tunnvalv, sina sto ra rund- bågiga fönster och det absid formade koret en påtaglig a rkitektonisk resning och präglas änn u av den fasta in- redningen frå n byggnadst iden- alta ruppställningen, pre- dikstolen, orgeln och orgelläkta ren. Korpartiets utfo rm- 316 KATALOG Fig 483. Interiö r mot väster. Foto GJ 1990. The inlerior o/lhe church Iaoking wesl. ning med den o riginellt formade altaruppställningen å tergår på Rehns ritningsförslag och har til lkommit ge- nom patronatsfa miljens försorg. U rnan som seraferna bär upp är prydd med Arvid Horns och hans maka Mar- gareta Gyllenstie m as vapen. Även orgeln, med ett säll- synt väl bevarat verk, byggt av Per Schiörlin , blev bekos- tad av kyrka ns patronus. Bänkinredningen härsta mmar frä n 1886 å rs renovering. Tånnö lönköpings län, Växjö stift Typisk nyklassicistisk kyrka, en av de mindre, belägen i öppet slättla ndskap. Byggd 1849, då den medeltida trä- kyrkan revs, och invigd 1852 av biskop Christofer lsaac Heurlin. Ritning av Ludvig Hawerman vid ÖIÄ 1845, baserad på förslag frä n byggmästaren C G Lilliegren 1839 och ä ndrad i fl era avseenden av församlingen , som öns- kade Voxtorp som förebild. Som entreprenö r får bygget omtalas Andreas Bengtson på Åsen i Voxtorp. Mycket välbevarad och enhetlig karaktär såväl till det yttre som till det inre. Plan och material Rekta ngulärt kyrkorum med halvrunt kor i öster, på Hawermans ritning rakslutet, torn i väster, sakristia i norr. Entreer i väster och mitt på sydsidan. Kända viktiga fOrändringar och å tgärder 1820-talet Orgeln något omdisponerad. 1886 Interiör renovering. Nytt golv och ny öppen bänk- inredning. 1928-29 (ark K M Westerberg, konservator S Sund- baum). Ommålning av interiören. 1951 Elvärme. 1968 Orgelverket restaurerat av M Fries. 1972 (under ledning av konstnär E Elfwen). Kopparplät på tornet, urtavlor och klot förgyllda. Utvidgning av koret. Dopplats med ny dopfunt. Altaruppställningen samt flera av konstverken i kyrkorummet restaurerade. Diskret läkta runderbyggnad. I det nyblivna vigselrum- met glasmosaik av E Elfwen. 1985 Fasadrenovering. Spåntaket ersatt med kopparplåt. Äldre ritningar U å nybyggnad (os ign, ursprungligt förslag ut fört av J E Re/111) ; U å (samtida med föregående) gravkor under koret med a lta rupp- ställ ningen utsatt i en av tvä rsekt io nerna (osign, ursprungligt förslag utfört av J E Re/111). Källor, litteratur och äldre avbildningar Cnal/ingius, B, Tryserums kyrka. Kort vägledning. Linköping 1973; Ho.fi·en. M, Tryserum. Västervik 1957· Foton frå n och med 1928. ATA. Byggd i sten och tegel. Spritputsad, avfärgad i vitt , tidiga re med dragning åt gult. Gråputsad sockel. Koppa r- plåt på taken. Ursprungligen spå n på torntaket, i övrigt tegel. Exteriör Lå nghuskyrka med sadeltak. Torn med öppen graciös lanternin i trä , målad i rött och vitt , med svängt tak. Västportalen med o mfattning av kraftiga halvkolonner som bär vulstbåge över lunettfönster. Sydentren helt utan omfattning. Profilerad taklist målad i grå tt och rött. Lu- nettfånster till läktaren i väster. Interiör Lugnt och harmoniskt kyrkorum med det halvrunda ko- SMÅLAND 317 Fig 484. Tånnö kyrka från norr. Byggd 1849. Foto AD 199 1 Tånnä Church from the north. Built in 1849. ret belyst av fyra fönster. Hela inredningen är enhetligt fä rgsatt i gråvitt med sparsam förgyllning och följer där- med ursprunglig färghållning. Trävalvet grått, väggar vita. Välbevarat skurgolv med breda plankor och smidd spik. I bänkkvarteren är dock golven bytta och lackerade. Altartavlan, »Herdarnas tillbedjan», av Louis Mas- reliez ca 1764, är skänkt till kyrkan 1854. I koret finns även två ursprungliga nummertavlor med lyror samt ståndur. Predikstolen är utförd av en snickare Lindquist. Lj udtaket följ er ritning från 1844 av Ludvig Hawerman, medan korgen gjorts rym ligare med avvikande dekor. Fyra slutna bänkkvarter med snidad dekor på mellan- styckena och bibehå llen numrering. Svängda korbänkar. Orgelläktare med liten, enkelt dekorerad orgel från 1866. Fig 486. Interiör mot väster. Foto AD 1991 The imerior ofthe church Iaoking west. Läkta runderbyggnad med vävspända skärmar som ej nå r i tak och lämnar de främ re läktarstöden fria. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1866 Orgel byggd av C Elfström. 1926 Nytt orgelverk av Gebr. Rieger. 1931 De ursprungliga blyspröjsade fönstren försedda med ytterfönster. 1935-36 (ark P Boberg, Växjö). Exteriör omputsning i vitt, tidigare mörkare omfattningar borttagna. Lanter- ninen vit. Interiö r: Bekvämare sittbä nkar. Ommålning i grått. De två mittkorfönstren försedda med svagt fä rgat glas i mönster, från Neumann & Vogel. Nytt golv i bänkkvarteren. Kaminer i nischer. Fig 485. Interiör mot öster. Foto AD 199 1 The interior ofthe church Iaoking east. 318 KATALOG 1954 Värmeinstallation och elbelysning. Komplettering av ljuskronor, omhängning i två rader. Kaminer med rökgångsarrangemang borttagna. 1966 Läktarunderbyggnad med skärmväggar, toalett m m i vapenhuset. 1972 Taket omlagt med ny plåt. Lanterninen målad i rött och vitt. 1982 Nytt orgelverk från Västbo Orgelbyggeri , Långaryd. 1992 Inre renovering planerad. Ukna Kalmar län, Linköpings stift Uppförd 1836-38 av stadsbyggmästaren J Jonsson i Väs- tervik efter ritningar av Axel Nyström 1833. Den nya kyrkan ersatte en medeltida kyrka, som delvis står kvar som ruin vid prästbostället Storhammar, ca l km nordväst om den nya kyrkan. Invigd 1838. Plan och material Helt symmetrisk anläggning med rektangulärt kyrkorum avslutat i öster med en korabsid och i väster med en motsvarande halvcirkelformad utbyggnad. sakristia mitt på norra sidan och torn mittemot på motstående sida. Ingångar genom torn och portal på sydsidan. Äldre ritningar Uppmätning av gamla kyrkan (osign, odat , VaLa); 1839 nybygg- nad (C G Lilliegren, konseljakt 14/4 1845); 1844 nybyggnad (L !-lawerman); 1844 predikstol (L J-/awerman); 1845 nybyggnad (L J-/awerman). Källor, litteratur och äldre avbildningar Manus till kortfattad beskrivni ng för SvK av E O Johansson ( 1940-talet); l Sjöström, ovan; Foton: exteriö r 1935, 1939, 1948, 1967, interiör 1935, 1939, 1959. ATA. Vita, spritputsade tegelmurar med slätputsade omfatt- ningar. Plåttak. Exteriör En stilren exteriör med perfekt balans mellan murytor, fönster och takfa ll samt det mittcentrerade tornet. Ge- nom den dekorativa utsmyckningen på tornets övre del och avt rappningen av murytorna dras blicken uppåt från den vilande huskroppen. Exteriören är utförd efter 1833 års approberade ritning och endast smärre avvikelser har skett, bl a har ett rundfönster tillkommit på tornet. Där- emot ha r ej ritningens halvcirkelformade putsmarkering- ar utförts över fönster och portaler. Fig 487 Ukna kyrka frå n sydväst. Byggd 1836-38. Foto GJ 1990. Ukna Church fi'om the SOillh-west. Built 1836-38. SMÅLAN D 319 Fig 488. Interiör mot öster. Foto GJ 1990. The interior ofthe church looki ng east. Interiör Även interiört präglades kyrkorummet ursprungligen av en ren nyklassicism, med undantag för predikstolens de- kor i nyrokoko. Rummets ljus och rymd är oförändrade medan inredningen förnyats. Det ursprungliga, fö rgyllda korset , belyst av absidens sidofönster, ersattes 19 16 av en kopia av Thorvaldsens Kristusstaty och sidofönsterna ä r numera igensatta. Altarringen liksom predikstolen ä r från 1902. Ljudtaket tillkom 1937 Den ursprungliga pre- dikstolen var placerad med direktuppgång från sakrist i- an. Bänkinredningen hä rstammar likaså från 1902 års renovering, gavla rna är dock avkortade i sena re tid . Or- gelfasaden tillhö r 1838 å rs orgel, byggd av Per Zacharias Strand , men är utökad åt sidorna på 1930-talet. Läkta ren ä r utvidgad och framdragen ur den västra absiden och försedd med en läktarunderbyggnad. Kända viktiga fOrändringar och åtgärder 190 l (a rk H Hammarsköld o G Hermansson). Exteriö r och interiör renovering. Nytt plåttak och den nytillkom- na skorstenen försedd med små to rn. Ny alta rring. Ny predikstol uta n lj udtak placerad fr istående i ko ret. Ny öppen bä nkinredning. De två sakristiedörra rna, varav en var blinddörr, ersatta med en enda mittcentrerad dörr. Vestibul under läktaren med glasväggar inemot kyrko- rummet. Nya fönsterbågar av jä rn med goticerande spröjsverk. Värmekaminer. Ommålad interiör. Absidens Fig 49 1 Interiör mot väster få re 190 l års renovering. Foto ATA. The interior ofthe church before the alteration work in 190 1. Fig 489. Interiör mot väster. Foto GJ 1990. The inlerior ofthe church looking west. Fig 490. In teriör mot öster fåre 190 l års renovering. Foto ATA. The interior ofthe church looking east, bej"01·e the alteration work in 1901. 320 KATALOG hjälm valv blåmålat och uppdelat i fält och högst upp ett »allseende öga». Draperimålning bakom altaret. Tunnva lvet och väggarna fåttindelade med lister, väggar- na även försedda med dekormålning i form av kvader- målning, medaljonger och bladslingor. Blåmålade läktar- kolonner och bänkinredningen i ekfärg. 1916 Altarkorset ersatt av nuvarande Kristusstaty. 1938 (ark J Dahl). Korfönsterna igenmurade från insi- dan. Två nya tvärbänkar i koret. Predikstolen flyttad ned på nordväggen och försedd med ljudtak. Bänkgavlarna avkortade. Medeltida krucifix och dopfunt till korets södra sida. Läktaren förstorad och glasväggen därunder masonitklädd och på ömse sidor försedd med kraftig zig-zagdekor. Medeltida helgonbilder insatta i kyrkorum- met. Nytt orgelverk av Gebriider Rieger. Ommålning av interiören. All dekormålning från 1902 borttagen. Ab- sidväggen rödgrå, väggarna i övrigt pärlgrå, taklisten marmorerad. Altarringen , predikstolen och läktaren må- lade i svartbrunt, grönt och guld. Läkta rkolonnerna i svartgrönt med marmorering. Bänkinredningen i grått , svart och brunt. Urshult Kronobergs län, Växjö stift Kyrkan uppfördes 1808-1 Ostrax norr om platsen för den medeltida träkyrkan, som hade utdömts 1794 och som revs då den nya stod färdig. Ritningen till den nya kyrkan hade uppgjorts av Daniel Forssman vid Ö IÄ 1802 och var avsedd även för nybyggnaden i Alm undsryd (se ovan). Som grund låg en förs lagsritning frå n socknens kyrkoherde Carl Stenstrand. Kyrkan beräknades rym ma l 638 personer. Som byggmästare a nlitades Nils Fredrik Wahlquist frå n Ka rlskrona. Kyrkans tillkomst och soc- kenbornas dagsverken i samband med uppförandet av den stora byggnaden skildras ovan s 128 ff. Invigningen förrättades den 4 oktober 18 12 av biskop Ludvig Mörner. I kyrkamiljön ingå r fem beva rade kyrkstalla r, belägna söder om kyrkan. Plan och material Kyrkan ä r orienterad i öster- väster med tornet i öster. Kyrkorummet utgörs av en stor, rektangulä r sal med utbyggd , rekta ngulär sakristia bakom koret i väster och följ er den faststä llda ritningen från 1802. Huvudingång- en är belägen i tornet. En ingång är även placerad på den 1947 Exteriör renoveri ng. 1963 Exteriörens stensockel fri lagd. 1976 (ark T Jangvik). Omdi,sponering av sakristian. Läk- tarunderbyggnad .. Ommåln ing av interiören . De mörka färge rna ersatta rhed en fä rgsättni ng i vitt , grått och guld . Bänkinredningen i gult med rödbruna gavlar. 1982 Två stora ljushållare insatta i koret, utförda av konstnä ren S Wikström, Gamleby. 1992 Exteriör renovering. Nytt plåttak. Avfärgning av murarna i vitt . Äldre ritningar 179? nybyggnad (O Tempe/man, ri tningen ej återfunnen); 1833 nybyggnad (A Nyström, VaLa). Källor, litteratur och äldre avbildningar Öhman, P, Den nyk lassicist iska sockenkyrkans restaureringa r. 3-betygsuppsats i konstvetenskap vid Sthlms universitet 1972; Foton från sekelskiftet. ATA. Fig 492. Urshults kyrka från sydöst. Byggd 1808-1 O. Jfr tig 133. Foto AD 199 1 Urshult Church fi'om the south-east. Bu i/t 1808-10. See Fig. 133. söd ra lå ngsidan, dessutom finns en separat ingång till sakristian. Uppförd av sten, spritputsad och avfärgad i vitt med slätputsade lister och omfattninga r. Sockeln oputsad. Taktäckningen utgörs numera av koppa rplåt. SMÅLAN D 321 Fig 493. l nteriör mo t väster. Foto AD 199 1 The i111erior of1he c/wrch look i ng wes/. Exteriör Den enkla, nyklassicist iska exteriören följer den fastställ- da ritningen. Taklisten är kraftigt profilerad och ingång- a rna omges av klassicerande omfattningar. Tornet kröns av en fyrsidig lantern in av trä med karnissvängd huv. I de numera igensatta öppningarna ä r tornurets urtavlor placerade. Interiör Kyrkorummets interiör präglas av den omfattande måla- de utsmyckningen frå n 189 1, utförd av Ludvig Frid, och helt bevarad. Korväggens stora målning visar Jesu födel- se, Korsfästelsen och Kristi himmelsfärd. Ovanför sak- ristiedörrarna ses på vänstra sidan Martin Luther som symbol för Ordet och på den högra Ecclesia, Kyrkan, i en kvinnas gestalt och som symbol för Sakramenten. Lång- väggarnas friser visar i tio scener Jesu intåg i Jerusalem och vandringen till Golgata, utförda av Frid som kopior efte r Bertel Thorvaldsens marmorfr is i Vor F rues kirke i Köpenhamn. Al ta ra nordningen utgörs av ett fristående, modernt a l- tarbord , uppställt framför den 1844 a nskaffade predik- stolen, som ä r placerad mot korväggen med uppgä ng frän den bakomliggande sakristian. Bänkinredningen är till stor del bibehållen och liksom ursprungligen indelad i fyra rader. Dekormåln ingen på orgelläktarens barriä r är utförd 189 1 av Mattis Hörberg i samband med den stora utsmyckningen. Orgelfasaden härrör från 1825 å rs 21-9 1902 1 KB 2 o rgel. Inbyggnaderna under läktaren tillkom vid 1977 års renovering, då också inred ningen fick sin nuvarande färgsättning i grått , brutet vi tt och guld. Det t unnvälvda trätaket är målat i ljusockra. Vid 189 1 å rs renovering kläddes taket med väv och målades blått med strödda stjärnor i si lverbrons. Pred ik- stol, a ltare och läktare målades i vitt och guld , bänkar och dörrar i ljus ek och läktarens pelare i porfyr. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1825 Orgel av P Z Strand. Fasaden efter ritning av C G Blom Ca rlsson 1823. Fig 494. Inte riör mot öster. Foto AD 199 1 The i111erior of!lie c/wrch Iaoking easl. 322 KATALOG 1844 Predikstol uppsatt vid altaret med uppgå ng från sakristian. Altaret och altarringen ändrad. 1845 Målning av korinredningen av C Strömberg. 185 1 Målning av kyrkans bänkar, vilka dittills varit omålade. 1859 Renovering av tak och trappor. 1861 Målning av fönster och dörrar. 1890-91 Omfattande interiör renovering. Väggmålning- ar av L Frid. Läktarbarriären dekorerad av M Hörberg. Insättning av fyra kaminer. 1922 Ny orgel av E F Walcker, Ludwigsburg. 1934 (ark P Boberg). Exteriör och interiör renovering. Ny uppvärmning genom lågtrycksånga med pannrum un- der sakristian . Nya fönsterbågar och innanfönster, vind- fång vid ingå ngarna. ytt golv i koret , altarringen sluten, korpartiet utökat genom borttagande av de främre bänk- raderna, bänkinredningen ombyggd till större bekvämlig- het. Takmålningen från 189 1 avlägsnad, ommålning av inredningen med rik marmorering. Orgelverket ombyggt. 1937 sakristians vindsvåning inrättad till kyrkomuseum. Ursprungl igen »fattigkornsvind», dvs sädesmagasin. 1942 Elinstallation. l 948 Taken täckta med kopparplåt. 1962 Nytt orgelverk av N Hammarberg. 1963 Exteriör renoveri ng. Installering av oljeeldning. Vena Kalmar län, Linköpings stift Sedan mitten av 1700-talet hade sockenmännen i Vena planerat för en ny kyrka, innan den slutligen uppfördes 1797-99 av stiftsbyggmästaren Casper Seurling, som er- sättning för en medeltida kyrka med lå nghus av trä och kor av sten, vilken revs 1798. Ritningarna, som utarbe- tats vid ÖIÄ, är sannolikt utförda av Jacob Wulff. Kyr- kan invigd 1803 av biskop Jacob Axelsson Lindblom. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med ha lvcirkelformat kor i öster och torn i väster. sakristia med direktuppgång till pre- dikstolen mitt på nordfasaden. Ingång genom tornet och mittportal på sydsidan. Uppförd av sten, slätputsad och avfärgad i vitt. Fog- struken stensockeL Taken täckta med kopparplåt, ur- sprungligen spåntak. Exteriör Exteriören ä r utförd enl igt ritningen frå n 1795, som man följt även i mindre detaljer Dock ä r kyrkan, av topogra- 1969 Tornur i lantern inen. 1977 (ark M Barsöe). Exteriör och interiör renovering. Ny kopparplåt på taken, nya ljudluckor. Nytt golv i hela kyrkan. Nytt altare placerat framför altarpredikstolen , altarringen öppnad. Två bänkrader borttagna i koret , fyra bänkrader längst bak mot läktaren, läktaren sänkt och fra mflyt tad, nya Jäktartrappor i kyrkorummet, in- byggnader under läktaren för toaletter, brudkammare och kapprum . Altarväggens målningar konserverade av R Nilsson. Ommålning, taket ljusockra, bänkinredning- en i grått , brutet vitt och guld. Ny inredning i sakristian. Äldre ritningar 1796 nybyggnad (F M Piper); l 799 nybyggnad (F M Piper); plan- rorslag (kyrkoherde C Stenstrand, u å); 1802 nybyggnad, avseen- de även Almundsryd (D Forssman): orgel (lokalt rorslag, u å); 1822 orgel (./ W Gerss); 1823 orgel (C G Blom Carlsson) . Källor, litteratur och äldre avbildningar Sandström, 13. Landsde len kontra cent ralstyret. Urshults och Al- mundsryds rorsamlingars agera nde gentemot ÖIÄ 1794-191 7 i: Byggnadshistorisk tidskrift 17-1 8, 1989; Densamma, Urshults kyrka. Manus 1990 ror publicering i SvK; Urshultskrönikan 1969, 1970, 1977 (artiklar av H Tarstacf); interiörfoton rore 1934 års renovering, ATA. Fig 495. Vena kyrka frå n söder. Byggd 1797-99. Foto RL 199 1. Vena Clwrch ji'om the south. Bui/t J797-99. fiska skäl, något kortare än den avsågs att bli. Vena är ett exempel på den stilvariat ion med bl a nygotiska inslag, som ÖIÄ:s arkitekter prövade på 1790-talet. Exteriören är mycket välbevarad . Interiör Ett tidstypiskt gustavianskt kyrkorum. De förändringar, SMÅLAND 323 Fig 496. Interiör mot öster. Foto RL 199 J. The imerior ofthe church Iaoking east. som har skett, ha r varit pietetsfulla, med undantag får fårgsättningen vid senare renoveringar. Det mörka taket utgör ett såda nt främmande inslag i kyrkorummet. Altar- prydnaden utgörs av ett högt kors, nytillverkat 1955 som ersättn ing får det ursprungliga korset , vilket fårva ras på kyrkvinden. På ömse sidor om korset två skulpturer, »Tron» och »Hoppet», vilka är tillskrivna Jonas Berg- gren liksom nummertavlorna och predikstolen. Troligen är de dock utförda av ha ns gesäll Daniel Bergman 1799 (se ovan sid 9 1, not 34). Tavlorna mellan korfånsterna, »Korsnedtagningen» och »Uppståndelsen», ä r målade av Sven Gustaf Lindblom 1842 och utgör kopior efter Ru- bens respektive Westin (s 96). Bänkinredningen är byggd 1919 med förebild i den gamla. Såväl alta rringen, piedes- ta lerna till skulpturerna som nummertavlorna samt läk- tarbröstningen härstammar frå n byggnadstiden och ä r utförda i den stil , som ofta å terkommer i Seurlings kyrka- inredningar. I läktarbarriärens medaljonger å terges scener ur Kristi liv, från dopet ti ll himmelsfården. O rgel- fasaden är frå n 1803 och ä r sannolikt ritad av Pehr Schiörlin med ornament av A Malmström. En mindre läktarunderbyggnad har skett under senare å r. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1842 Två stora tavlor till koret , av S G Lindblom . Provi- sorisk predikstol uppsatt i koret. Ommålning av interi- ören. Vitt tak och vita väggar med oljemålad »pa nel» . 1800-ta lets slut Värmekaminer. 1894 ca Plåt på torn- och sakrist ietak. 1905 Spåntaket ersatt med svartmålat järnplåttak. 19 18-19 (ark G Holmdahl). Ny sluten bänkinredning lik den äldre. Innanfönster. Nya kaminer. Ommålning av interiören i vitt och guld . 1940 Nytt orgelverk av A Magnusson. 1955 (a rk N Carlgren). Exteriör och interiör renovering. Nytt alta rkors. Korets mittfånster igensatt bakom korset. Piedestalerna t ill skulpturerna avkortade. Utvidgat kor. Dopfunt till korets södra s ida. Medeltida krucifix t ill långhuset. En kraft igare profil på taklisten. Nytt golv av kalksten. Elektrisk installat ion. Ommålning av interi- ören. Mörk korvägg, vita väggar får övrigt och rödbrunt tak. Predikstolen i blått, vitt och guld . Fig 497 Interiör mot väster. Foto R L J99 J. The interior ofthe cl111rch Iaoking west. 324 KATALOG 1963 Interiör renovering. O mmålning av interiören med samma få rgsättning som tidigare. Pred ikstolen återställd med ursprunglig få rgsättning med svagt blå ma rmore- ring. Eventuellt å terupptogs nu eller något senare korets mittfå nster och få rsågs med gultonat glas. 1969 Kororgel av Västbo Orgelbyggeri . 197 1 (a rk T Ja ngvi k). Exteriö r renovering, inga större förändringar. 1989 Exteriör och interiör renovering. Ny takbeläggning med kopparplåt i stä llet få r det äldre plåttaket. Rullstols- ra mp vid sida n o m ent ren. Läktarunderbyggnad . Vetlanda lönköpings län, Växjö stift Stadskyrkan i Vetlanda uppfårdes 1796- 98. Tornet ska- dades av ett blixtnedslag å r 1800 och reparerades samma å r. Den stora kyrkan byggdes av stadsbyggmästare G eorg Salvin och stadsmurmästare Peter Ryberg, Jönköping, på samma plats som den äldre kyrkan från l 724, vil ken revs 1797, seda n den nya kyrkans grund lagts utanfår Efter en serie geno mgripa nde få rä ndringar återstå r idag föga av den ursprungliga kyrkan. Tornspira n t ill kom 187 1 Kyr- korummet o mbyggdes till bas ilika 1903-04 och fi ck o m- fattande deko rati v utsmyckn ing. Rummet omgestaltades även vid renoveringar 1925 och 1954. Ingen a nnan kyrka från perioden i lä net ha r genomgått så drastiska om va nd- lingar och kyrkan är därigenom ett intressant restaure- ringshistoriskt dokument. Plan och material Kyrkan byggdes ursprungligen efter en 1795 approberad ritning, signerad av Per Wilhelm Palmroth vid ÖIÄ. Ritningen visar ett rektangulärt kyrkorum med to rn i väster och kvadratisk sakristia i öster bakom den raka ko rväggen. På församlingens önskan 1797 flyttades sak- rist ian till nordsida n, eftersom grunden va r svag i öster 1903 revs denna sakrist ia, och a rkiv och sakristia in rym- des i t vå nya ut rymmen på ömse sidor om altarpa rtiet. Kyrka n gjordes samt id igt o m t ill treskeppig basilika . U ppfö rd i sten , senare ombyggda partier dock i tegel. Spritputsade fasader, avfårgade i vitt. Takmateria- let utgörs av svart plåt. Samma material på tornets spi- ra. Äldre ritningar 1768 2 nybyggnadsförslag, ett med torn och högt sadeltak och ett tornlöst med brutet takfall och vapenhus mi tt på sydsidan (osign, VaLa); 1792 2 förslag till nybyggnad, ident iska fö rutom att på det ena torntakets ba rriä r finns 4 eld urnor (osign, sannolikt J Wuljj); 1795 nybyggnad (os ign, sannolikt J Wuljj) ; 1800 läkta re, ej ge- nomförd (osign); 180 l orgel (P Schiörlin). Källor, litteratur och äldre avbildningar Knu1z, A , Hembygdsbok. Vimmerby 1960; Mellersta Ka lmar läns kyrkor. Oskarshamn 1896; Nisbelh, Å, Vena och Hul tsfreds kyr- kor. Ko rt kyrkobeskri vning. Linköping 1964; Öhman, P, Den nyklassicist iska sockenkyrka ns restaureringar. 3-betygsuppsats vid Sthl ms un ivers itet 1972; Foton frå n tiden före 1955 å rs renovering. ATA. Fig 498. Vetlanda kyrka frän sydöst. Byggd l 796-98, ombyggd 1903-04. Foto GJ 199 1. Ve/landa Church fi'om 1he sou1h-eas1. Bui/1 1796-98. rebui/1 1903-04. Exteriör Från början byggd enligt 1795 å rs ritni ng men något fö renklad . Tornets nedre murparti kvar från 1700-tals- kyrkan. Fyra rundbågade fånster per lå ngsida, två på korväggen. Valmat sadeltak . Ny tornspira 187 1 med gavelrösten, torn ur och kopplade bågöppningar få r kloc- korna. Långhuset ombyggt till bas il ika 1903-04 med rundbågiga klerestoriefånster över lägre sidoskepp. Interiör Det ursprungliga kyrkorum met var ljust och rymligt med SMÅLA N D 325 .9rve?'bm~ A;.n4~~,..?~ /~/ ....."'/-. /~. . Fig 499. Vetlanda kyrka 1849. Teckning av J Magnusson. ATA. The church in J849. trätunnvalv och rakslutet kor med stora fönster på varde- ra s idan om a ltaret. Då församlingen skuldsatt sig genom bygget kunde inga nya prydnader eller inventa rier an- skaffas de första åren. Altartavlan var målad 1816 av Johan Gustaf Sandberg, »Jesus i Getsemane», och om- gavs av ramverk med pilast rar och rakt entablement , utfört delvis efter ritning av Samuel Ena nder. Pred iksto- len tillkom 18 15, utförd också den efter ritni ng av Ena n- der, med ljudtak och draperimålning. U rsprungligen fyra slutna bänkkvarter samt sido- och korbänkar, 18 15 dokumenterade som målade i ljusblått. Orgel var byggd av Nils Ah 1stra nd med fasad efter ritning 1825 av Carl Gustaf Blom Carlsson. Fig 501 Interiör mot öster. Foto GJ 199 1. The inrerior ofrhe church Jooking easr. Kända viktiga förändringar och åtgärder 187 1 Exteriör och interiör renovering. Ny tornspira och tornu r. 1903-04 (ark L Pettersson). Kyrkans långhus fö rhöjt mitten med klerestorievån ing, koret höj t, sakristia n no rr riven, ny sakrist ia och a rki v in rättade i s idorum öster. Nya portaler och ingångar. I mittskeppet pelare med a rkadbågar mot s idoskeppen. Målat kassettak i Fig 500. Interiör 1893. Foto N Ekström. ATA. Fig 502. Interiör mot väster. Foto GJ 199 1. The inrerior ofrhe church in J893. The inrerior o.frhe church Jooking wesr. 326 KATALOG mittskeppet. Ny läktare och orgel , nya öppna bänkar. Nytt femdelat korfönster. Ny predikstol utan ljudtak på sydsidan. Mittskeppsmurarna och triumfbågsväggen de- korerade med al frescomålningar av Lud vig Frid. Övriga väggytor kvadermålade. Elljus. Nya fönster. 1921 Eluppvärmning installerad. 1925 Koret omdanat: korfönster igenmurade, ersatta av ett runt fönster, inordnat i ny altaruppsats. Ny dekormål- ning i korvalvet Hög bröstpanel lä ngs korets väggar, däröver på sidoväggama stuckreliefer av skulptör A An- dersson. 1939 (ark K von Schmalensee). Vapenhuset renoverat , nya dörrar mot kyrkorummet. Ny trappa ersatte den befi ntliga. Nytt golv 1946-47 (ark J Dahl , Tranås). Ombyggnad av orgel, nytt ryggpositiv av A Må rtenssons Orgelfabrik AB. 1954 (ark Ä Noreen , C H Bergman). Interiör renovering: Ny predikstol med reliefer av Maj Starck, Danderyd. Altaruppsatsen reducerad. Korfönster igensatt , panel sänkt. Kassettakets dekor avlägsnad , laserat i brunt. Ny sluten bä nkinredning, inga bänkar under läktaren. Nya fönster med antikglas. Dekormålning övermålad. Altar- uppsats och bänkar målade i ljusgrått, rummen under läktaren ä ndrade, södra Jäktartrappan slopad. 1960 Ny kororgel av N Hammarberg. Villstad 1962 Omputsning, äld re kalkstensfris över portal re- konstruerad. 1966 Yttre renovering, underhålL 1980 Nytt orgelverk, byggt av P-G Andersen. 1983 Interiör: runt korfönster återupptaget. Väggar om- putsade i ljus ton, li ksom snickerier. Bänkar ny färgsätt- ning. Vissa av Frids målningar som täckts 1954 framtag- na . 1985-86 Konservering av yttre stenskulptur. 1992 (Byggnadsbyrån AB, Vetlanda). Yttre renovering. Äldre ritningar Gamla kyrka n (plan, uppmätning, odat); 1795 ny kyrka (P W Palmroth); 1797 ny kyrka, ändring av sakrist ia (osign); ( 18 15) altarprydnad (S Enander, odat); 18 15 predikstol (S Enande1-); 1825 o rgelfasad (C G /J/om Carlsson); 1825 o rgelfasad (P Z Strand); 1898 uppmätning (E Jonsson). Källor, litteratur och äldre avbildningar Vexjö stifts tidningar 1798, 1803; Eng/c!n, J, Gammalt och nytt i Vetlanda kyrka. Vetlanda ( 1954), 1976; Vetlanda kyrka. Beskri v- ning byggd på Eng/c!n 1976, bearbetad av B Lindva/1. Eksjö 199 1 Äldre foton , exteriör: 1927, 1933, 1954. Interiör: före 1903, före o efter 1954. ATA. lönköpings län, Växjö stift. Skadad av brand 191 O. Kyrkan byggdes 1788-93 av byggmästare Nils Widman , Öslöv, med delar av den medeltida kyrkans norra och väst ra murverk utnyttjade. Den osignerade ritningen från ÖIÄ approberades 1786. Biskop Olof Wallquist in- vigde 1794. Kyrkan brann 191 O men återuppfördes på de stående murarna till tidigare utseende. Altartavla n och predikstolen räddades från bra nden , övrig inredning ny- gjord i klassicerande stiL Plan och material Rektangulärt kyrkorum med halvcirkelformat kor i öster, något smalare än långhuset. Torn i väster, sakristia i norr. Entre mitt på sydsidan, med fönster över, samt i väster. Byggd i sten, spritputsad i vitt, omfattningar i slätputs. Ursprungligen rödfärgade träspån på tak och tornhuv, nu Fig 503. Villstads kyrka från söder. Byggd 1788-93. Eldhärjad 1910. Foto AD 1991. kopparplåt på huven, svartplåt på taken. Villstad Church_fi-om the south. Bui/t 1788-93. Part/y destro _ved b_v .fire in 1910. SM Å LAND 327 Fig 504. Interiör mot öster. Foto AD 1991. The interior o/the church Iaoking east. Exteriör Torn med huv, krönt av kort obeliskformad spira. Torn- ur i huven åt fyra hål l. Kyrkans torn ansågs vara byggt efter Sankta Klara kyrka i Stockholm, och tornhuven liknar den av Carl Fredrik Adelcra ntz 1768 ritade huv som Klara kyrka hade då Villstad byggdes. Likheten var större före branden, då huven hade öppen lanternin med spira, meda n den nuvarande följer ritningen från 1786. Interiör Spegelvalv i trä över lå nghuset , lägre plant trätak över koret, vitmålat liksom väggarna. Ursprungligen var taket vitt , väggar och inredning målade i ekfårg. Altarmål n ing- en, »Kristi uppstå ndelse», ä r utförd 1831 av stockholms- målaren Per Berggren som kopia efter Fredric West ios alta rmålning i Kungsholms kyrka (se s 96). Omfattningen utförd efter ritning av Carl Gustaf Blom Carlsson 1829. Före 183 1 a nvändes ett alta rskåp från gamla kyrkan som alta rprydnad. Predikstolen, från gamla kyrkan, är utförd 1749 av Sven Segervall , Växjö, kompletterad med ljud- tak 1871 och återställd i ursprungligt skick 1965. Vimmerby Kalmar län, Linköpings stift Efter beslut 1846 och 1850 uppförd 1854-57 som ersätt- ning för en stenkyrka, byggd 1682-85. Den äldre kyrka ns östra mur ingå r i den nuvarande kyrkan , uppförd av byggmästare N Pettersson, Stallarp efter ritningar av Fig 505. Interiör mot väster. Foto AD 199 1. The interior o/the church Iaoking wes/. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1812 Orgel. 1827 Orgel byggd av P Z Strand. 183 1 Pred ikstolen förgylld och ommålad. Ny altartavla av P Berggren. 1868-74 Fönstren sänkta 46 cm, nya öppna bänka r, ny altarring, ny läkta rbröstning, nytt ljudtak, ommålning. 1890 Två värmeugnar installerade. 190 l Ommålning av interiör, väggar marmorerade. 1910-12 (a rk A Lindegren, Sthlm). Återuppbyggnad efter branden. Äldre ritningar 1783 uppmätning gam la kyrkan (lantmätare N Lindvall) ; ( 1786) nybyggnad (osign, påskrift 1867· Fönstren sänkes 18 tum); 1829 altaruppsats (C G Blom Carlsson); 19 10 förslag ti ll å teruppbygg- nad (A Lindegren, kyrkans arkiv). Källor, litteratur och äldre avbildningar Vexjö stifts tidningar 20/2 1799; Träj]; U, Villstads kyrka . Små- landsstenar 1970; Manus till kortfattad beskrivning för SvK av E O Johansson (1940-ta let); l Sjöström , ovan; Äldre foton, exteriör före branden, interiörer före o efte r renoveringa rna 1930 och 1965. ATA. byggmästaren Jonas Jonsson, Linköping. Ritninga rna något omarbetade av Emil Langlet. Invigningen förrätta- des 4 september 1859 av kontraktsprosten Arvid Mober- ger. 328 KATALOG Fig 506. Vimmerby kyrka från väster. Byggd 1854-5 7 Foto GJ 1990. Vimmerby Church jiwn Ilie wesl. Bui/1 1854-5 7. Fig 507 Kyrkans exteriör 1857 Teckning av N l Löfgren. ATA. Foto ATA. The exlerior oflhe church in 1857. Fig 508. Interiör mot öster. Foto GJ 1990. The imerior oflhe churcli Iaoking easl. Fig 509. Interiör mot väster. Foto GJ 1990. The i nierior of Ilie cliurch Iaoking wesl. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med rakt avslutat kor och halv- rund sakristia i öster. Torn med huvud ingång i väster. Även ingångar mitt på nord- och sydfasaderna. Den söd- ra täcks dock interiört numera av en äldre altaruppsats. Separat, senare upptagen ingå ng till sakrist ian. Uppförd i sten, spritputsad samt avfärgad i grått med ljusare slätputs på omfattni ngar, lister och de nedre parti- erna av fasaderna . Kopparplåt på taket, ursprungligen zinkplattor Exteriör Byggd i tidstypisk klassicerande stil. Förutom några få avvike lser, bl a sluten lanternin istället får öppen, följdes Jonssons av ÖIÄ i några detalje r o ma rbetade ritning. Exteriört ä r kyrkobyggnaden sannolikt ej få rändrad se- da n byggnadstiden. Interiör Ursprungligen en tidstypisk inredning med unda ntag av orgelfasaden , som är byggd av Lars Wahlberg l 769 med dekor av Jonas Berggren. Alta ruppstä llningen, liksom den ursprungliga predikstolen och läktaren ritad av Lud- vig Hawerma n 1857, tillkom dock troligen först 1877 samtidigt med a ltartavlan »Kristi förklaring», en Westin- kopia målad av Sven Alfred Thörne (s 96). Predikstolen är sedan 1899 ersatt med en pred ikstol frå n ga mla kyr- kan, utfö rd 17 13 av Olof W i ström och Anders Cornelius. 1857 å rs predikstolskorg finns numera i Barmshults kyrk- sal. Framfår den södra portalen stå r idag en a ltaruppsats frå n 170 l , även den från gamla kyrkan . Den öppna bänk- inred ningen tillkom vid 1935 å rs renovering. Den gamla o rgelfasaden finns kvar, men ä r sedan 1956 kompletterad med ett ryggpos iti v. Kända viktiga förändringar och å tgärder 1876 Tornur insatt i lanterninen. 1877 Ny altart avla med sannolikt ny omram ning. 1898- 99 (a rk H Ha mmarskjöld). Exteriör och interiör renovering. Sva rtmålat tak istä llet får z inkplå t. Den nya predikstolen ersatt med en ä ldre , placerad på nordväggen längre fram emot koret. Nya nummertavlor och kor- dörrar med överstycken. Nya öppna bänkar med gotiska gavlar. Ommålning av interiören. Kvadermålning på nedre delen av korväggen och dä röver tänkespråk. Ö vri- ga väggar samt panel i avv ikande farg, dekor kring föns- terna. Drygt ha lvvägs upp på vägga rna och tvärs över väggfalten en kraftigt målad list. 1904 Nytt o rgelverk byggt av P L Åkerman & Lund. 19 12 Exteriör renovering. Separat ingång upptagen till sakristian . Ommålning av exteriören. Lanterninen, som dittills varit v it , tvåfargad. Virestad Kronobergs län, Växjö stift Kyrka n uppfårdes på den gamla kyrkans plats 1799- 1800 av murmästaren Carl Hellsten och byggmäs- taren Pete r Viberg från Åkvarn i Nottebäck. Beslut om utvidgning av den medeltida stenkyrka n hade tagits re- SM Å LAND 329 1914 Elektrisk installation. 1928 (ark A Brunskog). Vindfång vid dörrarna. N ya in- nerdörrar. Kopplade fönster. 1935-36 (ark J D ahl). Nya kordörrar. Ut vidgat kor, få rs- ta bänkraderna borttagna. Ny öppen bänkinredning med raka gavla r. Äldre in ventarier insatta i kyrkorummet , bl a ett krucifix. Ommålning av interiören. All dekormål- ning borttagen. Altaruppställningens ursprungliga farg- sättning återtagen . Den vitmå lade inredningen målad i en grå och brun fårgskala med lä tt marmorering. 1950 Exteriör renovering. 1956 Nytt orgelverk och nytt ryggpositi v av Ma rcussen & Stzm, Da nmark. 1958 En ä ld re a lta ruppsats restaurerad och uppsatt på södra lå ngväggen framfår sydportalen. 1964 (ark J Dahl). Exteriören avfårgad i en gråaktig ton med ljusa re slätputsade partie r. Kopparplåt på taket. Interiört: Sista bänkraden borttagen . Gol vet omlagt och äldre fårg borttagen frå n t rägolvet. Ommålning av interi- ören i vitt och grått. Altaruppstä llningen och al ta rringen ommålade i mörkt blått och guld . 1977 Kororgel av Robert Gustavsson Orgelbyggeri AB. 1989-90 Exteriör renovering. Putsning och avfårgning av muryto rna . Äldre ritningar 1846 om- och utbyggnad a v den ä ldre kyrka n med nytt torn (J Jonssson, rit ningen ej återfunne n); 1850 ombyggnad och nytt torn (J Jonsson , ritningen ej återfunnen); 1850 nybyggnad (os ign, J Jonsson); 185 1 nybyggnad, Jonssons ritning ngt förändrad (osign, E Lang/el); 1857 altaruppställ ning, pred ikstol och orgel- läkta re (L Hawerman); 1898 renoveringsfcirslag, bänkinredning, nummertavlor samt väggdeko r (H Hammarskjöld). Källor, litteratur och äldre avbildningar N J Löfgren , vol 10. ATA; Andrae, A & Kjellberg, T , Vimmerby kyrka 100 å r. Vimmerby 1956; Bergström . N , Vimmerby kyrka. Vimme rby 1975; Äld re interiörbilder frå n 1890- och 1920-talet åte rgivna i Bergström 1975; Foton frå n och med t iden före reno- veringen 1935. ATA. dan 1787, då ritningar a nskaffades. Bygget få rdröjdes dock och 1797 före låg ny r itning, ut fö rd vid ÖIÄ, sa nno- likt av Per Wilhelm Palmroth , och stadfåst samma å r. Vid uppförandet skedde dock fl e ra förändringar. 330 KATALOG Fig 510. Yirestads kyrka från nordöst. Byggd 1799-1 800. Foto AD 199 1. Virestad Church fi"om the north-east. Built 1799-1800. Plan och material Rekta ngulärt kyrkorum med to rn i väster och utbyggd sakristia i öster. Pla nen foljer den stadfästa ritningen frånsett tillägg av sakristian i öster samt mittportalen på södra lå ngsidan. Huvudingången ä r placerad i tornet. Sepa rat ingång till sakristian från söder. Uppford av sten, putsad och vitka lkad med slätputsa- de lister och omfattningar. På ritningen markeras ä ldre murverk som ingående i norra långhusväggens mittparti samt i mittpartiet i korets östvägg. Taktäckningen utgörs av kopparplåt , ursprungligen omtalas rödtj ärad spån. Fig 512. Interiör mot väster. Foto AD 199 1. The interior ofthe church Iaoking west. Fig 511. Interiör mot öster. Jfr tig 66-70. Foto AD 199 1. The interior ofthe church Iaoking east. See Figs 66-70. Exteriör På den stadfästa ritningen ingår ingen fasad av långhuset, endast en väst fasad med tornet. Den enkla, klassicerande fasaden med höga, st ickbågiga fonster och en mycket enkel sydingång med samma bredd som fonstret ovanfor utformades av byggmästaren. Runt tornportalen tillades en rusticerad omfattn ing. To rnets, enligt byggmästare Wiberg, »platta och otjenliga form» (sockenstämmopro- tokoll), vilket avsåg den i flera steg avtrappade huven (jfr Asa), ersattes av en karn isform ad huv med balustrad och åttkantig lanternin, delvis inspirerad av ri tningen från 1787 SMÅLAND 331 Exteriö ren är oförä ndrad sedan byggnadstiden frånsett att tornur 181 O insattes i kupor på tornhuven och att lanterninen glasats och klätts med kopparplåt. Kupor men med rikare utformning återfinns även på tornhuven på ritningen från 1787. Interiör Kyrkorummet präglas av den stora a ltartavla som Pehr Hörberg å r 1800 utförde för sin födelseförsamlings kyrka (se ovan s 66 ff, fig 66- 70). I tavlans vänstra hörn är ingången till sakristian infålld. Interiören har i samband med senare renoveringar ge- nomgått smärre förändri ngar. 187 1 tillkom den nuvaran- de a lta rringen och predikstolen . Orgelfasaden härrör från 1857. Bänkinredningens dörrar ä r dekorerade med blom- motiv samt har även kvar sin numrering. Grundtonen utgörs av brun lasyr med lister i gult och grönt. Enligt stämmoprotoko ll 1803 skul le inredningen som brukligt målas i pärlfårg med lister i guld eller gult , vilket man tydligen gjorde avsteg från när det gäller bänkfasadernas dörrar. De b lev dock senare övermålade. Den nuvarande fårgsättningen i kyrkorummet tillkom vid renoveringen 1956. Ljuskronorna ha r kvar sin ursprungliga placering över mittgå ngen och läktaren är ej underbyggd. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1857 Orgel av N Söderling. Fasad efter ritning från 1853. 18 10 Tornur. 187 1 Interiör renovering. Ny a lta rring och predikstol. Predikstolen efter ritning från 1870. Altartavlan renove- rad av B Nordenberg. 1885 Renovering av orgeln. 1887 l nsättning av värmeugnar. Troligen även nuvaran- de fönster med gjutjärnsbågar och fårgal glas i övre de- len. 1900 Exteriör och interiör renovering. Ommålning. Al- tartavla n renoverad av L Frid. Vislanda Kronobergs län, Växjö stift Kyrkan uppfördes l 793-94 på en ny kyrkotomt. Ritning- ar hade anskaffats 179 1 frå n ÖlÄ men följdes ej. Byggna- den fick i stället en betydligt enklare och traditionell utformning. Den äldre kyrkan utgjordes av en medeltida träkyrka, belägen i närheten av den gamla prästgården. Kyrkplatsen ha r bevarats som ödekyrkogård. In vigning- 1907 Spå ntaken ersatta med papptak. 1924 Taken omlagda med kopparplåt. 1928 (ark P Boberg). Inte riör renoveri ng. Nya dörrar och vindfång, omläggning av golvet , korpartiet utvidgat , be- kvämare sittbänkar, nya trappor till läktaren. Ommål- ning samt framtagning av bänkdörrarnas dekor. Äldre inventarier renoverade och uppsatta i kyrkorummet. 1944 Nytt orgelverk av A Mårtenssons Orgelfabrik AB. Pipmaterial från 1857 ingår. 1955 Exteriör renovering. Ny uppvärmning. Ny ekpanel på ytterdörra rna. 1956 (ark H Linden). Interiör renovering. Fönstren för- sedda med innanfönster. Taklisten breddad, trappstegen till koret samt alta rr ingens knäfall breddade. Altartavlan renoverad, ursprunglig få rgsättning framtagen på omfatt- ningen och dekoren ovanför återställd. Takrosetter upp- satta vid ljuskronornas fåsten (enligt 1803 års protokoll skulle lampfåstena förses med »kjolar»). Läktartrappor- na inbyggda. Ommålning. 1977 Kororgel av A Märlenssons Orgelfabrik AB. 1985 Exteriör renovering. Omputsning, ny kopparplåt. Nytt kors på tornet , nya urtavlor. Museum inrättat i tornkammare. Äldre ritningar 1787 ut vidgning av kyrkan , plan samt dito fasad (osign); 1797 stadfåst ritning omfattande plan , västfasad och tvärsektion (P W Palmroth?, kyrkans arkiv, VaLa); 1855 orgelfasad (C G 13/om Carlsson); 1870 predikstol (J F Åbom). Källor, litteratur och äldre avbildningar Utd rag ur hand lingar rörande Yirestads kyrkas historia. Utgav Yirestads hembygdsförening. 2: uppl 1978; foton fö re 1928 års renovering, Smålands museum; foton i samband med 1928 å rs renovering, ATA. en av den nya kyrkan förrä ttades i augusti 1796 av biskop Olof Wall q vist. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med tresidig koravslutning i ös- ter, utbyggd sakristia i direkt anslutning till koret i norr 332 KATALOG Fig 5 13. Vislanda kyrka från sydöst. Byggd 1793-94. Foto BO 1990. Vislanda Church .fi"om the south-east. Built l 793-94. Fig 5 14. Interiör mot öster. Foto BO 1990. The imerior ofthe church look i ng east. och torn i väster. Huvudingången är placerad i tornet. En ingång finns även mitt på söd ra lå ngsida n. sakrist ia n har separat ingång från väster. Uppförd av sten, spritputsad och avfargad i vitt med slätputsade o mfattn ingar. Sockeln avfargad i grått. Ta- ken numera täckta med kopparplåt. Även lanterninen inklädd med kopparplåt. Fig 515. Interiör mot väster. Foto BO 1990. The imerior ofthe church Iaoking west. Exteriör Kyrkans exteriör är mycket enkel och saknar utsmyckan- de detaljer. Sydportalen markeras dock av en slätputsad omfattning med ristad rust ikmarkering. Ovanför porten har ett solu r placerats. Tornet har karnissvängd hu v med fyrkantig la nternin med pyram id huv Interiör Interiören präglas av 1902 års renovering, då de nu varan- de fönstren med fargat glas och glasmålning i korets altarfönster samt inredningen tillkom. Den dekormål- ning som samt idigt ingick i utsmyckn ingen har dock avlägsnats. Pred ikstolen är övertagen från gamla kyrka n, vilket skedde redan 1794. Orgelfasaden härrör frå n I 8 13 å rs o rgel. Den ursprungl iga altarpryd naden utgjordes av ett högt kors med svepduk och törnekrans. Korset är bevarat och nu uppsatt på södra väggen. Den ursprungliga läktarbar- riärens fy llningar var dekorerade med målade, vita dra- perier mot svart botten och i mittpa rtiet strå lkransom- givna kors. Även bänkdörrarnas fy llningar var svartmå- lade med vita nummer. Inredningen i övrigt pärl fargad. Kända viktiga fOrändringar och åtgärder 1813 Orgel av P Schiörlin, fasaden efter ritning av J W Gerss. 1885 Orgelverket ombyggt av C J Carlsson, Yirestad . 1892 Kaminer. 1902 (ark E Lallerstedt o E Fant). Genomgripande interi- SMÅLA D 333 ör renovering. Nya fönster med dekor av fci rgat glas, i korets mittfönster Kristusbild och bibelspråk. Dekormål- ning nedanför taklisten och i fönstersmygarna , i korta- kets hjässa den Helige Andes duva inom strålkrans och st rödda stjärnor (förslaget till dekorering utarbetat av Lallerstedt). Nytt altarbord , framsidan dekorerad med räfflade pilastrar, i fy llningarna målad dekor. Korset bortflyttat. Ny a ltarring. Ny fot och trappa t ill prediksto- len , som flyttades till norra sidan. Ny, öppen bänkinred- ning. Nya läktarkolonner, trappor och barriär. Ritningar- na till den nya inredningen utförda av Fant. 1913 Spåntäckningen ersatt med rött tegel på långhusta- ket 1921 Kopparplåt på torn- och lanternintak. 1924 Kopparplåt på långhustaket 1937 (ark P Boberg). U tvändig ommålning av sn ickerier, installering av ny uppvärmning samt interiör renovering. Predikstolen försedd med ljudtak, ursprunglig fårg fram- tagen på korgen. Läktaren utökad i mittpartiet. Orgelver- ket ombyggt av A Märlenssons Orgelfabrik AB. Ommål- ning. 1944 Altartavla av E Abraha msson i marmorerad omfatt- ning, ritad av P Boberg. 195 1 Exteriör renovering. Lanterninen klädd med kop- parplåt. Orgelverket omdisponerat av Fredriksborgs Or- gelbyggeri, Hiller0d. 1963 (ark H Linden). Interiör renovering. Glasdörrar mot vindfånget till vapenhuset. Altartavlan med omfatt- ning borttagen och korfönstret åter frilagt. Tavlan pla- cerad på södra långväggen. Korgolvet förhöjt. De tre främsta bänkarna vid predikstolen avkortade. Ommål- ning av inredningen i grått och guld med inslag av rosa. Taket vitt , väggarna gul tonade. 1977 Orgel verket delvis restaurerat av J KUnkel. 1980 Interiör renovering. Toalett inrättad under trappan i vapenhuset. Nytt golv i sakrist ian, vatten indraget, re- novering av skåp. Utglesning av bänkraderna i kyrko- rummet. Ommålning av inredningen i samma fårger som t idigare. 1984 (ark J Ellfors, K-konsult). Exteriör renovering. 1988 Kororgel av Västbo Orgelbyggeri . Fig 5 16-517 Interiör mot öster och mot väster före 1902 års renovering med förändring av inredningen. Foto ATA. The interior of the church Iaoking east. and west. before the restoration and alteration work in 1902. Äldre ritningar 1791 ny kyrkobyggnad, plan samt fasad (P W Palmrot h); 18 1 O orgelfasad (J W Gerss). Källor, litteratur och äldre avbildningar Andersson. B, Gamla Vislanda i Hävd och Sägen; Andersson. K, Vislanda kyrkas restaurering 1963, i: Vislanda krönika 1965, utg av Vislanda hembygdsförening. Alvesta 1965 ; foton fö re och efter 1902 års renovering, ATA. 334 KATALOG Vissefjärda Kalmar län, Växjö stift (före 1915 Kalmar stift) År 1759 fattades beslut om en ny stenkyrka. Två å r senare påbörjades bygget av byggmästare Joha n Forsma n från Öland. På grund av en schism med socknens ledan- de man, brukspatron Gottschald Schröder, försinkades dock bygget och först 1773 stod kyrkan fårdig. Under a rbetets gång dog Forsman och bygget slutfördes av en murmästare Tisch under överinseende av slottsmurmäs- ta ren Jonas Flodin. För snickeriarbetet svarade en mäs- ter Lundgren och en byggmästare Bockberg. Kyrkan byggdes efter en lokal ritning och Ö IÄ:s fårslag till kors- kyrka negligerades helt. Kyrka n invigdes 28 februari 1773 av biskop Carl Gustaf Schröder. Ett år senare bygg- des klockstapeln av en tornbyggare Sellegren från Kal- mar. Tvärs över sjön skymtar de i fyrka nt byggda rödmå- lade kyrkstallarna från mitten av 1800-talet. Plan och material Rektangulärt , ovanligt brett kyrkorum med rakt avslutat kor i öster. Torn saknas. Liten sakristia på nordsida n. Ingå ng genom två portaler på sydsidan och en på no rdsi- dan. Sepa rat ingång till sakristian. Murarna, uppförda i gråsten , är spritputsade och av- färgade i vitt. Äld re murar ingår i no rdmuren. Spåntak. Exteriör Byggd i en får kalmartrakten under 1700-talet typisk och särpräglad st il. Dock blev man på grund av kyrkans bredd tvingad till ett brutet tak får att minska takhöjden. Kyrkan har fortfarande kvar de ursprungliga, låga fåns- tema. sakristian har senare förhöjts och fått brutet tak i stä llet får ett pulpettak. De övre korfönsterna är numera endast synl iga som nischer i muren. Interiör Interiören är delvis fåränd rad genom renoveringar på såväl 1800- som 1900-talet. De övre korfånstema ä r igen- murade och de nedre är samtidigt fl yttade något å t sidor- na. Altaruppställningens altartavla, »Kristi nedtagande frå n korset», är målad av Pehr Hörberg 1795 (fig 64). Ursprungligen var en stor sol placerad ovanför altar- tavlan. Före 1795 saknades altarprydnad. Ny altarring frå n 1969. Predikstolen tillkom 1841 och ersatte då en äldre utan ljudtak med uppgång från kyrkorummet. Kor- bänkarna samt herrskapsbänkarna längst bak ä r troligen från byggnadstiden. Bänkinredningen är delvis ursprung- lig liksom läktarbarriä ren. Orgelfasaden tillhör den orgel som övertogs från Kal mar domkyrka 1883 och som byggts av Lars Wahlberg och Anders Wollander 1759. Läktarunderbyggnad från senare tid. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1779 »Gluggen» över sakristia n igenmurad. 1784 Orgel byggd av P Schiörlin med fasad ritad av ÖIÄ. 1795 Kyrkan putsad. Ny a ltaruppställning med alta rtavla av P Hörberg. 184 1 Den äldre predikstolen ersatt med en ny. Ny upp- gång upptagen genom sakristieväggen. Altartavlan » reno- verad» av en snickare Skjöld, som förmodligen även var mästare till predikstolen. 1877 Nyputsat takvalv Golvet av öla ndssten få rhöjt och ersatt med ett trägolv 1883 Orgel övertagen från Kalmar domkyrka. Läktar- trappan vid västra gavelns mitt förmodligen vid samma til lfå lle ersatt med två uppgångar, en i varje hörn. 1800-talets slut Nya dörra r. Värmekaminer. 19 14 (ark E Fant). Sakristian påbyggd och fårsedd med ny takform. Spåntaket ersatt med tegel tak. Innervalvet reveterat. En äldre nummertavla och en nyti llverkad i samma utfårande uppsatta på lå ngsidorna. Nya läktarko- lonner Kaminerna ersatta med varmluftssystem. Om- mål ning av interiören i vitt. Bä nkinredningen i en däm- pad blågrön fårg. 1937 (P Boberg). Exteriör och interiö r renovering. Tegel- taket ersatt med spåntak. Ytterdörrarna klädda med ek- Fig 5 18. Vissefjärda kyrka från nordväst. Byggd 176 1-73. Foto AD 199 1. Vissejjärda Church ji-om the north-west. Bu i/t 176 1-1 773. SMÅLAND 335 Fig 5 19. l nteriör mot öster. Foto AD 199 1. The i111erior o/lhe church look ing eas1. faner. De övre korfönsterna igenm urade, synliga som nischer i muren . De undre fårsedda med pati nerat antik- glas och utflyttade mot sidorna. Altarringen sluten mitt fra m och fristående. Utvidgat kor och förhöjt korgolv En korbänk på vardera s idan borttagen. Koringå ngen igensatt och dopfunten placerad i nischen. Lå ngbänkarna borttagna utmed s idorna. Nytt golv Nya inbyggda trap- por till läktaren. Ommå lning av interiören med vitt tak och gulvita väggar Ursprunglig färgsättning på orgelfasa- den och predikstolen. Läktarbarriä ren, bänkinredn ingen och a ltarringen i grått, grönt och blå tt. 1953 Nytt orgelve rk av J Grönvall. 1969 (ark S Ullen). Exteriör och interiör renovering. Nya ytterdörrar av furu. Modern ny a ltarring. Ant ikglas i långhusets fånster Sänkt läktare samt läktarunderbygg- nad . Ommålning av interiören med takvalvet i ljusblått och väggarna v ita samt grön taklist. Altarskranket blå Vaxtorp lönköpings län, Växjö stift Fyra km från Bors samhälle, inom en muromgärdad kyr- kogård , ligger den nyklass ic istiska kyrka n, som ersatte en medeltida stenkyrka på samma plats. Kyrkan byggdes 1841 - 43 e fte r ritning 1839 (fig 128) av Sam uel Enander, ÖIÄ, som på K Maj:ts uppman ing fick frångå sitt fårsta förslag och istället följa det från församlingen insä nda förslaget , utfört av byggmästare Berntsson. Invigningen skedde 1845. Exteriören är välbevarad, interiören något Fig 520. Interiör mot väster. Foto AD 1991. The i111erior o/lhe church /ooking wes/. lasyr, korbänkarna i gröngrått med gula medaljonger. Bänkarna befriade från få rg. 197 1 Ombyggnad av orgel n av J KlinkeL Äldre ritningar 1765 en anteckning på ett nybyggnadsfårslag till Lofta kyrka anger att samma fö rslag sänts till Vissefjärda (osign); u å altar- uppställning, ej genomförd (osign); 1783 orgelfasad (os ign, O Tempe/man); u å sannolikt förslag till tillbyggnad av den nu va- rande kyrkan (os ign, N l Löfgren, vol l , ATA). Källor, litteratur och äldre avbildningar N l Löfgren, vol l , ATA; l Dackebygd. Årg 1972, 1973, 1978, 1979; Sellgren. K A , Vissefjä rdas kyrkas historia. Växjö 1972; Exteriö rfoto från slutet av 1800-ta let, interiörfoton tagna före renoveringen 1936. ATA; Om Hörbergs altartavla se ovan Ullen s 65. fårändrad vid 1930-talets renove ring, men med ur- spru nglig inredning. Plan och material Rektangulä rt kyrkorum med brett rundat kor med fy ra fånste r i öste r (tre på ritningen 1839), torn i väste r, sakrist ia i norr Ingång i väster och mitt på sydsidan. Byggd i sten med inslag av tegel, spritputsad i v itt med 336 KATA LOG Fig 521 Yoxto rps kyrka frå n sydöst. Byggd 1841-43. Foto AD 1991. Vaxtorp Church fi'om the south-east. Bu i/t 1841-43. omfattningar i slätputs, sockel grå. La nternin av trä, målad gråvit med räcken i smidesjä rn. Ta k och torn belagda med koppa rplå t. sakristia med spåntak. Exteriör Lå nghuskyrka med sadeltak. Ri kt profil erad ta klist i trä . Torn med öppen lanternin. Trappa av sten i väste r. Interiör Lj ust och luftigt kyrkorum med vita väggar, ljust gråblått trävalv, blågrå taklist. Glasmålningar i de två mittersta korfönstren och svagt to nat glas i de båda a ndra ( 1930). Övriga fönste r har kla rt blåst glas i blyinfa ttade ruto r, kompletterade med hela innanfönste r. Korgolvet med breda tiljo r, tro ligen ursprungligt, senare slipat och lac- kat. Tidstypisk a lta ruppstä llning med fronton med strål- sol buren av kolonner omger målning av Kilian Zoll från 1846, föreställa nde kors med törnekra ns och svepduk o mgivet av molnkrans och kerubhuvuden i mi lda gyllen- rosa toner. Rund alta rring med ha lva balusterdockor mot gråblå panel fond. U rsprungliga nummertavlo r prydda av lyror. Predi kstol efte r ritning av Carl Gusta f Blom Carlsson 1844 med strålsol på ryggstycket, målad i gråblått med guldornament Fyra slutna bänkkvarter, li ksom läktare och orgel målade i gråblått med inslag av kla rblått, grönt och guld. Orgel byggd 1852 av bröderna Söderl ing, Göte- borg, med fasad efte r ritning av Carl G ustaf Blom Carls- son och ritning från o rten . Läkta ren med underbyggnad , va rs vägga r upptill ha r glasade fö nste r i rödmå lade bågar. I kyrkan äldre in ventarier från gamla kyrkan, bl a dop- Fig 522. Interiö r mot öster. Foto AD 199 1 The interior ofthe church Iaoking east. Fig 523. l nteriö r mot väster. Foto AD 199 1. The interior ofthe church /ooking west. funt , a postlabilder, a ltarskåp och krucifix . Vapenhuset ha r äldre grå målat trägol v och ursprunglig panel i ta k och tra ppa . Kända viktiga förändringar och åtgärder 1877 Orgeln tillbyggd med peda lverk av C Elfströ m. 1930 ca (ark P Boberg, Växjö). Troligen ytt re renovering. Interiör: Nya gol v i bänkkvarter, ommålning av interiö r som tidigare i grått och guld . Bekväma re sittbänkar. Ka- miner ersatta av eluppvärmning. G lasmålning i t vå ko r- fönster med bibliska scener av A Eldh, a nt ikglas i de två yttre fönstren. M itt fönstret på no rrsida n igenmurat , ä ld- re alta rskåp och dopfunt placerade innanför. Vindfång vid sydingången. 1959 Orgelverket renoverat av Bröderna Moberg. 1965 Yttre renovering: Taktäckningen av jä rnplåt ersatt med kopparplåt. Nya solbä nkar av grani t. O m putsning. 1977 (ark C La urent , Sthlm). Ny el installa tio n. Läkta run- derbyggnad med samlingsrum , toalett och kapprum. O mmålning av interiören, tidigare grå toner bytta mot milt gröna i snickeriinredningen. Ny a rmatur på skärmväggarna under läktaren. 1985 Yttre renovering. Äldre ritningar 1838 nybyggnad (osign, Berntsson, Ö IÄ ti ll K Maj t 16/7 1839, RA); 1838 nybyggnad (S Enander); 1839 nybyggnad (S Enande1"); Vrå Kronobergs län, Växjö stift Slutligt beslut om att geno mföra en nybyggnad togs 1833 och kyrkan uppfördes 1834- 36. Som byggmästare omta- las P Pettersson från Sand hult i Västergötland . Ritning- en , utarbetad vid ÖIÄ, hade anskaffats reda n 183 1 Den- na följdes dock inte eftersom församlingen 1834 beslöt att som förebi ld i stället a nvända den närbelägna kyrkan i Annerslad (se fig 7 o 152) vilken hade uppförts tio å r tid igare. Även i fö rhållande till denna förebild skedde dock avvikelser. Den gamla kyrkan utgjordes av en me- deltida , sena re utvidgad stenkyrka. Invigningen av den nya kyrkan fö rrättades av biskop Esaias Tegner den 12 augusti 1838. Plan och materia l Rektangulä rt kyrkorum med halvrund koravslutning i öster, inrymma nde även sakristia , och torn i väster. 22-91902 1 KB 1 SMÅ LAN D 337 Fig 524. Interiör mot väster 1939. Foto A Edle. ATA. The interior o.fthe church in 1939. 1844 predikstol (C G Blom Carlsson); 1851 orgelfasad (C G Blom Carlsson); 185 1 orgelfasad (osign). Källor, litteratur och äldre avbildningar Manus t ill kortfattad beskrivning för SvK av E O Johansson ( 1940-ta let); I Sjöström, ovan; Fotografier, exteriör: 1929, 1939. Interiö r: 1929, 1939. Fig 525. Vrå kyrka frå n söder. Byggd I 834-36. Foto AD 199 1. Vrå Church ji-om the south. Built 1834-36. Huvud ingången är belägen i tornet. En portal är även förlagd till den södra långsida n. Uppförd av sten , putsad och vitkalkad . Sockeln klädd 338 KATALOG Fig 526. Interiör mot öster. Foto AD 199 1 The imerior o./ lhe church Iaoking eas1. med natursten. Taktäckn ingen utgörs av plåt. 1831 å rs planritning avsåg ett rakslutet kyrkorum med tornet förlagt bakom koret och inrymmande sakristia i bottenvåningen. Det rundade koret förekommer inte hel- ler i Annerstad, där sakristian dock har halvrund form. Exteriör Enkel , tidstypisk nyklassicistisk exteriör. Portalerna markeras genom putsade halvkolonner, som dock inte bär något entablement. Byggmästarens förebild till dessa återfinns ej i Annerstad. Interiör Interiören är till stor del välbevarad även om flera för- Fig 527 Interiör mot väster. Foto AD 199 1. The inierior oflhe church Iaoking wes/. ä ndringar skett i samband med de senaste renoveringar- na. Altartavlan visar Kristi nedtagande från korset , en kopia efter Rubens, utförd 1837 av Salomon Andersson (se s 93 not 67). Tavlan är infattad i en bred , arkitekto- nisk omfattning, som avskiljer koret från det bakomlig- gande utrymme, som ursprungligen utgjorde sakristia. Bänkinredningen är sluten och ha r dekorativt utformade sidostycken. Pred ikstolen tillkom 1854 liksom orgeln. Läktaren är sedan 1957 försedd med inbyggnader, som bl a inrymmer ny sakristia. Den nuvarande fä rgsättning- en med gråblått tu nnvalv och inredningen i grått och guld samt med inslag av rosa och blått tillkom vid samma restaurering. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1854 Predikstol och o rgel. Orgeln byggd av J Magnusson, Lemnhult. Fasaden efter ritning från 1853. 1889 Kaminer. 1897 Altarringen stoppad och klädd med plysch. 1920-2 1 (ark M Bredal o J Dahl). Exteriör och interiör renovering. Takens spåntäckning ersatt med plåt. Ingång till sakristian upptagen i öster. Ommålning i vitt , grått och guld. 1927 Orgelverket omdisponerat av R Löfvander. 1957 (ark S Langö). Exteriör och interiör renovering. Ny sockel, nya ytterdörrar, nya fönster med blyspröjsat an- tikglas, fönsterbä nkar av sten . Elektrisk uppvärmning. Bekvämare sittbänkar. Inbyggnader under läktaren fö r bl a sakristia. Nya dörrar till vapenhuset. Ommålning. 1969 Orgelverket renoverat av Västbo Orgelbyggeri. Äldre ritningar 183 1 nybyggnad (A Nys1röm?); 1853 o rgel (A Nys/röm?). Källor, litteratur och äldre avbildningar Manus till kortfattad beskrivning för SvK av E O Johansson ( 1930-ta l); Sandin. K o Nilsson. E. Vrå kyrka. Utg av Vrå försam- li ng 1986; interiörfoton efter renoveringen 192 1 ATA. Väckelsång Kronobergs län, Växjö stift Kyrkan uppfördes 1827-29 på en ny, högt belägen kyrko- tomt och ersatte då en medeltida stenkyrka. Den gamla kyrkplatsen, belägen ca l km nordost om den nya, är bevarad som ödekyrkogård . Den medeltida kyrkan ut- dömdes redan 1797, då också ritning a nskaffades till ny kyrka. Först 1826 var man emellertid redo för nybygge och en ny ritning begärdes från ÖIÄ, vi lken utarbetades av Jakob Wilhelm Gerss. Församlingen önskade dock bygga sin kyrka , frånsett storleken , efter samma ritning som 1825 uppgjorts för grannförsamlingen Nöbbele (se ovan). Grundstenen lades den 6 a ugusti 1827 av kron- prins Oscar, som då passerade Väckelsäng på resa till Karlskrona. Invigningen fö rrättades den 11 j uni 1832 av domprosten Christofer lsaac Heurlin. Plan och material Rekta ngulärt kyrkorum med utbyggd sakristia i väster, indelad i två rum , och torn i öster. Huvud ingången är belägen i tornet. Mittportal på södra långsidan, dessut- om separat ingång till sakristian . Planen avvi ker endast i fråga om proportioner frå n 1826 å rs ritning, som i sin tur bygger på ritningen till Nöbbele. Uppförd av sten, spritputsad och vitkalkad med slät- putsade lister och omfattn ingar. Sockeln sva rtmålad. Takbeläggningen utgörs av kopparplåt. Exteriör Enkel, tidstypisk exteriör Tornportalen markerad ge- nom rusticerad omfattn ing. Likartade men något enklare omfattninga r även kring lå nghusportalerna. Lanterninen ä r nu sluten och försedd med tornur. Ytterdörrarna ut- bytta och klädda med kopparplåt. l muren i långhusets sydöstra hörn finns en inmurad , förgylld krona av järn till minne av den kungliga grundläggningen 1827, vilken även bekräftas i inskriftstavlan ovanför tornportalen. Exteriören avviker i detaljer från såväl ritn ingen som SMÅLAN D 339 Fig 528. Väckelsängs kyrka från sydöst. Byggd 1827-29. Foto AD 1991 Väcke/sång Church .fi"om !h e so111h-eas1. Buiii 182 7-29. från kyrkoexteriö ren i Nöbbele. Gerss har på s in ritning föres lagit rusticerat sockelpa rti på lå nghuset , ingen por- talmarkering men däremot kraftigt markerade, tredelade ljudgluggar på to rnet. Dessa stilelement tilltalade ej för- samlingen . Interiör Interiören har förändrats kraftigt genom 1900-ta lets re- noveringar. Altartavlan med omfattning är dock ur- spru nglig och visar Krist i nedtagande från korset, en kopia efter Rubens, ut fö rd av Salomon Andersson 1829 och skänkt till kyrkan av kronprins Oscar (j fr ovan Vrå samt s 93 not 67). Målningarna ovanför dörra rna till sakrist ian är utfö rda av Ludvig Frid 1907 Takmål- ningarna tillkom vid samma renovering av interiören och är utförda av J Miller. Till den ursprungl iga inred- ni ngen hör altaret och predikstolen, medan o rgeln an- skaffades 1844. Kända viktiga forändringar och å tgärder 1844 O rgel av J M Blomqvist. 1878 Nytt orgelverk av C A Johansson. 340 KATALOG Fig 529. Interiö r mot väster. Foto PR 1982. The interior o.fthe church Iaoking west. 1906-07 (ark Axel Lindegren). Exteriö r och inte riö r re- novering. Taket belagt med plåt. Södra ingången fårsedd med dubbeldörra r. Nya fönster. Golv av kalksten i va- penhuset. Nya dörra r mella n kor och sakrist ia . Ommål- ning samt dekormå lning. Målningar på ko rväggen av L Frid, pla fondmålningar av J Mille r. J937 (ark P Boberg). Ny uppvärmn ing med pa nnrum under sakristia n samt inte riör renovering med ommål- ning varvid dekora tionsmå lningarna frå n 1907 delvis övermålades. Läkta ren utvidgad , pred ikstolen fl yttad nä rmare koret. J953 Exteriör renovering. Taken o mlagda med koppa r- plåt. J956 To rnu r installerat i lanterninen. Nytt orgelverk av N Ha mmarberg. l 966-67 (ark H Linden). Nya ytterdörrar, klädda med kopparplå t, samt inte riör renovering. Ombyggnad av a l- tarring och bä nkinredning. Bänkarna stoppade och kläd- da med grått tyg. Bänkar borttagna under läktaren, läkta- Västrum (f d Gladhamma rs kapell kyrka) Kalmar län, Linköpings stift Uppförd 1797- 98 som ersättning få r ett träkapell , byggt 1693. En del av detta, sannolikt sakristia n, stå r kvar norr om den nuvara nde kyrkan över det Cederflychtska grav- koret. Redan 1763 väcktes fårslag om nybyggnad . Som byggmästa re till den nya kyrkan anlitades den dåva rande Fig 530. Inte riör mot öster. Foto PR 1982. The interior ofthe church Iaoking east. ren sänkt , nya Jäktartrappor i kyrkorummet, vindfå ng med glasade dörrar. Ommålning av inredningen 1 vm- rött , blått , grått , svart och guld . 1976 (a rk H Linden). Exteriör renovering. 1982 U trymmet under läkta rtrapporna avski lt genom vägg i spaljekonstruktion . 1992 Södra Jäktart rappan borttagen få r iordningstä llan- de av s k kyrkto rg. U nder den norra förråd . 1993 (ark J Ellfo rs). Pågående interiör renovering med bl a omputsning av väggarna och ommålning av inred- ningen i ljusare få rgskala. Äldre ritningar 1795 nybyggnad (P W Palmrot h?); 1826 nybyggnad (J W Gerss). Källor, litteratur och äldre avbildningar Wikström, J-0 (red), Väckelsäng - kyrkan och bygden. Utg av Väckelsängs fårsamli ng 1978; interiö rfoton 1904 o 1927, ATA. verkgesällen Johan Seurling, som uppförde kyrkan under broderns, byggmästare Casper Seurling, ledning. Den se- nare uta rbetade även ritningarna . Kyrkan invigdes 20 jul i år 1800 av biskop Jacob Axelsson Lindblom. 1991 SMÅLAND 341 Fig 531. Västrums kyrka från sydväst. Byggd 1797-98. Foto RL Västrum Church from the south-west. Built 1797-98. Plan och material Rektangulärt länghus med tresidigt avlutat kor i öster, torn i väster samt sakristia mitt på nordväggen. Ingång genom tornet och mittportalen på sydsidan. Uppförd i gråsten, spritputsad och avfärgad i vitt med slätputsade omfattningar och hörnl ister. Sockeln putsad och avfärgad i grått. Plåttak, ursprungligen tegeltak. Exteriör En tidtypisk gustaviansk exteriör som överensstämmer helt med Seurlings av ÖIÄ och K Majt godkända ritning med undantag av portalomfattningarnas utformning. Förutom byte av takmaterial är exteriören oförändrad sedan byggnadstiden. Interiör Ett mycket välbevarat gustavia nskt kyrkorum. Före 1985 å rs renovering, då en läktarunderbyggnad och en ny fårg- sättning tillkom, var interiören i princip oförändrad se- dan byggnadstiden. Hela inredningen är samtida med kyrkan med undantag av orgeln , som tillkom 1856. Altar- tavlan, målad av Pehr Hörberg 1796 (se s 66) och uppsatt 1798, är omgiven av en arkitektoniskt uppbyggd omram- ning utförd av brodern Bengt Hörberg. Den sena re har även utfört dekormålningen i form av skyar och moln i valvet ovanför altaruppställningen. Ursprungligen var det en grisaillemälning, i svart och grått , dock har vid renoveringen 1985 dekoren målats om i en blå färgskala. Den slutna bä nkinredningen ha r fortfarande kvar sina ursprungliga skärmar och dörrar. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1856 Orgel byggd av A Jönsson-Åberg. 1900 Exteriör och interiör renovering. Exteriören avfär- gad i gult med vita lister och omfattningar. Ommålning av interiö ren med väggar i en grågul ton och vitt tak. Altaruppställningen i vitt och guld. Den tidigare pärlgrå läktarba rriären ommålad i en brunaktig ton. 1928 (ark K Nordenskjöld). Nytt altarbord. Nya innan- fönster. Ommålning av tak och väggar. 1953 (ark A Essen). Exteriören avfärgad i vitt. Prediksto- lens tak sänkt. Utvidgat kor genom borttagning av ett par bänkar. Likaså under läktaren, där skåp tillkommit i stället. Nya sittbänkar. Vindfång till vapenhuset och vid södra ingången. Elektrisk installation . Ommålning av in- teriören i en grå färgskala. Fig 532. Interiör mot öster. Foto RL 1991. The interior o/the church Iaoking east. Fig 533. Interiör mot väster. Foto RL 199 1 The interior ofthe church Iaoking west. 342 KATALOG l 977 KororgeL 1985 (ark L Arfwidsson). Exteriö r och interiör renove- ring. Läktarunderbyggnad och ommålning av interiö ren i blå och rosa färgtoner Bengt Hö rbergs grisai liemålning i ta ket ovanför a lta ruppstä llningen ommålad i en blå färg- skala. Åby Äldre ritningar l 796 nybyggnad, rit n ingen ä r fe laktigt benämnd Gladhamma rs kyrka (C Seurling); 1855 orgelfasad (osign). Källor, litteratur och äldre avbildningar Kyrkor i Södra Tjusts och Tuna läns kontrakt. Li nköping 1980; Tjustbygdens kultu rhistoriska förening. Meddelande 14. Väs- tervik 1957· Diverse foton före och efter renoveri ngen 1928. ATA. Kalmar län, Växjö stift (före 1915 Kalmar stift) Uppford 1774-78 av byggmästaren Nielas Hindric Berg på samma plats som den rivna medeltida stenkyrkan . Den nya kyrka ns syd vägg löper i linje med den gamla. Slutgiltigt beslut om nybyggnad togs i maj 1764. Åby nuvara nde kyrka återgår på en lokalt upprättad ritning, som dels byggde på ett till ÖIÄ insänt fö rslag, med Ryss- by kyrka som förebild, och dels på en av Ca rl Fredrik Fig 534. Åby kyrka frå n sydväst. Byggd 1774-78. Foto RL 1991. Åby Cl111rch ji-om the south-wes/. Bui/1 1774-78. Adelcrantz upprättad n tnmg. Dessutom t ill kom nya t illägg. Tornets ursprungl iga utformning återgick helt på en lokal ritning. Dess nu vara nde avslutning ritades av Albert Törnquist 186 1 Kyrka n in vigdes 18 juni 1776 av b iskop Carl G ustaf Schröder. Plan och material Rekta ngulärt kyrkorum med kor i öster med absid och to rn i väster. s akrist ia n fårlagd till nordsidan mitt emot sydsida ns herrskapskor. Ingångar till kyrkorummet ge- nom torn och mittportal på sydsida n. Separata ingångar till sakristia n och Bjö rnökoret (Ma riakapellet), den fo rna »herrskapskuren» med gravkor under fö r släkten Ulf- clou. Mura rna ä r uppförda i sten, slätputsade och avfärgade i vitt . Sockeln putsad på no rdsida n, på sydsida n kalk- stenssockeL U rsprungl igen var hela sockel n klädd med sandsten. Skiffe rtak från 1908, ursprungligen spå ntak. Exteriör Avviker frå n nu ex isterande ritningar. De spetsbågiga po rtalerna och fönsterna återgår dock på de av ÖIÄ upp- rättade ritningarna. Taket är brutet och fårsett med små ta kkupor med rundfönster. Kombinatio nen herrskaps- ko r-gravko r är ej ovanlig bland de kyrko r, som ny- eller o mbyggdes i Kalmartrakten under denna t idsperiod. Tornet är påbyggt 1863 och fårsett med en ny takavslut- ni ng. Porta rna är seda n 1930-talet klädda med koppar- plåt och fönsterna något förstorade. Fig 535. Åby kyrka före tornförändringen 1863. Teckning av N l Löfgren, ATA. Foto ATA. Åby Church before the alteration ofthe tower in 1863. SM ÅLAND 343 Interiör Interiören är delvis förändrad genom flera renoveringar, framför allt den som skedde 1932. Nuvarande altarupp- ställning är utförd av Nils Ramsnidare, inköpt till för- samlingen 1648 och kompletterad med en målning 1654. Den ersatte sannolikt redan 1908 kyrkans ursprungliga altaruppställning med altartavlan »Marie Bebådelse», förfårdigad 1792 av Jonas Berggren, som även står som mästare till predikstolen (fig 48) från 1786. Enligt N I Löfgrens beskrivning från 1820-talet omgavs den ur- sprungliga altartavlan av vita pilastrar med förgyllda räfflor och över altartavlan fanns två keruber mot en ljusblå bakgrund och däröver lammet med boken med de sju inseglen. Under altartavlan skall ett bibelspråk, »Gud är uppenbar vorden i köttet», ha varit textat. På ömse sidor om altartavlan stod profilörer, representerande lag och evangelium, på brunmarmorerade piedestaler. Om- kring den runda ljusöppningen i absidvalvet över altar- uppställningen fanns slutligen då som nu en strålsol. Själva altartavlan finns bevarad och uppsatt på södra långväggen. Glasmålningarna i korfönsterna härstammar från 1932. Samma år uppsattes ett par korta smidesräc- ken, avslutade med obelisker, mellan kor och långhus. Bänkinredningen är delvis från byggnadstiden . Före 1829 var »herrskapskuren» öppen mot kyrkorummet. Orgelfasaden är från 1850. Ursprungligen övertogs en Wisteniusorgel , byggd 1749, till den nya kyrkan. Läkta- ren är omändrad i senare tid och en läktarunderbyggnad har tillkommit. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1829 Herrskapskoret igensatt mot kyrkorummet med en glasvägg. 1849- 50 Ny orgel byggd av J Magnusson . Wisteniusor- geln magasinerad i tornrummet. 1863 (ark A Törnquist, byggm. Chronwall). Stor exteriör renovering. BI a tornet förhöjt och försett med lanternin och spira. Förstorade fönster. 1908 Exteriör och interiör renovering. Nytt skiffertak. Herrskapskoret inrättat till begravningskapell med en dörr upptagen till långhuset. Sannolikt ersatte nu en äldre a ltaruppsats i barockstil den gustavianska altaruppsats- en. Ommålning av interiören med fållindelning av väggar och tak med målade pilastrar och lister. Predik- stolen målad i vitt och guld. 1932 (ark J Fr Olsson). Interiör renovering. Glasmål- ningar i absidfönsterna . Nya nummertavlor. Två kor- bänkar borttagna. Koret utvidgat och förhöjt tre trapp- steg. Gränsen mellan kor och långhus markerad med två korta smidesräcken avslutade med obelisker. Ny dörr Fig 536. Interiör mot öster. Foto RL 199 1 The i111erior ofthe church looking east. Fig 537 Interiör mot väster. Foto RL 199 1. The interior ofthe church look ing west. och ett nytt glasparti med blyinfattade rutor till herr- skapskoret. Ny bänkinredning med bibehållna äldre skärmar och dörrar. Ombyggnad av orgelläktaren och sänkning av densamma med nya pelare därunder. Läk- tartrapporna inbyggda. Nya dörrar mellan vapenhuset och kyrkorummet. Takets rundfönster igenmurade in- vändigt. Nytt orgelverk av Åkerman & Lund. Ommål- ning av interiören, den äldre dekormålningen borttagen. Ett mörkt målat högt sockelpa rti , däröver ljusa odekore- rade väggar med liksom tidigare direkt övergång till takvalvet utan taklist. Bänkinredningen målad med mör- kare ramar och ljusare få lt. Äldre fårgsättning på predik- stolen. Valven i gravkoret rivna. 1934 En duva skulpterad av A Kä llström uppsatt under predikstolstakeL 1936 Dekormålning kring absidens rundfönster efter för- slag av O Brandtberg. 1948 Nytt huvudaltare och dopaltare. 1956 (ark N Carlgren). Exteriör renovering samt taklist uppsatt i kyrkorummet. 344 KATALOG 196 1 Nytt orgelverk av N Hammarberg. 1972 (ark G Gerdsiö). De tre bakre bänkraderna borttag- na. Läkta runderbyggnad. 1974 Herrskapskoret inrett som kapell , »Mariakapellet». 1977 (ark E Jannergå rd). Exteriör renovering. Äldre ritningar 1765 nybyggnad med Ryssby kyrka som förebild (överstelöjtnant Råberg, ritningen ej återfunnen); 1769 2 förslag till nybyggnad , ett till en tornlös kyrka, ett till en kyrka vartill torn senare kunde anslutas (osign, förmodligen C F Ade/crant::); 1774? nybyggnad o Aker Jönköpings län, Växjö stift Den stora nyklassicistiska kyrkan ligger på en vidsträckt och lummig kyrkogård långt från nuvarande bebyggelse- centrum. Murade dubbla grindstolpar inramar kyrko- gårdsentn\n. Öster om kyrkan en välbevarad rad kyrk- stallar i trä. Kyrkan byggdes 1843-45 av byggmästare Peter Pettersson i Tåå, snarlik Voxtorps kyrka. Avvi- kelser, särskilt beträffande planformen, gjordes från såväl länsbyggmästare Berntssons ritning 1838 som från Ö lÄ: s bearbetningar av denna 1840 och 1842 av Theodor Edberg. Oförändrad till det yttre, nya inslag i interiören främst från 1930- och 1970-talen. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med halvrunt kor öster med (införskaffad och betald av överste U/fclou, ritni ngen ej åter- fu nnen); 1780 predikstol (ÖlÄ); 1849 orgelfasad, ej utförd (J A Hawerman); 1850 o rgelfasad (osign); 1860 tornförändring (G Lindblom, ritningen ej återfunnen); 186 1 tornförändring (A Törnquist). Källor, litteratur och äldre avbildningar N l Löfgren, vol l ATA; 8 /omqvist-Liner. S, Åby kyrka. Rockne- by 1975; Boström, R, Kyrkan, i: Boken om Åby. Åby 1988; Foge/marck , S, Carl Fredrik Adelcrantz, arkitekt. Sthlm 1957· Diverse exteriör och interiörfoton från och med 1906. ATA. fem fönster , det mittersta igensatt inåt, blint utåt (samtli- ga ritningar har femsidigt kor). Torn i väster, hal vrund sakristia i norr. Entreer i väster och mitt på sydsida n. Byggd i gråsten, spritputsad i vitt med slätputsade omfattningar. Sockel i huggsten. Profi lerad takl ist av trä. Lanternin i trä, målad gråvit. Svart plåttak. Exteriör Långhuskyrka med lågt torn med öppen lantern in med smidesräcke. Sadeltak. Ursprunglig trappsten vid västin- gången. Ankarjärn i tornkroppen. Sydingången inramad av kraft iga pilastrar med lunettfönster över entablemen- tet. Västingången utan omfattning, med lunettfönster. .. .., . 4 ' Fig 538. Åkers kyrka från nordöst. Byggd 1843-45. Foto AD 199 1 Åker Church fi'om the north-east. Built 1843-45. SMÅLAND 345 Fig 539. Kyrkstallar vid Åkers kyrka. Foto A Edle 1939. ATA. The church s/ables. Interiör Korfönster med svagt tonade antikglas, långhuset har klarglas utom entrens lunettfönster. Korpa rtiet präglas av dekor från 1938, då målningen i korvalvet tillkom liksom altartavlan. Denna är insatt i det ursprungliga ramverket , bestående av kolonner som bär ett rundbågigt överstycke med st rålsol. Liknande finns i Tofteryd , ritad 1832 av Fredrik Bäck. Den äldre altartavlan, »Nattvar- den», är uppsatt i vapenhuset. Rund alta rring med halva balusterdockor. Nummertavlor med lyror. Predikstolen identisk med Voxtorps, troligen ritad av samme arkitekt (Carl Gustaf Blom Carlsson, ÖIÄ). Svängd korbänk på norra sidan , tidigare även på södra. Fyra slutna bänkkvarter. All trä inredning ursprungli- gen grå med förgyllda lister, nu i olika blå och roströda nyanser. Orgelläktare med orgel med fasad efter ritning av Johan Fredrik Åbom 1854. Läktarbarriär med för trakten typiskt genombrutet galler upptill. Läkta runder- byggnad 1938 till läktarens halva djup. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1854 Orgel byggd av J N , E & C Söderling, fasad efter ritning av J F Åbom. 1893 Jä rnkaminer installerade. 1924 Ytterdörr upptagen till sakrist ian. 1938 (ark P Boberg, färgsättning T Hjelm). Exteriör: takplåt må lad svart. Interiör: Ny altarmålni ng, »Herdar- nas tillbedjan», av K Liefvendahl. Dekormålning i ab- sidvalvet av T Hjelm, »Kristi uppståndelse» , i övervä- gande gulbruna toner. Ny predikstolstrappa. Reducering av bä nkantalet , bekvämare sittbänkar med bibehållna fasader. Antikglas i korfönstren. Ommålning i tidigare färgställning grått/guld. Kaminer ersatta av värmeled- Fig 540. Inte riör mot öster. Foto AD 1991. The inierior oflhe church Iaoking eas/. Fig 54 1. Interiör mot väster. Foto AD 1991. The interior oflhe church /ooking wesl. Fig 542. Interiö r mot öster 1936. Foto A Edle. ATA. The inlerior oflhe church in 1936. 346 KATALOG ning, elinstallation. Läktarunderbyggnad med samlings- rum och förråd. Vindfång vid södra ingången. Ny trappa och bänk i vapenhuset. Nytt orgelverk av A Märlenssons Orgelfabrik AB. 1971 Exteriör renovering, underhåll. 1976 (ark A Berglund). Främre bänkrad avkortad, bakre borttagen. Handikapptoa lett i vapenhuset. KororgeL Ommålning av interiören i ljusblått/mellanblått, bänksä- ten o ryggbräden i rostrött , som kraftigt dominerar interi- ören sedd från koret. 1985 Nytt yttertak av plastbelagd svart stålplåt. 1992 (Åkerhags). Renovering av plåttak, torn och föns- ter. o Ale m Äldre ritningar 1839 nybyggnad (länsbyggmästare /Jerntsson , ÖlÄ t ill K Majt 1842); 1840 nybyggnad (Th Edberg ); 1842 nybyggnad (Th Ed- berg); 1854 orgelfasad (J F Åbom). Källor, litteratur och äldre avbildningar Manus till kortfattad beskrivning ror SvK av E O Johansson ( 1940-talet); l Sjöström. ovan; Fotografier, exteriör: 1920-tal, 1939. Interiör: r6re 1938, 1939, 1976. ATA. Kalmar län, Växjö stift (före 1915 Kalmar stift) En av kalmarbygdens största landsortskyrkor byggd 1829-30 av byggmästaren Johan Holmberg efter ritning- ar av Samuel Enander från 1827 Redan 1781 hade soc- kenmännen beslutat att ersätta den medeltida, tvåskeppi- ga stenkyrkan med en ny på samma plats. Missnöje med upprättade ritninga r, svårighet att få tag på en villig byggmästare samt förmodligen ekonomisk stagnation försenade dock byggandet. Den nya kyrkan invigdes 30 september 1832 av biskop Anders Carlsson af Kullberg. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med rakt avslutat kor i öster med utbyggd sakristia och torn i väster. Ingångar genom torn och mittportaler på långsidorna. Separat ingång till sak- ristian. Två mindre tillbyggnader har skett i vinklarna mellan sakristian och kyrkorummet. Murarna, uppförda i gråsten, är spritputsade och av- färgade i en svagt gulrosa ton med vit slätputs på lister och omfattningar Grå spritputsad sockel. Tegeltak. Exteriör En ren , nyklassicistisk exteriör, som överensstämmer med 1827 å rs ritning, förutom att tornet är försett med två rundfönster över varandra i stället för ett enda med en rektangulär glugg däröver. Portalerna diskret marke- rade, mittportalerna med pilastrar, entablement och ett lunettfönster däröver, tornportalen med lisener och en inramad minnestavla. Ovanför sydportalen ett solu r. Två mindre tillbyggnader i anslutning till sakristian har inte nämnvärt stört fasadutformningens karaktär. Interiör Kyrkorummet präglas främst av 1874 och 1928 å rs reno- veri ngar Korväggens pilastrar fanns från början , dock stod i altarnischen ett stort förgyllt kors med svepd uk och ett liggande lamm. Nuvarande altaruppställ ning med al- tartavlan »Kristi förklaring», en Westinkopia , målad av Olaus Pettersson, tillkom 1874 (se s 96). Predikstolen ritad av Samuel Enander är från byggnadstiden. Ny dop- funt från 1929 med skrank däromkring. Såväl funt som skrank är dekorerade med skulpterade detaljer från den altaruppställning och predikstol som 1739 utfördes av Anders Dahlström d ä. Bänkinredningen samt o rgelläkta- ren är delvis ursprungliga. Den senare har utvidgats på Fig 543. Ålems kyrka från sydöst. Byggd 1829-30. Foto RL 1991. Ålem Church fi"om the solllh-east. /Jui/t 1829-30. SMÅLAND 347 Fig 544. Interiör mot öster. Foto RL I 99 I . The interior ofthe church Iaoking east. mitten och fårsetts med nya kolonner Orgelfasaden ä r från 1842 och ombyggd av Arvid Källström 1928- 29. Från samma tid härstammar takvalvet med en plafond- målning av Einar Forseth. Diskret läktarunderbyggnad. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1842 Orgel byggd av P Z Strand. 1861 Nya nummertavlor på långväggen. 1870 Asbestfilt istället få r tegel på yttertaket. 1874 Ny alta ruppställning med altartavla . Det runda fånstret över alta ret fårsett med en glasmålning förestäl- lande Kristus, samt omgivet av en stor snidad strålsol, samkomponerat med a lta ruppställningen. Hela altarde- korationen kraftigt förgylld. 1883 Värmeugnar. 1896 ca Renovering av okänd omfat tning. 19 10 Orgeln ombyggd av Åkerman och Lund. 1928- 29 (ark G Pa uli). Exteriör och interiö r renovering. Exteriören omfårgad i vitt. Interiör: Podierna under äng- la rna i altaruppställningen borttagna. Ny alta rring. Num- mertavlorna omplacerade. Korpartiets p ilastrar och ar- kitrav utökade till att omfatta även korets långsidor. Ny fun t med skrank omkring, båda prydda med äldre dekor- detaljer, placerade vid korets södra sida som pendang till de uppbyggda korbänka rna på dess no rra sida. Nya in- nerdörrar med nya omfattningar. Nordportalen omgiven av kolonner, på arki traven spelande barockänglar. Or- geln utökad av Åkerman och Lund. Äldre inventarier placerade i kyrkorummet. Stora karol inska allmogekan- delabrar placerade på bänkgavlarna. Nytt gol v och nytt innertak med en plafondmålning av E Forseth. Samme konstnär stod eventuellt även får läktarbarriärens dekor- målning. Ommålning av interiören med rosa, blå och Fig 545. Interiör mot väster. Foto RL I 99 I. The interior ofthe church Iaoking west. pistagegröna marmoreringar, kartuscher och festonger. Draperimålning bakom predikstolen. 1935 (ark N Carlgren). Ombyggnad i sakristian. 1938 Murat pannrum under sakristian. 1954 Exteriör renovering. Avfärgning med svagt gulrosa murar och vit slätputs på omfattningar och lister. 1959-60 Genomgripande renovering och ombyggnad av orgeln av Fredriksborgs Orgelbyggeri, Danmark. 1967 Asfaltpapp ersatt med tegel på taket. 1972-75 (ark G Gerdsiö). Nedre bänkraderna borttagna. Nya kanellerade kolonner med nya baser under läktaren. Fig 546. Interiör mot väster före I 928. Foto ATA. The imerior ofthe church Iaoking west. before 1928. 348 KATALOG Ommålning av interiören i tidigare färgskala . Kartuscher och festonger borttagna. 1984 Kororgel byggd av S Fondeli och L Svensson. Dop- fu nten med skrank överflyttad till ny plats fra mfår norra korbä nkarna. 1989- 90 (ark I Pettersson). Omfärgning av fasaderna med tidigare färgsättning, med unda ntag av la nterninen som blev rödmålad istället får grönmålad. Nya fånster med större rutor. Utvidgat kor, två bänkrader borttagna. Läktarunderbyggnad. Ommålning av interiören. Äldre ritningar U å ut vidgning elle r nybyggnad , torn och tvärsnitt i väster, delar av ritningen saknas, (A Bergström , i akt från Ö IÄ till K Maj t 1783); 1794 tvä rsektion av koret med alta ruppställning (osign , o Asenhöga lönköpings län, Växjö stift Kyrkan byggdes 1856-57 och ligger på en vidsträckt , flack kyrkogå rd nära den plats där föregångaren låg, en träkyrka frå n 1729. Byggmästare var Peter Pettersson, Tåå, samt i ett skede även byggmästare Sköldberg, vilka fö lj de en ritning från 1852 av Joha n Fredrik Åbom, ÖIÄ. Kyrka n invigdes 186 1 av biskop Henrik Gustav Hult- ma n. Tidstypiska inslag av nygot isk dekor i den f ö nyklass icistiska exteriören, som ä r välbevarad. Interi- ören har fårändrats bl a genom målning i korvalvet och får kyrkatypen främmande färgsättning. Dock är altar- korset bevarat på ursprunglig plats framfår korets mitt- fönster. Plan och material Pla nen följ er 1852 å rs ritn ing med rektangulärt kyrko- rum, femsid igt kor i öster, torn i väster och sakrist ia i norr. Entreer i väster och mitt på långsidorna. Byggd i sten, spritputsad med slätputsade omfattning- a r, avfärgad i vitt , gråputsad cementsockeL Kopparplåt på tak och lanternin. Exteriör Följer 1852 års ritning, med smärre avvikelser. Lå nghus- kyrka med gavlar över långsido rnas entreer, som liksom västportalen inramas av profilerade bågar med lunett- fånster upptill. Kraftigt torn med ljudöppningar som par- ställda bågar, tornur däröver. Hög lanternin , ursprungli- gen klädd med zinkplåt , nu koppa rplå t, krönt av huv och ÖIÄ); U å nybyggnad (J Holmberg); U å nybyggnad , med bred korsann mitt på sydsidan och sakrist ia mitt på nordsida n (P W Palmroth); 1807 nybyggnad (P W Palmroth); 1808 nybyggnad (J Holmberg); U å nybyggnad, lika med f>, målad 1840 av Sven Gustav Lindblom, Kalmar, är placerad i pilasteromfatt- ning. Dessförinnan hade kyrkan kvar äldre inventarier från träkyrkan. Orgel, ursprungligen byggd 1838-40 av Sven Nord- ström, Norra Solberga. Lackat furugolv , nylagt i koret. Gultonat antikglas i korfönstren, klart i långhusfönstren. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1828 Omputsning. Långhusets fönster förstorade. Ny predikstol. 1836-40 (byggm .I Wennerholm). Tornet försett med överbyggnad och lanternin. Orgel av S Nordström. Ny altartavla, läktare ombyggd, tätare bänkrader. 189 1-1 900 (byggm G Schill , Skede). Ommålning av exte- riör och interiör. Värmekaminer. Nya fönsterbågar i järn. Ny altarring med svarvade dockor. Kopparplåt på lanternintaket. 1922 Spåntak bytt mot svartmålad plåt. 1928-29 (ark Th Bergentz och P Boberg, Växjö). Tornets glob och kors förgyllda. Trätrappa vid sydentn!n ersatt av ny i granit. Gultonat glas i korfönstren. Målningar i valvet framtagna. Underhållsmålning. 1938 Kaminer ersatta av pannrum utanför kyrkan. Nytt golv i långhuset. 1949 Orgelverket ombyggt av Åkerman & Lund. 1952-54 (ark E Persson, J Dahls arkitektfirma, Tranås). Kalkstensgolv i vapenhuset. Vindfång med nytt dörrpar. Nya innanfönster med antikglas. 1960-61 (ark E Persson). Utvändig renovering, ny plåt på taken. Kyrktupp av koppar på kornocken. 1984 Orgeln restaurerad av N-0 Berg, Nye. 1981 , 1989-90 (ark P Rudenstam, Jönköping). Invändig och utvändig renovering. Läktarunderbyggnad med trä- panel. Valv och väggar vitmålade, taklist i blågrått och guld. Nya bekvämare bänkar efter 1899 års modell , måla- de i blått. Öppnad altarring, nytt fristående altarbord, ny armatur. Äldre ritningar 183 1 nytt torn (J Seren); 1898 renovering. Källor, litteratur och äldre avbildningar Bjurgert, H, Ökna kyrka 1767-1967. Vetlanda 1967; Kyrka och stift , Växjö st ift 1/1968; l Sjöström, ovan; Fotografier, exteriör: före 1899, före 1929, före och efter 196 1. Interiör: före och efter 1929. ATA. SMÅLAND 355 Östra Ed Kalmar län, Linköpings stift. Förstörd genom brand 1958. Uppförd 1782-85 av byggmästaren Abraham Pousette i Norrköping efter en ritning frå n ÖIÄ. Kyrkan ersatte ett träkapell , Eds kapell eller Schyttes kapell, ursprungligen byggt 1607, och beläget på ungefår samma plats. Kyrkan invigdes augusti 1785. 3 maj 1958 brann kyrkan och är numera ersatt med en kortare kyrkobyggnad, som har bibehållit de äldre murarna i det västra pa rtiet. Ny te- gel vägg i öster. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med rakt avslutat kor i öster med utbyggd sakristia och torn i väster. Ingång genom torn och en sydportal, något dragen åt öster. Separat ingång fanns till sakristian. Murarna var vitputsade och taket täckt med spån. Exteriör Utförd enligt den odaterade ritningen från ÖIÄ, förutom att tureilerna slopats på ömse sidor om koret och sydpor- talens utformning återgick på Tryserums kyrka, som för- modligen även stod som förebild till Östra Eds kyrka. Interiör Före branden en tidstypisk, välbevarad interiör med un- dantag för en öppen bänkinredning från 1902. Kyrko- Fig 562. Östra Eds kyrka före branden 1958. Byggd 1782-85. Foto ATA. Östra Ed Church before the church was destroyed by fire in 1958. Built 1782-85. rummet täcktes av ett högt tunnvalv Altaruppställning- en samt predikstolen var från byggnadstiden liksom or- gelfasaden och läktaren. Predikstolen var tillverkad av Carl Fredrik Beurling, eventuellt även altaruppställning- en, efter ritningar från ÖIÄ. Orgeln byggdes 1789 av Pehr Schiörlin. K var i den nya kyrkan finns endast altartavlan »Kristus i Getsemane» av okänd konstnär. Fig 563. Interiör mot öster år 1934. Foto P O West1und. ATA Fig 564. Inte riör mot väster år 1934. Foto P O West1und. ATA. The interior ofthe church Iaoking east in 1934. The inrerior ofthe church Iaoking west in 1934. 356 KATALOG Kända viktiga förändringar och åtgärder 1901-02 Ny öppen bänkinredning istället för den äldre slutna. De äldre blyinfattade fönsterna ersatta med nya med dubbla rutor och järnbågar. Nytt golv Ommålning av interiören. 1909 Nytt orgelverk byggt av E Lunden, Göteborg. 1936-37 (ark J Dahl). Exteriör och interiör renovering. Östra Torsås Kronobergs län, Växjö stift Kyrkan uppfördes 1847-49 på en ny tomt strax sydväst om den gamla kyrkan, som utgjordes av en medeltida stenkyrka. Som ansvariga för byggnadsarbetena omtalas byggmästaren Sven Nilsson, Hermanstorp, och murmäs- taren P Olsson, U rå sa. Beslut om nybygge hade tagits 1839 och förslag till ny kyrka förelåg 1840, utarbetat av Jakob Wilhelm Gerss, vilken 1841 reviderade ritningen på församlingens begäran. Kyrkan invigdes den 29 sep- tember 1852 av biskop Chrlstofer lsaac Heurlin. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med kor med utbyggd sakristia i norr samt torn i söder. Huvudingången belägen i tornet. En portal också förlagd tilllånghusets västfasad. Till den i två rum delade sakristian finns separat ingång i öster. Planen överensstämmer med 1840-41 års ritning. Uppförd av sten, spritputsad och vitkalkad med slät- putsade lisener, lister och omfattningar. Taktäckningen utgörs av kopparplåt. Exteriör Exteriören, som med smärre undantag följer Gerss rit- ning från 1841 , är typisk för den sena nyklassicismens kyrkobyggande. Fasaderna indelas av lisener mellan de höga fönsteröppningarna och tornets kraftiga taklist har förts upp runt de vid takfoten placerade urtavlorna, de- taljer som dock ej återfinns på ritningen. Den fyrsidiga lanterninen kröns av en traditionell , profilerad huv enligt församlingens önskemål och ej av en spira som på Gerss första förslag. Interiör Kyrkorummet domineras av de vid 1896 års renovering tillkomna takmålningarna och dekorerna i stuck samt av den stora altartavlan, en kopia efter Fredric Westins Äldre ritningar U å nybyggnad (osign); 1784 altaruppställning (0 Tempe/man) ; 1784 predikstol (ÖlÄ). Källor, litteratur och äldre avbildningar Lindskog, R, En bok om Östra Ed. Västervik 1962; Östra Eds kyrka. Utgav Östra Eds kyrkoråd. Vimmerby 1983; Foton från och med 1930-talet. ATA. Fig 565. Östra Torsås kyrka från öster. Byggd 1847-49. Jfr fig 21. Foto BO 1993. Östra Torsås Church ji-om the east. Bu i/t 1847-49. See F i g. 2 1. »Kristi uppståndelse» (jfr fig 92), utförd av Ludvig Frid 1878. Väggarna pryds, liksom utvändigt, av lisener på väggfälten mellan fönsteröppningarna . Den ursprungliga altarprydnaden utgjordes av ett förgyllt kors vid vars fot en i trä skuren bibel , kalk och palmkvist placerats. Inred- ningen är i övrigt till största delen bevarad. Orgeln till- kom 1868, men fick 1973 ett nytt orgelverk. Inbyggna- derna under läktaren tillkom vid 1971 å rs renovering liksom den nuvarande färgsättningen med gultonade väggar, inredningen i grått, vinrött och vitt samt svart som bakgrund till altartavlan. SMÅLAND 357 Fig 566. Interiör mot norr. Foto PR 1980. The interior ofthe church Iaoking nor t h. Kända viktiga fOrändringar och åtgärder 1860 De utvändiga lisenerna slätputsade, extra trappsteg vid huvudingången, takrännor av bleckplåt. 1868 Orgel av C A Johansson , Hovmantorp. Fasaden efter egen ritning. Torntaket belagt med skiffer. 1875 Kaminer. 1878 Altartavla av L Frid anskaffad. Dekoren i bågställ- ningens båge ersatt med bibeltext. 1882 Bänkar i koret för nattvardsungdom. 1886 Exteriör och interiör renovering. Den rika invändi- ga dekoren utförd av Lindberg & Co, Stockholm. Väggar- na målade med oljefärg. Ornament i stuck vid fönstren samt ovanför sakristiedörrarna. Bågen ovanför altar- tavlan ny dekor. Inredningen målad i brunt och guld . 1929-34 (ark P Boberg). Exteriör och interiör renove- ring. Taken omlagda med kopparplåt , lanterninens blindfönster inkläddda med kopparplåt, nytt kors, nya siffror på urtavlorna, kalkning av fasaderna. Ny upp- värmning, innanfönster, nytt golv i vapenhuset, nya dörrar. Utvidgat korparti . Ommålning i grågrön färgska- la samt vitt, guld och marmorering. Väggarnas målning Fig 567 Interiör mot söder. Foto PR 1980. The interior ofthe church Iaoking south. avlägsnad. Vissa äldre föremål konserverade och uppsat- ta i kyrkorummet. Orgelverket ombyggt av O Hammar- berg. 1942 Elinstallation. 1945 Orgelverket ombyggt av H Lindegren, Göteborg. 1959 Nytt tornur. 1971-72 (ark H Linden). Interiör renovering. Avkortad altarring, Jäktartrappor i kyrkorummet, inbyggnader un- der läktaren. Ommålning av interiör och inredning. Om- hängning av ljuskronorna samt komplettering med nya. Elombyggnad. 1973 Ny orgel av N Hammarberg. Äldre ritningar 1840 nybyggnad (J W Gerss); 184 1 nybyggnad, reviderat förslag (J W Gerss); 1865 orgelfasad (lokalt förslag, sannolikt C A Jo- hansson). Källor, litteratur och äldre avbildningar Östra Torsås. Hembygdsföreningens årsbok 1949. ÖLAND Kalmar län, Växjö stift (före 1915 Kalmar stift) Alböke Efter att 1836 och 1838 ha avvisat biskop af Kullbergs förslag om en ny kyrka, gemensam med Löts församling, togs beslut om nybygge 1855. Den nya kyrkan uppfördes av byggmästaren Peter Isberg 1859, tornet 1862. Före tornets tillkomst stod den medeltida klövsadelskyrkan kvar vid långhusets sydgaveL Ritningarna, upprättade av byggmästaren, omarbetades av Albert Törnquist vid ÖIÄ 1856 och 1860. Invigningen förrättades 20 september 1863 av prosten Abraham LindwalL Plan och material Rektangulärt kyrkorum med kor med utbyggd sakristia i norr och torn i söder. Ingångar genom tornet och mitt- portal på östsidan. Uppförd av kalksten, delvis från den medeltida kyrko- gårdsmuren, tornet byggt med sten från den rivna, me- deltida kyrkan. Murarna vitputsade, tornets taklist ut- förd av huggen och slipad röd kalksten liksom portalom- fattningarna i söder och öster. Enkupigt tegeltak, koppar- plåt på torntak och spira. Exteriör Uppförd främst efter Isbergs ritning frå n 1856. Dock försågs sakristia n med pulpettak i stället för med valmat tak. Tornportalens utformning överensstämmer med öst- sidans mittportaL Under senare tid har den ursprungliga trappstegsfrisen nedanför takfoten ersatts av en taklist. Interiör Ett välbevarat kyrkorum täckt med trätunnvalv. De fles- ta inredningsdetaljerna är övertagna från den gamla kyr- kan med undantag för altarringen, bänkinredningen och läkta ren, som är samtida med kyrkan. Altaruppställning- en, utförd 1794 av målaren Anders G Wadsten och snic- karmästaren Zacharias Brun, är en replik av den i Gä rds- lösa kyrka, utförd av Wadsten och Jonas Berggren . På ömse sidor om alta rtavlan stå r Lag och Evangelium, ur- sprungligen två apostlar från ett senmedeltida a ltarskåp. Av Wadsten ha r den ene försetts med lagens två tavlor och horn i pannan för att framstå som Moses. I tamver- ket över altartavlan en liten knäböjande medeltida ängel Fig 568. Alböke kyrka från nordöst. Byggd 1859-62. Foto AD 1990. Alböke Church from rhe norrh-easr. Builr 1859-62. Fig 569. Kyrkans exteriör 186 1 Sydportalen sannolikt felritad. Teckning ur minnet av N l Löfgren. ATA. Foto ATA. The exrerior ofrhe church in 186 1. från en triumfkrucifixgrupp, av Wadsten försedd med basun. Omkring altaruppställningen är en av pilastrar buren rundbåge samt änglar målade direkt på muren av Nils Johan Jonsson, Glömm inge, 1863. Målningen ä r senare påbättrad. Även predikstolen är ett verk av Wad- sten i samarbete med Brun 1794. Orgelfasaden tillhör 1869 å rs orgel. ÖLAND 359 Fig 570. Inte riör mot norr. Foto AD I990. The inlerior oflhe church Iaoking norlh. Kända viktiga förändringar och åtgärder 186 1-1 862 Den kvarstäende medeltidskyrkan raserad och ett nytt torn uppbyggt i dess ställe. 1869 Orgel av C A Johansson, Broa ryd . 1926 (ark E Fant?). Interiör renovering. Utvidgat korpar- ti och utglesning av bänkraderna. Nytt trägolv över det gamla stengolvet i bänkkva rteren. Ommålning av interi- ören med vita väggar och ljusgrått valv Färgsättningen för övrigt i grått och ljusblått. 1930 Omdisponering av orgeln . Gamla fasaden kvar, men fristående spelbord . 1950 Interiör renovering. Förändring i sakrist ian med sänkt tak och dubbla dörrar till kyrkorummet m m. Om- må lning av interiören. Elektrisk installa tion. 1960 ca Exteriör renovering. 1964 Nytt orgelverk av N Ha mma rberg. 1978 (ark I Petersson). Interiör renovering. Altarupp- ställningen restaurerad . 1988 Ny inred ning i sakristian . Algutsrum Beslut om ombyggnad med förlängning av kyrkan mot öster togs 18 18. Vid kontraktets upprättande med hä- radsmurmästaren Johan Söderström frå n Kätorp ändra- des dock beslutet på dennes in rådan till att gälla även en ny syd mur, så att det osymmetriskt placerade tornet skul- le hamna mitt på västgaveln. Byggnadsarbetena utfördes av Söderström 1822, sannol ikt biträdd av dåvarande Fig 57 1. Interiör mot söder. Foto AD 1990. The imerior oflhe church Iaoking soul h. Äldre ritningar 1856 nybyggnad med J A Hawermans ritn ing till Kastlösa kyrka som förlaga (P Isberg); 1856 t illbyggnad, den medeltida kyrkan bevarad vid söd ra gaveln (A Tömquisl); 1860 nytt torn (A Törnquisl); 1868 orgelfasad (C A Johansson, ritningen ej åter- fu nnen); 1869 orgelfasad (0 A Manke/l) . Källor, litteratur och äldre avbildningar N I Löfgren, bd l , ATA; Anderson. W, Kyrkobeskrivning, manus får Sv K ca 1934, bearb av J Roasval 1935-46 och av R /3oslröm 1940-46; 13oslröm, R, Kyrkobeskrivning, manus jämte primä r- materia l 1953-1990, SvK; 13oslröm, R , Alböke kyrka, i: Kalmar Nations Skriftserie 46, ärg 69. Uppsala 1970; 13oslröm, R, Ölands kyrkor. Sthlm 1982; Foton från och med 1925. ATA. snicka ren Peter Isberg. Det medeltida tornet stod ur- sprungligen kvar, indraget i den nya huskroppen. Rit- ningarna upprättades lokalt och blev aldrig insända t ill Ö IÄ för godkä nnande. Det nuva rande tornet uppfördes 1864 av byggmästaren Peter Isberg och dennes son Joha n Isberg efter ritninga r av Lud vig Hawerman 1857 360 KATALOG Fig 572. Algutsrums kyrka från söder. Byggd 1822, tornet 1864. Foto RH 1982. Algutsrum Church ji-om the south. Built in 1822, the tower in 1864. Fig 573. Kyrkans exteriö r 1823(?). Gravyr efter teckning av N I Löfgren i Ahlqvist , Ö lands historia och beskrifning. The exterior ofthe church in 1823(?). Plan och material Rektangulärt, brett kyrkorum med kor och utbyggd sak- rist ia i öster och torn i väster. Ursprungligen var det ä ldre tornet inbyggt med rum på ömse s idor. Ingång genom tornet och mittportal på sydsidan med rusticerad omfatt- ning. Separat 1864 tillkommen ingång till sakristian. Murarna uppförda av kalksten, delvis från den ä ldre kyrkan . Större delen av den norra lå ngväggens västra del står troligtvis kvar från densamma. Murarna spritputsa- de och vitkalkade med slätputsade omfattn ingar m m . Murad lanternin. Enkupigt tegeltak, på tornet och lanter- ninen plåttak. Fig 574. Interiö r mot öster. Foto AD 1990. The interior ofthe church Iaoking east. Fig 575. Interiör mot väster. Foto AD. The interior ofthe church Iaoking west. Fig 576. Interiör mot väster ca 19 18. Foto A Bil low. The interior ofthe church Iaoking west c. 1918. ÖLA D 36 1 Exteriör Uppförd i en reta rderad stil med brutet tak. Det senare tillfogade tornet uppfördes efter 1857 å rs ritning med en viss avvikelse beträffande tornportalens utformning. Klockorna placerades på öländskt sätt i la nterninen och inte i tornkroppen. Den 1864 upptagna sakristieingången omges av kolonnette r från den medeltida västportalen . Interiör Ursprungl igen var predikstolen, utförd av Jonas Berg- gren l 775 , placerad över altaret jämte ett medeltida al- tarskåp. Altarskåpet ä r sedan 188 1 infogat i en ny arki- tektoniskt uppbyggd altaruppställning, ri tad av Fredrik R Ekberg. Altartavlan , " Kristus på korset", är målad av Nils Johan Jonsson. Altarringen , ursprungligen tillver- kad 1798 för den gamla kyrkans lilla kor av klockaren Sven Baumgardt och målad samma å r av Anders G Wadsten , omgjordes 1822 för att passa den nya kyrkan. N ummertavlor av P Isberg 1823. Bänkinredningen är från 1927. Orgelfasaden är ritad av Otto A Mankell 1884. Läktaren, som härstammar frå n kyrka ns byggnadstid , försågs 1983 med underbyggnader. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1840 Altarpredikstolen upplöst och predikstolen Oyttad till nordväggen. 1864 Det medeltida, inbyggda tornet ersatt med ett nytt vidbyggt torn väste r därom. Sakristie ingång upptagen . 188 1 Ny altaruppställning med det medeltida alta rskåpet infogat. 1884 Ommålning av interiören. Orgel byggd av Åkerman & Lund , Stockholm. 1895 Fönsterspröjsniogen förändrad , diagonal rutad. Yär- meugna r. 1923 Utbytt tegeltak. 1927 (byggn i ng E Wranne). Exteriö r och interiör renove- ring. Yttervägga rna spritputsade och snickerierna ommå- lade, dörra rna i mö rka re brunt, fönste rsnickerierna i vitt. Renovering av a ltaruppställningen och predikstolen . Förändrade fål l i pred ikstolstrappa n. Flyttade nummer- tavlor. N ytt golv i koret och bä nkkvarteren. Utglesning av bä nkraderna och bekvämare sittbä nkar. Ommålning Bredsättra Efter beslut om nybygge 184 1 uppfördes kyrkan 1846- 48 som ersättning för en medeltida klövsadelskyrka . Som byggmästare omtalas Gustaf Rudwall från Kalma r. Efter av interiören. Taket och väggarna vita, bänkarna en grönaktig ton med vita spegla r. 1953 (a rk G Lindsten). Omputsning av tornet, övrig puts lagad och kalkavfå rgad. Lanterninen målad i ljusare får- ger. Nya fönster med återgång till ursprunglig spröjsning. Ytterdörrarna laserade i träfårg. Innanfönster med a n- tikglas. Bä nkraderna avkortade i södra delen av koret för att ge rum åt dopplats. Vindfång i form av svängdörrar vid södra ingången. Under södra delen av läktaren vik- dörrar för att ge plats åt kapprum. N ytt värmesystem, elekt risk installation. Omhängning av ljuskronorna i dubbla rader. Ommå lni ng av interiören med en kraft ig färgsättning på bänkinredningen samt ursprungl ig fårg- sättning på pred ikstolen. 1961 Nytt orgelverk bakom den ä ldre fasaden, A Mä r- lenssons Orgelfabrik AB. 1966 (ark G Gerdsiö). Toalett i vapenhuset. 1974 Exteriör renovering. Del vis friläggning av sockeln . 1983 (ark G G erdsiö). Läkta runderbyggnad. 1985 Bildväv av S Olaisson, Runsten, uppsatt på väggen bakom dopfunten. 1992 Omputsning av tornet och o mmå lning av hela kyr- kan exteriört. Äldre ritningar 1856 nytt torn med Runstens torn som förebi ld (san nol ikt P Isberg, ritningen fastkli strad på baksidan av Hawennans förslag); 1857 nyt t to rn (L Hawerman); 188 1 ny ~ltaruppställning (F R Ekberg); 1884 o rgelfasad (0 A Manke/l). Källor, litteratur och äldre avbildningar N l Löfgren, bd 6 och 7, ATA; Anderson. W, Kyrkobesk ri vning, manus för SvK ca 1934, bea rb av J Roosva/ 1935- 1946 och av R Boström 1940-46; Boström , R, Kyrkobeskrivning, manus jämte primärmaterial 195 1-1 990, SvK; Ahlqvist, A. Ölands historia och beskrifning 2:2. Kalmar 1825 (nytryck 1979); Billow, A , Ölands kyrkor. Kalmar 1926; Boström, R, Algutsrums kyrka, i: Alguts- rum, en sockenbeskrivning. Emmaboda 1985; Boström, R , Öla nds kyrkor. Sthlm 1982; Boström , R, Öländska altarprediksto lar, i: Från romanik till nygotik . Sthl m 1992; Palm. A, Algutsrum. Kalmar 1949; Foton från och med 19 10--1920-ta let. ATA; Om Jonas Berggren se ovan M Ullen. dennes död sommaren 1848 slutfördes a rbetet av byggmästaren C L Lindgren frå n Södra Greda i Föra socken, som även stod för snickerierna. Såsom ofta var 362 KATALOG Fig 577 Bredsättra kyrka frå n sydöst. Byggd 1846-48. Tornet medeltida, ombyggt 186 1. Foto RL 1992. Bredsäl/ra Churchji'om 1he soulh-eas/. Bu iii 1846-48, !he /ower is medieval, bU! allered in 1861. fa llet med Rudwalls kyrkobyggen ha r stora avsteg gjorts från den approberade ritningen, utförd av Theodor Ed- berg 1842. Enligt försam lingens önskan stod i stället Högsrums kyrka från 1822 som modell. Det medeltida västtornet kvarstod och försågs 186 1 med nuvarande lanternin, uppförd av Peter Isberg och dennes son. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med kor i öster, sakristia vid nordväggen och torn i väster. Ingång genom tornportal i väster och mittportal på sydsidan. Separat ingång till sakrist ian från öster. Murar av kalksten. Spritputsade och vitkalkade med slätputsade hörn och omfattningar. Sockel av gråmålade sten- eller cementplattor. Enkupigt tegeltak, torn- och lanternintak plåtbelagt. Exteriör Exteriören avviker t ill stor del från den fastställda rit- ningen. Långhuset är smalare och 6,6 m kortare. sakristi- an är förlagd i norr istället för bakom koret . Nordporta- len är ej utförd. Sydportalens utformning avviker mar- kant och istället för hörnkedjor markeras hörnen endast med slätputs. Inte heller vid lanterninbygget drygt ett decennium senare följdes Edbergs förslag. Exteriören är väl bibehållen. Interiör En väl bevarad interiör. Alta ruppställningen, eventuellt utförd av Olof Jacobsson eller C L Lindgren, inramar en altartavla , " Korsnedtagni ngen", må lad av Sven G ustaf Lindblom 1848 som kopia efter a ltartavlan i Kalmar domkyrka. Den övre mål ningen, "Kristi uppståndelse", utgörs av en kopia efter Fredric Westin (se s 96). På arkitraven är två senmedeltida skulpturer från ett altar- skåp placerade. Altaruppsatsen målades 1850 av målar- mästare C O Poijes, Mönsterås, som även utförde drape- Fig 578. Interiör mot öster. Foto RL 1992. The inierior o.f'li1e church Iaoking easl. ÖLAND 363 Fig 579. Interiör mot väste r. Foto RL 1992. The interior ofthe church Iaoking west. rimålningarna på korväggen och bakom predikstolen. Hela altaruppställningen skulle enligt församl ingens ön- skan likna den i Runsten. Altarringen är ursprunglig. Predikstolen, övertagen från den äldre kyrkan, ä r utförd av N ils Linhardt Lindman 1768 och ursprungligen målad av Anders G Wadsten. Vid övertlyttandet till den nya kyrkan målade Poijes den i mörkt stå1grått och brunt med ornament och deta ljer i guld och s ilver. Bänkinred~ ningen är i huvudsak samtida med kyrkan liksom läkta- ren. Orgelfasaden är ritad av Edvard von Rothstein 1874. Föra Efter beslut om nybygge 18 19 och 1826 uppfördes kyrkan 1828-29 som ersättning för den medeltida klövsadelskyr- kan av byggmästaren Petter Ekholm från Borgholm. Rit- ningarna hade utarbetats av Carl Gustaf Blom Carlsson 1826. Det medeltida västtornet behölls och försågs med la nternin. Kyrka n invigdes 24 juni 1837 av biskop An- ders Carlsson af Kullberg. Kända viktiga förändringar och åtgärder 186 1 Ny tornavslutning med lanternin. 1866 Fönsternas blyspröjsni ng ersatt med träspröjsning. 1867 All träinredning ommålad . 1872 Ändring av altarringens knäfall. 1875 Orgel, byggd av C A Johansson, Hovmantorp. 1885 Exteriör ommålning. Lanterninen målad ljusgrå med luckor i mörkare grått och vita omfattningar. Ytter- dörrarna i ekfårg. Fönstersnickerierna i pärlfårg. 1894 Interiör renovering. Nytt golv vid altaret , cement- golv i bänkkvarteren . Kaminer med murade skorstenar. Viss ommålning av interiören . Eventuellt blev draperi- målningen övermålad vid detta tillfålle. 1924 (byggm N G Carlsson). Exteriör och interiör reno- vering. Dra perimålningen framtagen eller nymålad. Trä- golv över stengolvet i bänkkvarteren . 1956-57 (ark N Carlgren). Exteriör och interiör renove- ring. Omputsning av fasaden. Ingång upptagen till sakris- tian. Utvidgat kor samt en bänkrad borttagen under läktaren. Nya sidogångar upptagna. Nytt kalkstengolv i mittgången och södra gången, de äldre plattorna överflyt- tade till norra gången. Moderniserade sittbänkar. Elekt- risk installation . Omhängning av ljuskronorna i dubbla rader. Ny skåpinredning i sakristian. 1966 Orgeln omdisponerad av A Mårtenssons Orgelfab- rik AB. 1978 Kororgel av N O Berg, Nye. 1986 Orgeln restaurerad av J Kiinkel. Äldre ritningar 1842 nybyggnad (Th Edberg); 1874 o rgelfasad (E v Rothstein). Källor, litteratur och äldre avbildningar Billow, A, Ölands kyrkor. Kalmar 1926; Boström, R , Bredsätt ra kyrkor, SvK vol 183. Sthl m 1980; Boström, R , Ölands kyrkor. Sthlm 1982; Foton från och med 19 1 7 ATA. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med kor och utbyggd sakristia i öster, torn i väster. Ingångar genom två tornportaler från väster och en mittportal på sydsidan. Ny sydportal 1863 samt separat ingång till sakristian från öster. Murarna uppförda av spritputsad kalksten. Hörnparti- erna slätputsade. Taklist av röd , huggen kalksten, på 364 KATALOG Fig 580. Föra kyrka från sydöst. Byggd 1828-29. Tornet medelt i- da. Foto RL 1992. Föra Church .from the south-east. Built 1828-29, the tower is medieval. to rnet av svartmålat trä . Enkupigt tegeltak, på torn- och lanternintak koppa rplåt. Exteriör U tförd enligt ritningen frå n 1826. På den åttkantiga lan- terninen tillko m dock ljudöppning i varje fa lt i stället för i va rtannat. Ritningens fö reslagna fönstersättning på tor- net ko m a ldrig till stå nd . De ursprungliga små fönstren och gluggarna, pa rvis placerade på byggnadskroppen, bi- behölls. Långhuspo rtalens och sakristieportalens utform- ning härstamma r frå n 1863 å rs renovering. Interiör Oförä ndrad förutom i västpartiet , dä r två ursprungliga, rundbågiga öppningar tagits upp mellan vapenhuset i det medeltida tornet och kyrka n. Nära murpart iet mellan öppningarna har mittkolonnen frå n det medeltida lå ng- huset placerats. Alta ruppställningen ut fördes ursprungli- gen för den äldre kyrkan av Anders G Wadsten 1776. För a tt bättre anpassa denna lilla altaruppsats till det nya, sto ra kyrkorummet målade 183 1 en må lare Lundberg elle r Lundgren, eventuellt identisk med Peter Lundgren, draperier direkt på ko rväggen runt altaruppsatsen. Sam- tidigt tillkom draperiet ba kom predikstolen. Den ur- sprungliga alta rtavlan är seda n 1873 övermålad med en ny målning, " Kristus på korset", utfö rd av N ils J Jons- son. Den a rkitekto niska inra mningen runt altaruppställ- ningen , delvis målad ovanpå den gamla d raperimålning- en , samt grisailiemålningen på väggen ovanför lunett- fö nstret tillkom samtid igt. Predikstolen är utförd av Jo- nas Berggren 1762 (se s 9 1) och målad av Anders G och Fig 58 1-582. Interiör mot öster och mot väster. Foto SH 1984 resp RL 1992. The interior ofthe church Iaoking east, and west. Pa ul Wadsten samma år. Av den äldre bänkinredningen återstå r skärma r och dörrar medan sittbänkarna ä r från 1955. Läkta ren ombyggdes delvis samt id igt. O rgelfasa- den härrör frå n 1872 års orgel. Kända viktiga förändringar och åtgärder 1863 Ny portalomfattning vid söd ra ingången och ny sakristieingång. 1872 Orgel, byggd av C A Johansson. 1873 Ny altartavla. Färgade glas insatta i lunettfönstret Dekormålning på korväggen. 1900 Ka miner. 1923 (ark M O lsson). Interiör renovering. Den äldre d ra- perimålningen fra mtagen runt a rkitekturmålningen frå n 1873. Åter kla rt glas i lunettfö nstret 1955-56 (ark E Lundberg). Exteriör och interiör renove- ring. Omkalkning. stenfrisen under takfoten frilagd . Fönstersnickerierna och dörrarna målade i en mörkgrön fårg. Utvidgat korparti. Ny inredning i bänkkvarteren. Sidogångar upptagna. Nytt golv under bänkarna. Vind- fång vid samtliga dörrar. Två ursprungl iga valvbågar öppnade mot tornet. Läktartrapporna ersatta med en ny trappa. Orgeln ombyggd med fri stående spelbord. Om- hängning av ljuskronorna i dubbla rader. Elektrisk instal- lation. Kaminerna borttagna. Ommålning av interiören med gula väggar och valvet med en ströpplad yta i en ljusgrå nya ns. Gul taklist med lätt marmorering i brunt. Nytt orgelverk av N Hammarberg. 1962 Lanterninen ommålad i en blå fårg. 1984 (ark T Jangvik). Exteriör renovering. Lanterninen vitmålad med mörkgrå luckor och svarta lister. Gräsgård Slutgiltigt beslut om nybyggnad av ett långhus togs 1819. Ett flertal ritningar med vissa avvikelser frå n de ur- sprungliga planerna upprättades innan grunden lades 1822 av byggmästa ren Johan Söderström efter ritningar av Carl Gustaf Blom Carlsson. Kyrkan stod fårdig 1823. Från början beva rades det medeltida tornet med dess lanternin frå n 1758 of6rändrade. Övre delen av tornet , vapenhuset i söder samt västportalen är uppförda 1884 efter ritningar av Herman Theodor Holmgren. Plan och material Rektangulärt kyrkorum med kor och utbyggd sakristia i öster och torn i väster. Senare tillkommet vapenhus framför sydingången. Ingång genom tornet från väster och mitt på södra lå ngsidan. Ursprungligen saknades ingå ng i tornets västfasad. 1954 upptogs en separat in- gång till sakristian. Murarna uppförda av kalksten , putsade och avfärgade i vitt. Förutom i tornet återfinns medeltida murar i kyr- kans östmur. Tegeltak, på torn- och lanternintak plåt. Exteriör Byggd enligt C G Petterssons ritning 1819 samt Blom Carlssons från 1823 med avvikelser beträffande sakristi- a ns form och tak. Exteriören präglas helt av den stilmo- dernisering som skedde 1884-86. Interiör Även interiören präglas delvis av renoveringen 1884-86, ÖLAND 365 1985 Yttertaket omlagt med enkupigt tegel. 1986 (ark B Folenius). Interiör renovering. Ommålning av interiören . Äldre ritningar U å ( 1826?) nybyggnad (osign, sannolikt P Ekhol m , förslaget åte rgår på den 1805 byggda kyrka n i Köping); 1826 nybyggnad (C G Blom Carlsson). Källor, litteratur och äldre avbildningar Billow, A, Ölands kyrkor. Kalmar 1926; Bosrröm, R, Föra kyrkor, SvK vol 142. Stockholm 1972; Bosrröm , R , Kyrkorna i Föra unde r nästan tusen å r, i: Fö ra från kust till kust. Borgholm 1989; Bosrröm. R , Ölands kyrkor. Stockholm 1982; Foton från och med 1894. ATA; Om Jonas Berggren se ovan M Ullen. Fig 583. Gräsgårds kyrka från sydöst. Byggd 1822-23. Tornets nederdel medeltida. Foto AD 1990. Gräsgård Church from rhe sourh-easr. Builr 1822-23, rhe lower parr o.f the tower is medieval. som omdanade rummet efter det sena 1800-talets smak. Den konsekvent genomförda renoveringen har dock del- vis spolierats genom senare f6rändringar. Altaruppställ- ningen, predikstolen, nummertavlorna, orgelfasaden samt läktaren ritades av Holmgren i samband med 1880-talets omda ning. Altartavlan utgörs av en kopia av Carl Blochs " Christus consolator" i Landskrona kyrka - -- - 366 KATALOG . --· ~- - - - - , ~r:-.:---:-- ~ --=-.: ·:_-- -_;::_-----::-:--·--=--=-~ -· l .... : ' ' Fig 584. Kyrkans exteriör f>) för golven. Trä t ill takstola r, F ig 659. Gårdby gam la kyrka, av ritad av ·· A N I Löfgren ca 18 18. Kyrka n revs helt 184 1. ATA. Foto ATA. Gåre/by old Church. Drawing c. 1818. The church was demolished in 1841. bjälklag, ställningar m m krävde noggrann planering och stora kostnader att anskaffa. Virke fraktades på isen eller flottades över från Småland , hämtades med båt från Böda eller ropades in på auktioner fö r vrakgods på syd- östra Öland. Såvitt möjligt återa nvändes i fårsta hand gam malt trä. l Föra och Hulterstads kyrkor har rester av träkyrko r från l 000-talet fått sekundär användning. l Hulterstads torn ingår också virke från Il 00-talskyrkan och flera sådana exempel fi nns. Vid kom mande restaure- ringar måste man därfår vara beredd på att återfinna sådant återanvänt virke. Ombyggnad och modernisering l det längsta undvek man utbyggnader av kyrkorna . l stället lyckades snart sagt varje få rsamli ng i samråd med murmästaren att skapa större utrymmen inom befintliga murar. En rad olika metoder a nvändes: Läkta rbyggena fortsatte under hela 1700-talet. De krävde minst ingrepp i byggnaderna. Att bygga läkta re för orglar blev i allmänhet inte aktuellt förrä n under 1800-talet.6 En ofta vald utväg att skapa större utrymmen får fö rsamlingen var att b redda triumf- och tornbågar (Löt 1770, Sandby 1782). l fle ra kyrkor bestod fårbindelsen mellan västtorn och långhus av en dubbelarkad, delad av en kraftig murpela- re. För att få rum med bänkar ända ut i tornens bottenvå- ning ersatte man de båda bågarna med en enda, mycket hög och vid öppning (Norra Möckleby 1763, Alböke 1793). En radikala re metod, vilken ofta d iskuterades, men lyckligtvis inte kom ti ll utförande lika ofta, var att även ÖVERSIKT 407 riva valven i västtornens nedre våningar. På så sätt kun- i samråd med Överintendentsämbetet Sannolikt betrak- de långhusens bänkkvarter forlängas ut i tornens botten- våning. En sådan ombyggnad, som spolierade västtornets stabilitet, företogs i Källa 1760.7 I Smed by byggde man om västtornets bottenvåning 1773 genom " murens bort- slående öfwer Läcktaren på tornet". Stora delar av tornet störtade ned 1774 och anställde en oerhörd f6rödelse.8 Att mura igen de små romanska nordportalerna spara- de också utrymme, liksom igenmurandet av väst- och korportaler. När predikstolen flyttades till nordsidan, från l 700-talets början och framåt i tiden, många gånger på rekommendation av biskopen, bröt man ofta igenom kormuren for e"n predikstolstrappa från sakristian, vilket också sparade plats i kyrkan. Av samma orsak flyttades läktartrapporna ut i vapenhusen med en passage genom södra långhusmuren i Löt, Föra och Alböke. I samband med predikstolarnas flyttning bröts stora fonster upp i de i allmänhet fOnsterlösa nordväggarna. När inte åtgärderna i det inre förslog, måste utvidg- ningar av kyrkan genomföras. Den forsta utvidgningen skedde i Segerstad 1751. Ås kyrka byggdes också ut åt väster 1773-1779 och blev därmed den forsta egentliga salkyrkan på Öland.9 Över kyrkorummet spändes ett trä- tunnvalv, det äldsta bevarade på Öland. Vickleby for- längdes åt öster l 778. Efter hand fOrstorades fönstren på l 700-talet som en foljd av upprepade klagomål över de mörka kyrkorna både från forsamlingarnas präster och visitatorerna. 10 Rundbågiga fonster blev de vanligaste då man vidgade eller byggde nytt , men minst fem kyrkor fick stora, spets- bågiga fönster, fOrst i Torstunda (fig 657). 1776 genomgick Torstunda kyrka en radikal ombygg- nad under ledning av byggmästaren Henrik Wermelin. Kyrkan hade en spetsbågig portal på ursprunglig plats i ett sidoskepp från ca 1300, vilken kan ha inspirerat Wer- melin till de spetsbågiga fönstren. En annan trolig inspi- rationskälla är Åby kyrka strax norr om Kalmar, som uppfordes 1774-78 med spetsbågiga fönster. Ritningen hade utförts 1769 av överintendenten själv, C F Adel- crantz.11 Byggmästaren fOr Åby kyrka, Nikolaus Berg, deltog i entreprenadauktionen for ombyggnaden av Tors- tunda kyrka 1775 och kan mycket väl tänkas ha fOrmed- lat de aktuella Åby-ideerna beträffande fonsterutform- ningen till Torslunda. Wermelin överförde sedan spets- bågestilen till Res mo ( 1785) och Kastlösa ( 1790-talet), hä r tillsammans med Leonard Lindman. 1802-1807 gjorde Lindman en liknande ombyggnad med spetsbåge- fonster i Källa. Under senare delen av 1700-talet blev ombyggnaderna alltmer genomgripande. Lanterninen i Löt l 797 är den enda ombyggnad på Öland under l 700-talet, som ut forts tade man inte från fOrsamlingarnas sida ombyggnaderna, hur genomgripande de än var, som så omfattande, att ämbetet behövde rådfrågas. Klövsadelskyrkan i Sandby byggdes om av Henrik Wermelin 1782. Mycket omfat- tande blev också Långlöts omvandling till en regelrätt 12 salkyrka, genomförd 1795-1796. Det var i de flesta fall biskoparna, som drev igenom ombyggnadsbesluten, men byggmästarna med sina erfa- renheter och tekniska kunskaper blev avgörande for ut- formningen , när de rekommenderade åtgärderna äntli- gen- kanske efter 50 år - skulle verkställas. Den ledande var Henrik Wermelin, som behöll sin ställning även efter en misslyckad ombyggnad i Smedby 1773. Han skapade sex nya kyrkorum fore 1800 samt ännu ett 1802, svarade for flera andra ombyggnader och anlitades ofta som kon- sult. Betrodda, ofta anl itade byggmästare var också An- ders Törnberg, Johan Forsman, Nikolaus Berg och An- ders Bergström, både i fråga om om- och tillbyggnader och som konsulter. Trots härjningarna under krigen återstår en hel del gamla inventarier och inredningsdetaljer, som fortfaran- de utgör viktiga inslag i interiörerna. Medeltida träskulp- turer återfinns framfor allt på mellersta och norra Öland. Över hela ön finns spridda dopfuntar, såväl från medelti- den (de flesta från Gotland13) som från 1600-talet , hugg- na i öländsk kalksten. Några predikstolar är också beva- rade, de två äldsta från 1596 (Högby) och 1600 (Källa) samt många från mitten eller senare hälften av 1600-ta- let. Flera av dem blev "moderniserade" på l 700-talet av Johan Hernell och av den mest produktive målaren och träsnidaren av dem alla, Anders Georg Wadsten. Edvard Orm målade predikstolar, altartavlor och porträtt och Christian Graubner målade altartavlor for Glömminge och Egby kyrkor i mitten av 1700-talet och dekorerade även en predikstol och en bänkskärm i sistnämnda kyrka i sirlig rokoko. Många murade altaren byttes ut mot sådana av trä, vilket ofta motiverades med att stenaltar- 14 na tog for stor plats. Ett stort antal altaruppsatser och predikstolar kom till efter 1760, ofta på uppmaning av biskoparna. Namn att lägga märke till är bl a Peter Buschberg, Anders Dahl- ström, far och son, Jonas Berggren (se ovan M Ullen), den nyssnämnde Anders Georg Wadsten och medlem- mar av hans familj samt hans medarbetare Anders Land- stedt. Altaruppsatserna är ofta komponerade med den i Kal- mar domkyrka som ouppnådd förebild . Ramverken be- står av en a rkitektonisk uppbyggnad med en bruten ga- vel, buren av pilastrar eller kolonner. I mittpartiet en skulptur eller målad tavla, på ömse sidor om dem skulp- 408 R. BOSTRÖM terade profilörer, symboliserande Tron, Lagen, Evangeli- um osv. Wadsten har vi att tacka för att vissa medeltida träskulpturer har bevarats, nämligen dem han återanvän- de i altaruppsatserna i Bredsättra, Persnäs och Alböke. Till att börja med var Wadsten verksam som stofferare åt Jonas Berggren, men vågade sig så småningom på att själv också svara för skulpturerna (Föra, Löt , Gårdby) och centralpa rtiets målning (Gärdslösa, Alböke). Kyrkabyggandet 1800-1860 stabilare politiska och ekonomiska förhålla nden samt den stad igt växande fol kmängden ledde till ökad kyrko- byggnadsverksamhet på Öland liksom i landet i övrigt. Något större välstånd nådde dock inte de öländska för- samlingarna, och om- och tillbyggnader av de medeltida kyrkorna förblev under perioden vanligare än nybyggna- der. Som nämnts var det tio socknar som valde att helt riva sin gamla kyrka och bygga en ny. Den första tillkom i Köping 1805, den andra i Algutsrum 1822, resten mellan 183 1 och 1860. I t io socknar revs allt utom tornen och i fem byggdes kyrkorna om grundligt. Dessförinnan hade ytterligare fyra kyrkor ombyggts. I ny- och ombyggnadsverksamheten under denna tid upprätthölls kontakterna med Överintendentsämbetet bättre än tidigare. Ett 20-tal av ämbetets konduktörer har levererat ritningar till de olika åtgärder som föreslogs, li ksom till inred ningsdetaljer. Hörsamheten gentemot myndigheten var dock knappast större på Öland än på fastlandet ; många avvikelser från fastställda ritninga r kan konstateras. Ofta gjordes grundläggningen innan ett byggnadsärende fått klartecken från ämbetet. De lokala byggmästarna framträder som självständiga och initia- tivrika aktörer med stort inflytande. Byggmästarna Henrik Wermelin, (se ovan), den mest anlitade byggmäs- ta ren under slutet av 1700-talet , inledde det nya å rhund- radet med att bygga en sakristia i Stenåsa. Wermelins sista, stora arbete på Öland blev en radikal ombyggnad av Räpplinge kyrka 1802 (fig 660).'5 Murmästaren Johan Petersson (ca 1754-1833) i Kal- mar utförde flera kyrkobyggen i början av 1800-talet. I Böda byggde han 1801-1 803, delvis med kvarstående gammalt murverk, en salkyrka med västtorn. 16 Den fyrsi- diga lanterninens svängda takprofil återkom i flera av Peterssons kyrkor (Kastlösa, Mörbylånga fig 6 13, Egby) och ädydligen hans egen skapelse, eftersom de inte finns med på Överintendentsämbetets ritningar. Sannolikt har Petersson också gjort de vackra ytterdörrarna i sina kyr- kor. En helt ny kyrka byggde Johan Petersson i Köping Fig 660. Räpplinge kyrka från sydöst. Ombyggd av H Wermelin 1802, tornet av L Lindman 1820. Foto AD 1990. Räpp/inge Church. Rebuilt by H Werme/in in 1802. 1805 efter ritningar av Jacob Wulff 1799 och av honom själv Den robusta, åttkantiga lanterninen med sin ha lv- sfäriska huv blev st ilbildande på Öland, liksom det brut- na yttertaket och portalernas rusticerade omfattningar i vitkalkad puts (fig 604-605). Kyrkan, utom tornet, har som näm nts senare måst rivas bl a på grund av allt för dålig grund . Redan under byggnadstiden framfördes kla- gomål över att södra muren buktade ut , något som Pe- tersson först förnekade och sedan skyllde på si n verkge- säll, Johan Söderström. 17 Tydligen ansågs Petersson trots detta för en skicklig yrkesman, ty han fick flera uppdrag, bl a att bygga salkyrkan i Mörbylånga 18 11 (fig 6 13), liksom fl era ombyggnadsuppdrag, däribland att förlänga Ventlinge kyrka åt öster 18 12. På Kastlösa klövsadelskyr- ka rev Petersson absiden 18 16 och året därpå byggde han en fyrs idig lanternin på västtornet, ty man önskade att tornet skulle ändras "efter modernare bruk, emedan dess närvarande resning är för hög" Man beslöt v ida re, att västtornet bl a skulle användas som sockenmagasin. 18 Egby kyrka byggdes om till salkyrka 1818 av J o han Petersson tillsammans med N H Berg. Att man valde ännu en byggmästare för uppdraget berodde utan tvivel på det delvis misslyckade kyrkobygget i Köping. Också här anfördes, att tornet skulle användas bl a som socken- magasin och materialbod. Även ombyggnaden av Ås kyr- ka anförtroddes Petersson 1820. Leonard Lindman (levde ännu 1836), häradsmurmäs- tare i Wij , Källa socken, började sin verksamhet som kyrkabyggare i slutet av 1700-talet. Det första , mer om- fattande a rbetet utförde han 1802- 1807 i Källa. 19 Lind- mans nästa stora arbete gällde Glömminge kyrka 1819 (fig 66 1 ), som i huvudsak ombyggdes efter N I Löfgrens ritning, inte efter ritningen från Överintendentsämbetet Vidare byggde han 1820 om tornet i Räpplinge samt 1822 en salkyrka i Högsrum (fig 595) intill ett medeltida torn, i huvudsak enligt Carl Gustaf Blom Carlssons rit- ning 1821 Högsrums kyrka valdes som mönster för flera nya kyrkor på Öland, bl a Runsten (fig 626) och Bredsätt- ra (fig 577), " i anseende till dess enkla och mindre kost- samma arkitektur och storlek" Ett viktigt inslag, som återkommer i de flesta öländska kyrkor från denna tid är två stora, " lysande" fönster i öster på ömse sidor om a ltaret. Lindmans sista kända, mer omfattande arbete gällde tornhuven i Högby, som byggdes 1825-1826. Samman- lagt byggde Lindman om tre kyrkor och två tornhuvar. I övrigt utförde han reparationer på andra öländska kyrkor ända in på 1830-talet. Johan Söderström (1780-1824) var " häradsmurmästa- re i Ölands södra mot, behörigen utlärd" 20 Hans första kända arbete på Öland är den ljusa och ryml iga salkyrkan i Hulterstad 1803 (fig 590). Han var då ännu gesäll , anställd av Wermelin, som alltså bar det fo rmella ansva- ret. 18 18 byggde Söderström en lanternin på tornet i Vickleby och följande år ett helt västtorn i Torslunda. 1822-24 tillkom tre salkyrkor, i Algutsrum (fig 573), Gräsgård (fig 584) och Norra Möckleby (fig 618), som blev söderströms sista byggnadsverk.21 I Norra Möckleby svarade "snickaren, mäster Peter Isberg" (1795- 1866) för allt träarbete, stort som smått. Isberg var född i Madesjö, men bosatt i Holmetorp, Algutsrums socken.22 I Norra Möckleby (fig 618-621) stod han för lanterninen, valvet, bänkinredningen, de vackra dörrarna i den sydvästra portalen och ett skåp. Han fick också i uppdrag att utföra kyrkans predikstol efter en ritn ing av Löfgren samt två vackra nummer- tavlor. 23 Isberg arbetade i mer än en tredjedel av Ölands kyrkor mellan 1823 och 1864. Han byggde sex helt nya kyrkor samt fogade tre nya salkyrkor till medeltida torn. Han byggde också tretton lanterniner, tre av sten, de övriga av trä. Alla, utom den i Norra Möckleby, har åttkantig plan. De äldre är lägre och bredare, de yngre har slankare profil. De skulpturala taklisterna på tornen i Kastlösa (fig 598), Sandby (fig 629), Bredsättra (fig 577), Alböke (fig 568) och Algutsrum (fig 663) var motiv, som han omhul- dade, alltsedan J A Hawerman 1854 hade använt det i ritnirtgen för Kastlösa kyrka (fig 662), som Isberg byggt 1855. Isberg var en må ngsidig, konstnärligt begåvad hantver- kare, som sällan helt underordnade sig de från Överin- tendentsämbetet utsända ritningarna. Hans egna ritning- ÖVERSIKT 409 Fig 66 1 G lömminge kyrka frå n nordväst. Ombyggd av L Lind- man 18 19. Foto AD 1990. Glöm m inge Churchfrom the north-west. Rebuilt by L Lindman in 18 19. ar är också värda uppskattn ing (uppmätningar av Kastlö- sa och Alböke kyrkor samt förslag till nybyggnader, lik- som ytterdörrarnas vackra snickerier). Han hade ett myc- ket gott anseende som yrkesman. Isberg var väl medve- ten om sitt värde och visade det också öppet, i det han lät hugga in sitt namn på stenskivor ovanför portaler och på andra, väl synliga platser. Byggmästare Håkan Göth (1756-ca 1831) från Seby i segerstads socken byggde om västtornet i Vent! inge 1825 och krönte det med en fyrsidig lanternin, ritad av J A Wi lelius. Det var Göths första arbete av sådant slag, enligt Ahlqvist. 24 Göths nästa uppdrag gällde att omvandla den ålder- domliga klövsadelskyrkan i Resrna till en 1800-talsmäs- sig byggnad 1826. Ett par förslag från Överintendentsäm- betet, som gällde en lanternin på västtornet, förkastades av församlingen, men det tredje, av Blom Carlsson 1825, godkändes och följdes tämligen nära av Göth.25 På sedvanligt öländskt maner önskade man placera klockor- na i lanterninen, varför denna fick en mycket stabil upp- byggnad. Att Göth var nöjd med konstruktionen, fram- går av att han signerade sitt verk på en av klackstolens stöttor. Göths sista arbete gällde en ny kyrka i Stenåsa (fig 410 R. BOSTRÖM Fig 662. Kastlösa kyrka. R itning till ny- · 4- ·,;;· ... • byggnad 1854 av J A Hawerman. Jfr tig r ÖIS\.AC I.ITII 1 NC T IU ,.,. •tRaO&YCCJUO , Öl (_ · · ' l' "' ;" ;,;,, lASTl:JSII, rOISAML IN G ,Å Ö LIUD 599. RA. Foto RA. Kastlösa Church. Proposa/ f or a new church by J A Hawerman, 1854. See a/so Fig. 599. r_ -, G ......,r r ff'l rr ,..,_{; , , ../-.-, - ~.r• .<:..;or-A .. ~t ..,.. ...~ ..-. • .. / / 1" • 640). 1828-1829 mätte ha n upp kyrkan och ledde på hösten 1830 arbetet med rivning av den gamla kyrkan och grundläggningen av den nya. Han avled emellertid strax därefter och efterträddes av Petter Ekholm och Peter Isberg. Petler Ekho/m (död ca 1832) i Borgholm utförde mel- lan 1814 och 1830 många reparationer på Räpplinge kyrka. 26 1827 fick han i uppdrag att bygga en stor salkyr- ka i Föra efter en ritning av C G Blom Carlsson 1826. Den ursprungliga tanken var att det medeltida västtornet skulle "rengöras" och valven utrensas, men Ekholm av- rådde bestämt från detta, och vi har därför honom att tacka K>r att ett av vårt lands märkligaste försvarstorn är bevarat (tig 580). Kyrkobygget i Stenåsa (tig 640), som hade påbörjats 1830 av Håkan Göth, fullföljdes 1831 av Ekholm och Peter Isberg. Byggmästaren GustafR udwall (död 1848) från Kalmar byggde Runstens kyrka 1835-1836 (tig 626), utom tor- nets översta del , som fullbordades av Peter Isberg 1838. Rudwall svarade också för träarbeten, bl a dörrarna med skulpterade solrosor i de mellersta speglarna, och all in- redning. Han påbörjade också den nya kyrkan i Bredsätt- ra 1846 med grundläggning och fortsatte bygget tills han avled i juli 1848. Myndigheterna överlät i allmänhet med förtroende åt byggmästarna att på egen hand konstruera lanterninerna, medan de från Överintendentsämbetet utsända rit- ningarna stundom innehåller tvärsektioner av salkyrkor- na, som visar hur takstolar och trätunnvalv skulle konst- rueras. Utan tillgängliga uppmätningar går det nu endast att i enstaka fall kontrollera, i vad mån byggmästarna har följt ritningarna. Ofta frångick byggmästarna helt utanför protokollen , men sannolikt i samråd med socknens an- svariga män, de fastställda ritningarna. i Biskoparnas och prästernas ofta upprepade klagomål över de trånga kyrkorna resulterade bl a i att tre biskopar efter varandra, Magnus Stagnelius, Anders af Kullberg och Paul Genberg, stödda av prästerna i respektive får- samlingar, mellan åren 18 13-1858 föreslog sex fårsam- lingar att av ekonomiska skäl bygga nya, gemensamma kyrkor. Det gällde Smedby och Södra Möckleby, Gårdby och Sandby samt Löt och Alböke. Trots upprepade dis- kussioner och fattade beslut segrade sockenborna, som i allmänhet aldrig hade visat någon entusiasm får sammanbyggningsfårslagen, och samtliga fårsamlingar byggde till slut var sin kyrka. Alla sex kyrkorna byggdes av Peter Isberg. Det ligger nära till hands att förmoda, att han hade påverkat besluten att uppfåra separata kyrkor, men om detta tiger källorna. Kyrkobyggnadernas utformning De öländska kyrkornas plan måttsattes i allmänhet enligt principen , att längden skulle motsvara den dubbla bred- den. 40x20 alnar är ett medelvärde, får vilket Högsrums kyrka framhölls som exempel, men till de betyd ligt större hör Runsten och Kastlösa samt den 1953 rivna Köpings kyrka. Murhöjden håller sig till omkring 9-10 alnar, tor- nens höjd motsvaras ibland av själva kyrkans längd eller av kyrkans totala lä ngd, inklusive tornet, men ofta är tornen betydligt lägre i enlighet med tidens smak. Om dessa eller andra måttförhållanden nämns i allmänhet ingenting vare sig i Överintendentsämbetets skrivelser elle r i kyrkornas egna arkivalier. Det talas endast i all- männa ordalag om att man önskade symmetri, " regulari- tet" osv -I Ventlinge och Ås är planernas proportioner Fig 663. Algutsrums kyrka från nordväst , byggd 1822 av J Söderström. Tornet upp- fördes 1864 av Peter Isberg och hans son Johan efter ritningar av Ludvig Hawer- man 1857 Jfr tig 572. Foto AD 1990. , Algu/srum Church from lhe norlh-wesl. Bitiii in 1822 by J Söders/röm. The /Ower was bui/1 in 1864 by Pe/er Isberg and his son Johan ajier drawings by Ludvig Hawerman. 185 7. ÖVERS!KT 4 11 3: l (de var ju förlängningar av smala, medeltida kyrkor), medan de i Kastlösa är ca 2: l Vad beträffar sakristiornas placering, följde man mindre än hälften av kyrkorna den medeltida traditionen och byggde dem vid korens nordsida, ofta med en trappa genom muren till predikstolen. I de övriga kyrkorna pla- cerades i stället sakristiorna öster om koret. " Ölänningen har, under dessa sednare 30 å ren, blifvit van vid kyrko- byggnader med särskild Sacristibyggnad på Östra gafveln, hvarigenom detta Byggnadssätt nästan blifvit en modell får nya kyrkor", skrev exempelvis Abraham Ahlqvist till Överintendentsämbetet 1833Y I Alböke, som är orienterad med koret åt norr, fick sakrist ian norr- läge. I åtta av kyrkorna med östliga sakristior placerades altarpred ikstolar. Vad sakristiornas mått beträffar, vari- erar de i hög grad. Den största sakristian fanns i Köpings kyrka och hade innermåtten 6,9x7,7 m (llx12 3/4 alnar) och den minsta är den ännu bevarade i Ventlinge, som endast är 3x3,6 m i fyrkant. sakristiorna byggdes i de flesta fall utan direkt ingång, även om ritningarna från Överintendentsämbetet visade sådana. Såstarkvar nämligen den medeltida traditionen. Under andra hälften av 1800-talet började man göra direkta ingångar till sakristian, får att den som hade ett ärende dit inte skulle behöva passera genom hela kyrkan. En av de fårsta sakristieportalerna byggdes av Peter Is- berg och hans son i Algutsrum 1864. Dessa ombyggnader har fortsatt ända in i vår egen tid, så att nu alla yngre sakristior har direkt ingång. Yttertaken utgjordes i allmänhet av sadeltak, men i några tidiga kyrkor föredrog man i stället brutna tak, 41 2 R. BOSTRÖ M främst får att kunna återanvända de gamla kyrkornas takstolsvirke, en utformning av taket som emellertid Överintendentsämbetet brukade avråda ifrån. Brutna tak fi nns i Egby (1 8 18), Glömminge (1 8 19) och Algutsrum ( 1822) och ha r också fu nnits i Köping ( 1805). J de medeltida kyrkorna var klockorna från början placerade i to rnen eller i takrytta re. I slutet av medelti- den, då klockorna blev vida re och tyngre, började man uppfåra timrade klockstaplar ute på kyrkogårda rna vid nästan alla kyrkor. De krävde mycket underhåll och var därfår till bekymmer på det trädfattiga Öland. Den kung- liga få rordningen 1759 med direkti v om sparsamhet med virke få rbjöd uppfårandet av nya klockstapla r och re- kommenderade, att klockorna, " der det sig göra låter och utan kyrko-hwalfwens fa ra ske kan, flyttas uti stentorn" . Denna få rordning var orsaken till , att även de medeltida kyrktornen på Öland undan får undan byggdes om, så att klockorna kunde flyttas från stapla rna och in i tornen. J västto rnen i Persnäs och Högby byggde båtsman Lars Wandring in klackstolar 1785 resp 1787. Långlöts vackra västtorn fick behålla sin klockvåning. På de övriga to rnen byggdes lanterniner. Den fårsta kom till 1797 i Löt och den yngsta 1872 i Mörbylånga (fig 6 12), i utbyte mot en fyrsidig lantern in från 18 11 (fig 6 13). Lanterniner kröner alltså de flesta öländska torn , vare sig dessa är medeltida eller inte. De ritningar till lanter- niner, som utarbetades vid Överintendentsämbetet, av- såg i allmänhet lätta, öppna tornkrön, som endast skulle utgöra en prydnad. På Öland önskade man i stället bas- tanta t räkonstruktioner med plats få r kloekbockar får två eller tre klockor. Därfår följde man inte ämbetets ritning- a r, vilka dessutom sällan omfattade även sektioner till ledning får konstruktö rerna. I två fall fåreslog ämbetet låga pyramid tak, placerade direkt på to rnkroppen, i stäl- let få r lanterniner (Köping och Egby), men utan fram- gång. Lanterninerna placerades ovanpå torntak i form av en avskuren, låg pyramid eller i några fall med svängd kon- tur. Elva lanterniner med kvadratisk plan uppfårdes mel- lan 1797 (Löt) och 1825 (Ventlinge), medan 20 med åttkantig plan kom till mellan 1805 (Köping) och 1872 (Mörbylånga). Köpings lanternin (fig 604), som fick många efterföljare på Öland, var en tung skapelse av Johan Petersson med utgångspunkt från Jacob Wulffs eleganta projekt får samma kyrka.28 De sena lanterniner- na, Kastlösa (1 855, fig 598), Sandby ( 1860, fig 629), Bredsättra (1 86 1, fig 577) samt Alböke ( 1862, fig 568) kröns av smala spiror och murkrönen avslutas av en gesims med stora svängda konsoler av ka lksten. Alla fyra ä r byggda av Isberg. I Runsten, Kastlösa och Alböke ämnade man bygga om östtornen få r klockorna och placera salkyrkorna öster därom, men tornen utdömdes såsom bristfalliga, varfår dessa kyrkor i stället fick helt nybyggda torn . Tre lanterniner med åttkantig plan, Runsten ( 1838, fig 626), Gärdslösa ( 1845) och Algutsrum (1864, fig 663) är också byggda av Peter Isberg (Algutsrum i samarbete med sonen Johan), men byggnadsmaterialet i dem är sten får att man skulle slippa det dyrbara underhållet av trä- byggnader. För Runstens kyrka hade Johan Carlberg i sitt tredje få rslag ritat en väldig, fyrsidig lanternin, som utan tvekan skulle motsvara få rsamlingens bestämda önskan om en lanternin av sten, men Carlberg ritade ingen sek- t ion, som utvisade dess konstruktion. Isberg löste proble- met genom att mura in t romper inne i tornkroppens hörn högst upp, vi lket erbjöd ett stabilt underlag får en lanter- nin, som han helt självrådigt gav åttkant ig plan. Liknan- de, egenhändiga konstruktionslösningar tillämpade Is- berg även i Gärdslösa och Algutsrum. De äldsta portalerna fortsätter trad it ionen från det sena 1700-ta let. De är enkla muröppningar med diskret omfattning, ibland krönta av ett litet fånster eller en inskriftstavla , antingen inom den gemensamma ytter- smygen eller skilda från varandra. De fint utfo rmade dörrarna utgör det dekorat iva insla- get i de spartanska portalerna: Böda 1802, Hulterstad 1803, Ventlinge 18 12, Egby 1818 (igenmurad 1959), Gräsgård 1823 (sedan 1884 fårbyggd med ett vapenhus) samt Norra Möckleby 1824. Några t id iga portaler omges i stället av en vitkalkad rustik. Från och med Högsrums sydportal 1822 dominera r portalerna fasaderna och deras omfattningar blir mer skulpturala. Moti vet med ett fåns- ter ovanfår portalen var fortfa rande mycket populärt och varierades under hela perioden på olika sätt. s ydportalen på Johan Carlbergs ritning 1834 t ill Runstens kyrka, byggd av Rudwall 1836 och av honom även upprepad i Bredsättra 1848, kan sägas vara st ilbildande och åter- fi nns framfår allt i Peter Isbergs kyrkor. De omges av pilastra r som bär upp ett vågrätt , framspringande bjälk- lag. Över detta ett ha lvcirkelformat fånster. I stället få r fånster kan en låg triangelgavel få rekomma. Ännu en variant med enbart bjälklag som krön finns bl a i Löts västportal. Den öländska kalkstenen, som fårekernmer i två färg- skiftningar, dels grå , dels röd, används medvetet i porta- lerna. Ofta är det de vertikala dela rna , som är av grå kalksten, medan de horisontala pa rtierna, inskriftstavlor och baser framträder i den varmt lj usröda stenen. En sådan fä rgväxling förekommer redan i de senromanska portalerna. I allmänhet ha r sydfasaden en enda, centralt placerad portal , men det finns några exempel på att sydsidan har eller har haft två portaler, en nära sydvästra hörnet och en mitt för koret (Torslunda 1776, Räpplinge 1802, Glömminge 1819 och Norra Möckleby 1824). Under perioden gjordes portaler i de medeltida väst- torn, som ännu inte hade någon direkt ingång. I m itten och senare delen av 1800-talet förändrades sydfasaden på några kyrkor, genom att äldre porta ler murades igen och ersattes med en enda, centralt placerad sådan: Glöm- minge på 1850-talet (igenmurad 1953), Resmo på 1890-talet (igenmurad 1965), Långlöt 1892. Sydportalen i Egby, mitt i fasaden från ombyggnaden 18 18, murades igen 1959. Interiör och inredning Interiörerna domineras i allmänhet av ett trätunnvalv, ofta med ganska flack profil i jämförelse med dem på Överintendentsämbetets ritningar, som ofta närmade sig en halvcirkel i genomskärning. För de cirka 14 m breda långhus, som man planerade i Böda och Hulterstad, hade Gustaf af Sillen ritat treskeppiga kyrkorum med ett för- höjt, tunnvälvt mittskepp och sidoskepp med längsgåen- de läktare under vågräta takpaneler. Dessa ritningar följ- des inte, utan de anmärkningsvärt breda salkyrkorna fick endast ett trätunnvalv Hulterstads kyrka (fig 591) gjor- des dock smalare än planerat. Smedbykyrka fick 1852 en i fem plan bruten takpanel (fig 637), medan Södra Möckleby kyrkas innertak fick tresidig profil 1850-1851 (fig 644), i likhet med TorsJun- da kyrka från 1776. I sistnämnda kyrka byttes emellertid panelen ut 1881 mot ett trätunnval v av konventionellt slag efter J F Åboms ritning. För Alböke kyrka hade Albert Törnquist 1856 ritat en tresidigt bruten panel , men Peter Isberg byggde i stället ett vanligt trätunnvalv 1859. De flesta kyrkorna använde till att börja med sina gamla altaruppsatser och predikstolar från 1600- och 1700-talen. För att de skulle se större ut i de nya, ljusa och rymliga kyrkorummen, målades ett draperi eller ett a rkitektoniskt ramverk på muren bakom dem, ett trick som lyckades ganska väl (fig 664, jfr fig 570, 578, 638). I endast tre kyrkor tillkom pred ikstolar samtidigt med kyrkobygget: i Böda 1802, Hulterstad 1803 (kombinerad med altare, fig 660) och Norra Möckleby 1825 (fig 665). Bredsättra kyrka fick redan från början 1848 en ståtlig altaruppsats (fig 578). I mitten av 1800-talet byttes gamla altaruppsatser och pred'ikstolar ut i många kyrkor, men gärna övertogs delar av de äldre och komponerades in i de nya. Centralpartiet i uppsatserna var i allmänhet målade av Gustaf Lind- blom (se s 79), en teckningslärare i Kalmar, som kopiera- de kända altartavlor. Andra namn i samband med altar- ÖVERSIKT 413 Fig 664. Föra kyrka. Interiör av koret med altaruppsats av A G Wadsten 1776. Den omgivande dekormålningen utförd 1831. Foto RL 1992. Föra Church. The chance/. Altar by A G Wadsten, 1776, and wa/1-paintingsji-om 1831. prydnaderna är spegelmakaren Anders Högström, C L Lindgren, Gustaf Rudwall , Olof Jacobsson i Mortorp, Nils Johan Jonsson och den ovan näm nde Peter Isberg. Från slutet av 1800-talet och långt in i vårt eget å rhund- rade har man i flera fa ll bytt ut altaruppsatsernas ur- sprungliga målningar mot moderna kompositioner (Gräsgård, Böda, Stenåsa, Persnäs och Smedby). På Öland var intresset för altarpredikstolar, en sammanbyggnad av altare och predikstol , mycket stort under perioden. 29 Mellan 1805 och 1839 installerades inte mindre än åtta, nämligen i Hulterstad 1803 (fig 592, 666), Köping 1805, Mörbylånga 18 11 (fig 615), Vent! inge 1812, Ås 1820, Algutsrum 1822, Gräsgård 1823 samt Segerstad 1839 (fig 635). Alla, utom den i Hulterstad , var sammansatta av äldre altaruppsatser och pred ikstolar. Numera återstår endast tre, i Ventlinge, Ås samt den nyss nämnda i Hulterstads kyrka (fig 666). De övriga försvann efter hand: den i Köping redan 1823, Algutsrum 1840, Gräsgård 1884, Mörbylånga 1931 och Segerstad så sent som 1949. Ingenstädes i arkivalierna diskuteras deras 414 R. BOSTRÖM Fig 665. Norra Möckleby kyrka. Predikstol , ritad av N I Löfgren och utförd 1825 av P Isberg. Foto AD 1990. Norra Möckleby Church. The pulpil, designed by N l Lö./gren and built by P Isberg, 1825. symboliska innebörd , men när den i Algutsrum skulle göras om - f ö av Peter Isberg 1840- skyllde man på , att däruppe, ovanför a ltaret , var alltför mörkt höst och vin- ter, så "att med högsta möda kungörelser därifrån kunna uppläsas" 30 I ytterligare fyra församlinga r diskuterade ma n altar- predikstolar, nä mligen i Norra Möckleby, Stenåsa , Södra Möckleby och Smedby, men dä r avvisades förslagen. På Öland hade alltså frågan o m altarpredikstolar ventilerats i sammanlagt tolv försa mlingar, vi lket var i mer än en tredjedel av öns på den tiden 33 församlingar. Som en jämförelse kan a nföras, att i hela det övriga Kalmar stift under samma period endast fanns fyra altar- predikstolar, nämligen i Kristvalla 1794 (fig 3 18), Gulla- bo (Torsås kapell) 1803 (fig 229), Karlslunda (Arby ka- pell) 1'8 16 (fig 302) samt Långemåla 1823 (fig 366). Av allt att döma inspirerades ölänningarna av a ltarpre- dikstolen i smålä ndska Kristvalla , en kyrka som var byggd av Henrik Wermelin, som ju även på Öland var en inflytelserik byggmästare. Reda n år 1800 ritade hans yr- kesbroder Johan Petersson en altarpredikstol för Kö- pings kyrka, uppsatt 1805. Den bevarade altarprediksto- len i Ås har likaså Petersson som upphovsman. Altarpredikstolarnas popularitet under perioden kan sägas ha berott på två faktorer, dels en estet isk, förkärle- ken för absolut sym metri i kyrkorummet, dels av praktis- ka skäl: i små kyrkor som Ventlinge och Ås sparade de utrymme, genom att trappa n till a ltarpredikstolen från sakristian förlades inne i korets östra vägg. Den protes- tantiska tanke, som legat bakom tidigare århundradens altarpredikstolar, nämligen att på ett åskådligt sätt visa, att det predikade ordet var j ämbördigt med altarets sak- rament, synes däremot inte ha varit vägledande på Öland. En förutsättning för altarpredikstola r var att sakristian placerades vid korets östra sida, bakom altaret. När man diskuterade och avvisade altarpredikstol i Norra Möckle- by, Stenåsa och Södra Möckleby, var ännu inte de nya kyrkorna grundlagda och när de så småningom byggdes, placerades sakristiorna vid korens nordvägg. Fig 666. Hulterstads kyrka. Altarpredikstol, utförd 1803 av A Högström efte r ri tning av G af Sillen 1802. Foto RH 198 1. Hulterstad Church. Combined altar and pi.i/pil, sculpHtred by A Högström in 1803 aj ier drawings by G afSillen, 1802. Noter l. Utförliga kronologiska tabeller över de ny-, om- och till- byggnader som genomfördes på öländska kyrkor under 1700- och 1800-talen finns i Sv K vol l 08, Ölands kyrkor, s 80- 83. 2. SvK vol 108. Se även monografier över enskilda kyrkor angivna i katalogen. 3. SvK vol 108 s 28ff. 4. Sv K vol 108 s 35-47 och där angivna källor och litteratur.- Boström 1983 c, N ils !sak Löfgren, Svenskt Biografiskt Lexi- kon XXIV, 11 9, s 512-515. Stockholm. 5. Lybeck-teglen, som är stämplade SP ( = Sankt Petrus) inom en stiliserad nyckel (Sv K vol 151 fig 158) är identifierade av arkitekten Olof Ante!!. 6. l mitten av 1700-talet var det endast tre öländska kyrkor, som hade råd att skaffa sig orgla r, nämligen Tors/unda, Gärdslösa och Pers näs. Övriga kyrkor fick inte orglar förrän i mitten av 1800-talet, med få undantag. När de nya kyrkorna byggdes, försågs de visserligen redan från början med läkta re som var avsedda för orgel, men det kunde dröja 30 å r eller mer, innan ma n för kyrkans egna och insamlade medellycka- des få råd med ett orgel köp. l några få fa ll hyrdes eller köptes ett litet orgelha rmonium, men i de flesta fall fick man fortfa- rande lita till prästens och klockarens röstresurser, när det gällde att ta upp psalmsången, så som man hade gjort tidiga- re. 7. SvK vol 128 s 336 ff. 8. Smedby st p rot Il /6 1772, VaLa.- Bos11·öm 1964. 9. Boström 1975, s 124 ff. lO. De ljusa kyrkorummen med deras stora fönster kommen- teras under denna tid med stor tillfredsställelse, t ex i Ahlqvists historia. Därför förvånas man över att han fann att de nya fönstren i Ventlinge 1812 gjorde kyrkan " för mycket ljus·· (Ah/quist 2:2 s 137). Il. Foge/marek 195 7 skri ver s 141 om de spetsbågiga fönstren: " Motivet kan omöj ligt tolkas som ett utslag av romant iskt gotiksvärmeri" och förmodar, att de a ntingen var praktiskt betingade eller inspirerade av de spetsbågiga fönstren i Sank- ta Klara kyrka i Stockholm. Hofren 1959 betecknar Adel- crantz' utformning av Åby kyrka som ett mycket tidigt utslag av nygotik (s 173). Denna uppfattning delar inte Fogelmarck, utan framhåller, att nygotiken uppträder i Sverige först un- der Oskar l :s tid. Jag tackar Fogelmarck för en int ressant diskuss ion i ämnet. Angående Åby kyrka se även Bosu·öm 1988 s 25 ff. I detta sammanhang bör erinras om N ils Sundquists ås ikt , att " i synnerhet Johan III var benägen att på ideologisk grund hålla fast vid den got iska sti len såsom den sanna kyrkoarkitekturen" (Sundquist 1969, KLNM sp 424). På Öland hade många kyrkor ännu på 1700-talet kvar s ina gotiska portaler samt fönster med masverk. Att man fö r fl e ra ombyggnader ritade spetsbågiga fönster (även om de inte a lltid utformades så) kan tolkas som ett utslag av retar- derad gotik och traditionalism, men varken portal- eller föns- terformer kommenterades i ord . 12. SvK vol l 51 fig 187 ff samt s 131-35, 168 ff. 13. Boström 1990 a, s 64- 66. ÖVERSIKT 415 14. Södra sidoaltaret i Köpi ng bröts ned l 763 för att en bänk skulle kunna förlängas (Sv K 170 s 50) och i Högby kyrkas ko r togs ett litet sidoaltare bort l 765 för att lämna plats för flera bänkar (Sv K 11 9 s 218). l Gårdby stod predikstolen " på ett gammalt från Catholska tiden bibehållet Altare af sten" i nordöstra långhushörnet (Löfgren, Gårdby Kl:2, s 248 f, Va La). Sannolikt användes det norra sidoaltaret på samma sätt i and ra kyrkor, där t idigare det södra sidoalta ret burit upp de ä ldsta predikstola rna. 15. Boström 1990 b, s 80 f. 16. Sv K vol 11 6 s 123 ff, 136-1 37 samt fig 71-80. Ritningar för ombyggnaden (fig 58- 60) är enligt Lena Berg-Villner utförda av G af Sillen. - Om Johan Petersson se Boström 1992 c. 17. Köping st prat 1807, VaLa, citerat av Bos11·öm 1953. 18. Kastlösa st prat 18 13, VaLa. Flera ö ländska kyrktorn inrätta- des under 1800-talet t ill sockenmagasin. l Bredsättra använ- des först bottenvåningen, sena re andra våningen i västtornet för detta ändamål. Även i t ex Egby, Högby, Högsrum och Köping användes tornen på liknande sätt. 19. SvK vol 128 s 342-344. -Om L Lindman se även Bosu·öm 1992 f. 20. Johan Söderström presenterar sig 1809 i samband med en brandförsäkring för Hulterstads kyrka (Bare Brandf, fö rsäk- ring nr 7395, 11 /4 1809, värdering 720 1-7400). Om Söder- ström se även Boström 1992 b. 21. Söderström hade ett gott anseende som yrkesman, men var ökänd för s itt häftiga humör. När man skrev kontrakt med Söderström 1820 i Algutsrum, faststä lldes böter fö r dem som överfaller byggmästaren med ovett och skällsord, med elak- het och ovett på ett eller a nnat sätt överfaller åldermän och män under deras tjänsteutövning eller med skuffning, kast- ning, svordomar eller skällsord ofredar dem som arbeta r vid kyrkbygget (st prot 1820). Denna formulering är diplomatisk och lå ter inte ana, att det var Söderström det var frågan om. När man gjorde upp med Söderström i Gräsgård 1823 förde man däremot in bestämmelser i kla rtext om böter för bygg- mästaren, om han " på något hårdt sätt J oförnuft handterar någon af de Arbetande med hugg och slag" (st p rot 9/3 1823, VaLa). 22. Norra Möckleby st prat 25/4 1824, VaLa. - Om P Isberg se även Boström 1990 d och Palm 1985 s 268. 23. Norra Möckleby st p rot 8/1 O 1824, VaLa. 24. Ventlingest prot 29/ 5 1824 samt 30/ 1 1825, VaLa.- Om H Göth se även Boström 1992 d. 25. Sv K vol 203 s 8 1 ff. 26. Räpplinge räk 18 14, 18 18, 1822, 1824, 1825, 1830, VaLa.- Om PEkho/m se Boström 1992 e. 27. SvK vol 188 s 83. 28. Sv K vol 170 fig 80. 29. Boström 1992a, s 141 ff. 30. Algursrum vis prat 1837 (VaLa). Litteratur Ahlquist 1979 - Ahlqvist , A, 1822- 1827. Ölands historia och beskrifning. Band I-11. Faksimilupplaga 1979. Med inledning av Sölve Göransson. Uppsala 1979. 416 R. BOSTRÖM Boström 1953- Boström, R, Köpings kyrka . Ölandsbladet 24/ 12 1953. Boström 1964- Boström, R , Smedby kyrka. Ö landsbladet 22/ 12 1964. BosLröm 1967 - Boström , R, Är Hulterstads kyrka en dansk anläggni ng? 1: Nordisk medeltid . Konsthistoriska studier tilläg- nade Armin Tuulse. Acta Universitatis Stockholmiensis. Stock- holm studies in history of art, 13. Stockholm 1967. Bosu·öm 1970- Boström, R, Alböke kyrka. 1: Kalmar nations skriftserie 46. Kalmar/U ppsala 1970. Bosu·öm 1971 - Boström, R , Köpings kyrka. 1: Kalmar nations skriftserie 47. Kalmar/Uppsala 197 1. Bosu·öm 1972 - Boström, R, Ölands försvarskyrkor, en översikt. Riksantikvarieämbetets rapport 1972 A 2. Stockholm 1972. Boström 1973 - Boströ m, R, Högsrums kyrka. En vägledning utg av Högsrums hembygdsförening och Högsrums kyrkoråd. Kal- mar 1973. Boström 1975- Boström, R, Ås kyrka. 1: Ås- socknen på Ölands sydspets. Nacka 1975. Boström 1976 a- Boström, R, Vent! inge kyrka. 1: Ventlinge - en sockenbeskrivning, utgav Ventlinge hembygdsförening. Kalma r 1976. Bosu·öm !976b - Boströ m, R, G lömminge kyrka. 1: Kalmar nations skriftserie 5 1. 1975, tryckt Uppsala 1976. Boström 1978 a - Boström R, Kyrkorna i Norra Möckleby. 1: Norra Möckleby, utgav hembygdsföreningen i Norra Möckleby. Kalmar 1978. Bosu·öm 1978 b- Boström, R, Segerstads kyrka. 1: Kalmar na- tions skriftserie 53. Uppsala 1978. Boström 1979- Boström, R, Högsrums kyrka. 1: Högsrum - en sockenbeskri vning, utgav Högsrums hembygdsförening. Kalmar 1979. Bosu·öm 1982- Boström, R, Ölands kyrkor. Svenska fo rnmin- nesplatser 53. Uddevalla 1982. Bos t rö m 1983 a- Boström, R, Sv K vol 193, Vickleby kyrka . Boström 1983 b- Bost röm, R, Kyrkorna i Mörbylånga. 1: Mörby- långa . En öländsk socken i ord och bild , helg och söcken, utg av Mörbylånga hembygdsförening. Mö rbylånga 1983. ,Boslröm 1983 c- Boström, R, Ni ls lsak Löfgren. Svenskt Biogra- fiskt Lexikon XXIV, 119. Stockholm 1983. Bosu·öm 1983 d - Bost röm, R, Ölands medeltida kyrktorn. 1: Hikuin 9. Viborg 1983. Bosu·öm 1984- Boströ m, R, Gräsgårds kyrka . 1: Kalmar nations skri ft serie 56. Uppsala 1984. Boström 1985- Boström, R , Algutsrums kyrka. 1: Algutsrum. En sockenbeskrivning, utg av Algursrums hembygdsförening. Em- maboda 1985. Bosu·öm 1986 - Boström, R , Köpings kyrkor. 1: En bok om Köping och Egby, utgav Köping-Egby hembygdsförening. Borg- holm 1986. Boström 1988- Boström, R, Åby kyrka. 1: Åby socken, utg av Åby hembygdsförening. Vimmerby 1988. Bosu·öm !990a - Boström, R, Förbindelserna Gotland - Öland under romansk tid i den kyrkliga konsten. 1: Gotlandia Irredenta. Festschrift ftir Gunnar Svahnström. Robert Bohn (Ed.). Sigma- ringen 1990. Boström 1990b- Boström , R, Räpplinge kyrka. 1: En bok om Räpplinge, utgav Räpplinge hembygdsförening. Borgholm 1990. Boström 1990c- Boström, R, G lömminge kyrka. 1: Glö m m inge socken, red av Bertil Palm ochutgav Glömm inge hembygdsföre- ning. Borgholm 1990. Boström ! 990d - Boström, R, Peter Isberg. Ölandsbladet 24112 1990. Boström 1991- Boströ m, R, Löts kyrka. 1: Löt. En ölandssocken och dess människor, utg av Löts hembygdsförening. Red Kiki Lundh. Borgholm 1991. Bos trö m 1992 a - Boström, R, Öländska altarpredikstola r. I: Från romanik till nygotik. Studier i kyrklig ko nst ti llägnade Evald Gustafsson. Stockho lm/U ppsala 1992. Boström 1992 b - Boström, R, Johan Söderström. Ö ländska bygg- mästare- 2. Ölandsbladet 112 1992. Boström 1992 c- Boström, R, Johan Petersson. Öländska kyrko- byggmästare - 3. Ölandsbladet 4/2 1992. Bos t rö m 1992 d - Boström, R, Håkan Göth. Öländska kyrkobygg- mästare- 4. Ölandsbladet 22/2 1992. Boslröm !992e - Boström, R, Petter Ekholm. Öländska kyrko- byggmästare - 5. Ölandsbladet 3/3 1992. Boström 1992/- Boström, R , Leonard Lindman. Öländska kyr- kobyggmästare- 6. Ölandsbladet 14/3 1992. Foge/marek 195 7 - Fogelmarck , S, Carl Fred rik Adelcrantz. Ar- kitekt. Akad avh. Monografier utg av Stockholms kommunal- fö rvaltning. Stockholm/ Uppsala 1957. Hofren 1959 - Hofn! n, M, 1959. Kyrklig byggnadstradition i Kalmar st ift under 1700- och 1800-tal. 1: Från Småland och Hellas. Studier t illägnade Bror Olsson den 6 august i 1959. Malmö 1959. Palm 1985- Palm, B, Hantverkare i Algutsrum. 1: Algutsrum. En sockenbeskrivning, utg av Algursrums hembygdsförening. Em- maboda 1985. Palm 1990 - Pa lm , B, Bygdemålaren ils Johan Jonsson. 1: Glömminge. En ölandssocken förr och nu, utg av G lömminge hembygdsförening. Borgholm 1990. Sundquist 1969 - Sundquist , N , Rosevindu. Sverige. KLN M 14. Malmö 1969. Se även R Boslröm: SvK vol 108. Kyrkor på Öland. Inledning. Översikt av de skriftliga källorna. 1966; SvK vol 116. Böda och S:t Olof. 1968; SvK vol 11 9. Högby kyrkor. 1968; SvK vol 128. Källa kyrko r. 1969; SvK vol 133. Persnäs kyrkor. 1970; SvK vol 142. Föra kyrkor. 1972; Sv K vol 151. Långlöts kyrkor. 1973; Sv K vol 163. Löt och Egby. 1975; SvK vol 170. Köpings kyrkor. 1977; SvK vol 177. Gärdslösa kyrka. 1978; SvK vol 183. Bredsättra kyrkor. 1980; SvK vol 188. Runstens kyrkor. 1982; SvK vol 203. Resmo kyrka. 1988. Kyrkorna från perioden l 7 60-1860 - en sammanfattande översikt av I NG RID SJÖSTRÖM l de inledande uppsatserna har hu vuddragen i kyrkabyg- gandet och den kyrkliga konsten belysts. Öland och Små- land binds samman av läns- och stiftsgränser, men land- skapen är mycket olika; Ölands särprägel som örike är markant. De öländska kyrkorna har därfår behandlats i en särskild uppsats av Ragnhild Boström (se ovan). Den- na avslutande översikt gäller huvudsakligen Småland, med jämförande utblicka r mot Öland där så är moti ve- rat. Tonvikten läggs här på karakteristiska drag i landska- pens kyrkor under hundraå rsperioden, och på att lyfta fram välbevarade exempel. Översikten bygger i första hand på den inventering och de a rkivstudier som redovi- sas i katalogen. Övrig använd litteratur redovisas i litte- raturförteckningen.1 Den nyklassicistiska kyrkan , den långsträckta vita predi- kokyrkan med sitt lanternintorn, ha r kommit att förknip- pas speciellt med Småland. Benämningen »Tegnerlada» på sådana kyrkor antyder att Esaias Tegner, biskopen i Växjö stift, skulle ha speciellt befrämjat denna kyrkotyp. Som utretts ovan (M Ullen s l O, 22) hade den nyklassicis- tiska kyrkatypen funnit sin form långt före Tegner, men kopplingen är såtillvida riktig, att Tegner mycket akti vt verkade för att de trånga och ålderdomliga medeltidskyr- korna skulle ersättas av denna nya kyrkotyp. Sett i riksperspektivet är Småland också det landskap som har flest nybyggda kyrkor under perioden, de allra flesta med mer eller mindre klassicistiska stildrag. Av de 125 nybyggda kyrkorna har 77 lanternintorn (med eller utan kort spira). Att den nyklassicistiska kyrkan är vanli- gast i Småland gör den ju dock inte till en småländsk företeelse; dess olika varianter finns spridda över hela landet, fårmedlade genom Överintendentsämbetet När typen väl etablerats i början på 1800-talet mötte den i Småland ett starkt gensvar, som höll i sig ovanligt länge. De medeltidsinspirerade stilar som började tilläm- pas på 1840-talet vann ingen större anklang i Småland före 1860. Carl Georg Brunius' ombyggnad av Växjö 27-9 19021 KB 2 domkyrka (se s 97ff) i skånsk tegelgotik möttes av kritik, och fick inga efterföljare. De öländska kyrkorna har sin speciella särprägel. De har formats av öns relativa fattigdom och isolering, men också av sjä lvständiga och uppfinningsrika byggmästare med förmåga att ta till vara och återanvända så mycket som möjligt av de äldre kyrkorna. Som på andra öar var man konservat iv och avvaktande inför nyheter från fast- landet. Metoden att addera, foga nya delar till gamla, ligger bakom de karakteristiska mått- och proportionsförhål- landena i de öländska kyrkorna, ofta fjärran från den klassiska harmoni som Överintendentsämbetet förorda- de. Tornen, vare sig de är gamla, påbyggda eller nybygg- da, är ofta låga och kraftiga i fårhållande till långhusen, lanterninerna något överdimensionerade, fönstren på tornen är gärna små, få och oregelbundet satta. Varje Ölandskyrka från perioden ha r sin tydliga lokala identi- tet och karaktä r. Närmast de nyklassicistiska idealen kommer de ölandskyrkor som byggdes på 1820-talet och framåt, som de helt nybyggda Alböke, Gårdby, Runsten, Segerstad och Smedby. Även Högby, Löt och Norra Möckleby, som har äldre torn bevarade, kan räknas dit. Kyrkabyggandet följer befolkningsutvecklingen och tillgången på resurser och a rbetskraft. l Växjö st ift bildar diagrammet över nybyggandet under perioden 1760- 1860 en stigande kurva med två tydliga pucklar, skilda åt av en svacka kring sekelskiftet 1800 (fig 19). Den mindre puckeln kulminerar på 1780-90-talen. Under Gustaf IV Adolf avtog byggandet markant, främst på grund av all- mänt sparsamhetsnit efter påfrestningarna under kriget 1788-90 och missväxtåren kring år 1800, följt av finska kriget 1808-09 och förlusten av Finland. Nybyggandet kom åter igång på 1820-talet och accellererade kraft igt under de följ ande decennierna. Ombyggnadsverksamhe- ten följer samma utvecklingskurva . På Öland ser diagrammet (fig 19) annorlunda ut. Före 418 l. SJÖSTRÖM 1800 företogs enbart om- och tillbyggnader; nybyggandet tog fart straxt efter sekelskiftet och fortsatte därefter i jämn takt. De kyrkor som nybyggdes eller omdanades 1760-1860 utgör drygt hälften av Smålands totalt ca 300 kyrkor. 125 nybyggda kyrkor fårtecknas i katalogen. I en del av dessa finns murverk från den rivna äldre kyrkan i någon av murarna. Därtill kommer 38 kyrkor som t ill- och om- byggts radikalt under perioden, och vilkas interiörer fick inredning från tiden. Givetvis ombyggdes och inreddes ytterligare många kyrkor under samma tid med mer be- gränsade åtgärder. Av de 125 nya kyrkorna har sex fårstörts av brand. De har antingen återuppförts mer eller mindre fårändrade (Ingatorp, Fröderyd, Villstad, Östra Ed) eller ersatts av nya kyrkor (Hälleberga, Stengårdshult). Där ej annat an- ges behandlas dessa kyrkor i denna översikt i sitt ur- sprungliga skick. Detsamma gäller kyrkor som i sen tid kraftigt fårändrats genom ombyggnad (ex Edshult, Vet- landa). Av Ölands 35 kyrkor har 20 tagits med i katalogen som huvudsakligen nybyggda under perioden, och tio fårteck- nas som ombyggda. Av de nybyggda har Köping rivits (utom tornet), Kastlösa och Mörbylånga kraftigt föränd- rats. Läns- och stiftsgränser Landskaps-, läns- och stiftsgränserna sammanfaller inte helt i det sydsvenska området och har dessutom växlat över tiden . Smålands nuvarande länsgränser framgår av kartan s 436. De var desamma 1760-1860, utom att Bolmsö och Tannåker fårdes till Kronobergs län 1971 och att Hallands län 1973 tillfårdes en del (Hylte kom- mun) av l önköpings län, varvid Färgaryd, l älluntofta, Långarydoch S U nnaryd bytte länstillhörighet Stiftsgränserna har också ändrats något. Växjö stifts omfattning framgår av M Ullen ovan (s 9ff och fig l). Till det nuvarande stiftet hör idag 94 av de 1760-1860 ny- byggda kyrkorna i Småland och 20 på Öland. Linköpings stift inbegriper i Småland den nordöstra delen (härader- na Norra Vedbo, Södra Vedbo, Sevede, Norra Tjust, Södra Tjust, Tunalän och Aspeland). 29 av de nya kyr- korna hör dit. Fram till 1915 hörde de södra kusthärade- na (Stranda, Handbörd , Norra Möre och Södra Möre) samt Öland till Kalmar stift . Det uppgick då i Växjö stift . 38 nybyggda kyrkor låg i Kalmar stift , varav 20 på Öland. Norra delen av Mo härad i Smålands nordvästra del tillhör Skara stift. Dit hör endast stengårdshults kyrka bland de nybyggda. Kyrkornas fårdelning på län och sti ft framgår av katalogen. Någon tydlig korrelation mellan geografiskt läge, läns- och stiftstillhörighet och tidpunkt får nybyggande kan knappast utläsas. Spridningen över tid och rum är rela- tivt jämnt fördelad. Avgörande faktorer var den befintl i- ga kyrkans skick och storlek, befolkningstillväxten och t illgångarna i kyrkokassan. En viss tendens att nybyggan- det under 1760-80-talen är frekventare i kusttrakterna, särskilt i Linköpings stift, kan dock skönjas. Det ä r natur- ligt att det tidigare fanns resurser och förnyel sevilja i de bördigare odlingsområdena längs kusten och i norr, där också många större gods låg, än inne i de magrare skogs- trakterna på småländska höglandet. Även akt iva bisko- par har spelat en viss roll. Biskoparna Biskoparnas betydelse får att driva på och styra kyrko- byggandet har behandlats ovan av M Ullen får Växjö st ift. Något skall här nämnas om Linköpings och Kalmar st ift. I det rika Linköpingsstiftet nybyggdes totalt d rygt hundra kyrkor under perioden 1760-1 860. Av dessa finns 29 i de sju småländska häradena. Stiftet styrdes av en serie högt bildade, beresta och kraftfulla biskopar. Flera av dem var ledamöter av Svenska Akademien, talmän får prästerståndet och hade nära kontakter med hovet och huvudstaden, genom att de hade varit hovpre- dikanter och kyrkoherdar i Stockholm. 2 Två av dem blev ä rkebiskopar. Domkapitlet i Linköping utövade stark kontroll över att ritningarna från K Maj :t följdes, och att av domkapitlet sanktionerade byggmästare anl itades. Den förste biskopen i raden, Anders Rhyzelius ( 1743-61 ), agerade fria re än sina efterträdare gentemot Ö verintendentsämbetet, och gjorde ofta egna ritningar till kyrkorna. Skisserna ä r valhänt utförda, vilket Rhyze- lius villigt medgav:».. . en Architect, om han skulle kom- ma öfwer detta, får han fulla skäl till att banna mig och gifwa mig sådana namn, än af bönhas och klåpare...».3 Rhyzelius' planer visar enkla, rektangulära kyrkorum med rak korvägg och stor sakristia i norr. De funktionella och ekonomiska kraven var vägledande. Rhyzelius ge- nomdrev sin enkla modell och åsidosatte ett fårslag av Carl Hårleman i Hallingeberg (se Katalog och s 11 2). U nder Petrus Filenius (1 76 1- 80) började domkapitlet utse särskilda stiftsbyggmästare resp stiftsmurmästare.4 De fårsta hette Peter Andersson och Måns Månsson. Domkapitlet kunde knyta dem fastare till domkyrkan och också kompensera den ojämna arbetstillgången där genom att rekommendera dem till församlinga rna. Till Hjorted och l äreda fårsamlingar sände Filenius 1768 likalydande brev med sådana rekommendationer och ny- byggnadsfårslag. Hjorted följde anvisningarna, medan läreda vägrade och hellre anlitade Petter Wahlstäm från Kalmar, som var billigare och byggde kyrkan i enklare och mer traditionell form. Inte heller i Odensvi hörsam- mades biskopens direktiv, eftersom traktens förmögna ståndsperson lanserade egna kandidater till kyrkobygget. Prosten fick en mycket skarp reprimand 1775 för att han dessutom påbörjat kyrkobygget utan att ha insänt rit- ningar för godkännande.5 Bland de följande biskoparna visade särskilt Jakob A:son Lindblom (1786-1805) stort intresse för kyrkobyg- gandet. 21 nya kyrkor tillkom i stiftet under hans tid , varav Blackstad, Kristdala, Vena och Västrum i Små- land. Under de tre följande biskoparna låg kyrkobyggan- det praktiskt taget nere. Först under Johan Hedrens långa biskopstid ( 1833-61) byggdes i samma omfattning som på 1700-talet. Hedren var en mycket flitig visitatör, och pläderade som sina samtida kollegor i Kalmar och Växjö enträget för nybyggnad, då han fann den besökta kyrkan för gammal och mörk. Även om Kalmarstiftet var mindre prestigefyllt än Växjö och Linköping stift fick också det dugliga stiftsche- fer, med meriter både från den akademiska världen och från statsadministrationen.6 Flera av dem månade om kyrkobyggandet, men sökte inte styra det. I stiftet, sär- skilt i Kalmar, verkade många erfarna och självständiga byggmästare, som inte lät sig dirigeras. I långt högre grad än i de två andra st iften avvek de från fastställda ritning- a r, särskilt före 1800. I samråd med församlingarna odla- de de en lokal och konservativ byggnadsstil (ex »Ryssby- typen»). 7 Överintendentsämbetets inflytande i stiftet kan sägas börja med kyrkorna i Söderåkra 1782 och Långasjö 1789, tillkomna under biskop Carl Gustaf Schröder ( 1766-89). Biskop Martin G Wallenstrå le ( 1790-1807) ägnade mycken tid åt visitationer under sommarhalvåret - år l 796 hann ha n exempelvis med 18 kyrkor mellan l maj och 2 oktober. Wallenstråle höll två prästmöten. På det första 1794 påminde han de församlade prästerna om vikten av att följa fastlagda rutiner för att anskaffa rit- ningar till ny kyrka och få dem godkända. På det andra 1805 påtalade han det olämpliga i att frå ngå en av K Maj :t fastställd ritning. Lika illa, ja rent av »missfirmelse mot Majestätet»,8 ansåg ha n det vara att inte bygga alls, trots att man fått ritning godkänd och kyrkokassan var full. Det framgår inte mot vilka församlingar dessa erin- ringar var riktade. Magnus Stagnelius ( 1808-29), som tidigare varit präst på Öland, blev den drivande kraften bakom det nybyg- gande på ön , som tog fart efter sekelskiftet. Stagnelius försummade att ord na prästmöten, men visi terade trä- get. Det gjorde även Anders Carlsson af Kullberg ( 183 1-51 ). På det enda prästmöte han höll 1836 anmäl- ÖVERSIKT 419 des att tretton nybyggnader företagit s sedan 1805, varav nio på Öland, därtill hade 19 reparerats, varav åtta på Öland. På prästmötet 1858, som leddes av biskop Paul Genberg (1852-75), meddelades att sedan 1836 hade elva kyrkor nybyggts och arton reparerats. Arkitekter och byggmästare Huvudansvaret för ett kyrkobygge delades av arkitekten, dvs ritningsförfattaren, och byggmästaren eller murmäs- taren, som ledde arbetet. I katalogen figurerar nä ra 40 namn på arkitekter, de allra flesta konduktörer vid Över- intendentsämbetet , och drygt 70 namn för den andra funktionen. Rollfördelningen var inte alltid så tydlig; byggmästarna har i många fall varit väl så kompetenta som Ö verintendentsämbetets arkitekter, som skulle granska och vid behov omrita deras ritningar. Ett exem- pel ä r Carl Robert Palmer (se ovan s 120),9 som byggt ett tiotal kyrkor i Småland, många efter egen ritning. På Öland gjordes flera ritningar av en amatör, prästen Nils !sak Löfgren, samt av den mångsidige och produktive byggmästaren Peter Isberg, verksam ca 1820-60 (se ovan Boström). De ledande arkitekterna vid Överintendentsämbetet har i mycket begränsad utsträckning direkt engagerat sig i de småländska och knappast alls i de öländska socken- kyrkorna . Deras indirekta inflytande har naturligtvis ändå varit stort, eftersom de angav riktlinjerna för den arkitekturstil , som skulle prägla det offentliga byggandet i Sverige genom ämbetets förmedling och granskning. Överintendenten Carl Hårleman är knuten till Hal- lingebergs kyrka (se s 112), hans efterträdare Carl Fredrik Adelcrantz till Åby; Jean Eric Rehn till Tryserum. Olof Tempelman gjorde förslag, delvis utförda, till tre kyrkor. Fredrik Blom stå r för en, Gustaf af Sillen för två kyrkor, FW Scholander för tre. Bland de mer kända arkitekterna är det endast J F Åbom som ritat även för Öland. De mindre namnkunniga konduktörerna vid Överin- tendentsämbetet har ritat flertalet kyrkor i de två land- skapen (Per Wilhelm Palmroth 7 i Småland, Samuel Enaoder 8 i Småland, en på Öland, Jakob Wilhelm Gerss 9 + l , Carl Gustaf Blom Carlsson 5 + 4, Johan Adolf Hawerman 5 + 2, Axel Nyström 6). Statistiken har bris- ter genom att en del ritningsförfattare vid ämbetet inte har identifierats. Den omständliga procedur som föreskrevs i Kungl. förordningarna av 1759, 1764 och 177610 ang Överinten- dentsämbetets kontroll av byggande och inredande av kyrkor efterlevdes i stort sett av församlingarna. Ma n följde reglerna, inte minst för att komma i åtnjutande av rikskollekt eller för att få kostnadsfri rådgivning, men byggde sedan inte alltid efter de fastställda ritningarna. 420 l. SJÖSTRÖM Ofta gjordes förenklingar, dekor slopades och komplice- rade eller kostsamma lösningar ersattes av lokala, väl beprövade (se Ullens och Sjöströms uppsatser ovan). De män som lett byggnadsarbetena har haft många olika yrkestitlar. Språkbruket var då som nu något vack- lande, och byggmästarfunktionen kunde innehas både av en timmerman eller snickarmästare och av en murmästa- re. Vid många byggen delades ansvaret mellan en av vart slag (ex Fryele, Nottebäck, Döderhult , Söraby). Under 1700-talet saknade de flesta städer egna murrnästarskrån -det krävdes minst tre mästare för att få bilda ett- och murmästarna var därför anslutna till ämbetet i Stock- holm, till dess Kalmar 1772 kunde bilda ett eget murmäs- 11tarskrå. Ett övre skikt i byggnadskåren utgör de män, som utnämnts till läns- eller stiftsbyggmästare. Det innebar företräde eller ensamrätt till arbeten inom respektive revir. stiftsbyggmästare förekom som nämnts i Linkö- pings stift; Caspar Seurling hör till de mera namnkunni- ga. Carl Robert Palmer var länsbyggmästare i lönköpings län, antagen av länsstyrelsen. Samma titel bar bl a An- ders Berntsson, Magnus Beurling och Gustaf Rudvall. Anders Sundström var länsbyggmästare i Södernpolands län. Större städer höll sig med en eller flera stadsbygg- mästare (Georg Salvin, Jönköping, Wilhelm Rosen, Lin- köping) och stadsmurmästare (Peter Ryberg, Jönköping). Anders Törnberg i Kalmar började med titeln fortifika- tionsbyggmästare, efter att ha tjänstgjort för Kronan vid Kalmar brigad , blev sedan stadsmurmästare och ålder- man i Kalmars första murmästarskrå. Däremot lyckades han varken bli antagen till länsmurmästare eller till dom- kyrkomurmästare.1 2 Vid häradstinget kunde antas hä- radsmurmästare; ett exempel ä r Jonas Malmberg, som i sin självbiografi skildrat en produktiv byggmästares verksamhet. 13 Både bygg- och murmästare fick ägna mycket tid åt att förrätta syner på byggnader som stod inför reparation eller ombyggnad, delta i slutbesiktningar på kollegors byggen, upprätta kostnadsförslag och åt att leja och leda sitt arbetsfolk. De var ofta inblandade i processer om fel och skador vid byggen, om intrång och olaglig konkur- rens av bönhasar. Man kan förmoda att titlar utan formell täckning an- vändes ibland, när det gällde att vi nna församlingens förtroende och tävla om entreprenaden för ett kyrkobyg- ge. Den som kallade sig mästare hade inte alltid mästar- brev. Den hårda konkurrensen om byggena frestade till underbud, som äventyrade konstruktionen och ledde till byggmästarens konkurs eller avsked (ex Kristdala, Långaryd). Entreprenadsystemets vådor har skildrats för Skånes del av Siegrun Fernlund .14 De många problemen ledde till slut 1854 till att entreprenadtvånget upphävdes och att det blev tillåtet att lägga ut arbeten till en fritt vald byggmästare. Öland fungerade som ett ganska slutet revir med in- hemska byggmästare; de tog sällan uppdrag på fastlandet. Några få fastlandsbaserade byggmästare, från Kalmar, fick uppdrag på ön. Byggmästarna, med de produktiva Henrik Wermelin och Peter Isberg i spetsen , skildras ovan av R Boström. Av de många byggmästare som är dokumenterade i Småland har de allra flesta byggt en eller två kyrkor var. Sex har byggt tre, tre har byggt fyra kyrkor. Caspar Seur- ling från Linköping byggde fem kyrkor. Mest anlitade har Jonas Malmberg, Carl Robert Palmer och Petter Petters- son varit , med tiotalet kyrkor vardera. Det normala var att lokala byggmästare, kända på trakten, fick uppdra- gen; ibland gick man över läns- och landskapsgränserna. De mest långväga gästbyggarna kom från Blekinge, Hal- land, Södermanland, Göteborg, Linköping och Norrkö- ping. Stilutveckling Högreståndskulturens stilutvec~ling från rokoko över gustavianskt och empire till romantik och nygotik speglas i stora drag även ute i provinsens kyrkor, om än ofta med eftersläpning. Vissa försam lingar som haft drivande präster eller ståndspersoner med goda stockholmskon- takter var tidigt lyhörda för det moderna och anammade Överintendentsämbetets förslag, medan man på andra håll var mer negativ och länge höll fast vid det traditio- nella. En bidragande faktor till att landsbygdskyrkorna ofta ur huvudstadspespektivet kunde te sig förlegade då de byggdes var att det kunde dröja både ett och två decennier innan en av ämbetet fastställd ritning faktiskt kom till utförande. Interna fejder i socknen, ofta om tomtens läge eller om kostnaderna, bidrog till att förhala byggstarten. Tvister uppstod också nästan alltid då sammanbyggning, dvs att två församlingar skulle enas om en ny gemensam kyrka, föreslagits av domkapitlet. Något schematiskt kan man tala om fyra delvis över- lappande huvudtyper eller stiltrender under perioden: l. Övergångsstilen, med kvardröjande drag från senba- rock, rokoko och lokal tradition, ca 1760- 90 (ex Karls- torp, Döderhult, Järeda, Odensvi). 2. Den tidigklassiska eller gustavianska sti len, till en början Hårlemaninspirerad , med tornhuv och vanligen med brutet tak, ca 1760-1809 (ex Hallingeberg, Hjorted, Kristdala, Gällaryd). 3. Den mogna nyklassicismen, med sadeltak och lan- ternintorn, ca 1790-1860 (ex Nässjö, Asa, Tofteryd, An- derstorp). Exempel fi nns även efter 1860 (jfr s 1231). ÖVERSIKT 421 4. Historismens nystilar, från 1850-talet, huvudsakli- gen en blandstil där nygotiska drag blandas med klassi- cistiska (ex Förlösa, Göteryd , Hjälmseryd). Endast ett bevarat exempel på renodlad nygotik finns i Småland före 1860, Gärdserum, byggd 1851-53 efter ritningar av Fredrik Wilhelm Scholander. Drag av nygotik, nyroma- nik och nyrenässans finns i flera av Övrintendentsämbe- tets förslagsritningar från 1840- och 50-talen, men de förkastades eller kom till utförande först efter 1860 (ex Sjösås fig 22). Den stora mängden småländska kyrkor från perioden tillhör typerna 2 och 3 ovan. Många stildrag är gemen- samma för de fyra typerna, och övergången dem emellan sker gradvis, utan dramatiska brott. Plantyperna och måtten håller sig relativ konstanta under hela perioden. Den ljusa putsavfårgningen, takmaterialen, de stora fönstren , de vida kyrkorummen med sin salskaraktär och klassicerande inredning går också igen under de hundra å ren, med några få undantag. Vissa kyrkor, särskilt från tiden efter 1820, är intill förblandning lika, åtminstone exteriört. Det förefaller ha funnits en stark consensus om hur en kyrka borde se ut , både hos församlingarna och byggmästarna. Det finns många exempel på att man uttryckligen valde en viss kyrka som förebild . Vanligen var det en grannkyrka, som t ex Voxtorp för Tånnö, Bolmsö och Bredaryd, Jällund- tofta för Kållerstad, Annerstad (fig 87) för Vrå, Nöbbele för Väckelsång, men även mer avlägsna kyrkor har stått modell , som Åker för Färgaryd och Södra Hestra för Södra Unnaryd. Kyrkogårdar Smålandskyrkorna omges som regel av lummiga och väl- skötta kyrkogårdar, inhägnade med kraftiga stenmurar eller häckar. Ingångarna i muren markeras ofta av ba- stanta murade grindstolpar, fyrkantiga eller runda, av- täckta med konformiga plåttak, som i Blackstad och Järe- da (fig 291 ). I några fall är grindstolparna dubbla (ex Mörlunda, Färgaryd fig 216, Tofteryd fig 467). I Kristda- la binds murstolparna samman av en båge till en port. Grindarna är ofta konstfullt smidda i mönster, där i- bland kyrkans namn ingår i ornamentiken (ex Kor'sberga fig 308). Plan och material Det stora flertalet kyrkor byggdes i murverk a wsten eller tegel, så som påbjöds i Kungl. förordning 1776. Endast tio kyrkor är uppförda i trä, varav två före 1776: Kräks- måla och Stengårdshult. Herråkra, Gullabo, Karlslunda, Fliseryd (reveterad 1851 ), Hälleberga (reveterad 1880), Härlunda, Ekeberga (reveterad 1868) byggdes mellan 1803 och 1825, Hovmantorp (reveterad 1859) 1845-47. Dispens från kravet att bygga i sten gavs mycket restrik- tivt i Småland. Sju av träkyrkorna byggdes under de svåra decennierna efter sekelskiftet, då församlingarna kunde åberopa stor fattigdom. På det trädfattiga och kalkstensrika Öland byggdes alla kyrkor i sten. Den helt övervägande delen av de nybyggda kyrkorna är långkyrkor med torn (se s 462ff). Endast få undantag finns: fyra kyrkor i Småland har korsplan, träkyrkorna Fliseryd, Hälleberga och Hovmantorp, samt stenkyrkan Hemmesjö. Även Persnäs på Öland har korsform. Kyr- korna försågs normalt med västtorn. I några få fall place- rades tornet i öster över koret (ex Adelöv), i ett fall på långsidan (Ukna). Den normala orienteringen med kor i öster och torn i väster frångicks i 25 fall i Småland, i ett på Öland. Sju småländska kyrkor har kor i väster och torn i öster, tre har en orientering sydväst/nordost, fem har torn i norr och kor i söder, och tio kor i norr. Fem av dessa »felori- enterade» kyrkor är relativt tidiga, byggda mellan 1790 och 181 O, resten efter 1820, flertalet efter 1840. Hänsyn till topografiska förhållanden och till lämpligaste väg till kyrkan anges som skäl i de fall orienteringen kommente- ras. Biskop Tegner har i flera uttalanden låtit förstå att praktiska överväganden borde avgöra orienteringen, inte traditionen (se ovan s 27f). Endast fyra stenkyrkor (Karlstorp, Tannåker, Torsås, Vissefjärda) och tre träkyrkor (Gullabo, Karlstunda och Kråksmåla) saknar torn. Där har man i allmänhet behål- lit äldre klockstaplar. Planerna ter sig ganska likformiga, betydligt enhetliga- re än t ex i Skåne,15 men sammanställningen (s 462ff) visar ändå en rik variation av ett par olika grundtyper. Inte något fall av exakt kopia har påträffats. Kyrkans mått och antalet sittplatser bestämdes i varje enskilt fall med utgångspunkt från församlingens vuxna befolkning och med viss marginal för tillväxt. Det rådde i princip kyrkoplikt t o m år 1855. Både den kyrkliga och den världsliga överhögheten var angelägna om att menig- heten mangrann! infann sig var söndag för att höra Guds ord och de många kungörelserna från Kungl. Maj:t. En medelstor kyrka som Asa var beräknad att rymma 800 personer, en stor som Urshult 1.638. Det stora flerta- let kyrkor, 58%, fick ett längdmått för långhuset (tornet ej inräknat) kring 60 alnar, dvs ca 36m. Proportionering- en för bredden var vanligen 1:2 för långhuset, dvs exklusi- ve utskjutande kor, men både bredare och smalare breddmått förekommer. 37 av kyrkorna, jämnt fördelade över tiden, byggdes mindre än denna normaltyp. Den minsta, Gryteryd, är 17 m lång. 14 kyrkor byggdes vä- sentligt större, med längdmått uppåt 50 m, t ex Linderås 422 I. SJÖSTRÖM 1793, Linneryd 1797, Urshult 1808, Ålem 1829. Längst i Småland är Lofta kyrka från 1835, som har proportions- förhållandet l :3. Ölandskyrkorna är genomsnittligt min- dre än de småländska (se s 477ft). Variationerna i planen gäller särskilt korets utform- ning och sakristians placering. I en uppsats (s l09ff) har detta närmare redovisats, med tonvikt på kyrkorna i lönköpings län. Typen med rundat kor, lika brett som långhuset (»absid kom) och sakristia i norr förekommer under hela perioden. 26% av kyrkorna i Småland har denna planform, de flesta i lönköpings län. På Öland förekommer den inte alls. Den snarlika lösningen med tresidigt fasat kor, särskilt omhuldad av Carl Fredrik Adelcrantz, finns i 7% av kyrkorna, flertalet före sekel- skiftet 1800. Rakslutet kor med nordsakristia har 9% av kyrkorna. Kyrkor med rektangulärt kyrkorum och smala- re bakomliggande sakristia uppträdde fr o m 1780-talet och blev efter hand den vanligaste plantypen (även på Öland). 36% av kyrkorna har denna grundplan, varav 22% med fyrsidig, 14% med halvrund sakristia. Därtill kommer ytterligare varianter av sakristia bakom koret i 12% av kyrkorna. Fyra kyrkor har liten korabsid och sakristia i norr. Ukna kyrka 1836 är ensam om sin plan med absidiala utbyggnader i bägge kortändarna, tornet placerat mitt på långsidan med sakristia som pendang på motstående långsida. Samtliga kyrkor byggdes enskeppiga utom Göteryd, Gärdserum och Traryd , alla treskeppiga och byggda på 1850-talet. Några ej utförda tidiga re förslag för andra kyrkor visar treskeppiga långhus (jfr fig 17). Vetlanda och Kastlösa har i sen tid fått sina mittskeppsarkader, liksom Hemruesjö sina i korsmitten. Exteriör Tak och torn Det brutna taket, eller mansardtaket, så typiskt för roko- ko och tidig gustaviansk tid, finns på åtta av de småländ- ska kyrkorna, alla tidiga: Hallingeberg och Vissefjärda från ca 1760, Åby och Hjorted från 1770-talet, Söraby, Kristdala och Östra Ed från 1780-talet samt Västrum från 1790-talet. På Öland byggdes kyrkor med brutna tak så sent som kring 1820. Det enkla sadeltaket levde kvar parallellt med man- sardtaket, i början med ganska brant takfall (ex Lofta- hammar 1756-60, Ökna 1766, Långasjö 1789). Extremt höga takfall utmärker en grupp tidiga kyrkor med ålder- domliga drag i östra Småland (ex Algutsboda 1766 Järe- da 177 1-74, Döderhult 1772, Odensvi 1774). 16 De har som förebilder Ryssby i Kalmar län och Södra Vi , byggda på 1750-talet med ovanligt breda lå nghus och låga torn . Från ca 1800 byggdes sadeltaken flackare, och den trub- biga takvinkeln höll sig sedan under resten av perioden relativt konstant. De flesta kyrkornas takmaterial är numera plåt. 50 kyrkor ha r kopparplåt på långhuset, 30 svartplåt eller annan plåt. Tegelligger på 14 kyrktak. Ursprungligen var spån det vanligaste materialet. 14 kyrkor har kvar sådan taktäckning. Skiffer förekom på nybyggen särskilt i väst- ra Småland; 15 kyrkor bevarar äldre skiffertak. Många kyrkor har olika material på långhus-, kor- och torn- resp lanternintak. Man har bytt mot motståndskraftigare och säkrare material allteftersom man fått råd. I kyrkornas exteriör är det tornen och särskilt tornkrö- nen som allra tydligast anger kyrkans karaktär. De krafti- ga fyrkantiga tornkropparna-endast Öknas torn ä r runt - fick i Småland i tur och ordning huv, lanternin och spira som övre avslutning. 26 av de l 17 tornförsedda smålandskyrkorna är för- sedda med huvar, alla utom en- Älghult 1805- tillkom- na under 1700-talet. På Öland där tornen fick sina krön senare, saknas huvar utom i Högby. Carl Hårleman hade redan på 1740-talet pläderat för att de brandfarliga spi- rorna och klockstaplarna borde ersättas av stentorn »hwilka ej bör wara höge och spitsige, utan med medel- måttige hufwar», och 1759 kom den Kungl. förordningen med denna innebörd. 17 De huvar som ritades av Hå rleman och hans gustavi- anska efterföljare har en elegant hjälm- eller klockform med lätt utsvängd bas, nättare än sina barocka föregånga- re. De kröns vanligen av en smäcker lantern in och har ofta urtavlor i runda kupor, lukarner, antingen i huvens baslinje eller i ett smalt murband som delar huven i två fall (jämför Jakobs kyrka i Stockholm). Den senare modellen ti llämpades i Småland i en enda kyrka, i Alseda, där säkert Hå rlemans förs lag till huv på Klara kyrka i Stockholm tjänat som förebild. Den fanns spridd i J E Rehns planschverk över Hårlemans byggna- der (s 112). I några andra fall , t ex Gällaryd (fig 122), visar Överintendentsämbetets ritning en huv av samma slag, men den utförda huven förenklades. Hå rleman själv har ritat den enkla huven till Hallingebergs torn, utan lanternin , endast med liten spira med kors. Också den spreds genom Rehns planschverk (fig 11 7). Växjö dom- kyrka hade fram till Brun ius' ombyggnad en modifierad Hårlemanhuv med lanternin (fig l07, l 09). Den sist byggda gustavianska huven fick Älghult 1805-6. Försam- lingen föredrog där den traditionella hu vformen framför den av Överintendentsämbetet föreslagna modernare lanterninen. Flera kyrkor från ca 1770- 90 försågs med en låg, lik- som sammantryckt huv som bär en kraftig lanternin (ex Järeda, Loftahammar, Virestad). ÖVERSIKT 423 Fig 667. Eksjö kyrka, tornet upprört 1784. Osignerad tuschlavering från 1700-talets slut , tillskriven C V Svedman . Gahm Perssons samling, UUB. Eksjö Church. The lower bui/1 in 1784. ConlemporG/-y drawing. Även den fullt utbildade nyklassicistiska kyrkans lan- ternintorn har sin utgångspunkt i Hå rlemans formvärld. Som alternativ till huv ritade han ofta en högrest , öppen lanternin, stående direkt på tornkroppens nästan plana tak, vanligtvis fårsedd med balustrad. En sådan lanternin, ritad vid Överintendentsämbetet, kunde man i Småland beskåda på Eksjö kyrka mellan 1784 och 1887 (fig 667). Den nuvarande tornavslutning- en från 1926 är en förenklad rekonstruktion av denna lanternin. Även i Jönköping fick man i Kristinekyrka en förebild i den lanternin, som ritades 1792 vid ämbetet, troligen av Thure Wennberg, för att ersätta en spira som förstörts av eldsvåda. Här är alla rokokolinjer borta, lanterninen står stram och enkel på det flacka torntaket För Vetlanda ritade Per Wilhelm Palmroth en liknande, hög lanternin på rakt avskuren tornkropp, men den ut- fördes som en låg och knubbig lykta (fig 499). Kyrkorna i de större tätorterna betydde naturligtvis mycket som fö- rebildr,r för sockenkyrkorna ute i byarna . Några enstaka lanternintorn, senare delvis ändrade, tillkom på 1770- 90-talen (ex Odensvi , Krist valla). Till de äldsta, i huvudsak bevarade lanternintornen hör Söder- åkra 1794-95 (senare igensatt), Löt på Öland 1797 och Linneryd 1797-98, bägge karakteristiska får tiden genom att torntaken är ganska branta. Brant torntak ha r också Herråkra 1803. Enstaka exempel på pyramidtak utan lanternin finns (ex Hälleberga). På 1790-talet experimenterade man livligt med olika lantern informer, vil ket talrika outförda förslagsritningar frå n Överintendentsämbetet vittnar om Ufr fig 4, 15). Venas graciösa rundtempel från 1795 är unikt i Småland, men prövades på andra håll i la ndet. Ett liknande fårslag fanns för Kråkshult, som istället fick en bastant fyrkantig lanternin, ovanligt nog med spånklädda väggar, framtag- na vid den senaste renoveringen 1991 En annan originell lösning tillämpades i Asa 1806-07, där den höga lanter- ninen vilar på ett trappformat torntak (fig 6 och 668). Ett liknande förslag får Virestad avvärjdes av byggmästaren. Kring 1820 är det klassicistiska lanternin tornet fullt utbildat (ex Skärstad 1817-18, Skatelöv 1820, fig 7, An- nerstad 1823-24). U nder perioden 1825-50 tillkom 50 lanterniner i Småland, det följande decenniet ytterliga re tio. Den allra vanligaste typen är fyrkantig, nätt i propor- tionerna, ca en fjärdedel av tornets bredd och med låg, lätt svängd huv, krönt av klot med kors (ex Skede 1833). Även mångka ntiga lanterniner förekommer (ex Bäckebo, 424 l. SJÖSTRÖM Fig 668. Asa kyrka, detalj av tornet. Ritad av P W Palmrot h 1798 (jfr fig 6). Foto BO 1990. Asa Church. The tower, built according lo a proposal by P W Palmrot h, 1798 (see fig 6). Korsberga, Traryd). Alltjämnt förekom det att Överin- tendentsämbetets lanterniner förenklades (ex Gårdsby, fig 25, 27). Frå n början var lanterninerna ofta öppna, med rund- bågade eller raka öppningar, ofta med staket U fr fig 128). De var utsatta för väder och vind, och ha r behövt repare- rats ofta och ombyggts i stor utsträckning. Det var vanligt att redan efter några decennier sätta igen bågöppningar- na med glas eller luckor för att hindra snö och regn att tränga in. En hel del öppna lanterniner fi nns dock kvar (ex Asa, fig 668, Ekeberga, Ljuder, Ukna). Till de allra elegantaste hör Hults kyrka från 1839. Lanterninerna pryddes gärna med klassicerande dekor som pilastra r, tandsnittsfriser, listverk. Vackra exempel är U rshult , Södra Sandsjö, Tofteryd och Skirö Ufr fig 126). J(ontrasterande färgsättning med dekoren i svart och rött fram häver lanterninens smyckande funktion (ex Björkö). Tornur insattes i vissa fall redan från början, i andra nöjde ma n sig med blindurtavlor i vänta n på in- stallering av det kostsamma urverket, i and ra förblev la nterninen öppen. U rtavlo rna kunde också placeras på sjä lva tornet i dekorativt utformade kupor som skjuter upp genom takfoten (ex Lenhovda , Östra Torsås). Det fi nns många lokala varianter på standardlösning- en. I Almundsryd, Hovmantorp och Björkö m fl är lan- tern inerna ovanligt höga, i Barkeryd är den ovanligt stor. I Edshult ä r den så kraft ig att den syns vara en fortsätt- ning på tornkroppen. Mörlundas lanternin stå r på ett bredare postament på tornkroppen U fr fig 27). Lofta fick 1889 en åttka ntig lanternin ovanpå den ursprungliga fyr- kantiga. Värt att notera är att man i Ingatorp vid nybygge 1834 behöll den höga, rikt dekorerade senbarockspiran från 1755. Några av de öländska lanterninerna (se Boström) mu- rades i sten, betydligt större än de småländska, eftersom man hängde klockorna där, inte i tornets övre del. Den speciella åttkantiga formen som ofta förekommer kan vara inspirerad av Kalmar domkyrkas fyra hörnlanter- niner, fårdigbyggda 1702. 18 Själva tornet utsmyckades under de klassicerande fa- serna på olika sätt med listverk vid takfoten, tornur, ljudöppningar och fönster. Ljudöppningarna i höjd med klockorna fick oftast en enkel bågöppning, men olika kombinat ioner av två- eller trekopplade bågar möter i många fall. Ett utpräglat klassicistiskt moti v ä r den sk serlianabågen, även kallad palladianskt eller venetianskt fönster, tre samkomponerade öppningar med båge över den mittersta, rak avslutning över sidoöppningarna. Motivet förekommer i p rofan arkitektur under G ustav III , men är sällsynt på kyrktorn före 181 O. I Småland finns flera sådana ljudöppningar, den första i Målilla 1822. Andra förnämliga exempel är Hult och Skirö (fig 126). 19 Kring 1850 började man uppfatta lantern intornen som »tröttande enformiga». 20 Som ett utslag av det gryende intresset för nygotiken började man på Överintendents- ämbetet variera lanterninformen genom att lägga till en kort spira (ex Fröderyd 1848, fig 2 13, Flisby 1850-52, Tingsås 1853). Efter 1857, då förbudet mot höga spiror formellt hävdes, sedan åskledare införts som skydd mot bl ixtnedslag, blev spiror både med och utan lanternin (ex Förlösa) allt vanligare. De blev dock sällan särskilt höga före 1860, med undantag för Gärdserum från 185 1-53. Hög pyramidformad spira byggdes också i Hemmesjö 1852. Flera av periodens kyrkor har fått sina spiror långt efter 1860 (ex Berga, Fliseryd). Det ökande intresset fö r nygotiska former avspeglas även i dekorativa detaljer Tornen försågs med gavlar åt två eller fyra håll (ex Kalvsvik, Göteryd , Hässleby, Kors- berga), eller små fia ler kring huvudspiran (ex Hjälmse- ryd). ÖVERSIKT 425 Fasader porlaler och jonsler Samtliga nya stenkyrkor och de reveterade träkyrkorna är i dag putsade med ljus avfärgning, 97 kyrkor i rent vitt. 13 av kyrkorna har en gulvit ton, två rosa och fyra gråvit. Bland de vitputsade kyrkorna har några från början varit svagt färgade (Tånnö i gulvitt, Karlstorp, Söclra Hestra och Söraby i rosa). De allra flesta kyrkorna är spritputsa- de, med omfattningar kring portaler och fönster och ev pilastrar mm i slätputs. En del tidiga kyrkor är helt slät- putsade (t ex Hallingeberg, Fryele, Kråkshult). Alla har sockel, de tidiga ofta låg och omarkerad, de senare meter- hög och vanligen putsad i grått. Träkyrkorna är byggda i timmer. Om de inte reveterats är de panelklädda (Gullabo, Herråkra, Karlslunda) och målade i vitt, ofta i sen tid. Härlunda och Kräksmåla är klädda med spån, målat i vitt resp rött. Spån hade även Stengårdsh ult. Under hela perioden är fasadartikul eringen återhåll- sam. Förenklingen är ofta längre driven i den byggda kyrkan än i ämbetsritningarna. Muren ter sig som ett omslutande, ytmässigt skikt kring kyrkorummet, och den dekor som finns ligger diskret i själva murlivet, nästan utan språng och förkroppni ngar. Den abstrakta effekten förstärks av den enhetliga, ljusa putsavfärgningen. Hörn, fönster och portaler är försynt markerade av slätputsade bandlister mot de i övrigt spritputsade murarna. Rustice- rade hörnkedjor, ett rokokomässigt stildrag, förekommer på några tidiga kyrkor (ex Linderås), liksom lisener och pilastrar (ex Loftahammar). Vackert arbetade taklister på långhus och torn är vanliga, ibland prydda med tand- snittsfris. Rundbågsfriser och dekorativa blinderingar fö- rekommer i de fåta liga, medeltidsinfluerade kyrkorna (ex Förlösa, fig 669, Ljungby). Portalerna är normalt symmetriskt placerade, i tornfa- saden och mitt på långsidorna. Under den första fasen är portalerna ofta relativt små och omarkerade. Några av de ålderdomliga tidiga kyrkorna i Kalmar län försågs med två portar i sydfasaden, eller en asymmetriskt placerad (ex Algutsboda, Döderhult, Torsås). Svagt framskjutande risaliter, någon gång med grund rustik (ex Målilla), markerar på vissa kyrkor portalerna, både i tornfasaden och mitt på långsidorna. Vanligare är att portalerna omges av välarbetade listverk eller av pi- lastrar med överliggare, gärna med ett lunettfönster ovanför (ex Bellö, Björkö, Gamleby, Järeda, fig 670). Till den obligatoriska utsmyckningen av tornfasad och hu- vudiJlgång hör också inskriptionstavlan, där byggnadså r och regent anges. Runda eller halvrunda fönster, typiska för nyklass icis- men , placerades även på tornen (ex Lenhovda, Korsber- ga). Någon gång återfinns de i korväggen, ovanför altaret Fig 669. Förlösa kyrka, byggd 1855-56 efter ritning av J F Åbom. Teckning av N I Löfgren ca 1870. ATA. Förlösa Church. bui/1 1855-56 according to a proposa/ by J F Åbom. Drawing by N l Löfgren c. 1870. Fig 670. Järeda kyrka, sydportalen från 1848. Foto RL 199 1 l äreda Church. The so111h porch. bu i/t in 1848. 426 l. SJÖSTRÖM (ex Asa, Ljuder). I västfasaden sattes de för att ge ljus till läktaren (ex Bredaryd, Gårdsby, Hult). Även triangelfor- made läktarfönster förekommer (ex Hultsjö). Man kunde förvänta sig att nyklassicist iska motiv som tempel frontoner, kolonner och portiker, stora halvrunda romerska s k termfönster, skulle användas mera frikos- tigt, särskilt under det sengustavianska skedet och tidig empire. Det saknas inte avancerade förslag frå n Överin- tendentsämbetets arkitekter med sådana motiv, men i de småländska socknarna hade de föga framgång. Djärva projekt av bl a L J Desprez (för Söderåkra)/ 1 Olof Tem- pelman och Per Wilhelm Palmroth förenklades och nor- maliserades (ex Kråkshult , Långaryd). Närmast en klas- sisk tempelgavel kom man i Adelövs tornlösa västfasad, ritad av Fredrik Blom 1817 De stora fönstren, regelbundet satta i kor och långhus, är under hela perioden oftast rundbågiga. Även stickbågi- ga förekommer, särskilt under den första fasen (ex Gryte- ryd , Fryele, Misterhult), liksom i enstaka fall rektangulä- ra (Karlslunda). Spetsbågiga fönster möter förvånande nog i några förslag från Överintendentsämbetet redan på 1770- och 1790-talen för kyrkor i Kalmar län , både på fastlandet (Åby, Vena) och på Öland (se s 407). Under den nygotiska fasen användes däremot spetsbågefönster endast i få fall (Gärdserum, Förlösa). Istället gotiserades enbart spröjsningen inom den rundbågiga fönsterformen. Fönstren i de flesta kyrkorna är förändrade i många etapper. Trä- och blyspröj sar har ersatts av gj utjärns- eller metallspröjsar, fasta innanfönster i nya bågar har installerats, det klara blåsta glaset har bytts ut , både mot tonat antikglas och mot olika dekorglas. I ett antal kyrkor finns ännu äldre, klart glas kvar, med den levande, skif- Fig 67 1. Interiör av Forsheda kyrka, byggd I 867 efter ritning I860 av Ludvig Hedin. Foto AD I99I Forsheda Church, the interi01·. The church was built in 1867 according to a proposa/ by L Hedin , 1860. tande yta som hantverksmässig tillverkning ger (ex Flis- by, Hjortsberga, Vissefjärda). Gärdserums kyrkas rikt got iserande dräkt, med spets- bågar, fialer och hög spira skilde sig markant från vad som i övrigt byggdes vid den tiden i Småland. Ritningar- na hade säkert inte materialiserats utan patronus' starka inflytande och ekonomiska stöd. En försiktigare gotiseri ng präglar Förlösa (fig 669), med spira, ansatser till fia ler i tornets hörn, sidoingång markerad av risalit med trekantsgavel som skjuter upp igenom takfoten, spetsbågefönster och rundbågefris längs takfoten på långhus och torn. Liknande st ildrag finns i andra 1850-talskyrkor (ex Ljungby, Hässleby, Hultsjö, Göteryd, Åsenhöga och Vimmerby). Karaktären av blandstil är stark, även associationer till romanik och renässans fö rekommer. Flertalet 1850-talskyrkor bibehöll den klassiska grundstrukturen. Det gäller även många kyrkor byggda efter 1860 (ex Forsheda, fig 671 och Bankeryd 1865. Jfr s 124ft). Inte heller på Öland har nygotiken satt några påtagliga spår i exteriörerna före 1860. Gräsgårds omgestaltning i medeltidsstil skedde på 1880-talet. Interiör och inredning Kyrkorummets utsmyckning och inredning och de främs- ta småländska och öländska konstnärsinsatserna under perioden har skildrats ovan (Ullen s 43ff, Boström s 413 f). Ytterligare några generella drag kan fram hållas. Över kyrkorummet välver sig i de allra flesta kyrkorna under hela perioden ett flackt tunnvalv i trä, putsat eller med målad panel. Mycket få kyrkor har a nnan innertak- form: plant trätak (Fiiseryd , Kråksmåla), tredingstak (Hultsjö, Hässleby) eller spegelvalv (Rydaholm, Tann- åker, Villstad). Förlösa, med sina nygotiska inslag, har ett spetsigt tunnvalv, Kalvsvik tunnvalv med breda hål- käl. De treskeppiga kyrkorna kombinerar valv eller tre- dingstak i mittskeppet med plana tak i sidoskeppen. När man träder in i kyrkan är det korpartiets utform- ning som ger huvudintrycket. De två vanligaste typerna , med rakt resp rundat kor, har behandlats ovan (s l 09ff). sakristians placering bakom eller vid sidan av koret be- stämmer korväggens disposition och ljusföring. I några få fall har en sakristia avbalkats bakom koret med ett skärm- arrangemang (ex Långaryd, Vrå, Gärdserum, Jälluntof- ta), i Linderås med en korläktare över sakristian. Lös- ningen har fö rekommit även i andra kyrkor (ex Göteryd, Traryd), men ersatts av rymligare och avski lda utrym- men för sakristia. Läktare byggdes i allmänhet från början , för att ge plats åt en växa nde menighet och orgel. Läktarpartiet utforma- des som en motvikt till koret, lika viktigt för rumsupp- levelsen. Det kunde dock dröja åtski lliga decennier innan man fick råd att inköpa en orgel. Normalt nöjde man sig med en rymlig läktare i väster. Sidoläktare planerades i bl a Långaryd , men utfördes ej. Intressanta herrskapsläkta- re för kyrkans patronus är bevarade i några få kyrkor, främst i östra Småland (ex Blackstad, Döderhult, med utvändig trappa). Läktaren vid ingången bärs av kolonner i en eller flera rader, och rummet under läktaren utgör ett lägre förrum till kyrkan, belyst av fönster i lå ngsidorna och ibland även i gavelsidan. Dubbla trappor till läktaren bildar ett symmetriskt motiv. Välbevarade och ståtliga läktarparti- er finns bl a i Alseda, Odensvi, Almundsryd, Hjorted , Långaryd. Utrymmet under läktaren har under 1900-talet, sär- sk ilt efter 1950, varit begärligt att ta i a nspråk fö r kapp- rum, samlingsrum, förråd och toaletter. I Småland finns inbyggnader under läktaren i 84 av de 124 nybyggda kyrkorna. En del är relativt diskret utförda och lämnar de främre läktarstöden fria , andra är förödande för helhets- intrycket. Läktarpartiet blir ett mörkt och kompakt block, ofta trivialt i material- och fargverkan . Färger i interiören Färghållningen är mycket enhetlig perioden igenom. Pärlgrått med accenter i guld är den överlägset vanligaste fårgsätt ningen. Välbevarade exempel är t ex Fryele, Tån- nö, Skirö. Detta gustavianska ideal förmedlades inte ut- tryckligen av Överintendentsämbetet , som sällan kom- menterar fårg i s ina ritningsförslag. Däremot finns exem- pel på att biskoparna vid si na visitationer rekommende- ÖVERSIKT 427 rar denna fårgsättning. Det gjorde t ex OlofWallquist vid besök i Fryele 1795: all träinredning, fast som lös, borde målas i olja i »perleferg»,medan valvet skulle st rykas i vitt och dekoren på predikstolen förgyllas. 22 Ett exempel på de ofta mycket detaljerade anvisningarna om fårgsätt- ning som kontrakten kunde innehå lla ges ovan ang Här- lunda kyrka 1841 (s 85). U nder den första fasen förekommer i enstaka fall att delar av inredningen, t ex fyllningarna till altare, läktare och bänkar, målades i svart (ex Vislanda), resten i grått. Olika mättade nyanser av blått förekom också (ex Döder- hult , Hallingeberg), gärna som marmorerade partier. l n- slag av blått är särskilt va nligt på Öland och i östra Småland. Kombinationen ljusblått och vitt i inredningen omnämns i flera fall både under 1700- och början av 1800-talen (ex Linderås, Långaryd). Valvet ströks gä rna i svagt blått. Mot periodens slut, på 1850-talet, är grått-vitt-guld alltjämnt vanligt , men de enfårgade väggytorna får nu ofta dekormönstring eller kvadermålning i det grå (ex Hjälmseryd). Bänkinredningen ekådras eller bonas i mörkare fårger. Färgsättningen är det element i inredningen som lät- tast kan förändras, och många kyrkor har vid snart sagt varje renovering fått ny kulör. Smakens skiftni ngar och trender avspeglas tydligt. Under vissa perioder, särskilt kring sekelskiftet och på 1960-talet, saknades i hög grad ambitio nen att anpassa få rgen till kyrkans grundkarak- tär, under andra, t ex 1920-30-talen, hade man större känsla för detta. Det finns exempel på att den ursprungli- ga få rgsättningen mer eller mindre troget rekonstruerats, och den möjligheten finns ä n i många kyrkor där man avlägsnat sig lå ngt från originalet. Altaranordning, predikstol, orgel Så ti ll inredningens huvudobjekt, altarprydnad , predik- stol , orgel. l Smålandskyrkorna är de bevarade på ur- sprunglig plats i stort antal. Ännu fler blir det naturligt vis om samtliga kyrkor, även äldre och ombyggda, som fått inredning förnyad under perioden , skulle in venteras. 75 av de nybyggda kyrkorna har kva r alta rprydnader frå n perioden. 38 altaruppställningar med klassicistiskt ramverk, kolonner eller pilastrar och överstycken som ram kring ursprunglig målni ng finns kvar. Enbart altar- uppställning utan altartavla finns i Il kyrkor, enbart a lta rtavla i 16. Utöver de praktfulla exempel från Växjö stift som nämnts i Ma rian U llens uppsats kan sä rskilt framhållas den unika altaruppställningen i Tryserum (i Linköpings stift) från 1780-talet, ritad av J E Rehn (fig 672). Altarkorset , den frå n början allra vanligaste altarpryd- 428 l. SJÖSTRÖM Fig 672. Tryserums kyrka, altaruppsats efter ritning av J E Rehn, 1780-talet. Foto GJ 1990. Tryserum Church. The altar. Designed by J E Relm in the 1780's. naden, vanligen skulpterad med törnekrans och svepduk, men även återgiven i bild, finns kvar på ursprunglig plats i några få kyrkor (se ovan s 77f och not 66). Många fl er har fu nnits - 3 1 a ltarkors är säkert dokumenterade och finns ofta kvar sekundärt placerade. Korsen t illkom un- der hela perioden,med viss övervikt för 1800-talets bör- jan. Mängden likartade kors började så småningom ver- ka tröttande. Ett citat ur protokoll 1835 från sockenstäm- ma i Edshult är belysande: församlingen vill »medgifva att det enkla korset är en betydelsefull och numera i bruk kommen alta rprydnad , men en skickligt utförd altartalla pryder i dess tanka mera, och är mera talande till sin- net». 23 På Öland där inredningarna tillkom senare än i Små- land är få altarkors kända (Södra Möckleby). Altartavla var den vanligaste altarprydnaden där, ofta samkompo- nerad med altarpredikstol, som förekommer ofta på Öland. 24 I Småland har endast fem altarpredikstolar be- varats (Adelöv, Gullabo, Kristvalla, Nässjö, U rshult). Flera har funnits- nio är säkert dokumenterade25 - och har avlägsnats eller brutits upp vid 1800-talets slut, då kritiken mot företeelsen växte. Några har funnits kvar in på 1950-talet (ex Almundsryd , Målilla). Åttio av de nybyggda kyrkorna har predikstolar från perioden i behåll , i mer eller mindre ursprungl igt skick, och i ytterligare sex finns predikstolar som i senare tid kompletterats med ljudtak (se vidare s 48-53, 56-61 , 88-89). I många kyrkor har äldre predikstolar i senba- rock satts in i kyrkan i senare tid. Altaruppställning och predikstol med nygotiska drag finns endast i Gärdserum och Förlösa (1853, 1860). I Pjätteryd och Stenbrohult finns altaranordningar från 1870-talet med nygotiska drag. Pred ikstolen i Virestad och predikstolstaket i stenbrohult är utförda i samma stil, också på 1870-talet. Även på Öland är de nygotiskt präglade inred ningarna tillkomna efter 1860 (ex Gräsgård, Högsrum). Ett sj uttiotal ursprungliga orgelfasader finns kvar i de nybyggda kyrkorna. Tretton är från tiden fö re 1809. Äldst är orgeln i Vissefjärda, som övertagits från Kalmar domkyrka. Den kände orgelbyggaren Per Schiörlin är upphovsman till flera av dem. OlofTempelman har ritat fasaderna till några av Schiörlins orglar, t ex Söraby (fig 57-58), men de förenklades ofta vid utförandet, som i Nässjö och Kråkshult. Flertalet bevarade orgelfasader, 44 st , är frå n tiden 1840-60. På Överintendentsämbetet var då särskilt Carl Gustaf Blom Carlsson, Johan Fredrik Åbom, Albert Törnquist och bröderna L och J A Hawerman flitiga orgelfasadritare. Ofta anlitade orgelbyggare var Bröderna Söderling i Göteborg, Sven och Erik Nordström i Flisby (senare Eksjö) och Johannes Magnusson i Lemnhul t. Ståtliga orglar från detta skede finns t ex i Reftele, Väc- kelsång, Stenbrohult och Virestad. Endast Gärdserum och Fryele har orgelfasader med gotiserande inslag, från 1850-talet. Den klassicistiska kompositionen och dekoren präglar övriga orglar. Även under 1860- och 70-talen , då många av kyrkorna fick sina orglar, levde typen kvar, men de nygotiska blev allt vanli- gare (ex Göteryd, Södra Sandsjö, Bredaryd, Hjälmseryd). I många kyrkor finns även de ursprungliga orgelverken kvar: i Loftahammar är orgeln byggd år 1767 av Lars Wahlberg, i Tryserum, Kräkshult och Nässjö finns väl bevarade instrument av Pehr Schiörlin. Berömda orglar av bröderna Nordström finns bl a i Hult, Målilla och Flisby. I Korsberga, Södra Solberga och Skirö klingar orglar av Johannes Magnusson. Övrig inredning Bänkinredningen i kyrkorna var i allmänhet från början ordnad i fyra slutna kvarter, oftast utan sidogångar. Bänkfronterna hade en enkel snidad eller målad dekor i spegelfålt, under den första fasen ofta blommotiv (ex Gryteryd), senare med klassicerande motiv (ex Tånnö, Vrå). De större kyrkorna kunde ha åtta kvarter (ex Dö- derhult fig 193) och längsgående bänkar vid långsidorna. Vändbänkar finns kvar i några få kyrkor (ex Skirö). Bänkinredningen har variiigen bytts ut både en och flera gånger, och bänkarna har gjorts bekvämare. Fronter och dörrar har dock ofta behållits. De flesta kyrkorna har idag slutna bänkar mot mittgången och öppna mot sido- gångarna. Tryserum, Malmbäck och Rydaholm har kvar öppna bänkar med höga sirade gavla r från 1880-talet och sekelskiftet. Sådana har funnits på många andra håll (ex Vislanda fig 514). Ofta har man på 1900-talet moderni- serat dessa bänkar genom att såga av de höga gavlarna. Sammanlagt ett tjugotal kyrkor har öppna bänkar, an- tingen moderniserade eller helt nygjorda i sen tid. Korbänkar fanns som regel för att utnyttja utrymmet maximalt. I kyrkor med raka korväggar är de raka eller vinklade, i kyrkor med rundade eller mångkantiga kor följer de väggens form (ex Asa, Odensvi , Södra Unna- ryd). I några kyrkor har de främre bänkkvarteren rundats så att bänkskärmen bildar en halvcirkel framför koret (ex Karlslunda, Södra Sandsjö, Nottebäck). Ett särskilt kapitel kunde ägnas nummertavlorna, där tidens skickliga ram- och spegelmakare lät fantasin flöda. Musikaliska attribut som lyran och trumpeten fick ofta smycka ramarna. Lyrprydda tavlor återfinns i många kyr- kor från 1 840-50-tale~, bl a i trakten kring Värnamo (ex Fä rgaryd, Tånnö, Voxtorp, Bolmsö, Kållerstad, Södra Hestra fig 673). Snickarnas få rdigheter kan avläsas också i altarringens och läktarbarriärens utformning. Altarringen utfördes vanligen som slät panel med dekor av emblem som kor- responderar med läkta rbröstningen (ex Björkö) eller ge- nombruten med balusterdockor (ex Adelöv). I en lång rad kyrkor särskilt i Värnamotrakten förekommer graciö- sa gallerverk i trä i några återkommande geometriska mönster, både i alta rring och som övre del av läktarräc- ket (ex Södra Hestra fig 104, 447, 673, Hjortsberga fig 94). Snickarverkstaden har inte kunnat identifieras men verkade troligen senast på 1860- 70-talen. Till korpartiets inventarier hörde även stånduret, pla- cerat väl synligt vänt mot församlingen. Många finns ÖVERSIKT 429 Fig 673. Detalj av koret i Södra Hestra kyrka, byggd 1828-30. Nummertavla i förgyllt trä från 1830-talet, altarring med trägal- ler, senast från 1870-talet , samt skurgolv med breda ti ljor, troli- gen från 1920-talet. Foto AD 199 1. Södra Hesfra Church. b1tilt 1828-30. Hymn-board ji-om the 1830 's, altar-rai/sji-om before 1880, woodenjloorji-om the 1920 's. ännu kvar (ex Gryteryd fig 227, Bolmsö fig 178). En del kyrkor ha r två ståndur (Vislanda). I Härlunda ä r uret placerat i läktarbarriären. Malm- och mässingskronor anskaffades efter hand, och hängdes vanligen i mittgången från början. Numera ä r de ofta omhängda i två rader, för att inte skymma sikten mot altaret. Vikt igt för helhetsintrycket av kyrkan är golvbelägg- ningen. Kalksten användes på Öland, medan trägolv från början var det vanliga i Småland. Ett stort antal kyrkor ha r i sen tid fått stenplattor inlagda, särski lt i korpart iet , men trä finns kvar på många håll , oftast fernissat. Ur- sprungliga skurgolv med smidd spik och trären yta pry- 430 l. SJÖSTRÖM der ännu några få kyrkor (ex Tånnö, Söd ra Hestra fig 673). En fOrteckning över de småländska och öländska kyr- kor som har välbevarade interiörer och indredningsde- taljer finns i Bilaga nedan . Renoveringar Småland U n der rubriken Kända viktiga fOrändringar och åtgärder a nges i katalogen alla dokumenterade större ingrepp som gjorts i de katalogiserade kyrkorna efter uppföra ndet. Det gäller både större underhållsinsatser, frä mst då farg- eller materialbyte ingår, nyanskaffningar och byten av inredningselement, och alla de fårändringar som i dagligt tal brukar sammanfattas under begreppet restaurering. Eftersom denna term egentligen innebär å terställande, och de flesta ingreppen avser ombyggnad och omgestalt- ning, används här istället det mer neutrala ordet renove- ring. I de få fall då verkligen å terställa nde av ursprungs- skick genomförts, benämns det här får tydlighets skull återrestaurering. Må nga åtgä rder i kyrkorna utfOrdes givetvis fOre 1860, särskilt i de ä ldsta kyrkorna. Förutom rent underhåll och ommålning, byte av takmaterial , panelning o dyl rörde det sig huvudsakligen om nyanskaffningar av altarpryd- nad eller orgel , som man ofta på grund av medelsbrist fick dröja länge med efter kyrkans invigning. Ett mycket stort antal arkitekter/ motsvara nde ha r varit verksamma i Småland med att renovera kyrkor. Ett hundratal namn är dokumenterade från 1880-talet och till idag. Dä rtill kommer att den ansva riges namn i må nga fall , särsk ilt de tidiga, inte framgå r av tillgängliga handlingar. Liksom på andra håll i la ndet har fle rtalet a rkitekter sva rat får några få e ller en enda insats va r. Två arkitekter/fi rmor avvi ker från mönstret: Paul Boberg, som från 1920- till 1940-talet renoverade 50 kyrkor, de flesta i Kronobergs län, och Johannes Da hl och hans efterträdare Erik Persson, som svarade får 56 kyrkor, de flesta i l önköpings län. Normalt ä r det inte en uta n flera olika renoveringar som präglar dagens kyrka. Tidens växlingar i smak och synsätt , liturgi och praktiska behov har gjort a tt åtgärder- na överlagrats till en summa som speglar kyrkans olika skeden mer eller mindre tydligt. Det säger sig självt att de äldsta fårändringarna i dag är otydligast , och ofta helt utplå nade. Genom gamla fotografier och arkivha ndling- ar ka n man bilda sig en uppfattning om hur kyrkorna tedde sig fåre de senaste renoveringarna. Ett femtontal renoveringar ä r kända frå n 1880-tal till ca 19 15. Av dessa åtgärder finns spridda spår endast i en handfull kyrkor. Ambitionen kring sekelskiftet va r att ge den nyklassicistiska kyrkan en varmare, mer ombonad atmosfär, som låg närmare de då aktuella stilidealen. Målet nåddes främst genom dekormålning av tak och väggar, träpaneler upp ti ll brösthöjd, ekådring eller mar- morering i dova få rger av trä inred ningen, tonade glas och färgstarka glasmål ningar får att dämpa ljusinfallet De oftast geometriskt upplagda repelil iva mönster som an- vändes i dekoren präglades av nygotik eller nyrenässans. En god representant får tiden var Hugo Hammarsköld, verksam på 1890-talet och senare. Ingenting finns kvar av det han gjorde i fyra smålandskyrkor. I samma anda verkade den kä nde stockholmsarkitek- ten Axel (Agi) Lindegren straxt efter sekelskiftet. Ha n omgestaltade bl a Gällaryd (fig 237). Hans dekorativa utsmyckning finns del vis kvar i G årdsby och Väckelsång. Nyrenässansdekor finns kvar även i Östra Torsås. Konst- nären Ludvig Frids omfatta nde målade dekor från 1890-talet har bevarats bl a i U rshult , där ma n senare avlägsnat takdekoren men behållit väggarnas randade kvadermålning. Frid dekorerade även Yetlanda, där Ludvig Petersson genomförde tidens mest långtgående renovering 1903, följd av minst lika genomgripa nde åt- gärder på 1920-, 50- och 80-talen. G lasfånster med lätt j ugendpåverkat mönster finns i bl a Vislanda frå n 1902. I Älghult har takdekor med geo- metriska mönster av liknande art från G T Hagströms renovering 19 16 behållits, medan hans väggdekor tagits bort. Jugendstilen har anna rs satt få spår i sekelskiftets renoveringar. Det mest påtagliga exemplet är lngatorp, som efter en brand delvis omgestaltades av Fredrik Fal- kenberg l 914. Kring 1920 började man vända sig mot sekelskiftets st ilideal och föredrog st rama re, diskretare dekor i ljusa, dämpade fårger. Tjugotalsklass icismen hade större val- frändskap med nyklassicismens kyrkor. Goda exempel är Otar Hökerbergs välbevarade utsmyckning i Alseda från 1917 i gråskala och Axel Munthes i Ljungby från 1926. En god representa nt får tiden ä r den produktive Paul Boberg (1884-1 947), som inledde sin verksam het i Små- land på 20-talet. I mångt och mycket är han en parallell till den åtta år yngre Eiler Graebe i Skåne,26 som får övrigt utfö rt fyra renoveringar i Småland. Bobergs och hans samtidas renoveringar omfattade många rent tekniska och praktiska ingrepp, som att ka- miner utbyttes mot värmeanläggningar eller att vind fång ord nades vid ent reer. Bänkarna gjordes bekvämare. Bo- berg företog också omdisponeringar av kyrkorummet, som att korpartiet utvidgades genom att de främre bän- karna avlägsnades (ex Berga, Yirestad) eller att dopplats a nordnades vid en igensatt sidoingång (ex Ekeberga). Korpartiet kunde fårstoras även genom att införli va sak- ristian (ex Tra ryd). Ofta sattes korfönstren igen för att bli kvitt störande motljus (ex Pjätteryd , Vissefjärda). Fönst- ren försågs alternativt med tonat glas (ex Asa, Ökna) eller glasmålning (ex Voxtorp). I många kyrkor lät Boberg renovera och återinsätta predikstolar och inventarier från äldre skeden, främst barocken (ex Pjätteryd, Däde- sjö). De flesta av denna typ av ingrepp bestå r i dag. Senare förändringar har däremot ofta gått ut över Bobergs måla- de dekor och fcirgsättning. Hans favoritfårgställning var grågrönt och grått , gärna med marmorering, med spar- samma inslag av guld. I Tannåker kan effekten ännu studeras. Under 30-40-talen återställde Boberg i fl era fall originalfårgsättningen i pärlgrått/guld (ex Voxtorp, Fry- ele). N ågot djärvare kontrastfarger prövades på 40-talet (ex Gällaryd). Han målade över en hel del sekelskiftesutsmyckningar och ersatte den med ny dekor (ex Dädesjö, Traryd). I några fall tog han också fram tidigare övermålad dekor (ex Södra Sandsjö, Karlstorp). I korabsiden lät han ofta konstnä rer utföra målningar som speciellt blickfång (ex Berga, Reftele, Långaryd, Åsenhöga, alla bevarade). Johannes Dahl, stadsarkitekt i Tranås, inledde sin re- noveringsverksamhet på 1930-talet efter liknande princi- per som Boberg. Dahl avled 1953 och firman övertogs av Erik Persson, som drev den vidare under Dahls namn tillsammans med Elis Andersson, Dahls medarbetare se- dan 1948. Bägge var byggnadsingenjörer. Många kyrkor har renoverats av firman både två och tre gånger med decenniers mellanrum. 1992 köptes J oh. Dahls Arkitekt- firma av Tranark AB i Tranås, som förvaltar firmans rikhaltiga ritningsarkiv. Ett gott och ännu oförändrat exempel på Dahls renove- ringar finns i Kållerstad från 1949. I inredningens lugna gråskala , med dragning mot grågrönt i bänkarna, finns sparsamma accenter i rött i taklist och predikstol. Under Erik Perssons tid fick den sobra fårgskalan någon gång inslag av starkare fårger (Skede, Vimmerby). Den radika- la uppdelningen 1956 av Edshults kyrka, med en lillkyrka på tvä ren, blev en engå ngsföreteelse. Firman var i all- mänhet mycket återhållsam med ingrepp i stomme och planlösning. Under 1960- och 70-talen fortsatte man på många håll på församlingarnas initiativ med ommöbleringar i kyrko- rummet, bl a med syfte att bereda stö rre utrymme för förrättningar och kör i korpartiet Kororgel behövdes för samspelet mellan organist, liturg och kör. Fristående al- tare infördes för att möjliggöra altartjänst med prästen vänd mot församlingen, som ett led i den nya liturgin (ex Långasjö, Öja). Läktarunderbyggnad och installation av toaletter och biutrymmen blev allt vanligare. Bänkar ÖVERSIKT 431 kunde tas bort och utglesas, eftersom antalet gudstjänst- besökare minskade. »Lillkyrkom för intimare gudstjänst inrättades på vissa håll, antingen i själva kyrkorummet (ex Björkö) eller på tvären under läktaren (ex Kulltorp). Inställningen till fårgsättning blev allt friare. Vissa ar- kitekter sökte sig gärna tillbaka till de ursprungliga får- gerna, antingen de gick i den svala gråskalan eller var mera mustiga (jfr Döderhult och Kristvalla, bägge reno- verade 1953 av N ils Carlgren). Andra a rbetade med fri fårgsättning, ofta i starka, kontrasterande kulörer. En provkarta på brokiga fårgställningar, ofta med förgyll- ning, finns i det tjugotal kyrkor i Kronobergs län som renoverats 194 7-1982 av Hans Linden (ex Dädesjö, Väc- kelsång). Exempel på mildare fårgskala finns också (ex Tofteryd, Skärstad, ark. P Rudenstam). Öland Renoveringarna på Öland följer samma mönster som Småland. I katalogen nämns ett femtontal namn på a rki- tekter och andra renoveringsansvariga. Åtta verkade en- bart på Öland, de övriga har arbetat även på fastlandet. Ärland Noreen och Sven Rosman hör till de få , som verkat vid fler än en Ölandskyrka, på 1930-50-talen. Ölands kyrkor är genomgående väl bevarade exteriört i det sk ick de fått före 1860. Omgesta ltningen av Gräsgård 1884- 86, då tornöverbyggnad , vapenhus, västportal och dekor tillkom, och rivningen och nybyggnaden ·av lång- huset i Köping 1953, med hänvisning till sättningsska- dor, är de enda större förändringarna efter 1860. I interiörerna har förändringarna varit fler. Genomgri- pande ingrepp i planlösning och stomme gjordes 1931 i Mörbylånga och på 1950-talet i Kastlösa och Persnäs. Ärland Noreens omvandl ing av Kastlösa t ill en treskep- pig ha llkyrka med plant tak och helt ny inredning hör till tidens mest långtgående renoveringar. Av det sena 1800-talets stora stilrenoveringar finns ganska litet kva r i interiörerna . Omgestaltningen av Gräsgård i nygotik, utfö rd av Theodor Holmgren , ä r ä nnu skönjbar, bo rtsett från den målade dekoren, medan endast enstaka spår finns kva r av tidens omfattande åt- gärder i Norra Möckleby, Persnäs, Runsten och Sandby. Den tidstypiska dekormålning som utfördes i valv och på väggar ända in på 191 O-talet finns kvar endast i Stenåsa, om än i ljusare fårgställni ng än den ursprungliga. Även i övrigt är Stenåsa kyrkas inredning ett gott prov på sekel- skiftets renoveringsam b i t ioner. Liksom i Småland genomfördes vid mellan- och efter- krigstidens renoveringar många ingrepp av praktisk funktionell karaktär, som utvidgning av korområdet och ombyggnad av bänkar. Vid ommålning togs ofta föregående renoverings dekor 432 l. SJÖSTRÖM bort och interiören fick en ljusare färgsättning, mer lik den ursprungliga men något varmare i tonen. Starkare fårger som accenter blir vanliga fr o m 1950-talet, särskilt i taklist och bänkinredning (ex Algutsrum, Sandby). In- tensiva kulörer med stark kontrastverkan utmärker en del renoveringar på 1980-talet (ex Gräsgård). Hur ser framtiden ut för de kyrkor som byggdes 1760-1860, i tider av tillväxt och förtröstan? Må nga av dem är stora och ligger i trakter med vikande befolk- ningsunderlag. De senaste å ren har problemet med »Övertaliga» kyrkor diskuterats både inom Svenska kyr- kan och inom kulturmiljövården. Många och svåra frå- gor om finansiering, vård och underhåll måste lösas, särskilt om kyrkan och staten sk iljs åt. I det historiska perspektivet finns naturligtvis inga övertaliga kyrkor. Varje kyrka är ett unikt dokument, omistligt för sin socken, fylld av minnen och spår av traktens människor, av deras mödor och drömmar, liv och död. Sockenkyrkorna är landmärken , som hjälper oss att orientera både i rummet och i tiden. Så länge den vissheten delas av många kommer kyrkorna att hållas i stånd. Att det kanske ibland måste ske med knappa me- Bilaga Välbevarad inred ning Småland Ett trettiotal av de 124 kyrkorna är mycket välbevarade, dvs har altaranordning, predikstol, orgel , orgelläktare och bänkinredning från perioden i så gott som ursprung- ligt skick och på ursprunglig plats, samt har en färgsätt- ning som överensstämmer med den från tillkomsttiden. De ger alltså ett enhetligt och tidstypiskt intryck. Av dessa kyrkor har dock 13 fått läktarunderbyggnader (lu), som rubbar balansen i västpartiet. Fjorton av dessa välbevarade kyrkor tillkom 1760- 1800, sexton 1800-1860, varav endast två nygotiska. Från 1760-70-tal: Loftahammar (lu), Hallingeberg, Kråksmåla, Gryteryd, Döderhult (lu), Odensvi ; Från 1780-90-tal: Söraby (lu), Tryserum, Fryele, Blackstad, Kristdala, Vena, Västrum (lu), Virestad . Från 1800-20: Kråkshult, Asa (lu), Fliseryd; Från 1820-40: Härlunda, Adelöv (lu), Rumskulla, Vrå (lu), Skirö, Södra Sandsjö, Hjortsberga, Mörlunda (lu); Från 1840-60: Ljuder (l u), Tånnö (lu), Bolmsö. Från 1840- 60, nygotiska inslag: Gärdserum (lu), För- lösa (lu). I inventeringen har gränsen 1860 f61jts strikt. Många kyrkor med hela eller dela r av inredningen tillkommen del behöver inte innebära något negativt- ofta är det de kostsammaste åtgärderna som fOrvanskat mest. Allra känsligast får ingrepp är de nyklassicistiska kyr- korna. Det kan vara lämpligt att sluta denna översikt med ett citat av Axel Unnerbäck, som både som forskare och kulturmiljövå rdare känner denna kyrkatyp väl och värdesätter den högt: »De nyklassicistiska kyrkorna har orättvist setts över axel n . ..Restaureringsarkitekterna har ofta känt sig oförhindrade att experimentera och föränd- ra. InnanfOr de vita murarna möter man därfår ofta en interiör som präglas mera av temperamentslös tristess än av den briljans och klarhet som är den nyklassiska kyr- kans stora tillgång. Respekten får kulturarvet måste också omfatta de ny- klassiska predikokyrkorna. Ännu finns det väl bevarade kyrkor av stort konstnärligt värde - dem måste vi vara rädda om. Men det finns också en stor mängd kyrkor som visserligen är förvanskade, men där de ursprungliga kvaliteterna ligger som en slumrande tillgång att åter- uppväcka - en stor och stimulerande uppgift fOr Svenska kyrkan, fOr restaureringsarkitekterna och får kulturmin- nesvården»Y efter 1860 är lika välbevarade exempel på den nyklassi- cist iska sena sti len (ex Jälluntofta, Forsheda tig 671 ). I övrigt finns bevarad inredning från 1760-1860 i ett stort antal småländska kyrkor (endast huvudobjekt i funktion på ursprunglig plats medtagna): Algutsboda. Altartavla. - Almundsryd. Altare, predik- stol. - Alseda. Altaranordning, predikstol , bänkinred- ning, orgelläktare. - Anderstorp. Altaruppsats (ej altar- tavla), predikstol , orgelläktare. - Annerstad. Altarupp- ställning, orgelfasad. - Barkeryd. Altarkors, predikstol.- Bellö. Altaruppställning, predikstol, orgelfasad, orgelläk- tare. - Berg. Predikstolskorg, orgelfasad. - Björkö. Altar- uppställning (ej a ltartavla), predikstol , korbänkar, bänk- inredning, orgelfasad , orgelläktare. - Breda ryd. Altar- bord, predikstol, orgelläktare. - Bäckebo. Altaruppställ- ning, predikstolskorg, orgelfasad. - Dädesjö. Altarupp- ställning. - Edshult. Altaranordning, orgelfasad, orgel- läktare. - Ekeberga. Altartavla, predikstol, orgelfasad. - Flisby. Altaruppställning, predikstol, orgelfasad, orgel- läktare. Gamleby. Predikstol. - Gullabo. Altartavla. - Gårds- ÖVERSIKT 433 by. Orgelfasad. - Gällaryd. Predikstol. - Göteryd. Pre- dikstol. - Hemmesjö. Predikstol , orgelfasad, orgelläkta- re. - Hjorted . Altaruppställning (ej altartavla), predik- stol , orgelfasad. - Hjälmseryd. Predikstol. - Hovman- torp. Altaruppställning (ej altartavla), predikstol, orgelfa- sad. - Hult. Predikstol, orgelfasad, orgelläktare. - Hult- sjö. Altaruppställning (ej altartavla), pred ikstol , läktare. - Jälluntofta. Skärmvägg i koret. - Järeda. Altartavla. - Kalvsvik. Altartavla,predikstol.- Krist valla. Orgelfasad, läktarbarriär. Lofta. Predikstol , orgelfasad, orgelläktare. - Långasjö. Orgelfasad. - Lå ngemåla. Orgelfasad. - Malmbäck. Al- tarkors, altartavla, orgelfasad. - Markaryd. Predikstol. - MisterhulL Altaruppställning, predikstol , orgelfasad, or- gelläktare.- Mål illa. Predikstol, orgelfasad , orgelläktare. - Månsarp. Predikstol , orgelfasad, orgelläktare. - Möns- terås. Altaruppställning, predikstol , orgelfasad. - Notte- bäck. Orgelfasad. - Nässjö. Altarpredikstol, orgel , orgel- läktare.- Nöbbele. Altartavla, orgelfasad, orgelläktare.- Pjätteryd. Predikstolskorg, orgelfasad. - Reftele. Predik- stol , orgelfasad, orgelläktare. - Rydaholm. Predikstol, orgelfasad , orgelläktare.- Ryssby. Altaranordn i ng, orgel- fasad. Skatelöv. Altartavla, predikstolskorg, bänkinredning, orgelfasad, orgelläktare. - Skede. Altaruppställning, pre- dikstolskorg, orgelfasad. - Skärstad. Predikstol , orgelfa- sad, orgelläktare. - Slätthög. Predikstol , orgelfasad. - Stenbrohult . Orgelfasad. - Söderåkra. Predikstol, orgel- fasad , orgelläktare. - Södra Hestra. Bänkinredning, or- gelfasad, orgelläktare.- Södra Unnaryd. Predikstol , kor- bänkar, orgelfasad , orgelläktare.- Södra Solberga. Altar- uppställning (ej altartavla), predikstol. Tingsås. Altare, predikstol. - Tofteryd . Altaruppställ- ning (ej altartavla), predikstol , orgelfasad , orgelläktare.- Traryd. Predikstol, orgelläktare. - Ukna. Orgelfasad. - U rshult. Altarpredikstol, orgelfasad. - Vi listad. Altar- uppställning. - Vimmerby. Orgelfasad. - Vislanda. Pre- dikstol , orgel. - Vissefjärda. Altaruppställning, predik- stol , korbänkar, orgelläktare. - Voxtorp. Altaruppställ- ning, predikstol, orgelfasad, orgelläktare. - Väckelsång. Altartavla, altare, predikstol , orgelfasad. Åby. Predikstol , orgelfasad , orgelläktare. - Åker. Al- taruppställning (ej altartavla), predikstol , orgelfasad , or- Noter l. Övers iktliga framställninga r frå n ca 1950 av kyrkokonsten i Småland finns bl a i stift sböcke rna (Linköpings stift i ord och bild , Växjö stift i ord och bild), där Bengt Cnattingius resp Bertil Berthelsson behandlat ämnet. En kort översikt finns 28-9 19021 KB 2 gelläktare. - Ålem. Predikstol , delvis orgelläktare. - Åsenhöga. Altarkors, predikstolskorg, orgelläktare. - Älghult. Altartavla. - Öja. Altaruppställning (ej altartav- la), predikstol, bänkinredning, orgelläktare. - Ökna. Altaruppställ ni ng, predikstol , orgelfasad. -Östra Torsås. Predikstol. Öland l få öländska kyrkor har man haft råd och lägenhet att i ett sammanhang skaffa all inredning. Vanligen har altar- prydnad och annan inredning från den äldre kyrkan in- satts i den nya. Med enkla medel , målad dekor och tillägg eller ändringar av skulptur, har man sökt anpassa det gamla till det nya rummet (se ovan Boström s 413). l några nybyggda kyrkor utgör dock interiör och inred- ning en helgjuten och ungefår samtidigt tillkommen en- semble, ännu välbevarad: Hulterstad ( 1803), Runsten (1835-36), Löt ( 1842) och Bredsättra ( 1846-48). Väl bi- behållna, men tillkomna i etapper är också interiör och inredning i Föra ( 1828-29), Gårdby (1840-41) och Albö- k e ( 1859), liksom i de ombyggda kyrkorna Långlöt och Torslunda. De på Öland vanliga raka korväggarna med fönster har till skillnad från fastlandet i stor utsträckning fått behålla si na klara glas (ex Alböke, Bredsättra, Högsrum). l flera kyrkor finns fönster även i ett övre register (ex Alguts- rum, Stenåsa). Också västväggen försågs ofta med fönster. Förhålla n- devis många Ölandskyrkor har undsluppit läktarunder- byggnad , eller har försetts med mycket grunda inbyggna- der. Särskilt välbevarade västpartier med vackert arbeta- de läktare och orgelfasader finns i Alböke, Bredsättra, Löt och Sandby. Utöver i de ovan nämnda kyrkorna finns bevarad inred- ning från 1760-1860 i sju öländska kyrkor (endast hu- vudobjekt i funktion på ursprunglig plats har medtagits): Algutsrum. Predikstol, läkta re. - Mörbylånga. Läktare. -Norra Möckleby. Predikstol , läktare.- Sandby. Predik- stol , läktare. - Segerstad. Predikstol , läktare. - Stenåsa. Altaruppställning, läktare.- Södra Möckleby. Predikstol, läktare. även i Bebyggelse och kulturlandskap, Småländska kulturbil- der 1988 (s 56-77). För Öland, se Bosn·öm ovan. - Littera- turhä nvisningar for periodens a llmänna konst- och a rkitek- turut veckling finns i Del l , SvK vol 210, s 28 1. l samma 434 l. SJÖSTRÖM volym I:Jehandlas pe riodens kyrkor i Skåne och Blekinge. Del 3, SvK vol 2 17, samt i Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 22, behandlas kyrkorna i Övre Norrland . 2. Linköpings stift i ord och bild , s 83ff. 3. Hallingebergs kyrkoarkiv, VaLa. 4. Ebeling 1992 s 153f. 5. Ebe/ing 1992 s 153. 6. Växjö stift i ord och b ild , s 3 11 ff. 7. Ebeling 1992. 8. Prästmöteshandlingar 1805. 9. Ang Ö IÄ:s organisat io n och a rbetsformer, se Malmström 1984 och Edling 1989. 10. SvK vol 2 10 s 276ff. I l . Hall 1987 s 63ff. 12. Pursche 199 1. 13. J Malmberg 1806- 58, ATA. Litteratur Byggmästare Jonas Malmberg. Nekrolog eller Lefnadsbeskrif- ning 1806-58. Avsk rift ATA. Bebyggelse och kulturlandskap. Regionalt kulturminnesvårdspro- gram för lönköpings län del l. Småländska kulturbilder 1988. Ebe/ing M , De » nygamla» kyrkorna -en lokal tradition i öst ra Småland under and ra hä lften av 1700-talet, i: Från romanik till nygotik. Studier i kyrklig konst och arkitektur tillägnade Evald Gustafsson. Sthlm 1992. Edling B, Överinte ndentsämbetets organisation och a rbet supp- gifte r, i: Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 17-18, 1989. Femlund S, Kyrkobygga nde i Skå ne 1760-1860, i: SvK vol 2 10 , 1989. Hall Th , Teglets brödraskap, i: Murmestarne. Murmestare embe- tet i Stockholm 1487-1 987. Sthlm 1987. Linköpings st!/i i ord och bild, Sthlm 1949. 14. Femlund 1989 s 15f. 15. SvK vol 2 10 fig 282. 16. Ebeling 1992 s 149ff. 17. Kong!. Maj :t Brev 1759 p.4. SvK vol 210 s 277. Jfr Stavenow 1927 s 277. 18. Sv K vol 209. Påpekande av M Ebeli ng. 19. Sjöström 1992 s 16 1 ff. 20. Stavenow 1927 s 241 . 21 . Ebeling 1992 s 157f. 22. Visprot 1795, Fryele. VaLa. 23. Ö IÄ:s skrivelse till K. Maj:t 24/2 1835. RA. 24. SvK vol 2 10, s 140 not 3. 25. Almundsryd, Berga, Ekeberga, Gårdsby, Herråkra , Ka rlslun- da, Långemåla , Mä lil la, Slätt hög. 26. Unnerbäck 1989 s 158. Malmström K, Frå n Ö IÄ till ATA. De centrala ritn ingsarkiven, i: Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 7, 1984. Pursche W, Ämbetsbrodern och la ndsort smästaren Anders Tö rn- berg. Några notiser, i: Murmestare embetet , 1990. Sjöström l, Venetianska fönster för svenska klockors klang. Om ett motiv i nyklassicismens kyrkoarkitektu r, i: Från romanik ti ll nygotik, Sthl m 1992. Stavenow Å, Carl Hå rleman. En studie i fri hetstidens arkitektur- historia. Uppsala 1927. Unnerbäck A, Utsikt frän Väderstads kyrka , i: Bebyggelsehisto- risk tidskrift nr 17-18, 1989. Växjö stift i ord och bild, Sthlm 1950. Övre Norrlands kyrkor. Temanr, Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 22, 199 1. Överintendenter statens byggnadsväsen a nförtroddes 1697 åt en överin- tendent. l 772 blev Överintendentsämbetet ett "kontor" inom de s k slottsbyggnadsstaterna och 181 O ett själv- ständ igt ämbetsverk, Kungl Överintendentsämbetet (ÖIÄ). Verket omorgan iserades 19 17 t ill Byggnadsstyrel- sen. Överintendentsämbetet bestod av en överintendent som chef, intendenter samt l :e och 2:e arkitekter. De sistnämnda hade fram till 1864 titeln konduktör. Nieodemus Tessin d y 1697-1728 Carl Gustaf Tessin 1728-1 74 1 Carl Hårleman 1741 - 1753 Carl Jo ha n Cronstedt 1753-1767 Carl Fredrik Adelcrantz (överintendents titel 1757) 1767-1795 Carl Fredrik Fredenheim 1795-1803 Fredrik Magnus Piper (t illförordnad) 1803-1805 Abraham Nielas Edelcrantz 1805-1813 Fredrik Samuel Si lverstolpe 18 13-1836 Fredrik Blom (tillförordnad) 1836-1844 Michael G ustaf Anckarsvärd 1844-1858 Gustaf Söderberg 1858-1864 Fritz von Dardel 1864-1882 Helgo Zettervall 1882-1897 Albert Theodor Gellerstedt 1897- 1904 Carl Möller (Byggnadsstyrelsens general- direktör 19 18-24) 1904-1917 Förkortningar ATA Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikva- rieämbetet och Statens h istoriska museer, Stockholm KA Konstakademien , Stockholm KB Kungliga biblioteket, Stockholm kr prot kyrkorådsprotokoll NM Nationalmuseum, Stockholm PÄ pastorsämbetet RA Riksarki vet , Stockholm Biskopslängd KALMAR STIFT Magnus Olai Beronius Carl Gustaf Schröder Martin G Wa llenstråle Magnus Stagnelius Anders Carlsson af Kullberg Paul Genberg LINKÖPINGS STIFT Andreas Olavi Ryzelius Petrus Filenius Uno von Troil Jacob Axelsson Lindblom Magnus Lehnberg Carl von Rosenstein Marcus Wallenberg Johan Jacob Hedren VÄXJÖ STIFT Olof Osander Olof Wallqvist Ludvig Mörner Esaias Tegner Christofer lsaac Heurlin Henrik Gustav Hultman 1746-1 764 1766-1789 1790-1807 1808-1829 1831-1 851 1852-1 875 1743-1 761 1761 -1 780 1780-1 786 1786-1 805 1805-1 808 1809-1 8 19 1819-1 833 1833-1861 1749-1 787 1787-1 800 1800-1 823 1824-1846 1847-1860 1860-1879 Ra ä st prot Sv K UUB VaLa visprot VSLB VDA ÖIÄ Riksantikvarieämbetet, Stockholm sockenstämmoprotokoll Sveriges Kyrkor, konsthistoriskt inventari um Uppsala u n i versitetsbi bl iotek Vadstena Landsarki v, Vadstena visita tionsprotokoll Växjö Stifts- och Landsbibliotek, Växjö Växjö domkapitels ark iv, Växjö Överintendentsämbetet (jfr ovan) 436 Teckenförklaring Landskapsgräns ~TERGÖ7LANDS LAN Länsgräns Gärdserum + ~ stiftsgräns +• Länsresidens --f"+Uk~aJ\ Tryse-~ nybyggda ' ct!O·E!kom- och tillbyggda Lotta+ Loftahammäio 10 20 30km.____.....__ _._ __. • Frinn\aryd Ode)vi+ Gamlet~- +,~ ~ '-··. ~al~ngebe~+ - _~stqrp• , . ( '-~ Blackstad - v ·· .k )JöN-KbPING•e •Lekeryd +FIIsby LINKÖPINGs STIFT Ed ;;Jr2l Åsenh··oga N v=r~~~~ S ~ ~N öm, T""" Ä''""" =ev p=~ ÖLAND + = nybyggda .t. = om- och tillbyggda o lO 20km '----~------' + Persnäs +Fö~ ~g'@'a'~+' .t. E g by (Köping) + Bredsättra =3_Högsrum + +Algutsrum - ... Torslunda + Gård~ +sanby + +1Segerstad S. Möckleby Fig. 6 76. Karta över Öla nd med kyrko- byggnader frå n perioden 1760- 1860 mar- kerade. Ritning a v K Pa lmgren. The province ofÖland. the location of the churches built 1760-1860. 450 PLANRITNINGA R Fig 677. Planritningar, l : 800. Plans ofthe churches, sca/e l : 800. s Alböke Algutsrum Hulterstad Bredsätt ra Högsrum Föra Kast lösa Gräsgå rd Köping ÖLAND 451 Löt Sandby Mörbylånga Segerstad Smedby Norra Möckleby Stenåsa l~~jl~-= Llu c=J c=J c=J c=J q o Södra Möckleby \tJ ~~y c=J c:w y c=J ~ Runsten Summary THE BISHOPS OF THE DIOCESE OF VÄXJÖ AND CHU RC H-BU ILDING, 1760- 1860 By MARIAN ULLEN (pages 9-32) With the exceptio n of the eastern pa rts, du ring the period 1760-1860 the Diocese of Växjö comprised the a reas in the Province of Småland that a re shown on the ma p in Fig. l . The eastern distriels (Ha ndbö rd, Stra nda, Norra and Södra Möre and the istand of Öland) fo rmed the Diocese o f Kalma r unt il the yea r 19 15. During the hun- dred-year period in question 79 new churches were built in the Diocese of Växjö , a diocese t hat consisled of 17 1 pa rishes. In addition, major a lteratio ns were made to 25 existing churches (Fig. 19). When a new parish church was buil t i t was customary to demolish the old one that it was to replace, a nd some fifty medieval churches were thus demolished during the period. The ma in reason for building these new churches was the need for larger chur- ches as a result of the rapidly increasing populatio n. The bishops' engagement in this quest ion was a deci- sive facto r with regard to the church-build ing acti vities of the pa rishes. The actual plan n i ng and design of the new churches was, however, steered by the arch itects of the Ö verintendentsämbetet-the Board of Publ ic Worksand Buildings-in Stockholm. During the t ime of the period 's first b ishop, Bishop Olof Osander, seven new churches were built (Fig. 3), under his successor, the dynamic Bishop Wallquist who took o ffice in 1787, ten new churches (Figs 4-5), and a nother ten during Bishop Ludvig Mö rner's time, 1800-1 823 (Fig. 6). When the most fa rnous bishop of his time, the poet a nd b ishop Esa ias Tegner, began his epis- copate in 1824 twenty-seven of the churches in the dioce- se had been built since 1760. Bishop Tegner was a convinced rationalist in the spirit of the Age of Enlightenment, and his very act i ve goal in this pa rticula r context was that those pa rishes which still had their old medieval churches sho uld replace them with new " happy, spacious a nd weil-lit" 'sermon churches', as, for example Skatelöv Church (F i g. 7), o n e of the first churches t hat Tegner consecrated . During his time as bishop 32 new churches were actually built , and the construction of further 12 was decided o n. In Tegner's eyes the medieval churches a nd their fur- nishings and decorat ion were gloomy a nd barbaric (Figs 8-9, 11 - 12), and in particula r he considered the old timber churches as beeing unworthy of serving as a House of God. He sometimes met with stro ng resista nce when he requested that a pa rish should demolish its medieval church a nd build a new o ne to replace it-and he m et with pa rticula rt y stiff opposition on the occasions when he attempted to persuade two parishes to go tageth- er a nd build a common church for both parishes. In most cases, however, Tegner had his way in the end-but G ranhult Church, a small limber church from the early 13th century (Figs 8- 9), is still sta nd i ng, in spite of the fact that a new sto ne church was bu il t at Nottebäck (Figs 10, 13-1 4) in 1833 as a common church for the parishes of bot h G ra nhul t a nd Nottebäck. Al so D rev old Church, a medieval stone church (Figs 11-1 2), was allowed to remain sta nding as an abandoned church when, after slightly more tha n 30 years of delaying tact ics on the pa rt of the pa rishio ners, the new church was finall y built in 1867. Nottebäck Church and Lenhavda Church (Figs 17-1 8) are good examples of the neo-Ciassical church type which was develo ped by the a rchitects at the Överinten- dentsämbetet , a chu rch type which Bishop Tegner both warmly recommended and enthusiast ically praised in his poetical conseerat ion speeches. At the same time, howev- er, t he more advanced proposals which were occasionally prepared a t Överintendentsämbetet (F igs 4, 15) were as a rule subsequently simplified in the course of d iscussions with the parishes concerned, most frequently on econom- ic grounds. Bishop Tegner's successor, Bishop Christofer Isaac Heurlin, fo llowed the same Iine as Tegner. During his time as bishop, 1847-1860, 22 new churches were built- and at a meeting of the clergy of the diocese in 1859 he proudly made a sta tement to the fact t hat no other d io- cese ha d seen the conseeration of so ma n y and s u ch " neat a nd decorative" churches. The church-building acti vity was to cont inue after 1860, although at a slightly slower pace. The new bishop, Henrik G ustav Hultman, had a more posit ive attitude towards reta ining med ieval chu rches than Tegner had had, an attitude which became increasingly common d u ring the la tter hal f of the 19th century. Already in the 1840's t here had been those who advo- cated a return to medieval art a nd a rchitecture, the most prominent of these being the architect to Lund Cathe- dra!, Carl Georg Brunius. He practised as a n architect in the Province of Skå ne, but he travelied in Småland in 1849 and subsequently wrote critically about the new SUMMARY 453 churches there which he found both plain and seeular in form (Fig. 21 ). By the 1850's the Gothic Revi val had reached even the architects at the Överintendentsämbe- tet, and it left its mark on many of their proposals for new churches (Fig. 22). Later, towards the end of the century, there was anattempt-by means of the introduc- tion of historicising decoration and the re-use of furnish- ings and fitments from the older churches-to give more warmth to the interiors of the "cheerless and bare" neo- Classical churches. Today few of the neo-Classical churches have retained their original interiors in an in- tact condition, while, generally speaking, little alteration has been made to their exteriors. ESAIAS TEGNER AS A CHURCH-BUILDER IN THE PARISH OF GÅRDSBY By Sno ToRNEHED (pages 33-42) Esaias Tegner ( 1782-1846), on e of Sweden's foremost authors and cul tura! figures, was Bishop of the Diocese of Växjö in southern Sweden from the year 1824 until his death. As Bishop he played a very active part in the church-building activities in the diocese, and his name is closely linked with the !arge neo-Classical "sermon churches" which were typical of the period . Churches which critics often condescendingly referred to as "Teg- ner-Barns". As was the case with all bishops in Sweden atthat time, Tegner was also a vicar with his own parish, namely the pari sh of Gårdsby, just south of the town of Växjö. The parish church there dated from the Middle Ages, and, in Tegner's opinion , it had not only been allowed to fall into a too advanced state of disrepair, but , furthermore, i t was also far too cramped. In 1828 he succeeded in getting a parish meeting to approve a proposal whereby the old church was to be demolished and replaced by a new CHURCH FURNISHINGS AND DECORATION church. A local master-builder prepared a proposal draw- i ng for the new church (Fig. 26), which , after certain revisions by Överintendentsämbetet-The Board of Pub- lic Works and Buildings-in Stockholm (Fig. 27), was subsequently approved by the Crown. The completed building (Fig. 25), which was built 1833-35, shows a number of minor deviations from the drawing that had been prepared by the Överintendentsämbetet. The new church was consecrated by Bishop Tegner himself in June 1827. As was always the case when Tegner was to speak, the occasion had attracted a very !arge number of people, and the church was more than filled to capacity. His conseeration speech-in the form of a poem in blank verse-was followed by a sermon. Both the speech and the sermon were published in the local newspapers, and were also read admiringly in Stockholm. Local masters and local traditions in the Province of Småland 1760-1860 By MARIAN ULLEN (pages 43- 95) The provincial, late-Baroque style lived on in the rural districts of Småland throughout the whole of the 18th century and left its mark on the design of church furnish- ings and the decoration of church interiors (Figs 9, 12). l n 1774 a Royal Ordinance stipulated that all proposals for new churches and church furnishings must first be checked and approved by Överintendentsämbetet-the Board of Public Works and Buildings-in Stockholm be- fore work could begin. This was one of the factors which contributed to a development whereby the new, neo- Classical style ideals began to reach the country areas of Sweden. lt was not , however, until around the year 1800 that these ideals had gained general acceptance. Among other masters who were active during the tran- sition period of the seeond hal f of the 18th century was the painter Sven Nielas Berg ( 1729-83). H e painted the nave ceilings in a number of churches with dramatically portrayed biblical scenes and symbols (Figs 29-34), and his stylized and naive treatment of human figures is closely related to the tradition of wall-decoration found in local farm-houses. Sven Nilsson Morin ( 1747- 1813), a self-taught painler and wood carver, began his career with the impressive pulpit in Anderstorp Church (Fig. 37). He attracted the attention of the k i ng, King Gustaf III , and visited Stock- holm. The pulpit in Maria Magdalena Church in Stock- holm (Fig. 39) acted as a source of inspiration for his work on the pulpit for Öreryd Church (Fig. 38). After a short period of study at the Konstakademien- the Acade- my of Fine arts-in Stockholm, Morin then executed, 454 SMÅLAND OCH ÖLAND amo ng other things, all of the furnishings and decoration work in Bosebo Church, now in the Kulturen Museum in Lund. In time Morin's form language became increasing- ly neo-Classical in character and closely associated with Överintendentsämbetet's proposal drawings (Figs 31, 36, 42). Jonas Berggren ( 1715-1800) had studied to become a sculptor as an extra pupil in the workshops of the Royal Palace in Stockholm-where at that time work on the interiors was in progress-before he began his Iong career in the Kalmar area. More than 40 exarupies of his work ranging from luxuriant Rococo to austere Classicism (Figs 44-45, 48-52), are known in the local churches. Also Berggren adapted his work to Överintendentsämbe- tet 's style ideal. These architectural and artistic ideals were frequentl y both supported and promoted by members of the nobil- ity and the upper-classes who took an active interest in the decoration of their parish churches. Söraby Church (Figs 53-58) has weil-preserved and high quality neo- Classical furnishings. The drawings for the altar, the pulpit and the organ were prepared by Överinten- dentsämbetet, but the names of the artists and craftsmen who were engaged in the actual execution of the work are not known with certainty. Pehr Hörberg was one of his time's most interesting and produclive church pa in ters. H e was a pupil of J . Chr. Zschotzscher, and he was also influenced by the work of G. E. Schröder (Fig. 59). It was not until the 1780's that Hörberg had the possibility to study for 18 months at the Konstakademien in Stockholm, after which he began on his Iong series of more than 80 altar paintings, 12 of which are in churches in Småland. He studied both hu- man figures and Class ical a rchitecture from etchings by the Renaissance and Baroque great masters, and the ma- jority of his preliminary sketches for his paintings are still in existence. One of Hörberg's favourite motifs was " .. . AS BEFITS A CATHEORAL ..." The re-shaping of Växjö Cathedra! during the 19th century By EVALD GUSTAFSSON (pages 97-108) Ever since the Middle Ages, Växjö Cathedra!, m the southern Swedish province of Småland, had been one of the smallest and poorest of the Swedish cathedraIs. Fur- thermore, it had frequently suffered damage both in wars and as a result of fire. In 1740 an extensive fire not only destroyed the towers and the roof, as they had looked since the l 7th century (Fig. l 06), but al so eaused consid- erable damage to many other parts of the building. The Jesus as a teacher. He used this motif in a number of churches, including Virestad Church in his home pa rish, where the altar painting (Figs 66-69) was later greatly praised by Bishop Tegm\r. Apart from the altar painting (Figs 71-72), Kräkshult Church has also Hörberg paintings on the gallery front (Figs 73-76). The paintings in Asa Church (Figs 77-80), Algutsboda Church (Figs 81-82), Odensvi Church (Figs 83-84) and Svenarum Church (Figs 85- 86), are further goodexa rupies ofHörberg's art-with the typical dramat- ic contrast between light and dark. The deep black tones in his paintings have darkened with the passing of the years and this has created considerable problems for the restorers. In cases where a parish was unable to afford to com- mission an altar painting by Hörberg or one of his foliow- ers (Figs 87-88, 9 1 ), t hen instead Överintendentsämbe- tet's recommendations were followed , namely a simple altar cross with a burial shroud and a crown of thorns (Figs 89-90). Today very few of t hese still stand in their original positions. From the 1840's onwards a whole succession of churches obtained altar paintings which were copies of altar paintings in two Stockholm churches (Figs 92-93) by the celebrated pa inter Fredric Westi n. These copies were done by different local painters with varying levels of artistic talent (Fig. 94). In some churches the decorat ive wall paintings ex- tended over the w hol e of the chancel wall s in the form of 'classicised ' biblica l figuresset in painted , illusory a rchi- tecture. Warking in grisaille technique, Carl Strömberg was the foremost pai nter in this particula r genre (Figs 95-104). Several local schools of craftsmen were also act i ve in the field of sculpture a nd wood ca rving, among others pulpit-makers, who preferred to copy weil-Iiked pulpits in the local churches rather than to follow the Ö verintendentsämbetet's drawings (Figs 91, l Ol). Iong period of repair work which followed the fire gave the cathedra! a greatly simplified appearance (Figs l 07-1 08). Among other changes, the characteristic twin- tower spires were replaced by a much simpler single tower. In the 1840's there was an increase in the general dissatisfaction with the cathedra!, which, it was felt , was ugly, was in an advanced state of disrepa ir, and, not !east, was far too small. Georg Brunius, the weil known Profes- sor of Greek a nd architect to the Cathedra! in Lund was contacted, and in 1845 he presented a radical and major alteration proposal in the Seania n Gothic Revival style (Fig. l 0). His propasal en ta i led the extension of the building, a completely new tower, and a completely new form for the roof of the cathedra!. Överintendentsämbetet-the Board of Public Works and Buildings-in Stockholm, with whom Brunius was involved in a continuous feud, made a number of altera- tions to Brunius' proposal before it was approved by the Crown in 1846 (Fig. III). In spi te of this, however, Brunius in fact proceeded with his own original proposal when work began in 1849. The extensive alterations were finally completed in 1854, and the result was a rather singular architectural creation which did not have any successors in the Province of Småland. Already in the 1860's there were critical voices raised SEMI-CIRCULAR OR STRAIGHT-ENDED? SUMMARY 455 against the cathedra! in connection with both its techni- cal and aesthetic shortcomings. During renovations car- ried out in 1898-99 the interior of the cathedra! was given rich, pai nted decoration work (Fig. 113). And so the building was to look until the 1950's, by which time the problems concerning the leaking roof and other tech- nical shortcomings had become increasi ngly serious. Architect Kurt von Schmalensee's proposal for solving these problems was to remave Brunius' roof construc- tion, and to revert to the older roof form in combination with pointed twin-spires similar to those that had existed prior to the fire in 1740-in this way also giving the cathedra! a more fitting medieval appea ra nce. During von Schmalensee's extensive restoration work carried out 1957-60 the cathedra! was once more re-shaped both internally and externally. In 1992, however, the whole question of a total transformation of the interior was yet once again re-awake ned. The shape of the chancel in neo-Classical churches in Jönköping county in the Province of Småla nd By INGRID SJösTRÖM (pages l 09-125) The neo-Class ical church can give an impression of al- most stereotyped uniformity as a church type-with its white, plastered exterior, the oblong plan fo rm with the tower, and the weil-lit interior. On closer inspection, however, it becomes apparent that there are in fact a rich variety of variations, and particularly so with regard to the plan shape of the chancel. Furthermore, this applies even within a limited a nd clearly defined region such as Jönköping county in the Province of Småland , which is the subject of this special study. Three ma in types of chancel shapes occu r (Fig. 11 6): l. straight-ended chan- cel, II . straight chancel wall with an apse, and III. an apsidial cha ncel with the same width as the main part of the church, so that the plan of the main part of the church has a U-form. The article shows t hat the t hird type of cha ncel shape is more common in Småland , a nd in particular in Jönköping county, t han in other parts of Sweden. During the period 1760-1867, 23 U-plan churches we re built in Jönköping county, and Il in the rest of Sweden (Fig. 119). A study of the new-building projects that are docu- menled in the archi ves also indicates that it would ap- pear that this chancel pla n-form has its origins in the proposals for parish churches prepared by Carl Hårle- man, architect , baron, and director of Överinten- dentsämbetet-the Board of PublicWorksand Buildings, who died in 1753 (Fig. 117). A small group of churches built around 1760- 90 in Småla nd have this type of chan- cel plan form: Ökna, built 1766-67 (Figs 91, 120), Alseda l 774 (Fig. 12 1 ), Gällaryd 1772 (Fig. 122), Villstad 1789 and Rydaholm 1793 (Figs 123, 124). Either through the vicar or some nobleman who had estates within the parish boundaries and who was en- gaged in the new church project , these parishes all had- in different ways-direct contact with the court and with Stockholm, where Hårleman's architectural taste was held in high esteem. There was a pause in church-building activi ty in Små- land during the first decades of the 19th century. Små- land had suffered badly as a result of war and crop failures, and it was not until the 1820's that church building began to get under way again . At this time the Överintendentsä mbetet was staffed by a group of very competent architects who had abandoned Hårlema n's style and the Gustavian style, and who now warked in a morestringent neo-Antique style where the emphasis was o n practical and simple solutions. Total symmetry was obligatory, a nd these architects had a particular prefer- ence for straight-ended chancels with the vestry located on the central axis, that is to say behind the east wall of the chancel, rather than the trad itional solution of ha vi ng the vestry at the north end of the church. There are a series of examples of the Överinten- 456 SMÅLAND OCH ÖLAND dentsämbetet having prepared drawings for new churches in Småland with straight-ended chancels (types I or II) which , during the actual construction work, were changed to semi-circular chancels. Among others, Södra Hest ra 1828-30 (Fig. l 04), Skede 1833 (Fi g. 125), Reftele 1835 (Fig. 127), Vaxtorp 1839 (Figs 128-129) and Tånnö 1844-52 (Fig. 130). This type of semi-circular chancel was to retain its popularity until the 1850's and 60's (Må nsarp, Anderstorp, Jälluntofta, Kållerstad). In the discussions with the Överintendentsämbetet aesthetic arguments were used in connection with the choice of semi-circular chancels, and one pointed to ear- lier churches in the area that were well-liked by the pa- rishioners as good examples to follow. A num ber of local master-builders, above all Carl Robert Palmer and Peter Pettersson, also showed a preference and an aptitude for building apsidial chancels, and they skilfully constructed their half-dame vaults and half-conical roofs. The fears THE CHURCHES ON THE ISLAND OF ÖLAND By RAGNHILD BOSTRÖM (pages 405-416) Of the 35 churches on the Island of Öland the majority are altered medieval churches where, in spite of altera- tions, much of the original fabric of the older churches is still preserved. Only eight wholly new churches were built during the period 1760-1860. During the 17th cen- tury and the early 18th century Öland suffered much more severely from the ra vages of war than the rnainland did, and the parishes on the island were poor. As Iong as was possible an attempt was made to accommodate the increasing nu m ber ofparishioners created by the growing population by means of erecting galleries and by building extensions to the small medieval churches-and pews were placed on every available seetian of floar space, often even in the ground floar part of the church towers. Building activity on a major scale did not begin until after the year 1800. When i t was not a question of build- ing a new church t hen parts ofexisting naves were demol- ished in order to extend the main parts of the interiors, new chancels and vestries were built , and the old towers were given new tower-heads. Rich source material is available in connection with the often complicated stories behind how the different churches came into being. For example, there is a great deal of information in the drawings made by traveliers with an interest in local history and folklore, such as Petrus Frigelius (died 179 1) and the clergyman Nils Isak Löfgren (died 1882. Figs 569, 573, 584, 595, 613, 659, 669). held by the Överintendentsämbetet that this type of chancel form was both too technically demanding and too expensive for provincial church builders were here proved to be totally unfounded. The many 19th century churches in Småland with semi-circular chancels are grouped in the areas where the first five Hå rleman churches are located. lt would seem that the reason why this type of chancellived on so long- slightly more than one hundred years-in these parts of Småland was that people appreciated the architectural qualities in this soft! y enclosing chancel with its feeling of space and its attractive daylighting. It can, therefore, hardly be Iikely that it was this type of church that was being referred to when, from the 1840's, the neo-Classi- cal churches became the object of increasing criticism on the grounds that they were far too seeular in character, and had the appearance of inns or barns. All the churches on Öland are built in the copiously available Öland limestone, and from the beginning of the 18th century onwards the majority of the churches were white-plastered. The most common roofing material was originally timber-in the form of tarred sh ingles-but this was replaced by iron or capper sheeting during the course of the 19th century. There was a scarcity of building timber on Öland, and uniess suitable timber from either wrecked ships or demolished buildings was available, all timber for roof-trusses, beams and scaffold ing had to be brought over from the mainland. When parts of an older church were demolished then all usable building materi- als were saved and re-used. The different building projects were led by strong- minded and independent thinking master-builders, and nei ther the Bishop nor the Överintendentsämbetet-the Board of Public Works and Buildings-in Stockholm had a ny real influence in this connection on the island during the latter part of the 18th century. At this time Henrik Wermelin was the most active of the master-builders. He extended the main part of the interior of six churches and enlarged the windows of others in order to !et in more light (Fig. 657). New altars and pulpits were bu ilt , ma ny of t hem the work of the highly productive Anders Georg Wadsten, and parts of older altars were often re-used by means of incorporati ng them in the new altars. After the year 1800 better contact was maintained with the Överintendentsä mbetet than had previously been the SU MMARY 457 case, but the local master-builders still retained thei r ly accessible from outside the church, but in all cases indenpendence and in practice their work frequently showed deviations from the drawings which had been prepared by the architects at the Överintendentsämbetet. After Wermelin there was Joha n Petersson (ca 1754- 1833) who built Köping new church in 1805 with its typical Öland octagonallantern (Figs 604- 605, 6 13), and Mörbylånga Church in 18 11 (Fig. 613). On Öland the church bells were usually hung up in the lantern and these were therefore very robustly built. Among other work, Leonard Lindman (died 1840) built Glömminge Church in 18 19 (Fig. 66 1) and Högsrum Church in 1822 (Fig. 594)-the latter mai nly after a drawi ng from the Överintendentsämbetet. Högsrum Church became a source of inspiration for the design of ma ny churches on Öland (Figs 577, 626). In 1803 Johan Söderström ( 1780-1824), Henrik Werme- lin 's apprentice, built Hulterstad Church (Fig. 590). As official district master-mason he was also responsible for the supervision of the construct ion of Algutsru m Church (Fig. 573). Gräsgård Church (Fig. 584), and Norra Möckleby C hurch (Fig. 6 18). The most producli ve master-builder on Öla nd was, however, Peter Isberg ( 1795- 1866). Between 1823 and 1864 he built six new churches, three new naves abutt ing on medieval towers, and thirteen lanterns. He was equal- ly skilful as a wood-carver as he was as a master-mason, and in general most of the furniture etc. in the churches that he built is his own work (Figs 618-621 ). One of his specialities was finel y moulded sculptured cornices (Figs 568, 577, 598, 629, 662, 663). Contempory with Isberg were Håkan Göth (Fig. 640), Petter Ekholm , and G ustaf Rudwall (Fig. 626). In the new churches on Ö la nd-as was the case in Sweden in general during this period- the width to length relationship on plan was l :2, while the medieval churches were frequently narrower, with the width to length relationsh ip closer to l :3 (see Fig. 677). The vestry was usually located behind the chancel, that is to say normally in the east. Originally the vest ry was not direct- such an arrangement was later provided . T he main part of the interior of the churches was usually covered by a shallow, limber-panelled barrel- vaulL To begin with the altar a nd the pulpit from the old chu rch were generally re-erected in the new church. In order to make the altar arrangement appear larger tha n i t actually was, in the extended or new interiors either draperies or an illusory architectural background were painled directly on the chancel wall behind the altar (Figs 570, 578, 638, 664). Although by the mid-19th century the parishes could better afford torenew their church fu rnish ings, the tradi- tion and principle of re-use a nd redisposition of what already ex isted tended nevertheless to live o n. Altar paintings, freq uently the work of the indust rious drawing teacher Gustaf Lindblom, were placed in the centre sec- tions of many altar arrangements. Altar pulpits were common on Öland , and eight of these were built between 1805 and 1839 (Figs 573, 592, 615, 634, 666). Of these, o nly three still remain today; namely in Yentlinge Church, Ås Church, and Hulterstad Church. A probable reason for the use ofaltar pulpits was the desire for symmetry in the interior of the churches coupled with the need tosavespace in the chancels. The churches on the Island o n Öland were shaped by in ventive local master-bu ilders who possessed the ability to add the new to the old a nd to utilize both parts of buildings and furnishings from earlier periods. As a re- sult of this, the dimensional relationships and the pro- portions were frequently far removed from the class ical harmony which was held in such esteem by the architects at the Ö verintendentsämbetet in Stockholm. The churches which come closest to the neo-Classic ideal a re those from the 1820's and onwards. T hat is to say the completely new churches of Alböke, Gårdby, Runsten, Segerstad and Smedby-and Högby, Löt a nd Norra Möckleby churches where new naves were built abutting o n old towers. 29t-919021 KB 2 Personregister utarbetat av Monica Ebeling Arkitekter, byggmästare, orgelbyggare, hantverkare, konstnärer. Ortnamnen hänvisar till avsnittet om kyrko- byggnaden i volymens katalogdel, sidhänvisningar till omnämnande i volymens uppsatsdel samt sammanställ- ningen överombyggda kyrkor. Förkortningarna Sm och Öl avser Småland respektive Öland. Länsbokstäverna G och H avser Kronobergs län respektive Kalmar län. Aagaard, Frede, orgelbyggare. - Sm: Kristdala, Malm- bäck. Abrahamson, Erik, f 1913, målare, tecknare. - Sm: Gälla- ryd, Södra Hestra, Vislanda. Adelcrantz, Carl Fredrik (1716-1 796), arkitekt. 1741 konduktör vid slottsbygget i Stockholm, 1750 hovin- dentent, 1757-1 795 överintendent (1 757-67 tillsam- mans med C J Cronstedt). - Sm: Fryele, Villstad, Västervik s 402, Åby, Åsedas 402. Se även s 54, 97, 109, 112, 115f, 407, 415f.419. Adolfsson, Björn, arkitekt, Ljungby.- Sm: Bolmsö. Afzelius, M ärta (1887-1961 ), textilkonstnärinna, måla- rinna. - Sm: Karlslunda. Ah/strand, Nils (1 785-1874), organist, klockare och ama- törorgelbyggare, Norra Solberga. - Sm: Bellö, Vetlan- da. Ah/ström, Johan, byggmästare. - Sm: Alseda. Almfel t, Lorentz Axel Fredrik (1781-1844), arkitekt, kon- duktör vid ÖIÄ. - Sm: Adelöv, Gamleby, Gryteryd, Gullabo, Herråkra, Hult, Järstorp s 399, Karlslunda, N öb bele, Ramkvilla s 401 , Skatelöv, Skede, Skep- perstad s 401l ; Öl: Mörbylånga. Se även s 14, 78, 11 7 f. A/ton, Jerk, f 1937, arkitekt. - Sm: Södra Hestra; Öl: Mörbylånga. Am be, GustafEnok (1895-1972), målare, teckningslära- re. - Sm: Långaryd. Anckarswärd, Michael Gustaf (1792-1878), överinten- dent 1844-58. - S 126. Andersen, Paul-Gerhard, orgelbyggare, Köpenhamn. - Sm: Vetlanda. Andersson, Axel (1890-1956), skulptör. - Sm: Vetlanda. Andersson, Bengt, snickarmästare, Villstad.- Sm: Breda- ryd. Andersson Carl E, målare.- Öl: Löt. Andersson, Elis, byggnadsingenjör.- Sm: Flisby. Se även s 430. Andersson, Frans Gustaf (1827- 1869), orgelbyggare, Stockholm. - Sm: Anderstorp, Gamleby, Göteryd, Tingsås. Andersson, Ivar, spegelfabrikör, Halmstad.- Sm: Jällun- tofta. Andersson J A, f ca 1820, spegelmakare, spegelfabrikör, träsnidare, Halmstad. 1887 utflyttad till Amerika. - Sm: Färgaryd, Södra Unnaryd. Andersson, Johannes (Johan), (1780-1 860), finsnickare och träsnidare, Mjöbäck. - Sm: Södra Unnaryd. Se även s 88 f, 94. Andersson, Johannes, (1834-1922) orgelbyggare, Långa- ryd. - Sm: Bredaryd, Gryteryd, Kållerstad . Andersson (Lindstrand), Petter (Peter), mästarbrev som byggmästare 1746, stiftsbyggmästare 1774. - Sm: Blackstad, Hjorted, Misterhult Se även s 418. Andersson, Pär, målare. - Sm: Anderstorp. Andersson, Salomon, militär, kapten i Smålands gre- nadjärbataljon, målare, Växjö.- Sm: Annerstad, Häl- leberga, Linneryd, Mörlunda, Nöbbele, Ryssby (H) s 40 l , Skatelöv, Vrå, Väckelsång. Se även s 75 ff, 93. Andersson, Sven Anders (1838-1893), målare, tecknare, grafiker. - Sm: Hovmantorp. Angerstein, Uno Reinhold (1808-1874), militär, lantbru- kare, målare. - Sm: Ekeberga, Hjortsberga, Hjälmse- ryd. Se även s 75, 80 f, 93, 96. Arfwidsson, Lennart, arkitekt, delägare i Atrio arkitekt- kontor, Västervik. - Sm: Kråkshult , Lofta, Ryda- holm, Västrum. Aspelin, Elias (1772-95), kyrkoherde i Långasjö. - Sm: Långasjö. Asplund, Nils (1 874-1 958), målare. - Öl: Mörbylånga. Atelje Punkten, Stockholm. - Sm: Traryd. Atrio arkitektkontor, Västervik. - Sm: Förlösa, Hässle- by. Atterström, August (1865-1930), arkitekt, stadsarkitekt i Jönköping 1901-30. - Sm: Ekeberga, Malmbäck, Månsarp. Barsöe, Mogens, f 1923, arkitekt, Växjö. - Sm: Asa, Ryss by (G), Söraby, U rshult. Baumgardt, Sven, klockare. -Öl: Algutsrum. Beck, J Henrik (1778- 1875), konstnär. - Sm: Hultsjö. Bengtson, Anders, riksdagsman, Åsen, Voxtorp. - Sm: Tånnö. Bengtsson, Bengt A, byggnadsingenjör, Kalmar. - Sm: Hulterstad. Bengtsson, Johannes, byggmästare, Bökhult - Sm: Jäl- luntofta, Kållerstad . Se även s 123. Berg, C A, arkitekt? - Sm: Herråkra. Berg, Christian B (1893-1976), skulptör.- Sm: Mörlun- da. Berg, Einar, orgelbyggare, Stockholm. - Öl: Södra Möck- leby. Berg, Nielas (Nils) Hindrik (1740-1811 ), murmästare, byggmästare. Utlärd hos slottsmurmästaren J C Kiörner i Sthlm. Burskap och murmästare i Kalmar 1764. Mästarbrev vid skrået i Stockholm 1767. Bisit- ta re vid skrået i Kalmar 1772-97, ålderman vid sam- ma skrå l 797-1811. - Sm: Kristdala, Åby; Öl: Egby s 403. Se även s 407 f. Berg, Nils-Olof; orgelbyggare, Nye. - Sm: Alseda, Ökna; Öl: Bredsättra. Berg, Sven Nielas (1729-1783), häradsmålare. - Sm: Gryteryd, Kulltorp s 400. Se även s 43-47, 53, 89. Bergh, Edvard August (1853-1915), dekorationsmålare. -s 93. Bergh, RolfRichard, f 1919, arkitekt, domkyrkoarkitekt. - Öl: Gräsgård. Bergenblad, Åke, orgelbyggare. - Sm: Järeda. Bergentz, Thure Gustaf (1892-1965), arkitekt, arkitekt utom stat i byggnadsstyrelsen fr 1925, länsarkitekt i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län 1926-30, arki- tekt vid Sthlms stads stadsplanekontar fr 1930.- Sm: Hjortsberga, Slätthög, Ökna. Berggren, G, målarmästare. - Sm: Nottebäck. Berggren, Jonas (1715-1800), bildhuggare, målare, utbil- dad i Kalmar och Stockholm. - Sm: Döderhult, Fry- ele, Hjorted, Kristdala, Ljungby (H) s 400, Lofta- hammar, Madesjö s 400, Misterhult, Vena, Åby; Öl: Alböke, Algutsrum, Föra, Köping, Räpplinge s 403, Sandby, Stenåsa, Södra Möckleby, Vickleby s 404. Se även s 43, 53-58, 92, 407. Berggren. Pehr (1792-1 848), målare, agree vid Konstaka- demien 1825 och biträdande lärare där 1838. - Sm: Villstad . Se även s 96. Bergius, Abraham (1757-1799), extra ordinarie lantmä- tare 1785. - Sm: Rydaholm. Berglund, Anders, f 1926, arkitekt. - Sm: Fryele, Hjälm- seryd , Karlslunda. Berglund, !sac, häradsmurmästare. - Sm: Kristdala. Berglund, Jonas D, byggmästare, Järeda. - Sm: Bäckebo, Ryss by (H) s 401l , Skirö. Bergman, Carl Hampus, arkitekt, konstnär. - Sm: Vet- landa; Öl: Persnäs, Sandby. Bergman, Daniel, lärling till Jonas Berggren. Död på fattighuset i Kalmar 1827. - Sm: V ena. Se även s 91. Bergstrand-Poulsen, A Elisabeth A (1887-1955), målarin- na, f6rfattarinna . - Sm: Hässleby, Långasjö. Bergström, Anders (1739- 1795), murmästare. Gesäll hos slottsmurmästaren J Flodin i Kalmar, mästarbrev vid Hälsingborgs murarämbete 1767, burskap i Kalmar 1771 , bisittare vid Kalmar murarämbete, ålderman PERSONREGISTER 459 vid samma ämbete 1780-95. - Sm: Långasjö, Ålem. Se även s 407 Bergström, Firma R , Lidhult. - Sm: Gällaryd. Berntsson. Anders, länsbyggmästare. - Sm: Anderstorp. Se även s 420. Berntsson, Nils (= Anders?, länsbyggmästare, eller Olof d ä?, stadsbyggmästare i Jönköping)- Sm: Voxtorp, Åker. Se även s 122. Bernhard, J Edvard (1874-1954), arkitekt.- Sm: Möns- terås. Bernström, Kurt (Julle) ( 1940-1990), arkitekt. - Sm: Berg. Beskow, Bo Viktor (1 906-1989), konstnär. - Sm: Krist- dala, Skärstad. Beurling, Carl Fredrik (1 755-1837?), bildhuggare, förgyl- lare, spegelmakare. - Sm: Linderås, Nässjö gamla kyrka, Östra Ed. Se även s 60 f, 91. Beurling, Mårten (Magnus) Olaus (Olof), d 1796, bygg- mästare, 1773 länsbyggmästare i Östergötland. - Sm: Loftahammar, Tryserum. Se även s 419. Björk, Anders (ev identisk med Anders Björkman, Kal- mar eller Vimmerby), målare. -Öl: Persnäs. Björk, Gösta, byggmästare. - Sm: Långasjö. Björck, J, bildhuggare. - Sm: Hässleby. Björklund, A, målarmästare. - Sm: Loftahammar. Björkman, Anders (Andreas) (ev identisk med Anders Björk). -Öl: Persnäs. Blackstadius, John Zacharias (181 6-1898), målare, grafi- ker. 1860-81 lärare vid slöjdfåreningens skola i Stockholm.- Sm: Förlösa, Kal vsvik. BlochCarl Henrik B (1834-1890), dansk målare.- Sm: Hemmesjö, Hovmantorp, Torsås; Öl: Gräsgård. Se även s 94. Blom Carlsson (fåre ca 1830 Blom), Carl Gustaf (l 799-1868), arkitekt. 181 8 konduktör vid ÖIÄ, 1829 tillfårordnad arkitekt, 1841 professor vid Konstaka- demien, 1844 arkitekt vid ÖIÄ, 1862 intendent vid ÖIÄ, 1864 avsked . - Sm: Björkö, Bolmsö, Dädesjö, Gårdsby, Härlunda, Hässleby, Lenhovda, Linderås, Ljuder, Markaryd, Målilla, Reftele, Södra Hestra, Södra Solberga, Tofteryd, U rshult , Vetlanda, Vill- stad, Virestad, Voxtorp, Åker; Öl: Föra, Gräsgård, Högsrum, Köping, Persnäs, Ås s 404. Se även s 22, 24, 29,93, 11 7, 12 l f, 124 f, 409, 419, 428. Blom Fredrik (178 1-1 853), ingenjör, arkitekt. Först verksam vid flottans mekaniska kår, slutade som överste. Professor vid Konstakademien, t f chef för ÖIÄ.- Sm: Adelöv. Se även s 11 7 f. Blomqvist, Johan M, bygdeorgelbyggare. Elev t ill amatör- orgelbyggaren J P Åberg i Vassmolösa. Tidvis samar- bete med orgelbyggaren C J Carlsson i Virestad. - 460 PERSONREG ISTER Sm: Angelstad s 398, Berg, Linneryd , Pjätteryd , Tra- ryd , Väckelså ng. Boberg, Johan Paul (1884-1 94 7), arkitekt, Växjö. - Sm: Algutsboda, Anderstorp, Asa, Berg, Berga, Bolmsö, Bredaryd, Dädesjö, Ekeberga, Fryele, Gårdsby, Gäl- laryd , Göteryd , Hemmesjö, Hjortsberga, Hjälmseryd , Hovma nto rp, Hälleberga, Karlstorp, Korsberga, Kråksmåla, Lenhovda , Linneryd, Ljuder, Lå ngaryd, Lå ngasjö, Nottebäck, Nässjö gamla kyrka, Nöbbele, Pjätteryd , Reftele, Rydaholm, Ryssby (G), Skatelöv, Stenbrohult , Södra Sandsjö, Tannåker, Tingsås, Tof- teryd , Traryd, Tånnö, Urshult , Virestad , Vislanda, Vissefj ärda, Voxtorp, Väckelsång, Åker, Åsenhöga, Älghult , Öja, Ökna, Östra Torsås. Se även s 430. Bockberg, byggmästare (eventuellt ident isk med Carl Bockberg, Karlskrona). - Sm: Vissefjärda. Brachwagen, Hans Sigismund (167 1- 1751 ), f i Holstein . Må lare, bl a verksam som kyrkmålare fr o m början av 1700-talet. - Sm: Dädesjö, Jä reda. Se även s 16. Brand el, Sven, arkitekt ( 1886-193 1 ). arki tekt, e o a n- tikvarie vid Riksantik varieämbetets byggnadsbyrå.- Sm: Asa, Gryteryd . Brandtberg, C Oscar B B ( 1886-1957), konstnär.- Sm: Åby. Brazda, Jan, f 19 17 i Rom, konstnär.- Sm: Ljungby (G). Breda/, M. arki tekt. - Sm: Vrå . Breitho/t z, C/aez Didrik ( 17 12- 1783), kapten vid jaktvar- vet 1746, vid am iralitetet i Karlskrona 1754, kom- mendörkapten 1755.- Sm : MisterhulL Braman, Carl (ca 18 10-1835), konduktör vid ÖIÄ, snic- kare. Son till hovsnickaren Anders Broman. - Sm: Rumskulla. Brouhn. Robert Vilhelm (1807-1882), arkitekt , målare, tecknare. -Öl: Segerstad . Brown, Olle, ingenjö r. - Sm: Annerstad . Brun, Zacharias, snickarmästare, lsgä rde, Glömminge. Medarbetare till And G Wadsten och H Wermelin. - Öl: Alböke, Ås s 404. Brunius, Carl Georg (1792-1869), präst , professor i gre- kiska, arkitekt , konsthistorike r. - Sm: Ljungby (H) s 400. Se även s 15, 98-109, 41 7, 422 . 1 Brunskog, Axel ( 1878- 1946), a rkitekt, verksam i Linkö- ping fr 1908.- Sm: Vimmerby. Bröderna Bergström, firma , Lidhult. - Sm: Bredaryd, Jälluntofta. Bröderna Moberg, orgelbyggare, Sandviken.- Sm: Skirö, Voxtorp. Bröderna Olsson, Färjestaden.- Öl : Sa ndby, Smedby. Bundi, Peter, d 1684, målare, verksam i Kalmar till 1675 då han uppsade burskapet. - Öl: Köping. Buschberg, Peter, bildsnidare. Läroår i Karlskrona, mäs- ta rprov 17 15. Samarbetade med E Orm.- Öl: Gräs- gård , Norra Möckleby, Segerstad, Södra Möckleby. Se även s 407. Byggnads AB Gunnar Knutson. - Sm : Anderstorp. Byggnadsbyrån AB, Vetlanda.- Sm: Södra Solberga, Vet- la nda. Bylander. träsnida re, Göteborg, sannoli kt identisk med Carl Gustaf Byla nder ( 18 15-1894), spegel fabrikör, träsnidare eller Per Gustaf Bylander (1777-1859). spegel fabrikör, träsn idare. - Sm: Långaryd. Bäck, Fredrik, mästarprov som byggmästare, arkitekt. 1807 e o konduktör vid ÖIÄ, 1809 ord inarie konduk- tör. - Sm: Tofteryd, Åker. Bäckström, snickare. - Sm: Kråksmåla. Bäckström, Johan ( 1773-ca 1830), allmogemål are. - Sm: Bellö. Callmander Carl Reinhold Constanlin ( 1840-1922), må- lare, tecknare . - Ljungby (G). Callmer, Israel, byggmästare frå n Sörmland.- Sm: Fl ise- ryd . Caravaggio (eg. Michela ngelo Merisi kallad C. el. Ame- righi da C.) ( 1573-1610), ita liensk målare. - Sm: Nottebäck. Carl berg, Johan (1796-1855), hovarkitekt.- Sm: Färga- ryd , Öja ; Öl: Runsten. Se även s 11 7, 122, 41 2. Car/gren, H Nils Oskar, f 1902, arkitekt. Biträdande läns- arkitekt i l ö nköpings och Östergötlands distrikt , stadsark itekt i Kalmar. - Sm: Blackstad, Kristvalla, Torsås, Vena, Åby, Ålem; Öl : Bredsättra, Norra Möckleby. Se även s 431 . Carlman Carl Emanuel (Manne) ( 1900- 1988), arkitekt , länsarkitekt i Krist ianstad.- Sm: Södra Hestra. Carlsson, Carl Johannes (1829-1896), orgelbygga re, Vi- restad . - Sm : Bredaryd, Kållerstad, Vislanda, Älg- hult; Öl : Gårdby. Carlsson, L, byggmästare, Sölvesborg. - Sm : Pjätteryd. Carlsson. N G, byggmästare, Kalmar.- Öl: Bredsättra. Christensen & Sonner orgelbyggare, T inglev, Danmark. - Sm: Skärstad. Christiernin, Carl Oscar ( 1823-1899), målare. - Sm: Lenhovda , Reftele; Öl: Persnäs, Stenåsa. Se även s 30. Colleur, Anders, finsnickare, skulptör, Kalmar. - Öl: Gå rdby, Runsten, Smedby. Corne/ius, Anders, bildhuggare. - Sm: Vimmerby. Correggio, eg Antonio Allegri ( 1489-1534), italiensk må- lare.- S 64, 69. Coswa, Magnus (adlad och adopterad Anckarsvärd 1787) (1 745- 181 2), bror till Mikael Anckarsvärd. 176 1 sti- gare i Falu gruva, 1764 auskultant i bergskollegium, l 77 1 provincialarkitekt i Blekinge och stadsingenjör i Karlskrona, 1780 kapten-mekanikus vid amira litetet i Karlskrona, l 787 överd irektör vid dockbyggnaden i Karlskrona. - Sm: MisterhulL Coswa. Mikael (adlad Anckarsvärd 1772) (1742-1838), militär, generaladjutant hos konungen 1789, lands- hövding över Kalmar län och Öland 1790, överkom- mendant i Kalmar l 793, generalmajor 1795. - Sm: M isterhult. Chronwall (Cronwa/1), A, byggmästare. - Sm: Åby; Öl: Mörbylånga. Cronstedt, Carl Johan (1709- 77), arkitekt, överintendent 1753-67, president i kammarkollegium.- Ses 49, 51, 112, 116, 125f. Dahl, David (1895-1974), arkitekt.- Öl: Mörbylånga. Dahl. E , byggmästare. - Sm: Gryteryd. Dahl, Gustaf Johannes (1886-1953), arkitekt, länsarki- tekt, stadsarkitekt i Tranås. - Sm: Adelöv, Alseda, Barkeryd, Bellö, Björkö, Gamleby, Hjorted, Järeda, Kristdala, Kållerstad , Linderås, Mörlunda, Nässjö gamla kyrka, Rumskulla, Skärstad, Tofteryd , Ukna, Vetlanda, Vimmerby, Vrå. Se även s 430. Dahls arkitektfirma, Johannes, Tranås. 1992 övertagen av Tranark AB, Tranås. - Sm: Barkeryd, Bellö, Björ- kö, Bredaryd, Edshult, Fl isby, Hjorted, Hult, Hultsjö, Hässleby, Jälluntofta, Karlstorp, Malmbäck, Måns- arp, Nässjö gamla kyrka, Skede, Skirö, Södra Solber- ga, Ökna. Dalen, Sven, konservator. - S 93. Dahlström, Anders d ä (1702-1786), bildhuggare, Döder- hulL- Sm: Döderhult , Halltorp s 399, Åby; Öl: Kast- lösa, Mörbylånga, Runsten, Smedby. Se även s 407. Dahlström, Anders d y (1742-1809), bildhuggare, Döder- hulL- Sm: Döderhult; Öl : Långlöt s 403, Torstunda s 404. Se även s 407. Davidsson, Torsten, arkitekt. - Sm: Traryd. De Fyra Byggnadsvårdskonsult AB, Arkitektbyrå. - Sm: Färgaryd. Desprez, Louis Jean ( 1743-1804), fransk- svensk konst- när, arkitekt. - Sm: Söderåkra. Se även s 11 2, 426. Du ner, Sten A G, f 193 1, målare, tecknare. - Sm: Gälla- ryd . Dyfverman. Carl Johan (1844-1892), skulptör. - Sm: Söderåkra. Edberg, Johan Theodor, fr o m 1839 ordinarie konduktör vid ÖIÄ.- Sm: Hovmantorp, Åker; Öl: Bredsättra, Gårdby, Löt. Se även s 122. Ehrenberg, Johan. byggmästa re, Blädinge, Känna.- Sm: Härlunda, Skatelöv. Ehrenstrahl, David Kläcker (1628-1698), målare, teckna- re. - S 64. 30 -91902 1 KB 2 PERSON REGISTER 461 Ek, Magnus. byggmästare, Väraberga, Göteryd. - Sm: Bolmsö. Ekberg, Fredrik Reinhold ( 1837-1 898), arkitekt vid ÖIÄ 1865, överlärare i byggnadskonstruktionslära och byggnadsritning vid Tekniska skolan i Sthlm 1863- 98. - Sm: Linneryd; Öl: Algutsrum. Ekbom, A R, a rkitekt? - Sm: Kalvsvik. Ekelund, Lars Magnus. byggmästare, Skirö. - Sm: Däde- sjö. Ekholm, Petter, byggmästare, Borgholm. - Öl: Föra, Stenåsa. Se även s 41 O, 415 f. Ek(e)lund, Eric, byggmästare, Skirö. - Sm: Döderhult, Odensvi, Ökna. Eld, Albert (1878-1 955), målare, grafiker. - Sm: Vox- torp. Elfström, Carl (1830-1 917), orgelbyggare, Ljungby. - Sm: Adelöv, Berga, Bolmsö, Gullabo, Gårdsby, Järe- da, Ljungby (G), Markaryd, Mönsterås, Ryssby (G), Södra Ljunga s 402, Tannåker, Tånnö, Voxtorp; Öl: Kastlösa, Segerstad. E/fwen. Eric Ragnar, f 1921, målare, skulptör. - Sm: Gamleby, Gärdserum, Tryserum. EllforsJörgen. arkitekt. - Sm: Vislanda, Väckelsång. Elmqvist. Jonas. byggmästare, Växjö. - Sm: Kalvsvik. Enander, Samuel (1788-1843), arkitekt, 1813 konduktör vid ÖIÄ, 1826 arkitekt vid ÖIÄ. - Sm: Hjortsberga, Långemåla, Pjätteryd, Skärstad, Slätthög, Södra Sandsjö, Södra Unnaryd , Vetlanda, Voxtorp, Ålem; Öl: Stenåsa, Vickleby s 404. Se även s Il 7, 120 f, 126, 419. Enberg, Nils GustafTheodor ( 1893-1959), skulptör, teck- nare, grafiker. - Sm: Långaryd. Engman, Gustaf Adolf(1 79 1- 1858), Östra Vingåker, be- tjänt, målare. - Sm: Flisby. Engman, Kjell, f 1946, glaskonstnär, Boda glasbruk. - Sm: Kristvalla. Engström, Margareta, f 1935, skulptör. - Sm: Anders- torp, Gällaryd. Engström, Per ( 1733-1 795), komm issionslantmätare 1757. - Sm: Döderhult. Erdtman. Elias H (1862- 1945), målare. - Sm: Hjorted, Hässleby. Erichs. Ma/te Harald E:son (1888-1966), arkitekt. - Öl: Gårdby. Eriksson, Karl Gustaf Folke, f 19 13, målare, tecknare. - Sm: Hult. Eriksson, Pehr (Peter), byggmästare, Tå, Sandhult. - Sm: Bellö, Södra Hestra, Södra Unnaryd. Ericson. Sigfrid (1879- 1958), arkitekt, Göteborg. - Sm: Annerstad. 462 PERSONREGISTER Erlandsson, Eric G (1891?-1977), arkitekt, Växjö.- Sm: Hjälmseryd. Essen, Erik Raque/ (A rre) ( 1886-1 969), arkitekt. Egen verksamhet i Sthlm 1914-35, stadsarkitekt i Gävle 1932, stadsarkitekt i Västervik och Vimmerby samt i Hultfreds och Gamleby köpingar 1935-51. - Sm: Gärdserum, Loftahammar, Långemåla, Misterhult , Väst rum. Estelle. A, stadsarkitekt i Växjö. - Sm: Dädesjö. Esten berg, Per (l 772-1848), arkitekt, målare m m. Elev till Desprez. 1795 konduktör vid ÖIÄ, stadsbyggmäs- tare i Sthlm, 1820 titulärprofessor. - Sm: Malmbäck. Everhardt, Johan d .V (1760-1847), orgelbyggare, Stock- holm. Utlärd hos fade rn J Everhardt. - Sm: Skärstad. Fagerström, E ( 1843-191 2), målare.- Sm: Södra Hest ra. Se även s 88. Fagerström, Hans G, f 192 1, målare, tecknare, Halmstad. - Sm: Månsarp, Södra Hestra; Öl: Kastlösa, Persnäs. Falkenberg, Fredrik (1865-1924), arkitekt, arkitekt utom stat i ÖIÄ. - Sm: Hälleberga, lngatorp, Markaryd, Tofteryd. Fant, Erik J ( 1889-1954), arkitekt i byggnadsstyrelsen fr 19 17, egen verksamhet fr 1918.- Sm: Vislanda, Vis- sefjärda; Öl: Alböke?. Se även s l 06. Flink, Lennart, byggmästare, Sävsjö.- Sm: Hultsjö. F/odin, Jonas, d 1770, burskap som byggmästare 1759, slottsmurmästare i Kalmar. - Sm: Algutsboda, Vis- sefjärda. Flood, Ragnar, konservator. - Sm: Dädesjö. Folenius, Bengt, f 1949, arkitekt, arkitektfirma Eriksson & Folenius. -Öl: Föra, Gräsgård, Norra Möckleby, FondellSune, orgelbyggare, Ålem. - Sm: Ålem. Forseth, Carl Einar Andreas (1892-1988), målare, illust- ratör. Även utfört mosaik och glasmål ningar. - Sm: Karlstorp, Målila, Ålem; Öl: Segerstad. Forsgren, Johan Gusta/( 1776-181 2), tecknare, arkitekt. 1802 konduktör vid ÖIÄ.- Sm: Adelöv. Fors man, Daniel (ca 1773-1 802), arkitekt, e o konduktör vid ÖIÄ 1797, konduktör 1799, deputerad i snickar- schatullämbetet, lärare vid målar- och bildhuggara- kademien.- Sm: Urshult. Forsman, Johan, d 1767, murmästare, G reby. Verksam främst på Öland och i Kalmartrakten i mitten av 1700-talet. - Sm: Algutsboda, Vissefjärda. Se även s 407. Forssen, K Axel ( 188-196 1) ark itekt. Fr 1923 egen verk- samhet, arkitekt utom stat vid byggnadsstyrelsen. - Sm: Anderstorp, Södra Hestra. Fredenheim föreadl Mennander), Carl Fredric ( 1748- 1803), överintendent vid ÖIÄ 1795.- S 25. Frederiksborgs Orge/byggeri, Hillerod Danmark. - Sm: Hjälmseryd, Hovmantorp, Hälleberga, Skatelöv, Tor- sås, Vislanda, Ålem; Öl: Sandby. Frid, Carl Ludvig (1785-1 909), målare.- Sm: Berg, Bre- daryd, Edshult, Hemmesjö, Hult, Ormesberga s 401l , Skede, Södra Sandsjö, Urshult, Vetlanda, Virestad, Väckelsång, Älghult , Öja, Östra Torsås. Se även s 80, 88, 93 f, 96, 430. Fries, Magnus, orgelbyggare. - Sm: Gamleby, Tryserum. Frimodig, Petter ( l 718?-1 760), byggmästare, " materials- handla re". Borgare i Linköping 1752.- Sm: Ingatorp, Loftahammar, Odensvi. Friske, Anders, målare, dekorationsmålare, "snickare", Kalmar. - Sm: Gullabo, Karlslunda, Torsås. Frobenius, Th, orgelbyggare, Kongens Lyngby, Dan- mark.- Sm: Hässleby, Månsarp. Fröling, Petter, timmerman, byggmästare, borgared i Kalmar 173 1. - Sm: Karlstorp, Kråksmåla. Fåk, Jörgen, f 1923, arkitekt, Kalmar. - Sm: Kristdala. Gahn, Greta, f 1894, text ilkonstnär. Stiftade tillsammans med A Munthe Lekattsgårdens verkstad i Leksand. 1931-51 chef för Handarbetets vänner. - Sm: Alseda. Gate, C O Simon (1883-1945), målare, konsthant verka- re. Sedan 19 16 konstnärlig ledare för Orrefors glas- bruk. - Sm: Hälleberga. Gebriider Rieger, orgelbyggeri, Jägerndorff, Österrike. - Sm: Tånnö, Ukna. Gellerstedt, Albert Theodor (Tore) (1836-1914 ), land- skaps målare, etsare, arkitekt, skald. - Sm: Anders- torp. Gerdsiö, E Gösta, f 1904, arkitekt, Kalmar.- Sm: Bäcke- bo, Förlösa, Kråkshult, Åby, Ålem ; Öl: Algutsrum, Norra Möckleby. Gerss, Jacob Wilhelm (1784-1844), arkitekt, tecknare, kopparstickare, skriftställare. 1837 utnämnd till ma- jor i flottans mekaniska stat, sekreterare vid Konsta- kademien, arkitekt vid ÖIÄ. - Sm: Algutsboda, An- derstorp, Annerstad, Bellö, Berga, Gårdsby, lngatorp, Malmbäck, Mönsterås, Mörlunda, Ormesberga s 401l , Skatelöv, Skirö, Vislanda, Väckelsång, Östra Torsås; Öl: Köping, Norra Möckleby. Se även s 37, 117ff, 122f, 126,419. Gerwing, Hans, ark itekt? - Sm: Torsås. Gottfried, H A, byggmästare?- Sm: Flisby. Gottman, Lorens (Lars) ( 1708-1779), målare, Stock- holm. - Se s 62 , 73. Graebe, E i/er Otto (1892-1977), arkitekt , domkyrkoarki- tekt i Lund. - Sm: Gårdsby, Karlslunda, Markaryd, Söraby. Se även s 430. Granquist, Johan, byggmästare från Mogata. - Sm: Flis- by. Graubner, Christian, målare i Kalmar. Verksam i mitten av 1700-talet. -Öl: Egby s 403. Se även s 407. Grut, Torben ( 1871-1945), arkitekt. - Sm: Stengårdshult. Grönvall, Johan, orgelbyggare. - Sm: Gullabo, Karlslun- da, Ljuder, Ljungby (G), Markaryd, Traryd, Vis- sefjärda. Guhlin, Peter Jonasson, d 1802, byggmästare, varvspat- ron, Korrö.- Sm: Linneryd. Gustavsson, Knut, Kungsbacka, träsnidare. - Sm: Södra Hestra. Gustavsson Orgelbyggeri AB, Robert. - Sm: Vimmerby. Gyllenborg, Leonard, konstnär, Vessige. - Sm: Södra Hest ra. Göth, Håkan ( 1756-1833), byggmästare, Seby, Seger- stad. - Öl: Stenåsa, Ventlinge s 404. Se även s 409, 416. Hagman, Petrus (Petter) Magnus (ca 1730-ca 1800), bildhuggare, dekorationsmålare. -Öl: Glömminge s 403. Hagstrand, Gustava Elisabeth Lundval!-Sandberg - (1869-1935), målarinna.- Sm: Skirö. Hagström, Georg T (1865-1918), arkitekt. Praktiserande arkitekt i Sthlm 1899-1918. - Sm: Älghult Se även s 430. Hak, Måns, f d soldat, snickare. - Sm: Tannåker. Hallström, Carl-Otto (1886-1975), arkitekt, Stockholm. - Sm: Kråkshult. Hamberg, Carl Johan, Gotland, orgelbyggare. Medhjäl- pare till N P Pettersson. -Öl: Runsten. Hammarberg, Nils, orgelbyggare, innehavare av firma Olof Hammarberg Orgelbyggeri (se do), Göteborg. - Sm: Adelöv, Anderstorp, Döderhult, Ekeberga, Kråksmåla, Lenhovda, Ljuder, Långasjö, Löt, Möns- terås, Nässjö gamla kyrka, Odensvi, Söderåkra, Södra Hestra, Tingås, Urshult, Vetlanda, Väckelsång, Åby, Östra Torsås; Öl: Alböke, Föra, Mörbylånga, Seger- stad, Stenåsa. Hammarberg Orgelbyggeri, Olof, Göteborg. - Sm: Hälle- berga, Hässleby, Kristdala, Lenhovda, Nottebäck, Reftele, Skatelöv, Skärstad, Slätthög, Stenbrohult, Söderåkra, Torsås; Öl: Persnäs, Runsten. Hammarsköld, Å Hugo (1845-1937), arkitekt, ecklesia- stikminister, jordbrukare. - Sm: Gamleby, Lofta, Södra Sandsjö, Ukna, Vimmerby. Hanquist, Anders, " dykerikommisarie", handelsman, Västervik. - Sm: Hallingeberg. Hawerman, Johan Adolf( 1812-1885), arkitekt, professor vid Konstakademien, förste arkitekt vid ÖIÄ. - Sm: Bolmsö, Flisby, Fryele, Fröderyd, Hemmesjö, Måns- arp, Mörlunda, Skirö, Traryd, Åby; Öl: Alböke, Kast- PERSONREGISTER 463 lösa, Sandby, Smedby. Se även s 118, 123,409, 419, 428. Hawerman, A/fred Ludvig (1821-1908), förste arkitekt vid ÖIÄ. Bror till J A Hawerman. - Sm: Adelöv, Berga, Bäckebo, Nottebäck, Tånnö, Vimmerby; Öl: Algutsrum, Gårdby, Räpplinge s 404. Se även s 118, 122 f, 428. Hedin, Abraham Ludvig (1826-191 7), arkitekt, akvarel- list, tecknare. - Sm: Nöbbele, Södra Solberga; Öl : Mörbylånga. Se även s 118, 124. Hellgren, Johan, målare, Växjö.- Sm: Fröderyd. Se även s 79. Hellsten, Carl, murmästare, Halmstad. - Sm: Markaryd, Virestad. Henschen, Erasmus Gabriel ( 1756-1825) överstelöjtnant vid fortifikationen. - Sm: Asa. Hernell, C Johan (ca 1680-1759), målare, träsnidare från Växjö.- Ses 407. Herrlin Heslen?Johan (Johannes}, snickare, byggmäs- tare, Växjö. - Sm: Hultsjö, Ljungby?, Markaryd. Hermansson, Gustav (1864-1931 ), arkitekt.- Sm: Ukna . Her(r), Anders, byggmästare, Västervik och Kalmar. Mästare vid stockholmsämbetet 1758, 1776 anteck- ning i ämbetets papper "Rymd död". - Sm: Hallinge- berg. Heslen Johan, se J Herrlin ovan. Heurlin, Samuel (1780-1835), kyrkoherde i Åseda.- Sm: Åsedas 402. Hjelm, Torsten R (1907-1989), målare, konsthantverka- re. - Sm: Berg, Dädesjö, Herråkra, Hjälmseryd , Långaryd, Tofteryd, Åker, Åsenhöga. Hofmann, Heinrich J M F H (1824-1911), tysk målare.- Öl: Stenåsa, Södra Möckleby. Hojlund, Ivan P E, konsthantverkare, målare. - Sm: Långemåla. Hogarth, William (1697-1764), engelsk målare. Ses 62. Holm, J, snickare. - Sm: Berga?, Malm bäck. Holmberg, Anders, orgelbyggare.- Sm: Hallingeberg. Holmberg, Johan, ( 1776-1837), stadsbyggmästare i Lin- köping, länsbyggmästare i Östergötlands län, slotts- byggmästare vid Vadstena slott , stiftsbyggmästare för Linköpings stift. Upplärd hos C Seurling, Linköping. - Sm: Lofta, Målilla, Skärstad, Ålem. Holmdahl, Gustav F (1879-1958), arkitekt, arkitekt utom stat vid byggnadsstyrelsen 191 6-17, lärare i ark . formlära vid Tekniska högskolan 1915-33, egen verk- samhet i Stockholm fr 1915. - Sm: Vena. Holmgren, Herman Theodor (1842- 1914), arkitekt. Överintendent vid ÖIÄ. - Öl: Gräsgård . Se även s 431. Holmqvist, Per Johan (Johannes) (1821-1 898), organist, 464 PERSONREGISTER klockare, amatörorgelbyggare, Härlöv och Nöbbele. - Sm: Hovmantorp, Nöbbele. Hultman, Hans, d fåre 1716, kyrkornålare och bildhugga- re. - Sm: Långaryd. Hiibel, Roland, arkitekt, Halmstad. - Sm: Långaryd. Håkansson, Bruno, målarmästare. - Sm: Barkeryd. Håkansson, Rune, målarmästare. - Sm: Barkeryd. Hårleman, Carl (1700-1753), arkitekt, tecknare, gravör. 1741-53 överintendent.- Sm: Hallingeberg. Se även s53,97, 109, lllf, 115f, 125, 418f, 422. Höglander, murmästare, Älghult - Sm: Hälleberga. Höglund, Erik Sylvester, f 1932, glaskonstnär. - Sm: Al- gutsboda. Högstedt, Jonas Daniel (1822-1887), dekorations- och porträttmålare. - Sm: Södra Hestra. Se även s 88. Högström, Anders, spegelmakare. Utlärd hos spegelma- kare A Malmqvist i Kalmar 1774-79, förestod dennes fabrik från 1779, mästarbrev 1787. Verksam i Kalmar och Ljungby, från 1810bosatt i Vickleby. -Öl: Böda s 403, Hulterstad. Se även s 430. Hökerberg, M OttarL (1882- 1960), arkitekt, 1913 arki- tekt vid ÖIÄ. - Sm: Alseda, Misterhult, Skede. Se även s 430. Hörberg, Bengt, f 1756, organist, snickare, Virestad. Bror till Per Hörberg. - Sm: Algutsboda, Odensvi, Väst- rum. Hörberg (Håkansson), Mattis (Mallias) (1856-1926), yr- kesmåla re, målare. Verksam i Karlshamn, Stock- holm, Nora samt Ringamåla.- Sm: Urshult Hörberg, Per (Pehr) ( 1746-1816), målare, tecknare, grafi- ker, skulptör. Lärling hos J C Zschotzscher i Växjö 1762-66, gesäll i Göteborg 1767, studier vid Konsta- kademien 1783-87. Gustavianska tidens mest anlita- de kyrkomålare. - Sm: Algutsboda, Asa, Kråkshult, Linderås, Odensvi, Svenarum s 401l , Virestad, Vis- sefjärda, Väst rum. Se även s 43, 60, 61-75, 92, 94. Ihrfors, Eric (1846-1929), fornforskare, tecknare, 1900 e o amanuens vid Vadstena landsarkiv.- Sm: Alguts- boda. Isaksson, W, målarmästare. - Sm: Korsberga. Isberg, Johan, snicka re, son till Peter Isberg.- Öl: Alguts- rum. Isberg, Peter ( 1795-1866), häradsbyggmästare, Alguts- rum. - Öl: Alböke, Algutsrum, Bredsättra, Gårdby, Högsrum, Kastlösa, Löt, Norra Möckleby, Persnäs, Runsten, Sandby, Segerstad, Smedby, Stenåsa, Södra Möckleby. Se även s 409,411 ff, 416, 419f. Jacobsson, Olof byggmästare, målare, snickare, Mor- torp. - Sm: Mönsterås, Mörlunda; Öl: Bredsättra. Gårdby, Kastlösa, Köping, Löt, Runsten. Se även s 413. Jacoby, Richard, orgelbyggare. - Sm: Blackstad, Hult, Kräkshult Jangvik, Ture, f 1918, byggnadsingenjör. - Sm: Ekeber- ga, Hallingeberg, Herråkra. Järeda, Lenhovda, Lofta- hammar, Odensvi , Skatelöv, Söraby, Ukna, Vena; Öl: Föra, Persnäs. Jannergård, E, arkitekt?, Kalmar. - Sm: Åby. Johansson, August, arkitekt knuten till ÖIÄ.- Öl: Smed- by. Johansson, C M, Karaby, Ås, konstnär.- Sm: Bolmsö. Johansson, Carl August (1824-1899), orgelbyggare, Hov- man torp.- Sm: Almundsryd, Annerstad, Hemmesjö, Herråkra , Kalvsvik, Karlslunda, Linneryd , Ljuder, Långasjö, Nöbbele, Södra Sandsjö, Söraby, Väckel- sång, Östra Torsås; Öl: Alböke, Bredsätt ra , Föra, Löt. Johansson, Erik, stenhuggare, Ölands-Sandvik. - Öl: Kastlösa. Johansson, Gert, arkitekt, K-Konsult. - Sm: Tiogsås. Johansson, Ingvar, orgelbyggare, Långaryd.- Sm: Gryte- ryd , Jälluntofta, Rydaholm. Johansson, Johannes (Johan) (1828-1881 ), finsnickare, predikstolsmakare, Tokabo, Mjöbäck. - Sm: Södra Unnaryd. Johansson, Johannes, byggmästare. - Sm: Karlslunda. Eventuellt identisk med byggmästare Johannes Jo- hansson, Fägerstad. Johansson, Johannes, byggmästare, Fägerstad. - Sm: Hovmantorp. Johansson, O, orgelbyggare, Broakulla. - Sm: Hjälmse- ryd. Johansson, Peter, byggmästare. - Sm: Karlslunda. Johansson, Sven, murmästare, Graneberg.- Sm: Ökna. Johansson, Sven, målare, Karaby, Lunden. - Sm: Kål- lerstad. Se även s 96. Jonsson, Anders, byggmästare, Hammelsbo. - Sm: Stengårdshult. Jonson, Carl, konstnär, Bredaryd. - Sm: Månsarp. Jonsson, C J, byggmästare. - Sm: Döderhult. Jonsson, Håkan, arkitekt?, Skandiakonsult , Växjö.- Sm: Markaryd. Jonsson, Jonas, f i Barkeryd, byggmästare. Verksam i Linköping, Västervik och Stockholm. - Sm: Barke- ryd, Gärdserum, Ukna, Vimmerby. Jonsson, Nils Johan (1832-1894 ), bygdernåla re, bildhug- gare, Glömminge. - Öl: Alböke, Algutsrum, Föra, Högsrum, Smedby. Se även s 413 , 416. Jonsson, Olof byggmästare, Granhult - Sm: Herråkra, Älghult Jonsson, P, murmästare, Växjö. - Sm: Ljungby (G). Jonsson, Per (Petter), snickare, Valsnäs. -Öl: Löt. Jordaens, Jacob, flamländsk målare ( 1593-1678). - S 64. Juste/ius, målare, Eksjö. - Sm: Ökna. Se även s 51 ,9 1. Jönsson (Åberg), Andreas (1815-1890), orgelbyggare, Karlskrona. Son och elev till instrumentmakaren Per Jönsson, Hjortsberga. - Sm: Hjortsberga, Västrum. Jönsson, Swen, snickare. -Öl: Persnäs. Jörgensen, Bent Jörgen, f 19 15, arkitekt, Skruv. - Sm: Ekeberga, Färgaryd, Herråkra, Hjälmseryd, Korsber- ga, Kråksmåla, Rydaholm, Slätthög, Södra Sandsjö, Tingsås. Kallstenius, Gottfrid S N (1861-1943), målare. - Sm: Reftele. Karlsson, G Th, bildhuggare. -Öl: Mörbylånga. Kindberg, P M, konstnär, Vimmerby. - Sm: Bellö. Kinnerus, Johan (Johannes) (ca 1700-1758), kyrkomåla- re, verksam huvudsakligen i Jönköpingstrakten och däromkring.- S 44, 89. Kjellberg, Anders, klockare, Torslunda. - Sm: Karlslun- da. Kling, Stig, stuckatör. -Öl: Kastlösa. Knutsson, Bengt, byggmästare, Södra Unnaryd. - Sm: Gryteryd . Knutsson, Gunnar, ingenjör, Gislaved. - Sm: Fryele. von Krajji, David( 1655-1 724), målare. - Sm: Mönsterås. Kramp, Nils, häradssnickare. - Sm: Lå ngaryd. Krasse, Håkan, murmästare, Alseda. - Sm: Dädesjö, Sö- raby. Krasse, Lars, murmästare, Ämmaryd. - Sm: Ökna. Krohn, Troe/s, orgelbyggare, Frederiksborgs Orgelbygge- ri , Hilleröd. - Sm: Bredaryd, Hjälmseryd, Hovma n- torp. Kullbom Anders Petter ( 18 1 7-1 900), orgelbyggare och reparatör, Linköping. - Sm : Loftahammar. Kiinkel, Johannes, orgelbyggare. - Sm: Barkeryd, Berg, Härlunda, Korsberga, Linneryd, Långasjö, Nöbbele, Odensvi , Rydaholm, Skärstad, Slätthög, Södra Sol- berga, Tofteryd , Vislanda, Vissefjärda; Ö l: Bredsätt- ra. Kyrkorestaureringar, Firma, B Johansson, Nybro. - Öl: Gårdby, Hulterstad, Runsten. Käl/ström, Arvid (1893-1 967), skulptör, Påskallavik. - Sm: Gullabo, Misterhult , Åby, Ålem; Öl: Mörby- lå nga. Lallerstedt, Erik Julius (1864-1 955), arkitekt.- Sm: Vis- landa. Land, Gösta, f 19 1 O, arkitekt.- Sm: Odens vi. Landstedt, Anders, medhjälpare till målaren och bildhug- garen A G Wadsten.- Ses 407. Lang/et, Emil Viktor (1824- 1898), arkitekt, tecknare, målare. 1858 ledamot av Konsakademien, 1866 arki- tekt vid Ö IÄ. - Sm: Bredaryd, Vimmerby; Öl: Sten- åsa. Se även s 124. PERSONREGISTER 465 Langö, Sture, f 1912, arkitekt. - Sm: Vrå. L'Archeveque, Pierre Hubert ( 1721-1778), hovbi ldhugga- re, direktör förKungl. Målare- och Bildhuggareaka- demien. - Sm: Byarum s 399. Larsson, Erik, arkitekt, K-Konsult , Värnamo. - Sm: Fry- ele. Larsson, Sture, arkitekt?, K-Konsult. - Sm: Tingsås. Laurent, Claes, f 191 7, arkitekt, Stockholm. - Sm: Vox- torp. Leander, Johan Peter (1735-1 792), kommissionslantmä- tare 1776 i Kristianstads län, 1780 i Göteborgs och Bohus lä n . Bosatt i Järanäs, Unnaryd . - Sm: Tannå- ker. Leonardo da Vinci se Lionardo da Vinci. Lej]! er, Enar, f 1901l , arkitekt , fr 1930 arkitekt utom stat i byggnadsstyrelsen. -Öl: Högsrum. Liefwenda/, Karl Gustaf (Kåge) (1907-1982), målare. - Sm: Tofteryd , Åker. Lilliegren, C G, byggmästare. - Sm: T å nnö. Liljegren, Johan P, f 1812, kantor och amatörorgelbygga- re, Flo. - Sm: Ryssby (G), Slätthög, Stenbrohult. Li//jekvist, Johan Fredrik (1863-1932), arkitekt. - Sm: Algutsboda, Dädesjö. LimnellEmanuel (ca l 766-1 86 1 ), historiemålare, deko- ratör, professor vid Konstakademien 1812. - Sm: Dädesjö. Lindberg, Carl Fredrik, murmästare. - Sm: Långaryd. Lindblom, Sven Gustaf (18 1 0-1888), teckningslä rare, målare, musiker vid Kalmar regemente. Elev vid Konstakademien 1835- 39. - Sm: Alseda, Blackstad, Bäckebo, Dörby s 399, Gullabo, Järeda, Karlstorp, Kristdala, Ljuder, Loftahammar, Mönsterås, Skede, Vena, Ökna; Öl: Bredsättra. Gårdby, Högsrum, Kö- ping, Långlöt s 403, Löt, Runsten. Se även s 58, 76, 78 f, 93, 96, 4 13. Lindegren, Axel J (Agi) ( 1860-1 933), arkitekt , tjänstgö- rande arkitekt vid ÖIÄ (byggnadsstyrelsen). - Sm: Almundsryd, Gårdsby, Gällaryd, Rydaholm, Vill- stad , Väckelsång; Öl: Södra Möckleby. Se även s 430. Lindegren, Harald (1887-1 956), orgelbyggare, Göteborg. Utbi ldad hos Molander & Eriksson , Göteborg. - Sm: Dädesjö, Herråkra, Reftele, Östra Torsås. Lindegren, T, orgelbyggare, Göteborg. - Sm: Ljungby (G). Lindegrens Orgelbyggeri AB, Göteborg. - Sm: Torsås. Lindell-Andersson, Våga, koservator. - Sm: Ljuder. Lindeman, må larmästare. -Öl: Runsten . Linden, Johannes Hans (1908- 1990), arkitekt, bit r läns- arkitekt i G län 1941-63. - Sm: Almundsryd, Berg, Berga, Bredaryd, Dädesjö, Göteryd, Hemmesjö, Herråkra, Hjortsberga, Hovmantorp, Härlunda, 466 PERSONREGISTER Kalvsvik, Lenhovda, Linneryd , Längasjö, Pjätteryd, Ryssby (G), Södra Sandsjö, Tingsäs, Virestad, Vislan- da, Väckelsäng, Öja, Östra Torsäs. Se även s 431 . Lindgren C L , byggmästare, Greda, Föra. -Öl: Bredsätt- ra. Se även s 413. Lindgren, Gustaf Axel Herman (I 863-1930), a rkitekt , 1877 tjänstgörande arkitekt vid ÖIÄ, 1899 hovinten- dent, 1905-08 professor vid KTH. - Sm: Malm bäck, Åsenhöga. Lindgren, Måns se Mäns Mänsson (Lindgren) nedan. Lindgren, Samuel, länsman, mälare och kyrkomälare. Verksam i slutet av 1700-talet och i början av 1800- ta let.- Sm: G ryteryd. Se även s 46 ff, 53, 89. Lindholm, Axel Reinhold (1857-1933, målare. - Sm: Skede. Lindholm, Charles A T (1870-1955), arkitekt , 1912- 19 16 professor i arkitektur vid konstakademien. - Sm: Reftele. Lindman, Leonard, häradsmurmästare, Wij , Källa.- Öl: Högsrum, Källa gamla kyrka s 403, Räpplinge s 403. Se även s 407 ff, 416. Lindman (Linman}, Nils Linhardt, snickare. Gärdslösa. -Öl: Bredsättra, Köping, Löt. Lindquist, snickare. Eventuellt identisk med Andreas Lindqvist. - Sm: Tännö. Lindqvist, Andreas (l 797-185 1 ), snickare, pred ikstols- makare. Utlärd hos hä radssnicka ren Israel Kramp, Längaryd. - Sm: Färgaryd. Lindqvist, Carl, träsnidare.- Sm: Jä lluntofta. Lindsten, C Gunnar, f 1909, arkitekt , biträdande länsar- kitekt i Kalmar. -Öl: Algutsrum, Segerstad. Lindstrand (Andersson), Petter, se Andersson (Lind- strand), Petter ovan. Lindström, snickare. - Sm: Fliseryd. Lindström, Martin Leopold (1894-1975), målare, teckna- re. Självlärd. - Sm: Jä reda. Lindvall Nils (1785-18 17), andre lantmätare i J ön kö- pings län 1802. - Sm: Villstad. Linnborg, Sven, f 1857, målare, tecknare. - Sm: Gärdsby. Lionardo da Vinci (1452-1519), italiensk konstnär. - Sm: Gullabo. Ljung, Gustav, byggmästare. - Sm: Traryd . Ljungberg, Sven B, f 19 13, målare, tecknare, grafiker. - Ljungby (G). LorentzonAnders Waldemar, f 1899, målare. - Hässle- by, Mänsarp, Reftele, Rydaholm, Ryssby (G); Öl : Kastlösa. Lundahl, Anders Victor (1846-1903), orgelbyggare, Stockholm. Utlärd hos fadern Jöns Lundahl samt i utlandet under olika perioder. Övertog faderns verk- samhet i Malmö 1875, fl yttade verksamheten till Stockholm 189 1. - Sm: Anderstorp, Asa, Torsäs. Lundberg (Lundgren?) Peter, målare. -Öl: Föra. Lundberg, Erik (1895-1969), arkitekt , antikvarie vid RAÄ 1938-46, 1946 professor i arkitekturhistoria vid KTH.- Sm: Flisby, Järeda, Lofta; Öl: Föra. Lunden, Eskil, orgelbyggare, Göteborg. - Sm: Dädesjö, Hovmantorp, Nottebäck, Traryd, Östra Ed. Lundgren, E, snickare, Tälläng. - Sm: Alseda. Lundgren, P, murare?, snicka re? - Sm: Gällaryd . Lundgren, Peter, målare, Figeholm . - Öl: Föra?, Källa gamla kyrka s 403, Köping. L undgren, Sven Johan, snickare, Vissefjärda eller Länga- sjö. - Sm: Längasjö, Söderäkra, Torsäs, Vissefjärda. Lundqvist, Gustaf Leonard, (1827-1 905), präst, måla re. -Öl: Sandby. Lundström, Hans, byggmästare, Laholm. - Sm: Fryele, Gällaryd, Rydaholm. Lundström, Yngve (1885-1961 ), konstnär, teaterdekora- tör. - Sm: Tingsäs. Lundva/1-Sandberg-Hagstrand, G Elisabeth se Hag- strand , Gustava Elisabeth Lundvaii-Sandberg ovan. Löfemark, J, Kalmar, arkitekt. - Sm: Lenhovda. Löfgren, Nils !sak ( 1797-1881 ), präst , fornforskare, teck- nare. - Sm: Bäckebo, Mönsteräs, Vissefjärda, Åby; Öl: Glömminges 403, Gräsgärd , Gärdby, Löt, Norra Möckleby, Persnäs, Runsten, Smedby, Stenäsa, Söd- ra Möckleby. Se även s 98, 409, 419. Löfmark, J, ingenjör. -Öl: Gräsgärd, Högsrum. Löfqvist, stadsbyggmästare.- Sm: Fliseryd . Lö.fstedt, Lars, f 1923, arkitekt, byggnadsingenjör. - Sm: Korsberga, Mänsarp. Löfva nder, Carl R ickard (1879-1933), orgelbyggare, Stockholm. Utlärd hos Åkerman & Lund. - Sm: Vrå. Lövberg, Sven, Grönskära. - Sm: Kräksmäla. Magnussons Orgelbyggeri AB, A- Sm: Hjorted , Karlslun- da, Mälilla, Ryssby (G). Magnusson J, orgel byggeri.- Sm: Södra Hest ra; Öl: Mör- bylänga. Magnusson, Johannes (1804- 1875), hemmansägare, må- lare och bygdeorgelbyggare, Nässja, Lemnhult. - Sm: Alseda, Bäckebo, Ekeberga, Hemmesjö, Hälleberga, Korsberga, Kräksmäla, Lenhovda, Längasjö, Malm- bäck, Skirö, Söderåkra, Södra Solberga, Vrå, Åby, Åsenhöga, Öja . Se även s 82, 428. Magnusson, Johannes (1852-1 923), orgelbygga re, Göte- borg. Utbildad hos Salomon Molander. - Sm: Malm- bäck, Södra Unnaryd, Åsenhöga. Malm, Sven J (1844-1895), arki tekt, stadsarkitekt Sundsvall 1892- 95. - Sm: Fliseryd. Malmberg, Jonas, f 1806, antagen som murmästare och i PERSONREGISTER 467 borgare i Växjö 1847, verkade efter konkurs 1857 som byggmästare hos brukspatron L G von Cellsing på Biby i Gillberga och Fjellskäfta, Sörmland. - Sm: Hemmesjö, Hjortsberga, Kalvsvik, Korsberga, Len- hovda, Ljungby (G), Markaryd, Tingsås, Öj a. Se även s 420. Malmberg, Nils, murmästare, Växjö. Bror till Jonas Malmgren. - Kalvsvik. Malmström, A, bildhuggare?. - Sm: Vena. Mandelgren, Nils Månsson (1813-1899), tecknare, måla- re, fornforskare. - S 27. Mankell Otto August (1838-1885), arkitekt, tecknare, 1867 arkitekt vid ÖIÄ. - Sm: Barkeryd, Löt, Marka- ryd ; Öl: Alböke, Algutsrum, Ventlinges 404. Marcussen & Son orgelbyggerifirma, Aabenraa, Dan- mark. - Sm: Färgaryd, Gärdserum, Lofta, Vimmer- by, Marklund, Bror H ( 1907-1 977), skulptör, tecknare. - Sm: Karlslunda. Masre/iez, Louis Adrien (1748- 18 1 0), målare, dekoratör. - Sm: Tånnö, Älghult. Meul/er, A, konstnär. -Öl: Södra Möckleby. Meyer, D, kyrkornålare vid mitten av 1700-talet. - Sm: Karlstorp. Se även s 51. Miller, J, dekorationsmålare. - Sm: Väckelsång. Milles, Evert J A V (1885-1960), arkitekt. - Sm: Bäcke- bo, Målilla. Marin, Sven Nilsson (1747-1 8 13), målare, träsnidare. - Sm: Anderstorp, Dannäs s 399, Gryteryd, Gällaryd , Stengårdshult, Öreryd s 402. Se även s 43, 46, 48 ff, 53, 58, 89 f. Munthe, Alf M (1892-1971), målare. - Sm: Alseda, Ljungby (G). Se även s 430. Månsson (Lindgren}, Måns, stiftsmurmästare, Linkö- ping. - Sm: Blackstad, Hjorted, MisterhulL Se även s 418. Mår/enssons Orgelfabrik AB, A, Lund. - Sm: Almunds- ryd , Annerstad , Asa, Berg, Berga, Bolmsö, Gamleby, Gullabo, Gårdsby, Gällaryd , Gärdserum, Göteryd, Hjortsberga, Härlunda, Kalvsvik, Kristdala, Kristval- la , Loftahammar, Markaryd , Mörlunda, Pjätteryd , Södra Sandsjö, Tannåker, Tingsås, Tra ryd , Vetlanda, Virestad, Vislanda, Åker, Älghult , Öja; Öl: Alguts- rum, Bredsätt ra , Högsrum, Kast lösa. Måsbeck, Henrik C W, f, 1773, arkitekt , snickarmästare. Snickarlärl ing och gesäll i Åbo, ritare hos arki tekterna Palmstedt och Tempelma n. 1802- 03 studier vid Aka- demiens arkitekturskola , 1803 e o konduktör vid ÖIÄ. - Sm: Skirö, Stenbrohult. Mö/ler, Carl (1857-1933), arkitekt. Anställd vid ÖIÄ 188 1, överinientent 1904-18, generaldirektör för Byggnadsstyrelsen 19 18-1 924. - S l 05 f. Nelsson, Lennart, byggnadsingenjör, Ljungby. - Sm : Ber- ga. Neuman& Vagel (Stockholms glasmåleri Neuman & Vo- gel), glasmåleri firma. - Sm: Tå nnö. Nils, ramsnidare. - Sm: Åby Nilsson, Georg ( 1871-1949), arki tekt. - Sm: Döderhult. Nilsson, Rolf, konservator. - Sm: U rshult. Nilsson, Sven, byggmästare, Säljeryd och Hermanstorp, Östra Torsås. - Sm: Gårdsby, Långemåla, Tingsås, Östra Torsås. Se även s 37. Norden berg, Bengt ( 1822-1902), målare, dekorationsmå- lare, etsa re. - Sm: Björkö , Gå rdsby, Hjälmseryd , Jäl- luntofta , Pjätteryd, Stenbrohult, Södra U nnaryd , Sö- raby, Tingsås, Virestad ; Öl: Norra Möckleby. Se även s 60, 75 , 80, 88 , 96. Nordenskjöld, Knut (1882-1950), arkitekt. Egen verk- samhet i Sthlm fr 1912, a rkitekt vid byggnadsstyrel- sen 19 16- 29, överlärare i ornamentteckning vid Tek- niska skolan i Sthlm 19 16- 4 1, slottsarkitekt vid Strömsholms slott 1931-50. - Sm: Västrum. Nordfors, Herman (1880-1952), orgelbyggare, Lidköp- i ng. Utbildning hos C A Härngren i Lidköping, vars verksamhet han övertog tillsammans med två medar- betare 19 12. - Sm: Anderst'orp. Nordfors & Ca arge/byggeri, Lidköping. - Sm: Anders- torp, Hultsjö. Nordström, byggmästare, Kalmar. - Sm: Förlösa. Nordström, Erik (1818-1907), o rgelbyggare, Eksjö. Yng- re bror till orgelbyggaren Sven Nordström i Flisby.- Sm: Barkeryd , Björkö, Hässleby, Ka rlsto rp, Kräks- hult , Linderås. Se även s 428. Nordström, Sven (1802- 1887), bygdeorgelbygga re, Fl is by och Eksjö. Sergeant och rustmästa re vid lönköpings regemente till ca 1830. - Sm: Ba rkeryd , Björkö, Eds- hult , Flisby, Hult , Hässleby, Karlstorp, Målilla, Rumskulla, Skede, Ökna. Se även s 428. NoreenÄrland(1888-1970), arkitekt, anställd vid bygg- nadsstyrelsen 1925, intendent vid K-byrån 1927, även privat verksamhet. - Sm : Vetlanda; Öl: Gräs- gård, Gårdby, Kastlösa , Smedby, Stenåsa. Se även s 43 1. Norling, Petter, eventuellt identisk med Peter Nordling, d 1768, snickare. Burskap i Kalmar 1758, ålderman vid snickarämbetet l 76 1. -Öl: Persnäs. Nygren, A G, orgelbyggare, Stockholm. - Kastlösa . Nyman, Erik, Kållerstad , Reftele, träsnida re, predik- stolsmaka re. - Sm: Bredaryd , Göteryd. Se även s 94. Nyqvist, O N, byggmästare.- Sm: Algutsboda. Nyström, Abraham Bengtsson (1789-1849), fr Hållings- 468 PERSONREGISTER torp, Kristbergs socken, storbyggmästare i Östergöt- land. S 99. Nyström, Axel Fredrik (1832-1894), son till P A Nyström nedan. Arkitekt , hovintendent. 1864 slottsarkitekt , 1875 hovintendent, 1875 arkitekt vid ÖIÄ. - Sm: Hemmesjö. Nyström, Per Axel (1793-1868), arkitekt, professor, teck- nare. 1812 konduktör vid ÖIÄ, 1818 hovarkitekt, 1836 ordinarie professor i byggnadskonst vid Konsta- kademien.- Sm: Barkeryd, Berg, Edshult, Hult, Hult- sjö, lärstorp s 399, Lofta, Reftele, Ryssby (G), Ukna, Vrå.Seävens95, 103, 117, 119ff, 126, 419. Oelrich, Nils E, f 1908, arkitekt. - Sm: Järeda. Olaisson, Sara, konstväverska, Runsten. - Öl: Alguts- rum. Olander, byggmästare. - Sm: Förlösa. Oldaeus, Ulf, f 1943, arkitekt. - Sm Järeda. Ohlsson, Anders, bonde, träsnidare, Engen , Söderåkra. - Sm: Söderåkra. Olson, J Fredrik (Fred) ( 1870-1947), arkitekt , stadsarki- tekt i Kalmar 1904- 37.- Sm: Kristvalla, Mönsterås, Torsås, Åby; Öl: Mörbylånga. Olsson, A V Martin (1986-1981 ), arkitekt , riksantikvarie. 1918 arkitekt i byggnadsstyrelsen, 1918-46 professor i arkitekturhistoria vid KTH, 1946 riksantikvarie. - Öl: Föra. Olsson, Peter, murmästare, Uråsa. - Sm: Ljuder, Notte- bäck, Östra Torsås. Oppman, Folke Birger, d 1838, byggmästare, Norrkö- ping.- Sm: Gamleby. Orm, Edvard (Evert) (1670-1735), porträtt- och kyrka- målare. - Öl: Gräsgård , Mörbylånga, Runsten . Se även s 407. Palm, bildhuggare. - Se s 78. Palmborg, C O, arkitekt?. - Sm: Kråksmåla. Palmer, Carl Robert (l 796- 1865), arkitekt, byggmästare. Länsbyggmästare, 1829 stadsbyggmästare i Jönkö- ping. - Sm: Björkö, Edshult, Flisby, Hult , lngatorp, Karlstorp, Korsberga, Malmbäck, Mörlunda, Rums- kulla, Skede, Skirö, Södra Solberga, Tofteryd. Se även s 76, 78, 117ff, 125, 419f. Palmgren, byggmästare, Fällan, Sävsjöholm, ev identiskt med Carl Palmgren, Lenhovda. - Sm: Ekeberga. Palmgren, Carl, byggmästare, Lenhovda.- Sm: Hälleber- ga. Palmqvist, Sven (1906-1984 ), glaskonstnär vid Orrefors, skulptör. - Sm: Kråksmåla. Palmroth, Per Vilhelm (1765-1825), fånrik, konduktör vid ÖIÄ 1782-89, 1791-1825, kgl arkitekt.- Sm: Asa, Fliseryd, Hälleberga, Långaryd, Malmbäck, Markaryd, Målilla, Vetlanda, Virestad , Vislanda, Väckelsång, Ålem; Öl: Torstunda s 404. Se även s 415, 423, 426. Palmstedt, Erik (1741-1803), arkitekt, professor vid Konstakademien.- S 112, 117. Passaro(Passari, PasseriBernardo(Bernadino) (1540?- 1590), italiensk målare och kopparstickare.- S 62. Pauli, Göran (1891-1940), arkitekt.- Sm: Adelöv, Bellö, Långemåla, Malmbäck, Skärstad, Villstad, Ålem; Öl: Högsrum. Persson (efter 1906 Waldur), Anders (1867-1946), måla- re. - Sm: Hovmantorp? Persson, Anders, orgelbyggare, Viken. - Sm: Hemmesjö, Hjortsberga, Älghult. Persson, Erik, byggnadsingenjör, J Dahls arkitektkontor, Tranås. - Sm: Barkeryd, Björkö, Bredaryd , Flisby, Hjorted, Hultsjö, Jälluntofta, Karlstorp, Misterhult , Nässjö gamla kyrka, Skirö, Södra Solberga, Ökna. Se även s 430. Pehrsson, J, byggmästare, Sandslätt. - Sm: Bäckebo. Pehrsson Jonas, byggmästare, Benestad, Aringås. Even- tuellt identisk med Jonas Persson från Vislanda, se nedan.- Sm: Nottebäck. Persson, Jonas, bonde, byggmästare, Åcker, Vislanda, utflyttad till Hjortsberga. - Sm: Hjortsberga. Persson, Kerstin, textilhantverkare. - Sm: Hässleby. Pettersonbyggmästare.- Sm: Hjälmseryd. Petterson, A, byggmästare?, Nöbbele.- Sm: Flisby PettersonAbraham Rafael Ulric (1 824- 1866), arkitekt , målare. Arkitekt vid ÖIÄ. - Sm: Anderstorp, Barke- ryd, Ekeberga, Hälleberga, Linderås, Långasjö, Öja; Öl: Persnäs. Se även s 123, 126. Petersson, C, byggmästare, Eksjö. - Sm: Lenhovda. Pettersson, Carl Gust4 (179l-l855), mu rmästare. Son till murmästaren Johan Petersson nedan. Gesällbrev i Kalmar 1816, bisittare vid ämbetet 181 8-33, ålder- man 1833-41. -Öl: Gräsgård. Pettersson, Eira, konstnär. - Sm: Slätthög. Petterson Elias, murmästare, SandhulL - Sm: Breda- ryd . Petterson Gustaf E N (1855-1933), arkitekt, bygg- nadsråd. Intendent vid ÖIÄ 1907-18, byggnadsråd och chef för byggnadsstyrelsens intendentsbyrå 1918-22. -Öl: Högsrum, Norra Möckleby. Petersson, Ivar, arkitekt, Kalmar. - Sm: Kristvalla, Mönsterås, Söderåkra; Öl: Alböke. Petersson, Johan (ca 1756-1833), murmästa re. Lär- fyrverkare vid a rtilleriet t o m 1779, i lära hos mur- mästaren Anders Törnberg i Kalmar, 1797 mästa r- brev vid skrået i Kalmar, 1797-1811 (1 8 16) bisitta re vid samma skrå. - Öl: Böda s 403 , Egby s 403, Kö- ping, Mörbylånga, Ventlinges 404, Ås s 404. Se även s 430. Pelerson. J Ludvig (1853-1931 ), arkitekt, Stockholm. - Sm: Vetlanda. Pellersson, N, byggmästare, Stallarp, eventuellt identisk med antingen byggmästare P M Nils Petersson (1830-1895), Kalmar, eller byggmästare Nils Gustaf Pettersson, gesäll i Kalmar 1834. - Sm: Hässleby, Vimmerby. Pellersson. Nils Petter( 1825-1880), orgelbyggare, Visby. Sannolikt utlärd hos fadern, orgelbyggaren Sven Pet- ter, Pettersson, Sjonhem, se nedan. - Öl: Mörby- långa, Runsten. Pelerson, Olof f 1791 i Högsrum, skulptör, slottssnickare i Kalmar . -Öl: Högsrum. Pelersson, Olaus(Olof) Peter(1826-1878), dekorations- målare, tecknare. - Sm: Ålem. Se även s 96. Fellersson (Persson). Petter byggmästare, Tå, Sandhult Son till byggmästaren Pehr Eriksson ovan. - Sm: An- derstorp, Färgaryd, Hjälmseryd?, Månsarp, Ryssby (G), Stenbrohult, Södra Hestra, Tofteryd, Voxtorp, Vrå, Åker, Åsenhöga. Se även s 122 f, 125, 420. Pelersson. Sven Petter(1799-1852), orgelbyggare, Sjon- hem. Ursprungligen musikant vid Kalmar regemente. Utlärd hos Pehr och Jonas Fredrik Schiörlin. Egen verksamhet fårst i Böda, sedemera i Sjonhem. - Sm: Järeda, Kristvalla; Öl: Gårdby, Köping. Pfeffer. GuslafA (1768-1844), arkitekt, professor, hovin- tendent, målare. Konduktör vid ÖIÄ.- Sm: Krist val- la, Linneryd, Skepperstad s 401l , Tannåker. Pilo(Pihlou. Pi/ou). Carl Guslaj(ca 1711-1 793), målare, tecknare, skulptör. - S 49, 54. Piper, Fredrik Magnus ( 1746- 1824 ), arkitekt. Konduktör vid ÖIÄ, hovintendent, 1803 t. f. överintendent. - S 126. Poijes, C O, målarmästare, tapetmakare. Burskap i Mönsterås 1838, borgared i Kalmar 1839. - Sm: Karlslunda; Öl: Bredsättra. PousetteCarl Abraham, bygg- och murmästare, Norrkö- ping. - Sm: Östra Ed. Prim, byggmästare, Virserum. - Sm: Järeda. Rafael (Rafae/o da Urbino) (1483-1520), italiensk måla- re. - Sm: Hultsjö, Järeda. Se även s 62, 64. Raison, David (1895-1984), konstnär. - Sm: Almunds- ryd , Berg, Göteryd , Hemmesjö, Herråkra, Kalvsvik. R ehn, Johan (Jean) Eric (l 71 7-1 793), hovintendent, professor, arkitekt. - Sm: Döderhult, Tryserum. Se även s 54, 56, 11 2, 126, 41 9, 422, 427. Reimhu/1, Erik E. f 1915, skulptör. - Sm: Hjorted. Rembrandt ( 1665-69), holländsk målare. - S 64. PERSONREGISTER 469 Rhyze/ius. Andreas Olavi(1677-1761 ), biskop i Linkö- pings stift. - Sm: Hallingeberg, Hjorted. Ringström, N P AB, glasmästeri.- Sm: Kal vsvik. Roland, Anders ( 1879-1926), arkitekt. - Sm: Södra Sol- berga. Rolander, C J, byggmästare, målarmästare, Klevshult - Sm: Målilla, Mörlunda, Rumskulla. Se även s 89. Roas, M Alexander (1895-1973), målare.- Sm: Ljungby (G). Rosdahl. C G. murmästare. Samarbetade med C G Bru- nius. - S 103f. Rosen, Wilhelm Israel, d 1841 , byggmästare, arkitekt, ekonomidirektör. stadsbyggmästare i Linköping, burskap 1830. Flyttade 1834 till Stockholm. - Sm: Lofta. Se även s 420. Rosenblad(h). Olof(ca 1720-1789), kyrkomålare, tapet- fabrikatör. - Lekeryd s 400. Se även s 51 , 53, 91. Rosenborg, Augusl (1808-1873), fanjunkare, amatöror- gelbyggare, Örberga och Vadstena. - Sm: Fryele, Lin- neryd, Månsarp, Tofteryd. Ros man, Sven ( 1866-1936), arkitekt, teckningslärare, målare, tecknare. - Sm: Bäckebo, Gullabo, Karlslun- da; Öl: Gårdby, Norra Möckleby, Runsten, Sandby. Se även s 431. Rolh, Carl (Rot), bildsnidare, Östra Hyttan. - Sm: Färga- ryd. Rothslein. Edvard von (1781 - 1890), arkitekt. Utbildad vid Königliche Allgemeine Bauschule i Berlin. Arki- tekt vid ÖIÄ 1842, lärare i husbyggnadslära vid Aka- demien får de fria konsterna, professor 187 1. - Öl: Bredsättra. Rubens. Peter Paul (1577-1640) flamländsk målare. - Sm: Blackstad , Mörlunda, Skatelöv, Vena, Vrå, Väc- kelsång; Öl: Runsten. Se även s 64, 79. R udenslam, Per. f 1927, arkitekt. - Sm: Anderstorp, Björkö, Karlstorp, Skede, Skärstad, Tofteryd, Ökna. Se även s 431. Rudner, Georg, arkitekt. - Sm: Nottebäck. Rudwa/1, Guslaj; d 1848, länsbyggmästare, Kalmar. - Sm: Mönsterås, Mörlunda; Öl: Bredsättra, Runsten . Se även s 410, 41 2 f, 420. Rundgren, Gudmund, orgelbyggare, skulptör, verksam senare delen av 1700-talet och bosatt i Döderhult. - Sm: Döderhult. Ryberg, Peterstadsmurmästare i Jönköping. - Sm: Vet- landa. Se även s 420. Ryden, Oloforgelbyggare.- Sm: Skede, Södra Solberga; Öl: Södra Möckleby. Råbergh, Carl M agnus. d 1778, överstelöjtnant vid for- tifikationen . - Sm: Åby. Röding, Torbjörn (Torben). f på 1670-talet, d fåre 17 16, 470 PERSONREGISTER bildhuggare, måla re. - Sm: Berga, Nottebäck. Se även s 16. Sa/vin, Petter Georg, stadsbyggmästare i Jönköping, verksam 1790-1834. - Sm: Vetlanda. Se även s 420. Sandberg. Johan Gustaf (1782-1854), historie- och por- trättmålare, tecknare, professor och direktör vid Konstakademien. - Sm: Stenberga s 401, Vetlanda. Se även s 33. Schill, G, byggmästare, Skede. - Sm: Ökna. Schiör/in, Per ( 1736-1815}, orgelbyggare, Linköping. Ut- lärd hos Jonas Wistenius, Linköping, och övertog vid dennes död verkstaden. - Sm: Algutsboda, Bergunda s 398, Blackstad, Kråkshult , Misterhult, Nässjö gamla kyrka, Svenarum s 40 l , Torsås, Tryserum, V ena , Vis- landa, Vissefjärda, Östra Ed. Se även s 61 , 428. Schjöld (Schiöld}, Carl Magnus, f 1802, sn ickare, möbel- makare, bildhuggare. Burskap i Kalmar 1838. - Sm: Fliseryd , Kristvalla, Kråksmåla, Vissefjärda. Schma/ensee, Kurt O von (1896-1972}, arkitekt. Arkitekt i byggnadsstyrelsen, stadsarkitekt i Norrköping 1929-6 1. - Sm: Hallingeberg, Hultsjö, Ljungby (G), Mörlunda, Vetlanda. Se även s l 05 ff. Scholander, Fredrik Wilhelm (18 16-1881 ), arki tekt , må- la re, författare. Verksam vid ÖIÄ från 1836, profes- sor och direktör vid Konstakademien . - Sm: Flisby, Gärserum, Hässleby, Jälluntofta, Kalvsvik, Södra U nnaryd. Se även s 118, 123, 419.421. Schröder, Georg Engelhard (1 684-1 750), målare, teckna- re, hovintendent. - Sm: Annerstad. Se även s 62, 73, 77, 79, 92, 97. Schultz, snickare, bildhuggare. - Sm: Kristvalla. Scluvan, Olof ( 1744-18 12), orgelbyggare, Stockholm. Lä rling hos Gren & Stråhle i Stockholm. - Sm: Krist- dala, Slätthög. Seda, Ludvig, arkitekt , Värnamo. - Sm: Åsenhöga. Segervall (Segerwa/1}, S ven, f omkring 1677, d omkring 1760, st iftsbi ldhuggare. - Sm: Lenhovda, Långaryd, Villstad. Se även s 16, 30, 97. Sellegren, tornbyggare.- Sm: Vissfjärda . Septima orgelbyggeri AB, Umeå.- Sm: Kristdala. Seren, Johan Christian (1796- 183 1 ), arkitekt , verksam vid Ö IÄ. - Sm: Dädesjö, Ekeberga , Hallingeberg, Ökna; Öl: G lömminges 403. Sergel, Johan Tobias (1740-1 814}, skulptör, tecknare, målare, grafiker. Hovintendent , professor, direktör vid Konstakademien. S 54. Serwe, Bengt, f 19 19, arkitekt, stadsarkitekt. - Sm: Stenbroh ult. Setterquist och Son eftr, E A, orgelbyggeri , Örebro.- Sm: Algutsboda, Blackstad, Gryteryd , Ha llingeberg, Hjorted , Ingatorp, Misterhult , Rumskulla, Skärstad, Stengårdshult, Söraby; Öl: Högsrum, Smedby, Södra Möckelby. Seurling Casper (1757-1 808}, byggmästare, st iftsbygg- mästare, stiftsmurmästare, stadsbyggmästare, läns- byggmästa re, Linköping och Norrköping. - Sm: Ade- löv, Blackstad, Kristdala, Linderås, Vena, Västrum. Se även s 11 7. Seurling Johan ( 1766-1 81 4}, byggmästare. Bror till Cas- per Seurling. - Sm: Västrum. Sillen, Gustafaf( 1762-1825}, hovintendent, kapten, ar- ki tekt, grafiker, tecknare. - Sm: Stenbrohult, Södra Ljunga s 402; Öl: Böda, Hulterstad. Se även s 413 ff, 419. Silven, Johan Jacob (1851-1924), målare, grafi ker. -Öl: Gräsgård. Silfversparre, Daniel Georg (1740-1790}, överste i ar- men. - Sm: Gällaryd. Sjöberg, Magnus, murmästare, Gränna . - Sm: Nässjö gamla kyrka. Sjöblom, Sven, murmästare. - Sm: Almundsryd. Sjöbring, snickare. - Sm: Åsenhöga. Sjöholm, S, byggmästare, Söraby och Växjö. - Sm: Berg, Fröderyd, Gå rdsby, Slätthög, Södra Sandsjö. Sköldberg, P, snickare, byggmästare. - Sm: Åsenhöga. Smith. Axel G ( 1891-1 970), målare, grafiker.- Öl: Smed- by. So/berg, Jonas, f 172 1, amatörorgelbygga re, organ ist , Norra Sandsjö. Son till klockaren och amatörorgel- byggaren Lars Solberg. - Sm: Gryteryd. Spets- Sjögren, Joel (1835-1911 }, soldat , bonde, snicka- re, Klynnan , Kå llerstad och Drängsered.- Sm: Bolm- sö, Jälluntofta. Se även s 94. Spith, S K, målare, Ka rlskrona?. - Sm: Långasjö. Spångberg, Eva, konstnär. - Sm: Slätthög. Stalin, Lars, arkitekt , Jönköping. - Sm: Södra Unnaryd. Starck (f Ahlström), Rut Margit(Maj}, f 1909, skulptris , tecknare. - Sm: Vetlanda. Steen, Nils, byggmästare, J Dahls arkitektkonto r. - Sm: Bell ö. Stenberg, H G Birgitta, f 1928, skulptris. - Sm: Traryd. Stenbäck, Johan A/rik (1877-1952}, målare, teckna re, grafiker. - Sm: Torsås. Stendahl, Johan, dekorationsmålare. S 51 . Stenhammar, Per Ulrik (1829-1875), arkitekt, tonsätta- re. Lärare vid Konstkademien 1866, arkitekt i ÖIÄ 1874. - Sm: Gärdserum; Öl: Gårdby. Stenrat Johannes, senmedeltida tysk bildhuggare. - Sm: Torsås. Stenstrand. Carl Nilsson (1753- 1837), präst , prost 18 12, Urshult.- Sm: Urshult. Strand. Per Zacharias (l 797-1 844), orgelbygga re, Stock- PERSONREGISTER 471 holm. Utbildad hos fadern Pehr Strand samt utom- lands. - Sm: Kristdala, Långemåla, Ukna, Urshult , Vetlanda, Villstad , Ålem. Strandberg, Gabriel (1885-1966), målare.- Sm: Bolmsö. Stridsberg, A, snickargesäll från Söderköping.- Sm: Flis- by. Strindberg, Åke, arkitekt. - Sm: Gullabo. Strömberg, Carl, f 1798, utvandrad till Amerika 1854, dekorationsmålare. - Sm: Almundsryd , Härlunda, Ljuder, Södra Sandsjö, Urshult , Uråsa s 402. Se även s8 1-88, 95. Ström blad, Lars (1743-1807), organist, orgelbyggare, Ödeshög. - Sm: Alseda, Hjorted. Ståhl, Carl (1803-1884), överstelöjtnant, arkitekt, lärare vid byggnadskonstens arkitekturläroverk Marieberg. Verksam vid ÖIÄ. - Sm: Hjälmseryd . Se även s 118. Sundbaum, Sven, konservator, Linköping. - Sm: Södra Sandsjö, Tryserum. Sundström, Anders, bygg- och murmästare. I lära hos murmästare Nicklas Falck i Nyköping 1763-66, läns- byggmästare i Sörmland . Flyttade i början av 1800- talet från Nyköping till Malmö. - Sm: Asa. Sundwa/1, Carl Fredrik (1754-1831 ), hovintendent, byggnads- och inredningsarkitekt , tecknare, målare. l 774 konduktör vid ÖIÄ. 1787 löjtnant vid fortifika- tionen. 1824 preses vid Konstakademien. - Sm: Al- gutsboda, Linderås. Se även s 11 2. Svensk Byggnadsvård AB. - Sm: Fryele. Swensson, byggmästare i Växjö. - Sm: Nöbbele. Svensson, Göran, byggnadsingenjör, Oskarshamn. - Sm: Kristdala. Svensson, L, orgelbyggare.- Sm: Ålem. Svensson, Sven-Bertil, f 1937, målare, tecknare. - Sm: Färgaryd , Hultsjö; Öl: Gräsgård. Svänsson, Magnus, bonde, hantverka re. - Sm: Kråksmå- la. Söderberg, Ernst A (1889-1967), målare, grafiker, arki- tekt , konsthantverkare. - Sm: Berga. Söderholm, Sven A (19 14- 1979), a rkitekt. Arkitekt vid Byggnadsstyrelsens kulturhistoriska byrå. - Sm: Fli- seryd. Söderling, Carl Fredrik (18 13- 1872), orgelbyggare, Göte- borg. Bror till J N Söderling, se nedan.- Sm: Reftele. Söderling Orgelbyggeri, J N, E & C, Göteborg. - Sm: Hultsjö, Mönsterås, Nottebäck, Skatelöv, Södra Hestra, Voxtorp, Åker. Söder/ing, Emanuel (1806-1 853), orgelbyggare, Göte- borg. Bror till J N Söderling, se nedan . - Sm: Reftele. Söderling, Johan Nielas (1802- 1890), orgelbyggare, Gö- teborg. Upplärd troligen av fadern, amatörorgelbyg- garen Mårten B Söderling, och organisten Peter Strömblad. - Sm: Dädesjö, Gårdsby, Malmbäck, Nottebäck, Rydaholm, Södra U nnaryd, Virestad. Söderlund, Johan Erik (1826-1875), slottsarkitekt.- Sm: Flisby, Göteryd, Korsberga, Mörbylånga, Söderåkra. Söderström, Johan (1780-1824), murmästare, Torslun- da. - Öl: Algutsrum, Gräsgård , Hulterstad , Norra Möckleby, Torslunda s 404, Vickleby s 404. Se även s 408 f, 415 f. Teleman, Stefan O l , f 1936, målare. - Sm: Förlösa. Tel/ander, C E. konstnär.- Sm: Malmbäck. Tempelman, Olof(Olaus) Samuel (1745-1816), arkitekt. 177 1 konduktör vid Ö IÄ, 1779 professor vid Konst- akademien. - Sm: Berg, Byarum s 398 f, Dädesjö, Hultsjö, Kristdala, Kråkshult , Nottebäck, Nässjö gamla kyrka, Söraby, Ukna, Vissefjärda, Östra Ed. Se även s 2 1 f, 6 1, 111f, 4 19, 426, 428. Thafve/in, Harald, f 1920, a rkitekt. - Sm: Anderstorp. Tholander, Sven, byggmästare, Tolg. - Sm: Göteryd . Thomsen, J S, målarmästare, Halmstad. - Sm: Färgaryd. Thoren, Thor (1863-1937), arkitekt , Stockholm. Verk- sam vid ÖIÄ (senare byggnadsstyrelsen) fr 1893. - Sm: Hjorted. Thorvaldsen, Bertel (1768-1844), dansk bildhuggare. - Sm: Korsberga, Söderåkra, Södra Hestra , Ukna, Urs- hult; Öl: Södra Möckleby. Se även s 88, 93 f. Thiir, Walter, orgelbyggare, Torshälla. - Sm: Annerstad, Lenhovda. Thörne, Sven Alfred ( 1850-19 16), målare.- Sm: Vim- merby. Se även s 96. Tisch, murmästare, Odensviholm, Odensvi. - Sm: Vis- sefjärda. Torhamn, Gunnar (1894-1965), målare, skulptör.- Sm: Söderåkra, Tofteryd. Tostaredkyrkorgeljåbrik, Tosta red . - Sm: Dädesjö. Törnberg, Anders (Andreas) (1 724-1799), byggmästare. Gesäll hos slottmurmästaren J C Kiörner i Stock- holm, 1756 stadsbyggmästare i Kalmar, 1758 borgar- ed i Kalmar, 1759 mästarbrev vid skrået i Stock- holm, e o fortifikationsmurmästare vid Kal mar slott , l 772-80 ålderman vid Kalmarämbetet. - Sm: Alguts- boda, Blackstad, Högsby s 399, Odensvi , Söderåkra, Torsås. Se även s 407, 420. Törnquist, Henrik Albert (18 19-1898), professor, arki- tekt. 1855 konduktör vid ÖIÄ, 1860 vice professor i byggnadskonst vid Konstakademien . - Sm: Adelöv, Barkeryd, Hjälmseryd, Ljungby (G), Skatelöv, Åby; Öl: Alböke, Löt. Se även s 101 , 103, 107,413, 428. Ullberg, Johan d y (ca 1708-1778), bildhuggare, målare. - Sm: Björkö, Lekeryd s 400, Nävelsjö s 400, Slätt- hög. 472 PERSONREGISTER Ullen, O V Sigfrid (Sigge) (1898-1983), a rkitekt. 1935 stadsarkitekt i Karlskrona. - Sm: Söderåkra, Vis- sefjärda ; Öl: Högsrum, Södra Möckleby. Uppgren, Thor, d 1858, murmästare i Sölvesborg. - Sm: Skatelöv, Stenbrohult. Wadsten, Anders Georg (Jörgen) (1 73 1-1 804), måla re, bildhuggare. Fr o m 1760 bosatt i Gärdslösa på Öland . Troligen upplärd av fadern, målaren Petter (Pär) Wadsten. - Sm: Kristdala; Öl: Alböke, Alguts- rum, Bredsättra , Föra, Gårdby, Högsrum, Köping, Löt, Persnäs, Runsten, Räpplinge s 404, Sandby, Smedby, Stenåsa, Södra Möckleby. Se även s 9 1, 407. Wadsten , Johan Henrik (Hindrik) (1734-1800), målare, Fagerhult. Bror till Anders G Wadsten ovan. - Sm: Kråksmåla; Öl: Norra Möckleby. Wadsten, Paul(us), f 1740, måla re, bildhuggare. Bror till Anders G Wadsten ovan. - Öl: Föra, Högsrum, Kö- ping, Räpplinge s 404. Waern Bugge, Ingeborg ( 1899-199 1 ), arkitekt. 1953 arki- tekt vid byggnadsstyrelsens kulturhistoriska byrå. - Sm: Algutsboda, Hovmantorp, Ljuder, Reftele, Ska- telöv, Älghult. Wah/berg, Clas, bildhuggare, verksam mitten av 1700- ta let. -Öl: Segerstad. Wah/berg, Lars (1724-1776), orgelbyggare, Vimmerby. Utlärd hos orgelbyggaren Jonas Wistenius i Linkö- ping. - Sm: Hallingeberg, Loftahammar, Persnäs, Slätthög, Vimmerby, Vissefjärda. Wahlgren, Sven W, konservator. - Sm: Dädesjö, Kräks- hult ; Öl: Gräsgård , Kastlösa. Wahlqvist, Nils Fredrik, murmästare, Karlskrona och Kalmar.- Sm: Söderåkra, Urshult. Wahlström (Wallström), Peter, murmästare, Mönsterås. Murargesäll i Ystad och Stockholm. 1767 tillstånd att bli borgare och murmästare i Mönsterås. Murmästare 1773 vid Kalmar murmästarämbete. Sannolikt även verksam vid fortifikationen. - Sm: Järeda. Se även s 418 f. Wa/cker & Co, orgelbyggeri , Ludwigsburg. - Sm: Linne- ryd. Wa/cker E F, orgelbyggare, Ludwigsburg, Tyskland. - Sm: Ryssby (G), Urshult. W a/dur (före 1906 Persson), Anders (1867-1 946), måla- re. - Sm: Hovmantorp? Wallander, Jonas, klockare, amatörorgelbyggare, Mörby- långa. -Öl: Mörbylånga. Wallenberg, Axel G, f 1898, skul ptör. - Sm: Målilla. Wallin, Erik, konstnä r. - Sm: Södra Solberga. Wandring, Lars, båtsman, snickare. - S 41 2. Wedrup, Bo Axel Einar (1897-1969), civilingenjör, orgel- byggare, Uppsala. Utbildad i Tyskland.- Sm: Björkö, Hjorted , Stenbrohult, Villstad. Wennberg, byggmästa re. - Sm: Reftele. Wennberg, Thure (1759- 1818), a rkitekt. Konduktör och sekreterare vid ÖIÄ samt amanuens vid Konstakade- mien. - Sm: Fryele, Gryteryd, Gällaryd , Linderås, Löt, Nässjö gamla kyrka, Ramkvilla s 40 l , Ryda- holm. Se även s 11 5 f, 423. Wen nerholm, Israel, byggmästare, snickare, predikstols- makare, Torpa, Ökna. - Jä reda, Ökna. Se även s 88. Wen nerho/m , Lars Petter, snickarmästare. - Sm: Fryele, Gällaryd, Rydaholm. Se även s 90. Wennerström, Johan, murmästa re. - Sm: Älghult. Wermelin (Verme/in), Henrik (Hindrik), mur- och bygg- mästa re. Bördig från Värmland , murmästare i Kal- mar 1773, slottsmurmästare vid Kalmar slott, bisitta- re i Kalmar murmästarämbete. - Sm: Kristvalla; Öl: Hulterstad, Löt, Räpplinge s 403, Torstunda s 404, Ås s 404. Se även s 407f, 409, 414, 420. Wernstedt, Carl M elchior (1886-1973), a rkitekt, profes- sor.- Sm: Hässleby. Westerberg, K Martin ( 1892-1 963), arkitekt , tjänstgöran- de arkitekt utom stat vid byggnadsstyrelsen fr 1920. - Sm: Skirö, Tryserum. Wester/und, Anders, f 1954, ark itekt , Borgholm och Kal- mar. -Öl: Gårdby. Vester/und, Nils Johan (John) ( 1892-1948), orgelbyggare. 1928- 4 1 verksam i Lövsta bruk, 194 1- 44 Stockholm, 1944-46 Norrköping (delägare i AB Kyrkorglar). - Sm: Tannåker, Traryd. Westervik, Jacob, orgelbyggare, Stockholm. Lärde orgel- byggeri hos amatörorgelbygga ren Carl Holm i Upp- sala , privilegierad 1765.- Öl: Norra Möckleby. Westin, Fredric ( 1782-1862), målare, professor, direktör för Konstakademien.- Sm: Berg, Edshult, Fröderyd, Hjortsberga, Jälluntofta, Karlstorp, Kållerstad , Lj u- der, Loftahammar, Södra Sandsjö, Vena, Villstad, Vim merby, Ålem, Öja, Östra Torsås; Öl: Bredsättra, Löt. Se även s 79, 82, 85 f, 94. Westman, Hans, f 1905, a rkitekt , Lund. - Sm: Traryd. Wetterberg, Carl, målarmästare, Kalmar eller Kastlösa. - Sm: Karlslunda; Öl: Gräsgård, Kastlösa, Smedby, Södra Möckleby. Wetter/ing, Gunnar M W (1891-1967), arkitekt. Tjänst- görande arkitekt utom stat i byggnadsstyrelsen , stads- a rkitekt i Gävle 1922- 32, länsarkitekt i Stockholms län 1932. - Sm: Månsarp. Wetterqvist, Anders Fredrik (Figge) f 189 1, d 1954 eller 1955, a rkitekt. Stadsarkitekt i Halmstad fr 1930. - Sm: Södra Hestra, Södra U nnaryd . Viberg, Curt A, f 1908, målare. - Sm: Loftahammar. Wiberg, Peter, snickare, byggmästare, Åkvarn , Notte- bäck.- Sm: Söraby, Villstad, Virestad. Wickman, Lars, snickare, stadsbyggmästare i Jönköping, snickarålderman. - Sm: Hultsjö. Widman, Nils, murmästare, Öslöv. - Sm: Långaryd, Tannåker, Villstad. Wicander, Magnus (1720-1794), målare. Mästarbrev vid Stockholms målarämbete förverksamhet i Västervik 1748. Verksam i Västervik och Smålandsdelen av Linköpings stift. - Sm: Hallingeberg, Kristdala, Lof- tahammar. Wikström, Sture, f 1921 , målare, grafiker. - Sm: Ukna. Wi!e/ius, Johan Abraham (1801-1842), murmästare, ar- kitekt. - Sm: Annerstad, Nottebäck, Södra Hestra; Öl: Ventlinges 404. Se även s 20, 22, 77, 126. Wiman, Adolf, arkitekt, Växjö. - Sm: Ljungby (G). Winge, Mårten Eskil(1825-1896), målare, tecknare, pro- fessor. - Sm: Färgaryd, Långaryd. Wirell, E, orgelbyggare, Liatorp, Växjö. - Sm: Gällaryd, Nöbbele, Stenbrohult, Södra Sandsjö. Wistenius, Jonas (1700-1777), orgelbyggare, Linköping. Utlärd utomlands hos en rad mästare. Återkom till Sverige 1738, erhöll 1741 orgelbyggarprivilegier. - Sm: Kristdala, Odensvi, Älghult, Åby. Wiström (Wijström), Olof(Olaus) Jonasson (1666-1720), bildhuggare, stenhuggare, målare. - Sm: Vimmerby. Wollander, Anders (1 719-1803), orgelbyggare, Vimmer- by. Utlärd hos J Wistenius i Linköping. Samarbete med Wisteniuseleven Lars Wahlberg. - Sm: Lofta- hammar, Vissefjärda. Wranne, Ernst Gustaf, f 1885, byggnadsingenjör. - Öl: Algutsrum. Wu([f, Jacob (1750-1800), arkitekt, tecknare. - Konduk- tör vid ÖIÄ, 1791 lärare vid Kgl målare- och bildhug- garakademiens ornamentskola. - Sm: Hälleberga, Kristdala, Misterhult, Mönsterås, Vena, Älghult; Öl: Köping. Se även s 408. Västbo orgelbyggeri, Långaryd. - Sm: Kalvsvik, Kållers- tad, Långaryd, Pjätteryd, Slätthög, Stenbrohult, Sära- by, Tannåker, Tånnö, Vena, Vislanda, Vrå, Åsenhö- ga, Öja; Öl: Löt, Norra Möckleby. Zachrisson, Anders, häradsmurmästare. - Sm: Kristdala. Zachrisson, Jonas, murmästare. - Sm: Döderhult, Odensvi, Stenberga. Zelander, gesäll till J H Wadsten. - Sm: Kråksmåla. Zetterva/1, Folke (1862-1955), arkitekt, målare, teckna- re.- Sm: Gärdserum. PERSONREGISTER 4 73 Zetterva/l, Hel go Nikolaus (1831-1907), arkitekt. 1882- 1897 överintendent och chef för ÖIÄ. - S l 05. Zol/, Kilian Christoffer (1818-1860), målare, tecknare, grafiker. - Sm: Linderås, Voxtorp. Se även s 75, 80, 93. Zschotzscher (Sotscher), Johan Christian ( 1711-1766), målare, kyrkomålare.- S 16 f, 19, 43 f, 62, 89, 92. Åberg, Johan Petter (1778-1850), hovrättskom misarie, amatörorgelbyggare, Vassmolösa. - Sm: Annerstad, Döderhult, Fliseryd, Herråkra, Hjortsberga, Långa- ryd, Långasjö. Åbom, Johan Fredrik (1817-1900), arkitekt. 1845 kon- duktör vid ÖIÄ, 1862-1882 f6rste arkitekt därstädes, 1880 byggnadsintendent för Kronans hus i landsor- ten. - Sm: Fliseryd, Förlösa, Göteryd, Hjälmseryd, Hovmantorp, Korsberga, Mönsterås, Tingsås, Vire- stad, Åker, Åsenhöga; Öl: Gårdby, Köping, Runsten, Sandby, Södra Möckleby, Torslunda s 404, Ås s 404. Se även s 413 , 419, 428. Åhrman, Magnus, d 1700, orgelbyggare, Borås. Samarbe- tade med prosten och amatörorgelbyggaren Jonas Rudberus, Lidköping. -Öl: Löt. Åkerman & Lund, P L, orgelbyggeri , diverse orter i Stockholms och Uppsala län. - Sm: Barkeryd, Hem- mesjö, Hult, Hässleby, lngatorp, Järeda, Kråkshult , Kråksmåla, Långaryd, Mörlunda, Odensvi, Skede, Vimmerby, Åby, Ålem, Ökna; Öl: Algutsrum, Gräs- gård, Norra Möckleby, Sandby, Stenåsa. Åkerman, Per Larsson (1826-1876), orgelbyggare, Stock- holm. Utlärd hos Samuel Strand i Vingåker och Blomqvist & Lindgren i Sthlm. Sedemera elev vid Teknologiska institutet med examen därifrån 1850. Orgelhyggarexamen 1851 . - Sm: Fliseryd ; Öl: Hul- terstad. Östberg, Ragnar ( 1866- 1945), arkitekt, professor. Arki- tekt i ÖIÄ, professor i arkitektur vid Konsthögskolan 1922-32. - Sm: Gryteryd , Herråkra, Långemåla, Malm bäck. Österberg, Petter, dekorat ionsmålare. - S 51. Österbom, Nils (Niclas), f sannolikt i slutet av 1600-talet, d efter 176 1, bildhuggare, Norrköping. Utlärd dels i Norrköping, dels som gesäll hos bildhuggaren G Beutin. Var ev även medhjälpare till B Precht d ä. - Sm: Hallingberg. Se även s 51 , 90. Österlöf Peter, länsbyggmästare, Varberg. - Sm: Anner- stad , Berga, Malmbäck. KONSTHISTORISKT INVENTARIUM Sveriges Kyrkor VOLYM 216 Kyrkobyggnader l 760-1860 Del2 L . L_ _' , LL.--------------\---_.11 '-'-- Norrbottenl Norrbotten LaP"-1 __\-----If-- - J >Pland L r- \'"" • . <; .. STERBOTTEN .'---.--------.-----1' ' l l _,.- . • JÄM AND '- NGER MANLAND - . ..=..--------...-- . ., HÄR / ./ . • JE _ \ /1: MEDELPAD (\ D ·---.... . l 1.. L AND . '\'t-_<';-"'iry".:-- ---. ' "-..d '-r---.• ,.,.\-----1 r D A L A R NA \ . ' GÄSTRIKLAND' ,_ l '\ l ' # ' ,. V Ä S T M A N-\ Le..E_ LAND ,.VÄR ML A ND LAND . l -' \ . D A L S L AND N A R K E -.. .L. SÖDERl M A N L A N DBOHUSLÄN ,.. ....... DER _1_ '"» . .. l u TERGÖTLAND VÄSTER- . PUBLICERAT OMRÅDE GÖHA>O ,...[.) GOTLAND UNDER UTGIVNING V' HALL A,ND \ r• ö LA N D SK GE ._;Hfii;=i..s.r.j ' ISSN 0284-1894 ISBN 91-7 192-82 1-9Almqvist & Wiksell International