Dragsmark och Bokenäs SVERIGES KYRKOR BOHUSLÄN KARIN AASMA Dragsmarks och Bokenäs kyrkor Dragsmarks och Bokenäs kyrkor .. .. LANE HARAD, BOHUSLÄN Av KARIN AASMA VOLYM 218 AV SVERIGES KYRKOR, KONSTHISTORISKT INVENTARIUM GRUNDAT AV SIGURD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL UTGIVET AV RIKsANTIKVARIEÄMBETET OCH KUNGL VITTERHETs HISTORIE OCH ANTIKVITETs AKADEMIEN Almqvist & Wiksell International 1994 REDAKTIONSKOMMITTE: ERIK CINTHIO, ALLAN ELLENIUS, EVALD GUSTAFSSON t, R AXEL UNNERBÄCK UTGIVET MED ANSLAG FRÅN BERIT WALLENBERGs STIFTELSE Beskrivningen av kyrkorna är avslutad hösten 1993. Översättningentill engelska av bildtexter och sammanfattning har utförts av Uaninn O'MMeadhra. Bildmaterialförvaras i ATA. Omslagsbilden återger Dragsmarks kyrkas kalk. Jfrfig. 34. Foto B. Andersson , Bohusläns Museum. CEKlllADS) AB C O EKBLAD & CO, V ÄSTERVIK 1994 ISSN 0284-1 894 ISBN 91-7192-920-7 Innehåll FÖRORD 7 DRAGSMARKS OCH BOKENÄS KYRKOR Inledning 9 DRAGSMARKS KLOSTER OCH KLOSTERKYRKA Klostrets historia 12 Kyrkan och konventstugan 15 DRAGSMARKSKYRKA Kyrkogården 23 Kyrkobyggnaden 24 Byggnadshistoria 27 Takmålningar 30 Inredning och inventarier 30 BOKENÄSGAMLAKYRKA Kyrkogården 43 Kyrkobyggnaden 44 Byggnadshistoria 53 Takmålningar 59 Inredning och inventarier 59 BOKENÄS NYA KYRKA Inledning 72 Kyrkobyggnaden 73 Inredning och inventarier 79 NOTER 86 BILAGOR 91 KÄLLOR OCH LITTERA TUR 92 FÖRKORTNINGAR 96 SUMMARY 97 PERSONREGISTER 99 Förord Kyrkamiljöerna och de omgivande centrala delarna av Dragsmarks och Bokenäs socknar i mel- lersta Bohuslän tillhör de områden i Sverige som klassats som kulturmiljöer av riksintresse. Det är därför glädjande att Sveriges Kyrkor nu kan publicera en beskrivning av kyrkorna i Drags- mark och Bokenäs, författad av fil. lic. Karin Aasma, som tidigare medarbetat med beskriv- ningar över kyrkorna i Kareby, Romelanda, Kungälv och Marstrand. Publikationen har länge varit förberedd. Sveriges Kyrkors monografiserie har emellertid under senare år måst inskränkas till enstaka volymer, då Raä:s verksledning med tanke på kul- turmiljövårdens behov i stället prioriterat översiktsverk om speciellt utsatta och föga behand- lade kyrkogrupper, som träkyrkor och kyrkobyggnaderna från perioden 1760-1860. Till den nu föreliggande monografin har Berit Wallenbergs stifte lse bidragit med tryck- ningsmedeL Redaktionskommitten framför ett varmt tack till stifte lsen, liksom också till Dragsmarks kyrkliga arbetskrets, som bekostat omslagets färgbild. Vi vill även framföra för- fattarens tack för den hjälp hon erhålli t från kyrkvaktmästarna Leif Holm och Eva Jönsson, kyrkvärden Bengt Magnusson och komminister Harry Åström. Inger och Ulf Fredholm vid Bildtska hembygdsmuseet har liksom personalen vid Bohusläns Museum på olika sätt välvil- ligt bistått författaren i arbetet. Redaktionskommitten förlorade i september förra året genom Evald Gustafssons bortgång en högt värderad ledamot. Manuskriptet till beskrivningen av Dragsmarks och Bokenäs kyrkor, som han läste och granskade på försommaren, blev hans sista insats för Sveriges Kyrkor. E vald Gustafsson publicerade 1970 sin ingående byggnadsstudie av Växjö domkyrka i Sveriges Kyr- kors serie och i hans omfattande författarskap ingår ett stort antal uppsatser om kyrkobyggna- der och kyrkomiljöer. 1979, då han lämnat sin tjänst som länsantikvarie i Malmöhus län för att bli chef för Riksantikvarieämbetets kulturmiljöbyrå, sedermera överantikvarie, utsågs han till ledamot av Sveriges Kyrkors redaktionskommitte. Hans kunskap och insiktsfulla agerande har varit en ovärderlig tillgång för Sveriges Kyrkor. Stockholm i april 1994 Erik Cinthio Allan Ellenius R. Axel Unnerbäck F i g. l . Dragsmarks kyrka och klosterruin från sydöst. Foto R. Hintze 1982. Dragsmark Church and the monastery ruinsfrom the south-east. DRAGSMARKS OCH BOKENÄS KYRKOR Bohuslän, Göteborgs och Bohus län, Lane härad, Uddevalla kommun, Göteborgs stift, Orusts och Tjörns kontrakt Inledning Dragsmarks och Bokenäs kyrkor är belägna på Bokenä- set, i mellersta Bohusläns skärgård med dess djupa och smala fjordar, många öar samt dess dramatiskt omväxlan- de landskap bestående av höga klippor och lummiga dal- gångar. l 1800-talets beskrivningar uttrycker sig förfat- tarna i nästan lyriska tongångar om landskapets skönhet. "Yttersta udden af pastoratet gör dock härifrån ett lika an- genämt som öfverraskande undantag. Det är nem l igen der det minnesvärda Dragsmark ligger, h vars af löfskogar be- skuggade dalar, legendens och fornsångens älsklings- hem, med sina klosterruineroch ömma hågkomster, alltid blifvit räknade ibland de vänligaste, Bohuslän har att framvisa." Dessa, A. E. Holmbergs ord,1gäller först och främst Dragsmarks socken. De båda socknarnas centrala delar i anslutning ti ll kyrkamiljöerna tillhör nu de områ- den i Sverige som klassats som kulturmiljöer av riksin- tresse.1" Bokenäset begränsas i nordväst av Gulimam och i syd- öst av Koljefjorden. Söder om denna ligger Orust, Bohus- läns största ö. I spetsen på ~okenäset, skilda genom trånga vattenpassager, ligger Skaftö med fiskelägena Fis- kebäckskil och Grundsund, Flatön, Bassholmen och yt- terligare småöar och holmar. Mellan socknarna fanns for- dom mer sammanhängande vattendrag, numera beståen- de av sjöarna Lövvikevatten, Ässvikevatten och havsvi- ken Rörbäckskile. l nordöst gränsar Bokenäs socken till Skredsviks och Högås socknar. Vattenvägen har genom tiderna varit den naturliga samfärdsleden mellan kustorterna och omvärlden. Via Malö strömmar, Havstensfjorden och Hyfjorden nåddes huvudorten Uddevalla. Först vid slutet av 1700-talet byggdes en landsväg som förband Uddevalla med tranko- kerier och salterier vid kusten. Namnet Bokenäs härleds ur bokträd och näs. Halvön var nämligen skogrik, särskilt på lövträd såsom ek och bok. Några mindre bokbestånd finns ännu kvar, medan eken till större delen försvann genom avverkning för skeppsbyggen redan före den svenska tiden. Bokenäs an- tas först ha förekommit som bynamn, sedermera även omfattande hela halvön. Namnet är första gången doku- menterat i Den nnde Bog 1388 (litt.f., Boknaes kyrka). Namnet Dragsmark har troligen anknytning till sam- färdsel på vattenvägar. Båtar måste dragas, släpas över grunda och smala vattendrag på näset mellan Gulimam och Koljefjorden. Brusewitz härleder namnet av drake, dvs. skepp.2 På Bokenäset finns lämningar efter stenåldersboplat- ser. En av de mer bekanta boplatserna från yngre stenål- dern är Rottjärnslid, därdet har gjorts rikliga fynd av flint- redskap och matrester. Ä ven rester av dösar, gånggrifter och hällkistor tyder på stenåldersbosättningar. En relativt välbevarad gånggrift finns i Berg, Bokenäs socken. Spår av en hällkista finns vid Lögås, Dragsmarks socken. En- ligt lokal, folklig tradition är denna riddaren Axel Tords- sons grav från den medeltida legenden om Valborg och Riddar Axel (se nedan). Under bronsåldern fanns en relativt tät bebyggelse på Bokenäset Kring Bokenäs kyrka finns spår efter tidig bo- fast befolkning. Vid kyrkan har framkommit fynd från en bronsåldersboplats, bl.a. krukskärvor, bränd lera samt smältdeglar och gjutformar för bronsgjutning. Strax öster om kyrkogården finns ett antal skålgropar. I Dragsmark har grävts fram föremål från bronsåldern, bl.a. en hals- ring, en fingerring och ett stycke brynsten. Mellan Böne- röd och Lilla Bräcke finns en hällristning, ett skepp. Bland bronsåldersrösen märks röset på en liten ö utanför Oxevik, i folkmun kallat Kung Stumpes grav. Lämningar efter järnåldersgravar finns men tycks inte ingå i Bokenäs tidigmedeltida sockencentrum. I Dragsmarks socken finns järnåldersgravar bl.a. i Munkeby. Fornborgar har 10 DRAGSMARK OCH BOKENÄS funnits i såväl Dragsmarks som Bokenäs socken och res- ter av en fornborg återstår på Borgås i Bjällansås samt på Borråsberget i Dragsmark. Att Bokenäset redan under tidig medeltid hade en väl etablerad bondebebyggelse, vittnar den relativt stora Il 00-talskyrkan i Bokenäs om. Från omkring mitten av 1200-talet och hela medeltiden igenom blev sedan Drags- mark med dess klosteranläggning ett både andligt och världsligt dominerande centrum på Bokenäset och säker- ligen även i omgivande trakter. Den norska kungliga administrationen skaffade sig ett system av s.k. skeppsre- dar i Bohuslän. Bokenäset blev en av dessa Ufr not 2). Hå- kan Håkanssons saga förtäljer om ny bebyggelse och replipunkter i form av borgar och klosteranläggningar längs den bohuslänska kuststräckan från Dragsmarks kloster till Öckerö. Bokenäsets södra del bjöd på väl skyd- dad hamnplats genom trånga vattenpassager, bl.a. genom Nordströmmama. Jordbruket i den bördiga dalgången, båtbyggeriet och övrigt hantverk vid klostret samt klost- rets skola gjorde Dragsmark till en betydande kulturort under medeltiden. Tilläggas kan, att den första stora sill- perioden inföll under 1200-talet. Fisket spelade överhu- vud en betydande roll inte minst genom de av Hansan ut- vecklade nya sjölederna i Norden. Sillfisket hade även i fortsättningen stor betydelse för kusttrakterna och deras inland. En sillfiskeperiod inträffade i andra delen av 1500-talet. Den stora sillperioden varade från 1780-talet till början av 1800-talet. Uddevalla ryckte då fram som en betydande handels- och sjöfartsstad och samfärdseln till lands utvecklades från staden till kusten på Bokenä- set Det råder oklarhet beträffande förhållandet Drags- marks kloster och Bokenäs kyrka. Oedman anger, troli- gen efter tradition på orten, att Bokenäs kyrka byggdes av kaniker vid Dragsmarks kloster ~om där instiftade två al- taren, varav S:t Botulfs3 altare "ned i kyrkan" betjänades av en präst avlönad av klostret (Oedman s. 224 ). I Den r\'l- de Bog omnämns 1388 enbart Bokenäs kyrka och dess ägodelar. Dragsmarks kloster förekommer inte i boken. 1480 beviljar påven en ansökan av abboten och kanikerna i Dragsmark att med klostret förena S:t Botulfs kyrka i Bokenäs och Morlanda kyrka. Detta var säkerligen en of- ficiell stadfäs telse av de verkliga förhållandena under klostrets storhetstid, 1300- och 1400-talen. Klostret ägde under den tiden ansenligt med jordagods, inte mindre än 150 gårdar, som från 1200-talet och framåt hade influtit som gåvor från kungligheter och stormän. Inte heller Bokenäs kyrka var lottlös. 1388 ägde kyrkan 34 gårdar, förutom prästgården, sammanlagt mer än 7 markabol, varav 3 markabol donerade av norske kungen Håkan Hå- kansson på 1270-talet. Dessutom hade kyrkan inkomster från ytterligare ett antal gårdar inom och utom socknen som tillsammans utgjorde 7 1/2 markabol.4 Efter klostrets sekularisering omkring 1520 samman- hölls klostrets jordagods som Dragsmarks län och Drags- mark blev kyrksocken. Socknarna fick efter reformatio- nen en gemensam präst, underhållen av klostret. Ännu 1594 omnämns Bokenäs kyrka av biskop Jens Nils!l n som annex till Dragsmark. Efter landskapets försvensk- ning förenades socknarna i Bokenäs pastorat, dock utan tydlig markering av moderkyrka- annexkyrka. Pastors- bostället som tidigare låg i Örtorp, Dragsmarks socken, flyttades 1672 till Svenseröd i Bokenäs socken. Enligt Bexell (s. 270) har denna flyttning föranlett namn- ändringen till Bokenäs pastorat. Ä ven Holmberg beskri- ver enbart Bokenäs pastorat, bestående av de båda sock- narna, utan att ange vilken kyrka som var huvudkyrka. Av intresse är Oedmans uppgift om Skredsviks kyrkoherde som ansökte hos riksdagen att få överta Bokenäs pastorat till annex, eftersom den då bestod av bara 2 socknar- efter Oxeviks kyrkas förfall (se nedan). Pastor locus An- ders Wallin (1682- 1721) protesterade och åberopade Karl XI: s Placat anno 1680 om att Bohusläns egendoms- förhållanden skulle förbli oförändrade så som de var lO år innan Bohuslän blev svenskt: "I anseende h war til Drags- mareks Pastorat, som warit ett Pastorat för sig sielf i 400 år, bör niuta samma Kongl. Nåd och Privilegier til godo" (Oedman s. 228). Sedan 1962 är Bokenäs och Dragsmarks socknar över- förda till Skaftö pastorat. Till pastoratet hör även kyrkor- na i fiskelägena Fiskebäckskil och Grundsund. På Bokenäset har aldrig funni ts några större byar eller säterier, inte heller några storgårdar. Av gårdarna i Boke- näs socken är många av medeltida ursprung. I Den r!ilde Bog omnämns 1388 bl.a. gårdarna Bön, Svenseröd, La- nehed, Humlehed. Reidar Jonssl')n Darre (d. 1369) hövits- man på Bohus, ägde gårdar i Bokenäs liksom klostret. Några gårdar hörde till Holma säteri , Brastads socken. Lilla H ogen, Torseröd och Klåvan var på 1600-talet såle- des i Nils Påskessans vid Holma ägo. A v större självstän- diga gårdar kan nämnas Svenseröd, som är pastors- boställe, Linnebo, tidigare häradsskrivarens boställe och Lycke, f.d. länsmansboställe. Böneröd, Fossen, Kålleröd, Klef och Humlehed var militärboställen. Dragsmark blev efter reformationen Bohusläns minsta socken. Flertalet av gårdarna har sannolikt tillhört klostret. Enligt jordebok 1603-04 hörde till det nybildade klosterlänet gårdarna Kloster, Munkeby, Kättorp, Hultås, Berg, Backa, Fossen, Kärlingsund, Bassholmen, Örtorp (f.d. prästboställe). Torseröd och Högås hörde till Morlanda säteri. Herman Matzsl')n, klostrets förste världslige styresman, omnämnd första gången 1519, innehade gården Munkeby. 1624 för- INLEDNING Il länades skeppsföraren Nils Hammer Dragsmarks kloster- län. Han uppförde intill det forna klostret gården Kloster, som sedan dess har tillhört släkten Hammar. Huttås var regementskvartersmästarboställe. Till det mytomspunna Dragsmark har förlagts den me- deltida legenden om riddaren Axels och sköna Valborgs sorgliga kärlekshistoria. Balladen om 200 strofer återges i sin helhet av Brusewitz i Elfsyssel (s. 300-311 ). Gården Huttås är skådeplatsen och en raserad hällkista vid Lögås anges som riddar Axel Tordssons grav. Troligen medelti- da är också sägnen om draken i Skåleberget ovanför Dragsmarks kyrka. Draken som ruvade på en silverskatt i en grotta flydde när klostret byggdes, men lämnade kvar skatten, som ingen sedan har hittat. Biskop Jens Nils~