• Näs kyrka SVERIGEs KYRKOR GOTLAND MATS BERGMAN Näs kyrka Näs kyrka GROTLINGE TING, GOTLAND BAND IX: l Av MATS BERGMAN VOLYM 224 AV SVERIGES KYRKOR, KONSTHISTORISKT INVENTARIUM GRUNDAT AV SIGURD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL UTGIVET AV RIKsANTIKVARIEÄMBETET OCH KUNGL VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETs AKADEMIEN Q f) d'O Riksantikvarieämbetet REDAKTIONSKOMMITTE: ULF BERTILSSON, INGMAR BROHED, R. AXEL UNNERBÄCK OCH ANDERS ÅMAN UTGIVET MED ANSLAG FRÅN ARLA COLDINU ORDEN, SAMFÄLLIGHETEN GOTLANDS KYRKOR OCH HAVDHEMS PASTORAT Foto Gabriel Hildebrand (där ej annat anges) Beskrivning av Näs kyrka påbörjades 1993 och avslutades i februari 1998. Översättningen till engelska av bildtexter och sammanfattning har utförts av William Pardon. Bildmaterial, anteckningar och excerpter förvaras i ATA. Omslagsbilden återger interiören av Näs kyrka, sedd mot öster. Foto Gabriel Hildebrand © 1998 Riksantikvarieämbetet ISSN 0284-1894 ISBN 91-7209-137-1 (inb.) ISBN 91-7209-138-X (hft.) 1:1 fj. ( EKBLADS AB C O Ekblad Co, Västervik l 998 Förord Med föreliggande beskrivning över Näs kyrka, författad av förste antikvarie Mats Bergman, in- leder Sveriges Kyrkor publiceringen av kyrkorna i Grötlinge ting. Närmast i tur för publicering står Hablingbo kyrka, vilken avslutar beskrivningen av kyrkorna i Hablinge ting, samt kyrkorna i Havdhem, Grötlingbo och Fide. Fullbordandet av gotlandskyrkomas publicering tillhör Sveri- ges Kyrkors prioriterade arbetsuppgifter. Sveriges Kyrkors ekonomiska situation är dock än mer ansträngd än tidigare, vilket fördröjer publiceringsarbetet Under arbetet med kyrkabeskrivningen har värdefull hjälp lämnats av flera personer och insti- tutioner. Dåvarande kontraktsprosten Lasse Blom, komminister Lars-Erik Dahlgren och klocka- ren Kerstin Pettersson-Nordling tackas för hjälp med fältarbetet i kyrkan och i pastorsexpeditio- nen. Kollegerna vid Gotlands fornsal och personalen vid landsarkivet i Visby har också lämnat värdefull hjälp; främst kan nämnas landsarkivarie Tryggve Siltberg och arkivassistent Elisabeth Molin. Ett varmt tack riktas till Hilding Sigsarve, Sigsarve, som varit den främsta pådrivande kraften när det gällt att få kyrkabeskrivningen till stånd och som också bistått författaren med såväl prak- tiska frågor som givande diskussioner. Ett särskilt tack riktas till Nils Olofsson, Olsvenne, som även genomläst manuskriptet och bistått författaren med många värdefulla upplysningar, kom- pletteringar och synpunkter. Ett tack riktas också till f. klockaren Claes Jacobsson, Sigsarve. Uppmätningsarbetet av kyrkan utfördes ursprungligen av byggnadsingenjören John Söder- berg redan 1943 och har nu reviderats och kompletterats av f. avdelningsdirektör Gunnar Rede- liuu s. Det inledande avsnittet om topografi och fornlämningar har författats av förste antikvarie Lars Löthman. Fotograferingsarbetet har utförts av fotografen Gabriel Hildebrand. Excerpering- en av kyrkaarkivalier i landsarkivet i Visby har utförts av assistent Astrid Lundgren. Dendrokro- nologiska provtagningar och undersökningar har gjorts av fil. dr Thomas Bartholin, Köpenhamn, arkitekt Hans Ponnert och tekn. dr Peter Sjömar. Publiceringen har möjliggjorts genom generösa anslag från Arla Coldinu Orden samt kyrko- rådet i Näs församling, för vilket vi framför ett varmt tack. Stockholm i maj 1998 Ulf Bertilsson Ingmar Brohed R. Axel Unnerbäck Anders Åman Innehåll NÄSKYRKA Inledning 9 Kyrkogården 11 Kyrkobyggnaden 12 Kyrkans byggnadshistoria 28 Kalkmålningar 35 Glasmålningar 37 Ristningar 38 Inredning och inventarier 40 NOTER 60 KÄLLOR OCH LITTE RAT U R 62 FÖRKORTNINGAR 63 SUMMARY 64 NASKYRKA Gotland, Gotlands län, Grötlinge ting, Visby stift, sudertredingens kontrakt, annex till Havdhem Inledning Näs socken (Nes 1296; Neess l300-talet1) ligger vid Got- lands sydvästra kust. Socknen utgörs av det markant utstic- kande näs ovanför Burgsviken som givit den dess namn och gränsar i norr till Havdhem samt i nordöst till Grötlingbo. Det är en utpräglad kustsocken, där fisket i stor utsträck- ning bidragit till försörj ningen. År 199 1 hade socknen 213 invånare (SCB 1992). Från medeltiden har Näs varit annex till Havdhem. År 1939 införlivades Grötlingbo och Fide med pastoratet. Vid den senaste pastoratsregleringen 1962 överfördes Fide till Ö ja pastorat och Eke tillkom från Ron e pastorat samt Hab- lingbo och Silte från Hablingbo pastorat. Havdhem har för- blivit moderförsamling i pastoratet. Följande gårdar finns i socknen: Amfunds (1585 ögl: Odforums), Annexen, Båtels (1585 ögl: Bottiills; 1608 jb: bottlex), Drakarve ( 1523 skb: Drakarue), Gans (1585 ögl: Ganns; J608 jb: gannss), Jakobs (1 608 jb: Jacobs), Levide ( 1585 ögl: Leffde), Lingsarve (1 608 jb: Liiquissarue), Martarve (medeltiden: margotarua (se nedan s. 39); 1608jb: Mattarffue), Ogges tomt (1585 ögl: Aggers), Ols- venne (1614 räk: Vglsveine), Rangsarve (1585 ögl: Ranns- arffue), Stora Siglajvs (1 585 ögl: ziigleps), Lilla Siglajvs (J 585 ögl: Ziigleps), Sigsarve (1594 inv: wtj Sijgesarffue), Sigvards (1585 ögl: Siiguors), Skåls (1 594 inv: Scholps) samt Tomsarve (1 6 14 räk: Thomissarffue ). 2 Topografi och fornlämningar AV L ARS L ö THMAN Näs socken är 11 x 3-6 km (NNÖ-SSV) och upptar en are- al av 37 km2. Den har en av de längsta kuststräckorna, när- mare 18 km, bland Gotlands kustsocknar. Karakteristisk är Fig. l. Kyrkan från sydväst. Foto 1995. The church seenfrom the south-west. även fl ackheten och den ringa höjden över havet, från l m längs kusten till över 15 m längst i norr. Berggrunden utgörs av märgelskiffrar och märgelsten i två långa parallella stråk, medan jordarterna domineras av grus- och sandjordar i söder resp. öster samt moränmärgel ovanför. I norr gör Litminavallen en näsformig slinga (Geologiska kartbladet. Serie Aa N:o 152. Burgsvik. Upp- mätt 1892-190 l , tr. 1922). Myrar och vätar finns mest i ös- ter, där också tre delvis kanaliserade bäckar avvattnar bl. a. socknens större sammanhängande skogsområden, vilka upptar ca 35% av socknens hela yta. Näs socken har tämligen måttligt med fornlämningar och fynd av lösa fornsaker. Vid Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering för revidering av den ekonomiska kartan 1978 registrerades totalt 340 fornlämningar på 67 platser.3 Dessutom tillkommer ett tiotal borttagna gravhö- garl-rösen (geologiska kartan 1922), vilket innebär en forn- lämningstäthet på knappt 1 O per km2. Därutöver anteckna- des ett tiotallösfynd av fornsaker varibland fem från brons- ålder och lika många frånjämålder, varav ett par silverskat- ter. Den enda kända stenåldersboplatsen ligger vid socken- gränsen mot Havdhem. Två 18 m stora och halvannan m höga bronsåldersrösen fi nns väster om Gans och norr om Rangsarves östra gård. Nordöst om den norra Rangsarve- gården har fynd av svärd och yxa av brons gjorts, vid Skåls en dolk och vid Rangsarve västra gård en ftintdolk. Huvud- delen av de 37 stensättningarna från järnåldern ligger på gravfältet söder om den norra Rangsarvegården. Ett mind- re gravfalt men med större stensättningar finns sydväst om Martarves nordöstra gård. Resta stenar finns norr om Am- funds och öster om Drakarve. Säkrare spår av järnåldersbo- sättning utgör de båda husgrunderna och de 150 fornåkrar- na i socknens nordöstra hörn. Tre stensträngar om totalt 700 m finns, huvuddelen inom Lingsarve öster om kyrkan. De 14 stenblocken med sliprännor och de 48 med slipytor är koncentrerade till nordvästra kustzonen. De fyra mals te- 10 NÄS KYRKA narna finns i norra sockendelen. Silverskattema med 87 och 237 arabiska silvermynt är funna vid Rangsarve resp Lingsarve ( Östergren 1989, s. 132 f.). I kyrkan finns två runristningar och fyra skeppsristningar (se nedan s. 38 f.) . Av medeltida ursprung är också en ruin och husgrund vid Martarve nordöstra gård (enligt N. Olofsson i form av en stor kulle, kallad Veigo) samt sannolikt även gårdstomter Fig. 2. Fasta fornlämningar och fornfynd inom Näs socken, efter Riksantikvarieäm- betets fornminnesregister reviderat för eko- nomiska kartan 1978 och sammanställt av L. Löthman 1994. Utsnitt ur topografiska kartan, bladen 5 I Hoburgen NO, tryckt 1987, och 5 J Hemse NV, tryckt 1975. All- mänt kartmaterial från Lantmäteriet. Med- givande 94-05-11. Map showing the ancient monuments and finds in Näs parish. After the Register of Ancient Monuments andRemains of the Central Board of National Antiquities, re- visedfor the Economic map 1978. Com- piled by L. Löthman 1994. vid Martarv e norr om kyrkan och Sigvards (enligt N. Olofs- son är inga lämningar synliga vid Martarve gamla gårds- tomt och Sigvards gamla boplats uppodlad). P. A Säve (S 40n; UUB) omtalar ruinen av en medeltida byggnad med synlig skråkantsockel vid "stainstu-gärde" på Sigsarve ägor. Vägbanksrester finns i nordöst. Innanför Nisseviken ligger en labyrint, s.k. trojeborg (enligt N. Olofsson gjord av simskolans elever i början av 1930-talet under ledning av folkskolläraren Karl Lindström). Den låga sydliga Näs- udden saknar fornminnen med undantag för två numera borttagna högar. Det är också inom socknens centrala och norra delar som alla övriga nu kända fornlämningar och -fynd liksom alla de femton gårdarna med parter återfinns. Kyrkan synes ha placerats centralt i förhållande till gårdarna samt strategiskt i anslutning till det äldre vägnätet och ungefar mitt emellan Burgsvikens och Nissevikens innersta delar. Jöran Wallin uppger i Analecta Gothlandensia (1:73) att gårdarna låg samlade kring kyrkan. Fredrik Bergman4 beskriver på 1860-talet vägen från Havdhem till Näs som "kal, dyster, trälös". Fig. 3. Kyrkan från sydöst. Teckning av A. T. Gellerstedt ca 1865- 1870. The church seenfrom the south-east. Drawing by A. T. Gellerstedt c. 1865- 1870. Kyrkogården Kyrkogården begränsas i öster av landsvägen och en parke- ringsplats, i väster av åkrar och i norr av ett änge samt där bortom barrskog och beteshagar. I söder ligger den f.d. sko- lan och lärarbostaden med tillhörande trädgårdar. På sko- lans plats fanns tidigare en "stenbacke" som i laga skiftes- handlingarna kallas lämningar av en kastal, och vid schakt- ningsarbeten bakom skolan har påträffats byggnadsläm- ningar av medeltida karaktär (Olofsson 1993, s. 313). Möj- ligheten att en medeltida prästgård legat här kan inte uteslu- tas. Kyrkogården bibehåller troligen sin medeltida utsträck- ning i söder men har utvidgats mot öster 1843, väster 1885-1890 (inv.) och nordväst 1950, de båda sista utvidg- ningarna efter förslag av trädgårdskonsulent Emil Nilsson. Dess äldre sträckning i norr och öster markeras av låga val- lar; där utanför finns inga gravar. Kyrkogårdens nordöstra del utanför vallarna har närmast karaktär av änge. Detta område inköptes 1937. Grusgångar finns i öster och väster; i söder är gångarna belagda med konststensplattor. Utmed gångarna från öster och söder står sammanlagt fyra lykt- stolpar av svartmålat järn, uppsatta 1992. Kyrkogården inhägnas i öster, söder, västeroch nordväst av vällagda låga kallmurar av sandsten med inslag av gra- nit, i norr av ett ståltrådsstängsel. I söder har muren karak- tär av terrassmur. Den täcks av släta hällar av vilka flera kan vara delar av gravhällar. Flera täckhällar har runda hål och är troligen delar av slipstensämnen. I sydvästra hörnet finns två halvor av ett stort slipstensärnne. I sydöstra hörnet står en murad pelare med svagt pyramidal täckhäll krönt av ett stenklot År 1945 (räk.) utbetalas för stenmur kring den ny- anlagda begravningsplatsen. Kyrkogården har fyra ingångar, två i öster och två i sö- der. De östra flankeras av pelare lika den i sydöstra hörnet och har pargrindar av silvermålat järn, i överkanterna boc- kade i spetsbågsform. Ingången i söder mitt för långhus- portalen flankeras av stenklot och har en rullstolsramp med järnräcke. I sydväst finns en ingång med två trappsteg av cement, tillkommen 1916 (räk. ). Trappan ombyggdes 1924 (N. Olofsson). Utmed kyrkogårdsmuren växer i söder bokar och lönnar, i väster kastanjer, utmed gången från öster lönnar samt ut- med västra delen av den äldre begränsningen i norr askar. De äldre träden är planterade på 1890-talet (Olofsson 1985, s. 44). I väster och nordväst finns häckar av bl.a. liguster och bärmispeL Flera äldre gravar täcks med för södra Got- land karakteristiska murgrönerektanglar; flera kantas ock- så av buxbom. I söder finns också en grav med höga cypres- ser och en med järnstaket. På kyrkogårdens nordöstligaste 200 m F i g. 4. Situationsplan, l :2 000. Uppm. J. Söderberg 1943, komp l. av G. Redelius 1998. Site plan, scale 1:2000. del öster om bårhuset är uppställt ett stort ankare av svart- målatjärn. Utanför kyrkogårdsmuren i söder är uppställda en svärdslipningssten, en malsten och en sten med hål för stock till en medeltida vinschanordning. Fredrik Bergman (ULMA 197:83:8) beskriver på 1860- talet kyrkans läge som "utmärkt vackert på en liten backe, med en den allragrannaste eng, bevuxen med ekar, på norra sidan". Kyrkogården saknade egentlig inhägnad. Den sägs vara "rätt vacker, slät, jemn och grön, beprydd med flere grafstenar öfver döde kyrkovärdare i soknen" . Vid visitationen 1748 uppges kyrkogårdsmuren vara i gott stånd. År 1763 (räk.) utbetalas för "Fälle med handtag till kyrkogårdslukan". En ny liklucka i öster uppmurades 1802 (räk.). Eftersom kyrkogården var vattensjuk avlägs- nades 1843 (vis.prot.) hela den gamla bogårdsmuren och ersattes med en tvåalnardjup och tvåoch en halv alnar bred grav. Inre kanten skulle stensättas "så att mullen icke kan falla ut från kyrkogården", och kyrkogården utvidgas mot öster så att "nya likporten sättes utåt vägen". År 1842 (räk.) utbetalas för bräder och plankor samt huvudstenar och klot till nya likporten. Denna hade "2:ne gångluckor utåt vä- gen" (inv.). Vid samma tillfälle uppfördes också en "gång- lucka inåt klockaregården". Dessa ingångar stod färdiga 1843 (vis.prot.). År 1846 (inv.) planterades 36 nya askar på kyrkogården. År 1851 (räk.) utbetalas för "Pelares om mur- ning vid Kyrkogården" . Vid visitationen 1869 klagades över att kyrkogården var i ostädat skick med liggande krea- tursspillning. "Det anfördes att hägn ej kunde hållas: och satte närvarande sockenmän ifråga om Klockaren hade rät- tighet att afmeja och behålla det å Kyrkogården växande gräset, och om han icke vore skyldig att i detta fall hålla Kyrkogården hägnad. H. H. Biskopen upplyste härvid, att 12 NÄS KYRKA såvidt honom vore kändt allestädes i Stiftet Klockaren får afverka det å Kyrkogården växande gräset och att hans skyldighet är att tillse att Kyrkogården hålles fredad för kreaturs betning och snygg m.m. men att han ej skäligen kunde åläggas att bekosta nödig stängsel. Och förklarade sig pastor och närvarande vilje gå i författning om dess an- skaffande af församlingen, hvilket ock ansågs lätt kunna ske såsom förslagsvis uppgafs, genom den från vestra Kyr- kavägen ledande stentrappens flyttande inom kyrkogården och uppgångens stängande genom en grind" (vis.prot.). År 1867 (räk.) utbetalas för sten till kyrkogårdsmuren. År 1886 (räk.) utbetalas för "dikesgräfning och plankläggning kring kyrkogården", och 1890 för "kanalgräfning och plank- läggning", troligen kring den nytillkomna västra delen. Sockenmagasin I äldre tid, åtminstone sedan 1700-talet, hade kyrkan en materialbod av sten murad vid långhusets norra sida. Möj- ligen hade denna tillkommit i samband med de byggnads- arbeten som av allt att döma ägde rum 1706. En reparation av denna materialbod omtalas 1794 (räk.), då den var allde- les förfallen. Som sockenmagasin användes läktaren i kyr- Kyrkobyggnaden Näs kyrka (tig. 5-9) består av kor, långhus och västtom, av allt att döma tillkomna som en enhetlig anläggning under 1200-talets senare del, samt en sakristia vid korets nord- mur, uppförd 1814 och utvidgad 1862. Långhus och tom är lika breda medan koret är smalare och rakslutet Kyrko- byggnaden är uppförd av sandsten med kalksten i portaler- na samt putsad och vitkalkad med undantag av hörnked j or, sockel och omfattningar. En skråkantad sockel med ca 22 cm bred skråkant löper i samma nivå runt hela kyrkobygg- naden. Ett likarmat kors är inhugget i sockeln omedelbart väster om långhusportalen. Enstaka sockelstenar är utbytta i senare tid. Fasadreparationer omtalas flera gånger i räkenskaperna. År 1759 (räk.) inköps kalk till gavlamas reparation. Puts- ning och avfärgning ägde rum bl. a. 1910 och 1933 (räk.). Ingångar Kyrkan har tre ingångar: långhus- och korportal i söder samt tomportal i norr. Portalerna är huggna av kalksten med talrika inslag av rödaktig fossilrik s.k. Hoburgs- eller kans västra del; denna användning omtalas 1803 (räk.). År 1842 (vis.prot.) revs materialboden och ett nytt sockenma- gasin av sten i två våningar med materialbod i bottenvå- ningen och tegeltak uppfördes i kyrkogårdens nordöstra hörn. Detta revs i sin tur 1893 och ett nytt magasin av trä byggdes öster om kyrkogården. Magasinsrörelsen avveck- lades dock efter hand och magasinet såldes 1962 samt bort- flyttades (Olofsson 1985, s. 324). Bårhus och bodar Bårhus av lättbetong, spritputsat och vitkalkat under fal tak. Ingången i väster är rundbågig och har pardörrar av spånta- de och brunbetsade liggande bräder. I gavelröstet är ett trä- kors uppsatt. Framför ingången ligger sandstensplattor. WC är inrett i öster med ingång från norr. Bårhuset är f.n. inte i bruk utan används som förråd. Uppfört 1961 efter för- slag av ingenjörsbyrå Gunnar Hörnfeldt, Visby. En redskapsbod av nyare datum med fasader av brunbet- sad locklistpanel och pulpettak ligger strax nordväst om kyrkan. Öster därom finns ett plåtklätt stegtak och en gjuten betongkompost I kyrkogårdens nordöstra del finns också en transformator. Karlsömarmor. Långhusportalens arkivolt och kolonner samt korportalens yttre båge är dock av sandsten. Långhusportalen (tig. lO) är spetsbågig och tvåsprångig med kolonnetter i sprången. I motsats till de flesta andra långhusportalerna på Gotland ligger den i liv med fasaden och har även eljest ovanligt grunda profiler. De profilerade baserna vilar på sockeln. Kapitälen är skulpterade: det väst- ra (tig. 11) med franska liljor av vilka den yttersta har tre fli- kar, de övriga två; det östra (tig. 12) med tre huvuden, från vänster ett med huvuddok och utsträckt tunga, ett med långt hår och ett krönt. Samma slags gruppering med tre huvuden på ett kapitälband finns på långhusportalen i Tofta (Sv K Go III, s. 225 f.) . Profilerade anfangsstenar uppbär en fempass- konturerad arkivolt med h j ässdroppar formade som franska liljor. Utanför arkivalten löper en vulst. Trepasskonturerat tympanon med en svag kölbåge i mitten. Från kölen utgår en spricka uppåt; fråga är om sprickan har uppkommit på grund av att man har huggit kölen eller om man huggit kö- len för att maskera sprickan. Portalen har ett extra yttre trappsteg, tillkommet i senare tid, och ett inre trappsteg. Sektion A-A r+ D Sektion B-B B A t_ Sektion C-C 20m Fig. 5. Plan samt längdsektion mot norr, l :300. Uppm. J. Söderberg 1943, komp!. av G. Redelius 1998. Plan and longitudinal seetian Iaoking north. Scale 1:300. Fig. 6. Tvärsektioner mot öster genom tornet, långhuset och koret, l :300. Uppm. J. Söderberg 1943, komp l. av G. Redelius 1998. Cross-seetians of the tower, nave and ehaneel Iaoking east. Scale 1:300. Sektion D-D 14 NÄS KYRKA Fig. 8. Kyrkan från sydöst. Foto 1995. The church seenfrom the south-east. ~ ~~~ l 1 l l l l l l l ~ Fig. 7. Kyrkans fasader mot väster, söder och öster, l :300. Uppm. G. Redelius 1984, komp!. 1998. The west, south and east fronts. Scale 1:300. Tympanon, poster och trösklar är släta. Portalens inre höjd är ca 300 cm, bredd l 07 cm. Portalen påminner bl. a. om Silte kyrkas långhusportal (Sv K Go VIII:3, s. 26 ff.) men är enklare. Portalens inre smyg är svagt trubbvinklig. Västra smy- gen är utdragen fram till tornbågen och avslutas upptill med en avsats, från vilken långhusvalvets sydvästra anfang ut- går. I östra smygen finns en svagt spetsbågig nisch (tig. 13) med vigvattensskål av rödaktig fossilrik kalksten och om- fattning av grå sandsten. Höjd 33 cm, bredd nertill 27 cm. Smygarna har hål för två bommar, den övre grövre. Bom- mar och rännor av trä, rekonstruerade vid restaureringen 1989. Dörrblad av stående plankor från 1963, på utsidan täckt med liggande profilerade bräder från 1989, samt med portring och beslag av järn. Korportalens ring är tillverkad 1963 medan långhusportalens kan vara medeltida (N. Olofsson). Stort kammarlås med ovala mässingshandtag, utfört av smeden O. N. Nährström, Lingsarve, 1858 (räk.). Fredrik Bergman uppger ca 1863 att den södra kolonnet- ten saknades. En ny av sandsten inköptes 1890 (räk.). KYRKOBYGGNADEN 15 Korportalen (tig. 14) är enklare utformad. Den är spets- bågig och tvåsprångig. Sockeln uppbär posterna. Arkivol- ten uppbärs av hålkälade anfangsstenar. Rundbågigt tym- panon med svag kölbåge och en uppåtgående spricka (jfr ovan). Ett extra yttre trappsteg, troligen av senare datum. Tympanon, poster och trösklar är släta. Portalens inre höjd är 238 cm, bredd 116 cm. Dörrbladet har samma konstruk- tion och beslag som långhusportalen samt en järnkljnka av äldre datum. Lås saknas. Portalens inre smyg är svagt trubbvinklig och har hål för två bommar. Den nedre bommen är av garnmalt datum och försedd med järnbeslag, medan den övre bommen och bomrännorna rekonstruerades 1989. Tornportalen (tig. 15) återöppnades och rekonstruerades vid restaureringen 1989-1990, enligt uppgift (J. A:son U tas) efter bevarade spår. Den är spetsbågig och ensprång- ig. Anfangerna är av rödaktig fossilrik kalksten och har hål- kälad undersida, i övrigt är materialet sandsten. Poster och tympanon är nytillverkade 1989-1990. Portalen påminner om Eke kyrkas tomportal (Sv K Go VI:6, s. 475, 482), Halls kyrkas korportal (Sv K Go II, s. 69 f.) samt V änge kyrkas nord portal. Tympanonfältet har tryckt trepasskontur. På ar- kivoltens undersida, rrutt i själva spetsbågens skärning, är ett hål med rost omkring. Portalens inre höjd är ca 214 cm, bredd 101 cm. Dörrbladet är nytillverkat på stomme av stå- ende ekplankor och har samrna konstruktion och utseende som kyrkans båda andra dörrar. Den inre smygen är svagt trubbvinklig och har även den hål för två bommar. En bomränna är av gammalt datum; den andra och de båda bommarna rekonstruerades 1989. "Som en dörr på norra sidan af Näs kyrka, h vilken näp- peligen i mannarrunne varit öpnad numera icke allenast är onyttig och obrukbar, emedan jorden utanföre ligger långt högre än Tröskulen, utan ock förordsaker mycken olägen- het, medelst kjöld, som om vintern kommer in genom den- samma, så har Pastor med Socknemännerna komrrut 16 NÄS KYRKA öfverens at nämde Dörr borde borttagas och Fönster på samma ställe inmuras, för at åstadkomma mera ljus nedre i Kyrkan, h varest förut är nog mörkt." Detta skedde enligt rä- kenskaperna 1796- 1797 Ett återupptagande av portalen planerades redan 1910 (st.prot.) men genomfördes inte. Fönsteröppningen omtalas då som en fönsterglugg av trä. År 1762 (räk.) utbetalas för ektimmer till kyrkans dörrar samt för ett nytt fönster i kordörren, och 1763 (räk.) får "Snidkaren, som förfärdigat kyrkodörarna" betalt. Den som "bekransat kyrkdörrarne" får sin lön 1766. Starka trä- bommar till dörrarna anskaffades 1785 (st. prat.). Båda dör- rarna bekläddes 1842 (vis. prat.) med nya bräder och olje- målades. Dörrarna målades även 1893 (räk.). Dörrbladen försågs 1989 med ny panel lik den gamla. Fönster Kyrkan har sammanlagt sex fönster. Långhuset har ett i sö- der, koret ett i söder och ett i öster, tornet ett i väster och sak- ristian två i norr. Av dessa är endast korets östfönster (fig. 16) ursprungligt. Det är svagt spetsbågigt med omfattning av sandsten. Hjässfog saknas. Själva ljusöppningen är upp- åt avsmalnande vilket brukar betraktas som ett ålderdom- ligt drag, förekommande i tidiga romanska öppningar; det återfinns dock i tornportalen i Bäl (Sv K Go II, s. l 80), date- rad tilll200-talets senare del. De övriga fönstren utom sak- ristians har fått sin nuvarande utformning vid en restaure- ring 1910. De är spetsbågiga med omfattning av sandsten och har bågar samt solbänkar av kalksten. Långhusfönstret har tvådelat masverk av kalksten med trepass upptill. I fönstren sitter blyinfattade konstglasrutor från 1910 års re- staurering, skiftande i grönt, gult, rött och svagt rökfärgat. Sakristians båda fönster är rakslutna med sexdelat spröjs- verk av trä, förnyat 1989. Slutligen finns högst upp i korets östgavel en rektangulär öppning, sluten av en tjärad träluc- ka. I öppningens inre norra smyg är inmurad en finhuggen skråkantad sockelsten, möjligen ursprungligen ti llhörande sockeln på korets norra sida men avlägsnad när sakristians ingång togs upp. Fönstren i söder och väster var före 191 O stora och rund- bågiga med spröjsverk av trä (fig. 36), en form som de fått Fig. 9. Kyrkan från nordöst. Foto 1995. The church seenfrom the north-east. Fig. 10. Långhusportalen. Foto 1995. The nave doorway. Fig. Il . Långhusportalens västra kapitälband med skulpterade frans- Fig. 12. Långhusportalens östra kapitälband med skulpterade huvu- ka liljor. Foto 1995. den. Foto 1995. Thewest band of capita/s onthenave doorway. The east band of capita/s and frieze onthenave doorway. 18 NÄS KYRKA Fig. 13. Nisch med vigvattenskål i långhusporta lens södra inner- smyg. Foto 1995. Niche with a ho/y fon / in the east intemal spi a y of the nave doorway. 1840 (vis.prot.), då sockenmännen dock vägrade att bidra med dagsverken. Korets östfönster var fram till 19 1 O igen- murat nertill. De medeltida fönstrens placering syns på äld- re fotografier (fi g. 35). År 1841 (räk.) fö rsåldes gamla föns- ter, bly m. m. genom kyrkvärden Olsvenne. Det är möj ligt att härmed avses medeltida glasmålningar. Ett fönster in- sattes på den gamla tornportalens plats enligt räkenskaper- na 1796-1797 och glas inköptes av glasmästaren Wick- man.5 Ett nytt (glas)fönster på östra gaveln inköptes 1803 (räk.). Fönsterbågarna målades 1842 (vis.prot.) och 1893 (räk.). Fredrik Bergman beskriver ca 1863 det nya väst- fönstret som ett "högt, nymodigt, gulmålad t salongstenster i rundbågeform" Vid restaureringen 1990 påträffades i den södra av de bå- da nischerna i korets östvägg-förutom fragment av medel- tida glasmålningar (se nedan s. 37)- ett 35-tal fragment av grönaktiga fönsterrutor av 1600-talstyp, varav några rek- tangulära och några med spetsiga ändar. Tornet Tornet är i bottenvåningen lika brett som långhuset och gör intryck av att ligga i förband med detta. Det har faltäckta avsatser i norr och söder ett stycke ovanför långhusets tak- fot. I sitt nuvarande skick är tornet stympat sedan 1734. Det är okänt men inte uteslutet att tornet ursprungligen verk! i- gen blivit uppfört till fu ll höjd. För antagandet talar bl. a. att tornet tidigare varit ett välkänt sjömärke och således på nå- got sätt kan ha skilt sig från andra tornspiror; mot antagan- det talar bl.a. att inga finhuggna arkitekturdetaljer av sten till ljudgluggar m.m., som ju i så fall måste ha funnits, på- träffats och att kyrkans valv inte skadats. Räkenskaperna från tiden efter raset styrker också denna förmodan efter- som ingen nämnvärd arbetslön utbetalas till murmästaren, som ju i så fa ll skulle ha haft mycket arbete med avj ämnan- de av tornkrönet Efter raset täcktes tornet provisoriskt, kanske med ett enkelt sadeltak, och fick spira först 1756. Denna vilade direkt på avsatserna. Fredrik Bergman upp- ger ca 1863 att tornet slutar på "halfva tornets höjd i en våg- rät Ii nie . Trätornet derofvanför är 8kantigt med en rektang- elformig g lugg på hvmje af de 8 sidorna. Derofvanför är tornet rund t och derofvanföre sitter spiran o flöjeln." Torn- spirans nedre delar låg nästan i samma nivå som långhusets tegeltak. Tornets övre delm· ovanför avsatserna uppfördes 1864, troligen i huvudsak av återanvänd äldre sten. Tornets övre delar (fig. 17) nås via en raksluten öppning i ringkammarens sydvästra hörn. Öppningen stängs av en blågråmålad trädörr med svmtmålade smidda järnbeslag: gångjärn, ring och nyckelskylt Dörren är tillkommen vid restaureringen 1910. Härifrån löperen trappa (fig. 18) i tor- nets sydvägg upp till tornets fö rsta ovanvåning. Trappan har 18 höga, tämligen oregelbundna steg och mynnar i förs- ta ovanvåningens sydöstra hörn. Trapploppets övre delar täcks av korta ekvirken, möjligen härrörande från en äldre träkyrka. Tornets första ovanvåning domineras av den oregel- bundna hjässan på ringkammm·ens valv. Genom valvet går ett träskott hål för klockrep; ytterl igare tre igensatta hål finns. Tornets murverk är här medeltida upp till ungefärlig manshöjd; det slätare murverket därovanför tillhör 1864 års påbyggnad. I den medeltida delen finns ett bjäW ag be- stående av tre kraftiga ekbjälkar i nord-sydlig riktning. M itt på västväggen sticker en avbilad mindre ekbjälkstump ut omedelbart under den västligaste tvärbjälken men utan bä- rande funktion. Symmetriskt placerade i förhå llande till denna stump finns i ovansidan av den mellersta tvärbjälken två fyrkantiga hål för nu försvunna inpluggade virken. Möjligen kan detta vara rester av upphängningsanordning- en för en primklocka. Inmurad mellan det äldre och nyare murverket i väster ligger en återanvänd fyrkantig ekbjälke med hål. I den nivå där 1860-talets murverk börjar finns fle- ra avsågade stumpar av ställningsvirke. Långhusvinden nås genom en raksluten öppning i tor- nets östvägg, stängd av en trälucka. Öppningen täcks in- vändigt av äldre virken, även dessa möjligen härrörande från en äldre träkyrka. Mellan långhus- och korvindarna är en ursprungligen vinkelbågig öppning med märken efter Fig. 14. Korportalen. Foto 1995. The chancel do01way. Fig. 15. Tornportalen. Foto 1995. Fig. 16. Korets östfönster. Foto 1995. The tower doorway. The eastern window in the chancel. 20 NÄS KYRKA F i g. 17. Tornets övre delar från väster. Foto 1995. The upper parts of the towe1; west front. formbräder; i samband med taksänkningar 1735 och 1740 har dock dess övre delar murats igen. Tvärs över denna bå- ge är inmurad en återanvänd fyrkantig stock med en bred ränna, möjligen en syllstock. Ett stort ekankare med några stolpar, att understödja valvet mellan båda taken, uppsattes 1761 (räk.). Här ligger också en bred sågbräda med ålder- domligt utseende. Klackvåningen nås via en stege och en lucka i nordöstra hörnet. Den har golv av fa lbräder. Klackvåningen har tre rundbågiga ljudgluggar, i söder, väster och norr. Klockan hänger dock inte här utan i spirans nedre del, där det finns trubbvinkliga ljudöppningar i alla fyra väderstreck. Tornspiran är brädklädd. Konstruktionen härrör fortfa- rande delvis från 1864 men många delar är utbytta vid re- staureringen 1989-1990. Vid visitation 1690 omtalas att en tornreparation har ägt rum, och Bengt Larsson säger sig ha gett 30 daler silver- mynt till detta sedan sockenmännen hjälpt honom med ar- bete på hans farkost. År 1727 (räk.) utbetalas ti ll tornbyg- garen. Efter tornraset 1734 försågs tornet 1737 med en pro- visorisk avtäckning. Byggmästaren får detta år (räk.) betalt "för Tornets förfärdigande med dess behöriga materialier" Till murband under den ti lltänkta tornspiran inköptes 1754 (räk.) 11 ekar. För tornspirebygget anlitades den kände tornresaren Johan Suderbys6 från Gothem, som 1756 (räk.) utkvitterade sin arbetslön. Denna spira hade en 18 alnar lång "Flaggstång", 16 tum i diameter, samt "Knapp och flög" av mässing. Den nya tornspiran var högre och spetsi- gare än den nuvarande och vilade direkt på avsatserna i norr och söder. Stephan Drakarfve fick 1759 (räk.) betalt för små spikar till tornblyets nitande. Ål· 1766 (räk.) utbetalas för "Breder till Lukorna i Tornet" samt för järn. En "valsad blyskifva till kyrkotornet" inköptes och uppsattes högst upp på spiran 1793 (räk.). En tornreparation ägde rum 1802 (räk.) och en ny "kyrkoflög" inköptes 1823 (räk.). En torn- reparation ägde också rum 1837 (räk.), varvid bl.a. utbeta- las till Jacob Sigsarve d. y. för 29 lod koppar till tornet. Vid 1800-talets mjtt var tornspiran i dåligt skick. Kyrko- rådet anmodade sommaren 1858 därför byggmästaren Nils Carlsson7 från Levide att besiktiga den. Vid sockenstämma 1859 omtalades att tornet blivit utdömt "såsom helt och hållet murknadt och öde" Man beslöt därför att det skulle ombyggas och anmodade den byggnadskunnige prosten Jacob Klingwall8 i Roma att resa till Näs för att avrita det Fig. 18. Trappan i tornets södra vägg. Foto 1995. The staircase in the south wall of the tower. och lämna förslag till nytt tom. Klingwalls ritning (tig. 37) insändes till Kungl Maj:t för stadfästelse, men förkastades av ÖIÄ, som i stället lät upprätta ett nytt förslag (fig. 33), signerat Ludvig Hedin9 och stadfäst 3 december 1859 (RA, ED hand!. 3/12 1859,8/5 1863). Detta utvisade en påbygg- nad av tornet med två romanska kopplade ljudgluggar i var- je väderstreck och rundbågsfris vid takfoten samt spira med lanternin och avfasade hörn; arkitekten hade vad mur- verket beträffar troligen hämtat inspiration av Visby dom- kyrka och således i alla fall någorlunda försökt anpassa sig till lokal byggnadstradition. ÖIÄ menade att byggnads- kostnaden för Hedins förslag "icke bör komrna att öfversti- ga hvad i orten blifvit, uti upprättadt serskildt förslag, be- räknadt' ' (RA, ED hand!. 3112 1859). Församlingen ansåg dock att detta var ett allt för kostsamt förslag, som man öns- kade 20 till 25 års anstånd med förverkligandet av, och bad därför om tillåtelse att tills vidare nöja sig med ett "provi- sionellt" torn, med murarna uppförda till samma höjd som den fastställda ritningen men, som kyrkoherde J. J. Broan- der10 uttrycker det i ett brev till Kungl Maj:t, med "en helt enkel, om jag så får nämna det, trähufva, utan alla sirater, såsom hosföljande ritning utvisar". Som förebild hade man haft Hablingbo kyrkas tornhuv. Önskemålet var att bygga murarna så högt att klockan skulle kunna upphängas där in- KYRKOBYGGNADEN 21 nanför. Arbetet skulle dock uppskjutas till 1862 års slut. På kyrkostämman 18 oktober 1863 infann sig byggmästaren Hans Tellström 11 från Fardhem för överläggningar om tornbygget Det beslöts att arbetena skulle genomföras sommaren 1864, och så skedde. En ny spets till tornspiran uppsattes 194 7. sakristian sakristian (tig. 19) är byggd 1813-1814 (räk.) invid korets norra sida och var ursprungligen hälften så stor som nu. Den utvidgades mot norr J 862 under ledning av byggmäs- taren J. J. Hederstedt12 (räk., vis.prot.) och färdigställdes 1864 (vis.prot.). Sakristian är putsad och vitkalkad samt har tegeltäckt sadeltak i nord-sydlig riktning. Dess båda fönster sitter i norra gaveln; de är rakslutna och har sexde- lat spröjsverk av trä, förnyat 1989. sakristians vind nås via en raksluten öppning i gavelröstet, stängd av en med lig- gande bräder beklädd lucka. Ingången från koret till sakristian är oregelbundet vin- kelbågig och utgörs delvis av en ursprunglig nisch (se ne- dan). Den är belägen ett trappsteg ner från korgol vet. Själva dörröppningen är raksluten med ett blågråmålat dörrblad av trä, med två speglar mot koret och kammar! ås. Invändigt har sakristian vitkalkade väggar, vitmålat bjälktak och fer- nissat brädgolv. Fönstersnickerierna är gulvitmålade. I ös- ter och söder finns modern skåpinredning med brunmålade dörrar. sakristian var från början försedd med kakelugn, enligt uppgift den första i en gotländsk sakristia. Yttertak Långhus, kor och sakristia har sadeltak täckta med enku- pigt tegel. På långhusets östgavel rider en liten skorsten av kalksten för en numera borttagen kamin. Takresningen har senast ändrats 1842, då takfoten höjdes; den äldre, spetsi- gare takresningen avtecknar sig i korgaveln. Takfoten är klädd med tjärade bräder. Själva takstolsvirket är flerstädes återanvänt från äldre takkonstruktioner vilket syns av ur- tagningar i sparrarna. Vid en dendrokronologisk analys av långhusets sparrar och hanbjälkar, utförd 1984 av Thomas Bartholin, konstaterades att virket fallts vinterhalvåret 1705-1706 och att takkonstruktionen således blivit förny- ad snart därefter. Efter tornraset 1734 skadades båda taken, långhusets mest. Påföljande år iståndsattes detta, åtminstone i början under ledning av byggmästaren Lars Lundberg; 13 3 000 te- gelpannor inköptes (räk.) och lades på långhustaket År 1740 (räk.) var det korets tur att få tegeltak och l 500 tak- pannor inköptes. Samtidigt sänkte man takfallet på båda ta- ken men återanvände gammalt takstols virke. Gammalt tak- tegel såldes till Fide kyrka 1756 (räk.). Takreparationer om- talas också 1761 (räk.) och i räkenskaperna 1786-1787. 22 NÄS KYRKA Fig . 19. Interiör av sakristian mot norr. Foto 1995. The interior of the sacristy looking non h. Nytt långhustak lades 1937- 1938, nytt sakJ·istietak 1950. Kortaket omlades 1958. Interiör Kyrkorummet (fig. 20-21) består av tre delar: kor, långhus och ringkammare. Ringkammaren är nästan lika bred som långhuset och kan ses som en integrerad del av detta. Det täcks av tre tältva1v. Långhusets och korets valv har lågt sit- tande anfanger och spetsig genomskärning; långhusvalvet är dessutom ett av de största valven på Gotland. Ringkam- marens valv har högt sittande anfanger, en bred spetsig sköldbåge i norr och något tryckt valvhjässa. Kyrkorummet är putsat och vitkalkat samt prytt med kalkmålningar (se nedan). Kyrkorummet putslagades och vitlimmades 1787 (räk.) under murmästaren Tyke Wramstedts 14 ledning. Vattriv- ning och vitkalkning av interiören ägde rum 1842 (vis. prot.). Fredrik Bergman beskriver ca 1863 interiören som mörk, våt och fuktig med grönt mögel på väggarna. En in- vändig reparation omtalas 1863 (räk.) och målning i kyrkan 1875 (räk.) och 1933 (räk.). Fig. 20. T. h. Interiör mot öster. Foto 1995. Right. The interior of the church looking east. Bågar Triumf- och tornbågarna är spetsbågiga. Triumfbågen har kalkstensanfanger med svagt hålkälad undersida. Tornbå- gen har samma bredd som ringkammaren. Golv Golvet är i koret lagt med gamla gravstenar och omväxlan- de röda och grå kvadratiska kalkstensplattor. Golvet längst i öster vid altaret är beläget ett trappsteg högre än golvet i övrigt, vilket det också var vid Fredrik Bergmans besök ca 1863. I långhusets och ringkammarens gångar består gol- vet huvudsakligen av gamla gravstenar, ditlagda vid restau- reringen 1910. Innanför nordportalen är golvet av sandsten med en rullstolsramp, lagt 1990. I bänkkvarteren och i ring- kammarens västra del är golvet av trä; det sistnämnda är också ett trappsteg högre än golvet i gångarna. I äldre tid hade kyrkan trägolv. Golvbräder inköps och läggs in 1744 (räk.). Golvet var vid 1700-talets slut i dåligt skick, varför man 1787 (st.prot.) beslöt att anskaffa golv av sten, " till besparing af skog på denna skoglösa ort" Pastor beställde därför 1792 (räk.) 150 st. "skurad Ölands golf KYRKOBYGGNADEN 23 sten" i två olika kvaliteter genom "Öfver Directeuren och DykeriCommissarien" Carl Sahlsteen 15 på Vedbonn i Hög- by socken på Öland. Kyrkvärden Pehr Nilsson Westergår- da i Sundre fick betalt för frakten av stenen från Gaxa hamn i Högby till Gotland, varefter vidare transport ombesötjdes av sockenmännen. Murmästaren Wramstedt anlitades för golvets inläggande. Ett nytt brädgolv inlades 1839 (vis.prot.) och 1854 (räk.) får klockaren O. F. Hartman betalt för "spik och golfinlägg- ning" i kyrkan. Vid restaureringen 1910 höjdes golvnivån betydligt. Nils Pettersson 16 skriver 1909 ti ll Emil Eckhoff17 att golvet ligger "djupt under marken Q äfven så under dörr- trösklen, där finnes tre trappsteg ned i kyrkan, oförklarligt föröfrigt på landet, där kyrkan ligger på plan mark Q där dörrtröskel Q sockel vittna om att golfvets sänkning icke uppkommit af markens yttre höjning" (brev 1909 12/4, ATA). Nischer I kyrkorummets väggar fi nns ovanligt många nischer.- l . I ringkammarens södra vägg öster om trappuppgången till tornet (fig. 22). Triangulär, invändigt klädd med sandstens- 24 NÄS KYRKA plattor. I östra täckplattan är ett Kristusmonogram inristat. klädd med med sandstensplattor. Spår efter en ristad cirkel Vid triangelns spetsar är dubbla cirklar ristade med passa- anas vid spetsen. Höjd 61 cm, bredd 47 cm, djup 55 cm. - re. Dessa tycks tidigare ha varit bemålade eftersom spår av 3. I korets södra vägg väster om korportalen (fig. 24). Trian- röd färg kan anas. Höjd 53 cm, bredd ca 70 cm, djup ca 50 gulär, invändigt klädd med sandstensplattor. Höjd 47 cm, cm. Möjligen har ett altare varit placerat härunder. - 2. I bredd 55 cm, djup 45 cm. - 4. I korets södra vägg öster om långhusets norra vägg (fig. 23). Spetsvinklig, invändigt korportalen (fig. 25). Ursprungligen spetsvinklig men svårt Fig. 22. Ovan. Nisch i ringkammarens södra vägg. Foto 1995. Above. Niche in the south wall of the bell-ringing chamber. Fig. 21. T. v. Interiör mot väster. Foto 1995. LeJt. The interior of the church looking west. Fig. 23. Nisch i långhusets norra vägg. Foto 1995. Niche in the north wall of the nave. Fig. 24. Nedan t.v. Nisch i korets södra vägg väster om korportalen. Foto 1995. Below leJt. Niche in the south wall of the chance/, west of the chan- cel doorway. Fig. 25. Nisch med piscina i korets södra vägg öster om korportalen. Foto 1995. Niche with piscina in the south wall of the chancel, east of the chan- cel do01way. 26 NÄS KYRKA Fig. 26. Nisch i korets östra vägg söder om altaret. Foto 1995. Nic/1e in the east wall of the chance/, south of the alta1: Fig. 28. Nisch med inmurat väggskåp av trä i korets norra vägg. Foto 1995. Niche and wall cupboard in the north wall of the chance/. Fig. 27 Nisch i korets östra vägg norr om altaret. Foto 1995. Niche in the east wall of the chancel, north of the alt a~: skadad p.g.a. fönstetförstoring; nischen var ursprungligen mycket högre och bredare men endast östligaste delen åter- står. Omfattning av sandsten med de båda bevarade omfatt- ningsstenarna överkalkade. Piscina. Höjd 108 cm, bredd nertill 37 cm, djup 37,5 cm.- 5. I korets östra vägg söder om altaret (tig. 26). Triangulär, invändigt klädd med sand- stensplattor. Höjd 53 cm, bredd 53 cm, djup 50 cm. Täck- plattorna uppvisar sot och flagor; möjligtvis har nischen va- rit avsedd för ett rökelsekar. - 6. I korets östra vägg norr om altaret (tig. 27). Triangulär, invändigt klädd med sandstens- plattor. Höjd 53 cm, bredd 59 cm, djup 51 cm. - 7 I korets norra vägg väster om sakristieingången (tig. 28). Liggande rektangulär med väggskåp av trä. Skåpet har hängande fu- rudörr, linjedekor längs kanterna och fyra kraftiga gång- järn, två lås med nyckelskyltar samt ett (ursprungligen två) hänglåsbeslag. Järnbom med hänglås för. Invändigt bräd- fodrat. I insidans kanter fi nns upptill och nertill samt på si- dorna i mitten två fyrkantiga hål, vilka på kortsidorna fl an- keras av fyra smalare, parvis placerade urtag, möj ligen för ett galler. Dörrens höjd 33 cm, bredd 72 cm; skåpets djup 29 cm. Troligen är skåpet tillverkat i samband med att sak- ristian byggdes 18 J 4; dörren kan ha hört till det försvunna väggskåpet på sakristieingångens plats (se nedan). - 8. I korets norra vägg väster om föregående (fig. 29). Spets- KYRKOBYGGNADEN 27 r,uru r -·rr e, t\<,,t .t ~v· )G ~Ch ·~'ltCJ! Fig. 29. Nisch i korets norra vägg. Foto 1995. Nie/w in the north wall of the chancel. vinklig med omfattning och täckning av sandstensplattor. I västra smygen finns cirklar ristade med passare; även i bot- ten och på ryggplattan finns otydliga ristningar. Höjd 118 cm, bredd7lcm, ~up 39cm. På sakristieingångens plats har en nisch med sakra- mentsskåp tidigare funnits. Dess spetsvinkliga överdel in- går i sakristieingångens omfattning. När sakristian bygg- des infattades skåpets överdel i sakristians västvägg (fig. 30). Det är av ek och har en liten dörr med trifolieformad överdel och smidda medeltida gångjärn med växtornament ytterst, liten ring med rund bricka samt lås med nyckelskylt av 1700-talstyp. Kantlisterna av ek har linjedekor och kraf- tiga blomformade nitar. Höjd ca 75 cm, bredd ca l 08 cm, djup 30,5 cm; dörrens höjd 45 cm, bredd 26 cm. 1200-talet. Skåpet uppvisar likheter med sakramentsskåpet i Silte kyr- ka (Sv K Go VIII:3, s. 38, 42 f.) men har ingen skuren dekor. År 1757 utbetalas för ett nytt lås till"Kyrkoskåpet" stenbuggarmärken Ett stenbuggarmärke (fig. 31) har hittats i kyrkan, nämligen ovanpå triumfbågens södra anfang. Ett liknande märke återfinns i Linköpings domkyrka (SvK Ög, Linköpings domkyrka I, s. 86; A 7), men detta saknar skänklar. Det överensstämmer inte med något bomärke för gårdar i Näs. Fig. 30. Väggskåp i sakristian med de lar från ett medeltida sakra- mentsskåp i korets norra vägg. Foto 1995. Wall cupboard in the sacristy with partsf/Vm a medieval atmlbry in the north wall of the chance/. Fig. 31. Stenhuggarmärke ovanpå triumfbågens södra anfang. Foto 1995. Ma son s mark on the upper side of the south capita! of the chancel arch. Kyrkans byggnadshistoria Medeltiden Den äldsta kyrkan i Näs var av allt att döma en träkyrka. Hans Nielss~n Strelow (1633, s. 142) uppger årtalet 1182 för Näs kyrka. Med detta årtal avses säkerligen den första kyrkobyggnaden på platsen (Thunmark-Nylen 1980, s. 19 f.). I tornet, främst som tak i torntrappan samt i öppning- en mellan torn och långhusvind, är ett flertal korta, uppen- barligen återanvända virken av ek och furu inmurade som mycket väl skulle kunna tänkas härröra från en föregående träkyrka. En dendrokronologisk provtagning 1995 med analys, utförd av Thomas Bartholin 1996, gav dock dess- värre inget resultat. Den nuvarande kyrkan av sandsten består av västtorn med långhus och smalare rakslutet kor. Tornet är nertilllika brett som långhuset och har avtrappningar i söder och norr ett stycke ovanför långhusmurarnas krön. Kyrkan ger in- tryck av att vara en för gotländska förhållanden ovanligt en- hetlig byggnad, tillkommen under 1200-talets mitt och se- nare hälft. Inga skarvar kan skönjas.18 Om tornet någonsin blivit helt fullbordat är okänt. K yrkan försågs med långhus- och korportal i söder och tornportal i norr, vilka liksom fönstren ursprungligen kan ha varit rundbågiga. Kyrkan är helgad åt Johannes Döparen. Påven Bonifaci- us VIII utfardar den 23 juli 1296 ett avlatsbrev- i avskrift (fig. 32) bevarat i Vatikanens arkiv 19 - där ett år och fyrtio dagar av botgöringen efterskänks för dem som under loppet av ett år biktat sig och besökt den helige Johannes Döpa- rens kyrka i Näs i Linköpings stift på Johannes Döparens, jungfru Marias, S:t Nikolaus bekännarens samt S:t Blasi- us20 helgdagar. I brevet sägs också att reliker av S:t Blasius lär förvaras i kyrkan. Utfardandet av brevet tyder på att kyr- kan var färdigbyggd eller åtminstone i användbart skick omkring 1296. Möjligtvis kan de spetsbågiga formerna i portalernas och fönstrens yttre omfattningar vara resultatet av en modernisering vid denna tid, markerande kyrkans färdigställande. Triumf- och tornbågarna kan också ha vid- gats men inga spår av detta är synliga. K yrkan försågs tidigt med kalkmålningar och glasmålningar; ytterligare kalk- målningar tillkom ca 1500. Från reformationen till1800-talet Närsuperintendenten H. N. Strelow 1637 (räk.) inrapporte- rar de gotländska kyrkornas ekonomiska bärkraft och till- stånd uppger han att kyrkan "Beh~ffuer hielp" . Vid visita- tionen 1680 uppges att kyrkan var "någorledes widh macht hållen" (vis.prot.). Tornet reparerades 1690. En större repa- ration ägde av allt att döma rum 1706, då takkonstruktionen förnyades; en dendrokronologisk undersökning visar att långhusets takstolsvirke fålldes vinterhalvåret 1705- 1706, och vid visitation 1706 uppges kyrkan vara i försvarligt skick. Sannolikt reparerades kyrkan också invändigt; vissa kalkmålningar och delar av inredningen kan lämpligen da- teras till denna tid. Möjligen byggdes även nu- i alla hän- delser före 1727, då de äldsta bevarade räkenskapsböcker- na börjar- en materialbod vid långhusets norra sida. I oktober 1734 (räk.) rasade åtminstone tornspiran ner och skadade kyrkan. Om detta skriver Jöran Wallin (KB, Analecia Gothlandensia II, s. 141 a): "A. 173- blåste Näs kyrktorn af, som warit för siöfarande en god rättelse, hwar af hände at året efter någre Skepp gingo på grund af det långa Näs-refwet. Detta tornet krossade Kyrkan i fallet, så at hon behöfde stor reparation, fick fördenskul för utan den förra och hwad almogen sielf sammansköto, åter en collect A. 1740." Enligt konsistorieprotokoll den 4 juli 1740 var kyrkan i "mycket swagt och förfallit tillstånd" . Församling- en hade "eftter yttersta förmågo gripit sig an, at uprätta then samma", men förmådde inte fullfölja arbetet, varför kollek- ten beviljades. Det är osäkert om något av tornets murverk rasade eller om det bara var själva spiran. Det faktum att tornet var ett känt sjömärke kan tyda på att det var högt och hade ett karakteristiskt utseende; å andra sidan har inga ar- ...-},n.lf' ~.'l' p!"uiltl'lrl~,:l'~~~~ri4ifi/~u-msnq,.. 4111~1tlp~·~c1-,"$ nlauntf1t ra~~~?!!ii~·u~-"" r. . \...- . . 1. If\... .... " . .. ., t• ... . :1.. ~ fi - 1 1 ,.- ..... , · .. 1at~f' R"lll~alfl•4'4f" o.U14tJ"lt"~•t:i•!nt(J'•!tnnC'•~•V.• . _jtt·~·m• l · 4114 • C'm 11l'tflr4': ur;po11nn"'""l'lf' l'l\trt' •tr •t t" ;J· ·fltt11'~ 6tt~4nMh~r:m ).rio ~.1~,:.4' !Mrfi" fim i f"1~t4- t ii;(fl'lnf J.,n~lr.! lfiiinot~iib: n'C- f'l'l"~b•ll'~fioffii.4 JMtt~. etd;nnt t.Gii6li& 1ptrc;1~;.~.·b~~ '~'lf'u.to Gt~n~,- rcq, . it.tnolna: ;;~trmoq ·S)ttfaJ"' ,,;.'i"~f/<'LI( rt4ti~ fi? 4ff'n~i Ct14~ ~·n:!J#"~7'r:: ~fcenfi;.~ ),.j f(ofk.;,;,a~ natnt~1lJr' euftmn('l;. .iin~ ·~<'ttii~~~ ~c.1tt-1f~·••CJ'a'i'fiat~. Wur.~·~rn ~- ~lJ ~olmtltt\t;:7 RI TNiNG TIL L NYTT TOR N NAS KYRKA PA GOTTLAND o l l l l l l l l l l l / . , .(,r,/--/.:;~-~~~ (7.__7;_,_, _./~ ~.. .-J . J H \d ~~-& / ZL ,//;_,~ c.-:C.u7/J't."j H ~ Fig. 33. Förslag till nytt torn av L. Hedin 1859. Foto RA. Proposa/ for a new tower by L. Hedin, 1859. Fig. 34. Exteriör med tornet under byggnad. Teckning av P. A. Säve 1864. Foto ATA. Exterior with the tower under construction. Drmving by P. A. Säve, 1864. Fig. 32. T.v. Avlatsbrev rörande Näs kyrka 1296. Samtida avskrift i Vatikanens arkiv. Foto RA. Lejt. Letter of indulgence for the church of Näsfrom 1296. Contemporary transcrip- tion in the Varican archives. Fig. 35. Kyrkan från söder, troligen 1896. Märk spåren efter de igensatta ursprungliga fönstren! Foto förmodligen C. E. Lönn gren. ATA. The church seen f rom the south, p robab/y 1896. Fig. 36. Kyrkan från sydöst före 19 1 O. Foto ATA. The church seen from the south-east before 19 10. Fig. 37. Exteriör, möjl igen förslag till nytt torn av J. Klingwall 1859. FotoATA. Exteri01; possibly p roposa l for a new tower by J. Klingwa/l, / 859. KYRKANS BYGGNADSHISTORIA 3 1 Fig. 38. Interiör mot öster 1896. Foto C. E. Lönngren. ATA. The illlerior look i ng east, 1896. Fig. 39. Kyrkan från sydöst efter 19 1 O. Foto ATA. The church seen from the south-east after 19/0. kitekturdetaljer som huggna omfattningar till ljudgluggar el. dyl. påträffats, och inte heller återfinns i de närmast föl- jande årens räkenskaper några nämnvärda murrnästararvo- den som kan tyda på arbeten med muravjämning av torn- krönet m.m. Kyrkan blev uppenbarligen inte helt krossad men taken, i synnerhet långhustaket, tycks ha skadats svårt. Reparationerna började med långhustaket 1735 och kor- taket 1740, varvid också takfallens resning sänktes till nu- varande höjd. Sannolikt 1735 byggdes också en strävpela- re i väster. Tornet hade 1737 försetts med en provisorisk av- täckning. Raset hade dock åstadkommit skador i murver- ket; enligt vis.prot. 1740 befann sig kyrkan "wti ett mycket slätt tillstånd"; "månge remnor synas i synnerhet framme uti Choret ifrån grunden ända up til taket, som äro mycket färlige och med första böra botas". För att avhjälpa detta blev samma år (räk.) "sex par spår med ett ankare i muren inlagda". Dessa åtgärder var dock inte tillräckliga. Enligt vis.prot. 1743 saknar kyrkan torn och murarna är svaga. Yis.prot. 1748 omtalar att "uppå sielfwe Kyrkan war spric- kor i östra så wäl som wästra gaflarna, hwilka sednare kyr- kan tagit, då Tornet blåste för några år sedan neder. Beretta- des thessutom, att Kyrkomuren öfweralt war swag". Vid vi- sitationen 1753 sägs dock kyrkan vara i gott skick, "men Tornet ropar effter hielp". En ny tornspira restes inte förrän Fig. 40. Interiör mot väster, troligen 1896. Foto förmodligen C. E. Lönngren. ATA. The interior Iaoking west, 1896. Fig. 4 1. Interiör mot öster före 1933. Foto ATA. The interior Iaoking east bej01·e /933. Fig. 43. Nedan t. h. Interiör mot öster. Foto A. Ed le 1938. ATA. Belaw right. The interior Laoking east, /938. KYRKANS BYGGNADSHISTORIA 33 1756 (räk.) av den kände tornbyggaren Johan suderbys från Gothem. Denna spira restes direkt ovanpå tornets av- trappningar i söder och norr. En takreparation ägde rum 1761, varvid tydligen också valven reparerades. En omfattande ut- och invändig repara- tion ägde rum 1787 (räk., vis.prot.) under ledning av mur- mästaren Tyke Wrarnstedt, då kyrkan blev "späckad utan- på, samt innantill murarna jämnade och witlimade" Där- vid borttogs också "den stora stenpelaren som står å wäst- ra sidan" då den inte ansågs göra någon nytta. Tornets nor- ra portal murades igen enligt räkenskaperna 1796-1797 Från 1800-talet till nutid Kyrkans inredning målades 1803 i "Berliner blå och brun oljefärg" av vaktmästaren Svante Hellquist21 "med hans egen färg och fernissa" En sakristia vid korets norra sida byggdes 1814 men ansågs snart för liten. År 1840 utvidga- Fig. 42. T. h. Interiör mot väster före 1933. Foto ATA. Right. The interior Laokingwest before 1933. Fig. 44. Invigningskors ovanför nisch i ringkammarens södra vägg. Fig. 45. Medeltida latinsk inskrift på korets norra vägg. Foto 1995. Foto 1995. Medieval Latin inscription on the north wall of the chancel. Conseeration cross above the niche in the south wall of the bell- ringing chamba Fig. 46. Livsträdsornament i korvalvet Foto 1995. The Tree of Life mural on the chancel vault. des fönstren i söder och väster. Kyrkorådet beslöt 1841 (st. prot.) att påföljande år utvidga sakristian till samrna storlek som sockenstugan, så att den skulle kunna användas både som sakristia och sockenstuga. En in- och utvändig repara- tion ägde rum 1842 (inv.). Ny takresning och taklist samt tre stora och rundbågiga nya fönster tillkom, och kyrkan putsades och kalkades ut- och invändigt. Nu revs också den gamla materialboden vid kyrkans norra sida. År 1859 (st. prot.) beslöts att tornet skulle ombyggas före slutet av år 1862. Ett förslag (fig. 37) upprättades av prosten Jacob Klingwall i Roma och insändes till ÖIÄ för fastställande. ÖIÄ förkastade dock Klingwalls förslag och lät arkitekten Ludvig Hedin upprätta ett nytt (fig. 33), vilket dockförsam- lingen ansåg vara för dyrbart. Under 1862 ägde i stället den sedan 20 år tillbaka beslutade utvidgningen av sakristian rum. Tombygget genomfördes 1864 (fig. 34), varvid tom- murarna påmurades flera skift och en spira av traditionell gotländsk typ restes under ledning av byggmästaren Hans Tellström från Fardhem. En stor restaurering ägde rum 191 O under ledning av Kalkmålningar Kyrkorummet pryds av kalkmålningar som tillkommit i åt- minstone tre olika omgångar. Under 1200-talet tillkom in- vigningskors, livsträdsornament och geometrisk dekor, un- der 1400-talet en till största delen överkalkad eller utplånad passionssvit, en inskrift och några folkliga scener. Slutligen härrör troligen från ca 1706 inskrifter, geometrisk dekor samt numera överkalkad akantusdekor. Samtliga målningar överkalkades troligen vid reparatio- nen 1787. I samband med restaureringen 191 O anmäldes vid kyrkostämma att medeltida målningar blottats på torn- bågens norra sida i samband med läktarens rivning, men att antikvarien Emil Eckhoff avfotograferat dem och sedan gett tillstånd till överkalkning. Denna åtgärd vann stäm- mans gillande, "enär målningarna, som ej hade något krist- ligt motiv, voro föga tilltalande" (se fig. 50). Inför restaure- ringen 1989-1990 gjordes 1989 en provundersökning av konservator Marianne Korsman. Därvid konstaterades sju lager kalk på originalputsen: ett ursprungligt samt från KALKMÅLNINGAR 35 byggmästaren Nils Pettersson. Härvid gavs de tre stora fönstren i söder och väster en gotisk form, läktaren revs och ny bänkinredning, altarskrank samt en orgel tillkom. En ka- min insattes. Valv och väggar avfärgades i en gulaktig ton. Vid den påföjande visitationen uttalade visitator sitt fulla gillande av interiörens utformning. Valv och väggar omkal- kades 1933. Elektrisk värme installerades 1952 och kami- nen togs bort. Den senaste restaureringen ägde rum 1989-1990. Den utvändiga restaureringen mars-december 1989 efter för- slag av Jan A: son Utas utfördes av När Bygg AB med Olle Johnsson, Byggnadshyttan på Gotland, som byggledare. Tomhuven reparerades, fasaderna rengjordes och kalk- slammades och hörnkedjor samt fönsteromfattningar togs fram. Nordportalen återöppnades och rekonstruerades och samtliga dörrblad fick ny panel. Vid interiörens restaurering 1990 togs nischer, ristningar och kalkmålningar fram av konservatorerna Harald Norrby och Katarina Söderdahl med Erik Olsson, Sanda, som råd- givare. Kyrkan återinvigdes den 6 maj 1990. 1500-talets slut, 1706 (?), 1787, 1842, 1910 och 1933. Mål- ningarna togs med vissa undantag fram vid restaureringen av konservatorerna Harald Norrby och Katarina Söderdahl, med Erik Olsson, Sanda, som rådgivare och officiell ledare. Invigningskors I kyrkorummet finns 14 synliga invigningskors i rött och grått, alla målade med sinsemellan olika variationer. Koret har sex: två i norr, två i öster flankerande fönstret samt två i söder varav ett ovanför korportal en. I långhuset finns fem: tre i söder varav ett ovanför portalen samt två i norr. Ring- kamrnaren uppvisar tre invigningskors: ett i söder, ett i väs- ter söder om fönstret samt ett i norr ovanför portalen. Det ri- kast utformade är invigningskorset över nischen i ringkam- marens södra vägg (fig. 44). Invigningskorsen ovanför syd- portalen och på ringkammarens västvägg är enklare utfor- made och saknar ristade hjälplin j er, vilket de övriga har. De torde vara något yngre än de övriga. Enligt S. E. Pernler kan 36 NÄS KYRKA kyrkan relativt tidigt ha vanhelgats eller utsatts för andra in- grepp så kraftiga att kyrkan måst återinvigas. Vid restaure- ringen 1989- 1990 försågs invigningskorsen med ljusarmar av svartmålat järn med undantag av dem i långhuset ovan- för portalen samt i ringkammaren i väster. Beskrivning av övriga 1200-talsmålningar Korva/vet: I valvhjässan ett livsträdsornament i rött och grått (fig. 46), längs valvstrålarna grå linjer, vid anfangerna avslutade med franska liljor i rött. Östra väggen: Omkring östfönstret fi nns en geometrisk dekor i rött, grårosa, grått och vitt (fig. 57). Posterna kantas av målade pilastrar med sicksackmönster och kapitäl, upp- bärande en båge med kvaderdekor, upptill prydd med rund- bågsarkad och band avslutat med krabbor i ändarna, rött på norra sidan, grått på södra. Norra väggen: Skadat livsträdsornament med ristade hjälplinjer ovanför sakristieingången. Omedelbart väster om denna är ett litet grönmålat georgskors. Triumfbågen: Kvadermålning i rött, grått och vitt (fig. 20-2 1 ), mot koret upptill avslutad med rundbågsarkad, mot långhuset med kopplad spetsbågsarkad. Ristade hjälplinjer. Fig. 47. Törnekröningen och Korsbärandet. Två scener ur passionssvit från 1400-talet på långhusets södra vägg. Foto 1995. The Crowning with Thon!S and Christ carry- ing the Cross. T wo scenes from a Passion mural on the south wall of the nave. I långhusets och ringkammarens valv finns överkalkade målningsfragment, troligen livsträdsornament Målningarna tillhör den grupp som av Bengt G. Söder- berg sammanförts under mästarnamnet Spiralgeometri- kern och tillskrivs målningar bl.a. i Boge, Hall, Hejnum och Silte (Sv K Go VIII:3, s. 51 ff.). I synnerhet dekoren kring korfönstret uppvisar stora likheter med motsvarande målningar i Silte, de geografiskt sett närmaste. Beskrivning av de senmedeltida målningarna På korets norra vägg fi nns en treradig inskrift på latin (fig. 45). Av de båda nedersta raderna synes endast västra delar- na återstå. Inskriftens börj an lyder: "SUNT EWANGELICA TRIA CANTICA --- HEC SUNT(?) MAGNIFICAT NUNC DIMITTIS BENE- DICTUs" (Det finns tre evangeliska lovsånger-- - dessa är: Magnificat, Nunc dirnittis och Benedictus22) . De båda stympade raderna har inte kunnat tolkas men kan ha inne- hållit en anvisning om lovsångernas ursprung och kanske om när och var de skulle sjungas. Runt långhusväggarna har en passionssvit löpt, av vilken nu endast två scener (fig. 47), på sydväggen öster om fönst- ret, är synliga: - l. Törnekröningen. - 2. Korsbärandet GLASMÅLN!NGAR 37 (skadad). Scenerna är indelade av kolonner, uppbärande en överliggare med franska liljor ovanför kolonnerna. Under scenerna löper en våglistbård samt draperier. Passionsfri- sen har börjat på långhusets västvägg omedelbart norr om tornbågen men var helt förstörd av fukt på nordväggen (fig. 48). Passionssviten tillhör Passionsmästarens krets och da- teras till 1400-talet. På tornbågens norra sida visas en djävul som rider på en kvinna och håller ett föremål upphöjt i luften med ena han- den (fig. 50). T.h. därom syns "a biärå", en djävul som hjäl- per en kvinna med tjuvmjölkning; t. h. om denna är en ska- dad och svårtolkad scen. Färger: övervägande rött, brunt, svart, gult, vitt. På ringkammarens norra vägg finns en skadad och över- kalkad skeppsmålning. På långhusets södra och norra väg- gar har påträffats spår av dekor i gult och rött. Beskrivning av de efterreformatoriska målningarna Inskrift på norra korväggen (fig. 52): "Huru lustiga äro tine boningar/ Herre Zebaoth min siällängtar och/ trängtar eff- ter Herrans gårdar, min/ Krop och Siäl frs;;gda sigh uti lef- van-/ des Gudi. Sal. 84. V. 3". I långhus- och korvalven finns överkalkad akantusmål- ning i gult och rött, liknande den i Grötlingbo kyrka, samt grå linjer på valvs trålarna. I korets södra och norra nischer samt runt det ursprungliga väggskåpet på sakristieingång- ens plats har påträffats en enkel dekor i rosa och rött. Omkring norra portalens inre smyg finns kvadermålning i grått och vitt. Liknande kvadermålning fanns i triumf- och tornbågarna samt omkring långhus- och korportalerna, de äldre fönstren samt nischerna i ringkammarens sydvägg och korets södra och norra väggar. Denna dekoration var dock skadad och blev dels överkalkad, dels avlägsnad. Den efterreformatoriska målningsdekoren har möjligen tillkommit ca 1706, då kyrkan synes ha genomgått en om- fattande reparation. Glasmålningar Vid restaureringen 1990 påträffade Harald Norrby ett antal glasskärvor (fig. 49), bl.a. av medeltida målat fönsterglas, liggande i den igenmurade södra nischen i korets östvägg. 14 av dessa kan passas ihop till J O skärvor; de har målad de- kor i rött: växtdekor och bårder med löpande hund och tre- pass. De största skärvorna är ca 8-J O cm långa. J 300-talet? Vidare finns två blåaktiga skärvor utan synlig dekor men det är tveksamt om dessa är medeltida. Fig. 48. Fragmentarisk scen ur passionssvit på långhusets norra vägg, nu överkalkad. Foto K. Söderdahl 1989. GF. Fragment of a scene from a Passion mural on the north wall of the nave, now overwashed. Fig. 49. Fragment av glasmålningar. 1300-talet? Foto 1995. Fragments ofstained glass, 14th century? 38 NÄS KYRKA Fig. S l . skeppsristning på korets norra vägg. Foto: 199S. Ship graffiti on the north wall of the chancel. Fig. SO. Kalkmålningar med folkliga motiv samt skeppsristning på tornbågens norra sida. Foto 199S. Murals with peasant scenes and ship graffiti on the north side of the tower arch. Ristningar I ringkammaren, tornbågen och koret finns flera ristningar, däribland fyra skeppsristningar samt sex runristningar. Ristningarna kom i dagen i samband med kyrkans restaure- ring 1989-1990. Skeppsristningar23 - l. Tidigmedeltida kogg. Kraftigt, högt skrov med bord- markering. Babords sida. Rak akterstäv. En aning böjd för- stäv. Markerade balkar. Små för- och akterkastell. En mast - i röntgengestaltning markerad ned till kölstocken. För- och akterstag. Vantvevlingar. Beslaget råsegel. Mast med mastkorg och vimpel. Två ankartåg förut. Runristning ovanför rån. L. 114 cm, h. 136 cm. På ringkarornarens söd- ra vägg.- 2. Karack från 1400-talet (fig. 50). Kraftigt, högt skrov med markerade bord. Styrbords sida. Rak för- och akterstäv. Höga, överhängande för- och akterkastell. Bog- spröt. Tre master. Stormasten i röntgengestaltning marke- 'RISTNINGAR 39 Fig. 52. Inskrift på korets norra vägg, möjligen från 1706. Foto 1995. Mural inscription on the north wall of the chancel, possibly from 1706. Fig. 53. Ristning med drakhuvud(?) på korets östra vägg. E. Lager- löf, U. O Meadhra J. A:son U tas 1990. Carving with dragon head (?)on the east wall of the chancel. rad ned till kölstocken. Fock-, stor- och mesanmast. Stag och vant på samtliga master. Vantvevlingar på stormasten. Samtliga master har mastkorg. L. 106 cm, h. 56 cm. På tornbågens norra sida. - 3. Senmedeltida karack. Sicrov med markerade bord. Babords sida. Raka för- och akterstä- var. Stora för- och akterkastell. Roder. Tre master. Fock-, stor- och mesanmast. Stormasten delad. Stor- och fockmast i röntgengestaltning markerade ned till kölstocken. Stag och vant. Två ankartåg i fören . L 55. cm, h. 40 cm. På torn- bågens norra sida. - 4. Lodja? (fig. 51). Sicrov med höga för- och akterstävar. Styrbords sida. Roder. En mast. För- och akterstag. Svällande råsegel med vådmarkeringar. Markerad last över relingen eller täckt last? L. 19 cm, h. 13 cm. Går varken att typbestämma eller datera; avviker helt från de övriga tre ristningarna. På korets norra vägg. Runristningar24 - l. Ringkammarens södra vägg, ca 135 cm över golvnivå och 26 cm från långhusets västvägg. Inskrift: "ol:lafr" (Ol[of] Lafr[ansson]?).- 2. Ca 5 cm under föregående. In- skrift: "nikulas margotarua" (Nikolaus Margotarve). In- skriften indikerar att gårdsnamnet M artarve i socknen skul- le kunna härledas ur kvinnonamnet Margareta i stället för ( mansnamnet Martin. - 3. Tre cm nedanför föregående med 25-30 runor, skadad på flera ställen och därför till större de- len otydbar. Inskrift: "af i maria.gara[--]a: [ ]t[-]nna: lokin- ne" (Ave Maria gratia plena ---?). - 4. l O cm under före- gående, ca 105 cm över golvnivå. Inskrift: "maria" - 5. Till höger om föregående ristningar, 145 cm över golvnivå, med sju runor. Inskrift: "llifr[--]" Möjligen avses mans- namnet Litrid (Lidfrid, Liffrid, Likfrid).25 - 6. Till höger om de föregående, 54 cm öster om torn uppgången, ovanför rån till skeppsristning nr l , med 9 runor. Otydbar inskrift: "mi[- -]f[--]as t[-]" Inskrifterna dateras till medeltiden. Övriga ristningar26 - l. Svårtydd ristning med drakhuvud? (fig. 53). Ovanför den norra nischen i korets östvägg.- 2. Svårtydda ornament (fig. 54). Ovanför den södra nischen i korets östvägg. - 3. Två passarcirklar. I den norra nischen i korets östvägg. - 4. Ringkors. Korets norra vägg. - 5. Del av livsträdsornament? (fig. 55). Korets norra vägg. - 6. Hästhuvud. Korportalens västra innersmyg. - 7 Under platsen för långhusets äldre sydfönster är sju passarcirklar ristade ovanpå varandra (nu ej synliga). - 8. Två passarcirklar under passionsfrisen i sö- der. - 9. Ristade bokstäver i långhusets västväggs södra del. '' 40 NÄS KYRKA ;;;;: \)\ o~\\ \ 1\ ; l~ \~'J \ \ j _ Fig. 54. Ristning med ornament på korets östra vägg. E. Lagerlöf, U. O Meadhra J. A:son Utas 1994. earving with ornament on the east wall of the chancel. Fig_ 55. Ristning med del av livsträdsorna- ment (?) på korets norra vägg. E. Lagerlöf, U. O Meadhra J. A:son Utas 1994. earving with part of the Tree of Life(?) on the north wall of the chancel. Fig. 56. Nedan t. v. Stympad altarskiva av sandsten, möjligen från en tidigare träkyrka. Foto Dan Pettersson, Slite. Below lejt. Murilated sandstone altar s/ab, possibly f rom an earlie r wooden church. Inredning och inventarier Altaranordning Högaltare av sandsten, med undantag av baksidan putsat och vitkalkat samt täckt av en altarskiva av rödaktig fossil- rik kalksten med hålkälad underkant och fem fint inhuggna malteserkors, ett i varje hörn samt på mitten. Altarets höjd 107 cm; altarskivans längd 208 cm, bredd 113 cm, tjocklek ca 10 cm. Mitt på framsidan finns en kvadratisk relikgöm- ma och i baksidan en liggande rektangulär nisch. Kyrkan har haft sidoaltaren i långhusets sydöstra och nordöstra hörn. Det sydöstra altaret finns kvar med undan- tag för altarskivan och tjänar som underrede åt prediksto- len. Det nordöstra altaret återuppfördes vid restaureringen 1990. Det är uppfört av sten, putsat och vitkalkat samt har altarskiva av kalksten med hålkälad underkant. Altarets höjd 111 cm; altarskivans längd 119 cm, bredd 77 cm, tjocklek l O cm. Ytterligare altaren kan ha funnits; en tänkbar plats är vid ringkammarens södra vägg under den trekantiga ni_schen. En skadad altarskiva av sandsten (fig. 56) låg inlagd i gol- vet framför altaret fram till 1996, då den togs upp. Den är stympad i öster och norr. Två av dess ursprungligen fem in- huggna malteserkors är bevarade: i mitten och i sydvästra hörnet. Underkanten är hålkälad. Längd ca 124 cm, bredd INREDNING OCH INYENTARJER 41 Fig. 57. Altaruppsats av skulpterad och målad sandsten, daterad 1692. Runt kor- fönstret syns en geometrisk dekor från 1200-talet. Foto 1995. Altar piece ofpainted and gilded sandstone, dated 1692. The chancel window is sur- rotmc/ed by a J 3th century mural. ca 60 cm, avstånd mellan korsen 75 cm. I fullständigt skick bör altarskivan ha varit ca 160 cm lång och ca 80 cm bred. Om den inte har hört till något nu försvunnet sidoaltare kan den tänkas ha legat på en försvunnen föregående träkyrkas altare. På högaltaret står en altaruppsats av skulpterad och må- lad sandsten (tig. 57), av allt att döma ett Burgsviksarbete. Centralpartiet framställer Abrahams offer; Abraham ståen- de t. v. med svärd, Isak knäfallande på altare t. h. Där ovan- för svävar en ängel samt moln; t. v. står ett lamm. Överstyc- ke med fruktfeston. Detta flankeras av Moses t.v. med lag- tavlor bärande inskriften "Lagen är/ gifwen/genom/ Mo- sen", och Aron t.h. hållande en bok med inskriften "Nåd och/ Sanning/ genom/ Jesum" De båda figurerna står i grunda rundbågsnischer och flankeras av sidostycken med druvklasar och broskornament Där ovanför är en profile- rad kornisch med ett brutet gavelfält med Karl XI: s krönta monogram ovanpå, flankerat av två putti, vilande med kin- den stödd mot ena armen. Allt detta uppbärs av en profile- rad hylla samt därunder en predella, med änglahuvudpryd- da förkroppningar under Moses och Aron. Mitt på predel- lan är en långsträckt oval lageromkransad kartusch med in- skrift: "NfLS PER:S/ MA RTARFYE/ BARABRA [SIC!]/ TOMAS:D/ ANNO/ 1692" Profilerad sockel, volutformade sidostycken, vilande på klot med godronnerad undersida och uppbäran- de kulkrönta obelisker. Färger: grönt, rött, vitt, svmt, guld, skär karnation, gråskär marmorering. Höjd ca 240 cm, bredd 212 cm. Målaren Johan Hernell27 får 1728 (räk.) be- talt för" Altartaftans renovation" Altm·skrank av målat trä med två ingångar, bestående av sju sektioner med balustersågade bräder med mellan- och överstycken dekorerade med löpande hund, franska liljor och blomrundlar. Överliggare med äggstav och tandlist Knäfall klätt med blått ylle. Färgsatt med korbänken som förebild. Höjd 83 cm. Tillkommet vid 191 O års restaure- ring. Vid visitationen 1896 anmärktes att ett nytt altar- skrank tarvades. Det föregående altarskranket (tig. 38) var slutet och hade enkla liggande spegel fält. Knäfallspallar: - l . Av trä, helt klädd med rött kläde. I bårhuset. - 2. Av omålat trä, sarg och ben kontursågade. Klädd med röd sammet med tofsar. Höjd ca 28 cm, längd ca 42 cm, bredd ca 20 cm. I bårhuset. - 3. Av omålat trä, klädd med blått ylle.- 4. Av omålat trä, klädd med blått ylle. Ny- tillverkad. 42 NÄS KYRKA Bekännelsepall Bekännelsepall av målat trä; framsidan med spegelfält, profilerade sidor och överliggare med tandsnitt Målad i blått och rosa men omålad nertill där den varit skymd av al- tarskranket. Höjd l 02 cm, bredd 61 cm. Målad i berliner- blått och brunt 1803 (räk.) och sannolikt också tillverkad vid denna tidpunkt. Triumfkrucifix Fragment av medeltida triumfkrucifix bestående av korsglo- ria och tre evangelistsymboler (fig. 59). Korsglorian är skulpterad med omväxlande rosor och romber samt kantad med palmetter, skilda av borrhål i vilka troligen knappforma- de prydnader varit fåstade. De bevarade evangelistsymboler- na utgörs av Matteus (underst), Markus och Johannes. Höjd och bredd ca 30 cm. All polykromi är bmta. 1200-talets slut; anpassat till triumfbågens storlek och närstående Öjakruci- fixet (af Ugglas 1915, s. 103). Fragmenten är uppsatta på en järnställning på ringkammarens södra vägg. År 1803 (räk.) målades "en balke under Crucifixet" i berlinerblått och brunt. Krucifixet var ännu 1830 (inv.) bevarat i sin helhet och hängde "under hvalfvet till höger om Predikstolen" Vidare omtalas två skulpturer "föreställande röfvm·ena hvilka för- dom sägas hafva hängt en på hvardera sidan om Crucifixet" Dessa sägs vara mycket skadade och "af tiden nötta" Troli- gen föreställde dessa skulpturer Maria och Johannes. All me- deltida träskulptur avlägsnades vid reparationen på 1840-ta- let. Ringen deponerades i GF 1909 och de tre evangelistsym- bolerna skänktes dit påföljande år (inv.nr C 1076). Resterna av krucifixet återfördes efter konservering till kyrkan 1990. Triumfkrucifix av skulpterat och målat trä (fig. 58), fritt utfört men med de bevarade delarna av medeltidskrucifixet som utgångspunkt. Kristus är framställd frontalt och har korsgloria; evangelistsymbolerna inom kvadratiska änd- plattor. Färger: guld, grönt, rött, grått, beige, gråskär karna- tion. Krucifixet är upphängt i triumfbågen och står på en rödbrunbetsad trabesbjälke. Ritat av arkitekten Erik Fant28 1931-1932, enligt signatur utfört av bildhuggaren Eugen Hammm·berg29 samt bemålat av Carl Wilhelm Pettersson.30 Skänkt 1933 av kontorschefen Lars Jacobsson, Visby, bör- dig från Lingsarve. Ursprungligen hade man tänkt att åter- använda de bevarade delarna av det medeltida krucifixet, men Johnny Roosval avrådde från detta och rekommende- rade i stället ett helt nytt krucifix. Fig. 58. Triumfkrucifix av skulpterat och målat trä, utfört av E. Hammarberg och C. W. Pettersson efter E. Fants ritningar 1932. Foto 1995. Rood, made by E. Hammarberg and C. W Petterssonfrom drawings by E. Fant, 1932. rNREDNl G OCH INVENTARIER 43 Fig. 59. Fragment av triumfkrucifix från 1200-talets slut. Foto 1995. Fragment of a road, end of the J 3th cent U/y. Försvunnen medeltida träskulptur År 1830 (inv.) omtalas en skulptur föreställande "Jungfru Maria med barnet" Den sägs då vara mycket skadad och nött. Enligt muntlig tradition fanns förutom denna också skulpturer av de tolv apostlarna och de tre vise männen, tro- ligen från ett altarskåp. Bilderna skall 1841 ha sålts på auk- tion och inropats av bonden Hans Sigvards, vilken använde dem som ved (Kellström 1927, s. 39 f.) . Predikstol Predikstol av snidat och målat trä (fig. 60), placerad i lång- husets sydöstra hörn. Korgen har fem sidor, varav två nu- mera är vända inåt väggen, avdelade av halvkolonner med profilerade kapitäl och baser och skaft omslingrade av sni- dade växtornament Korgens sidor har fyllningar med pro- filerade ramar, kantade av hopplist och med upptill trapp- stegsvis avslutade inre spegelfält Sockelpartiet har för- kroppningar för kolonnerna och hopplistkantade spegel- fält, de bredare mellan förkroppningarna med snidade or- nament. Korgen har profilerad överliggare med hopplist Trappräcket har två rombformade spegelfyllningar med profilerad kant och överliggare i likhet med korgens. Ljudtaket är sexsidigt och har sidor med snidade orna- ment och överliggare med tandsnitt och äggstav. Sidorna avdelas av dubbla kannelerade pilastrar. Under sidorna hänger kontursågade ornament. Taket kröns av svängda, nertill volutformade snidade växtrankor, vilka utgår från hörnen och möts i mitten vid en åttkantig platta, uppburen av en profi lera d stång. Ett nu försvunnet krön torde ha vilat på plattan. Utmed takets kanter mellan rankarna sitter kon- tursågade ornament. Takets insida har en skulpterad blom- ma i mitten och kantas av äggstav och tandsnitt Korgens höjd 115 cm. Färger: guld, silver, blått, rött, vitt, grått, svart, ljusbrunt. Dörren till predikstolstrappan med överstycke förvaras f. n. i bårhuset. Den har tre speglar, järnvred (ett av två) samt är målad i rött, vitt och blått med spår av akantus på speglarna. På baksidan syns märken efter borttagna gång- järn. Höjd 194 cm, bredd 57 cm. Överstycket är konturså- gat; dess profilerade nederdel/ dörrens överliggare är bre- dare med äggstav och tandsnitt på bägge sidor. Färgen är avflagnad. På insidan inskrift i svart på vit botten: "Denna prediek-l stohl är renoverat Ao 1728./ Past: loci Christian Wilspecht" 31 Höjd 85 cm. Predikstolen har möjligen tillkommit i samband med den förmodade reparationen 1706. Enligt räkenskaperna utbeta- las 1728 till Johan Hemeli för predikstolens bemålning. En duva inköptes av Hernelll739 (räk.). År 1830 (inv.) omtalas att under ljudtaket "med ett yllesnöre fåstes en i träd utsku- ren och målad dufva", vilken dock inte fanns på plats när Fredrik Bergman besökte kyrkan ca 1863. Före restaure- ringen 1910 stod predikstolen något längre mot norr och med trappan utmed triumfbågens södra sida (fig. 38). Am bo av trä, blåmålad. Anskaffad 1993. 44 NÄS KYRKA Fig. 61. Timglas, skänkt 1795. Foto 1995. Hour-glasses, donaled in 1795. Fig. 60. Predikstol, möjligen från 1706, målad av J. Hernell 1728. Foto 1995. The pulpit, possibly f rom. 1706, painled by J. Herne/1 in 1728. Timglas Timglas (fig. 61) med fyra glas med rödmålad nod och hål- lare av blåmålatjärn sammanhållen av spiralvridna tenar på vilkas mitt suttit förgyllda stjärnor, av vilka endast en åter- står. Snidade sidostycken av trä med bladornament och pärlstav. Ställning av skulpterat och förgyllt trä med profi- lerad bas med pärlstav och horisontellt kannelerade spegel- fä lt i sidorna. Profilerat krön med bladstav från vilken utgår uppåtvända akantusblad och en uppåt avsmalnande, kanne- lerad kolonn med jonjskt kapitäl, på vilket en förs ilvrad du- va (den som tidigare hängt under ljudtaket?) vilar. Hålla- rens höjd 31 cm, längd 35 cm, bredd 7 cm; ställningens höjd 96 cm. Tillverkat i Stockholm samt skänkt av kyrko- herde Nils Gardell32 och hans maka 1795 (Olofsson 1985, s. 39). I vis.prot. 1811 antecknas det som tillkommet mel- lan 1785 och 1807 Det sägs 1830 (inv.) vara "helt enkelt" Timglaset beskrivs av P. A. Säve 1864 som förgyllt och prydligt. Bänkinredning Bänkinredningen är sluten och består av tre kvarter: i norr om åtta, i sydöst om sex och i sydväst (i ringkammaren) om fyra bänkar vardera. Före restaureringen 1989-1990 fanns även ett bänkkvarter i ringkammarens norra del; detta är nu borttaget och och en skärm av två bänkdörrar med tillhö- rande gavlar placerad framför orgeln. Bänkarna är ljus- brunmålade med profi lerad rödbrunmålad överliggare. Bänkdörrarna har grunda speglar med målad akantusdekor i brunt på gulbeige botten inom blå ram. Invändigt är bänk- kvarteren gråbeigemålade sedan 1964; tidigare var de må- lade i ljusgult. Höjd 105 cm. Bänkinredningen tillkom vid 1910 års restaurering - med användande av en del äldre dörrar - och ersatte en likartad bänkinredning. Denna hade möjligen tillkommit ca 1706 och bestod av nio långa och en kort bänk på långhusets norra sida samt sju långa och två korta på södra sidan. Bänkinredningen målades 1728 och kompletterades med tio bänkar i ringkarnmaren - fem på varje sida- 1762 (räk., Olofsson 1985, s. 39). Övriga äldre dörrar är nu uppsatta som panel utmed långhusväggarna. Tre dörrar- två från manfolks- och en från kvinnfolkssidan -från denna bänkinredning förvaras i bårhuset. De är ljus- brunmarmorerade och har grunda ljusblåmålade speglar med profilerad blåmålad kant. Under den ljusblå färgen Fig. 62. Korbänk, målad av J . Hernell 1728. Foto 1995. Choir pew, painled by J. Hernell in 1728. INREDNING OCH INVENTARIER 45 syns övermålad akantusdekor. På en av manfolksdörrarna finns inskrifter: "No 2" samt " [K]: w PERl GANS./ och GRELS/ SIGLEF[S]" Per Hansson Gans och GreJs Jacobsson Stora Sigleifs var kyrkvärdar 1728 och fram till 1737 (Olofsson 1985, s. 49). Manfolkssidans höjd 97 cm, kvinnfolkssi- dans 93 cm. Ytterligare tre gamla bänkdörrar samt ett antal skärmar förvaras på sakristievinden. Den äldre bänkinred- ningen uppges 1830 (inv.) ha 15 manfolksbänkar i söder och 17 kvinnfolksbänkar i norr. Såväl nya som gamla bän- kar målades 1803 (räk.) i berlinerblått och brunt. Vid korets norra vägg står en korbänk (fig. 62) med dörr i öster och skärm med två speglar. Skärm och dörr har mel- lan och ovanför speglarna plattskuren dekor i form av lö- pande hund med franska liljor i ändarna samt rund bladstav i blått och vitt. Överliggare med äggstav i rött och vitt samt tandsnitt I övrigt samma färgsättning som altarskrank och övrig bänkinredning. Korbänken blev avkortad mot öster och stympad nertill vid restaureringen 1910. Höjd l O l cm. Målaren Johan Hernell får 1728 (räk.) betalt för målning av "werderebänken" Inv. 1830 omtalar en bänk "öfverst på södra långsidan i bredd med Altaret" Två fragment med plattskuren dekor som troligen hört till korbänken förvaras f.n . i bårhuset. r 46 NÄS KYRKA Fig. 63. Dopfunt av kalksten och sandsten. 1200-talet. Foto 1995. Boprismal fon r of limesrone and sands/o1w, /J rh cenrury. Fig. 65. Dopfat av driven och rödmålad mässing. 1500-talets senare del. Foto Dan Pettersson, S!ite. Brass boprismal dish, red paimed. La/ler parr of rhe 16rh cemwy. Fig. 64. Dopfunt av sandsten, skänkt 1699. Foto 1995. Sandsrone baprismalfonr, donared in 1699. Läktare En läktare uppsattes vid okänd tidpunkt, sannolikt under 1700-talet. Den hade räcke av kontursågade bräder (fig. 40). Den användes under 1700-talet som spannmålsmaga- sin; skranket för spannmålsmagasinet och taket med stol- parna därunder målades 1803 (räk.) i berlinerblått och brunt. En "förut i kyrkans nedersta del uppförd, men oin- redd och nästan förfallen Lectare reparerades och inred- des samt försågs med 7 mans och 7 qvins Bänkar" 1839 (vis.prot.). Läktaren revs 1910. Orgel Orgel med hus av ek, rakt upptill och på sidorna. Ritad av arkitekten Arne Philip; orgelverket är byggt av Andreas Thulesius, Sanda. Invigd 1967 33 Den föregående orgeln med fasad i nygotik (fig. 42) byggdes av Åkerman & Lund 1911 (räk.), enligt vis.prot. till största delen genom gåvomedel från prosten J. J. Broan- der. Den målades av J. A. Svensson, Rone (räk.). Tidigare stod ett orgelharmonium, anskaffat på 1890-talet, på den 1910 rivna läktaren (Olofsson 1985, s. 40). Dopredskap Dopfunt (tig. 63) med cuppa av fossilrik grå kalksten samt skaft och fot av sandsten, nu placerad vid tornbågens norra sida. Cuppan är slät med en profilerad kant nertill. Den är svårt skadad; övre delen saknas. Skaftet är slätt, cylindriskt och uppåt avsmalnande. Den svårt vittrade foten har kva- dratisk bas och en rundad upphöjning upptill. Enligt N. Olofsson har den i mitten ett kvadratiskt hål, ca JO cm2 stort, och slät undersida. Höjd ca 74 cm. 1200-talets senare del ; foten kan dock vara äldre. Dopfunt (tig. 64) av grågrönmålad sandsten; cuppan har linjedekor på brädden och rundlar på utsidan samt är profi- lerad nerti ll. Svagt balusterformat skaft, nertill övergående i en kvadratisk fot. Dekor av klasar med gula vindruvor hängande från ett rött band. Under den grågröna bernål- ningen syns röd färg. Höjd 101 cm, cuppans diameter 67 cm. Anskaffad 1699 och tagen i brukjulafton detta åt. En- ligt inv. 1830 kunde man på cuppans kant läsa en nött in- skrift: "Denna funt är förärad af Hans Sixarfve och Mathias Maldeson af Kyrkwärdarne Per Gans och GreJs Sigleifs" Inskriften är uppenbarligen ofullständigt återgiven; enligt räkenskaperna utfördes nämligen den underliggande be- målningen av Johan Hemeli och bekostades av de båda sistnämnda kyrkvärdarna 1728. De båda förstnämnda bör då vara donatorer 1699. Hans Mårtensson Sigsarve om- nämns som kyrkvärd 1698- 1719 (Olofsson 1985, s. 49) medan Mathias Maldeson kom från Stora Almungs i Havd- hem (N Olofsson). Inskriftens mittparti - [1699 och mål- ningen bekostad 1728] - saknas således, vilket bekräftas av Fredrik Bergman, som vid si tt besök ca 1863 endast kunde läsa slutet. Funtens bernålning sägs 1830 (inv.) likna "spräcklig marmor" Dopskål (tig. 65) av driven samt rödmålad mässing med nött framställning av Syndafallet i botten och punsade ge- orgskors längs brättet. Ovanför Adam och Eva finns spår av ett språkband. Djup 7 cm, diameter 26 cm. 1500-talets se- nare del. Har troligen ursprungligen varit avsedd för profa- na ändamål. Omnämnt 1727 (vis.prot.) som " l Mässings- bäcken i Funten" Nummertavla Nummertavla av snidat och målat trä (tig. 66), fästad på trä- ställning i korbänken. Ram med halvrund genomskärning och refflade hörnpartier, däremellan prydd med snidade blommor och stjärnor. Krön och sidostycken med snidade palmett- och växtornament, understycke med snidat hjärta och växtornament Färger: rött i två nyanser, blått, silver, INREDNING OCH INVENTARIER 47 Fig. 66. Nummertav la, målad ca 1785. Foto 1995. Hymn-board, painred c. 1785. Fig. 67 Kalk och paten av del vis förgyll t s ilver; kalkens fot är från 1600-talets förra hälft, cuppan omgjord av Q. Falkengren i Visby 1773. Patenen är utförd av samme mästare och anskaffad 1775. Foto 1995. Chalice and paten, part/y silver-gill. Thefoot of the cha/ice isfmm the fi rst ha/f of the 171h cen!Luy; lhe bowl was made in 1773 by Q. Falkengren in Visby and lhe palen, purchased in 1775, is by lhe same mas/et: 48 NÄS KYRKA svart. Höjd 107 cm, bredd 57 cm. Svängbar. Siffror av vit- målad plåt. Skänkt av skolmästaren Thomas Sigvards och målad enligt räkenskaperna 1785-1786 av en målare från Rone. Den sägs 1830 (inv.) ha 48 nummer av tenn. Enligt Fredrik Bergman fanns årtalet 1842 på nummertavlan. Ål· 1890 (räk.) utbetalas för siffror. I vis.prot. 1727 omtalas" l Numer Taft a, 4 Sifror på h war Numer" Nattvardskärl Kalk av delvis förgyll t silver (fig. 67), våglistbård runt brädden, godronnerad nod med graverad dekor, änglahu- vuden och mellanstycken med rombristning, sexpassfor- mad profilerad fot med pålödd kristusfigur på graverat kors med titulus. Under foten ristat" 1709" och "2llodh" Höjd 20,5 cm, cuppans diameter 12,8 cm, fotens bredd 12,5 cm. Cuppan är enligt stämplar tillverkad av Quist Falkengren34 i Visby; foten med nod saknar synliga stämplar men är äld- re, troligen från 1600-talets förra hälft. I inv. 1680--1682 omtalas "Een Kalk och disk af Silfwer" Enligt Havdhems kyrkas räkenskaper 1773 utbetalas "Till Altarkalkens För- gyllning och utrymning i Skålen, som härtill warit otillräc- kelig till Ett Bord" Därmed avses uppenbarligen Näs kyr- kas kalk eftersom man enligt Näs kyrkas kladdräkenskaper 6 juni 1773 betalar för kalkens förgyllning och "Utrymning i skålen" Paten av silver med förgylld ovansida (fig. 67); tre grave- rade ringkors på brättet och ett på mitten. Diameter 15,5 cm. Enligt stämplar tillverkad av Quist Falkengren i Visby. Inköpt 1775 (räk.). Oblatask av tenn (fig. 68), profilerat lock krönt av pinje- kotte. Inskrift undertill: "[B M] Gardell/ 178[5?] (se not 32). Total höjd ca 17 cm, diameter 18,8 cm. Otydbara stämplar; snabbinv. 1924 uppger årsbokstaven C (1761) Fig. 68. Oblatask av tenn, möjligen från 1761. Foto 1995. Pewter boxfor communion wafers, possibly from 1761. Fig. 69. Sockenbudstyg av silver, utfört av Q. Falkengren i Visby och anskaffat 1773. Silver viaticutn chalice and paten, nwde by Q. Falkengren in Visby in 1773. Fig. 70. Ljusstakar av rödaktig gulmetall. 1500-talet. Foto 1995. Red-toned brass candlesticks, 16th century. men denna kan inte längre skönjas. Tidigast nämnd i tillägg till vis.prot. 1858. Sockenbudstyg med kalk och paten av silver samt oblat- ask av trä (fig. 69). Kalken är delvis förgylld och har linje- dekor längs brädden samt profilerad fot med svisselerade bladflikar. Höjd 15 cm, cuppans diameter 8,3 cm, fotens 7,5 cm. Enligt stämplar tillverkad av Quist Falkengren i Visby. Patenen har ett graverat ringkors på brättet. Diameter l O cm. Inga stämplar. Kalk och paten inköptes 1773 (räk). Oblatasken är rund och svarvad. Inskrift på locket: "Näs 1857' ' Höjd 3 cm, diameter 4,7 cm. Tidigast nämnd i till- lägg till vis.prot. 1858. Två vinkaraffer av glas med vitmålad dekor: på ena si- dan Jahvenamnet inom omstrålad triangel, på andra sidan kors, ankare och omstrålad kalk med oblater. Proppar med korskrönt kula (den ena skadad). Höjd utan propp 3 1 cm. Identiska med de karaffer som 1869 (vis.prot.) uppges vara skänkta till kyrkan. Försvunna nattvardskärl År 1594 (inv.) omtalas "En tijn Kalch och Dick" och "En thiin flaske" I inv. 1680-1682 upptas "twå teenflaskor, en om ett stoop, andnl. om ett halft stoop" Tennflaskorna sägs 1727 (vis.prot.) vara "odågelige" Ett nytt tennstop inköp- tes 1754 (räk.) och två glasflaskor 1768 (räk.). År 1817 (räk.) utbetalas för två "Bouteljer" och 1842 för två flaskor. En mindre oblatask av tenn omnämns i tillägg till vis.prot. 1858. Ljusredskap Ljuskronor: - 1- 2. Av mässing, sex armar med vardera två pipor, reflexblommor, elbelysning i två kransar, slät kula. Höjd ca 90 cm. Inköpta 1895 (räk.). - 3. Av mässing, sj u ar- mar med vardera två pipor, reflexblommor, elbelysning i två kransar, profilerad kula. Höjd ca l 03 cm. Skänkt 1910 av Lars Georgsson, Sigsarve, och Olof Jacobsson, OJ- svenne. Två ljusarmar av mässing med två armar och runda pro- filerade väggplattor. Längd ca 45 cm, plattans diameter 20 cm. Enligt inskrifter är den ena skänkt av Näs SLU-avdel- ning 1949 samt bär också inskriften: "VÄLSIGNAT VARJE FOLK BESTÅRI DÄR TROTILL BARN FRÅN FÄDER GÅR", den an- dra av Niklas Jacobsson, Lingsarve, 1950, med inskrift: "VÄLSIGNAT ÄR DET HEM FÖRVISST/ SOM HAR SITT ALLT I JESU KRIST" Ljusstakar: - 1- 2. Av rödaktig gulmetall (tig. 70), bred droppskål, profilerad nod, trattformig fot. Höjd 19 cm, droppskålens diameter 14 cm, fotens 15,5 cm. 1500-talet. Sannolikt identiska med de i Havdhems kyrkas inventa- rium omnämnda "Tho Kaaber liwse stager" 1594 och "2 gamla Kopparstakar" 1680--1682. År 1727 (vis.prot.) om- INREDN ING OCH INVENTARIER 49 talas "2:ne stora liusestakar af messing som nu äro i Nääss Kyrckia och i theras stelle 2:ne tennstakar återlefwerera- de" I Näs omnämns stakarna första gången 1727 (inv.). Vid visitationen 1753 gjorde några sockenmän "påstående att få sina Tenljus Stakar tillbaka uti Sin egen kyrka, hwarifrån de emot ett par Dito af koppar blifwit till Hafdhem kyrka förbytte, men Praesul kunde sådant icke bewillja, utan får härmed förblifwa wid det, som med deras Förfäders goda minne och samtycke war beslutadt" Enligt teckning av P. A. Säve från 1864 i ATA (Antiqvitetsintendentens berättel- se, E IV:5, s. 164) har stakarna ursprungligen haft piggar. Till dessa ljusstakar hör två svarvade profilerade ljushålla- re, troligen från 1800-talets slut. - 3. Kandelaber av mäs- sing (fig. 71 ), trepipig med profilerade pipor, meJlansstyc- ke med franska liljor och graverad dekor, profilerat skaft och fot med upphöjd kant. Höjd 37,5 cm, bredd 33 cm, fo- tens diameter 23 cm. 1600-talet. Tidigast nämnd 1830 (inv.).- 4. Kopia av föregående, inskrift på foten : "Skänkt till Näs kyrka 1926 av fr. d. Kyrkovärden./ Jacob Thomas- son Lingsarfve och h. h. Kristina/ 2 Kor. 4:6" - 5. Kande- Fig. 71. Trepipig kandelaber av mässing. 1600-talet. Foto 1995. Brass candelabrum, J 7rh ce111ury. 50 NÄS KYRKA Fig. 73. Antependium av röd sammet, utfört av H. Anschlitz 19 12. Foto 1995. Red velvet amependium with embroidered work, made by H. Anschiirz in 19 12. Fig. 72. Sjupipig kandelaber av mässing, skänkt 1926. Foto 1995. Brass cande/abrum, donared in 1926. laber av mässing (fig. 72), sjupipig med profilerade pipor och skaft, fot med upphöjd kant. Inskrift på foten: "Skänkt till Näs kyrka 1926 av fr. d. Kyrkovärden./ Jacob Thomas- son Lingsarfve och h. h. Kristina/ 2 Kor. 4:6" Höjd 62 cm, bredd 50,5 cm, fotens diameter 22,5 cm.- 6-7 Kombina- tionsljusstakar av ursprungligen förnicklad mässing med profilerade skaft. De fyrpipiga överdelarna har kvar för- nicklingen. Stämplar: 5 l WWFM :' Höjd utan överdel 30 cm, fotens diameter 12 cm, överdelarnas höjd 15 cm. Ca 1900. Skänkta av prostinnan Ulla Broander, troligen ca 1910. - 8-9. Av mässing med profilerat skaft och fot. Stämplade Skultuna L 10. Höjd 15 cm, fotens diameter 8,2 cm. Enligt inskrift skänta av kyrkliga syföreningen 1990. - 10. Av mässing, stor halvsfärisk droppskål, trumpetformad fot. Stämplad Griese, LUbeck. Höjd 15 cm, fotens diameter 9 cm. Skänkt av Byggnadshyttan Gotland 1990.- 11-16. S.k. dekorationsljusstakar av svartmålat järn med spiral- vridna skaft och tre ben. Höjd 73 cm. Skänkta av Johanna Mattsson, Gans, ca 1960.- 17- 18. Av trä för gravkapellet. Skänkta 1963 av Karin och John Jacobsson, Lingsarve. Profilerad ljuspipa av mässing. Höjd 8 cm. 1600-talstyp. Textilier Antependier: - l . Av röd sammet (fig. 73), på mitten ett ringkors med trepassformade ändar i gu ldapplikation med broderier samt guldband. Mitt på korset är ett broderat lamm med korsfana på ljusgrön botten, omgivet av inskrif- ten "Gud/ Är/ Kärlek/ l . J oh. 4: 16" Höjd 95 cm, bredd 200 cm. Signerat H. A. (Helena AnschUtz)35 1912.- 2. Av grön linnedamast (fig. 74) med broderier i blå, grå, gula och grö- na nyanser framställande fr. v. en dopscen, den heliga sta- den samt ett par med ett barn som välsignas av en präst. Höjd 93 cm, bredd 198 cm. Signerat E W S (Elisabeth Weixlgärtner-Söderberg),36 Libraria 1952. Skänkt av Karl Jacobsson, Skåls. - 3. Av vitt linne, upptill bård med kors och fl ankerande ringkors broderade i guld samt gula och rö- da nyanser. Höjd 94 cm, bredd 198 cm. Signerat M L (Mia Lagerström) Gotlands hemslöjd 1967 och skänkt av syför- eningen samma år. - 4. Av blått linne med bokstäverna IHS silverbroderade på mitten, flankerade av rosemankor bro- derade i rosa och grönt. Silvergaloner vid sidorna. Höjd 95 cm, bredd 200 cm. Enligt inskrift anskaffat 1977; kompo- nerat av Axel Mattsson samt sytt av kyrkvärdarna Elsie Hansson och Greta Nordling. Mässhake av vitt linne, på ryggsidan Kristusmonogram och broderier i röda och blå nyanser samt guld. På framsi- Fig. 74. Antependium av grön linnedamast, utfört av E. Weixlgärtner-Söderberg 1952. Foto 1995. Green Iine n antependium with embroidered work, made by E. Weixlgärtner-Söderberg in 1952. dan ringkors i blått och guld. Rött foder. Höjd 125 cm, bredd l lO cm. Signerad Cedergren Eriksson, Visby. Skänkt av kyrkliga syföreningen 1963. Dräktspänne av silver med graverad dekor, bestående av två delar. Delarnas längd 3,5 cm. Inga stämplar. Av allt att döma identiskt med det nya "Silfwerspänne till Mässhake- len" som inköptes enligt räkenskaperna 1773-1774. Stolor: - l . Av vitt ylle med broderade ringkors i guld och blått, rött foder. Skänkt av syföreningen 1963. - 2-4. Av rött, grönt resp. blått ylle med frans. 1970-talet. Prediksto1skläden: - l . Av röd sammet med omstrålad duva broderad i guld, silver och vitt. Frans och pulpetöver- drag. Höjd 50 cm, bredd 43 (utan pulpetöverdrag). Signerat H. A. (HelenaAnschiitz) 1912. - 2. Av grönt linne med bro- derat skepp med Kristusmonogram i brunt, blått och vitt på stiliserade böljor i blå nyanser. Höjd 51 cm, bredd 43 cm. Skänkt av Karl Jacobsson, Skåls, 1952.-3. Av vitt ylle med broderad dekor motsvarande det vita antependiets. Höjd 27 cm, bredd 43 cm. Utfört av Gotlands hemslöjd 1967.-4. Av blått linne med motsvarande dekor som det blå antepen- diets. Utfört som antependiet 1977. Mattor: - l. Vävd med geometriska mönster i olika blå, blågrå och blågröna nyanser. Längd 358 cm, bredd 252 cm. INREDNING OCH IN VENTARIER 51 Signerad M L (Mia Lagerström) Gotlands hemslöjd. I ko- ret. Inköpt 1971.- 2. Vävd med geometriska mönster i grå, rosa och bruna nyanser. Längd 150 cm, bredd l 00 cm. Sig- nerad L H Gotlands hemslöjd. Inköpt 1958. I koret framför altaret.- 3. Vävd röllakansmatta med geometriska mönster i bruna, grå, blå, gröna och rosa nyanser. Frans. Längd utan frans 252 cm, bredd 170 cm. Signerad E S. Skänkt av Karl Erik Jacobsson, Lingsarve, 1982. I sakristian. Försvunna textilier I 1594 års inventarium omtalas: - l . "En rl!led sijlckis mes- sehagel, m[-] En Guld Bordt mitt oppaa. (gamrnel)"; - 2. "Eth Rl!lcklin";- 3. "Eth handtlagen"; -4. "Eth hil!lnde och En pude" . År 1614 (räk.) betalas "for Altarkledit at bl!lde" . Mässhaken sägs 1680-1682 (inv.) vara "gammal och odogl[ig]. Vidare upptas "Een nyy messehakka", "Een Röck! in", "i t Handlakan", " lt Hy onde och een Pude", "Twå messesärker, en ny och en gammal" samt "Ett nytt altarla- kan". År 1727 (vis.prot.) omnämns " l n gammal gråachtig messohaka", " l n gammall messoskiorta", "l tt gammalt handkläde", " l tt gamalt Altarlinkläde" och "l tt gammalt lickkläde". I in v. samrna år har de båda sistnämnda försvun- nit och "en ny mässe skiorta" tillkommit. En ny mässkjorta =52 NÄS KYRKA inköptes 1739 (räk.). År 1754 ti llkom en ny mässhake av "Rödt Plys", vilken 1847 (vis.prot.) sägs vara gammal och avfördes vid visitationen 1880. Ett nytt "Likklede" inköp- tes 1768 (räk.) samt 1785- 1786 (räk.). Enligt rilkenskaper- na 1796-1797 utbetalas "en Dyna, at lägga framför Disken w id Communionen för Communicanternas beqvämlighet, valkad t walmar 6 al[na]r", samt för "rosenröd färg på sam- ma walmar" och lärft under dynan. Enligt räkenskaperna 1839-1840 utbetalas för åtta alnar "Cambrique37 till Altar- kläde" Detta uppges 1847 (vis.prot.) vara rött. En dyna Fig. 75. Ko llekttavla av ek från 1698. Foto 1995. Oak collection t ra y from 1698. Fig. 76. Karta över gravhällar i kyrkgolvet. G . Redelius 1998. Plan showing the location of grave stabs in the churchjlo01: r \ L ~2Jr201 19- ... 18 15 17/16 L 23 25 24 \ 1 r/.. klädd med svart ylle och med påsydda brungrå blad mönst- rade i röd färg tillvaratogs av J. Roosval1943 men tycks se- nare ha förkommi t. Längd ca 60 cm, bredd ca 40 cm. Kollektredskap Kollekttavla av ek (fig. 75), profilerad ryggbricka med spår av målad dekor, kontursågad täckplatta. Enkelt åttkantigt snidat skaft. Längd med skaft 35 cm, bredd 12,5 cm. Enligt P. A Säve 1864 (ATA, E IV:5, s. 163) hade ryggbrickan in- skriften " 1 H s 1698/ H.M.s.s."(Hans Mårtensson Sigsar- ve?). Två kollekthåvar med svarvade och profilerade svartmå- lade träskaft, profilerade hållare med bjällra och ring av för- silvrad mässing. Påsarna är klädda med brun sammet och har påsydda guldrevärer. Längd 188 cm, ringens diameter 12 cm, påsens djup 20 cm. Anskaffade 1838 från gördelma- karen J. Kullberg38 (räk., vis. prot.). Restaurerade 1959. Gravminnen Gravhällar i kyrkan:39 - l. Av grå kalksten, fragmentarisk (högra delen). Inskrift: " [-- -) BEGRAND/ [- )TAT OCH WELI [--- R)ASMVS. PEER. SO[N)/ [Lll..LA SIGLEFS-- -)ERS OCH M[-)/ [- -- 166?)7. DEN 28 FIB/ [RUARI- HAN)S SALIGE HYST[RY)/ [- -- V)DI HINDISA[L)D/ [ERS)/ [- -)TIGE GYD FOR/[- -)N EN FR0DEFVLf [-- -)DAG. AMMEN/ [-- - GY)DFRYTIGE M[AND)/ [---)T. SIN. KERE. [HYST)/ [RY ---) DEDE. TlL. A[- --]" Nertill en rund kartusch med inskrift " [--] 11 ....= ~ 11 il Il 1-- ,_ ---- ~J:210 l 12 4 14 l 13 l 9 l 8 ~ [2] l D 6 ~ l, " Fig. 77. Fragmentarisk gravhäll (6) av rödaktig kalksten med runinskrift. 1200-talet. Foto L Anderson 1954. ATA. Fragment of a limestone grave sia b with runic inscription, 13th century. s/[--]o" Höjd ca 140 cm, bredd ca 48 cm.- 2. Av grå kalk- sten, fragmentarisk (övre delen), rundlar med blommor i hörnen. Inskrift: "AI-1110/ I 695/ DÖDE SALI YALBVR LARS/ DO- TER LILE SIGLEFS DÖ/ (D)E DA HYN VAR 10 ÅR GAl (MAL OCH) LIGER HER![---]" Höjd ca 40 cm, bredd ca 62 cm.- 3. Av grå kalksten, rundlar med änglahuvuden i hörnen. Inskrift längs kanterna: " WAR: TROFAST:/ IN: TIL. DÖDEN: SÅ: SKAL:/ lAG; GIFWA:/ TIG: LIFSENS: CRONO: APOC. 2: 10" Inskrift upp- till (delvis dold under altarskranket): "[---] WILLAR [- GRELS JACOBSSON STORA SIGLAJVS)/ MED. HUSTRUN. ANNA. JÖNS. DOTTER/ SONEN. HANS GRELSON FÖDER WAR/ SEXTON- HUNNRA. NlTYOTTAf EN. REDELIGER. KYRKJOWÄRD/ WAR. HAN. l. GUDS. FORSAMBLING: HÄR/ WAR EN. STILLA. OCH. MENLÖS MAN/ NYO BARN: GAF: GUD: HONOM:/ l. ÄCHTA. FAMN: MED: HUSTRUN. KÄR/ MARGARETA. JACOBS: DOTTER:/ SIUTTONHUNDRA. FEMTIO. S!U/ FOR SlÄLLEN: HÄDAN. HEM. TlL. GUD:/ HANS. CROPP: WlLLAR: I. THENNA. GRAF/ TIL. HER- REN: STELF: BLIR: UPPENBAR" Nederst två hjärtformade kar- INREDNING OCH INVENTARIER 53 tuscher med löpande inskrift: "G. 1. s: A. 1. o./ H. G. s: M. 1. o./ ANNO./ 1757." Höjd 198 cm, bredd ca 132 cm.- 4. Av grå kalksten, fragmentarisk; linje längs kanten. Inskriften bort- nött. Delvis dold under altarskranket Bredd ca 122 cm.-5. Av grå sandsten, rundlar med evangelistsymboler i hörnen. Inskrift längs kanterna (delvis dold av altarskranket "[- ]/ (---) GIF MIN TALSMAND DY PÅ DOMMEDAG/ BLIF OCH (---) MIN S(---)DHI (- -)RE (-)ENG (---) DET EVIGE LlF MIG [---]" Inskrift upptill (delvis dold av altarskranket): " [---] DÖ Yl SÅ DÖ Yl l HERRANOM EHYAD/ Yl NY LEFYE ELLE DÖ SÅ HÖRE UJ HERRANOM TIL TY/ CHRISTYS ÄRTHER PÅ BÅDE DÖD OCH UPSTÅNDEN/ OCH ÅTER LEFUA DE UORDEN AT HAN SKAL UARAf HERRE BÅDE ÖFVER LEFVADE OCH DODA:" Inskrift i två spalter där nedanför: "ANNO DEN/ DODE ERLIGE OCH/ BESKEDELIG MAN NlLS/ PERSON MARTARFVE FOR/ DYM KYR- KIO VEREREf HER UDI FÖRSAMUNG EN/ UD! AR OCH LIGGER/ HER VNDER BEGRAVEN/ GUD GlFYA HANOM/ EN FROGDEFVL OP/ STANDELSE" " ANNO 1698. DODE ER/ LIG OCH GUD 54 NÄS KYRKA Fig. 78. Gravhäll (7) av gråaktig kalksten med runinskrift. 1200-ta- let. Foto ATA. Limestone grave stab with runic inscription. 13th century. FRVCHTIGE/ HVSSTRU BARBRA TOMAS/ DOTER MARTARFVE OCH! VAR 63. AR GVD GIFVE/ HENNE EN. FROGDEFVlJ OP STAN- DELSE.". Nertill lageromkransad rund kartusch med in- skrift: "N. P. s. M./ (bomärke). B. T. D.". Därunderett timglas, flankerat av t.v. en dödskalle med benknotor, t.h. korslagda spadar och benknotor. Höjd ca 200 cm, bredd ca 146 cm. - 6. Av rödaktig kalksten (fig. 77), fragmentarisk, nött och vittrad; övre delen och de båda nedre hörnen saknas. Me- deltida. Mitt på stenen har funnits ett kors. Korsstammens bevarade nedre del har nertill varit sirad med lilja och blom- verk. T.h. om korset står en man iförd kjortel och med en krökt stav i vänstra handen, sannolikt en präst. Runinskrift i översättning (enligt Jansson & W essen 1962; G. 34, s 40): [---] han lät göra gravvalv [---]tjaud, sin hustru [- --]söner[-- -]". Längd 115 cm, bredd ca 85 cm. Enligt Säve 1864 funnen på kyrkogården 1856. - 7. Av ljusgrå kalksten med jämn yta (fig. 78), på mitten prydd med två kors. Medeltida. Runinskrift runt kanten, i översättning ly- dande: "Rudvi från Rone, dotter till Hägvi i Hagnestäde, hon lät göra stenen över sin man Botulv och sin son Olav. Bedjen för deras själar" (inskriften återgiven efter Jansson & Wessen 1962; G. 33, s. 39). Stenen har under 1700-talet återanvänts och försetts med följande inskrift under de bå- da medeltida korsen: "CHRISTUS ÄR MITT/ LIIF OCH DÖDEN ÄR/ MIN WJNNING/ PHILIP: l V 2 T f ANNO I 754/ D: 29 OCTOBER/ DÖDE(--- PER]/ (L]ARSO(N SIGSARVE]/ (HA]NS ÅLDER (---]/ DES KÄRA HUSTRO (-- -]/ (Ä ]RLIG OCH GUDFRUCHTIG/ BARBRO MARIA CLAS/ DOTTER GÖRING./ DENNE STEN TILLHÖR HUs- BONDEN/ JACOB N. S. DEN YNGERE SIGSSARFWE." Längd 215 cm, bredd upptill (?) 119 cm, nertill (?) 114 cm. Stenen låg enligt Ekdahl i äldre tid "sunnanom" kyrkan men stod en- ligt Säve 1864 vid kormuren. Den bortfördes senare under 1800-talet till Sigsarve och användes där som trappsten, men återfördes i början av 1890-talet och ställdes norr om kyrkan. År 1946 fick den sin nuvarande plats.- 8. Av grå sandsten, hårt nött, linjer längs kantema och musselorna- ment i hörnen. Inskrift: "HÄR (---]DENST(?)/ H(--- HANS CLASSON BÅ]TELS FÖD DEN 24/ A( UGUSTI ÅR 1755] OCH DO- DE DEN/ 26 M(ARS ÅR I 834]/ SAMT (---]ANNA GRELS/ (DOT- TER FÖDD DEN 26] APRIL ÅR I 772/ (--- ÄK ]TENSKAP MED/ (---]". INSKRIFT NERTILL: "NÄ(---] ANDE DÖDA VILT/W! (---] A TIN HANDOC K/(---] LÄT KLINGA: /M[---] MIG GLADER VPP/ (--- FÖR]ENA SIÄLOCH KROP". Höjd 183 cm, bredd 124cm. - 9. Av grå sandsten, hårt nött, linjer längs kanterna. In- skrift: "(---]AS(?)/ (-- -] FÖD DEN/ (--- l ]682(?)/ (---] SDOTTERI (---]U (---]/ (---]3/ (---]/ (---] EFTER/ (---]/ [---]Hl [---]Tf'; där nedanför två eller tre helt oläsliga ra- der. Höjd 186 cm, bredd 123 cm. (Enligt N. Olofsson troli- gen lagd över Nils Jöransson Amfunds ( 1682-1743) och hans hustru Lisbet Rasmusdotter(l681-1748.)- 10. Av grå sandsten, hårt nött, spår av kartuschram, inskrift bortnött. Höjd 166 cm, bredd 123 cm. - Il. Av grå sandsten, hårt nött, spår av kantbård och inskrift (helt oläslig). Höjd 185 cm, bredd 124 cm. - 12. Av grå sandsten, hårt nött, inskrift saknas. Höjd 167 cm, bredd 97 cm.- 13. Av grå sandsten, hårt nött, kantbård. Inskrift: [---] r [6(?)]36/ D[---] OR TA(-]DAR! (---] OLSVENNEf (---]/ (---]/ AF DENNE/ (---]/ [---]A[---]/[-- -]/[---]". Höjd 205 cm, bredd 138 cm. (En- ligt N. Olofsson troligen lagd över Bertel Olofsson Olsven- ne (1628-170 l) och hans hustru Anna Hansdotter (1636-1716).- 14. Av grå sandsten, hårt nött, inskrift sak- nas. Höjd ca 185 cm, bredd ca 120 cm.- 15. Av grå sand- sten, hårt nött, linje längs kantema och hömrundlar. Inskrift saknas. Höjd 216 cm, bredd 154 cm. - 16. Av rödaktig or- toceratitrik kalksten, trapezoidal, hårt nött. Inskrift saknas. Höjd ca 185, bredd upptill 116, nertill ca 90. Medeltida. - 17. Av rödaktig ortoceratitrik kalksten, trapezoidal, hårt nött, kantbård, spår av kors med livsträdsomamentik. Ev. runinskrift bortnött. Höjd ca 180 cm, bredd upptill ca 85 cm, nertill75 cm. Medeltida. - 18. Av grå sandsten, hårt nött Fig. 79. Fragmentarisk gravhäll av rödaktig kalksten på kyrkogården ( l ). Medeltiden. Foto 1995. Fragment of a medievat limestone grave stab in the churchyard. och vittrad, linje längs kantema och hörnrundlar med evan- gelistsymboler, nertill relief med ängel (?) och dödskalle med korslagda benknotor (nederdelen av stenen är delvis dold av bänkinredningen). På mitten, omvänd i förhållande till ovanstående, en broskinramad kartusch med tre hjärtan och ett timglas (?). Inskriften bortnött. Höjd ca 200 cm, bredd ca 140. 1600-talet.- 19. Av grå sandsten, hårt nött och vittrad, bård längs kanterna. Inskrift: "UNDER THENNA G[RAF ---]/ [--- H]WILA KYRKJO. W[ÄRDEN]/ [--- PER HANSS]ON GANS. BEN. [H]A[N]/ [---] DÖDDE 173[7]/ [---]l THENNA GRAF/[---] PÅ DOMEDAG". Höjd ca 190 cm, bredd ca 125. -20. Av grå sandsten, hörnrundlar med änglahuvu- den, kantbård med inskrift (övre delen är dold av bänkin- redningen): "[---]/ [---] HERRANOM. DÖÖ HÄR EFTER/ [-- -]/ [---]". INSKRIFT PÅ MITTEN: "[?]/NÄR: GUD: SIST: W ÄRLDEN: DÖMMER/ MIN:/ SIÄL: VTI: GUDS: HAND/ FÅR NJUTA: EWIG: RO:/ I HIMMELENS: SÄLLA: LAND:/ DÄR: ALL: GUDS: BARN: BO:/ KYRKOWÄRDEN: ÄHRLIGE OCH:/ WÄLFÖRSTÅNDIGE: DANNE: MANN: LARS: IACOBSON: RANG/ SARFWE: FÖDD 1716 DÖDD: 17 f DES KÄRA HUSTRO ÄHRLIGE: OCH! GUDFRUKTIGE ELSA: BÄRTELS:/DOTTER: FÖDD T7TT DÖDD 17 ". Därnedanförtvå hjärtformade kartuscher med löpande inskrift: "L: J: s: R:/ E: B: o: R:/ 17/ 78". Bredd ca 112 cm.- 21. Av grå sandsten, delvis dold under bänkinredningen. Inskrift saknas. Bredd ca l 05 cm. - 22. Av grå sandsten, delvis dold under bänkin- redningen. Inskrift saknas. Bredd ca 85 cm. - 23. Av grå sandsten, nött, delvis dold under bänkinredningen, en hörn- rundel med blomma synlig. Inskrift saknas. Bredd 137 cm. -24. Av grå sandsten, nött, inskrift saknas. Höjd ca 205 cm, bredd 145 cm. - 25. Av grå sandsten, nött, överdelen delvis dold av bänkinredningen. Inskrift: "HÄR UNDER THENNA STEN/ WILAR SINA BEEN/ FORDOM KÖRKlO W ÄRDEN ÄHRLIG/ OCH WÄLFÖRSTÅNDIGE IÖREN/ RASMUSSON SAMT DES HUST- RU/ ÄHRLIGA OCH GUDFRUCHTIGA MAl RIA ANDREIASDOTTER UNGsAl RE 1743 (bomärke)". Höjd ca 205 cm, bredd ca 136 cm. Gravhällar på kyrkogården: - l. Av rödaktig kalksten (fig. 79), trapezoidal, nött, defekt nertill, ett hörn av upptill. Kantbård (skriftband?), på mitten ett ringkors med livs- trädsornament Höjd ca 140 cm, bredd upptill ca 84 cm, nertill ca 95 cm. 1200-talet? Väster om tornet, t.v. Lagd på sin nuvarande plats 1980 (N. Olofsson). - 2. Av sandsten (fig. 80), trapezoidal, nött, defekt nertill. På mitten ett upp- höjt malteserkors, buret av ett lamm (?) Höjd ca 163 cm, bredd upptill ca 80 cm, nertill ca 65 cm. Romansk. Väster INREDNING OCH INVENTARIER 55 Fig. 80. Nedan. Fragmentarisk gravhäll av sandsten på kyrkogården (2). Medeltiden. Foto J. A:son Utas. G F. Betow. Fragment of a medieval sandston e grave stab in the church- yard. om tornet, t.h. Lagd på sin nuvarande plats på 1970-talet (N. Olofsson). Stenarna l-2 omnämns av Lindström (1895, s. 98) - 3. Av sandsten, fragment bestående av en kortända med två hömrundlar. Svårt nött. Höjd 46 cm, bredd 115 cm, tjocklek ca 20 cm. 1600-talet. Ligger som täckhäll i södra kyrkogårdsmurens östra del.- 4. Av sand- sten, fragment bestående av ett hörn med blomrundel och kantlinje. Höjd ca 62 cm, bredd ca 39 cm. 1600-talet. Lig- ger innanför muren till höger om södra kyrkogårdsingång- en.- 5. Av sandsten, fragment bestående av ett hörn. Inskrift längs kanten: "[---]E[TNI]IS[-]ES [- O ]C D[0DE(?) ---]".Höjd ca 61 dm, bredd ca 51 cm, tjocklek ca 20 cm. På kanten är ett stenhuggarmärke (?) inhugget. 1600-talets början? Ligger på kyrkogårdsmuren öster om södra kyrkogårdsin- gången.- 6. Av sandsten, fragment bestående av ett hörn Fig. 81. Fattigstock från 1786. Foto 1995. Wooden poor-box f rom J 786. Fig. 82. Nedan t. v. Kista av ek, daterad 1684 och anskaffad 1837. Foto 1995. Be lo w lejt. Oak chest, date d J 684 and pur- ekased in 1837. Fig. 83. Stol, tillverkad 1800. Foto 1995. Wooden chair, made in J800. med nött rundel och spår av mittkartusch. Höjd 54 cm, bredd 58 cm, tjocklek ca 17 cm. Möjligen del av nr l eller nr 9? 1600-talet. Ligger på kyrkogårdsmuren väster om södra kyrkogårdsingången. - 7. Av sandsten, rundstav längs kanterna. Nött, utan inskrift. Höjd 214 cm, bredd 143 cm. Framför korportalen.- 8. Av sandsten, nött, utan inskrift. Höjd 198 cm, bredd 141 cm. Framför långhus- portalen. - 9. Av sandsten, bestående av fyra fragment, hörnrundlar med blommor, kantlinje. Inskrift: "[16] 04/ K[---)F SÖN/ [---)S [---)/ [D )OTER HER VNDERf DÖDE: ANNO r6[-)". Fornforskaren C. G. Hilfeling omtalar 1799 förutom sten nr l (G. 33) ytterligare två runstenar "strax innanföre kyrko-dören, men af Tramp så utsletne at man med möda kunde se om Runor derpå funnits, men intet fullt ord kunde med säkerhet läsas". Möjligen är dessa identiska med nr 16 och 17 inne i kyrkan. Inv. 1830 omtalar åtta gravhällar inne i kyrkan och 16 på kyrkogården, "Bland h vilka en Runsten, svårligen läslig". Fredrik Bergman iakttog två runstenar på kyrkogården vid sitt besök ca 1863. Vid restaureringen 1910 belades golvet i mittgången med gravhällar som tidi- gare legat utmed kyrkans sydfasad. Hällarna framför in- gångarna skulle dock lämnas orörda. Böcker - J. Koralpsalmboken 1774. 4:o. Skinnband. Tillskrift av Nils Gardell, "Hafdhem 1785 Christi Himmelsfärdsdag, då jag höll min Inträdes-Predikan". - 2. Kyrkohandboken 1693. 4:o. Skinnband. - 3. Kyrkohandboken 1772. 4:o. skinnband. År 1594 (inv.) ägde kyrkan "En Alterbogh (Dansk)". Den fanns kvar ännu 1680-1682 (inv.), då man också för- tecknar "En Handbook Swensk in 4:to edit Holm. 1671" och "En Psalm och Ewangeliebook Swensk in 8:vo". År 1727 (inv.) omtalas "Then Swenska Psalmboken in qwar- to" och i Havdhems kyrkas inventarium för samma år "en Swänsk Bibel in folio söndrig och gammal. Naehsboer til- hörig". Enligt vis.prot. 1740 var detta Karl X Gustavs kyr- kobibel från 1655. Fattigstock Fattigstock av snidat och blåmålat trä (tig. 81); profilerad stam med plattskuren geometrisk dekor, årtalet 1786 och en passarros. Järnbeslagen. Ovanför myntinkastet upptill är en tom inskriftstav la med spetsigt krön. Höjd 115 cm. An- skaffad 1786 (räk.) och målad 1803 (räk.) i berlinerblått och brunt. Möbler Kista av ek (fig. 82), nedåt avsmalnande och med svagt välvt lock. Järnbeslagen och försedd med hänglåsbeslag. INREDNING OCH INVENTARIER 57 Kistan står på fyra rektangulära klossar och är gråblåmå- lad med svarta beslag. Målad inskrift i gulvitt på framsi- dan: "o. L. L. [ - ] o L.! r.6.8-4." På lockets insida målat "I.H.S." inom krans och växtornament i grönt, rött, vitt och brunt. Höjd utan klossarna 53 cm, lockets längd 89 cm, bredd 50 cm. Inköpt från Nils Gans 1837 (räk., vis.prot.). Bord av gråblåmålat trä med svarvade ben, fyra tvärslåar nertill. Höjd 79 cm, längd 84 cm, bredd 79 cm. Tillverkat 1800, troligen av Jöran Nilsson, Amfunds (Olofsson 1985, s. 40). Ett blåmålat bord uppges 1813 (vis.prot.) vara an- skaffat under kyrkoherde Gardelis tid. Bord av ek i traditionell gotländsk stil. Tillverkat och skänkt av Hilding Sigsarve, Sigsarve, 1984. I sakristian. Stol av gråblåmålat trä (fig. 83), hög rygg med två breda spjälor, delvis svarvade framben. Höjd 113 cm, sitthöjd 53 cm, bredd 45 cm, djup 40 cm. Tillverkad 1800, troligen av Jöran Nilsson, Amfunds (Olofsson 1985, s. 40). Enligt en anteckning från 1813 (vis.prot.) anskaffad under kyrkoher- de Gardelis tid. Två stolar av gråblåmålat trä, rak rygg med tre profilera- de pinnar, sarg med profilerad list. På insidan av den ena stolens sarg står årtalet 1841 skrivet med blyerts. Höjd 92 cm, sitthöjd 47,5 cm, bredd 41 cm, djup 38 cm. Anskaffade 1842 (vis. prot.); tillverkade av Nils Jöransson, Amfunds (Olofsson 1985, s. 40). Kyrkoherde Gustaf Lutteman40 antecknar 1813 (vis. prot.) en av honom skänkt pulpet. En "målad Commod" an- skaffades 1843 (vis.prot.). Votivskepp Votivskepp (tig. 84), tremastat och fregattacklat, obevärat men portmålat Massivt grönmålat träskrov, ett svart fält med ljusgrå portmålning, grått samt botten av blandfårg i rött. En smal guldfärgad list är lagd ovanför den portmåla- de sektionen. På däcket en livbåt vilande på däckshusets tak och på en ställning akter om stormasten två vitmålade båtar med grönmålade kapell. Akterdäck med skylight, ratt och roderkista. Inskrift på akterspegeln: "MINNE". Riggad med välsydda segel. Ett flertal flaggor. Inskrift på fockmas- tens flaggor: "J P MLN VFC".41 Skänkt på 1890-talet av sjömannen Jonas Petter Mall in, bördig från Martarve. Mal- lin har även utfört votivskepp i Gothems (Sv K Go IV: l 00) och Stånga (Sv K Go VI: 157) kyrkor. Restaurerat av Gösta och Signe Sandquist, Visby, 1960. Övriga inventarier Minnestavla av trä (tig. 85) med målad inskrift i svart på vit botten: "Åren 1839 1840 och 1842/Blefvo i Näs Kyrka be- tydligare reparationer verkstäl=/ da, medelst inläggaodet af nytt golf Läktarens inred=/ ning, nya fönsters insättande, 58 NÄS KYRKA murames vattenrif=/ ning och hvitmening invändigt, samt rappning och hvitmening utvändigt, hvarjemte dörrar och fön=/ ster erhöllo målning. Församlingens Pastor var då! Prosten och Theologice Candidaten Magister Herr./ Henrik Lyth.42/ Kyrkovärdare:/ Hans Jacobsson Drakarfve Olof Erasmusson Olsven=/ ne och Olof Olofsson Gahns samt Sexmän Båtel Båtelsson Toms=/ arfve och Thomas Chris- tiansson Sigvards./ [Mål]a[dt] af N. P. Sjöström alfva". Svartmålad profilerad ram. Höjd 55 cm, bredd 44 cm. Kon- serverad av Bo Wildenstam 1980. "Die Auferstehung Christi" . Litografi av C. Fischer efter Carl Begas' 43 altarmålning i Friedrich Werderschen Kirche i Berlin. Tryckt av L. Zöllner, Berlin. Förgylld träram med rocailler i hörnen. Höjd med ram 75 cm, bredd 60 cm. Tidi- gast nämnd i tillägg till vis.prot. 1858. Mullställ av svartmålat trä, sarg och ben kontursågade. Skovel av silvermålatjärn med svart profilerat svarvat trä- skaft. Ställets höjd 37 cm, längd 52 cm, bredd 21 cm, sko- velns längd 73 cm. Skoveln anskaffades 1845 (räk.). Ask av ek utan lock. Inskrift på undersidan "Af.-11-10 1723". Höjd 10 cm, längd 20,5 cm, bredd 12,5 cm. Fylld med diverse mynt från 1700-1800-talen. I pastorsexpedi- tionen, Hablingbo prästgård. Fig. 84. Votivskepp, tillverkat och skänkt av J. P. Mallin på 1890- talet. Foto 1995. Votive ship, made and donaled by J. P. Mallin in the 1890s. Fig. 85. T.h. Minnestavla från 1842. Foto 1995. Right. Memorial tabletfrom 1842. Svepask av trä, svagt oval. Siffernoteringar på lockets in- sida. Undertill är bokstaven L inskuren. Höjd 8 cm, längd 12,5 cm, bredd 12 cm. Avsedd för förvaring av mynt. Ask av trä med skjutlock. Höjd 9,5 cm, längd 29 cm, bredd 15,5 cm. Polhemslås, blåmålat 1700-talet. Likbår av trä. 1800-talet. På sakristievinden. Krus av brunglaserad keramik, ögleformat handtag (av- brutet). Höjd 30 cm. Stämplad I Wright, Ratcliff Highway, Fulham stone pottery, GLAZEN[---] . Möjligen identiskt med det vinkrus som inköptes 1865 (räk.). Karaff av glas, vriden i blåsningen. Höjd 29,5 cm. Bläckhorn av grönt glas. Höjd 7 cm, diameter 13,5 cm. Anskaffat 1842 (vis.prot.). Två smidda gångjärn med graverad dekor. 1700-talet? I bårhuset. Spegel, rund mässingsram med pärlstav. Diameter 11 ,5 cm. I bårhuset. Tappkran av svarvat trä. Längd 18 cm. 1700-ta1et? Tre ekbitar med upphöjt snideri, målat i svart. Miniatyr av triumfkrucifixet, av snidat trä, målat i rött, vitt, rosa, blått, gult, brunt, guld, skär karnation. Höjd 30 cm, bredd 23 cm. l lat lf!l'l{/ J1Pj"'ll -f#i'7#/JII" lltmfi ,/J.. rlt/t~!~l'fNJ#J'f ;,{lr,r,,:fl,i.ltft. hY/1 1f'/1i;$:, 1iu.#fi "./; 111///Uhlt:/t-'f. /17 /tli. tmh..fh IViytihtitK7t 1//lllf /Z/f' 1'/tllllf ~V't/l~t:ld.-ytlhkurli-'~t \4-mi/7vrt:rlj611 ,t-,. ~.i/tr;/1,.;4, ;r.u- ,..f!r..u. ~nAf?1Ui Jitirflt1(tf '~ ~ ~~k.""~ 7(f.rr. :; lillA .f;'!~ •. fJIPt»Jr/twr. r;ffrllrJurr&wz!b;ikrl-~ IJo/lflt:~;;v•""IIIJrJv;.· IK4If i&Mtf'- #;!"'T>~;' l 1ka (J. "(}( t1fh.' ifto111at ~tillmiJ/Qv MI/tu nfl. "·f'~ INREDNING OCH INVENTARIER 59 Fig. 86. Klockan, gjuten av S. Ch. Grönvall i Stockholm 1826. Foto 1995. The bell, east by S. Ch. Grönvall in Stock- holm in l 826. Diverse fornfynd: järn, pilspets, glaspärlor, bronsspän- nen och ringar, djurhuvudformat spänne, mynt varav några medeltida. Madonna av keramik, målad i blått, rosa nyanser, svart, vitt, guld, skär karnation. Höjd 64 cm. Utförd av kerami- kern Gun Carlsson, Skåls, 1990 och bekostad av medel som skänkts av lärarinnan Maria Ekelund. På sidoaltaret. Försvunna övriga inventarier År 1594 (inv.) omtalas "Eth Brudt saetel", "En jarn staf- fuer" samt "En Spade och en picke". År 1614 (räk.) betalas "för Pickeen att gijljre ferdig". Brudsätet, en järnstör samt en spade och en "Picka" omnämns också 1680-1682 (inv. ). En "Timsten" inköptes 1732 (räk.) och en likbår 1743. En ny solvisare av ölandssten inköptes enligt räkenskaperna 1773-177 4 och en stock till denna på kyrkogården enligt räkenskaperna 1785- 1786. En straffstock anskaffades 1786 (räk.) ochomnämns ännu av P. A. Säve 1864 (UUB: S 40 n). Karl XIV Johans porträtt anskaffades 1832 (vis. prot.). Det fanns ännu kvar 1943 (st.prot.), svårt fuktskadat. Konservering beslöts men blev inte av och porträttet är nu- mera förkommet. År 1851 (räk.) får kakelugnsmakaren be- talt för tvättfat och handkanna till sakristian. P. A. Säve (UUB: S 40 n) omtalar 1864 en 70 år gammal glasskål. Klockor Kyrkan har endast en klocka (fig. 86). Den är prydd med dubbel palmettbård upptill och enkel nertill. Inskrift: 44 "ÅR I 826/ DÅ DCOTOR [SIC!] CARL JOHAN EBERSTEIN45/ VAR STIF- TETS BISKOP L. N. O./ GUSTAF KOLMODIN46 CONTRACTSPROST L. V. O./ MAGISTER HENRIK LYTHf FÖRSAMUNGENS KYRKO- HERDE S. S. TH. CAND./ HANS DRAKARFVE, CLAS OLSVENNA, JACOB SEXARFVEf KYRKOV ÄRDAR./ ÄR NÄS TORNKLOCKA OM- GJUTEN I STOCKHOLMI AF SAMUEL CH. GRÖNWALL." 47 Såväl inskrift som dekor nött av kimbning.48 Höjd 68 cm, diame- ter 68 cm, vikt 163 kg. Tonanalys (1. Rohr 1985): Fiss 2 + 10 c. Orohängd med ny kläpp av Bergholtz ' klockgjuteri , Sigtuna, 1957. En gammal klockkläpp och en klackaxel förvaras på sakristievinden. I 1594 års inventarium omnämns "En alter klocke". Den- na finns kvar ännu vid inv 1680-1682. År 1743 (räk.) sägs klockan vara i gott stånd. Enligt 1788-1789 års räkenska- per utbetalas till klackgjutaren Lars Öfverström49 i Karls- krona för klockans orogjutande med tillägg för ny metall. 'Noter l. Enligt docent Eva Bry/la, Ortnamnsarkivet i Uppsala (OAU). 2. Sammanställningen av gårdsnamnen och deras äldsta kända skrivformer är gjord av docent Evert Me/efors, vilken tackas varmt. 3. Näs socken fornminnesinventerades för revidering av ekono- miska kartan 1978 av Anders Persson. 4. Fredrik Bergman (1842-1875). Pastorsadjunkt i Hejde; forn- forskare. 5. Johan Johansson Wickman (1739- 1815). Glasmästare i Visby (Sv K Go IV, s.l30, 664). 6. Johan Mårtensson Suderbys ( 1709-1766). Bonde och tomresa- re från Suderbys i Gothem; far till Mårten Johansson S. (1738-1813). Far och son var sin resp. tids ledande tombygg- mästare på Gotland. 7. Nils Carlsson (1828-). Byggmästare från Mallgårds i Levide. 8. Jacob Klingwall (1786-1866). Präst; f. i När, adjunkt i Visby skola 1814, past. prreb. i Väskinde 1828, honorarieprost s. år, kyrkoherde i Roma 1842. Utförde ritningar till smärre bygg- nadsarbeten och utgav bl.a. "Fomlemningar i Wisby" 1823-1824. 9. Ludvig Hedin (1826-1917). Arkitekt; konduktör i fångvårdssty- relsen 1849-1851 , arkitekt i ÖIÄ 1849- 1893, arkitekt hos drät- selkommissionen i Stockholm 1855, stadsarkitekt i Stockholm 1863- 1898. l O. & Johan Jacob Broand er ( 1824-1905). Präst; f. i Visby, prästvigd 1848, pastorsadjunkt och vice pastor i Eskelhem 1848-1852, i Stenkyrka 1859, kyrkoherde i Havdhem och Näs 1861. G. l) med Carolina M aberger (1822-1882); g. Il) med Ulla Gregers- son (1840--). Il. Hans Niklas Tellström (1810--). Byggmästare från Fardhem; f. i Stånga (Sv K Go VI, s.l98, VIII:3, s. 32). 12. Johan Petter Jacobsson Heders/ed/ ( 1826-1917). Byggmästare i Näs. 13. Lars Lundberg (1708-1751). Byggmästare i Visby; f. i Lumrne- lunda. 14. Tyke Påvelsson Wramstedt ( 1734-180 l). Murmästare i Visby; f. i Skåne (Sv K Go VI, s. 709). 15. & Carl Sahlsteen (1741-1813). Dykerikommissarie i 40 år, seder- mera överdirektör vid Dykeriet samt postkontrollör på Öland, vilket bl.a. innebar att han ombesörjde postförbindelserna från Öland (Gaxa) till Klintehamn. Bosatt på Vedborm, Högby sn på Öland (Sv K Öl I, s. 267, not 12). 16. Nils Pettersson (1853-1930). Byggmästare i Visby, verksam vid ett stort antal gotländska kyrkorestaureringar. Far tillläroverks- adjunkten och fornforskaren Alfred Ed le ( 1893-1965). 17. Emil Eckhoff(l846-l923). Antikvarie; ursprungligen naturve- tenskapsman (fil. dr 1875) drogs E. från 1870-talets slut över till arkeologi och konstvetenskap och anställdes vid VHAA 1880. Han förestod Livrustkammaren 1883-1893 då han blev ama- nuens, från 1909 till pensioneringen 1915 betitlad Hjertbergsk antikvarie. E. är pionjär inom forskningen om svenska stavkyr- kor. Han omfattande undersökning av S:t Clemens kyrkoruin i Visby bör också nämnas. 18. J. Roasval i ms SvK vill dock se följande kronologi: långhus, kor, torn. Han tycker sig se att västmuren och tornbågen är se- kundära i förhållande till långhuset och byggda samtidigt med tornet. 19. Avlatsbrevets (avskriftens) text lyder i översättning (text inom parentes är antingen förtydligande av översättaren eller i avskrif- ten utelämnade delar av original brevet): "Då vi således önskar att S:t Johannes Döparens kyrka i Näs' socken på Gotland, Lin- köpings stift, talrikt besöks under tillbörliga ärebetygelser, (ef- terskänker vi barmhärtigt ett år och fyrtio dagar av den botgöring som pålagts) dem som i sanning botfardiga årligen besöker sam- ma kyrka på S:t Johannes Döparens fest, på den heliga och äro- rikajungfrun Marias festdagar, på bekännaren S:t Nikolaus' och martyren S:t Blasius ' festdagar, vilket helgons reliker vilar i den- na kyrka, såsom det tillstås, vidare på Kristi himmelsfardsdag, allt i förtröstan på den Allsmäktige Gudens barmhärtighet och på hans heliga apostlars, Petrus och Paulus', auktoritet. Givet (i Anagni den 23 juli under det andra året [av påven Bonifatius VIII:s pontifikat])." Docent Birgitta Fritz har tillhandahållit den latinska originaltexten och översättningen har utförts av fil. lic. Peter Ståhl. Båda tackas varmt. 20. & Blasius (d. tro!. 316). Biskop i Kappadocien, martyr och helgon; en av de 14 nödhjälparna. Han amopades bl. a. för hjälp mot hals- sjukdomar, tandvärk, barnsjukdomar, pest och djursjukdomar. B., som är ett mycket firat helgon, betraktas också som Ragusas (Dubrovniks) skyddshelgon. Han framställs ikonografiskt som biskop med en järnkam och två ljus, ibland korslagda, samt om- given av djur. Av ca 15 kända avbildningar av B. i Sverige finns ingen på Gotland. 21. Svante Hellquist (1750--). Vaktmästare och målare i Visby. 22. Tolkningen är utförd av docent Monica Hedlund, UUB, med hjälp av docent Anna Nils en, vilka tackas varmt. 23. skeppsristningarna är beskrivna enligt von Busch m.fl. 1993. För ordförklaringar hänvisas till denna bok. 24. Tolkningen av runiniskriftema är utförd av förste antikvarie Thorgunn Sntedal Brink, vilken tackas varmt. 25. Mansnamnet Lifrid, Lidfrid, Likfrid har tre medeltida belägg på Gotland, däribland en gravsten i Klinte kyrka (Sv K Go III:330). Liffrjdh i Kvie omnämns som tingsdomare i Banda ting 141 2 10/5. Vidare finns fem gårdar med namnet Liffride, dock ingen i närheten av Näs. Docent Evert Me/efors tackas varmt för dessa upplysningar. 26. & Beskrivningen av övriga ristningar har utarbetats i samarbete med fi l. dr Uaninn O Meadhra, som tackas varmt. 27. Johan Heme/l (ca 1680--1759). Bildhuggare och målare. Fram till 1739 var H. mantalsskriven i Växjö samt verksam i Småland och på Öland men flyttade till Gotland ca 1740 och var vid sin död bosatt i Vänge. Han har utfört ett stort antal arbeten i got- ländska kyrkor; särskilt karakteristiska är hans nummertavlor (Svahnström Svahnström 1989, s. 158). 28. Erik Fant (1889-1954). Arkitekt i KBS från 1917, egen verk- samhet från 1918. Har lett restaureringen av ett stort antal kyr- kor, bl.a. Storkyrkan, Johannes och Katarina kyrkor i Stock- holm, samt många betydande landskyrkor. 29. Eugen Hammarberg (1874-1949). Bildhuggare. Har utfört ett stort antal kyrkliga arbeten, t.ex. altaruppsatser i Stora Koppar- bergs kyrka (Dr) och Olaus Petri kyrka i Örebro (Nä). Han har även ritat Lindesbergs kyrkas (Vs) tornspira och medverkat vid flera kyrko- och skulpturrestaureringar. 30. Carl Wilhelm Pettersson (1866-1954). Målare, tecknare, kon- servator. F. i Ronehamn; från 1890-talet verksam som konserva- tor främst vid mer än l 00 kyrkorestaureringar, på Gotland bl. a. i Ardre, Dalhem och Hemse, samt även i Uppland, Västergötland och Södermanland. Med åren tillägnade sig P. en mer antikva- riskt inriktad restaureringssyn. Särskilt skicklig var han som glasmålare. 31. Christian Wilspecht (1677-1745). Präst; f. i Visby, nådårspredi- kant i Hangvar 1706-1710, adjunkt i Eskelhem 1707-1714, vi- ce pastor i Lärbro 1714-1720 och 1724-1727, kyrkoherde i Havdhem och Näs 1726. "En tredsk sälle, halsstarrig och förtret- lig" (Lemke). G. med Beata Hildebrand (1684-1 737). 32. Nils Gardell ( 1736-1813). Präst, biskop; f. i Garde, prästvigd 1767, konsistonenotarie 1771, kyrkoherde i Havdhem och Näs 1785, kontraktsprost 1794, teol. dr 1800, biskop i Visby 1807. G. I) med Anna Margareta Tofften (1751- 1779); g. II) med Brita Maria Fåhrceus (1765-1819). 33. Orgelns disposition: Gedackt 8' (ek), Rörflöj t 4 ' (tenn), Oktava 2' (tenn), Kvinta l 1/3' (tenn), Subbas 16' (brasilfura). 34. Quist Falkengren (1736-1782). Silversmed i Visby, mästare 1760. Änkan Maria Margareta F. stämplade till 1784. (Sv K Go III, s. 118, 307; VI, s. 647). 35. Helena Anschii/z ( 1878- 1958). Textilkonstnärinna; f. i Martebo, bosatt i Visby från 1900. Hon har utfört 45 kyrkliga textilier, hu- vudsakligen på Gotland. Ett otryckt manuskript av henne, "Mi- na minnen från biskopsgården i Visby från 1903 till 1916", för- varas i GF:s arkiv. 36. Elisabeth Weixlgärtner-Söderberg ( 1912-). Konstnärinna. Efter studier i Wien 1927-1932 kom W.-S. som flykting till Sverige 1939. Hon har huvudsakligen arbetat med olja och akvarell, från 1940-talets slut uteslutande med religiösa motiv. 37. Cambrique, cambridge, egentligen engelska cambric av den nordfranska staden Cambrai; fin tvåskaftad linne- eller bomulls- väv. NOTER 61 38. Johan Kullberg (1800--1876). Gördelmakare i Visby; f. i Kvi- inge i Skåne. 39. Namnen har där så varit möjligt kompletterats enligt Olofsson 1985. 40. Gustaf Lutteman (1775-1818). Präst; f. i Eskelhem, pastorsad- junkt i Källunge 180 l , pastoralex. 1807, kyrkoherde i Havdhem och Näs 1808. " ... en grundlärd man" (Lemke). 41. Utförligare beskrivning i Strand 1981, s. 46, varpå denna be- skrivning bygger. 42. Henrik Lyth (1782-1859). Präst; f. i Visby, magisterex. 1806, prästvigd 1809, adjunkt vid Visby trivialskola s. år, kyrkoherde i Östergarn 1812, i Havdhem och Näs 1819, prost honoris causa 1832, teol. dr 1845. " ... en man med skarpsinnigt hufvud och ovanligt minne" (Lemke). Under senare delen av sitt liv var L. blind. G. med Dorothea Catharina Köhler ( 1785-1855). 43. Carl Begas (1794-1854). Tysk målare; professor vid Kungl. Akademien i Berlin. Har utfört ett stort antal religiösa målning- ar i romantikens anda. 44. Inskriften återgiven efter Rohr 1985, s. 208. 45. & Carl Johan Eberstein (1758-1 838). Biskop; professor i Lund 1808, domprost där 1812, biskop i Visby 18 13. "Som enskild menniska var han utmärkt genom älskvärdhet och fromhet" (Lemke). 46. Gustaf Kolmodin (1755-1831). Präst; f. i Eksta, adjunkt i Levi- de 1781, kyrkoherde i Eksta och Sproge 1806, kontraktsprost 1819. "Mångkunnig man, lärd hushållare, stor landtbrukare och betydande possessionat" (Lemke). Bl.a. ägde K. Lilla Karlsö. G. med Christina Elisabeth Malmsten (1761 - 1844). 47. Samuel Christer Grönwall ( 1798-1839). Klockgjutare i Stock- holm, ålderman (Sv K Go 1:465, VII:4, s. 91 ). 48. Kimbning, kimning; metod vid klockringning varvid man slår på klockans utsida med en klubba eller en sten. 49. Lars Öfverström (1750-1788). Klackgjutare i Karlskrona, mäs- tare 1777. Änkan M ärta Catharina Ö. ( 1746-1808) fortsatte rö- relsen (Sv K Bl I, s. 81, 155, 270, 372; 120 f.; IV, s. 460; V, s. 188). Källor och litteratur OTRYCKTA KÄLLOR Hablingbo Näs kyrkas nyare arkivalier förvaras i kyrkoarkivet i Hablingbo präst- gård. För beskrivningen värdefulla uppgifter återfinns i följande se- rier: Div. kladdräk. 1847-1919 (1: 1), st. prot. 1949- (K Il: 1), kr.prot. 1838- (K III: 1-2), räk. 1852- (Lia:2- ), spec. räk. 1847- (L lb: 1-), ve- rifikationer 1908-(L Je: 1-), inv. 1960- (N:2), d iv. hand!. 1832- (0: 1), förslagsritningar till uppvärmning och nya fönster 1910 (R:3), ritning över elektriska installationer 1963 (R:7). Stockholm ATA: N. J. Ekdahl: Resa på Gotland 1826 (Äa 2, E III:9);- Jnv. 1830; - P. A. Säve: Antiqvitetsintendentens berättelse ( 1864), vol. E IV:5; - E. Eckhoffs arkiv, brev, vol. 5: - från N. Pettersson till E. Eckho.ffangå- ende golvnivån 1909 12/4;- snabbinv. av R. Gabrielsson 1924;- an- gående nytt krucifix 1930-1932; -J. Roasvals arkiv: Gotlands kyrkor, vol. V; otryckt beskrivning över Näs kyrka för Sv K (u.å., 1930-talet); - angående påträffad massgrav på kyrkogården 1939; - angående kon- servering av vissa inventarier (kudde, minnestavla och porträtt av Karl XIV Johan) 1943;- angående kyrkogårdsutvidgning 1943- 1945;- angående inläggning av gravsten i korgolvet 1946;- angående uppfö- rande av transformatorhus och elektriska installationer 1949-1950;- angående konservering av votivskepp 195 1; -angående ytterbelys- ning 1957; - angående konservering av inskriftstavla 1959;- angåen- de bårhus 1960; - angående åskledare 1962; - angående ny orgel 1964--1965;- angående ev. WC i sakristian 1978;- angående om- byggnad av bårhus 1979;- angående förkommen dyna 1980;- angå- ende besiktning 1987; - angående reparation av tornhuv m.m. 1988-1989; - angående återöppnande av nordportalen 1989; -angå- ende invändig restaurering 1989-1990;- P.M. av M. Korsman med förslag till restaurering av kalkmålningar 1989; - angående uppmu- rande av sidoaltare samt uppsättning av Mariabild 1990; - dokumen- tation över utvändig restaurering av J. A:son U tas 1990;-dokumenta- tion över invändig restaurering av A. Malmsten 1992;- angående upp- tagande av altarskiva samt dendrokronologisk undersökning 1994; - dendrokronologisk undersökning av Th. Bartholin, H. Ponnert och P Sjömar 1996 (2 blad);- brev från N. Olofsson till författaren med granskat manus och kompletterande upplysningar 1997. Fotografier. - Ikonografiska registret. - Ritningar: Ritning till nytt krucifix av E. Fant 193 1- 1932; - förslag till utvidgning av kyrkogår- den av E. Nilsson 1945;- förslag till uppvärmning och belysning av Gotlands läns hushållningssällskap 1950 (2 blad); - förslag till ytter- belysning av ingenjörsfirman L. Träff1957;- förslag till nytt bårhus av ingenjörsfirman G. Hörnfeldt 1958-1959 (2 blad); förslag till vindsbe- lysning av Hemse elektrotekniska byrå 1962; - förslag till orgel och dess placering av A. Philip 1965 (2 blad): - förslag ti ll bänkinredning i tornet samt förslag till bommar och bomrännor i nordportalen av J. A: son Uras 1989 (2 blad); - förslag till nytt sidoaltare, ti ll upphäng- ning av krucifixfragment och votivskepp, till ny innerruta i korets öst- fönster samt uppställning av runsten i ringkammaren av densamme 1990; ( 4 blad). KB: J. Wallin: Analecta Gothlandensia II (Dep. 32:2);- C. G. Hi/fe- Ii ng: Journal Hållen under en Resa till Gothland, År 1799, på Wälbor- ne Herr Hof-Intendenten Pehr Thams bekostnad och anordning (F. m. 57:6). RA: Avskrifter ur Vatikanens arkiv av K. H. Karlsson (Reg. Vat. 48, Archivio segreto Vaticano). Ecklesiastikdepartementet: konseljakter 1859 3/12, 1863 8/5. ÖIÄ:s arkiv: Förslag till ny tornspira av L. Hedin 1859; - förslag till fönster och orgel av /. Tengbom 1909 (2 blad, ej antagna);- förslag till uppvärmning, nya fönster, orgelfasad, altarskrank m.m. av N. Petters- son 1910 (3 blad); - gransknings- och inspektionsblanketter ang. re- staureringen 19 1 O (2 blad). Uppsala Språk- och Folkminnesinstitutet (SOFJ): F. Bergman: Samlingar (197:83:8, 13). UUB: P A. Säve: Gotländska samlingar (S 40 m-n); - Densamme: Ritningar, Aqvarelskitzer och handskrifna utkast om Gottländska fornföremål, mapp nr 68 (S 170:2). Visby Gotlands Fornsals arkiv: Angående konservering av votivskepp 195 1; -angående mynt från 1500-talet 1955;- angående utvändig restaure- ring 1968; besiktningsprotokoll1 974; - förslag till tillbyggnad av sak- ristian 1977-1978; dokumentation av invändig restaurering 1990. - Fotografier. ViLA: För beskrivningen värdefulla uppgifter återfinns i följande serier: St.prot. 18 19- , kr.prot. 1824- (Havdhem K 1:1-); räk. 1727-, spec.räk. 1727- 1774 (Havdhem L la: 1- ); spec.räk. 1773-, kladdräk. 1847- 1865 (Havdhem L lb: l- ); vis.prot. och inv. 1727- (Havdhem N: l ); hand l. an g. kyrka, in v. m.m. 1680- (Havdhem 0: l). Gotländska kyrkaräkenskaper 1614, 1637 (Avskriftssamlingen A 84; original i Reg. 108 B, DaRA). ViLA, Domkapitlets arkiv: Konsistorieprotokoll1740 (A Ja: 13); H. Spegels in v. 1680-1682 (D II: l ); in v. bok för sudertredingen 1594 (D !1:3); visitationshandlingar 1680-1736 (F la: 1). TRYCKTA KÄLLOR OCH LITTERATUR Alla fick inte plats när Näs kyrka återinvigdes efter restaureringen, i: GA 7/5 1990. Ambrosiani, Sune, 1912: Gotländska kyrkoinventarier. Sthlm. Atlas över rikets indelningar i län, kommuner, församlingar och tätor- ter. Sthlm 1992 (2 upp!.). Brunius, Carl Georg, 1866: Gotlands konsthistoria. III. Lund. von Busch, Peter; Sibylla Haasum Erland Lagerlöf, 1993: skepps- ristningar på Gotland. Sthlm. Daun, Peter, 1990: Jubel i Näs kyrka: Oväntade fynd bakom putsen. GA med när sensationella fynd gjordes i Näs kyrka, i: GA 31/1 1990. "Fula kyrkan i Näs" var en klenod, i: GT 5/5 1990. Gårdarna och folket, i: Näs socken. [L] Visby 1985. Helander, Sven, 1991 : Sockenkyrkans liturgiska profil, i: Kyrka och socken i medeltidens Sverige. Studier till Det medeltida Sverige 5. Sthlm. Hi/feling, C. G. G., 1994-1995: C. G. G. Hilfelings gotländska resor. Utg. T. Gislestam. l-2. Visby. Holmbäck, Lars Magnus, 1959: Visby stifts kyrkklockor III. Södra tre- dingen, i: Hälsning från De hundra kyrkornas ö 1959. Visby. Håkanson, Björn, 1990: Den gåtfulla texten i Näs, i: GT 29/6 1990. Kellström, Gustaf 1927: Från gammal tid, ur en församlings historia, i: Julhälsningar till församlingarna i Visby stift 1927. Visby. Jansson, Sven B. F. Elias Wessen, 1962. Sveriges runinskrifter. XI. Gotlands runinskrifter. I. Sthlm. Lagerlöf Erland Gunnar Svahnström, 1991: Gotlands kyrkor. Sthlm. (Tidigare upplagor 1966, 1973, 1984.) Lemke, Otto Wilhelm, 1868: Visby stifts herdaminne. Örebro.- Den- samme, 1892: Supplementblad till Visby stifts herdaminne. Visby. Lindström, Gustaf Johan, 1895: Anteckningar om Gotlands medeltid. II.Sthlm. Lundmark, Efraim, 1925: Kyrklig konst efter reformationen i Got- lands Fornsal. Sthlm. Näs kyrka får Mariaaltare, i: GA 20/7 1990. Olofsson, Nils, 1985: Kyrkan och församlingen; Sockenmagasinet, i: Näs socken. [I.]. Visby. - [Densamme], 1993: Sockenmagasinet; Näs Kyrka och prästgård, i: Näs socken Il. Visby.- [Densamme], u.å: Kort beskrivning av Näs kyrka. U.o. Pernler, Sven-Erik, 1977: Gotlands medeltida kyrkoliv. Visby. - Den- samme, 1987: Die Patrozinien Gotländischer Kirchen, i: Visby-Col- loquium des hansischen Geschichtsvereins 15- 18 Juni 1984. Köl n. Press, Barry, 1963: Gotländska kyrkor. Näs kyrka, i: Gotlänningen 26/10 1963. Revisionsbok för Gotland 1653. l. Sudertredingen. Visby 1974. Rohr, Ingvar, 1985: Gotlands kyrkklockor och ringningsseder. Var- berg. Roosval, Johnny, 19 11: Die Kirchen Gotlands. Sthlm. - Densamme, 1918: Die Steinmeister Gottlands. Sthlm. - Densamme, 1925a: Medeltida konst i Gotlands fornsal. Sthlm. - Densamme, 1925b: Medeltida skulptur i Gotlands fornsal. Sthlm. - Densamme, 1926: Den gotländske ciceronen. Sthlm. (Ny reviderad upplaga 1950.) - Densamme, 1933: Årtalen i Bilefelts taxuslista och hos Strelow, i: Y mer 1933. Sth1m.- Densamme, 1941: Gotlands kyrkor och kasta- F ör kortning ar ATA Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm D aRA Rigsarkivet, K! TING · SiltH, TING ff - RoneSETTING - ' 1 1 _,;+ Alva , ;/ H blingbo j HEMSETf G SliteKoping HOBURGS V ·+l \.+Eke + Kyrka, kapell . r \ "-' + Ödekyrka, kyrkoruon Gr|tliQJbR.. D i? __ _: Större väg -j; RÖTLI E äs+ 1 --settingsgräns ----· Tingsgräns Ra------1a0a----a20km KARTOGRAFISKA INSTITUTET ISSN 0284-1 894 ISBN 91-7209-138-X (hft. ) a.d p Riks .k . .. b O 1 sant1 var1eam etet