Riksantikvarieämbetet

En av de viktigaste förutsättningarna för att kyrkliga textilier ska bevaras och hålla länge är att de förvaras och vårdas väl. Detta rådgivningsblad presenterar några råd om hur man kan åstadkomma bra förvaring och vård.

Vårda väl-blad är Riksantikvarieämbetets serie med enkla, digitala rådgivningsblad, som på ett lättbegripligt sätt ger svar och praktiska råd på frågor som rör vården av kulturarvet. De är indelade i följande områden: arkeologiskt material, textil, byggnader, färger/pigment, skadedjur, ljus, material och biologiskt kulturarv.

Die Broschüre beschreibt die 15 Welterbestätten in Schweden das ist ein die UNESCO-Welterbeliste im Jahr 2013, und wie dient als Schutz des Kultur- und Naturerbes. Gedruckte Broschüren sind neben den Welterbestätten und kann nicht aus das Schwedischen Zentralamt für Denkmalpflege oder das Schwedischen Staatliche Amt für Umweltschutz bestellt werden.

Die Broschüre beschreibt die 15 Welterbestätten in Schweden das ist ein die UNESCO-Welterbeliste im Jahr 2013, und wie dient als Schutz des Kultur- und Naturerbes. Gedruckte Broschüren sind neben den Welterbestätten und kann nicht aus das Schwedischen Zentralamt für Denkmalpflege oder das Schwedischen Staatliche Amt für Umweltschutz bestellt werden.

This book describes Sweden’s fifteen World Heritage sites. A World Heritage site is a site of special cultural or natural value that relates the history of the Earth and its people. The Royal Domain of Drottningholm became the first of Sweden’s World Heritage sites in 1991, and most recently the Decorated Farmhouses of Hälsingland were included in the UNESCO World Heritage List in 2012. We hope the book will spark an interest in finding out more and going to visit these fascinating places!

The leaflet describes the 15 World Heritage Sites in Sweden which are on the UNESCO World Heritage List 2013, and how the UNESCO Convention can protect the World Cultural and Natural Heritage. Printed leaflets are available adjacent to the World Heritage Sites and can not be ordered from the Swedish National Heritage Board or the Swedish Environmental Protection Agency.

This book describes Sweden’s fifteen World Heritage sites. A World Heritage site is a site of special cultural or natural value that relates the history of the Earth and its people. The Royal Domain of Drottningholm became the first of Sweden’s World Heritage sites in 1991, and most recently the Decorated Farmhouses of Hälsingland were included in the UNESCO World Heritage List in 2012. We hope the book will spark an interest in finding out more and going to visit these fascinating places!

The leaflet describes the 15 World Heritage Sites in Sweden which are on the UNESCO World Heritage List 2013, and how the UNESCO Convention can protect the World Cultural and Natural Heritage. Printed leaflets are available adjacent to the World Heritage Sites and can not be ordered from the Swedish National Heritage Board or the Swedish Environmental Protection Agency.

Riksantikvarieämbetet har under 2007 tagit fram ett program för uppföljning och utvärdering av tillämpningen av lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) och miljöbalkens bestämmelser om kulturreservat. Programmet består av en genomgång av innehållet i paragraferna, rutiner och processer för handläggningen, vad som ska följas upp varje år och i fördjupade utvärderingar.

Riksantikvarieämbetet har under 2007 tagit fram ett program för uppföljning och utvärdering av tillämpningen av lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) och miljöbalkens bestämmelser om kulturreservat. Programmet består av en genomgång av innehållet i paragraferna, rutiner och processer för handläggningen, vad som ska följas upp varje år och i fördjupade utvärderingar.

Forskningsprojektet sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelsehistoria presenterar i denna rapport en sammanfattande översikt av kyrkobyggandet i landskapet Öland från medeltiden till 1950. Rapporten är en del i en serie där samtliga landskap ingår. Projektresultaten kommer även att redovisas i en tryckt volym om kyrkorna i hela landet, samt genom uppgifter som i samarbete med Riksantikvarieämbetet görs tillgängliga via Internet. Det tvärvetenskapliga projektet sockenkyrkorna har med stöd från Riksbankens Jubileumsfond pågått 1996–2001. Anslaget förvaltas av Riksantikvarieämbetet. Projektet har som mål att behandla Sveriges kyrkor byggda före 1950, med tonvikt på de ca 2 600 församlingskyrkorna. Kyrkorna och deras närmiljö studeras både som element i landskapet och i bygden, och som byggnadsverk och kyrkorum. Projektet behandlar alltså i första hand de huvudkyrkor som kan knytas till kända socknar och församlingar. Socken och församling används här som synonymer och avser den minsta territoriella enheten inom Svenska kyrkan

Forskningsprojektet sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelsehistoria presenterar i denna rapport en sammanfattande översikt av kyrkobyggandet i landskapet Östergötland från medeltiden till 1950. Rapporten är en del i en serie där samtliga landskap ingår. Projektresultaten kommer även att redovisas i en tryckt volym om kyrkorna i hela landet, samt genom uppgifter som i samarbete med Riksantikvarieämbetet görs tillgängliga via Internet. Det tvärvetenskapliga projektet sockenkyrkorna har med stöd från Riksbankens Jubileumsfond pågått 1996–2001 med Riksantikvarieämbetet som huvudman. Projektet har haft som mål att behandla Sveriges kyrkor byggda före 1950, med tonvikt på de ca 2 600 församlingskyrkorna. Kyrkorna och deras närmiljö har studerats både som element i landskapet och i bygden, och som byggnadsverk och kyrkorum. Projektet behandlar alltså i första hand de huvudkyrkor som kan knytas till kända socknar och församlingar. Socken och församling används här som synonymer och avser den minsta territoriella enheten inom Svenska kyrkan.

Denna rapport presenterar resultatet av projektet Överinseende konkurrens och effektivitet inom uppdragsarkeologin. Rapporten redogör för hur konkurrens och effektivitet inom uppdragsarkeologin fungerar på en systemnivå, påvisar skillnader mellan faktiskt tillstånd och önskvärt tillstånd samt belyser bakomliggande orsaker.

Denna rapport presenterar resultatet av projektet Överinseende av skogsärenden och kap 2 Kulturmiljölagen. Rapporten redogör för hur systemet för avverkningsanmälan, tillstånd och tillsyn fungerar på en systemnivå, påvisar skillnader mellan faktiskt tillstånd och önskvärt tillstånd samt belyser bakomliggande orsaker. Utgångspunkterna är att lagstiftningen ska tillämpas enhetligt över hela landet och i enlighet med lagstiftarens intentioner. Syftet är att identifiera problemområden samt uppmärksamma faktorer och systemfel som resulterar i diskrepans mellan det faktiska och det önskvärda tillståndet. Till detta kommer att på ett övergripande plan förklara varför och rekommendera förändringar, det vill säga identifiera problem som behöver rättas till och problemområden som behöver utredas ytterligare.

Syfte med denna överinseenderapport är att ge en bild av hur länsstyrelsen arbetar med tillämpningen av KML i sin hantering av ansökningar om metallsökaranvändning samt belysa mera generella problem och möjligheter relaterade till metallsökaranvändning. Fokus ligger på att belysa vilka konsekvenser regelverket har och om det finns oönskade effekter som kan åtgärdas som underlättar tillämpningar av regelverket för metallsökning. Om det finns behov ska resultatet av utvärderingen även kunna användas för andra åtgärder som att tillvarata medborgarnas intressen. En målsättning är att rapporten i förlängningen ska kunna användas som underlag för att utveckla samverkan mellan civilsamhälle och kulturmiljövårdens olika aktörer i frågor kring metallsökaranvändning.

Föreliggande rapport är en utvärdering av sammanlagt 289 överklaganden av länsstyrelsebeslut enligt 2, 3 och 4 kap. lag (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) till allmän förvaltningsdomstol under åren 2000 – 2008. Flertalet överklaganden avgörs i länsrätterna. Utvärderingen omfattar endast 41 överklaganden till kammarrätterna. Regeringsrätten har under den aktuella tidsperioden avgett tre domar gällande 4 kap., men inte någon för 2 eller 3 kap. KML. Ytterligare nio domar överklagades till Regeringsrätten som dock inte gav prövningstillstånd. Utvärderingen omfattar även ett beslut från Kulturdepartementet.

Föreliggande rapport är en utvärdering av sammanlagt 289 överklaganden av länsstyrelsebeslut enligt 2, 3 och 4 kap. lag (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) till allmän förvaltningsdomstol under åren 2000 – 2008. Flertalet överklaganden avgörs i länsrätterna. Utvärderingen omfattar endast 41 överklaganden till kammarrätterna. Regeringsrätten har under den aktuella tidsperioden avgett tre domar gällande 4 kap., men inte någon för 2 eller 3 kap. KML. Ytterligare nio domar överklagades till Regeringsrätten som dock inte gav prövningstillstånd. Utvärderingen omfattar även ett beslut från Kulturdepartementet.

Inför arbetet med den fysiska riksplanerinqen gjordes en genomgång och ett urval av de från bevarandesynpunkt mest värdefulla natur-och kulturmiljöerna i vårt land. Kulturminnesvårdens urval redovisades i civildepartementets serie Underlagsmaterial (U 23). I samband med remissbehandlingen av detta underlagsmaterial och rapporten Hushål lning med mark och vatten (SOU 1971:75) gjordes även vissa kompletterinqar som ett resultat av proqramskedeti den fysiska riksplanerinqen. I samband med att denna vägledning remissbehandlades översändes en kopia av denna förteckning över riksintressena till respektive länsstyrelse.

Denna rapport presenterar resultaten av den översyn av regleringen avseende de kyrkliga kulturminnena och dess tillämpning som Riksantikvarieämbetet utfört inom ramarna för regeringsuppdrag Ku2013/1343/KA. Rapporten presenterar också de förslag till regeländringar som Riksantikvarieämbetet ser behov av utifrån den genomförda översynen. Utgångspunkten för översynen är att lagstiftningen ska tillämpas enhetligt över hela landet och i enlighet med lagstiftarens intentioner. Syftet är att identifiera områden där det råder diskrepans mellan den faktiska tillämpningen och det önskvärda tillståndet och där så är fallet förklara vad denna diskrepans beror på. I översynen beaktas och analyseras även de synpunkter som inkom till Regeringskansliet med anledning av remitteringen av Kulturmiljöutredningens betänkande Kulturmiljöarbetet i en ny tid (SOU 2012:37).

Regeringen beslutade i juni 2013 att ge Riksantikvarieämbetet i uppdrag att göra en översyn av regelverket om kulturföremål (Ku2013/1344/KA). Översynen ska enligt beslutet inbegripa en analys av hur kulturmiljölagens bestämmelser och berörda delar av kulturmiljöförordningen kan moderniseras och förenklas.I det följande sammanfattas ett antal centrala förslag på hur regleringen av utförsel av kulturföremål, enligt 5 kap. kulturmiljölagen och kulturmiljöförordningen, bör anpassas till aktuella förutsättningar. Det handlar om förslag rörande enskilda regelförändringar och ny reglering samt förslag på hur regelverket bör tolkas för att förbättra tillämpningen.