Riksantikvarieämbetet

Denna handledning kan användas av alla handläggare inom kulturmiljöområdet som arbetar med värdering och ska kunna ses som informationskälla och stöd vid genomförandet av en konsekvensanalys.

Denna handledning kan användas av alla handläggare inom kulturmiljöområdet som arbetar med värdering och ska kunna ses som informationskälla och stöd vid genomförandet av en konsekvensanalys.

Denna rapport är en del av Riksantikvarieämbetets arbete med att utveckla förutsättningarna för ett framgångsrikt MKB-arbete. Kulturmiljön ska där ingå som en av de grundläggande utgångspunkterna för olika planerade förändringar i landskapet. I rapporten analyseras åtta verkliga exempel med avseende på vad som avgjort om kulturmiljöfrågan väckt intresse och engagemang och dessutom fått betydelse för problemformulering, projektmål och valda lösningar.

I Riksantikvarieämbetets arbete med att ta fram en handlingsplan för klimat-anpassning och energieffektivisering för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse har det bland annat framkommit att klimatanpassningsåtgärder primärt inte handlar om att genomföra större ombyggnationer eller restaureringar i bebyggelsen. Det är snarare så att beredskapen behöver ökas genom förebyggande fastighetsförvaltning med preventiva åtgärder i och omkring byggnaderna. Vård- och underhållsplaner är ett verktyg för förvaltningen av kulturhistoriskt värdefulla miljöer, som ger riktlinjer och stöd för förvaltning, underhåll och skötsel, grundat på långsiktighet och helhetssyn. Det är ett praktiskt styrdokument och underlag för förvaltare, utförare, myndigheter, hyresgäster m.fl. i såväl den dagliga förvaltningen som vid större underhållsåtgärder. Både form och omfattning på dessa planeringsunderlag varierar, men också vilka krav som gäller.

Denna hantverksdokumentation ingår i en serie av häften som beskriver de arbeten som utförts under restaureringen av Mälsåkers slott 1993–96. Häftena ska inte uppfattas som instruktioner utan just en dokumentation av hur uppgifterna lösts på Mälsåker. För innehållet svarar hantverkare och handledare på Byggnadshyttan Mälsåker. Målsättningen för de invändiga putsarbetena har varit att bevara så mycket som möjligt av den äldre putsen samt att ny puts skall likna de äldre putsytorna. Den äldre putsens skick och utförande har noga dokumenterats och bruksprover har analyserats på Sveriges provnings- och forskningsinstitut i Borås samt av Riksantikvarieämbetets institution för konservering. Dokumentationen och provanalyserna har sedan legat till grund för putsarbetena.

Denna hantverksdokumentation ingår i en serie av häften som beskriver de arbeten som utförts under restaureringen av Mälsåkers slott 1993–96. Häftena ska inte uppfattas som instruktioner utan just en dokumentation av hur uppgifterna lösts på Mälsåker. För innehållet svarar hantverkare och handledare på Byggnadshyttan Mälsåker. Målsättningen har varit att återskapa husets tidigaste färgsättning och detta utan att riva ner senare tiders putslager och färgskikt. Fasadernas skick och utförande har noga dokumenterats och en mängd bruksprover har tagits på slottets fasader. Proverna har sedan analyserats på Sveriges provnings- och forskningsinstitut i Borås samt av Riksantikvarieämbetets institution för konservering. Dokumentationen och provanalyserna har legat till grund för putsarbetena och även för slottets färgsättning.

Alla objekt som kan vara hälsoskadliga ska vara märkta med tydlig information. Där ska framgå allt som behövs för att man ska kunna identifiera den risk som är förknippad med objektet. Sedan 2015 ska märkning av kemiska ämnen ske enligt CLP-förordningen.* I första hand är det arbetsgivarens ansvar att se till att korrekt märkning finns.

Detta Vårda väl-blad handlar om mätning av temperatur och relativ luftfuktighet (RF) i museer och kulturhistoriska miljöer. Här finns information om vilka instrument man använder, vad man ska tänka på vid val av mätinstrument och hur man mäter.

Naftalen är historiskt sett ett av det mest använda medlen för att skydda textilier mot mal och andra insekter. De negativa hälsoeffekterna av naftalen är numera kända och det är viktigt att känna till var i samlingar naftalen kan förekomma, och hur man hanterar och arbetar säkert med dessa objekt.

I denna serie, Natursten i byggnader, redovisas materialet länsvis i geografiskt sammanhållna områden. Seriens två första publikationer är Teknik & Historia och Svensk byggnadssten &Skadebilder. I den första ges en bakgrund till projektet med tyngdpunkt på stenbyggande, stenbearbetning och stenkonservering i kulturhistorisk och teknisk belysning och i den andra redovisas den geologiska bakgrunden med utförligare beskrivning av bergarter och skador. Denna rapport omfattar Göteborgs och Bohuslän samt Hallands län, dvs. västkustlänen.

Den bearbetade naturstenen i byggnaderna har inte oändlig livslängd. I stället är den ett av de mest hotade materialen i vår kulturmiljö. Genom en landsomfattande inventering av kulturhistoriskt intressanta byggnader med bearbetad och utvändigt exponerad natursten får vi en samlad bild av vilka bergarter som använts under olika tider och i olika regioner, samt olika sten typers benägenhet för skador. Med stöd av denna inventering kan man undersöka orsakerna till skadorna samt utveckla konserveringstekniska åtgärder och vårdprogram för framtiden.

Den bearbetade naturstenen i byggnaderna har inte oändlig livslängd. I stället är den ett av de mest hotade materialen i vår kultunniljö. Genom en landsomfattande inventering av kulturhistoriskt intressanta byggnader med bearbetad och utvändigt exponerad natursten får vi en samlad bild av vilka bergarter som använts under olika tider och i olika regioner, samt olika stentypers benägenhet för skador. Med stöd av denna inventering kan man undersöka orsakerna till skadorna samt utveckla konserveringstekniska åtgärder och vårdprogram för framtiden.

Den bearbetade naturstenen i byggnaderna har inte oändlig livslängd. I stället är den ett av de mest hotade materialen i vår kultunniljö. Genom en landsomfattande inventering av kulturhistoriskt intressanta byggnader med bearbetad och utvändigt exponerad natursten får vi en samlad bild av vilka bergarter som använts under olika tider och i olika regioner, samt olika stentypers benägenhet för skador. Med stöd av denna inventering kan man undersöka orsakerna till skadorna samt utveckla konserveringstekniska åtgärder och vårdprogram för framtiden.

Den bearbetade naturstenen i byggnaderna har inte oändlig livslängd. l stället är den ett av de mest hotade materialen i vår kulturmiljö. Genom en landsomfattande inventering av kulturhistoriskt intressanta byggnader med bearbetad och utvändigt exponerad natursten får vi en samlad bild av vilka bergarter som använts under olika tider och i olika regioner, samt olika stentypers benägenhet för skador. Med stöd av denna inventering kan man undersöka orsakerna till skadorna samt utveckla konserveringstekniska åtgärder och vårdprogram för framtiden.

Denna rapport omfattar Stockholms och Södermanlands län. Inventeringen av byggnaderna i Stockholm har utförts av Urban Nilsson och Hedvig Schönbäck, Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stad. Även om denna inventering i princip utfördes likartat som övriga delar av landet finns vissa olikheter. Därför presenteras Stockholm separat. En utförligare redovisning har publicerats av Stockholms stadsmuseum, Dekorativ fasadsten på Stockholms malmar.

Denna rapport omfattar Stockholms och Södermanlands län. Inventeringen av byggnaderna i Stockholm har utförts av Urban Nilsson och Hedvig Schönbäck, Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stad. Även om denna inventering i princip utfördes likartat som övriga delar av landet finns vissa olikheter. Därför presenteras Stockholm separat. En utförligare redovisning har publicerats av Stockholms stadsmuseum, Dekorativ fasadsten på Stockholms malmar.

Luftföroreningarnas inverkan på det mångsidiga svenska kulturarvet har knappast kunnat undgå någon. Från att tidigare varit ett lokalt problem har luftföroreningarna med tiden utvecklats till att bli ett globalt hot. De kulturhistoriska lämningar som hotas av miljöförstöring är av olika typ och material. Inom Riksantikvarieämbetet pågår sedan 1988 såväl inventering av som forskning om skilda typer av objekt inom området luftföroreningar och kulturmiljö. Arbetet omfattar även skydds-och restaureringsåtgärder baserade på dagens kunskapsläge. Det övergripande syftet är att minska miljöns skadliga effekter på kulturminnen och kulturföremål (Lindborg 1990, Gullman 1992). Natursten i byggnader är ett de/projekt inom området luftföroreningar och kulturmiljö med inriktning på en rikstäckande översiktlig inventering av material och skador på kulturhistoriskt värdefulla byggnader med exponerad bearbetad natursten.

Detta dokument beskriver kortfattat hur man använder tillämpningen Naturstensregistret .

Detta dokument beskriver kortfattat vilken information som finns i de olika fälten i Naturstensregistret .

Detta dokument Beskriver inventeringens och registrets tillkomst och uppbyggnad.

Syftet med följande utvärdering är att beskriva och förstå orsakerna till att antalet byggnadsminnesförklaringar fluktuerat över tid och minskat under de två senaste decennierna. Utvärderingen har därför granskat länsstyrelsernas tillämpning av de bestämmelser som rör processen för bildandet av byggnadsminnen i enlighet med 3 kap. kulturmiljölagen (1988:950), KML. Den har tagit sin utgångspunkt i hur länsstyrelserna bedömer kulturhistoriskt

I denna rapport redovisas vad ansvariga myndigheter har gjort och avser att göra för att de nya nationella målen för kulturmiljöarbetet1 ska uppfyllas, i enlighet med regleringsbrevet för 2014 under rubriken Ett offensivt och angeläget kulturmiljöarbete. Länsstyrelserna har i sitt regleringsbrev för 2014 att redovisa till Riksantikvarieämbetet hur de arbetar och planerar att arbeta för att uppfylla de nya nationella målen för kulturmiljöarbetet. De har även ett särskilt ansvar för målens uppfyllelse, att överväga hur målen kan brytas ned i uppföljningsbara delar och att använda målen som utgångspunkt i såväl planering som uppföljning av verksamheten.

Nyhetsbrev från Riksantikvarieämbetet, 2015 : 4

Nyhetsbrev från Riksantikvarieämbetet, 2015 : 3

Nyhetsbrev från Riksantikvarieämbetet, 2016 : 2

Nyhetsbrev från Riksantikvarieämbetet, 2016 : 7

Nyhetsbrev från Riksantikvarieämbetet ; 2016 : 3