Riksantikvarieämbetet

Denna rapport presenterar och diskuterar resultaten från två studier som genomförts under 2009 med syfte att testa etablerade miljövärderingsmetoder och deras användbarhet för ekonomisk värdering av kulturmiljön. En viktig del av detta syfte är att projektet ska bidra till förbättrade samhällsekonomiska konsekvensanalyser. Två värderingsmetoder (scenariovärderingsmetoden och resekostnadsmetoden) har tillämpats på två småländska kulturreservat, ett planerat i Högarps by och ett befintligt i Åsens by. Data samlades in genom tre enkätundersökningar. Förutom för Högarps by och Åsens by genomfördes även en enkätundersökning i det befintliga kulturreservatet Pershyttans Bergmansby i Närke. Antalet observationer från Pershyttan blev dock för litet för att möjliggöra en tillämpning av resekostnadsmetoden.

The aim of this project is to evaluate a few Non Destructive Field Tests (NDT) frequently used in stone conservation on Gotland sandstone. The following report is the second and final of the project and focuses on the field and laboratory tests that have been undertaken.

The aim of this project is to evaluate a few Non Destructive Field Tests (NDT) frequently used in stone conservation on Gotland sandstone. The following report is the second and final of the project and focuses on the field and laboratory tests that have been undertaken.

Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:3 Between 1989 and 1995 the National Heritage Board in Sweden managed and directed the ambitious 'Air Pollution and the Cultural Heritage' programme. This programme resulted in a nationwide inventory of building stones from early medieval times until the 1940s. After that, few attempts have been made to evaluate the result. The purpose of this particular study project is to improve the evaluation of stone conservation in Sweden using NDT methods that provide comparable quantitative data. The overall aim of Step 1 - the literature study - is to assess which NDT field methods can be used in stone conservation.

Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:3 Between 1989 and 1995 the National Heritage Board in Sweden managed and directed the ambitious "Air Pollution and the Cultural Heritage" programme. This programme resulted in a nationwide inventory of building stones from early medieval times until the 1940s. After that, few attempts have been made to evaluate the result. The purpose of this particular study project is to improve the evaluation of stone conservation in Sweden using NDT methods that provide comparable quantitative data. The overall aim of Step 1 - the literature study - is to assess which NDT field methods can be used in stone conservation.

Det här är historien om hur en dynamisk och mångsysslande bygd under 1900-talet har marginaliserats genom försöken att passa in i storsamhällets logik där ”riktiga jobb” blivit biljetten in till modernisering och trygghetssystem. Författaren undersöker hur samtidens kulturnäringar och turismsatsningar kan ha liknande marginaliseringseffekter trots önskan om att dessa tillväxtnäringar ska bidra till en hållbar utveckling för glesbygden. Rapporten är en plattform för att diskutera hur kulturarv kan bidra till hållbar utveckling i lokalsamhället och hur viktig stabiliteten i relationen mellan kulturarvsexpertis och medborgare är. Framförallt ges ett tydligt exempel på kulturarvets bidrag till ett hållbart samhälle. Boken är resultatet av delstudien Den hållbara glesbygden som finansierats med FoU-anslag från Riksantikvarieämbetet inom forskningsprojektet Den hållbara medborgaren. Värderingar, traditioner och kunskap i konflikt.

Kungl. Konsthögskolans unika samling av äldre pigment och bindemedel har väckt stort internationellt intresse. De äldsta proverna, från cirka 1850–1890, härrör från Nils Månsson Mandelgrens målarskrin.Dessutom finns en mängd pigment, bindemedel och kemikalier efter Gottfrid Kallstenius, Simon Sörman och Björn Hallström, tidigare lärare och professorer vid Kungl. Konsthögskolan (KKH). På Nordiska museet återfanns nyligen Mandelgrens länge saknade akvarellfärger och Georg von Rosens målarhurts, som också ingår i denna studie. Totalt omfattar dessa samlingar cirka 1500 ämnen. Vårt projekt, som bedrivits under åren 2003–2005, har syftat till att undersöka dessa värdefulla samlingar.

Kungl. Konsthögskolans unika samling av äldre pigment och bindemedel har väckt stort internationellt intresse. De äldsta proverna, från cirka 1850–1890, härrör från Nils Månsson Mandelgrens målarskrin.Dessutom finns en mängd pigment, bindemedel och kemikalier efter Gottfrid Kallstenius, Simon Sörman och Björn Hallström, tidigare lärare och professorer vid Kungl. Konsthögskolan (KKH). På Nordiska museet återfanns nyligen Mandelgrens länge saknade akvarellfärger och Georg von Rosens målarhurts, som också ingår i denna studie. Totalt omfattar dessa samlingar cirka 1500 ämnen. Vårt projekt, som bedrivits under åren 2003–2005, har syftat till att undersöka dessa värdefulla samlingar.

Bland det första RAÄ avsåg att göra inom DAP-programmet (Digital Arkeologisk Process) var att ta reda på vad som finns för befintlig digital information ute hos arkeologiaktörerna. Målet var att vid ett senare tillfälle börja 'rädda' digitala data genom att samla in så mycket som möjligt till en hållbar digital förvaringsplats, och i mån av tid strukturera och tillgängliggöra den fritt på nätet med öppen licens. Här sammanfattas enkätsvar och iakttagelser gjorda i inventering av arkeologisk dataproduktion inom uppdragsarkeologin.

Rapport från Riksantikvarieämbetet 2002:1. Begreppen kulturarv, tillväxt och utveckling används ofta i regionalpolitiska styrdokument. Samtidigt är de långt ifrån entydiga och bidrar till osäkerhet när sambanden mellan kulturella tillgångar och tillväxt ska definieras. Kulturarvssektorn behöver därför ett bättre kunskapsunderlag om regional utveckling och tillväxt. Det är en av slutsatserna.

Rapport från Riksantikvarieämbetet 2002:1. Begreppen kulturarv, tillväxt och utveckling används ofta i regionalpolitiska styrdokument. Samtidigt är de långt ifrån entydiga och bidrar till osäkerhet när sambanden mellan kulturella tillgångar och tillväxt ska definieras. Kulturarvssektorn behöver därför ett bättre kunskapsunderlag om regional utveckling och tillväxt. Det är en av slutsatserna.

Rapport från Riksantikvarieämbetet 2002:1. Begreppen kulturarv, tillväxt och utveckling används ofta i regionalpolitiska styrdokument. Samtidigt är de långt ifrån entydiga och bidrar till osäkerhet när sambanden mellan kulturella tillgångar och tillväxt ska definieras. Kulturarvssektorn behöver därför ett bättre kunskapsunderlag om regional utveckling och tillväxt. Det är en av slutsatserna.

Riksantikvarieämbetet har haft regeringens uppdrag att senast den 1 oktober 1996 redovisa hur många naturreservat som bildats i landet med huvudsakligen kulturhistoriska värden som grund. I uppdraget har även ingått att redovisa hur kulturhistoriska värden tas tillvara i befintliga naturreservat och om några särskilda åtgärder behövs för att upprätthålla dessa värden. Redovisningen har skett i samråd med Statens naturvårdsverk och länsstyrelserna.

Riksantikvarieämbetet har haft regeringens uppdrag att senast den 1 oktober 1996 redovisa hur många naturreservat som bildats i landet med huvudsakligen kulturhistoriska värden som grund. I uppdraget har även ingått att redovisa hur kulturhistoriska värden tas tillvara i befintliga naturreservat och om några särskilda åtgärder behövs för att upprätthålla dessa värden. Redovisningen har skett i samråd med Statens naturvårdsverk och länsstyrelserna.

Projektet startades i februari 2010 som ett samverkansprojekt mellan Riks-antikvarieämbetets Förvaltningsavdelning och Gotlands Museum, för att påbörja slutförandet av arbetet med materialet från Riksantikvarieämbetets Gotlands-undersökningar, RAGU. Projektarbetet omfattar konserveringen av ett urval av fynd bland de cirka 300 000 fynd som tillhör RAGU-undersökningarna. Konserveringsarbetet har utförts i de, när projektet startade, helt nya konserverings-lokalerna hos Riksantikvarieämbetet i Visby.

Projektet startades i februari 2010 som ett samverkansprojekt mellan Riks-antikvarieämbetets Förvaltningsavdelning och Gotlands Museum, för att påbörja slutförandet av arbetet med materialet från Riksantikvarieämbetets Gotlands-undersökningar, RAGU. Projektarbetet omfattar konserveringen av ett urval av fynd bland de cirka 300 000 fynd som tillhör RAGU-undersökningarna. Konserveringsarbetet har utförts i de, när projektet startade, helt nya konserverings-lokalerna hos Riksantikvarieämbetet i Visby.

Vid grävningar 2007 påträffades ännu en bildsten i Stenkyrka. Bildstenen påträffades av arkeolog Per Widerström i samband med schaktningsarbete på kyrkogården för att dra in vattenburen värme i Stenkyrka kyrka. Stenen låg ca 6 m norr om norra långhusväggen med bildsidan nedåt.

För att ta reda på hur fornminnesinformation används idag och vilka behov som finns i framtiden genomfördes en enkätundersökning. Till fornminnesinformation räknas alla typer av uppgifter som kan knytas till varaktigt övergivna lämningar i landskapet, till exempel ärenden, uppdragsinformation, dokumentationsmaterial, rapportering, lämningsinformation och fyndregister. I denna rapport redovisas de behov som framkom av enkätundersökningen. Rapporten omfattar inte förslag på lösningar eller prioritering av behoven.

Riksantikvarieämbetet har som en del av kulturmiljöövervakningen och miljömålsuppföljningen utarbetat en metod för följa och utvärdera anlagda våtmarkers effekt på kulturmiljön och kulturhistoriska värden genom återkommande fallstudier.

Riksantikvarieämbetet har som en del av kulturmiljöövervakningen och miljömålsuppföljningen utarbetat en metod för följa och utvärdera anlagda våtmarkers effekt på kulturmiljön och kulturhistoriska värden genom återkommande fallstudier.

Riksantikvarieämbetet har under 2016 genomfört en kartläggning av arbetet med att ta till vara landskapskonventionens perspektiv. Studien omfattar nationella myndigheter, länsstyrelser, regionalt utvecklingsansvariga regioner och landsting samt ett urval av ideella organisationer. Även verksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, ingår i kartläggningen. Studien har i huvudsak genomförts med hjälp av skriftliga svar på utskickade frågor och genom kompletterande intervjuer.

Byggnadsminnena utgör ett starkt allmänt intresse som representanter för vårt gemensamma byggda kulturarv. Den skyddade bebyggelsen och särskilt byggnadsminnena prioriteras vid länsstyrelsernas fördelning av bidrag för byggnadsvårdsåtgärder. Skyddet av kulturhistorisk bebyggelse har i ökande grad kritiserats för att hämma den enskilde ägarens möjligheter att använda och utveckla sin fastighet. I början av 2011 initierade regeringen en översyn av lagstiftningen och de nationella målen på kulturmiljöområdet. Finns här en motsättning mellan allmänna och enskilda intressen?

Länsstyrelsen i Stockholm län är aktiv i pågående handläggning kring flera stora insatser kring stadens infrastruktur, bland annat anläggandet av nya tunnlar under Stockholms innerstad. De ställde förra året direkta frågor till Riksantikvarieämbetet kring vilka kunskaper som finns och vilka förutsättningar som gäller för påverkan genom sprängningsinducerad vibration i kulturhistoriska bebyggelsemiljöer. Ganska omgående kunde vi i diskussionen tillsammans med Länsstyrelsen, men också med berörda fastighetsägare som Svenska kyrkan och Statens fastighetsverk, konstatera att här fanns ett område där vi i dagsläget saknade överblick och att det fanns anledning att göra en insats för att samla befintlig kunskap. Detta mynnade ut i seminariet ”Bra vibrationer −− ett seminarium om sprängningsinducerade vibrationers påverkan på kulturmiljö”, som genomfördes den 25 november 2009 på Historiska Museet i Stockholm.

Länsstyrelsen i Stockholm län är aktiv i pågående handläggning kring flera stora insatser kring stadens infrastruktur, bland annat anläggandet av nya tunnlar under Stockholms innerstad. De ställde förra året direkta frågor till Riksantikvarieämbetet kring vilka kunskaper som finns och vilka förutsättningar som gäller för påverkan genom sprängningsinducerad vibration i kulturhistoriska bebyggelsemiljöer. Ganska omgående kunde vi i diskussionen tillsammans med Länsstyrelsen, men också med berörda fastighetsägare som Svenska kyrkan och Statens fastighetsverk, konstatera att här fanns ett område där vi i dagsläget saknade överblick och att det fanns anledning att göra en insats för att samla befintlig kunskap. Detta mynnade ut i seminariet ”Bra vibrationer −− ett seminarium om sprängningsinducerade vibrationers påverkan på kulturmiljö”, som genomfördes den 25 november 2009 på Historiska Museet i Stockholm.

Efter branden i Etnografiska museet i oktober 2012 kom det fram önskemål från andra museer att få ta del av de erfarenheter som man gjorde under branden, direkt efter branden och under arbetet med att ta hand om de föremål som skadades av branden. Därför anordnade Riksantikvarieämbetet, Historiska museet och Försäkringsbranschens restvärderäddning ett tvådagarsseminarium på Historiska museet i Stockholm.

Projektet ”Byggnadens färgundersökning” genomfördes under våren 2015. Denna rapport sammanställer erfarenheterna från projektet och bygger på en enkätstudie och tre dialogmöten i landet. Syftet har varit att få en översikt av hur uppdragsbeskrivningar, beställningar, genomförande och resultathantering för byggnadens färgundersökning ser ut. Målet är att få en utgångspunkt för fortsatt arbete med råd, riktlinjer och standarder för undersökningar av arkitekturbunden färghistorik.

Regeringen beslutade den 23 januari 2014 att uppdra åt Riksantikvarieämbetet (RAÄ) att utveckla, samla och sprida goda exempel på hur kulturmiljön kan tas till vara och bli en viktig resurs i områden där gruvor öppnar på nytt. I uppdraget ska RAÄ verka för att kulturarvet tas till vara av både gruvnäringen och besöksnäringen. Uppdraget inriktar sig i första hand på det geografiska området Bergslagen och sträcker sig över perioden 2014-2016 med huvuddelen av anslaget fördelat över de två sista åren. (Gruvuppdraget)

Enkäten syftar till att ge Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna en bild av de aktuella förutsättningarna i stort för att göra ett bra arbete med kulturmiljö vid länsstyrelsen, Syftet är att identifiera problem eller svagheter som kan åtgärdas inom nuvarande system. Det handlar främst om insatser för att höja chefers och handläggares kompetens i kulturmiljöarbetet, och därmed organisationens förmåga att utföra kulturmiljöarbete med hög kvalitet. Enkäten ska å ena sidan beskriva hur arbetet med kulturmiljö bedrivs vid de enskilda länsstyrelserna, bl.a. organisation, arbetssätt, rutiner och ledning. Vem fattar besluten, hur fördelas och bereds ärenden och med vilka bereds de och när. I handläggningsordningen framgår givetvis de grundläggande dragen, men här handlar det om att fånga det vardagliga arbetet som utspelar sig inom arbetsordningens ramverk. Å andra sidan har enkäten ett mått av bedömning. Med det avses de enskilda tjänstemännens uppfattningar av kvaliteten i arbetet, men även om de anser att kulturmiljöarbetet är framgångsrikt.

ICCROM arbetar med kulturarv genom kulturvård under de fem rubrikerna Training, Information, Research, Cooperation och Advocacy. Kulturarv omfattar alla materiella och immateriella uttryck av mänsklig aktivitet genom tiderna. Kulturvård är de aktiviteter som görs med utgångspunkt i en helhetssyn på bevarande och förvaltning av kulturarv. Genom kulturvård ges förutsättningar för att bevara och utveckla den mångfald av kulturella uttryck som samexisterar i ett hållbart samhälle. Vid generalförsamlingsmötet för ICCROM år 2011 nominerade Sverige en kandidat till styrelsen. Kandidaten blev invald och har under fyra år aktivt deltagit i styrelsearbetet. Rapporten sammanfattar erfarenheter från styrelseuppdraget och presenterar de överväganden Riksantikvarieämbetet gör med utgångspunkt från hur de vunna erfarenheterna kan användas i nationellt och internationellt arbete.

Föreliggande rapport har utrett förutsättningar för och konsekvenserna av en anslutning till Farokonventionen. Riksantikvarieämbetet rekommenderar att Sverige ska ratificera Farokonventionen. Riksantikvarieämbetet bedömer att inga författningsmässiga ändringar behöver göras i samband med ratificering.

Föreliggande rapport har utrett förutsättningar för och konsekvenserna av en anslutning till Farokonventionen. Riksantikvarieämbetet rekommenderar att Sverige ska ratificera Farokonventionen. Riksantikvarieämbetet bedömer att inga författningsmässiga ändringar behöver göras i samband med ratificering.

Denna rapport presenterar resultaten av den utvärdering av länsstyrelsernas hantering av markingrepp i kyrkomiljöer som Riksantikvarieämbetet utfört inom ramarna för sitt överinseende enligt 1 kap. 2 § kulturmiljölagen (1988:950) (KML). Rapporten presenterar också Riksantikvarieämbetets rekommendationer för att åstadkomma en mer ensad, tydlig och rättssäker handläggning av ärenden rörande markingrepp i kyrkomiljöer.

I den här undersökningen studeras skogsavverkningar där hänsynen till kulturlämningar varit fullständig eller närmast fullständig. Syftet är att komplettera tidigare undersökningar som varit ensidigt inriktade på att skador uppstår. Tanken är att en analys av avverkningar där kulturlämningarna inte skadats ska ge mer kunskap om vad det är som gör att hänsyn tas eller inte tas.

Studien bygger på ett antal fallstudier från Stockholm och Uppsala län samt Region Skåne. Resultatet visar att det finns stora variationer i länsstyrelsernas handläggning. Om, hur och i vilken omfattning momentet konservering berörs i länsstyrelsernas kravspecifikationer skiljer sig åt både inom samma myndighet och mellan länsstyrelserna.

Studien bygger på ett antal fallstudier från Stockholm och Uppsala län samt Region Skåne. Resultatet visar att det finns stora variationer i länsstyrelsernas handläggning. Om, hur och i vilken omfattning momentet konservering berörs i länsstyrelsernas kravspecifikationer skiljer sig åt både inom samma myndighet och mellan länsstyrelserna.

Rapporten innehåller en redovisning av nu-läget för fyndprocessen, dvs från arkeologisk undersökare till fyndmottagande museum. Rapporten är ett underlag för att identifiera processer som påverkas av DAP:s utvecklingsarbete och lyfter fram förslag på lösningar för att skapa en mer digital process för fynden.

Fynd som hittas vid arkeologiska undersökningar är många gånger kraftigt nedbrutna och ömtåliga. När de ligger i marken eller i vattnet har de oftast uppnått en viss balans med omgivningen, men den långsamt pågående nedbrytningen accelererar när den kringliggande miljön förändras. Den mest dramatiska förändringen inträffar under den arkeologiska utgrävningen när fynden efter lång tid kommer upp i luften och i ljuset.

Ambitionen med det första seminariet var att bjuda in föredragshållare från olika yrkesgrupper för att dela med sig av erfarenheter av färgarkeologiska undersökningar utifrån sitt eget yrkesmässiga perspektiv.

”Kulturmiljön och kulturhistoriska värden bevaras och brukas så att den historiska och humanistiska dimensionen tydliggörs och bidrar till en god livsmiljö. Ansvaret för detta delas av alla.”

”Kulturmiljön och kulturhistoriska värden bevaras och brukas så att den historiska och humanistiska dimensionen tydliggörs och bidrar till en god livsmiljö. Ansvaret för detta delas av alla.”