Riksantikvarieämbetet

Riksantikvarieämbetet initierade våren 2013 nätverket Arkeologiskt trä och kemi för att, utifrån ett tvärvetenskapligt och tvärdisciplinärt perspektiv, samla olika kompetenser inom ämnesområdet. Syftet är att formulera gemensamma frågeställningar och identifiera forskningsbehov. Ett viktigt mål är att befintliga och framtida forskningsresultat bättre ska kunna tillämpas inom praktiskt bevarandearbete.

Riksantikvarieämbetet kraftsamlar kring området värdering och urval. Det behövs mer kunskap om hur kulturarvens värden tas tillvara i arbetet för utvecklingen av ett hållbart samhälle med goda livsmiljöer. Den här boken lyfter angelägna frågor kring kulturarv och kulturarvsaktiviteters värden.

Bearbetad natursten i byggnader har inte oändlig livslängd. Den är ett av de mest hotade materialen i vår kulturmiljö. Genom en landsomfattande inventering av bearbetad och utvändigt exponerad natursten får vi en bild av vilka bergarter som använts under olika perioder samt benägenheten för skador.

De kulturhistoriska lämningar som hotas av miljöförstöring är av olika typ och material. Inom Riksantikvarieämbetet pågår sedan 1988 såväl inventering av som forskning om skilda typer av objekt inom området Luftföroreningar och kulturmiljö. Arbetet omfattar även skydds-och restaureringsåtgärder baserade på dagens kunskapsläge. Det övergripande syftet är att minska miljöns skadliga effekter på kulturminnen och kulturföremål (Lindborg 1990, Gullman 1992). Natursten i byggnader är ett de/projekt inom området Luftföroreningar och kulturmiljö med inriktning på en rikstäckande översiktlig inventering av material och skador på kulturhistoriskt värdefulla byggnader med exponerad, bearbetad natursten.

Motivet för utvärderingen är att det har funnits farhågor om att samhällsnyttor riskerar att gå förlorade till följd av att det i landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020 inte finns ersättningar för skötsel av kulturmiljöer motsvarande de som fanns under tidigare programperioder. Avsaknaden av sådana ersättningar har setts som hinder för att uppnå miljömålen, framför allt Ett rikt odlingslandskap.Syftet har därför varit att belysa behovet av framtida ersättningar till kulturmiljöer inom ramen för jordbrukspolitiken. Riksantikvarieämbetet har gjort utvärderingen i samråd med de övriga myndigheterna i projektet CAP:s miljöeffekter, det vill Jordbruksverket, Naturvårdsverket samt Havs- och vattenmyndigheten. Även länsstyrelserna har bidragit till genomförandet av uppdraget. De övriga myndigheterna i samarbetsprojektet ställer sig bakom rapportens resultat och slutsatser.

I denna rapport redovisas en utvärdering av ett antal utvecklingsområden, som kan bidra till att ersättningar till natur- och kulturmiljöer i framtida landsbygdsprogram får en högre måluppfyllelse och kostnadseffektivitet än vad motsvarande ersättningar i tidigare svenska program har haft. Utvärderingens slutsatser och rekommendationer kan sammanfattas i tre huvudpunkter. Utgå från de regionala förutsättningarna, premiera skötsel som ger effekter på landskapsnivå och fokus på resultat och värden kan bidra.

'Industrihistoriska värden – formering och omförhandling” är en av tre rapporter från det av Riksantikvarieämbetet finansierade forskningsprojektet Brytpunkt Bergslagen. Alla tre rapporterna fokuserar på Bergslagens industriella kulturarv, men på olika sätt. Rapport nr 3 Industrihistoriska värden – formering och omförhandling har författats av Jan af Geijerstam, FD i industriminnesforskning och verksam som skribent i industrihistoriska frågor. Geijerstam fokuserar på intresse- och värdekonflikter, det vill säga konflikter mellan produktions-, natur- och industriarvsintressen på fyra platser som under senare år genomgått stora förändringar: återöppnandet av Dannemoras järnmalmsgruva, ombyggnaden av Avestaforsens kraftverk, miljösaneringen av Hälleforsnäs bruksmiljö och dammsystemet vid Falu koppargruva.

Boken innehåller erfarenheter från kulturmiljövårdens och levandegörandets värld. Den samlar relevanta frågeställningar i ett sammanhang och den täcker översiktligt ett mycket brett fält. Den visar olika sätt att tänka.

Rapporten som skrevs under november och december 2007 ska fungera som ett diskussionsunderlag för enhetens fortgående analys av kulturmiljövårdens och uppdragsarkeologins roll i samhället. Rapportens målsättning är att visa hur vår tids stora ideologier ger arkeologin en mening och ett idéinnehåll att förmedla. En uppdragsarkeologi som inte har kunskap om hur dess berättelser om det förflutna erhåller innebörd från andra dominanta berättelser har svårt att bedriva en väsentlig förmedlande verksamhet. I texten diskuteras arkeologins relation till utvecklingstanken, den moderna tidens tre stora ideologier samt hur ett postmodernt tillstånd har skapat möjligheten att förmedla andra sätt att förstå världen.

Denna volym utgör den andra, omarbetade upplagan av Fossil åkermark, som ingår i Riksantikvarieämbetets skriftserie Fornlämningar i Sverige. Serien är ett led i arbetet med att utveckla, vägleda och följa upp dokumentationsverksamheten, och att utarbeta ett aktuellt kunskapsunderlag för kulturmiljövården. Arbetet bygger på erfarenheterna från Riksantikvarieämbetets fornminnesinventeringar, och de därmed införda uppgifterna i Fornminnesregistret. Inledningsvis görs en avgränsning av begreppet fossil åkermark - så som det används i boken. Därefter följer en översikt av jordbruket och dess yttringar, -djurhållning, odlingssätt, olika typer av markbearbetning m.m. Därpå presenteras andra, kompletterande källmaterial -t.ex. ortnamn och äldre kartor samt olika analys-och dokumentationsmetoder. De två följande kapitlen består av en översikt av jordbrukets framväxt och förändring-från yngre stenålder fram till nyare tid -kompletterad med en forskningshistorik. Framställningen fortsätter med en presentation av olika typer av fossil åkermark, och vissa andra agrara lämningar, med avseende på beskrivning och bedömning. Därpå följer ett kapitel som översiktligt redovisar Kulturminneslagen och fornlämningsbegreppets tillämpning, fornminnesinventeringen och Fornminnesregistret. Texten avslutas med ordförklaringar och litteraturreferenser.

Den här skriften är tänkt som en inspiration för alla som arbetar med samhällsutveckling. Bergslagen har en stor mängd bergshistoriska kulturmiljöer som i många fall inte längre används i sin ursprungliga funktion. Skriften visar exempel på hur kulturmiljön kan tas till vara och bli en viktig resurs i nya och befintliga gruvsamhällen – men kanske också på andra ställen.

Om det ligger något i vad forskare och analytiker med samtids- och framtidsfrågor på agendan har att säga, så behöver vi som arbetar med natur- och kulturvård kanske tänka till? Denna skrift har tillkommit i syfte att undersöka hur natur- och kulturmiljövården kan orientera sig i den nya värld som kanske håller på att födas. Vi har försökt göra det genom att använda ett historiskt perspektiv och frågan – hur har relationerna mellan verksamheterna artat sig under de senaste hundra åren? Att verksamheterna haft vissa svårigheter med att samverka är inte någon nyhet, men det är intressant att efter en genomläsning kunna konstatera att så många aktiva inom fältet, så länge, ändå haft en känsla av och verkat för att samverkan måste till. Några färdiga svar levereras inte i denna skrift. Däremot hoppas vi ge ett bidrag till ett självreflekterande arbetssätt som hör hemma i den förändrade värld vi ser.