Riksantikvarieämbetet

Forskningsprojektet sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelsehistoria presenterar i denna rapport en sammanfattande översikt av kyrkobyggandet i landskapet Småland från medeltiden till 1950. Rapporten är en del i en serie där samtliga landskap ingår. Projektresultaten redovisas även i en övergripande volym samt genom uppgifter som i samarbete med Riksantikvarieämbetet görs tillgängliga via Internet. Det tvärvetenskapliga projektet sockenkyrkorna har med stöd från Riksbankens Jubileumsfond pågått 1996–2001 med Riksantikvarieämbetet som huvudman. Projektet har haft som mål att behandla Sveriges kyrkor byggda före 1950, med tonvikt på de ca 2 600 församlingskyrkorna. Kyrkorna och deras närmiljö har studerats både som element i landskapet och i bygden, och som byggnadsverk och kyrkorum. Projektet behandlar alltså i första hand de huvudkyrkor som kan knytas till kända socknar och församlingar. Socken och församling används här som synonymer och avser den minsta territoriella enheten inom Svenska kyrkan.

Spectrum : Museernas egen standard för samlingsförvaltning

Sedan en tid pågår ett gemensamt europeiskt arbete med syfte att ta fram standarder för ett bevarat kulturarv. De riktar sig till dig som arbetar med kulturvårdsfrågor eller i en bransch som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med kulturarvet.

Avsikten med byggnadsminnesförklaringen är att garantera ett långsiktigt bevarande och underhåll av hög kvalitet samt att tillgängliggöra byggnader och miljöer så att människor nu och i framtiden ska kunna få del av historiska kunskaper och upplevelser.

I denna rapport redovisas Riksantikvarieämbetets kartläggning av vad länsstyrelserna och vissa centrala myndigheter har gjort och avser att göra för att främja kommunalt kulturmiljöarbete. Rapporten är ett underlag till en delrapport inom ett regeringsuppdrag om ett offensivt och angeläget kulturmiljöarbete. Den del-rapporten redovisas i mars 2015.

Strålningsarbetet regleras, förutom av arbetsmiljölagen, av särskild lagstiftning, Strålskyddslagen (SFS 1988:220) och Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) författningar, som anger de övergripande kraven på strålskyddsorganisation, tillstånd, berättigande, kompetens/utbildning och kvalitetssäkring som är en förutsättning för ett gott verksamhetsstrålskydd.

Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2. Många av de fornlämningar som ligger inom områden där man bedrivit skogsbruk har utsatts för åverkan. Den här studien, som gjorts i tre län (Kalmar län, Värmlands län och Västerbottens län), visar att 38 % av alla kända fornlämningar utsätts för åverkan i samband med avverkning. Inom områden som markberetts är det 40 % som utsatts för åverkan. Den vanligaste orsaken till åverkan är att man i mindre omfattning än tidigare avlägsnar riset från fornlämningar efter avverkningen. Ytterligare ett resultat är att ärendegången mellan myndigheterna inte tycks ha fungerat som det är tänkt.

Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2. Många av de fornlämningar som ligger inom områden där man bedrivit skogsbruk har utsatts för åverkan. Den här studien, som gjorts i tre län (Kalmar län, Värmlands län och Västerbottens län), visar att 38 % av alla kända fornlämningar utsätts för åverkan i samband med avverkning. Inom områden som markberetts är det 40 % som utsatts för åverkan. Den vanligaste orsaken till åverkan är att man i mindre omfattning än tidigare avlägsnar riset från fornlämningar efter avverkningen. Ytterligare ett resultat är att ärendegången mellan myndigheterna inte tycks ha fungerat som det är tänkt.

Tyvärr sker det en hel del stölder från vårt gemensamma kulturarv i museer, kyrkor, arkiv, bibliotek och hembygdsgårdar. Långt ifrån alla dess föremål som stjäls kommer tillbaka till sin ägare. Det är inte ens alltid man har polisanmält stölden och ibland har det visat sig att det går lång tid innan man upptäcker att föremål är borta. 16 mars 2016 arrangerades seminariet ”Stölder och kulturarv” på Naturhistoriska riskmuseet i Stockholm. Seminariet anordnades i samarbete mellan Riksantikvarieämbetet, Naturhistoriska riksmuseet och Polisen. Syftet var att öka kunskapen om stölder och stöldförebyggande arbete för museer, kyrkor, arkiv, bibliotek, hembygdsgårdar och andra kulturarvsinstitutioner.

Kommittéuppdraget har gett många erfarenheter att använda i det nationella arbetet med världsarvskonventionens tillämpning. Ökad kunskap och kompetens har förbättrat förutsättningarna att hantera förslag till nya världsarv och frågor som rör skydd och förvaltning av världsarven i Sverige.

I regleringsbrevet för 2016 har Riksantikvarieämbetet fått i uppdrag att följa upp det nationella arbetet med världsarv och världsarvskonventionen. I uppdraget ingår att analysera roll-och ansvarsfördelning och förutsättningarna för att förvalta världsarven.

This brochure shows some examples of how Swedish National Heritage Board put it´s mission into practice.

This brochure shows some examples of how Swedish National Heritage Board put it´s mission into practice.

Syrefri förvaring är ett kompliment till arbetet med ett bra klimat och en god luftkvalitet i museer och arkiv. Tekniken finns framtagen och som alltid krävs det erfarenhet och vana för att resultatet ska bli lyckat. Projektet har testat och tagit fram framgångsrika applikationer.Plastfilmens långsiktiga hållbarhet är kanske den mest avgörande faktorn för ett framgångsrikt bevarande. Flera filmer finns att tillgå och nya filmer utvecklas. Provperioden har pågått i tre år och under denna tid har många förpackningar hållit måttet. Frågan är hur lång tid plastfilmens barriäregenskaper varar.

Syrefri förvaring är ett kompliment till arbetet med ett bra klimat och en god luftkvalitet i museer och arkiv. Tekniken finns framtagen och som alltid krävs det erfarenhet och vana för att resultatet ska bli lyckat. Projektet har testat och tagit fram framgångsrika applikationer.Plastfilmens långsiktiga hållbarhet är kanske den mest avgörande faktorn för ett framgångsrikt bevarande. Flera filmer finns att tillgå och nya filmer utvecklas. Provperioden har pågått i tre år och under denna tid har många förpackningar hållit måttet. Frågan är hur lång tid plastfilmens barriäregenskaper varar.

Forskningsprojektet sockenkyrkorna. kulturarv och bebyggelsehistoria presenterar i denna rapport en sammanfattande översikt av kyrkobyggandet i landskapet Södermanland från medeltiden till 1950. Rapporten är en del i en serie där samtliga landskap ingår. Projektresultaten kommer även att redovisas i en tryckt volym om kyrkorna i hela landet, samt genom uppgifter som i samarbete med Riksantikvarieämbetet görs tillgängliga via Internet. Det tvärvetenskapliga projektet sockenkyrkorna har med stöd från Riksbankens Jubileumsfond pågått 1996–2001. Anslaget förvaltas av Riksantikvarieämbetet. Projektet har som mål att behandla Sveriges kyrkor byggda före 1950, med tonvikt på de ca 2 600 församlingskyrkorna. Kyrkorna och deras närmiljö studeras både som element i landskapet och i bygden, och som byggnadsverk och kyrkorum. Projektet behandlar alltså i första hand de huvudkyrkor som kan knytas till kända socknar och församlingar. Socken och församling används här som synonymer och avser den minsta territoriella enheten inom Svenska kyrkan.

Rapporteringen kan innehålla en mångfald av produkter: slutredovisningar, rapporter, artiklar, böcker, visningar, föredrag, analyser, databaser, fotografier och ritningar m.m. Det är detta material som ska vara tillgängligt och bevaras för framtiden. Vad vill vi ska hamna i våra arkiv, magasin och bibliotek? Vad kan vi ställa för krav på dokumentationen? Hur kvalitetssäkrar vi? Hur blir dokumentationen användbar? Hur kan uppdragsarkeologins resultat utnyttjas för historieskrivning? Dessa och många andra frågor om dokumentation och rapportering diskuterades på konferensen.

Detta Vårda väl-blad bygger på resultaten från Riksantikvarieämbetets forskningsprojekt Hållbar textilkonst? och är till för att ge råd inför inköp av ny textil konst och förvaltning av redan placerade konstverk.

Detta Vårda väl-blad bygger på resultaten från Riksantikvarieämbetets forskningsprojekt Hållbar textilkonst? och är till för att ge råd inför inköp av ny textil konst och förvaltning av redan placerade konstverk.

The 6th Baltic Sea Cultural Heritage Forum calls for the attention of safeguarding the postwar and late 20th century built environments as valuable manifestations of the region’s history and development. The postwar 20th century built heritage in the region reflects the ideology and different interpretations of the welfare society in an eastern and a western context. Furthermore the late 20th century built heritage represents the general shift towards globalization and a stronger emphasis on individuality. The conference fosters to understand the importance of postwar and late 20th century built heritage as an integral part of sustainable development strategies of urban and rural landscapes.

This brochure is one of the results of a project launched by the Nordic Council of Ministers. It shows good examples of how natural and cultural heritage can strengthen each other as development forces and how authorities can cooperate in practice.

The aim of the 2010 symposium was to establish international contacts not only between the different Nordic countries but also with the Baltic countries, to create a common ground for future cooperation and project development, and to enhance the possibility to get advice and support from each other.

This strategy will contribute to improve the quality of our operations, as part of a reorientation in the way we work. Greater emphasis will be placed on clarity of advice, dialog, partnership, strategic engagement and involvement in a wider range of societal issues. In the long run, this will require that we become less engaged in various detailed, hands-on activities that traditionally have been associated with the Heritage Board.

Detta rådgivningsblad riktar sig främst till institutioner såsom länsstyrelsen, polisen, kustbevakningen, tullen och personal på museer som i sin yrkesutövning kan komma i kontakt med arkeologiska föremål, men som i sitt dagliga arbete inte har rutin på att hantera och förvara dem.

Detta rådgivningsblad riktar sig främst till institutioner såsom länsstyrelsen, polisen, kustbevakningen, tullen och personal på museer som i sin yrkesutövning kan komma i kontakt med arkeologiska föremål, men som i sitt dagliga arbete inte har rutin på att hantera och förvara dem.

Rapporten utreder hur länsstyrelserna arbetar med tillgänglighet och tillgängliggörandeinsatser inom ramen för bidragsgivningen av kulturmiljövårds-anslagets fördelning (KMV-medel). Undersökningen bidrar på så sätt till det långsiktiga arbetet för att effektivisera och modernisera kulturmiljöområdets styrmedel för att nå ökad tillgänglighet till kulturarvet.

Alla har rätt till vår historia och vårt kulturarv. Ändå finns många hinder kvar för att göra kulturarvet tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Riksantikvarieämbetet är en av de strategiska myndigheter som har ett särskilt ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken. Den 22 oktober 2015 arrangerades en konferens för att belysa aktuella möjligheter och utmaningar. I fokus stod den byggda miljön och den digitala utvecklingen. Konferensen arrangerades tillsammans med Certec, Avdelningen för rehabiliteringsteknik vid Lunds Tekniska Högskola och DHR, förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder.

Denna rapport har Riksantikvarieämbetet tagit fram för att ge ett underlag för diskussioner om hur tillämpningen av kulturminneslagen ser ut ur ett lokalt, regionalt och rikstäckande perspektiv. Endast ett urval av uppgifter redovisas men det är vår förhoppning att detta ska ge en god bild av tillämpningen av 2–4 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) under 2006.

Denna rapport har Riksantikvarieämbetet tagit fram för att ge ett underlag för diskussioner om hur tillämpningen av kulturminneslagen ser ut ur ett lokalt, regionalt och rikstäckande perspektiv. Endast ett urval av uppgifter redovisas men det är vår förhoppning att detta ska ge en god bild av tillämpningen av 2–4 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) under 2006.

Denna statistik har tagits fram av Riksantikvarieämbetet med syftet att uppgifterna ska fungera som ett underlag för diskussioner rörande tillämpningen av KML ur ett lokalt, regionalt samt rikstäckande perspektiv. Den redovisade statistiken med kommentarer utgör inte en kvalitativ analys av tillämpningen av KML men kan utgöra en viktig del i en sådan analys. Materialet är ett urval men det är vår förhoppning att uppgifterna ska ge en god bild av tillämpningen av 2–4 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) under år 2007.

Denna statistik har tagits fram av Riksantikvarieämbetet med syftet att uppgifterna ska fungera som ett underlag för diskussioner rörande tillämpningen av KML ur ett lokalt, regionalt samt rikstäckande perspektiv. Den redovisade statistiken med kommentarer utgör inte en kvalitativ analys av tillämpningen av KML men kan utgöra en viktig del i en sådan analys. Materialet är ett urval men det är vår förhoppning att uppgifterna ska ge en god bild av tillämpningen av 2–4 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) under år 2007.

Riksantikvarieämbetet har sedan 2005 sammanställt statistik över tillämpningen av 2–4 kap. KML. Totalt har drygt 21 000 beslut gåtts igenom och registrerats i Riksantikvarieämbetets databas. Med undantag för 2006, då en viss nedgång noterades, har det totala antalet beslut enligt 2–4 kap. KML varit relativt konstant med drygt 5 300 beslut per år. Besluten fattade enligt 2 och 3 kap. har varit ungefär lika många sett över åren, medan en viss ökning under de två senaste åren kan noteras för de beslut som fattats enligt 4 kap.

In 2006, the Government commissioned the National Heritage Board to present 'an Environmental Scanning Report (ESR) that looks at the changes and development tendencies in society that can have significance for the cultural heritage and the development of cultural policy.' The purpose of this ESR is to create a foundation for Government's assessment of the cultural heritage fields and cultural policy development. Moreover, the analysis is intended as a support for the formation of long-term strategies for work concerned with the historic environment. The time horizon is set to 2015 which means a more future-oriented perspective compared to previous ESRs. Three specific challenges are identified: 1. Increased readiness to manage landscaps in transformation. 2. Strengthening humanistic and historical perspectives. 3. Formulate modern assignments for the cultural heritage sector.

Riksantikvarieämbetet genomför regelbundet analyser av samhällsutvecklingen. Sedan 2002 har myndigheten haft regeringens uppdrag att belysa frågor, områden och trender som påverkar kulturarvet, kulturarvsområdet och kulturpolitiken. Omvärldsanalysen Trender i tiden är ett eget initiativ och beskriver en rad trender och konsekvenserna för kulturarvsområdet och Riksantikvarieämbetet.

Biologiskt kulturarv Riksantikvarieämbetet | januari 2013. Människans nyttjande av markerna har skrivits in i träd och buskar som i en levande historiebok. Spår av lövtäkt, bete och andra aktiviteter kan läsas i enskilda individers växtsätt så länge de lever – ja, ibland till och med längre än så. Detta faktablad handlar om hur man kan känna igen och tolka sådana spår, men även om vad det betyder att en viss träd- eller buskart växer på en viss plats.

I detta rådgivningsblad beskrivs hur man kan bedöma trätjärans kvalitet genom att studera dess olika egenskaper. Rådgivningsbladet vänder sig i första hand till förvaltare av kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

I detta rådgivningsblad beskrivs olika råvaror och framställningsmetoder för trätjära, hur dessa påverkar tjärkvaliteten och vilka egenskaper de olika tjärprodukterna har. Rådgivningsbladet vänder sig i första hand till förvaltare av kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

Med visionen Tänka i tid och de strategiska utvecklingsområdena Ha koll och veta, Synas och vara känd och Lyssna och agera ska vi stärka arbetet enligt verksamhetsidén och lägga grunden för vårt utvecklingsarbete de närmaste åren.

Detta Vårda väl-blad är en handledning för fastighetsägare och fastighetsförvaltare vid lagning av mindre skador och vid avfärgning på kalkputsade fasader.

Bristande underhåll av hängrännor och stuprör kan ge fuktproblem och rötskador i en byggnad. Underhåll är därför av stor vikt och regelbunden översyn av takavvattningssystemet minst en gång om året lönar sig i längden. Med klimatförändringarna förutspås Sverige få regnigare och fuktigare vintrar och extremväder med skyfall kan bli allt vanligare. Preventiv fastighetsskötsel med kontinuerligt underhåll kommer därför bli av ännu större vikt.

Den 15 oktober 2010 anmälde Rikard Hedvall vid UV Öst, Linköping, att en runristad gravhäll hade påträffats vid en arkeologisk undersökning i samband med schaktning för åskledare på kyrkogården vid Heda kyrka, Östergötland. Stenen var sönderslagen i flera delar och mycket skör, och det var därför nödvändigt med en runologisk dokumentation innan bitarna kunde flyttas

Undersökning av oregistrerat runstensfragment från Kalmar(?)

På golvet i tornrummet till Fornåsa kyrka förvaras fragment av fyra ristade stenar, varav två med runor. Ett av de runristade fragmenten har tillhört gravhällen Ög 35, som sedan slutet av 1800-talet finns i Östergötlands museum i Linköping.

Regeringen beslutade i januari 2014 att uppdra åt Riksantikvarieämbetet att utveckla, samla och sprida goda exempel på hur kulturmiljön kan vara en viktig resurs i nya och befintliga gruvsamhällen (Gruvuppdraget). Uppdraget delrapporterades i december 2014 och 2016. Slutkonferensen hölls 1 februari 2017. Föreliggande rapport är en slutlig redovisning. Till den hör en ekonomisk redovisning (bilaga 1), sex skrifter som har producerats inom Gruvuppdraget samt två delrapporter (bilaga 2). Gruvuppdraget har omfattat sju delprojekt: 1. Strategi för hållbar turism 2. Utveckling av produkter och tjänster genom interpretation 3. Från flyktingmottagande till samhällsdeltagande 4. Varumärke och kommunikation. Mining for Generations 5. Skrift med goda exempel på kulturmiljö som resurs i gruvsamhällen 6. Genomförande av tre Bergslagskonferenser 7. Följeforskning I denna rapport är fokus på Gruvuppdragets resultat och möjligheter att gå vidare med arbete efter projektets avslutande.