Riksantikvarieämbetet

Publikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 101 - 150 of 521
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Flätgärdesgårdar : Praktiska råd om att återuppliva ett svunnet kulturarv2018Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Idag leder ordet gärdesgård tankarna till endera stenmurar eller gärdesgårdar av trä, huvudsakligen av gran. Men i det gamla bondesamhället fanns det betydligt fler sätt än så att hägna in eller ut boskapen. Typiskt för sydligaste Sverige var olika former av ris- och flätgärden, det vill säga hägnader som byggts upp av grenar, kvistar, taggiga buskar eller andra röjningsrester. Det här Vårda väl-bladet handlar om flätgärdesgårdar, det vill säga hägnader som består av flätade konstruktioner. Förekomst och konstruktion av olika typer av risgärdesgårdar har beskrivits i Riksantikvarieämbetets Vårda väl-blad Risgärdesgårdar. Flätgärdesgårdar har troligen förekommit i varierande utsträckning i stora delar av landet, men skildringar och bilder är fåtaliga. Både ris- och flätgärdesgårdar är i princip helt försvunna i dagens kulturlandskap. Detta Vårda väl-blad beskriver hur flätgärdesgårdar kan ha sett ut och ger tips på hur man kan bygga upp nya.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 102.
    Flätgärdesgårdar: Praktiska råd om att återuppliva ett svunnet kulturarv2018Bok (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 103.
    Foga samman plast – vad händer på lång sikt? Joining plastics together – what happens over time?2013Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    To guide conservators in their decisions in active conservation of polystyrene materials, seven adhesives were tested before and after light ageing. The material was investigated through the assessment of working properties, appearance, colour measurement, tensile testing, hardness measurement, assessment of break type, SEM-imaging, ATR-FTIR-imaging and assessment of reversibility. Based on a survey among conservators, the adhesives included were acrylates (Paraloid B72 in acetone:ethanol, or ethanol, Paraloid B67 in isopropanol, Primal AC-35, Acrifix 116), epoxies (Hxtal NYL-1, Araldite 2020) and one cyanoacrylate (Loctite Super Attak Precision).

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 104.
    Fornlämningar i kyrkomiljöer : Överinseende av länsstyrelsens hantering av markingrepp enligt 2 och 4 kap. kulturmiljölagen2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar resultaten av den utvärdering av länsstyrelsernas hantering av markingrepp i kyrkomiljöer som Riksantikvarieämbetet utfört inom ramarna för sitt överinseende enligt 1 kap. 2 § kulturmiljölagen (1988:950) (KML). Rapporten presenterar också Riksantikvarieämbetets rekommendationer för att åstadkomma en mer ensad, tydlig och rättssäker handläggning av ärenden rörande markingrepp i kyrkomiljöer.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 105.
    Fornlämningars läge: en undersökning där fornlämningars positionsuppgifter i FMIS jämförs med dem som erhållits vid inmätning i fält med GPS2009Annet (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 106.
    Fornlämningsbegreppet och fornlämningsförklaring: För tillämpning av 2 kap. 1 och 1a §§ kulturmiljölagen2014Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna vägledning föranleds av att kulturmiljölagen träder i kraft den 1 januari 2014. Kulturmiljölagens ikraftträdande innebär förändringar av de bestämmelser som har funnits i kulturminneslagen (1998:950), och att nya bestämmelser tillkommit. Lagändringarna och syftet med dem framgår av propositionen Kulturmiljöns mångfald (prop. 2012/13:98). Riksantikvarieämbetet har kartlagt vad som upplevts som problematiskt med tillämpningen av 2 kap. kulturminneslagen och de behov av förtydliganden som förändringarna i kulturmiljölagen har gett upphov till. Kartläggningen bygger på Riksantikvarieämbetets kunskap om lagtillämpningen och dialog med länsstyrelserna och Skogsstyrelsen under 2013. Kartläggningen visar att fornlämningsbegreppet, 1850-gränsen för fornlämningsskydd och beslut om fornlämningsförklaring är de områden som är mest angelägna att tydliggöra i samband med att kulturmiljölagen träder i kraft.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 107.
    Fornlämningsområde – möjlighet eller svårighet?: Länsstyrelsernas tillämpning av bestämmelsen om fornlämningsområde 2 kap. 2 § kulturmiljölagen2017Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Riksantikvarieämbetet har genomfört en utvärdering av hur bestämmelsen om fornlämningsområde tillämpas av länsstyrelserna. Med tillämpning avses såväl länsstyrelsernas handläggning av ärenden, såsom samråd, utformning och kommunikation av beslut, som bedömning av fornlämningsområdens storlek och om tillstånd till ingrepp krävs. Syftet med utvärderingen är dock inte att bedöma om länsstyrelsernas bedömningar är korrekta eller inte, en sådan utvärdering skulle kräva fältbesiktning av de fornlämningar som länsstyrelsernas bedömningar berör. Utvärderingen baseras främst på svaren på en enkät från samtliga länsstyrelser och en genomgång av tillståndsbeslut fattade under 2015 enligt 2 kap. 12 § KML.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 108.
    Fornminnesbrott: Ärendehantering vid anmälan rörande misstanke om fornminnesbrott (i enlighet med 2 kap. 21 § första stycket 2 kulturminneslagen)2012Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Fornminnesbrott är straffbara gärningar. Ifråga om fasta fornlämningar innebär fornminnesbrott att någon av uppsåt eller oaktsamhet olovligen rubbar, tar bort, gräver ut, täcker över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändrar eller skadar fornlämningen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 109.
    Fornminnesinventeringen - nuläge och kompletteringsbehov1997Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Föreliggande publikation, Fornminnesinventeringen -nuläge och kompletteringsbehov, är ett led i Riksantikvarieämbetets utarbetande av ett aktuellt kunskapsunderlag för kulturmiljövården. Skriften ger länsvis en översiktlig framställning av fornminnesinventeringens förlopp från slutet av 1930-talet och fram till idag. Vi försöker även urskilja återstående kompletteringsbehov. Att sådana behov finns för särskilda kategorier eller typer av fornlämningar och andra kulturlämningar är delvis en naturlig följd av inventeringens långa tidsutsträckning och fornlämningsbegreppets utveckling. Skriften är tänkt att vara en översikt på riksplanet, men kan också tjäna som underlag för enskilda länsöversikter, där beskrivningen av inventeringsläget kan breddas och analyserna fördjupas. Efter länsgenomgången följer ett textparti om kulturminneslagstiftningen, fornminnesinventeringen och Fornrninnesregistret. Skriften avslutas med en presentation av ett stort antal böcker och artiklar, som på olika sätt beskriver och analyserar fornlämningsbeståndet utifrån erfarenheterna av fornrninnesinventeringen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 110.
    Forum för klimat och kulturarv2017Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    3–4 maj 2107 samlades ca 100 personer i Göteborg för att delta i Forum för klimat och kulturarv 2017. Syftet med forumet är att fortsätta att nätverka kring frågor som länkar samman arbete med klimatanpassning och kulturarv. Det fanns även möjlighet att på plats testa verk-tyg i detta ämne. Sedan det första Forum för klimat och kulturarv hölls i Uppsala 2015 har man arbetat aktivt på flera ställen i landet. I detta arbete är planeringsunderlag centralt. I Västsverige har projektet ”Kulturarv och klimatförändringar i Västsverige” genomförts. Därför genom-fördes Forum för klimat och kulturarv 2017 som ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelserna i Västra Götalands län och Hallands län, Bohusläns museum, Västarvet, Kulturmiljö Halland, Göteborgs stad och Göteborgs stadsmuseum. Slutsatser från projektet presenterades under forumet som ett gott exempel på hur man kan ta fram kunskap om klimatförändringar och kulturarv till kommunala och regionala planeringsunderlag.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 111.
    Forum för klimat och kulturarv : 21-22 oktober 2015, Uppsala: Konferensrapport2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Riksantikvarieämbetets övergripande mål är att arbeta för ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas för att vara angeläget och tillgängligt för alla. Riksantikvarieämbetet verkar för att kulturvärden ska tas till vara och bidra till ett hållbart samhälle med goda livsmiljöer. Kulturarv avser alla materiella och immateriella uttryck för mänsklig påverkan.Det handlar om exempelvis lämningar, föremål, konstruktioner, miljöer, system,strukturer, verksamheter, traditioner, namnskick och kunskaper. Oavsett om det skrivs i obestämd eller bestämd form – kulturarv eller kulturarvet – innefattar det en mångfald av kulturarv.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 112.
    Från planering till plantering: En undersökning om full hänsyn till kulturlämningar i skogsbruket2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I den här undersökningen studeras skogsavverkningar där hänsynen till kulturlämningar varit fullständig eller närmast fullständig. Syftet är att komplettera tidigare undersökningar som varit ensidigt inriktade på att skador uppstår. Tanken är att en analys av avverkningar där kulturlämningarna inte skadats ska ge mer kunskap om vad det är som gör att hänsyn tas eller inte tas.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 113.
    Fynden - källmaterial för framtiden: uppföljning av arkeologisk konservering i handläggning och praktik hos länsstyrelser och undersökare2008Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Studien bygger på ett antal fallstudier från Stockholm och Uppsala län samt Region Skåne. Resultatet visar att det finns stora variationer i länsstyrelsernas handläggning. Om, hur och i vilken omfattning momentet konservering berörs i länsstyrelsernas kravspecifikationer skiljer sig åt både inom samma myndighet och mellan länsstyrelserna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 114.
    Fynden - källmaterial för framtiden: uppföljning av arkeologisk konservering i handläggning och praktik hos länsstyrelser och undersökare2008Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Studien bygger på ett antal fallstudier från Stockholm och Uppsala län samt Region Skåne. Resultatet visar att det finns stora variationer i länsstyrelsernas handläggning. Om, hur och i vilken omfattning momentet konservering berörs i länsstyrelsernas kravspecifikationer skiljer sig åt både inom samma myndighet och mellan länsstyrelserna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 115.
    Fyndprocessen : Från arkeologiska undersökare till mottagande museum med förslag för en mer digital process2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten innehåller en redovisning av nu-läget för fyndprocessen, dvs från arkeologisk undersökare till fyndmottagande museum. Rapporten är ett underlag för att identifiera processer som påverkas av DAP:s utvecklingsarbete och lyfter fram förslag på lösningar för att skapa en mer digital process för fynden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 116.
    Fysiskt omhändertagande av arkeologiskt fyndmaterial: från fält till museum2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Fynd som hittas vid arkeologiska undersökningar är många gånger kraftigt nedbrutna och ömtåliga. När de ligger i marken eller i vattnet har de oftast uppnått en viss balans med omgivningen, men den långsamt pågående nedbrytningen accelererar när den kringliggande miljön förändras. Den mest dramatiska förändringen inträffar under den arkeologiska utgrävningen när fynden efter lång tid kommer upp i luften och i ljuset.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 117.
    Fäbodar och fäbodskogar: Biologiskt kulturarv i nordliga skogar2013Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I norra och mellersta Sveriges inland har ända in i modern tid fäbodbruket spelat en avgörande roll för folkförsörjningen. Över hela skogslandet har säsongsbosättningar funnits, dit man fört kreaturen på skogsbete om sommaren. Än idag finns många gamla fäbodställen kvar, med gamla timmer- stugor på en öppen gräsvall i skogen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 118.
    Färgforum : Sammanställning av seminarium om färgarkeologiska undersökningar: 30 november - 1 december 20092010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ambitionen med det första seminariet var att bjuda in föredragshållare från olika yrkesgrupper för att dela med sig av erfarenheter av färgarkeologiska undersökningar utifrån sitt eget yrkesmässiga perspektiv.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 119.
    Färgforum 2011: Rapport2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten sammanfattar presentationer och diskussioner som ägde rum vid Färgforum 2011, den 15-16 september i Mariestad.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 120.
    Färgforum 2012: Rapport2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten sammanfattar presentationer och diskussioner som ägde rum vid Färgforum 2012, den 18-19 oktober i Stockholm. Fotografier från seminariet togs av Helen Simonsson,Tom Sandström och Stefan Lindgren. Övriga bilder i rapporten kommer från föredragshållarnas presentationer.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 121.
    Färgforum 2015: Rapport2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten sammanfattar presentationer och diskussioner som ägde rum vid Färgforum 2015, den 19-20 maj i Stockholm.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 122.
    Färgforum 2016: Rapport2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Årets tema, Blandningen ger rätt nyans, lockade 51 deltagare från främst Sverige, men också från Norge och Danmark, till Värmland och ett soligt Karlstad. Vid tidigare Färgforum har olika professioners infallsvinkel när det gäller arkitekturbundet måleri lyfts fram. Nu diskuterades projekt med fokus på samarbete mellan kompetenser och yrkesroller.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 123.
    Färgforum 2017 : teknisk färg - skydda järnet!: rappport2017Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Årets tema för Färgforum var teknisk färg, färgtyper vars främsta funktion är att skydda istället för att pryda. Syftet var öka och sprida kunskapen kring färgtyper som i vissa fall är svåranvända, problematiska vid konservering och dåligt dokumenterade ur bevaringssynpunkt. De tekniska färgerna används bland annat inom industrin, byggnadsvården och inom brandskydd i kulturhistoriska byggnader.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 124.
    För framtidens kulturarvsarbete: omvärldsanalys 20062006Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Samhället förändras ständigt och kulturarvet speglar utvecklingen. Förändringarna lämnar spår som berättar om människors liv och livsvillkor. Samhällsförändringar gör avtryck i värderingar och livsstilar, landskap och bebyggelse. Nya kulturarv tillkommer och andra försvinner. Riksantikvarieämbetet har fått regeringens uppdrag att i en omvärldsanalys beskriva de förändringar och utvecklingstendenser i samhället som kan ha betydelse för kulturarvet och kulturpolitikens utveckling.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 125.
    Fördjupad utvärdering– kulturmiljö och kulturhistoriska värden2007Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    ”Kulturmiljön och kulturhistoriska värden bevaras och brukas så att den historiska och humanistiska dimensionen tydliggörs och bidrar till en god livsmiljö. Ansvaret för detta delas av alla.”

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 126.
    Fördjupad utvärdering– kulturmiljö och kulturhistoriska värden2007Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    ”Kulturmiljön och kulturhistoriska värden bevaras och brukas så att den historiska och humanistiska dimensionen tydliggörs och bidrar till en god livsmiljö. Ansvaret för detta delas av alla.”

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 127.
    Förenklad beredning av statliga byggnadsminnen: tydligt och ändamålsenligt ansvar i enklare processer2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Genom att kulturhistoriskt känsliga delar på ett statligt byggnadsminne bättre beskrivs och pekas ut blir det möjligt för förvaltare att med större förutsägbarhet planera vård, underhåll och ändringar. Detta arbete tillsammans med de ändringar som föreslås i denna utredning bör bidra till att det blir möjligt att hantera statliga kulturfastigheter på ett ännu enklare sätt, utan att dessa fastigheters värden riskeras.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 128.
    Förordning (2010 : 1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer: Redovisning av den nya förordningens påverkan på bidragsgivningen2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den 1 januari 2011 trädde förordning (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer i kraft, och ersatte då förordning (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård. Förordningsändringen genomfördes som ett led i ett långsiktigt arbete för att modernisera och effektivisera kulturmiljöområdets styrmedel.1 Riksantikvarieämbetet har i reglerings-brevet för budgetåret 2012 fått i uppdrag att redovisa och kommentera hur införandet av den nya förordningen påverkat bidragsgivningen. Av redovisningen ska särskilt framgå hur Riksantikvarieämbetet bedömer utfallet av bidragsgivningen till regionala och kommunala kunskapsunderlag.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 129.
    Förslag till genomförande av den europeiska landskapskonventionen i Sverige: slutredovisning av regeringsuppdrag2008Annet (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 130.
    Förslag till nya kriterier för statens ägande och förvaltning av kulturfastigheter: återrapportering enligt regeringsuppdrag 20082008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 131.
    Förslag till program för miljödata om byggd miljö2010Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten i förslaget till uppföljningsprogram för den byggda miljön är behovet av uppföljning av miljöaspekter, särskilt inom områdena människors hälsa, kulturmiljö, bebyggelsens kvalitet och lokalisering samt resurshushållning, både inom miljömålssystemet som för andra behov.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 132.
    Förstå och bevara arkeologiskt trä: Utmaningar och forskning för framtiden2015Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att studera träföremål är att studera människans historia. I tusentals år har materialet gett skydd, formats till förvaringskärl, verktyg eller vapen och dekorerats på olika sätt. Sverige har ett sällsynt kulturarv av välbevarade vrak, föremål och konstruktioner i trä. Tvärvetenskaplig forskning om arkeologiskt trä ger kunskap om människors vardag och samhället de levde i.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 133.
    Förteckning över städer och socknar: alfabetiskt efter socken2011Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Antikvarisk-topografiska arkivets (ATA:s) förteckning över städer och socknar i riket publicerades 1979 i sin första upplaga, som endast spreds till länsmuseer och länsantikvarier, och 1987 i en rättad andra upplaga, vilken fick allmän spridning. Den här föreliggande förteckningen är i förhållande till 1987 års upplaga en utökad och àjourförd version. I förteckningen redovisas nu samtliga tidigare köpingar och municipalsamhällen. Vidare har kommun- och länsförändringar t.o.m. 1 januari 1999 införts.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 134.
    Förändra varsamt:vägledning vid ombyggnader av rekordårens bebyggelse2004Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie behandlar förhållningssätt till rekordårens bebyggelse, vilket innebär bebyggelse från perioden 1961–1975. Projektet begränsades till att omfatta flerbostadshus. Ansvaret för genomförandet av projektet kring varsamhet och förändring lades på Riksantikvarieämbetet. Skriften vänder sig till boende, ägare, förvaltare och kulturmiljövårdare. Studien har lagts upp efter tre teman; kunskapsuppbyggnad, dialog och samverkan samt med varsamhet som ett genomgående förhållningssätt. Som en del av kunskapsuppbyggnaden har det genom respektive länsstyrelses försorg skett omfattande inventeringar av rekordårens bostadsbestånd i de tre storstadslänen Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län. Resultaten finns samlade i Kulturmiljövårdens bebyggelseregister och är tillgängliga via Internet. I denna skrift behandlas varsamhetens innebörd och villkor, med fördjupningar i tre tillämpningsfall som ingick i studien.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 135.
    Gift: Ohälsosamma ämnen i samlingar – En förstudie inklusive kommenterad bibliografi2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På museer och inom andra verksamheter där man förvarar samlingar som referens-, utställnings- eller undervisningsmaterial förekommer det ohälsosamma ämnen. Riksantikvarieämbetet ser ett behov av att ta fram och sprida kunskap, råd och information som speglar både det kulturhistoriska perspektivet samt hälso- och miljöaspekter gällande farliga ämnen i samlingar för att säkerställa hantering, bevarande och tillgänglighet för föremål i samlingar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 136.
    Gifter i museisamlingar. Seminarium på Nordisk museet, 4 juni 20142014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I samlingar på museer förekommer det föremål som innehåller ämnen som på ett eller annat sätt är ohälsosamma. Föremålen kan, trots detta, ha en viktig funktion i olika sammanhang som referens-, utställnings- och undervisningsmaterial. För att dessa samlingar ska kunna bevaras och utnyttjas på ett bra och säkert sätt behövs riktlinjer och information som speglar både kulturhistoriska perspektiv samt hälso- och miljöaspekter. I nuläget saknas det råd och riktlinjer på svenska som stöd för museerna i detta arbete.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 137.
    Glimmingehus2008Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Presentation av Glimmingehus på svenska, engelska och tyska

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 138.
    God kulturmiljöförvaltning : 2016–2018 : Utveckling av råd och stöd för kulturmiljöns aktörer i förvaltningsfrågor: Program för Riksantikvarieämbetet2015Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta program beskriver Riksantikvarieämbetets prioriteringar och övergripande inriktning inom kulturmiljöförvaltningen för de närmaste tre åren.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 139.
    God samlingsförvaltning – stöd för museer i gallringsprocessen2017Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I den följande texten ges allmän information och stöd till museer vid gallring i samlingarna.Syftet är att möjliggöra att all eventuell gallring, inklusive avyttring, sker på ett etiskt, professionellt och kontrollerat sätt. Innehållet stödjer sig på International Council of Museums (ICOMs) etiska regler och samlingsförvaltningsstandarden Spectrum. Informationen kan användas av alla typer av museer. Olika organisationer, med olika samlingar, kan dock stöta på skilda frågeställningar inför gallring. För en del museer och en del samlingar kan det vara juridiskt omöjligt att gallra. Alla museer bör därför själva ta reda på vad som gäller för den egna organisationen och utifrån det sätta upp egna riktlinjer och rutiner för hela gallringsprocessen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 140.
    God samlingsförvaltning 2014-2016: Samordning och utveckling av frågor om vård och konservering av föremål och annat kulturhistoriskt material2014Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Museikoordinatorns betänkande Kraftsamling! Museisamverkan ger resultat uppskattas att det finns i storleksordning 62 miljoner museiföremål på de svenska museerna.1 Till det kommer stora mängder fotografier, hyllmil med arkivmaterial och en betydande mängd kulturhistoriskt värdefulla böcker. Till det offentligt ägda kulturarvet hör även de samlingar med konst vi finner i offentliga lokaler och miljöer.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 141.
    God samlingsförvaltning 2017–2019 : Samordning och utveckling av frågor om samlingsförvaltning: Program för Riksantikvarieämbetet2016Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta program beskriver Riksantikvarieämbetets prioriteringar och övergripande inriktning inom området samlingsförvaltning de närmaste tre åren. Programmet är en uppdatering av programmet för God samlingsförvaltning 2014–2016 och bygger vidare på en utvärdering av utfallet av det programmet. Ytterligare underlag utgörs av en enkät med frågor om incidenter och behov inom museernas samlings– förvaltning, som skickades ut till medlemsmuseerna i Riksförbundet Sveriges museer under våren 2016.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 142.
    Gotlands kalk: Beskrivning av traditionell kalktillverkning i Hejnum-Djupqvior1987Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en dokumentation av den återupptagna traditionella kalktillverkningen på Gotland. Dokumentationen omfattar en beskrivning av tillverkningsprocessen, uppmätningsritningarna samt en redovisning av en temperaturmätning under bränningen. Rapporten vänder sig till utbildningsanstalter och forskningsinstitut samt till tekniker, arkitekter, antikvarier och andra fackmän inom byggnadsminnesvården.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 143.
    Halland: Landskapets kyrkor2002Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Forskningsprojektet sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelsehistoria presenterar i denna rapport en sammanfattande översikt av kyrkobyggandet i landskapet Halland från medeltiden till 1950. Rapporten är en del i en serie där samtliga landskap ingår. Projektresultaten kommer även att redovisas i en tryckt volym om kyrkorna i hela landet, samt genom uppgifter som i samarbete med Riksantikvarieämbetet görs tillgängliga via Internet. Det tvärvetenskapliga projektet sockenkyrkorna har med stöd från Riksbankens Jubileumsfond pågått 1996–2001. Anslaget förvaltas av Riksantikvarieämbetet. Projektet har som mål att behandla Sveriges kyrkor byggda före 1950, med tonvikt på de ca 2 600 församlingskyrkorna. Kyrkorna och deras närmiljö studeras både som element i landskapet och i bygden, och som byggnadsverk och kyrkorum. Projektet behandlar alltså i förs ta hand de huvudkyrkor som kan knytas till kända socknar och församlingar. Socken och församling används här som synonymer och avser den minsta territoriella enheten inom Svenska kyrkan. Språkbruket har också växlat över tiden, utan enhetlighet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 144.
    Handbok om vård och underhåll av piporglar: Beställning och utförande2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kulturarvet i Sverige omfattar ett mångfacetterat bestånd av piporglar. Denna handbok har i första hand alla som på olika sätt har ansvar för vård och underhåll av piporglar skyddade enligt 4 kap. Kulturmiljölag (1988:950), före 2014-01-01 Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. (vanligen kallad KML) som målgrupp, men den kan även vara av glädje för förvaltare av andra piporglar, som inte omfattas av denna lag.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 145.
    Hantering och förebyggande åtgärder för plast i museisamlingar2014Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Plastmaterial är en del av vårt moderna kulturarv som i våra museer finns representerade i många olika former och i många olika slags samlingar. Genom att anpassa faktorer i miljön kan nedbrytningsförlopp saktas ner. Det här rådgivningsbladet handlar om vilka anpassningar som kan göras för plastmaterialen i museisamlingar vid hantering och förvaring. Bladet riktar sig främst till personal på museer som i sina samlingar har plastföremål eller föremål där plast ingår och avser i första hand föremål och material i konst- och kulturhistoriska samlingar. Plastmaterial inom film, fotografi och måleri medför i viss mån att andra hänsyn bör tas. En lista med skadetermer för plast är inkluderad.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 146.
    Heritage Laboratory : Building capacity - Sharing knowledge: Swedish National Heritage Board2015Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    The Heritage Laboratory facilities are geared towards flexibility to accommodate different projects and meetings in a modern fully climate controlled environment. Many of the instruments are portable and also allow for non invasive analyses.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 147.
    Heritage science i Sverige och Europa : Workshop 12–13 oktober 2017 i Visby: Konferensrapport från Riksantikvarieämbetet2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Sverige finns många laboratorier och andra resurser på kulturarvsinstitutioner, lärosäten och forskningsinstitut som kan användas vid tolkning, bevarande och förvaltning av föremål, byggnader och samlingar. Området kallat heritage science är tvärvetenskapligt med samarbeten över ämnesgränserna mellan kulturarvsforskare, konservatorer, naturvetare och ingenjörer. De inbjudna aktörerna inom heritage science diskuterade intresset för ökat samarbete och hur det i så fall skulle kunna organiseras i belysning av det som händer inom området. Många såg en stor potential i att etablera ett nationellt nätverk som en väg mot att etablera en infrastuktur. En generell synpunkt var dock att Sverige bör bygga upp en nationell infrastruktur före ett närmare engagemang i det europeiska samarbetet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 148.
    Historiska parker och trädgårdar - ett arv att vårda och sköta1996Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Intresset för trädgården och trädgårdskulturen i det historiska perspektivet ökar. I Florens tog ICOMOS 1981 en särskild rekommendation om bevarandet av kulturhistoriskt intressanta parker och trädgårdsanläggningar, det s. k. Florensdokumentet. Här hemma i Sverige har vi sedan 1989 möjlighet att via Kulturminneslagen byggnadsminnesförklara trädgårdar och parker och därigenom ge dem lagskydd med krav på skötsel och vård enligt utfärdade skyddsföreskrifter. För att få en bred belysning av kunskapsläge och behov av forskning samt för att kunna utveckla en policy för bevarande och vård av denna nya skyddskategori, arrangerade Riksantikvarieämbetet tillsammans med Institutionen för landskapsplanering vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp hösten 1994 ett forskarseminarium med inbjudna gästföreläsare från Danmark, Tyskland, Holland och England. Ambitionen var att få en bild av parkvården i några länder med lång tradition på området samt att i en diskussion mellan forskare, förvaltare och kulturmiljövårdsansvariga ge underlag för ett målinriktat arbete i Sverige.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
  • 149.
    Hur kommuniceras kulturmiljön? - En kartläggning av visualiseringstillämpningar i infrastrukturplaneringen2005Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektets syfte är att utveckla den digitala metodiken kring visualisering av kulturmiljön i infrastrukturplaneringen. Det finns en allmän uppfattning om att planeringsunderlagen behöver bli tydligare och mer kommunikativa.Parallellt med detta uppdrag utfördes också en kartläggning av hur digital teknik används för visualisering generellt inom kulturmiljöområdet, både ur ett nationellt och internationellt perspektiv.

  • 150.
    Hus med historia2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet Hus med historia skulle möjliggöra vårdinsatser på objekt som förvaltas av hembygdsrörelsen och representerar lokal byggnadskultur, samt används i publik verksamhet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (txt)
    ocr-fulltext
1234567 101 - 150 of 521
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf