Riksantikvarieämbetet

Fönstren tillhör de byggnadsdelar som ofta byts ut när våra hus ska rustas upp. Den här skriften beskriver fönster från olika tider, och hur de kan repareras och kompletteras för att fylla dagens krav. Virkesval och dimensioner, hopfogning och beslagning, underhållsmålning och reparationer beskrivs i detalj. Genom utförda exempel visas hur fönster av olika åldrar och skick kan renoveras med gott resultat.

Den här rapporten har två delar. Första delen är mer teoretisk och resonerar kring minnesinstitutionernas uppdrag i en digitaliserad värld. Rapporten startar i hur den statliga digitaliseringspolitiken riktar uppdraget till att öka tillgänglighet och sökbarhet i digitala databaser. Det uppdraget problematiseras genom att ställas i relation till kulturarvsteori och minnesskapande i sociala medier.Rapportens andra del tar sin utgångspunkt i utvecklingsprojekt där institutioner prövar olika tekniker och samarbetsformer. Den presenterar konkreta tillvägagångssätt att öka delaktigheten och skapa engagemang för kulturarv.

I den här rapporten beskriver de aktörer som deltog i projektering, kunskapsuppbyggnad och muruppbyggnad olika aspekter på arbetet med återuppbyggnaden av Visby ringmur. Vi hoppas att rapporten skall bli till nytta och glädje för antikvarier, ingenjörer, murare och arkeologer. Dessutom riktar vi oss till en bredare allmänhet som vill få en inblick i Visby ringmurs historik, konstruktion, reparation och framtid. Rapporten avslutas med en framåtblick som belyser de utmaningar och möjligheter som Visby ringmur står inför.

Currently the U.N. building complex in New York, built in 1952, is undergoing a massive renovation. The Swedish National Public Art Council and the Ministry for Foreign Affairs have decided on a donation of a contemporary work of textile art for the United Nations, to replace earlier works. Conservators from the Swedish National Heritage Board take part in the planning and now act as advisors on historical and artistic values of the Economic and Social Council Chamber ECOSOC, as well as on the quality and long-term stability of the proposed new artwork. The New York City Fire Code as well as the Security department of the UN Capital Master Plan call for the new work of art to be fire safe. Modern textiles for interiors such as curtains or upholstery material are often treated with fire retardants but are usually not expected to last longer than ten years, but the Swedish National Public Art Council has asked for the new ECOSOC curtain to last for sixty years. The new curtain is going to be made entirely of wool. Since earlier studies at the Swedish National Heritage Board had proved that flame retardants in the long run can be harmful to cellulose material an evaluation of the effects of flame retardants on wool was needed.

Rapporten presenterar ett koncept för uppföljning av bebyggelsemålen i miljökvalitetsmålen. Den redovisar resultaten av ett av RAÄ:s utvecklingsprojekt inom miljömålsuppföljningen.

Rapporten presenterar ett koncept för uppföljning av bebyggelsemålen i miljökvalitetsmålen. Den redovisar resultaten av ett av RAÄ:s utvecklingsprojekt inom miljömålsuppföljningen.

Sverige är rikt på kulturhistoriska miljöer från skiftande historiska epoker. Många av dem är tillgängliga för allmänheten eftersom de förvaltas av det offentliga. Några är mer välkända än andra och har fått ett slags arkeologisk och historisk megastatus. De kan betraktas som arkeologins kronjuveler i Sverige.De skall stärka regional utveckling, då de ofta fungerar som starka turistmagneter, de utgör så kallade ”måsten” för den kulturhistoriskt intresserade allmänheten och de betraktas som betydelsefulla hållpunkter och åskådliga och pedagogiska exempel i skolornas undervisning.

Kulturarv utan Gränser (KuG) bildades 1995, som en direkt reaktion mot den systematiska förstörelse av kulturarvet som då förekom i Bosnien-Hercegovina. KuG verkar för att ordinärt biståndsarbete ska integrera återuppbyggnad av kulturarvet.

I den här skriften vill vi, Värmlands Museum och Filipstads kommun, dela med oss av de erfarenheter vi gjort i projektet och vilka vägar vi ser för att fortsätta arbetet. Det har inte varit vårt uppdrag att göra jämförande studier, och vi gör inte anspråk på att vara varken unika eller helt nyskapande. Däremot har arbetet gett så mycket positiva resultat att vi hoppas kunna bidra med inspiration och motivation till andra organisationer med ansvar för kulturmiljöer i sitt arbete. I den mån vi kommit fram till generaliserbara aspekter lyfter vi fram dem. Varje plats, organisation och individ har specifika förutsättningar att utgå från. Långbans gruv- och kulturby har varit vår utgångspunkt.

Denna hantverksdokumentation ingår i en serie av häften som beskriver de arbeten som utförts under restaureringen av Mälsåkers slott 1993–96. Häftena ska inte uppfattas som instruktioner utan just en dokumentation av hur uppgifterna lösts på Mälsåker. För innehållet svarar hantverkare och handledare på Byggnadshyttan Mälsåker.