Rapport från Riksantikvarieämbetet 2004:9. Rapporten beskriver 2003 års uppföljningsinventering av lantbruksbebyggelsen i tio av de s.k. LiM:s referensområden (församlingar spridda över landet). De insamlade uppgifterna möjliggör tillstånds- och förändringsanalyser under drygt tio år (den första inventeringen genomfördes 1992). I rapporten redovisas funktionsförändringar hos byggnadsbeståndet liksom rivningar, om- och tillbyggnader, överlopps- och underhållsstatus samt nybyggnader. Resultatet visar att skilda kategorier av byggnader förändras i varierande omfattning och att förändringarna också är olika omfattande i olika delar av landet och bl.a. beroende av företagens produktionsinriktning.
Som kulturlandskap betraktat är staden ett koncentrat av långvarig mänsklig verksamhet som vi nu kan se spåren av. Dessa är ibland gåtfulla och komplexa avtryck av maktrelationer, ekonomiska överväganden och förväntningar. Olika stadsdelar och byggnader blir i denna mening kvarlevor från skilda tidsepoker. Staden blir en läsbar och sammansatt enhet där olika historiska stilar lever sida vid sida och bildar den totala stadsbilden. Husens utformning och placering kan ses som medvetna eller omedvetna symboler, inte sällan sådana som uttrycker status och makt. Ofta uppstår strider kring miljöns utformning. Speciellt tydligt blir engagemanget när det gäller stadskärnan, dvs. det rum som är stadens ansikte utåt och inåt.
De senaste hundra åren har det brunnit ungefär en kyrka om året i Sverige. När en kyrka brinner förstörs oersättliga värden, både materiella och immateriella. Kyrkorna är viktiga symbolbyggnader och det kulturhistoriska värdet är i de flesta fall mycket högt. Sorgen och saknaden när en kyrka brunnit är stor. Även om byggnaden går att återuppföra så blir det bara en kopia och inredning och inventarier kan oftast inte återskapas ens som kopior. Syftet är att denna rapport ska kunna vara ett underlag för diskussionen i församlingarna om de skulle drabbas av att deras kyrka brinner upp.
Rapporten innehåller en sammanställning av intervjuer med byggnadsantikvarier på länsstyrelser och stift angående energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Intervjuerna har utförs inom ett projekt på RAÄ som bedrivs inom forskningsprogrammet Spara och Bevara, energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader, som finansieras av Energimyndigheten, Riksantikvarieämbetet och Svenska kyrkan.
Publikationen handlar om Birka på Björkö om missionen och Birka, Ansgar, fornlämningarna, landhöjningen, stränderna, fynden Birkakronologin - början och slut, förvaltning och markvård m.m.
Riksantikvarieämbetet har tagit fram ett program för uppföljning och utvärdering av tillämpningen av KML och kulturreservat. I programmet redovisas hur en systematisk, årlig uppföljning ska genomföras samt ges förslag på fördjupade utvärderingsinsatser för de kommande åren.
Aspekter på stadsarkeologi och medeltida urbaniseringsprocess i Sverige och Finland.
Bokens främsta budskap 'att dokumentation och byggnadsvård hör samman' ' klingar ännu lika trosvisst. Dokumentation är och måste alltid vara en forskningsangelägenhet. Men dess resultat måste också ställas i bevarandets tjänst. Byggnadsvård i egentlig mening kan aldrig bedrivas utan en djupgående förståelse av vad byggnaden representerar som historia, teknik och byggnadskonst.
Summary, latex.