Riksantikvarieämbetet

Syftet med detta projekt har varit att i en förstudie utreda förekomst, användning och frekvens av ozonbehandling av kulturhistoriskt material, samt ge en analys av saneringsfirmornas medel och metod. Hur vanligt är det att skyddade föremål och byggnader behandlas med ozon? I vilken utsträckning förekommer det att länsstyrelserna ger tillstånd till detta? Förstudien ska därför, om den visar på bruk av ozonbehandling av föremål skyddade enligt Kulturminneslagen, kunna vara utgångspunkt för ett kommande projekt, där man med naturvetenskapliga metoder analyserar dessa behandlingsmetoder.

Denna hantverksdokumentation ingår i en serie av häften som beskriver de arbeten som utförts under restaureringen av Mälsåkers slott 1993–96. Häftena ska inte uppfattas som instruktioner utan just en dokumentation av hur uppgifterna lösts på Mälsåker. För innehållet svarar hantverkare och handledare på Byggnadshyttan Mälsåker. Denna dokumentation beskriver rekonstruktionen och uppbyggnaden av stuckaturen i rum 3:a på Mälsåkers slott. Rekonstruktionen har varit möjlig tack vare Nordiska museets fotodokumentation som gjordes på 1930-talet samt de stuckfragment som samlats upp efter branden. Stucktaken i slottet är utförda på 1670-talet under ledning av stuckatören Carlo Carove. På den tiden modellerades de grova formerna direkt i taket med ett kalkbruk blandat med tegelkross och gips. I rum 3:a har vi tillämpat den ursprungliga metoden när det gäller den kraftiga toruslisten. Övriga ornerade lister är gjutna i formar på bord och därpå monterade i taket.

Ett stort antal skiffertak är i dag i behov av omläggning. Författarna ger råd och vägledning vid reparationer och underhåll av äldre skiffertak. Det handlar både om förhållningssätt och hur man praktiskt utför arbetet. Dessutom ges en historisk överblick.

Lämningstypslistan består av en förteckning över de lämningstyper som används för olika kulturhistoriska lämningar i informationssystemet för fornminnen (FMIS). Förteckningen innehåller benämningar, definitioner samt ev. egenskapstyper och egenskapsvärden som kan knytas till lämningstypen. I listan presenteras de sammansatta lämningstyperna sist (sid. 47- 51).

Ny version av denna rapport gäller from 2014-01-01. Den nya versionen har samma titel och finns att hitta i Samla.

Den här rapporten är en vägledning för handläggning av undervattensärenden inom kulturmiljöområdet. På grund av ändringar i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. har den omarbetats och den här versionen gäller fr.o.m. 2014-01-01. Främsta målgrupp är de handläggare vid länsstyrelser och museer som arbetar med undervattensärenden. Vår avsikt är att rapporten ska vara till stöd för dessa och leda till att handläggningen av kulturmiljö under vatten utvecklas vidare.

Gamla föremål av järn, ofta äldre hushållsredskap, maskiner, verktyg och vapen, berättar om tidigare generationers liv och arbete. Så länge föremålen brukas och vårdas hinner aldrig rostangreppen bli så allvarliga, men när det inte längre används riskerar det att bli offer för korrosionsangrepp och snabbt förstöras. För att hjälpa alla som är engagerade i vården av gamla föremål har vi i ett FoU-projekt testat och utvärderat en rad olika metoder och rostskyddsprodukter.